RESPEKT ETT KOMPENDIUM OM ATT GÖRA DOKUMENTÄRFILM

Transkript

1 RESPEKT ETT KOMPENDIUM OM ATT GÖRA DOKUMENTÄRFILM

2 PROJEKTPLANERING FÖR RESPEKT Filmvisning Se och diskutera dokumentärfilmer Planera filmteamen Idéarbete Manusintroduktion Från idé till färdig film Research/Inspelningsplan Synopsis Inför inspelningen Genomgång av idéer 2 lektioner 3 lektioner Researchtid 2-4 lektioner Inspelningsuppstart Intervjuteknik Tips inför inspelningen Kameragenomgång Övningar Inspelning Redigeringsdag Föra över materialet Redigering Visning och utvärdering Heldag Heldag 2 lektioner 1

3 FRÅN IDÉ TILL FÄRDIG FILM Brainstorming Spåna idéer i gruppen. Finns det gemensamma intressen, kompisar eller ämnen som ni skulle kunna göra en film om? Om ni har idétorka: Läs tidningar, kolla på TV, leta ämnen på bibliotek och Internet, eller lyssna på musik för att bli inspirerade. Research Ring runt och ställ frågor om ämnet, gör eventuella intervjuer. Ta reda på fakta och för anteckningar. Synopsis Beskrivning av idén. Kort och enkel beskrivning så att alla i teamet är överens om idén. Rada upp vilka bilder och ljud ni tänker spela in. Inspelningsplan Skriv upp tider för ev. intervjuer, möten och platser ni tänker spela in på. Inspelning Var och en ansvarar för sina egna uppgifter i teamet. Organisera er fort på plats. Samarbeta och hjälp varandra. Redigering Tanka in materialet i datorerna. Välj ut de delar som ni ska ha med och börja redigera. Finklipp, ljudredigera och lägg in sluttexter. Färdig film Äntligen klara! Antingen blev det som ni ville eller inte? Teamsnack, utvärdera i teamet. Glöm inte att ni hade kort tid på er och att det kan vara svårt att jobba tillsammans. Det är därför viktigt att ni försöker se det bästa i varandras filmer! 2

4 VAD ÄR DOKUMENTÄRFILM? Alla människor har något att berätta. I dokumentärfilmen är filmaren både författaren och sagoberättaren som visar upp ett öde eller försöker återskapa en händelse tagen ur verkligheten. Varför väljer man då att göra en dokumentärfilm istället för en spelfilm och vad är skillnaden? När man gör en dokumentärfilm har man som filmare ganska stor makt. Man har möjlighet att förändra och påverka människors åsikter genom sin film. Som filmare kan man t.ex. visa på orättvisor i samhället. Det kan sedan medföra att människor, politiker och medier lyssnar på filmaren och tar upp ämnet i debatter. I spelfilmen är karaktärerna i filmen påhittade och regissören använder skådespelare som återger berättelsen. I spelfilmen är också manuset skrivet innan man börjar inspelningen. Dokumentärfilm handlar om att se, samla, utforma och sammanställa. Att se: Filmaren letar ämnen. Ibland kan ämnet utgå ifrån egna erfarenheter. Du kanske har känt dig orättvist behandlad? Du kanske vill förändra människors inställning? Du kanske vill visa något positivt, något som du själv tycker är bra, viktigt eller kul. Det handlar om ställa sig själv frågor: Vad vill jag förändra, vad tycker jag är dåligt/bra, vad blir jag arg/glad av, vad vill jag berätta för dig/publiken? Det gäller att vara vaken och lyssna på andra människor. Varje dag blir vi upprörda, glada, ledsna eller förbannade över olika saker. Vad ser du i din omgivning? Försök tänka efter vad som gör dig känslomässigt berörd. Att samla: Skaffa fram bakgrundsfakta över det ämne du valt. Detta kallas för att göra research och kräver mycket tid för att filmen ska bli så bra som möjligt. Att utforma: Filmaren skriver ett synopsis/manus. Därefter kommer själva inspelningen av filmen. Filmaren skildrar sin idé med hjälp av kameran. Ju mer förarbete filmaren gjort, desto lättare kommer detta moment att bli. Under inspelningen är det vanligt att den ursprungliga idén förändras. Därför måste filmaren vara öppen för kompromisser och nödlösningar. Att sammanställa: Med hjälp av ett redigeringsprogram klipper filmaren ihop sin berättelse/dokumentärfilm utifrån det inspelade materialet. I många fall är det inte förrän nu som filmen verkligen formas. Det är viktigt att tidigt bestämma vinkeln på filmen så att budskapet i filmen inte misstolkas eller blir otydligt. 3

5 GRUNDEN I DOKUMENTÄRFILMEN Att göra en dokumentärfilm är ett sätt att kommunicera med andra människor. Därför är det viktigt att du redan på idéstadiet bestämmer dig för vilken målgrupp du vill nå ut till. Enklaste sättet att göra detta på är att skriva upp vad du vill säga med din film, om vem eller vad filmen ska handla, vem du vill påverka och vilken publik som ska se din film. Sändare Budskap Mottagare Effekt Sändaren är du/dokumentärfilmaren. Din roll är att visa eller förklara för publiken vad filmen ska handla om. Som filmare har du ett ansvar gentemot din publik. Du får inte vara för övertydlig så att du dumförklarar publiken. Du får heller inte vara partisk så att du vinklar innehållet och bara visar en sida av historien. Budskapet ska vara tydligt och enkelt. Du ska själv veta varför du har valt att göra din film och vad du vill säga med den. Med ett budskap har du möjligheten att påverka till förändring i samhället. Mottagaren är målgruppen, din publik. Den måste du välja i ett tidigt stadium så att den färdiga filmen kan visas för rätt publik. Effekten blir gensvaret på din film. Vad hände? Hur reagerade publiken? Kan man fortsätta en debatt kring ämnet i filmen? Vilka förändringar har skett sedan filmen visades? Dessa frågor är viktiga eftersom målet kan vara att filmen ska få ett liv även efter att den har visats på t.ex. televisionen. INNEHÅLLET I FILMEN Fyll i vad filmen ska innehålla. Sändare Budskap Mottagare. Effekt 4

6 VILKEN VINKEL SKA FILMEN HA Att ha en röd tråd i filmen och bestämma hur den ska berättas, gör det enklare dels för dig som filmare men även under själva filmarbetet. Meningen är att skapa en vinkel i filmen som känns rätt för det ämne som filmen ska handla om. GRANSKA Avslöja brott eller orättvisor i samhället och ställa folk till svars. Ex. "Svart eller Vitt" FÖRKLARA "Hur lever ett cancersjukt barn" eller "Hur uppstår rasism" STIMULERA NYA TANKAR ELLER IDÉER "Fritidsgården där ungdomarna själva får vara med och bestämma" KRITISERA "Vart tar våra skattepengar vägen? GE UPPLEVELSER "Hur lever mayaindianerna" eller "Filmen om Lisa och hennes nio syskon" VÄCKA DEBATT "Behandlingen av djuren" eller "Ungdomsbrotten ökar" VILKEN VINKEL VÄLJER DU I DIN FILM? 5

7 RESEARCH/FÖRARBETE Dokumentärfilmer bygger ofta på journalistisk granskning och kallas för research. Det betyder att man söker bakgrundsinformation som ska vara till stöd för filmens innehåll. Detta innebär att ta reda på fakta om ämnet som filmen kommer att handla om. Vill man skildra en människa kan det vara bra att lära känna huvudpersonen så att man skapar ett förtroende mellan varandra. Även detta är research och otroligt viktigt eftersom man kanske kommer att tillbringa mycket tid tillsammans med personen. Om filmen har ett tema (t.ex. könsroller) måste man vara insatt och väl påläst om ämnet för att kunna skildra det på ett trovärdigt sätt. Tips inför Research Skriv ner frågor och svar om det ämne ni valt. Dessa ska stå som stöd för researcharbetet. Om ni gör en film om ett ämne eller en person som ni redan vet det mesta om: Berätta eller skriv ner enkla faktauppgifter om personen/ämnet så att alla i gruppen vet samma saker. Gör förberedande intervjuer och läs på om ämnet. Leta efter information på Internet, biblioteket eller ring personer som är insatta. Sök upp tillförlitliga källor. Filmaren kan inte lita på lösa rykten eller grunda sin information på: Jag har hört av en kompis kompis att Boka upp tider med de personer som ska medverka i filmen i god tid inför inspelningsdagen. Leta upp miljöer där ni kan filma och skaffa tillstånd om det behövs. Gör en Inspelningsplan för filmen (se Inspelningsplan s. 12). När researchen är färdig, skriv ett Synopsis (se Synopsismall s. 7) Källor - Att söka fakta Tidningar Bibliotek Föreningar Myndigheter Internet Vänner 6

8 SYNOPSISMALL Exempel Filmen handlar om Kalle Svensson som är 16 år och bor i en förort i Stockholm. Han är grafittimålare och har målat i tre år. För en månad sedan åkte han fast och fick böter. Kalle har skaffat ett extrajobb på Konsum för att kunna betala sina böter. Filmen ska handla om Kalles grafittikonst och varför han målar olagligt på byggnader. Vad tycker Kalle om arkitekturen i förorten med grå betonghus och fula omgivningar. Tar han ansvar över sina handlingar? Tänker han fortsätta trots att han åkt fast? Att vara ung och använda konsten som uttryckssätt för att förändra och påverka. Om politikerna satsade mer pengar på en vacker omgivning skulle skadegörelserna minska och ungdomarna skulle slippa åka fast. EGET SYNOPSIS 7

9 BILDMANUSMALL LJUD OCH MUSIK Intervjuupptagning Polissiren Ljud från sprayburken Kalles hiphopskivor (låna) 8

10 BILDMANUS LJUD: 9

11 ARBETSFÖRDELNING Det är bra att alla i gruppen har var sitt ansvarsområde. Ni ansvarar då för att punkterna under varje post blir utförda av er själva eller av någon annan. Är ni färre än fem i gruppen, kan fotografen sköta ljudteknikerns uppgifter och produktionsassistenten kan ta redigerarens uppgifter. Grundregeln inom filmarbetet är samarbete. Lyssna på varandra! Låt alla i teamet få säga sin åsikt och försök sedan att enas om en gemensam lösning. Fotografen: Tar ansvar för kameran och själva fotograferingen. Planerar ett bildmanus tillsammans med gruppen. (se Bildmanusmall s. 8, 9 och Att berätta i bilder s. 13, 14). Ser till att inga bildmässiga problem uppstår. ( se Lite tips inför inspelningen s. 15). Kontrollerar att det finns något på bandet efter varje tagning. Ljudteknikern: Ser till att mikrofonen är på och att det låter bra i hörlurarna under inspelning. Ser till att det inte finns störande bakgrundsljud under inspelning. Funderar på ljudarbetet inför redigeringen. Vilken musik skall användas? etc. Producenten: Bokar möten med de människor som ni vill ska medverka i filmen. Kollar upp de platser ni vill filma på. Ser det ut som ni har tänkt er? Behöver ni tillstånd för att filma? I många fall är det bra att förbereda människor på att ni kommer att filma på en viss plats. Ansvarar för att gruppen skriver en inspelningsplan och ett synopsis. Formulerar eventuella frågor till de medverkande. Produktionsassistenten: Hjälper producenten med planering och förberedelser. Ansvarar över utrustningen. Använd checklistan! (se Inspelningsplan s. 12) Har huvudansvaret för researcharbetet. (se Research s. 6) Redigeraren: Under inspelningen antecknar redigeraren vilka bilder ni filmar och i vilken ordning de finns på bandet. Detta underlättar inför redigeringen. Har huvudansvaret för redigeringen av filmen. Bestämmer tillsammans med gruppen hur filmen ska klippas. 10

12 MINA UPPGIFTER: 11

13 INSPELNINGSPLAN Gruppnamn: Platser att filma på: Personer att träffa/intervjua: Tidsplanering för inspelning på de olika platserna: Tid: Plats: Person:

14 ATT BERÄTTA I BILDER Att göra en film är att berätta i bilder. Försök att översätta er idé och ert budskap i bilder. En bild kan få olika innebörd beroende på hur den är filmad. Fundera ut vad ni vill berätta med era bilder. Här är några exempel på vad man kan berätta med olika utsnitt och vinklar. Etableringsbild Visar åskådaren var filmen utspelar sig. Används ofta i början av filmer. Helbild Ger ett helhetsintryck av objektet. Kan t.ex. visa klädstil och hållning. Halvbild Visar en mer personlig bild av objektet. Lämplig vid en intervju. Närbild Vissa detaljer kan berätta lika mycket som ett ansikte. T.ex. nervösa händer, oroliga fötter, en detalj på ett klädesplagg, en felknäppt skjorta m.m. 13

15 Fågelperspektiv Ger en känsla av underlägsenhet hos objektet. Grodperspektiv. Objektet uppfattas som hotfullt och respektingivande. LITE TIPS INFÖR INSPELNINGEN Det finns några vanliga misstag som kan vara bra att känna till för att kunna undvika dem. Det är alltid lika tråkigt att titta igenom sitt material och upptäcka att vissa delar är sämre än andra p.g.a. några små missar. Titta alltid igenom materialet efter varje tagning för att se att det finns bild och ljud. Se till att någon alltid har hörlurar på sig under inspelningen! På det sättet kan ni direkt höra att det har gått in ljud på bandet och hur det ljudet låter. Undvik att intervjua någon i miljöer med mycket ljud och buller. Även om det låter bra i hörlurarna kan det vara svårt att klippa i materialet efteråt. Detta är speciellt svårt om det finns musik i bakgrunden. 14

16 Undvik att använda kamerans zoomfunktion i onödan. Det blir svårt att redigera materialet om det är många zoomningar. Bilder tagna ur samma vinkel med bara lite skillnad i utsnitt kan vara svåra att klippa ihop. Effekten blir ofta ett så kallat jump cut, bilden hoppar till lite. Försök att variera både vinklar och utsnitt. Filma många inklippsbilder. Kolla igenom checklistan så att alla saker finns med tillbaka igen. Om någonting inte fungerar på utrustningen, skriv en lapp och lägg i kameraväskan till nästa team. Efter inspelningen ska fotografen ansvara för att batteriet laddas till nästa dag. ATT TÄNKA PÅ VID EN INTERVJU/MÖTE MED EN PERSON Skapa ett förtroende mellan er och de medverkande i er film. En avslappnad människa kommer att ge mer utförliga och ärliga svar på era frågor. Förbered frågorna noga. Vilka frågor ger bäst svar på just de saker som ni vill veta? Var inte rädd för att ställa lite annorlunda frågor svaren blir mer intressanta och inte så förutsägbara. Ska ni och era frågor vara närvarande i filmen eller ska ni endast klippa ihop svaren? Ställ följdfrågor: När? Var? Vem? Hur? Varför? Undvik svarsljud från er, som ja, nej och mm under intervjun. Nicka tyst istället! Då blir det lättare att klippa materialet. Se till att ni hittar en miljö som är lite avskild från störande element, som t.ex. musik, sorl och trafik. Våga gå nära med mikrofonen. 15

17 Filma inte för mycket! Långa sammanhängande intervjuer kan vara väldigt svåra att redigera. Försök att dela upp intervjun i olika delar med pauser i mellan. Försök att skapa lite aktion framför kameran. Det är som roligast att se en dokumentärfilm när det händer något. Ställ oväntade frågor, hitta en intressant miljö att filma i och undvik långa föreläsningar från personerna ni intervjuar. Om ni tycker att intervjun blev dålig. Gör en paus, tag en fika och gör en ny intervju, eller byt intervjuperson. Ha tålamod och skynda inte på "intervjuoffret". Låt personen tänka efter innan den svarar på era frågor. Låt svaren komma spontant och naturligt. KAMERAMANUAL Sätt på kameran i Camera-läget. Sätt in kassetten i luckan på kamerans undersida. Vänta tills kameran själv har laddat, stäng därefter luckan. Fäll ut sökarskärmen och se till att kameran är i läget för Enkel filmning (grön fyrkant). Ni spelar in med den röda Rec-knappen. Tryck en gång för inspelning, det visas REC i sökarskärmen och tidskoden börjar rulla. Tryck en gång till och inspelningen stannar och kameran går ner i pausläge. Sökaren visar STOP. Sökarskärmen: Pausläget håller endast i 5 minuter, därefter stängs kameran av. Sätt på kameran i Camera-läget igen. Koppla in mikrofonen och hörlurarna. Ni kan välja att sätta fast mikrofonen på stativet ovanpå kameran eller att hålla den i handen. Kontrollera alltid ljudet via hörlurarna. 16

18 Kamerans batteri räcker i ca 1 timme. Stäng av kameran och mikrofonen mellan tagningarna. Spelar ni in inomhus kan ni använda el från ett eluttag, via kamerans nätaggregat. Ni kan kontrollera det material ni har spelat in genom att ställa om kameran i Playläge, spola tillbaka och trycka på Play. Ni måste nu koppla ur hörlurarna och lyssna via den inbyggda högtalaren i kameran. Det är NI som ansvarar för att kameran kommer tillbaka i samma skick som NI fick den. Tänk därför på att: Kameran är ömtålig och kan lätt gå sönder. Sökarskärmen och kamerans små luckor ska hanteras varsamt. Kameran tål inte hårda smällar, vatten eller värme/kyla. Låt kameran ladda själv när ni sätter in och tar ur kassetten. Försök aldrig att tvinga in en kabel i kameran. Kontrollera att du har rätt kabel först. Se upp för fingeravtryck och smuts på linsen. Efter inspelning ska ni plocka ihop alla tillbehör och lägga tillbaka dem i kameraväskan. Checklista på saker att ta med till och från inspelning: Ο stativ Ο ett laddat batteri till kameran Ο mikrofon Ο kameraväska Ο laddare till kameran Ο mikrofonstativ Ο kamera Ο viktiga tele nr. och adresser Ο DV-band Ο puff till mikrofonen Ο förlängningssladd till mikrofonen Ο linsskydd Ο inspelningsplan Ο synopsis Ο intervjufrågor Kontrollera att allt finns med. Saknas något meddela er lärare eller handledare! 17

19 REDIGERING I imovie 1. Tanka in filmen- Att överföra material från kamera till dator. Skapa ett Nytt projekt i Imovie och anslut kameran med hjälp av firewire- kabeln. Ni styr nu kameran via Imovie. Spola tillbaka och Importera de delar ni vill använda. För att döpa varje klipp klickar ni på texten och skriver klippets nya namn. Tänk på att spara ert projekt ofta!!! äpple+s. 2. Dramaturgi - Att lägga klippen i ordning. Markera de klipp ni vill ha och dra ner dem till tidslinjen. Välj. Testa olika versioner för att se i vilken ordning de olika scenerna passar bäst. 3. Grovklippa filmen - Att dela på klipp och radera delar av klipp. För att dela upp ett längre klipp till två kortare markerar ni klippet. Ni kan nu se det på monitorn. Ställ avspelningshuvudet (den vita markören) där ni vill göra ett klipp. Tryck äpple+t. Ni har nu två klipp. När ni vill radera en bit av ett klipp placerar ni pilen under tidslinjen, trycker på musen och drar åt sidan. Ni får nu fram två markörer som ni kan finjustera med hjälp av piltangenterna. När ni markerat den bit som ska bort trycker ni bara på backsteg (radera). Uppe till vänster på tidslinjen står den totala tiden på er film. Försök att klippa ner den till fem minuter. Ni kan ångra 10 steg bakåt om ni vill återgår till tidigare versioner. äpple+z. 4. Finklippa filmen - Att lägga in inklippsbilder. Markera den scen som ni vill lägga in inklippsbilden i. Gå in på Avancerat - menyn och välj Extrahera ljud. Ljudet hamnar nu på ljudspåret under bilden. 18

20 Markera den kortare scen som ni vill använda som inklippsbild. Klipp ut scenen med äpple+x. Ställ er med avspelningshuvudet där den kortare scenen ska ligga över det längre klippet. Välj Klistra in över i Avancerat -menyn. Ni ska vara färdiga med finklippningen innan ni börjar med text, ljud och övergångar! 5. Effekter- Att skapa övergångar Tryck på knappen Övergångar, under förvaringsutrymmet. Välj vilken övergång ni vill använda och bestäm hur lång den ska vara med hjälp utav regeln. Sedan tar ni tag i själva övergången, t.ex. Tona ut, och drar ner den till tidslinjen och lägger den mellan två klipp. 6. För- och eftertexter- Att skapa text Tryck på knappen Texter, under förvaringsutrymmet. Välj vilken slags text ni vill ha. På raderna under skriver ni det ni vill ska stå. Välj vilken Hastighet den ska komma in med och hur länge den ska stanna, Paus. Välj Svart bakgrund om ni inte vill att texten ska ligga på en bild. Ni kan också välja olika typsnitt, färg och storlek på texten. Dra ner till tidslinjen. 7. Ljudlägga filmen - Att lägga in ljud. Välj Ljud. Välj klockan på tidslinjen. Ni kan välja att spela in eget ljud, använda er av ljudeffekter eller hämta ljud från en CD skiva. Om ni vill klippa upp ett ljudspår, markerar ni det och ställer avspelningshuvudet där ni vill klippa och trycker äpple+t. Volymen kan regleras med två reglar. Den som ligger under monitorn reglerar lyssningen. Den som ligger under tidslinjen bestämmer filmens inspelningsvolym, d.v.s. hur hög/låg volymen kommer att vara i den färdiga filmen. 8. Exportera färdig film - Att överföra filmen till band. Se till att kameran är inkopplad till datorn och välj Camera-läget. Välj Exportera film i Arkiv -menyn. Vissa effekter kräver att ni renderar filmen först. (I dessa fall väljer ni Rendera och väntar tills den har arbetat färdigt.) Därefter trycker ni på Exportera. Om filmen inte kräver rendering kan ni trycka direkt på Exportera. Filmen spelas nu in på bandet i kameran. Kontrollera att ljud och bild har fastnat på bandet. Gratulerar! Er film är nu färdig. 19

21 LOGGBOK Här fyller ni själva i vad ni har gjort under varje tillfälle som ni arbetar med projektet "Respekt". Här kan ni också fylla i vad ni har kommit fram till, spontana tankar, funderingar eller problem som ev. har uppstått under arbetet. Manuslektionen Researchtiden Före inspelningen Inspelningen 20

22 Redigeringen Övriga tankar runt projektet Respekt 21

23 FILM I SKOLAN RESPEKT Sedan hösten 2001 har Film Stockholm arbetat med att föra ut det filmpedagogiska dokumentärfilmprojektet Respekt i länets skolor. Här får ungdomar chansen att genom arbetet med en egen dokumentärfilm berätta om sådant som är viktigt för dem, som de funderar över och oroar sig för. Många filmer har handlat om skolmiljön, mobbing, plastikoperationer och sociala klyftor. Sedan starten har cirka lärare och unga gjort fler än filmer inom ramen för något av Film Stockholms pedagogiska projekt. Om du vill se ett urval av dessa filmer så är du välkommen att beställa en VHS-kassett med exempelfilmer för 50:- från Film Stockholm. Film Stockholm är Stockholms läns regionala resurscentrum för rörlig bild. Vi drivs av Stockholms filmfestival på uppdrag av Stockholms läns landsting och Svenska Filminstitutet. Vårt mål är att stärka filmkulturen och arbetet med rörlig bild i hela länet med fokus på barn och unga särskilt i skolorna. Syftet med vårt filmpedagogiska kursprogram är att föra in filmen i klassrummet. Vi erbjuder ett konkret stöd för länets skolor i mötet med de nya målsättningar för arbete med film och rörlig bild som finns i de reviderade kursplanerna för grundskolan. Box 3136, Stockholm Besök Slupskjulsvägen 36, Skeppsholmen Tel Fax info@filmstockholm.se Digitala historier genomförs i samarbete med Digitalbridge med stöd av Apple och Renault i Sverige.