DIALOG I TIDEN LÄROMATERIALET VAD BETYDER EGENTLIGEN ÅLDERDOMEN?
|
|
- Bo Mattsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LÄROMATERIALET DIALOG I TIDEN Utställningen och läromaterialet Dialog i tiden ger eleverna en månsidig introduktion till sociala, samhälleliga, fysiologiska och psykologiska frågor kring åldrandet. Besök på utställningen och uppgifterna stöder bland annat läroinnehållet inom biologi, hälsokunskap och psykologi. Läromaterialet är omfattande och därför kan man välja de övningar som är de lämpligaste för undervisningsgruppen och för det tema som ska behandlas. Uppgifterna är avsedda som förhands- och efterhandsmaterial, det vill säga syftet är inte att de skrivs ut och tas med på besöket på utställningen. Lärostoffet är indelat i följande tre teman: 1. Egna tankar om ålderdomen och om vad som betyder att vara gammal 2. Presentation av gamla människors perspektiv 3. Ålderdom som en del av samhället och kulturen. Inför besöket på utställningen är det bra att behandla utställningstemat, men syftet är inte att försöka förutse elevernas utställningsupplevelse. Utställningsstrukturen bygger på en dialog mellan besökare och mellan besökare och seniorguider. För att växelverkan under besöket ska vara spontan, bör eleverna inte för mycket diskutera sina personliga tankar och inte heller i förväg fastställa sina synpunkter. VAD BETYDER EGENTLIGEN ÅLDERDOMEN? Det går inte att hindra att vi blir gamla, men var och en av oss upplever det på olika sätt. Vi upplever vår ålder på olika sätt beroende på vårt livsskede eller vår position i samhället ibland kan vi känna oss för unga eller för gamla. Syftet med detta lärostoff är att få eleverna att dryfta ålderdomen som ett fenomen. Vad betyder ålderdomen för eleverna? Var har de kontakt med åldringar? I vilka situationer känner de sig gamla respektive unga? För vilka handlingar är de för gamla eller för unga? Eleverna sätter sig in i olika aspekter på ålderdomen och på att bli gammal samt på sina egna uppfattningar om gammal och blir medvetna om att de har både en personlig uppfattning och en med andra människor delad gemensam uppfattning om ålderdomen. De fördjupar sig aktivt i gamla människors perspektiv. Genom att känna igen olika stereotyper av ålderdom och ta del av olika uppfattningar om ålderdomen i olika länder kan eleverna också förstå hur starkt uppfattningarna om ålderdomen beror på rådande förhållanden. Konceptet Dialog med tiden och de tillhörande varumärken är immateriell egendom som tillhör Dialogue Social Enterprise GmbH.
2 INNEHÅLL 1. EGNA TANKAR OM ÅLDERDOM OCH OM VAD DET 3 BETYDER ATT VARA GAMMAL 1.1 UPPGIFT: FOTOCOLLAGE 1.2 UPPGIFT: VAD BETYDER DET ATT VARA GAMMAL? 1.3 UPPGIFT: HUR VILL JAG SJÄLV ÅLDRAS? PRESENTATION AV ÄLDRE MÄNNISKORS PERSPEKTIV 2.1 UPPGIFT: LEVA SIG IN I EN 70 ÅR GAMMAL MÄNNISKAS PERSPEKTIV 2.2 UPPGIFT: INTERVJU MED EN ÄLDRE MÄNNISKA ÅLDERDOM SOM EN DEL AV SAMHÄLLET OCH KULTUREN 3.1 UPPGIFT: ATTITYDER MOT ÅLDERDOMEN I FINLAND 3.2 UPPGIFT: KLYCHOR OM ÅLDERDOM
3 1. EGNA TANKAR OM ÅLDERDOM OCH OM VAD DET BETYDER ATT VARA GAMMAL 1.1 FOTOCOLLAGE (lågstadiet och högstadiet) Handleda eleverna i att skapa ett fotocollage. Med collaget visualiseras åldringsprocessen. Varje elev skapar collaget av ett foto på sig själv, ett foto på en av sina föräldrar och ett foto på en av sina mor- eller farföräldrar. Alternativt kan eleverna klippa ut foton på människor från en tidning. Eleverna färdigställer collaget genom att färga det eller genom att använda annat material. Vid behov kan eleverna också skapa collaget med ett digitalt program. För att fördjupa sig i temat presenteras resultaten för hela klassen i form av en småskalig utställning. Till slut fastställs kriterierna för ålderdomen och att vara gammal i grupparbete eller i en diskussion som hela klassen deltar i. 1.3 HUR VILL JAG SJÄLV ÅLDRAS? (lågstadiet och högstadiet samt andra stadiet) Låt eleverna själva beskriva de önskemål, rädslor och förväntningar som gäller deras egen ålderdom. Beskrivningen kan vara fritt formulerad enligt klasstadium och klasstorlek. Eleverna formulerar texten på egen hand utgående från följande allmänna fråga: Hur vill jag själv åldras? Vid behov kan eleverna få mer handledning. Samla först i klassen nyckelord för begreppen önskemål, rädslor och förväntningar. Diskutera svaren tillsammans. Till slut formulerar eleverna en gemensam text utifrån sina egna anteckningar. Eleverna kan använda uppgiftsblanketten Hur vill jag själv åldras? (sidan 6) som hjälpmedel. 1.2 VAD BETYDER DET ATT VARA GAMMAL? (lågstadiet och högstadiet samt andra stadiet) Först fyller eleverna på egen hand i uppgiftsblanketten Vad betyder det att vara gammal? (sidorna 4 5). Till sist behandlas frågorna i par eller i små grupper. Eleverna byter tankar och kompletterar sina svar. Klassen diskuterar de olika svaren i uppgift 1. Till slut är det bra att påpeka att det inte finns ett enda rätt svar, utan ålderdomen kan definieras på många olika sätt. Klassen kan också samla orsaker till de olika definitionerna av ålderdom och diskutera dem. Sammanställ till slut en gemensam associationskarta av elevernas associationskartor och lägg kartan på väggen i klassen. 3
4 UPPGIFT 1.2 VAD BETYDER DET ATT VARA GAMMAL? 1/2 1. Från och med när är en människa gammal? Ange på tidsaxeln det år från vilket en människa enligt din åsikt är gammal. Fundera samtidigt på hur gamla dina föräldrar och dina mor- och farföräldrar är Varför har du valt just denna ålder? Varför börjar ålderdomen inte tidigare eller senare? 4
5 UPPGIFT 1.2 VAD BETYDER DET ATT VARA GAMMAL? 2/2 3. Vad betyder egentligen ordet ålderdom? Komplettera din associationskarta med dina tankar om ålderdomen. De ord du har skrivit på kartan är till hjälp för dig. LIV ÅLDRING SINNE KROPP 5
6 UPPGIFT 1.3 HUR VILL JAG SJÄLV ÅLDRAS? 1. Vad vill du att det ska hända när du själv är gammal? Vad vill du inte att det ska hända? Hurdant är ditt liv när du är gammal? Fundera på dessa frågor och komplettera fraserna på olika sätt. NÄR JAG ÄR GAMMAL VILL JAG... NÄR JAG ÄR GAMMAL VILL JAG INTE UNDER NÅGRA OMSTÄNDIGHETER... NÄR JAG ÄR GAMMAL Diskutera med din bänkkamrat. Funderar ni på samma frågor? Var finns det skillnader? Hur förklarar du skillnaderna? 3. Svara på frågan Hur vill jag själv åldras? i en enhetlig text på cirka en sida i storleken A4. Använd ditt svar på uppgift 1 som hjälpmedel och dela in texten i följande tre stycken: 1. DETTA VILL JAG NÄR JAG ÄR GAMMAL 2. DETTA ÄR JAG RÄDD FÖR NÄR JAR ÄR GAMMAL 3. SOM SÅDAN SER JAG MIN ÅLDERDOM 6
7 2. PRESENTATION AV ÄLDRE MÄNNISKORS PERSPEKTIV 2.1 LEVA SIG IN I EN 70 ÅR GAMMAL MÄNNISKAS PERSPEKTIV (högstadiet och andra stadiet) Ge eleverna i uppgift att skriva brev. Varje elev ska skriva ett brev ur det perspektiv denne själv skulle ha som 70 år gammal. Brevet riktas till ett barnbarn, det vill säga en person som är i samma ålder som eleverna är nu. I brevet ska eleverna beskriva dagens gång med hänsyn till sina personliga och samhälleliga perspektiv. Hurdan är en vanlig dag? Tror du att du deltar i det samhälleliga livet ännu när du är 70 år gammal? Vilken roll spelar de problem som åldrandet medför, till exempel rörelsebegränsningar eller nedsatt hörsel och syn? Eleverna sätter sig in i olika sidor av ålderdomen och på att bli gammal samt på sina egna uppfattningar om gammal och förstår att de har både en personlig uppfattning och en med andra människor delad gemensam uppfattning om ålderdomen. Till sist diskuteras temana tillsammans. Fundera på var det finns skillnader och hur de olika uppfattningarna har uppstått. 2.2 INTERVJU MED EN ÄLDRE MÄNNISKA (lågstadiet och högstadiet samt andra stadiet) För att eleverna ska få en uppfattning om de förändringar som åldrandet medför bekantar eleverna sig med pensionärer. Målet med uppgiften är att bekanta sig med de förändringar i perspektivet som sker under livets gång. Personliga diskussioner hjälper eleverna att förstå ämnet. Ett sätt att utföra uppgiften är att låta varje elev intervjua en åldring som hör till elevens närmaste krets. Eleverna kan intervjua till exempel sina mor- eller farföräldrar, släktingar, grannar eller andra människor i pensionsåldern som hör till deras närmaste krets. I uppgiftsblanketten Intervju med en äldre människa (sidan 8) finns det en möjlig intervjustomme. Stommen kan ändras eller kompletteras kanske också tillsammans med klassen. Alternativt skapar eleverna med smarttelefonen en kort video, ett visst slags porträtt av en gammal människa. I porträttet presenterar eleverna hur denna människas dag går, och diskuterar fördelarna och nackdelarna med ålderdomen med honom eller henne. Låt eleverna bearbeta inspelningarna och skapa korta dokumentärfilmer av dem. Till sist bildas en jury av frivilliga elever som prisbelönar de tre bästa filmerna. Filmerna visas sedan för hela klassen (med samtycke av producenterna av kortfilmerna och av de personer som uppträder i filmerna). 7
8 UPPGIFT 2.2 INTERVJU MED EN ÄLDRE MÄNNISKA INTERVJUARE: ÅLDER: DEN INTERVJUADE: ÅLDER: ÅLDERSSKILLNAD: DATUM: Hur gammal känner du dig? Har du någonsin ljugit om din ålder? Ja/nej, eftersom... När tänkte du första gången Nu är jag gammal? Ange tre ord som du kommer på när du tänker på din biologiska ålder. På vilket sätt har du förändrats genom åren? Vad tänkte du om äldre människor när du var barn? Vad tänker du om äldre människor nu? På vilket sätt har din uppfattning om ålderdomen förändrats? Vilka fördelar finns det med åldrandet? Vilka nackdelar finns det med åldrandet? Vilket dagsprogram har du vanligen? 8
9 3. ÅLDERDOM SOM EN DEL AV SAMHÄLLET OCH KULTUREN 3.1 ATTITYDER MOT ÅLDERDOMEN I FINLAND (högstadiet och andra stadiet) I uppgiften ovan utvärderades också läget i Finland. Nu undersöker ni frågan genom att skaffa kunskap om på vilket sätt man i Finland förhåller sig till ålderdom och åldringar. Uppgiften uppmuntrar också till att utveckla förmågan till kritisk medieläsning. Den kan utföras antingen i par eller i små grupper. Ni kan använda uppgiftsblanketten Attityder mot ålderdomen i Finland (sidan 10) som hjälpmedel. Eleverna koncentrerar sig i par eller i små grupper på något tema som gäller ålderdom och åldrande och använder olika källor som hjälpmedel. Uppmärksamhet kan fästas till exempel på i vilken ton man förmedlar nyheter om temana och vilka seniorernas egna erfarenheter är. Studera begreppet forskande journalistik tillsammans och uppmuntra eleverna att undersöka sitt tema ur många olika aspekter utan att undvika motstridiga aspekter. 3.2 KLYSCHOR OM ÅLDERDOM (högstadiet och andra stadiet) Uppgiftsblanketten Klyschor om ålderdom (sidan 11) utmanar eleverna att aktivt sätta sig in i begreppet klyscha. Utifrån klyschor är det möjligt att dra slutsatser också om stereotyper som rör ålderdom. Namnge enskilda stereotyper tillsammans med eleverna. Att känna igen klyschorna hjälper till att ifrågasätta stereotyper. Å andra sidan är det genom klyschor och ironi också möjligt att ta en humoristisk aspekt på ålderdomen. Med hjälp av humor är det möjligt att hitta även positiva sidor bakom problemen med åldrandet. Samtidigt kan ni diskutera med eleverna om hur viktig roll humorn kan spela för en lycklig ålderdom. Till slut presenterar eleverna för klassen den kunskap de skaffat sig genom att tillämpa den valda presentationstekniken. Efter varje presentation är det bra att reservera tid för en gemensam diskussion så att alla får möjlighet att dela sin kunskap och sina erfarenheter, samt dryfta de tankar och känslor som temat eventuellt har väckt. 9
10 UPPGIFT 3.1 ATTITYDER MOT ÅLDERDOMEN I FINLAND 1. Välj ett aktuellt tema som gäller ålderdom och åldrande (nedan finns exempel). Studera begreppet forskande journalistik. PENSIONSREFORM 2017 ATT JOBBA ÄNNU I 70 ÅRS ÅLDER? TEKNIK I ÄLDRE MÄNNISKORS VARDAG HJÄLP ELLER SMÄRTA? ÅLDERDOMSHEM ELLER HEMVÅRD? VEM AV OSS KAN FÅ ALZHEIMERS SJUKDOM? MINNESSTÖRNINGAR KAN INTE BEHANDLAS ELLER KAN DE? PENSIONÄRER HAR ALLTID TID? ÅLDRINGAR, SENIORER ELLER ÄLDRE VILKET ORD BÖR VI ANVÄNDA FÖR GAMLA MÄNNISKOR? PENSIONÄRER HAR ALLTID BRÅTTOM? 2. Ta del av minst tre nyheter, intervjuer eller artiklar om temat. Ni kan också skaffa information om servicehusen och vårdinrättningarna i närområdet samt av bekanta äldre människor. Försök skapa en så mångsidig uppfattning som möjligt om den fråga ni har studerat och hitta olika perspektiv. 3. Gör en presentation för klassen, där ni tillämpar en av de presentationstekniker som enligt er åsikt är intressant. Om ni har motstridiga åsikter och motsatta perspektiv om den studerade frågan, kan ni vid behov hålla en omröstning om dem i klassen. Diskutera till sist med hela klassen och ge utrymme för olika perspektiv. 10
11 UPPGIFT 3.2 KLYSCHOR OM ÅLDERDOM KLYSCHA PÅ FRANSKA CLICHÉ = SLITET OCH TOMT SPRÅKLIGT UTTRYCK KÄLLA: NORSTEDTS SVENSK ORDBOK 1. Berätta med dina egna ord vad begreppet klyscha betyder. 2. Vilka klyschor om ålderdom känner du till? Vilket är typiskt för äldre respektive unga människor? Formulera själv några klyschor. ÄLDRE MÄNNISKOR ÄR... ÄLDRE MÄNNISKOR... ALLTID... UNGA MÄNNISKOR ÄR... UNGA MÄNNISKOR... HELA TIDEN... 11
FÖRHANDSUPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN VINTERSPEL
FÖRHANDSUPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN VINTERSPEL Vinterspel är en utställning där eleverna kan pröva på fartfyllda vintersporter och få lära sig om bland annat olika sporters historia, sin egen prestationsförmåga
Läs merLärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5
Lärarhandledning Tidningsskaparna åk 3 5 Tidningsskaparna I Berättarministeriets program Tidningsskaparna får eleverna inblick i hur en journalistisk process kan se ut och blir medskapare till en tidskrift.
Läs merLektion 2. Metoder för mediepåverkan
Lärandemål: En förutsättning för att kunna tolka medieinnehåll av olika slag är kritiskt tänkande; något som med hjälp av olika metoder för mediepåverkan ibland dessvärre försöker motverkas. För att kritiskt
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merSanomalehtiviikko. Uppgiftsförslag för Dagstidningsveckan 2014 3. 7.2.2014. Förskolor, låg- och högstadier, gymnasier och yrkesskolor
Sanomalehtiviikko Uppgiftsförslag för Dagstidningsveckan 2014 3. 7.2.2014 Förskolor, låg- och högstadier, gymnasier och yrkesskolor Dagstidningsveckan: förskoleklasser Svara i tur och ordning på frågorna:
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merHÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9
HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Utgående från målen ska man skapa undervisningshelheter som framskrider i takt med åldern. Undervisningshelheterna
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa
Läs merPBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36
PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta
1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera
Läs merSvenska Läsa
Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika
Läs merTvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
Läs merFINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att
Läs merExempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn
Läs merAtt berätta en historia för film, 3 timmars verkstad Vi går igenom filmens berättarspråk och eleverna får göra synopsis och bildmanus.
Skapande skola Film Att göra film är en fantastik lärprocess. Att göra film är språkutvecklande och engagerande, utmärkt för redovisningar, bra som underlag för diskussioner och det främjar ett mediekritiskt
Läs merCASE FOREST-PEDAGOGIK
CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring
Läs merTerminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och
Läs merATT TÄNKA NOGA PÅ FILM
Johan G:son Berg Samtalsledare Tänka Noga Ung Filosofi på Södra Teatern ATT TÄNKA NOGA PÅ FILM Filosofiska samtal som metod för att arbeta med film i skolan FILOSOFISKA FRÅGESTÄLLNINGAR I FILM Schindlers
Läs merKonstpedagogiska projekt och workshops
Konstpedagogiska projekt och workshops Monique Wernhamn Slottsskogsgatan 40, 414 53 Göteborg, 0736-386859 wernhamn.monique@gmail.com, www.moniquewernhamn.com Om mig Jag heter Monique Wernhamn, är 39år
Läs merRAOUL 2015 SKOLMATERIAL
RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Läs merSwedish ONL attainment descriptors
Schola Europaea Office of the Secretary-General Pedagogical Development Unit Ref.: 2016-09-D-19-sv-3 Orig.: EN Swedish ONL attainment descriptors APPROVED BY THE JOINT TEACHING COMMITTEE AT ITS MEETING
Läs merTVÅSPRÅKIG UNDERVISNING
KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning
Läs merINFÖR BESÖKET. Winter Games
INFÖR BESÖKET Winter Games Inför besöket till Winter Games Winter Games är en utställning där du och dina elever kan prova på fartfyllda vintersporter och samtidigt lära sig om bland annat sporters historia,
Läs merBroskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merObs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Vad är sex? DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Vad är sex? problematiserar bilden av sex som endast vaginalt penetrerande samlag och vidgar perspektiven. Berättelsen tar också upp oro över samlagsdebuten, förväntningar
Läs merLokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
Läs merTIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA
TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:
Läs merHANDLEDNING PERFECT GIRL
HANDLEDNING PERFECT GIRL TILL PEDAGOGEN Perfect Girl är en kortfilm på fyra minuter utan dialog eller dramatisk handling. Detta gör att den är lämplig att använda som diskussionsunderlag eller introduktion
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,
Läs merGEOGRAFI. Läroämnets uppdrag
GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får
Läs merLust att snacka LUST ATT SNACKA TIDNINGARNAS FÖRBUND. Bästa lärare
LUST ATT SNACKA Bästa lärare Uppgifterna till finns nu i förnyad form för läraren! Materialet som ursprungligen planerades för FN:s familjeår, lämpar sig främst för undervisningen i årskurserna 7 9, men
Läs merHISTORIA. Läroämnets uppdrag
1 HISTORIA Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevens historiemedvetande och kulturkunskap samt hjälpa eleven tillägna sig principerna för ett ansvarsfullt medborgarskap.
Läs merLäsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska
Läs merLärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén
1 Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 2 3... Läsförståelse- och diskussionsfrågor 3... Kursplan svenska 3... Kursplan samhällskunskap 4... Kursplan bild 4... Barnkonvention 5...
Läs mer5.12 Psykologi. Mål för undervisningen
5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes
Läs merHandledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur
Handledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur av Anna Karlsson LÄSHANDLEDNING Om litteraturläsning Språket är en nyckel till världen runt omkring oss. Att som samhällsmedborgare behärska konsten
Läs merBIOLOGI. Läroämnets uppdrag
1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans
Läs merTill dig som Ar larare!
.... Till dig som Ar larare! 1 .. Valkommen! Det här är en lärarhandledning till Pernilla Stalfelts bok Vem är du? Den är tänkt att vara ett inspirerande verktyg för dig som vill arbeta mer med dina elever
Läs merArkitekter i skolan Halmstadmodellen
Arkitekter i skolan Halmstadmodellen ett samarbete mellan HFAB med inspel och sponsring från IMAB Hallands Konstmuseum Uppdraget till eleverna kommer från HFAB och handlar om att iordningställa ett stråk.
Läs merDetta material innehåller information om och uppgifter relaterade till klicknyheter som publiceras på nätet, hur digital journalistik genererar pengar samt den omvälvning som nyhetsmedia genomgår, något
Läs merPedagogisk planering för ämnet: Svenska
1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och
Läs merVERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE!
VERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att ni kommer och ser föreställningen Pappas bil hos oss. Föreställningen utspelar sig i början på 1990-talet och
Läs merSyfte: Geografi värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.
Lärarhandledning Hållbar utveckling Vad är det och vad kan jag göra? Åk 4 6 Det här arbetet innefattar flera ämnen, geografi, biologi och kemi. Lärarhandledningen är uppdelad i två delar en SO-del och
Läs merPrinsessan och mördaren Magnus Nordin
Prinsessan och mördaren Magnus Nordin Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 7-9 Syfte Läsa
Läs merIdéproduktion. Klassificering av idéer
Vi kommer att presentera lösningsidéer för en individualiserad undervisning i gymnasieskolan. Idéproduktion färre elever per lärare homogena grupper Klassificering av idéer inlärningspedagogiska fysisk
Läs merSAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag
SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden
Läs mer5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen
5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt
Läs merFilmvisning och aktiviteter TREVLIGT FOLK FILMVISNING OCH AKTIVITETER. Lärarhandledning för högstadiet
Trevligt folk TREVLIGT FOLK P R E S S M AT E R I A L FILMVISNING Lärarhandledning för högstadiet OCH AKTIVITETER 1 INTRODUKTION OM PROJEKTET Filmen Trevligt Folk är en svensk dokumentär som följer det
Läs merOm stresshantering & studieteknik -tekniker för att underlätta studierna. Studier och karriär Studenthälsan
Om stresshantering & studieteknik -tekniker för att underlätta studierna. Studier och karriär Studenthälsan AGENDA Första tiden på högskolan Stress och tekniker att möta stressen Studieplanering Lästeknik
Läs merDagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift
Språkstörning Dagens program Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och
Läs merInledning Väcker intresse och introducerar ämnet
En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att
Läs merLäsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)
Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och
Läs merRAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING
RAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Läs merTre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök
Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell
Läs merENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall:
1 SKOLHAGENSKOLAN, TÄBY OMDÖMESKRITERIER 2006-06-15 ENGELSKA Årskurs 6 Mål att uppnå Eleven skall: LYSSNA, TALA Förstå tydligt och enkelt tal samt enkla texter och berättelser. Kunna delta aktivt i enkla
Läs merNedan presenteras en översikt av innehållet i Språkguiden kopplat till de nya kursplanerna i grundläggande vuxenutbildning.
Nedan presenteras en översikt av innehållet i Språkguiden kopplat till de nya kursplanerna i grundläggande vuxenutbildning. Språkguiden är granskad utifrån de fyra nya delkurserna. Under respektive kurs
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 HÄLSOKUNSKAP Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i hälsokunskap. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Växande och utveckling som stödjer
Läs merPargas biblioteksstig samarbetsavtal mellan skola och bibliotek
Pargas biblioteksstig samarbetsavtal mellan skola och bibliotek Genom ett nära samarbete mellan bibliotek och skola strävar vi till att stöda det mångsidiga arbete som görs inom skolorna för att främja
Läs merSML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi
SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund Piano Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I PIANOSPEL Finlands musikläroinrättningars
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap,
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken uppmärksammas vi på hur vi kan få bättre koll på nätet. Vi får lära oss var allt kommer ifrån och vad vi ha rätt att göra. Vi får även lära oss att man
Läs merBehåll, utveckla, avveckla, övrigt
Avsluta Oavsett om det är en kort aktivitet eller en verksamhet som pågår under en längre tid så är det viktigt att regelbundet stämma av vad deltagarna tycker och koppla tillbaka till de syftet, mål och
Läs merDemonpassning Mårten Melin
Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Vanja, som ska vara barnvakt, till världens jobbigaste unge. Hon berättar, för Livia, om ungen, som heter Tuva. Livia vill gärna vara med och
Läs merUndervisningen i ämnet utställningsdesign ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
UTSTÄLLNINGSDESIGN Utställningsdesign som kommunikationsform innehåller många dimensioner och erbjuder olika uttrycksmöjligheter. Alla sinnen berörs och påverkas av hur föremål, färger, bilder, texter,
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Läs mer2.2 Aktuella mål för Skutan- våren 2015
2.2 Aktuella mål för Skutan- våren 2015 Under våren har vi på Skutan valt att arbeta med följande mål, baserat på barnens behov och intresse; Normer och värden o Förskolan ska sträva efter att varje barn
Läs mer2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet
Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer
Läs merFörmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel
Bedömningskriterier för goda kunskaper (verbal bedömning) eller vitsordet 8 (sifferbedömning) i slutet av årskurs 6 i lärokursen svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen
Läs merSVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9
Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom
Läs merEssä introduktion till hur man skriver en akademisk essä
Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett
Läs merChecklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB
Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter
Läs merNIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK
De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,
Läs merDiseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision En kreativ förskola för lustfyllt lärande i en tillåtande och trygg miljö Planen gäller från 2017-12-01 Planen gäller
Läs merPEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT
PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT Detta fördjupningsmaterial är inspirerat av Banditsagors föreställning Hemligt av Alexandra Loonin. Föreställningen riktar sig till barn mellan 10-12 år
Läs merNIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,
, Det andra inhemska språket och främmande språk, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kunskapsnivå A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta
Läs merÅk 6 skoltidning. Ett sätt att påverka, beskriva verkligheten och stilla sin nyfikenhet
Åk 6 skoltidning Ett sätt att påverka, beskriva verkligheten och stilla sin nyfikenhet 141204 Syfte Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna
Läs merRamkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)
Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål
Läs merArbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)
Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska
Läs merLärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9
Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att
Läs merCentralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs mer#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.
För högstadiet och gymnasiet Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång. Konceptet är framtaget av Make Equal och frågorna är en del avsatsningen Allt vi inte pratar om. Läs
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merDAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN 2011-2012 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 2644 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD FÖR VERKSAMHETEN Verksamhetsplanen
Läs merB A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M
B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M Du läser just nu Backaskolans pedagogiska plattform - vår skolas vision och verksamhetsidé. I denna text berättar vi vad vi vill ska utmärka
Läs merFÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID
FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID www.yrittajat.fi futureimagebank.com futureimagebank.com futureimagebank.com FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID anvisningar för föreläsaren futureimagebank.com futureimagebank.com
Läs merLÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan
Förslag på uppgifter och arbetsupplägg utifrån novellerna Pälsen och Kyssen. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40 LÄRARHANDLEDNING Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan Introduktion
Läs merSödra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem
Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare
Läs merNär du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar.
Språkrunda För dig som vill träna svenska på Moderna Museet Malmö Hej och välkommen till Moderna Museet Malmö! Här kommer du att ha möjlighet att titta på konst och uppleva den på ditt eget sätt samtidigt
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om betygskriterier i svenskundervisning för invandrare; SKOLFS 2009:22 Utkom från trycket den 28 maj 2009 beslutade den 15
Läs merEdward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
Läs merMR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder
Läs merEhkäisevää päihde- ja pelikasvatusta kouluille ja oppilaitoksille. Förebyggande rusmedels- och spelfostran för skolor och läroanstalter
Ehkäisevää päihde- ja pelikasvatusta kouluille ja oppilaitoksille Förebyggande rusmedels- och spelfostran för skolor och läroanstalter METODER OCH UTBUD RUSMEDELS- OCH SPELFOSTRAN FRÅN LÅGSTADIET TILL
Läs mer