Finansiärer Västra Götalandsregionen, Levande Historia i Göteborg, Kulturförvaltningen i Göteborg, Allmänna Arvsfonden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finansiärer Västra Götalandsregionen, Levande Historia i Göteborg, Kulturförvaltningen i Göteborg, Allmänna Arvsfonden"

Transkript

1

2 Angeläget är utvecklat och sprids genom samarbete och finansiering från följande aktörer: Samarbetspartners Amnesty International, GR Utbildning, KulturUngdom, Skolbio Göteborg, Mediapoolen, UR, Världskulturmuseet, Myndigheten för Skolutveckling - Multimediabyrån, Den Globala Skolan Skolbio Göteborg ligger under: Finansiärer Västra Götalandsregionen, Levande Historia i Göteborg, Kulturförvaltningen i Göteborg, Allmänna Arvsfonden Levande Historia i Göteborg ligger under:

3 Innehållsförteckning FÖRORD INLEDNING 1. Arbetet med mänskliga rättigheter är Angeläget 1.1 Mänskliga rättigheter i läroplanen 1.2 Handledningens upplägg TEORETISK BAKGRUND 2. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 3. FN, staten, och människorättsorganisationers roll 3.1 FN 3.2 Staten 3.3 Frivilligorganisationer 4. Dokumentärt filmberättande 4.1 Vad är dokumentärfilm? 4.2 En subjektiv sanning 4.3 Olika syften med dokumentärfilm steg i dokumentärfilm 4.5 Olika angreppssätt på dokumentärfilm 4.6 Dokumentärfilmarens ansvar FÖRBEREDELSE 5. Introduktion till mänskliga rättigheter 6. Diskutera dokumentärfilm och mänskliga rättigheter 7. Arbetsplanering 7.1 Skiss på projektplanering 7.2 Gruppstorlek och arbetsfördelning 8. Brainstorming och idé 8.1 Idékarta 8.2 bildmaterial 9. Researchperiod och planering 9.1 Välj ett ämne 9.2 Ta reda på fakta kring ämnet 9.3 Välj ett angreppssätt 9.4 Leta reda på inspelningsplatser och boka tider 9.5 Intervjufrågor och texter

4 9.6 Synopsis 9.7 Bildmanus + Ljud och Musik 9.8 Inspelningsplan INSPELNING 10. Filminspelning 10.1 Allmänna tips vid inspelning 10.2 Tips till FOTOGRAFEN 10.3 Tips till PERSONEN SOM SKÖTER LJUDET 10.4 Filma scener 10.5 Dolda kameran fluga på väggen 10.6 Film med sig själv 10.7 Bilden som berättare REDIGERING 11. Klippning av filmen 11.1 Genomgång av INSPELNINGSmaterial 11.2 Intankning 11.3 Grovklipp enligt manus 11.4 Den första versionen 11.5 Finklippning 11.6 Osynliga, effektfulla klipp eller svartruta 11.7 Texter 11.8 TESTVISNING VISNING 12. Exponera dokumentärfilmerna 12.1 UPPHOVSRÄTT MER INFORMATION 13. Litteraturtips 14. Länkar Bilaga 1. Rutövning De Mänskliga Rättigheterna Bilaga 2. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 4

5 FÖRORD En första förlaga av den här lärarhandledningen togs fram till projekt Angeläget hösten Projektet blev en succé och lärarhandledningen användes på en rad skolor i arbetet med att handleda elevernas dokumentärfilmsarbete. I den här uppdaterade versionen är materialet bearbetat och av mera allmän karaktär. Under hösten 2005 producerade gymnasieelever i Västra Götaland dokumentärfilmer om mänskliga rättigheter i ämnet rörlig bild. Sammanlagt gjordes 58 dokumentärfilmer på 15 gymnasieskolor. Dokumentärfilmerna rörde frågor som är aktuella i unga människors vardag och verklighet. Bland annat skildrades berättelser om diskriminering av homosexuella, våld, hatbrott, våldtäkt, hemlöshet, och livet när man blir gammal. Sex av filmerna visades på en stor dokumentärfilmsfestival som arrangerades i mars Flera andra visningar av filmerna ägde också rum i olika delar av landet. Angeläget Film om Mänskliga Rättigheter är ett initiativ som togs av Amnesty International. Dokumentärfilmsprojektet utvecklades 2005 i samverkan mellan KulturUngdom, Amnesty International och Skolbio Göteborg. Övriga aktörer som samarbetat i projektet är GR Utbildning, Mediapoolen, Utbildningsradion, Världskulturmuseet, Folkets Bio, Myndigheten för skolutveckling Multimediabyrån och Den Globala Skolan. Syftet med lärarhandledningen är att ge stöd i lärarens arbete med att öka elevernas medvetenhet om de mänskliga rättigheterna samt utveckla färdigheterna i att producera dokumentärfilm. Vi vill tacka lärare på gymnasieskolor i Västra Götaland för värdefulla synpunkter i arbetet med lärarhandledningen. Ett särskilt tack riktas också till Västra Götalandsregionen och Kulturförvaltningen i Göteborg för deras bidrag till finansieringen, samt Allmänna Arvsfonden som gjort det möjligt att sprida projektet nationellt. Sist men inte minst vill vi tacka Film i Stockholm; Sanna Eskilsson, KulturUngdom; Viktoria Hjern, Världskulturmuseet; Kristina Meiton, dokumentärfilmare; och Klas Viklund, Svenska Filminstitutet för bidrag till innehållet i lärarhandledningen. Det är vår förhoppning att denna lärarhandledning kan komma till användning på skolor i Sverige. Att den kan fungera som ett lämpligt verktyg i dokumentärfilmsarbetet och medverka till att tillgodose skolans uppdrag att arbeta med mänskliga rättigheter. Martin Rydehn Projektledare Angeläget Sofia Lubian Verksamhetsledare KulturUngdom 5

6 INLEDNING I den här delen beskrivs syftet med projekt Angeläget och hur lärarhandledningen är disponerad. En bakgrund till mänskliga rättigheter, FN, Staten och människorättsorganisationer arbete, ges också. I det sista kapitlet i den här delen behandlas dokumentärfilmen som redskap. 1. Arbetet med mänskliga rättigheter är Angeläget Unga människors liv berörs av de mänskliga rättigheterna. Både i Sverige och på andra håll i världen kränks barns och vuxnas rättigheter varje dag. I projekt Angeläget utgår vi från det faktum att FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna hänger ihop med unga människors vardag. Med den utgångspunkten vill vi erbjuda unga människor möjlighet att göra dokumentärfilm om mänskliga rättigheter utifrån sin egen verklighet vad de berörs av och vad de tycker är viktigt. Lärarhandledningen är framtagen som stöd för dig att vägleda eleverna i deras arbete. Den beskriver både teoretiska och praktiska moment som är bra att tänka på när man ska göra dokumentärfilm. Låt dig gärna inspireras av upplägg, konkreta tips och åtskilliga exempel på hur mänskliga rättigheter kan gestaltas dokumentärt. 6

7 1.1 Mänskliga Rättigheter i läroplanen Arbetet med de mänskliga rättigheterna i skolan finner omfattande stöd i läroplanerna. I 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) står bland annat att: Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta, är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. Skollagen och kursplaner för enskilda ämnen uppmanar också till arbete med de mänskliga rättigheterna och dokumentärfilm Handledningens upplägg Följande del av lärarhandledningen är indelad i sex block Teoretisk bakgrund, Förberedelse, Inspelning, Redigering, Visning och Mer information. I den teoretiska bakgrunden beskrivs de mänskliga rättigheterna och arbetet som bedrivs för att dessa ska upprätthållas. I denna del behandlas syfte, innehåll och olika angreppssätt inom dokumentärfilm. I förberedelseblocket ges förslag på hur en arbetsprocess kan läggas upp. Både du och eleverna kan på så vis enkelt överblicka arbetets olika faser. Det tredje blocket berör alla tänkbara moment som rör inspelning, alltifrån allmänna tips till specifika inspelningsmetoder. I det fjärde blocket hittar du viktiga aspekter inför redigering och testvisning av filmen. Ett femte block tar upp betydelsen av att filmerna diskuteras, och vilka tänkbara visningsmöjligheter som kan skapas eller står till förfogande. Det avslutande blocket ger tips på litteratur och länkar för mer information inför filmskapandet. Material till eleverna kan du ladda ner på Elevhandledningen innehåller en kort bakgrund till dokumentärfilm och vilka steg som ingår i produktionsprocessen. 7

8 TEORETISK BAKGRUND I den här delen redogörs för de mänskliga rättigheterna hur och varför de kom till. Här beskrivs också olika aspekter av dokumentärfilmen som pedagogiskt och informativt verktyg. 2. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna är det viktigaste dokumentet som finns för arbetet att upprätthålla de mänskliga rättigheterna. 1 Tusentals aktörer använder den i sin strävan att förhindra övergrepp och kränkningar. Den är grunden för juridiskt bindande konventioner, traktat och protokoll. 2 Förenta Nationernas generalförsamling antog den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna den 10 december 1948, bara tre år efter andra världskrigets slut. Tiotals miljoner människor hade dött i kriget och när det var över hade Förintelsens omfattning i Nazityskland blivit känd. Länderna i FN ansåg att man måste ta ett gemensamt ansvar för att skydda den enskildes mänskliga rättigheter från att kränkas av olika staters politik. Som en åtgärd antogs den Allmänna förklaringen som reglerar vilka överenskommelser som stater bör följa. Staterna måste därför lagstifta och övervaka så att de nationella lagarna är linje med de mänskliga rättigheterna, och att människor inte kränks till följd av landets egna politiska system. Som ett exempel innebär detta att staten måste ge i uppdrag åt och följa 8 1 En förklaring eller deklaration är inom folkrättens traktaträtt exempel på moraliskt viktiga viljeyttringar från staternas sida. Staterna åtar sig att handla i enlighet med reglerna men åtalas inte för kränkningar mot dem. 2 Konvention, traktat, protokoll eller fördrag ingår också i folkrättens traktaträtt. Dessa kan vara juridiskt bindande, d.v.s de stater som ratificerat eller anslutit sig till dem kan ställas till svars för kränkningar mot dessa regler.

9 upp att landets kommuner tar hand om kvinnor som söker skydd som en följd av att ha utsatts för våld i nära relation. Den Allmänna förklaringen innehåller 30 artiklar, bland annat rätten till liv, frihet och personlig säkerhet, rätten till utbildning, och rätten till en nationalitet. De mänskliga rättigheterna är universella och odelbara. Man kan inte förtjäna mänskliga rättigheter utan de tillfaller alla människor oavsett kön, religion, ålder, sexuell läggning m.m. Förklaringen slår fast att alla människor är födda fria och är lika i värde och rättigheter. Rättigheterna rangordnas inte sinsemellan, utan alla är lika viktiga. För FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, se bilaga två. Med grund i den Allmänna förklaringen har FN:s medlemsstater skapat internationella dokument för att värna om de mänskliga rättigheterna. Dessa är till skillnad från den Allmänna förklaringen juridiskt bindande för de medlemsstater som skrivit på och ratificerat 3 dem. Bland konventionerna kan nämnas: Flyktingkonventionen (1951) Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1966) Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966) Tortyrkonventionen (1984) Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (1979) Konventionen om barnets rättigheter (Barnkonventionen) (1989) 3. FN, staten, och människorättsorganisationers roll Många arbetar för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras. Det rör sig om FN-organ, stater och människorättsorganisationer. Här sammanfattas en del av deras arbete. 3.1 FN FN har idag 193 medlemsstater. Organisationen är uppdelad i generalsekreterare, huvudorgan, fackorgan och underorgan. 4 De flesta FN-organ ägnar sig på 3 När en stat ratificerar en konvention innebär det att man ser till att det egna landets lagstiftning stämmer överens med innehållet i konventionen. 9 4 Enligt FN-stadgan finns sex huvudorgan vars uppgifter och befogenheter är inskrivna i stadgan. Fackorgan har hand om det mellanstatliga arbetet på olika ämnesområden. De har egna beslutande organ, en församling där organisationens alla medlemsstater ingår. Underorganen ingår i FN:s moderorganisation, men agerar självständigt och har egna sekretariat.

10 något sätt åt mänskliga rättigheter. Exempel är Kommissionen för de mänskliga rättigheterna, FN:s flyktingorgan (UNHCR), och FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor (CEDAW-kommittén). Vissa delar av FN, t.ex. CEDAW-kommittén, arbetar för att övervaka att konventioner skrivs in i lagstiftningen och följs av de länder som ratificerat dem. Andra arbetar mer praktiskt med mänskliga rättigheter, exempelvis genom utbildning i utvecklingsländer eller mot tortyr. Läs mer om FN-organ på 3.2 Staten FN-systemet är mellanstatligt. Det innebär att det finns ett samarbete som utövas mellan de självständiga staterna. När stater arbetar med att skapa säkerhet för sina medborgare via polis och domstolar, arbetar de samtidigt med att värna om de mänskliga rättigheterna. Trots att de flesta länderna ställer sig bakom den Allmänna förklaringen, sker kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Ibland kan stater, precis som individer, kränka sina medborgares mänskliga rättigheter. När det händer behövs påtryckningar från omvärlden. Det internationella rättssystemet baseras på att länder anpassar sina lagar till internationella överenskommelser och sedan låter nationella domstolar döma när folkrättsbrott begås. Om länder kränker de mänskliga rättigheterna finns ett antal möjliga vägar för det internationella samfundet att reagera. Offentliga protester från regeringar och ambassader, eller fördömanden från MR-organisationer kan skapa opinion. Konsumentbojkotter eller ekonomiska sanktioner kan göra det ekonomiskt lönsamt att respektera förklaringar och konventioner. Bistånd kan minskas, handelsavtal rivas upp. I sista hand kan militära sanktioner införas om det finns hot mot internationell säkerhet. För att förebygga hjälper olika FN-organ och icke-statliga organisationer stater att följa konventionerna med råd och expertis. Europeiska Unionen ställer till exempel krav på stater som vill bli medlemmar att respektera de mänskliga rättigheterna. 3.3 Frivilligorganisationer Många icke-statliga organisationer arbetar med mänskliga rättigheter. Dessa kallas på engelska för NGOs, Non-Governmental Organisations. Det kan röra sig om vanliga människor som engagerar sig på fritiden eller yrkesaktiva (till exempel läkare, advokater eller medlemmar i fackföreningar), som bildar grupper eller nätverk för att arbeta med de mänskliga rättigheterna. Människorättsorganisationer kan vara internationella, t.ex. Amnesty International, eller verka lokalt. De arbe- 10

11 tar på olika sätt, alltifrån brevskrivningskampanjer och demonstrationer till utbildning och faktainsamling. Läs mer om Amnesty, Human Rights Watch, Rädda Barnen och Röda korset på och 4. Dokumentärt filmberättande I det här kapitlet beskrivs kortfattat hur man kan använda dokumentärfilmen som redskap för berättande. Kapitlet behandlar också dokumentärfilmens form och innehåll. Sist ägnas ett avsnitt åt dokumentärfilmarens ansvar. Det kan vara bra att gå igenom den här delen med eleverna innan de börjar titta på dokumentärfilm. 4.1 VAD ÄR DOKUMENTÄRFILM? Dokumentärfilm är ett svårdefinierat samlingsbegrepp för en vid krets av sinsemellan högst olikartade filmkategorier, vilka avser skildra autentisk verklighet. De anspråk på objektivitet och sanning, som ibland tillskrivs eller avkrävs dokumentärfilmen, grundar sig dock på bristande kunskap. Bilden av verkligheten är inte verkligheten. Sanning och fakta som redovisas är fråga om urval och tolkning. I dokumentärfilm, precis som i varje annan mänsklig kommunikationsform, är bilderna subjektivt utvalda och sammanställda. En filmskapare använder t.ex. filmspråk, bilder, personer, miljö och ljud för att förstärka sitt budskap i berättelsen. När budskapet upplevs trovärdigt tenderar publiken också att tro att filmens berättelse överensstämmer med den objektiva verkligheten. 4.2 DET DOKUMENTÄRA FORMATET Dokumentärfilm används ofta för att berätta om olika samhällsfenomen. Det kan t.ex. handla om att framställa något sensationellt eller kommentera en samtida diskussion. Ofta går dokumentärfilmaren tillbaka i tiden för att kunna beskriva människor i en nutida situation. Genom att resa i tiden ökar också förtroendet hos publiken för att filmens berättelse återger verkligheten. Dokumentärfilmaren påtar sig en roll både som sanningsskapare och skildrare. Sanningsskapare på så vis att dokumentärfilmaren väljer vad filmen ska berätta. Skildare genom att man väljer hur berättelsen framställs. Det gäller dock att komma ihåg att den verklighet som skildras är subjektiv. 11

12 Spel- och dokumentärfilm lånar ofta uppslag från varandra. Ett exempel är Lukas Moodyssons film om Lilja, i Lilja 4-ever. Där skildras ett samtida problem genom ett livsöde som hämtats från verkligheten, men tidigare gestaltats dokumentärt. Dokumentärfilmen som format ligger i tiden. Under senare år har den fått ett uppsving och flera filmer har visats för en bred publik på bio. Michael Moore är en av de mest välkända dokumentärfilmarna som fått mycket uppmärksamhet för sina filmer. Ofta använder han sig själv för att iscensätta drastiska situationer med högt underhållningsvärde. Hans filmer känns igen på att de kommenterar vår samtid. Filmerna ger uttryck för hans åsikter och han berättar med hjälp av satir hur han ser på världen. Dokumentärfilm kan göras på flera olika sätt. Många av dokumentärerna som vi ser på TV och bio har en lång inspelningsperiod. Filmaren följer kanske en företeelse under flera år för att observera hur förändringar uppstår. Exempel på detta är Stefan Jarls trilogi om Stoffe och Kenta ett av de mest kända svenska dokumentärfilmsprojekt som genomförts. Andra sätt att göra dokumentärfilmer har visats i SVT:s PS. I dessa dokumentärer visar unga människor upp sina liv och sin historia under en kortare tid. Filmernas längd eller teknik är i första hand inte avgörande för filmens kvalitet. Snarare är det berättelsens närhet till ungdomarnas liv som fångar publiken. 4.3 EN SUBJEKTIV SANNING Att göra dokumentärfilm är ett sätt att kommunicera med andra människor. Det kan t.ex. handla om att försöka besvara en fråga, att förmedla något som engagerar, eller att ta upp något som är fel. Som filmare har man möjlighet att uttrycka sina egna tankar och funderingar. Det är dock viktigt att vara medveten om att filmen till stor del visar dokumentärfilmarens sanning, den subjektiva sanningen. Hur verkligheten skildras är ofta ett resultat av dokumentärfilmarens egna erfarenheter och värderingar. Dokumentärfilmaren kan även i förväg ha bestämt sig för en tes som hon eller han vill bekräfta genom filmen. Konspiration 58 är en fejkad dokumentärfilm där filmaren lägger fram tesen att fotbolls-vm i Sverige 1958 aldrig ägde rum. Filmen är en ren konstruktion, men lånar sin stil och sitt formgrepp från dokumentärfilmens berättande. Om två olika filmskapare ska beskriva samma fenomen, kan berättelserna skilja sig kraftigt åt från varandra. Trots att syftet är detsamma, kanske de väljer olika bilder, personer att intervjua, eller refererar till skilda forskningsrapporter. 12

13 4.4 Olika syften med dokumentärfilm Om man ska göra bra dokumentärfilm är det viktigt att arbeta med en frågeställning som dokumentärfilmaren själv tycker är angelägen. Vad man vill säga med sin dokumentärfilm ska avgöra hur filmen berättas. Nedan beskrivs ett antal möjliga syften för skapandet av dokumentärfilm. Granska En dokumentärfilmare kan granska en situation eller en omständighet som kan verka orätt eller konstig. Det kan t.ex. innebära att man ställer någon till svars eller konfronterar människor som säger emot varandra. Exempel: Det finns 50 hemlösa i Falköping. Vad gör kommunen för dem? Förklara En filmare kan försöka förklara omständigheter som kan tänkas ligga bakom en viss händelse. Det kan handla om att skildra en människas livssituation, visa hur en företeelse fungerar, eller att förklara varför någon gör på ett visst sätt. Exempel: Varför är Ove hemlös i Falköping? Uppmärksamma något speciellt Vill en dokumentärfilmare uppmärksamma något speciellt kan filmen handla om något ovanligt eller utmärkande i samhället. Som exempel kan man gestalta en person som lever ett alternativt liv. Exempel: Hur är det att vara hemlös i Falköping? Kritisera En situation som hanterats på ett felaktigt sätt av exempelvis en myndighet kan kritiseras genom en dokumentärfilm. För att framgångsrikt lyckas kritisera, är det viktigt att vara påläst och framställa sitt budskap på ett tydligt sätt. Det gäller att försöka ge en objektiv bild samtidigt som budskapet framgår. Granskande och kritiserande tillvägagångssätt kan ofta förenas. Exempel: Varför gör inte Falköpings kommun något för de hemlösa? Ge upplevelser Att ge upplevelser innebär att man låter känslorna stå i centrum. Man kan försöka förmedla hur en annan människas liv är, eller fokusera på en process (som att söka asyl), och hur den upplevs. Exempel: Vad känner Ove, 40 år, som är hemlös? Väcka debatt En dokumentärfilm som syftar till att väcka debatt måste identifiera områden som är känsliga och går att skapa en diskussion runt. Då handlar det ofta om så 13

14 kallade avslöjanden eller grävande journalistik. Genom filmen vill man visa på en orättvisa eller ett felaktigt beteende, som man anser borde få mer uppmärksamhet. Detta syfte kan ofta ligga i gränslandet mellan reportage och dokumentär. Det kan handla om ett ämne som är mycket aktuellt just nu, men som genom en ny vinkel och ett nytt bildspråk, får en annan innebörd. Exempel: Kommunen vill inte hjälpa Ove att få en lägenhet trots att han skaffat sig ett arbete. Många filmer innehåller flera av dessa syften. En film som beskriver Oves vardag som hemlös kan också uppröra eller väcka debatt, även om det kanske inte var filmens tanke från början. En filmskapare bör fråga sig vilket syfte som är lämpligt att utgå från med tanke på vilken dokumentärfilm man vill göra. Syftet styrs även av hur mediet, tiden, förkunskaperna och inspelningsmöjligheterna ser ut. Diskutera gärna med dina elever vilket syfte som passar bäst för just det här projektet steg i dokumentärfilm Att göra dokumentärfilm kan sammanfattas i en fyrastegsprocess. Låt eleverna förstå att dessa fyra steg ingår i den praktiska delen av arbetet. De fyra stegen är att se, att samla, att utforma och att sammanställa. Att se Ett första steg är att börja leta ämnen som berör. Har någon t.ex. blivit orättvist behandlad? Att samla Nästa steg består i att samla in material. Insamlingen kan ta tid. Det viktiga är dock att materialet utgör ett bra underlag att utgå ifrån. Att utforma När materialet är insamlat är det dags att skriva en synopsis och någon form av inspelningsmanus. Det kan innehålla skisser av det som ska filmas. Ett tydligt inspelningsmanus hjälper dokumentärfilmaren att erinra sig vad som ska filmas. Här ska platsangivelser och vad som kommer att finnas i bild ingå. Förberedelserna ligger till grund för inspelningen av filmen. Att sammanställa Efter inspelningen sammanställs filmen i ett redigeringsarbete. Då klipps filmen samman med ljud och musik. Under den här fasen kan det vara bra att gå tillbaka 14

15 till sin synopsis. Tillsammans med ett bildmanus kan man använda en loggbok över inspelningen. Det underlättar för klippningen. 4.6 Olika angreppssätt på dokumentärfilm Oavsett om det är en skateboardfilm, en film om hemlösa, eller handlar om grannens hund, ska ämnet engagera filmaren och kännas angeläget för publiken. Nedan ges exempel på olika angreppssätt. Dokumentärfilmaren kan välja en plats som känns intressant där naturliga och äkta möten mellan människor kan inträffa. Om man följer dessa människor under en längre tid är det möjligt att de uppträder naturligt trots en kameras närvaro. Den här metoden kallas även fluga på väggen. Dokumentärfilmaren kan välja en människas levnadsöde. Det kan t.ex. innebära att följa en person som ska få ett viktigt besked. Filmaren kan ställa frågor till personen inför, under och efter beskedet. Man kan skapa en dramaturgi genom att följa alla viktiga steg i händelsen. Dokumentärfilmaren kan välja att söka upp platser och människor som karakteriseras av något speciellt. De kan lyssna till en beskrivning av platsen, personen eller händelsen, och härigenom få fram olika infallsvinklar. Dokumentärfilmaren kan illustrera ett ämne genom ett konstnärligt uttryck som skiljer sig från reportageformen. Som exempel kan man använda symboler eller skyltar för att gestalta en känsla. Till dessa bilder kan filmaren lägga en voiceover som berättar om ämnet i dokumentärfilmen. Exempel på olika sätt att skapa en film kring ett ämne: Intervjua en expert med mycket kunskap inom ett visst ämne. Kontakta en person inom ämnet och följ personen en dag. Intervjua en person och be denne berätta om hur hon eller han har det. Eleverna får fråga sig vilket sätt som passar bäst: Hur många personer hinner man intervjua? Hur mycket material hinner man bearbeta? Vilka tekniska redskap har man tillgång till? 15

16 4.7 Dokumentärfilmarens ansvar Som filmare har man alltid ett ansvar. Vid intervjuer med människor är det viktigt att ta förtroendet eller kontakten man får på allvar. Ibland kan filmens ämne vara känsligt och kanske påfrestande för den som intervjuas. Personen som intervjuas kan även ha behov av att prata efter att intervjun har genomförts. Kanske vill personen dessutom ha fortsatt kontakt efter att projektet är avslutat. En dokumentärfilmare bör vara medveten om detta när kontakten knyts, och fundera på hur man ska förhålla sig till en sådan situation om den skulle uppstå. När filmen är färdig bör den alltid visas för de inblandade så att de kan ge sitt godkännande till att den kan visas i andra sammanhang. I annat fall får man diskutera vad som är okej att visa, och vad som ska klippas bort. OBS! Som lärare har du ansvar för ämnet eleverna väljer att göra dokumentärfilm om. Det finns exempel på att elever berättat om mycket personliga händelser de varit med om framför kameran. Att göra en dokumentärfilm om elevernas eventuella egna erfarenheter av misshandel eller sexuella övergrepp är inte att rekommendera. Det är därför viktigt att du ger ditt godkännande till elevernas val av ämne. 16

17 FÖRBEREDELSE I blocket om förberedelse beskrivs hur du kan handleda projektarbetet med eleverna. Arbetet kan naturligtvis läggas upp på flera sätt, men detta är en av flera möjliga strukturer att följa. Innan du börjar med introduktionenn kan det vara bra att kort berätta om syftet med projektet, dess innehåll och hur lång tid som ni planerar att arbeta med projektet. 5. Introduktion till mänskliga rättigheter Introduktionen till mänskliga rättigheter kan göras på flera sätt. Ett samarbete med exempelvis samhällskunskap eller svenska kan här komma ifråga. Ju bättre överblick eleverna har över de mänskliga rättigheterna, desto fler möjligheter kan de se hur dessa kan tillämpas på svenska förhållanden. Nedan beskrivs ett upplägg som du kan använda dig av. Upplägget ger också en kort introduktion till mänskliga rättigheter och kräver ingen medverkan från andra ämneslärare. Tips! 1. Vid lektionstillfället innan introduktionen kan du ge eleverna i uppgift att klippa ut en tidningsartikel som beskriver en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Den kan handla om svenska eller internationella förhållanden. Eleverna kan sedan kort sammanfatta vad kränkningen består i och vad den får dem att tänka på. 2. Skriv ut FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från www. angelaget.nu. Ge eleverna i läxa att läsa igenom förklaringen och fundera på en rättighet som de anser kränks i samhället idag. Inled nästa lektion med att gå igenom vilka exempel eleverna har valt. INTRODUKTION MED ELEVERNA 1. Dela ut FN:s Allmänna förklaring om de Mänskliga rättigheterna till eleverna (se bilaga 2). Berätta för eleverna att den Allmänna förklaringen kommer att ligga till grund för deras filmarbete om de mänskliga rättigheterna. 17

18 2. Gör rutövningen om de mänskliga rättigheterna (se bilaga 1). 3. Be eleverna fundera över vad de associerar med begreppet mänskliga rättigheter. Låt dem ge några exempel på kränkningar som de upprörs över. 4. Ställ därefter frågorna nedan. 5. Dela ut idékartan (se blocket Förberedelse och elevhandledning Be eleverna fundera över exempel på kränkningar av dessa rättigheter som kan förekomma i deras närmiljö. 6. Summera på tavlan vad ni kommit fram till. Frågor till lektion 1 Vilken mänsklig rättighet tycker du är viktigast? På vilka sätt kränks de mänskliga rättigheterna i världen idag? Vilka mänskliga rättigheter kränks i Sverige idag? Hur skulle samhället se ut om det inte fanns några mänskliga rättigheter? Vad tycker ni att följden ska bli när ett land vid upprepade tillfällen bryter mot de mänskliga rättigheterna? Vad kan man göra som enskild person för att se till att de mänskliga rättigheterna respekteras? Vilka organisationer känner ni till som arbetar med de mänskliga rättigheterna? 6. Diskutera dokumentärfilm och mänskliga rättigheter Det är viktigt att eleverna får diskutera dokumentärfilm innan de börjar arbeta praktiskt. Följande upplägg är tänkt att fungera som en teoretisk introduktion till arbetet med dokumentärfilm. Här har du användning av information från kapitel 4 i Teoretisk bakgrund (Dokumentärt filmberättande). Visa en eller flera passande dokumentärfilmer och diskutera utifrån filmens innehåll och form. Du kan även beställa en dvd med 12 dokumentärfilmer som gjorts av unga filmskapare i Västra Götaland under hösten Dvd: beställs genom Frågorna nedan kan användas för diskussion och analys av filmerna. Innan du visar filmerna för eleverna är det bra om du själv har sett dem. 18

19 1. Gå igenom innehållet i kapitlet Dokumentärt filmberättande. I. Vad är dokumentärfilm? II. Det dokumentära formatet III. En subjektiv sanning IV. Olika syften med dokumentärfilm V. 4 steg i dokumentärfilm VI. Olika angreppssätt på dokumentärfilm VII. Dokumentärfilmarens ansvar 2. Alternativt dela ut elevhandledningen från webbsidan (www.angelaget.nu). Istället för att du som lärare går igenom teorin, kan eleverna läsa om detta i elevmaterialet. 3. Visa en passande dokumentärfilm. Be eleverna fundera på filmen utifrån teoridelen ovan. Delar av teorin finns även sammanfattad i elevmaterialet. 4. Analysera filmen. Ställ frågorna nedan. Om eleverna tycker det är svårt att minnas innehållet i filmen kan den visas en gång till för att sedan analyseras. 5. Visa en passande dokumentärfilm som skiljer sig från den första. Be eleverna fundera på filmen utifrån teoridelen ovan. 6. Analysera filmen. Ställ frågorna nedan. Om eleverna tycker det är svårt att minnas innehållet i filmen kan den visas en gång till för att sedan analyseras. 7. Ta fram idékartan och diskutera hur man kan skildra mänskliga rättigheter i en dokumentärfilm. (Exempel: Din granne Ichia diskrimineras. Han fick inte komma in på krogen på grund av att han ser utländsk ut. Hur kan man göra en dokumentärfilm om detta?) Frågor till Filmerna Vilka scener kommer ni ihåg från filmen? Varför just dessa? Vad var budskapet i filmen? Vilket syfte har filmen? Hur upplever ni huvudpersonen/huvudpersonerna i filmen? Är filmen subjektiv? På vilket sätt i så fall? Finns det situationer i filmen där du tror att filmaren fick fundera över sitt ansvar som dokumentärfilmare? På vilket sätt skiljer sig filmerna åt? 19

Levande Historia i Göteborg ligger under:

Levande Historia i Göteborg ligger under: SAMARBETSPARTNERS GR Utbildning, Amnesty International, KulturUngdom, Skolbio Göteborg, Mediapoolen, UR, Världskulturmuseet, Folkets Bio, Multimediabyrån Skolbio Göteborg ligger under: FINANSIÄRER Västra

Läs mer

Dokumentärfilmsprojekt. Elevhandledning

Dokumentärfilmsprojekt. Elevhandledning Dokumentärfilmsprojekt Elevhandledning FÖRORD 1. Dokumentärt filmberättande 1.1 Vad är dokumentärfilm 1.2 DeT dokumentära formatet 1.3 EN SUBJEKTIV SANNING 1.4 OLIKA SYFTEN MED DOKUMENTÄRFILM 1.5 STEG

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD BRUKSANVISNING www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING n VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 n DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4 n I PROJEKTET INGÅR 5 n UPPGIFT 6 n KALENDER

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Att berätta en historia för film, 3 timmars verkstad Vi går igenom filmens berättarspråk och eleverna får göra synopsis och bildmanus.

Att berätta en historia för film, 3 timmars verkstad Vi går igenom filmens berättarspråk och eleverna får göra synopsis och bildmanus. Skapande skola Film Att göra film är en fantastik lärprocess. Att göra film är språkutvecklande och engagerande, utmärkt för redovisningar, bra som underlag för diskussioner och det främjar ett mediekritiskt

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se Varje människa kan göra skillnad www.raoulwallenberg.se VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD Det finns idag en bristande kunskap om de mänskliga rättigheterna bland elever i Sverige, trots att de står inskrivna

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Bild- och videoteknik. Adi & Mak Omanovic Föreläsning 1 - Förproduktion

Bild- och videoteknik. Adi & Mak Omanovic Föreläsning 1 - Förproduktion Bild- och videoteknik Adi & Mak Omanovic Föreläsning 1 - Förproduktion Förproduktion Idé Synopsis Treatment Manus Storyboard Budget Casting Team Teknik Idé Jag har en grym filmidé! Filmidé Story, scen,

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Pedagogisk guide till 7 dokumentärer på Angelägets dvd. Filmerna är gjorda av unga filmskapare i Sverige 2012/2013.

Pedagogisk guide till 7 dokumentärer på Angelägets dvd. Filmerna är gjorda av unga filmskapare i Sverige 2012/2013. Pedagogisk guide till 7 dokumentärer på Angelägets dvd. Filmerna är gjorda av unga filmskapare i Sverige 2012/2013. Pedagogisk guide till 7 dokumentärer på Angelägets dvd. Filmerna är gjorda av unga filmskapare

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16 1 1. Skolans vision för likabehandlingsarbete 2. Inledning 2.1 Presentation av verksamheten Trollets fsk har 21 st barn.

Läs mer

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap Handledning och frågeställningar efter att läst boken, Lille Lustig och skogens vänner Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap 1. Instruktion från pedagog till barn: Titta

Läs mer

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig Studiehandledning Kortfilm på dina villkor gör en annan värld möjlig Kortfilm på dina villkor Studiehandledning Studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller tankar om hur man

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring barns ekonomiska situation

Läs mer

Lärarmaterial TJ UGAN. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Lärarmaterial TJ UGAN. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: SIDAN 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Berättaren är en flicka, eller pojke, som ska köpa julklappar. Hon/han ger en tjuga till en kvinna som sitter och tigger. I en affär blir berättaren

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Handledning till dokumentärfilmer gjorda inom projekt Angeläget Västra Götaland 2005

Handledning till dokumentärfilmer gjorda inom projekt Angeläget Västra Götaland 2005 Handledning till dokumentärfilmer gjorda inom projekt Angeläget Västra Götaland 2005 Handledning till dokumentärfilmer gjorda inom projekt Angeläget Västra Götaland 2005 Under hösten 2005 producerade gymnasieelever

Läs mer

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan Hur föräldrar stödjer sina barn att bli vinnare i livet genom idrott Idrott kan vara en fantastisk upplevelse mellan barn och ungdomar och deras

Läs mer

Handledningsmaterial för lärare, ledare m.fl. Lägret Barndomen drabbar oss alla

Handledningsmaterial för lärare, ledare m.fl. Lägret Barndomen drabbar oss alla Handledningsmaterial för lärare, ledare m.fl. Lägret Barndomen drabbar oss alla efter en allåldersbok av Oscar K och Dorte Karrebaek www.tigerbrand.se cirkustigerbrand@telia.com tel. 08-665 80 18 Inledning

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Förmåga Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A

Förmåga Kunskapskrav E Kunskapskrav C Kunskapskrav A Lokal pedagogisk planering Bild -Reklam, a k 6 Inledning Vad har egentligen hänt innan en reklamfilm blir till. Hur har de som gjort den tänkt? Får man verkligen luras hur som helst för att få folk att

Läs mer

Tystnad är producerad 2011 av Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk för Folkbildningsnätet.

Tystnad är producerad 2011 av Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk för Folkbildningsnätet. Studiehandledning Tystnad är producerad 2011 av Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk för Folkbildningsnätet. Verket är licensierad under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 3.0 Unported Licens

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Att använda svenska 1

Att använda svenska 1 Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan

Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan 1. Familjen Hur kan en familj se Brainstorm i grupp, Grupp om 4-5 En första

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt

Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt Skapad: 18e mar 2013 1 (5) Minnesanteckningar Workshop 1: asylprocessen och asylrätt 18 mar 2013 Tid: 17.00 Plats: RFSL, Sveavägen 59, 2 vån (portkod 5795) Föreläsare: Aino Gröndahl Kontaktuppgifter: (aino.grondahl@rfsl.se,

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. BRIS I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer