INGÅS PLAN FÖR VIS OCH TRYGG FÄRDSEL Kuva: Inkoon kunta (2016)

Transkript

1 INGÅS PLAN FÖR VIS OCH TRYGG FÄRDSEL 2016 Kuva: Inkoon kunta (2016)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 2. Arbetets innehåll och mål 3. Arbetsskeden 4. Information och mediasynlighet 5. Nuläget Trafiksystemet Färdsel Verksamhetsmiljö Trafikbeteende Trafikolyckor 6. Vision och mål 7. Verksamhetsprogrammet för trafikfostran och information Bättre trafiksäkerhet i närheten av skolor Fiffigare mopedkörning Säkrare övergångsställen Kommuninvånarna uppmuntras till vis färdsel 8. Trafikmiljöns åtgärdsplan Åtgärdskartor och -tabeller Skolornas trafiksäkerhet

3 DELAKTIGA I ARBETET Beställare Nylands NTM-central och Ingå kommun. Som intressegrupper deltog Trafikskyddet och Västra Nylands polisinrättning. Som konsult fungerare Ramboll Finland Oy. Styrgruppens medlemmar: Minna Penttinen, Ilkka Rissanen, Alexandra Forsén och Benjamin Lundin från Ingå kommun, Marko Kelkka, Sonja Heikkinen och Jarmo Puharinen från Nylands NTM-central, Olli Lehto från Trafikskyddet samt Jussi Päivänsalo från Västra Nylands polisinrättning: Ramboll-ansvariga: projektchef Erica Roselius, Hanna Reihe (trafikmiljö), Terhi Svenns (trafikfostran) och Marika Leppäniemi (planerare).

4 BAKGRUND Ingås tidigare trafiksäkerhetsplan färdigställdes år Ingås nya plan för vis och trygg färdsel utarbetades 05/ /2016. Den riksomfattande trafiksäkerhetsvisionen är att ingen ska behöva dö eller skadas allvarligt i trafiken. Det riksomfattande målet är att halvera antalet dödsfall i trafiken och minska antalet skadade med en fjärdedel från 2010 till Det kvantitativa målet är att det årliga antalet dödsfall i trafiken skulle vara under 136 personer och antalet skadade under 5750 fram till år 2020.

5 ARBETETS INNEHÅLL OCH MÅL Under arbetet utreddes nuläget i Ingå ifråga om färdsel och trafiksäkerhet samt trafiksäkerhetsarbete. Målet var att utarbeta en konkret och realistisk plan för vis och trygg färdsel som stöd för Ingå kommuns arbete för vis färdsel och trafiksäkerhetsarbete. För vis och trygg färdsel ställdes förpliktelser, tyngdpunkter samt ett numeriskt mål för minskande av trafikolyckor. Målen eftersträvas med hjälp av planen för vis och trygg färdsel i vilken ingår trafikfostran och information samt trafikmiljö. Den nya planens främsta mål är att förbättra skolornas trafikssäkerhet. Planen för vis och trygg färdsel sträcker sig flera år framåt, men planen ska uppdateras ifråga om verkställda åtgärder.

6 Taustakartta: Logica/MML ARBETSSKEDEN 01 Inledande möte och samlande av utgångsuppgifter från kommunen, NTMcentralen och andra källor (05/2016) 02 Analys av nuläge (trafik, färdsel och trafiksäkerhet) (06-09/2016) 03 Terrängbesök för kartläggning av skolornas trafikrisker (06/2016) 04 Möte gällande trafikrisker och ett andra terrängbesök (08/2016) 05 Utarbetande av åtgärdsplan (09-11/2016) 06 Sektormöte och utarbetande av verksamhetsplan (10-11/2016) 07 Arbetsmöte och finslipning av åtgärdsplan (11/2016) 08 Färdigställande av Ingås plan för vis och trygg färdsel och information om planen (12/2016)

7 NULÄGET IFRÅGA OM TRAFIKERING OCH FÄRDSEL I INGÅ

8 KÄNNETECKNANDE FÖR TRAFIKSYSTEMET I INGÅ De viktigaste landsvägarna i Ingå är stamväg 51 mot Helsingfors och Raseborg, landsväg 112 mot Lojo, landsväg 186 mot Svartå och landsväg 1050 mot Fagervik. Sommargästerna ökar trafiken sommartid. Ingås livligaste landsväg är stamväg 51 med ca fordon/dygn. På sommaren är trafiken livligare, ca fordon/dygn. Stamväg 51 och landsväg 186 har en hastighetsbegränsning på km/h. De övriga landsvägarna i Ingå har en hastighetsbegränsning på km/h. Gatorna i centrum har oftast en hastighetsbegränsning på 40 km/h. Ingås lättrafikleder koncentreras i centrum. Lättrafikleder finns också i Tallbacka och på Älgsjö.

9 KOLLEKTIVTRAFIKEN I INGÅ VARDAGSRESOR LYCKAS MED BUSS Busstrafiken i Ingå baserar sig på standard- och snabbturer. Turutbudet är tämligen ringa. De flesta turerna finns mot Helsingfors, ca 8-9 turer/riktning vardagar och 2-3 turer/riktning veckoslut. Övriga viktiga riktningar är Lojo, Raseborg och Sjundeå. En del av bussturerna körs endast vardagar under skolåret. TÅG KAN NÅS MED ANSLUTNINGSTRANSPORT Järnvägsstationen i Ingå finns i Tallbacka. Ingå saknar idag regelbunden tågtrafik. Närtågstrafiken slutade i mars Från Ingå järnvägsstation finns anslutningstransporter till stationerna i Karis och Kyrkslätt. Anslutningsbussarna betjänar speciellt pendlare. Under vardagar körs tre par anslutningsturer. Inga anslutningstransporter under veckoslut.

10 LÄTTRAFIKLEDER I INGÅ CENTRUM

11 LÄTTRAFIKLEDER UTANFÖR INGÅ CENTRUM

12 BILISMEN HAR ÖKAT I INGÅ CENTRUM Över 85 % av hushållen i Ingå hade en eller två bilar år 2012*. Antalet hushåll med en bil och två bilar är ungefär lika stort. Ingå Personbilar Invånarantalet Antalet hushåll utan bil var alltså under 15 %. Antalet personbilar i användning i förhållande till antalet invånare har ökat under de senaste åren i Ingå enligt Statistikcentralen. Det fanns 557 personbilar/1000 invånare år 2011 i ingå. Antalet personbilar/1000 invånare var 575 år Antalet bilar har ökat något under de senaste åren. Antalet invånare igen har minskat något. *) Källa: Nylands förbund, Nyland-databank 2014

13 ARBETSPLATSER OCH PENDLING Arbetsplatssufficiensen, dvs. självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser, anger förhållandet mellan antalet personer som arbetar inom området (arbetsplatser) och antalet sysselsatta som är bosatta inom området. Ingås arbetsplatssufficiens var 54 % år 2013 enligt Statistikcentralen. Enligt Statistikcentralen fanns det totalt 2465 sysselsatta i Ingå, av vilka 37 % arbetade i hemkommunen och 63 % utanför Ingå år Ingåborna pendlar mest mot Helsingfors och Esbo. Pendling från västra Nyland mot huvudstadsregionen har ständigt ökat varvid arbetsresorna blivit längre (Nylands förbund, Trafiksystemplan 2035 för Västra Nyland).

14 TRAFIKFÖRSEELSER I INGÅ* Äventyrande av trafiksäkerhet var den vanligaste trafikförseelsen i Ingå under åren I Ingå påträffades 34 rattfyllerister år En tredjedel överskred gränsen för grovt rattfylleri (alkoholhalten minst 1,2 promille). På vattenområden påträffades också några roderfyllerister. Ca 20 chaufförer åker årligen fast för förande av fordon utan tillstånd. Begäran om trafikövervakning gällde till en stor del störande körning med moped och motorcykel. Polisen har koncentrerat övervakningen på störande körning med moped och motorcykel. *) Källa: Polisen i västra Nyland

15 ANALYS ÖVER OLYCKOR I VÄGTRAFIKEN I INGÅ

16 TRAFIKOLYCKORNA I INGÅ PÅ KARTAN Vägtrafikolyckorna i Ingå under enligt kartservice:

17 TRAFIKOLYCKOR I INGÅ ÅREN LIIKENNEONNETTOMUUDET INKOOSSA VUOSINA Källa: Trafikverkets olycksregister / Lähde: Liikenneviraston onnettomuusrekisteri

18 STAMVÄG 51:S INVERKAN PÅ ANTALET OLYCKOR I INGÅ KANTATIEN 51 VAIKUTUS INKOON ONNETTOMUUSMÄÄRIIN Källa: Trafikverkets olycksregister / Lähde: Liikenneviraston onnettomuusrekisteri

19 FAGERVIKVÄGENS (LT 1050) INVERKAN PÅ ANTALET OLYCKOR I INGÅ FAGERVIKINTIEN (MT 1050) VAIKUTUS INKOON ONNETTOMUUSMÄÄRIIN Källa: Trafikverkets olycksregister / Lähde: Liikenneviraston onnettomuusrekisteri

20 TRAFIKOLYCKOR SOM HAR LETT TILL PERSONSKADOR I INGÅ I ÅREN HENKILÖVAHINKO-ONNETTOMUUDET INKOOSSA VUOSINA Källa: Trafikverkets olycksregister och Statistikcentralen Lähde: Liikenneviraston onnettomuusrekisteri ja Tilastokeskus

21 OLYCKSKLASSER Källa: Trafikverkets olycksregister

22 OLYCKSPLATSERNA MED PERSONSKADOR I INGÅ ÅREN INKOON HENKILÖVAHINKOON JOHTANEIDEN ONNETTOMUUKSIEN TAPAHTUMAPAIKAT VUOSINA Källa: Trafikverkets olycksregister / Lähde: Liikenneviraston onnettomuusrekisteri

23 OLYCKSPLATSERNA MED EGENDOMSSKADOR I INGÅ ÅREN INKOON OMAISUUSVAHINKOON JOHTANEIDEN ONNETTOMUUKSIEN TAPAHTUMAPAIKAT VUOSINA Källa: Trafikverkets olycksregister / Lähde: Liikenneviraston onnettomuusrekisteri

24 OLYCKSPLATSERNA I INGÅ En olycka med dödlig utgång i Ingå Mötande fordon kolliderade på stamväg 51. Flest olyckor med personskador på Fagervikvägen (lv 1050) och stamväg olyckor med personskador på Fagervikvägen; 7 olyckor med ett fordon inblandat, 4 olyckor med flera fordon. På stamväg 51 skedde 10 olyckor med personskador; 4 olyckor med ett fordon inblandat, 3 olyckor med flera fordon och 3 olyckor p.g.a. djur. Olyckorna med ett fordon inblandat gällde avkörningar. Orsakerna till olyckorna med personskador och med flera fordon inblandade varierade, men det var ofta fråga om att ett fordon skulle svänga. Egendomsskador förekom mest på stamväg 51, men också bl.a. Fagervikvägen, Södra Salovägen, Virkbyvägen och Barösundsvägen. Egendomsskadorna orsakades oftast av hjortar.

25 OLYCKOR I INGÅ UNDER OLIKA ÅRSTIDER Nästan hälften av olyckorna med personskador (16/35 olyckor) inträffade under sommarmånaderna (juni, juli, augusti). Vissa typer av olyckor ser ut koncentreras till snöfri tid. T.ex. alla olyckorna med personskador som gällde svängning eller mötande inträffade i maj-september. Olyckor med ett fordon inblandat inträffade året om, men något oftare sommartid än under andra årstider. Källa: Trafikverkets olycksregister

26 ANTAL OLYCKOR MED PERSONSKADOR PER CAPITA ÅREN HENKILÖVAHINKO-ONNETTOMUUKSIEN MÄÄRÄ ASUKASTA KOHDEN Källa: Trafikverket och Statistikcentralen Lähde: Liikennevirasto & Tilastokeskus

27 DELAKTIGA I OLYCKOR ÅREN ONNETTOMUUKSIEN OSALLISET VUOSINA Källa: Statistikcentralen / Lähde: Tilastokeskus

28 DELAKTIGA I OLYCKOR FÖRDELADE ENLIGT ÅLDER ONNETTOMUUKSIEN OSALLISET IKÄRYHMITTÄIN Källa: Trafikverket och Statistikcentralen Lähde: Liikennevirasto & Tilastokeskus

29 DELAKTIGA I OLYCKOR OCH ÅLDERSGRUPPENS STORLEK ONNETTOMUUKSIEN OSALLISET JA IKÄRYHMÄN KOKO Källa: Trafikverket och Statistikcentralen Lähde: Liikennevirasto & Tilastokeskus

30 KOSTNADSFÖRDELNING Trafikolyckor förorsakar mänskligt lidande och ekonomiska kostnader. Kostnaderna som föranleds av trafikolyckor kan bedömas på basis av olyckornas enhetskostnader. I olyckskostnader ingår både materiella och immateriella förluster för välmående. Exempel på ekonomiska förluster: värdet av olycksoffrets arbete (löne- och socialkostnader), hälsovårdskostnader för vård och rehabilitering, socialvårdskostnader p.g.a handikapp och invaliditet, skador för fordon och trafikmiljö och andra motsvarande direkta kostnader. Kommunens andel av olyckskostnaderna uppskattas till ca %. Olyckskostnaderna (enhetskostnader) Euro Olyckor som lett till döden Olyckor som lett till skador Olyckor som lett till egendomsskador Exempel på olika olycksklassers olyckskostnader i enhetskostnader Källa: Trafikverket

31 OLYCKSKOSTNADER I INGÅ I ÅREN ONNETTOMUUSKUSTANNUKSET INKOOSSA VUOSINA I Ingå skedde en olycka med dödlig utgång, 34 olyckor med personskador och 316 olyckor med egendomsskador Kostnaderna för vägtrafiksolyckor var i genomsnitt ca 1,6 miljoner årligen. Olyckorna i vägtrafik kostade Ingå kommun ca årligen. Inkoossa tapahtui 1 kuolemaan johtanut, 34 loukkaantumiseen johtanutta ja 316 omaisuusvahinkoon johtanutta onnettomuutta vuosina Tapahtuneista tieliikenneonnettomuuksista aiheutui keskimäärin noin 1,6 miljoonan kokonaiskustannukset vuosittain. Inkoon kunnalle aiheutui noin euron vuosittaiset kustannukset tieliikenneonnettomuuksista. à à à Olyckor med materiella skador ( ) Olyckor med personskador ( ) Olyckor med dödlig utgång ( ) Sammanlagt på 5 år ( ) Sammanlagt per år ( /är) Kommuns andel % per år ( /år) Ingå / Inkoo Omaisuusvahinkoon johtaneet ( ) Loukkaantumiseen johtaneet ( ) Kuolemaan johtaneet ( ) Yhteensä 5 vuoden aikana ( ) Yhteensä vuotta kohden ( /v) Kunnan osuus % vuosittain ( /v) I tabellen presenteras kostnader som de redovisade trafikolyckorna har orsakat i Ingå Taulukossa on esitetty tilastoiduista tieliikenneonnettomuuksista aiheutuneet kustannukset Inkoossa vuosina

32 SAMMANDRAG AV INGÅ TRAFIKOLYCKOR ÅREN I Ingå har olyckor i trafiken orsakat ett dödsfall, 34 personskador och 316 skador på egendom åren Olyckorna inträffade mest på stamväg 51 och Fagervikvägen(lv 1050). Största delen av olyckorna i Ingå (58 %) var hjortolyckor, och de har i huvudsak orsakat egendomsskador. Av olyckorna som ledde till personskador var en betydande del (43 %) singelolyckor, som avkörningar. Dödsolyckan 2012 var en kollisionsolycka. Största delen av olyckorna (över 90 %) inträffar utanför tätorten. Av olyckorna som ledde till personskador inträffade 80 % på raka vägavsnitt och 20 % i korsningar. Föraren var påverkad av alkohol eller andra rusmedel i ungefär var tionde olycka som ledde till personskador. Trafikolyckorna orsakade i genomsnitt kostnader på per år för Ingå kommun.

33 SAMMANDRAG AV INGÅ TRAFIKOLYCKOR ÅREN Unga vuxna råkade ut för olyckor förhållandevis oftare än andra åldersgrupper. I Ingå är andelen åringar av befolkningen ca 1 %, men 2,5 % av dem som råkade ut för en olycka var åringar. Enligt statistik inträffade inga olyckor med fotgängare eller cyklister i Ingå , men alla olyckor av den typen kommer inte till polisens kännedom. Enligt statistiken har fotgängarna och cyklisterna i Ingå bättre trafiksäkerhet än i övriga landet, men bilförarnas säkerhet är sämre. I förhållande till invånarantalet sker färre trafikolyckor för fotgängare och cyklister i Ingå än i hela landet i genomsnitt. I förhållande till invånarantalet sker fler trafikolyckor för personbilsförare och passagerare samt motorcykelförare än i hela landet i genomsnitt. Obs! Ingås invånar- och trafikmängder ökar på sommaren i och med sommargäster och turister. Det här har inte beaktats i beräkningarna. Olycksrisken i Ingå var 1,26 olyckor med personskador/1000 invånare. Risken i hela landet var 1,03 olyckor med personskador/1000 invånare.

34 VISION OCH MÅL FÖR TRAFIKSÄKERHETSARBETET I INGÅ

35 VISIONENS BAKGRUND Visionen för det nationella trafiksäkerhetsarbetet: Ingen ska behöva dö eller skadas allvarligt i trafiken. Nylands NTM-centrals vision: Ingen ska behöva dö eller skadas allvarligt i trafiken. Ansvarsfull och trygg färdsel.

36 MÅLET FÖR MINSKANDE AV OLYCKOR Det nationella målet är att halvera antalet dödsfall i trafiken och att minska antalet skadade med en fjärdedel från 2010 till I vägtrafiken i Ingå dog kalkylmässigt 0,2 personer/år och skadades 6,8 personer/år under åren Det kvantitativa målet för Ingås del är att ingen dör och att högst 5 personer skadas i trafiken år 2020.

37 INGÅS PLAN FÖR VIS OCH TRYGG FÄRDSEL Verksamhetsprogrammet för trafikfostran och information

38 INGÅ KOMMUNS KONTAKTPERSONER FÖR VIS OCH TRYGG FÄRDSEL Aktör Namn Titel Tekniska verket Alexandra Forsén Teknisk chef Planläggning Minna Penttinen Planläggningschef Bildning Merja Olkinuora Bildningschef Småbarnsfostran Charlotta Nyholm Dagvårdsledare Västankvarns skola Heidi Mangström Rektor Kyrkfjärdens skola Rigmor Andersson Rektor Merituulen koulu Satu Suonpää Rektor Degerby skola Magnus Ljungqvist Rektor Ungdomssektor Dennis Bäckman Ungdomsarbetare Grundtrygghet Anne Öhman Grundtrygghetschef

39 DE OLIKA PARTERNAS ROLLER OCH ANSVAR INOM TRAFIKSÄKERHETSARBETET Trafiksäkerhetsgruppen utgör grunden för trafiksäkerhetsarbetet i kommunen. Gruppen följer med och organiserar trafiksäkerhets- och handledningsarbetet. Genom trafiksäkerhetsgruppen når trafiksäkerhetsarbetet alla kommuninvånarna. Representanter för olika kommunala sektorer kan främja trafiksäkerheten i sitt arbete. På så sätt nås en så stor del av kommuninvånarna som möjligt. Sakkunniga (bl.a. Trafiksskyddet, NTM-centralen, polisen) arbetar för sin del för utvecklandet av trafikmiljön, trafikfostran och övervakningen. Sakkunniga aktörer för med sig idéer, regional kännedom och bredbasighet. Intressegruppernas representanter (t.ex. föreningar och organisationer) för med sig lokalkännedom och användarerfarenheter för främjande av vis och trygg färdsel.

40 TRAFIKSÄKERHETS- ARBETETS ÅRSKLOCKA SEPTEMBER- OKTOBER - Andra/tredje mötet - Färdselsätt ändras: aktivt trafiksäkerhetsarbete och färdselhandledning - Åtgärder för att förbättra trafikmiljön - Färdselvecka, åldringsvecka AUGUSTI - Granskning av höstens plan - Evenemang, information (bl.a. skolstart) - Granskning av material och utbidlningsläge NOVEMBER- DECEMBER - Tema för nästa år och verksamhetsidéer, verksamhetsplan (- Fjärde mötet) (- 2. regional grupp) JUNI-JULI JANUARI-FEBRUARI - Första mötet - Uppföljning; statistik, verksamhetsberättelse - Årets verksamhet inleds dag - Aktiv informationsperiod; trygg sommartrafik - Förbättring av trafikmiljö MAJ (Andra mötet) MARS-APRIL - Information om årets tema - Enheterna engageras i årets evenemang (- 1. regional grupp) - Aktiv perdiod inom sektorerna! - Evenemangsdagar - Verksamheten i början av hösten - Färdselsätt ändras: aktivt trafiksäkerhetsarbete och färdselhandledning - Cykelvecka

41 TYNGDPUNKTERNA FÖR FRÄMJANDE AV VIS OCH TRYGG FÄRDSEL 01 Bättre säkerhet i närheten av skolor 02 Fiffigare mopedkörning 03 Säkrare övergångsställen 04 Kommuninvånarna uppmuntras till vis färdsel

42 1) BÄTTRE TRAFIKSÄKERHET I NÄRHETEN AV SKOLOR BAKGRUND Varje barn har rätt till en trygg skolresa. Fyra lågstadier i Ingå: Degerby skola (ca 100 elever) Kyrkfjärdens skola (ca 160 elever) Merituulen koulu (ca 220 elever) Västankvarns skola (ca 40 elever) Tämligen rikligt med transportelever och kiss and ride -trafik. ÅTGÄRDER Garanteras trygga arrangemang för kiss and ride trafik på skolgårdar och närområden. Förbättras möjligheterna att gå eller cykla till skolorna. Kiss and ride trafikens säkerhet förbättras. Barnen uppmuntras till att färdas självständigt genom att påverka föräldrarnas färdselvanor.

43 2) FIFFIGARE MOPEDKÖRNING BAKGRUND En stor del av övervakningsuppdragen i Ingå gäller störande körning med moped och motorcykel. Polisen har koncentrerat sin övervakning på störande körning med mopeder och motorcyklar, men resurserna är begränsade. Polisövervakning räcker inte, behövs också kommunens trafikfostran och information. ÅTGÄRDER Föräldrarnas kännedom om trygg mopedkörning (bl.a. säkerhetsutrustning, trimning) förbättras. Uppfostrarens ansvar betonas för att påverka ungdomarnas trafikbeteende. Mopedkörning och regler behandlas på Unccan och högstadier. Målet är fiffigare mopedkörning. Användningen av säkerhetsutrustning uppföljs, åtgärder vid behov.

44 3) SÄKRARE ÖVERGÅNGSSTÄLLEN BAKGRUND Ges väg för en fotgängare som är i färd med att gå över vägen vid övergångsstället. Enligt Trafikskyddet upplever bilisterna ofta att fotgängarna dyker upp plötsligt vid övergångsstället. Fotgängarna igen säger att bilisterna inte alltid stannar fast fotgängaren väntar på att få gå över vägen. ÅTGÄRDER Ses till att övergångsställen och trafikmärken är i skick och på rätta platser. Övergångsställenas säkerhet förbättras genom ökad synlighet. Tillräcklig sikt vid övergångsställen. Över hälften av fotgängarolyckorna med dödlig utgång har skett vid övergångsställen under de senaste åren.

45 4) KOMMUNINVÅNARNA UPPMUNTRAS TILL VIS FÄRDSEL BAKGRUND Bilismen i Ingå har ökat under de senaste åren. Kollektivtrafikutbudet är tämligen ringa. Det riksomfattande målet är att öka antalet resor till fots eller med cykel med 20 % fram till år 2020 (jämfört med år 2005). Vis färdsel är miljövänligt, hälsosamt, tryggt och ekonomiskt. ÅTGÄRDER Promenad- och cykelyhteys förbättras på kommunens område. Ses till att kollektivtrafikhållplatserna är i skick. Kommuninvånarna ges tydlig och lätt tillgänlig information om kollektivtrafik (rutter, turer osv.) Kommuninvånarna uppmuntras till kloka val ifråga om arbets- och fritidsresor.

46 ÅTGÄRDER 1) BÄTTRE SÄKERHET I NÄRHETEN AV SKOLOR HUR? Kiss and ride arrangemangen vid Degerby skola granskas (ny Ekopunkt) och skolan och tekniska verket kommer överens om förbättringar. Garanteras trygga arrangemang för kiss and ride trafik på skolgårdar och närområden. Förbättras möjligheterna att gå eller cykla till skolorna. Kiss and ride trafikens säkerhet förbättras. Barnen uppmuntras till att färdas självständigt genom att påverka föräldrarnas färdselvanor. Kyrkfjärdens skolas gårdsområde (Ekopunkten) granskas och skolan och tekniska verket kommer överens om förbättringar. Föräldrar informeras om främjande av vis färdsel (möten, Wilma). Gäller både föräldrarnas och barnens färdsel. Lärare och övrig personal fungerar som exempel för vis och trygg färdsel. Änvändning av säkerhetsutrustning, deltagande i en temadag för vis färdsel, deltagande i Kilometrikisa osv. Övervakad skolbuss i början av hösten: överenskoms om gemensamma spelregler, föräldrar deltar i transporterna till en början. Utbildning för skoltransportchaufförer JReflexdagsjippo (föräldraföreningarna + skolorna) Klok och trygg trafik med på aktivitetsmässan Informeras på hösten (och prövas?) om en promenerande / cyklande skolbuss, organiseras av föräldraföreningen. Utses en kontaktperson för skolans trafiksäkerhetsarbete: följer med och informerar om aktuella trafiksäkerhetsteman. Vis och trygg färdsel vid föräldrakvällar hur kan föräldern själv se till att barnet rör sig tryggt och självständigt. Teman enligt åldersklass.

47 2) FIFFIGARE MOPEDKÖRNING ÅTGÄRDER I samarbete med Lojo: Vid föräldrakvällen för sjunde klassen tas upp anskaffning av moped och mopedkörning inför mopedåldern. T.ex. Trafikskyddets utbildare deltar. Föräldrarnas kännedom om trygg mopedkörning (bl.a. säkerhetsutrustning, trimning) förbättras. Uppfostrarens ansvar betonas för att påverka ungdomarnas trafikbeteende. I samarbete med Lojo: Vid föräldrakvällen för åttonde och nionde klassen tas upp mopedkörning och ungdomarnas trafikbeteende. Vad kan föräldrana och vad ska de göra? Polisen berättar/ger statistik om Ingåungdomarnas trafikbeteende. T.ex. Trafikskyddet och en lokal bilskola deltar. Ett möte för ungodmar, ungdomssektorn och tekniska sektorn för att höra ungdomarnas önskemål. Skulle mopedisterna kunna anvisas en träningsplats? Mopedkväll med bl.a. en representant för motorsport, lokal bilskola. Fiffig mopedkörning presenteras i positiv anda, gås igenom körutrustning osv. En utmanande mopedfrågesport vid en ungdomskväll (t.ex. i samarbete med bilskolan). Lokala försäkringsbolag/företag/ bilskolor ombes donera priser med trafiksäkerhetstema. Mopedkörning och regler behandlas på Unccan och högstadier. Målet är fiffigare mopedkörning. Användningen av säkerhetsutrustning uppföljs, åtgärder vid behov. I samarbete med Lojo: Regler för skoltransporter (Lojo ansvarar för transporterna) hur man beter sig på hållplatsen, i fordonet och destinationen. I samarbete med Lojo: Mopedinfo på högstadiet. Bl.a. Trafikskyddet, lokal bilskola, polis deltar. Information om fiffig mopedkörning. Gås igenom vad felaktiga val kan innebära för framtiden.

48 3) SÄKRARE ÖVERGÅNGSSTÄLLEN Inventering av övergångsställen och granskning av utrustning (bl.a. trafikmärken). Siktgranskning. De uppdagade bristerna vid övergångsställena åtgärdas. Röjning vid behov. Övergångsställenas synlighet förbättras med reflexstolpar. Jippo för och vid övergångsställen:bl.a. föräldraföreinngar, Trafikskyddet och polis deltar. ÅTGÄRDER Ses till att övergångsställen och trafikmärken är i skick och på rätta platser. Övergångsställenas säkerhet förbättras genom ökad synlighet. Tillräcklig sikt vid övergångsställen. Reglerna gällande övergångsställen gås igenom med skolelerverna. Praktiska övningar. Påminns om hur viktigt det är att använda reflex. Atikel om övergångsställen i lokal media (kommunens informatör). Reglerna gås igenom för både bilister och fotgängare. Daghemsbarnen lärs gå tryggt över vägen.

49 4) KOMMUNINVÅNARNA UPPMUNTRAS TILL VIS FÄRDSEL Åtgärderna i planen för vis och trygg färdsel verkställs för att förbättra fotgängarnas och cyklisternas säkerhet. Utbudet av servicetrafik utvecklas i kommunen. En artikel om vis färdsel i en lokaltidning. Vad innebär vis färdsel? Ges tips och exempel på vad varje kommuninvånare kan göra. Utnyttjande av samåkning för fritidsresor (t.ex. simhallsresor). ÅTGÄRDER Promenad- och cykelyhteys förbättras på kommunens område. Ses till att kollektivtrafikhållplatserna är i skick. Samåkning främjas inom kommunen och hos företag genom att förutsätta samåkning alltid då det är möjligt. Samåkning på t.ex. kommunens webbplats. Mera parkeringsplatser för anslutningstrafik i kommunen (t.ex. samåkning mot Helsingfors). Kommuninvånarna ges tydlig och lätt tillgänlig information om kollektivtrafik (rutter, turer osv.) Kommuninvånarna uppmuntras till kloka val ifråga om arbets- och fritidsresor. Uppmuntras till vis färdsel vid vardagsresor genom olika tävlingar. T.ex. en färdseltävling mellan sektorerna, deltagande i Kilometrikisa mellan kommunala enheter/ byaföreningar/företag/klasser.

50 5) ÖVRIG VERKSAMHET FÖR FRÄMJANDE AV VIS OCH TRYGG FÄRDSEL Trafiksäkerhetsutbildning för personalen: Hur kan vi främja vis och trygg färdsel i vårt arbete? (Alla sektorer) Anskaffning av material för vis och trygg färdsel från bl.a. Trafikskyddet. (Alla sektorer) Evenemang och inslag med trafiksäkerhet som tema vid möten för äldre. Bl.a. äldre bilister, tryggt cyklande, prövning av elcykel. (Organisationer för äldre) Kartläggning av trafikmiljöns tillgänglighet och trygghet. Bl.a. bänkar längs gatunätet, hinderlöshet, bänkar i affärer med tanke på halkskydd. (Äldre- och handikapprådet) MITÄ TEHDÄÄN? Kannustetaan ja edistetään eri tavoin kaikkien ikä- ja liikkujaryhmien viisasta ja turvallista liikkumista Inkoossa. Evenemang och jippon med trafiksäkerhet som tema för olika objektgrupper. Bl.a. lokala organisationer, föreningar och företag deltar. T.ex. reflexjippo, jour vid övergångsställe. (Alla sektorer) Utvecklande av samarbete mellan äldre och andra kommuninvånare. T.ex. följesslagare-assistent, uppmuntran till besök i konditionssal. (Grundtrygghet, bildning, fritid) Aktuella teman gällande vis och klok färdsel lyfts upp i media. T.ex. färdsel i mörker, cykling, sommartrafik. (Kommunens informatör + lokalmedia) Anskaffning av säkerhetsutrustning för kommunens personal/möjlighet att låna (t.ex. halkskydd, reflexvästar) (Alla sektorer) Flyttbara hastighetstavlor t.ex. i närheten av skolor och daghem. Resultat rapporteras i media (Tekniska verket, informatören)

51 FÖR FRÄMJANDE AV VIS OCH TRYGG FÄRDSEL LOVAR VI INOM KOMMUNEN ATT utveckla vår kännedom om vis och trygg färdsel för att kunna utnyttja det i vårt arbete. främja vis och trygg färdsel genom att informera våra kolleger och/eller kunder om kommunens plan för vis och trygg färdsel. Samtidigt kan vi påminna om ett aktuellt trafiksäkerhetstema (t.ex. reflex). diskutera trygg färdsel i vårt vardagsarbete med våra kunder, deras anhöriga och våra kolleger. Vi betonar t.ex. vikten av användning av säkerhetsutrustning. främja vis och trygg färdsel i Ingå genom att fästa uppmärksamhet vid vårt eget trafikbeteende och trafikeringsvanor. Vårt exempel är viktigt.

52 TRAFIKMILJÖNS ÅTGÄRDSPLAN

53 PRIORITERING AV ÅTGÄRDER I åtgärdsplanen för förbättrande av trafikmiljön ligger huvudvikten vid åtgärder som kan förverkligas snabbt och som är kostnadseffektiva. Åtgärderna har fördelats i tre angelägenhetsklasser: I, II och III. Angelägenhetsklass I gäller små åtgärder som kan förverkligas snabbt, såsom kompletterande trafikmärken, flyttning av trafikmärken, röjning och ändring av hastighetsbegränsningar. Åtgärderna i angelägenhetsklas II och III kräver mera finansiering och planering. I Ingås plan för vis och trygg färdsel har behoven i anslutning till stamväg 51 beaktats som en egen helhet, eftersom åtgärderna framskrider enligt skilda planer via NTMcentralen.

54 BESÖK VID SKOLORNA I INGÅ SAMT ÅTGÄRDSFÖRSLAG Besök i terrängen Närvarande Minna Penttinen & Benjamin Lundin (Ingå kommun), Marko Kelkka (Nylands NTM-central), Hanna Reihe & Erica Roselius (Ramboll Finland Oy), Jukka Koivunen (polis), Olli Lehto (Trafiksskyddet) samt representanter för media vid Merituulen koulu och Kyrkfjärdens skola.

55 VÄSTANKVARNS SKOLA (11081/1/4000, VÄSTANKVARNVÄGEN 399) Nuläge: Skola med klasserna 0-4, 39 elever (2016) 1/3 av eleverna går eller cyklar, resten med skoltransport. Problem med vinterunderhållet av landsväg 11081, också sikten ställvis dålig, träd och buskar växer för nära vägen. Skoltaxin måste backa ut från hållplatsen Hastighetsbegränsning 50 km/h på landsväg (Västankvarnvägen), rekommenderad hastighet 30 km/h vid skolan. KVL 168 fordon/dygn (KVL tung 9 fordon/dygn) Nr Åtgärdsförslag Kostnad sberäkni ng Klass Ansvari g 01 Ny plats för kiss and ride (länk) invid numarande tomtanslutning, märke för körförbud + märke för väjningsplkit + märke för enkelriktat + diket fylls + vägtrumma). OBS! Kräver en skild plan och information till föräldrar Kommu n Nuvarande platsen för kiss and ride tas ur bruk (endast för lätt trafik: körförbud, tilläggsmärke för att det inte gäller de som beviljats tillstånd). OBS! Kräver en skild plan och information till föräldrar Kommu n 03 Staketet på gårdens västra sida repareras Kommu n 04 & Lägre hastighetsbegränsning på landsväg vid skolan 40 km/h 05 Flyttbara hastighetstavlor vid skolan som påminnelse information till Sito för programmering av tavlor NTM - 1 NTM + polis Kartta: Liikennevirasto Ej på kartan Ej på kartan Bättre vinterunderhåll på landsväg NTM Röjning längs landsväg NTM

56 KYRKFJÄRDENS SKOLA (MUSEIVÄGEN 7) 04 Nuläge: Skola med klasserna 1-6, 160 elever (2016) Skoltransporter med 2 bussar och 4 taxibilar/småbussar Museivägens hastighetsbegränsning 30 km/h Ingen skild plats för kiss and ride, rikligt med kiss and ride -trafik (både skoltransportfordon och föräldrar) Daghemmets anslutning till Museivägen är diffus och sikten dålig. Inga lättrafikleder till skolan. 03 Nr Åtgärdsförslag Kostnads beräknin g 01 Daghemsanslutningen till Museivägen klarare (delvis eller helt enkelriktade gator) Klass Ansvari g Kommu n 02 Anslutningen från daghemmet till Museivägen klarare + röjning Kommu n Egna tydliga platser för kiss and ride för föräldrar och skoltransporter. OBS! Kräver en skild plan. 04 Bättre leder för lätt trafik till skolan från söder och norr. OBS! Kräver en skild plan för byggande av lättrafikled (ca 400 m) 1 Kommu n Kommu n Kartta: Liikennevirasto

57 DEGERBY SKOLA (11146/1/30, DEGERBYVÄGEN 106) Nuläge Skola med klasserna 0-6, 100 elever (2016) 70 % av eleverna inom skoltransport. Hastighetsbegränsning på landsväg (Solbergvägen) och (Degerbyvägen) 40 km/h vid skolan Landsväg KVL 509 fordon/dygn (KVL tung 32 fordon/dygn), landsväg KVL 463 fordon/dygn (KVL tung 30 fordon/dygn) 04 Nr åtgärdsförslag Kostnads beräknin g Klass Ansvari g 01 Övergångsstället över landsväg ska göras synligare: mera belysning vid övergångsstället, reflexer på märken för övergångsställe + bättre vinterunderhåll av vägbreddning NTM Uppmaning till röjning vid daghemmets tomtanslutning 03 Cykelparkering till bättre ställe, strukturerat parkeringsområde, tydligare rutter för kiss and ride trafik med trafikmärken. 04 Tydligare arrangemang vid parkeringen/kiss and ride området och återvinningsstationen (parkeringsområdet ska anges tydligt). - 1 NTM Kommu n Kommu n Kartta: Maanmittauslaitos

58 MERITUULEN KOULU (IDROTTSVÄGEN 3) Nuläge: Skola med klasserna 1-6, 220 elever (2016) Över hälften av eleverna transporteras (9 taxibilar, 2 bussar) Hastighetsbegränsningen vid skolan 40 km/h Skolan sanerades 2015 varvid också skoltransportplatserna förnyades. Kiss and ride platsen invid skolan (idrottsplanens parkering) är ostrukturerad och mörk på vintern. Korsningsområdet Täktervägen- Idrottsvägen- Storkyrkovägen är ostrukturerat och svårt att uppfatta. Nr Åtgärdsförslag Kostnads beräknin g Klass Ansvari g 01 Kiss and ride -platsen/idrottsplanens parkeringsområde struktureras + belysningen förbättras + byggande av lättrafikled och övergångsställe på södra sidan. OBS! Kräver en skild plan. 02 Trafikmärken kompletteras på platsen för kiss and ride / parkeringsområdet Kommu n Kommu n 03 Strukturerat korsningsområde Täktervägen- Idrottsvägen-Storkyrkovägen (t.ex. rondell). OBS! Kräver en skild plan. (Se åtgärd 119 i åtgärdslistan.) NTM + kommu n Kartta: Google Maps 03