Tryggt och säkert till skolan trafiksäkerhetsstationer

Transkript

1 Tryggt och säkert till skolan trafiksäkerhetsstationer I den här broschyren har vi plockat ut trafiksäkerhetsstationer som lämpar sig för trafikundervisningen i årsklasserna 0-6. Beskrivningarna av trafikstationerna innehåller anvisningar om hur uppgifterna vid stationerna ska genomföras på olika klassnivåer. Idéerna kan utnyttjas som sådana eller utformas i enlighet med skolans storlek, läge och speciella behov. Uppgifterna kan genomföras enskilt eller sammanställas t.ex. för en trafikdag med temat säkerhet. Trafiksäkerhetsstationerna har ursprungligen tagits fram för ett evenemang om säkerhet på skolvägen - Kolhuitta kouluun som anordnats i skolor i Uleåborgstrakten i samarbete med Trafikskyddet, samarbetsgruppen för trafiksäkerhet i Uleåborgsregionen, en grupp kommuner i Kajanaland, Ramboll Finland och ingenjörsbyrå Liidea Oy. Ljus i mörkret eleverna upptäcker på ett konkret sätt hur viktig säkerhetsutrustning reflexen är under den mörka tiden och hur en reflex fungerar. Levande trafikmärken eleverna får veta hur man bör bete sig vid olika trafikmärken. Trafikant i trafiken här kombinerar vi flera faktorer som påverkar säkerheten i trafiken (säkerhetsanordningar, tryggt vägval, trafikregler och säkra handlingssätt) Med cykel i trafiken eleverna får redogöra för cykelns plats i trafiken i olika trafikmiljöer. Dessutom diskuteras vikten av att vara observant på den övriga trafiken medan man cyklar. Cykelns utrustning en genomgång av cykelns utrustning och diskussion om varför det är dumt att låta bli att underhålla cykeln. Cykelhjälm en diskussion om cykelhjälmens egenskaper samt hjälmens skyddande effekt och korrekta användning. Eleverna får också diskutera varför man använder och inte använder hjälm. Cykelkontroll eleverna får lära sig hur cykeln ska hanteras och göra ett varv på en teknikbana för cykel. Trafikobservation kontroll av användningen av säkerhetsanordningar. Minns du eller springer du en kombination av motion och minne samt utvecklingen av slutledningsförmåga. Farliga platser en kartläggning av farliga platser i barnens trafikomgivning och genomgång av olika lösningar.

2 LJUS I MÖRKRET Kunskap om reflexer och demonstration av hur reflexen återkastar ljus i mörkret. I ett mörkt klassrum eller annat utrymme gömmer vi mjukisleksaker, skoltillbehör eller andra föremål. Vissa föremål förses med reflex, andra inte. Gruppen ska på fastställd tid (till exempel 5minuter) hitta alla föremål med hjälp av ficklampa. Efter sökningen får gruppen svara på frågor som gäller reflexer. I förskole- och nybörjarundervisningen är föremålen lätta att hitta och de flesta försedda med reflex. Fråga: Vad hjälper dig att se i mörker? I årskurserna 3-4 är 3-4 föremål bättre dolda eller också är de föremål som är försedda med reflexer placerade på ställen som syns sämre. Frågor: Vad är en reflex och hur fungerar den? Var ska reflexen placeras? I årskurserna 5-6 är endast ett fåtal föremål försedda med reflex och en del är placerade på ställen som syns dåligt. Frågor: Var bör reflexen placeras och varför? Vilka är orsakerna till att man inte använder reflex? Hur kunde man främja användningen av reflex? - Föremål som ska gömmas, t.ex. mjukisleksaker, skoltillbehör eller andra föremål som förses med reflexer (eleverna kan t.ex. ta med sig en favoritmjukisleksak hemifrån) - Reflexer av olika slag, 5-15 st (eleverna kan ta med sig en reflex hemifrån) - Ficklampor för gruppen Betydelsen av var reflexen sitter kan betonas genom att fästa reflexen på olika ställen på mjukisleksakerna (t.ex. på magen). För äldre elever kan man demonstrera hur en korrekt reflex ska se ut. En CE-märkt reflex syns bättre än produkter som inte uppfyller de villkor som gäller för reflexer, exempelvis reflekterande pins. Uppgiften förutsätter ett utrymme som kan mörkläggas. Bakgrundsinformation till läraren finns på Trafikskyddets Internetsidor

3 LEVANDE TRAFIKMÄRKEN Säkra och regelenliga sätt att bete sig vid trafikmärken och trafikljus. En eller några elever i elevgruppen fungerar som trafikmärken och resten som trafikanter. Eleven som agerar trafikmärke har flera trafikmärken som han byter ut. Då en elev som rör sig i trafiken närmar sig trafikmärkeseleven väljer denne ett trafikmärke och lyfter upp det. Eleven som är trafikant berättar vad märket betyder och hur man bör bete sig vid märket. Viktigare än att komma ihåg vad trafikmärket heter är att med egna ord kunna förklara hur märket vägleder eller bestämmer hur man bör agera. Läraren kan medan uppgiften genomförs fungera som trafikpolis. Tillsammans kan alla också diskutera vad man ytterligare bör komma ihåg vid trafikmärket (t.ex. att man vid ett övergångsställe alltid själv bör garantera säkerheten innan man går över gatan). Utbytet av trafikmärkeselev kan ordnas t.ex. så, att den som vid märket kan berätta hur man beter sig vid trafikmärket får vara nästa trafikmärkeselev. Uppgiften kan inledas med en genomgång av trafikmärkenas betydelse. Trafikmärken som används i förskole- och nybörjarundervisningen: övergångsställe, trafikmärkenas olika färger, gångbana, olika lättrafikleder. Trafikmärkena i årskurserna 3-4 kan förutom ovannämnda vara t.ex: stoppmärke, väjningsplikt, plankorsning, förbjuden körriktning. I årskurserna 5-6 kan man dessutom använda följande trafikmärken: gångtrafik förbjuden, cykelåkning och körning med moped förbjuden, körning med moped förbjuden, fordonstrafik förbjuden. Ovan har vi presenterat förslag till trafikmärken som kan användas. Helst bör man välja sådana trafikmärken som barnen möter i den omgivning där de rör sig i dagligen. - trafikmärken som finns i bilagan (eleverna kan också ges som uppgift att klippa ut och limma fast trafikmärkena på papp samt färglägga dem ifall skolan inte har färgskrivare) (Se: Inga andra krav ställs för utförandet av uppgiften. Fler trafikmärken för utskrivning finns på Vägförvaltningens internetsidor ( /www2/liikennemerkit/index.htm) Trafikmärken av papp kan beställas från Trafikskyddet. (Se: och Turvapuoti)

4 TRAFIKANT I TRAFIKEN Trafikregler, säkerhetsanordningar och ett tryggt ruttval. Förskole- och nybörjarelever väljer en trygg rutt för Kajsas skolväg. För uppgiften används blanketten som finns i bilaga 1. Äldre elever får försöka gissa vilken typ av trafikant det är frågan om. Förskole- och nybörjarundervisningen: Eleverna får se situationen i bilagan och ska sedan hitta den säkraste vägen till skolan. Tillsammans diskuterar vi hur en säker skolväg ska se ut. Årskurserna 3-6: En av eleverna lyfter upp en lapp ur en hatt. Lappen berättar om han är personbilsförare, cyklist, inlinesåkare, mopedist, vuxen personbilspassagerare, barn i bilbarnstol som färdas i personbil eller busspassagerare. Var och en av de andra eleverna får ställa en fråga till eleven och på det sättet försöka utreda vilken typ av trafikant han är. Frågan ska gälla hur man rör sig i trafiken, regler eller säkerhetsutrustning. Frågan ska kunna besvaras med ja eller nej. Efter frågerundan tar gruppen gemensamt ett beslut om vad eleven är. Objektet för gissningen byts ut. Gruppen ska identifiera tre trafikanter för att uppgiften ska anses genomförd. Efter gissningen kan läraren kort gå igenom faktorer som påverkar säkerheten för ifrågavarande trafikant. Bakgrundsinformation finns bl.a. på Trafikskyddets Turvatieto-sidor i internet. Trafikbilden i bilaga 1 i förskole- och nybörjarundervisningen Lappar med olika trafikanter enligt bilaga 2 Inga andra krav ställs för utförandet av uppgiften.

5 MED CYKEL I TRAFIKEN Cykelns plats i trafiken i olika trafikmiljöer och beaktande av den övriga trafiken vid cykelåkning. Temat behandlas t.ex. med hjälp av uppgifterna i bilagan. Förskole- och nybörjarelevernas uppgift är att berätta var cyklistens plats är. Tillsammans med eleverna diskuteras säkra platser för cykelåkning. För förskole- och nybörjarelever är det säkrast att cykla på områden där den lätta trafiken och biltrafiken inte möts. Uppgiften för elever i årskurserna 3-6 är att berätta var cyklistens plats är i olika omgivningar. Förutom att ange cyklistens plats ska eleverna också förklara varför cyklistens plats är just den som angetts. Vilka andra faktorer i trafiken bör observeras och hur kan var och en själv påverka sin egen och andras säkerhet? Vid genomförandet av uppgiften kan eleverna använda de färdiga bilder som finns som bilagor. I förskole- och nybörjarundervisningen kan man i huvudsak använda de uppgifter som handlar om hur man rör sig på lättrafikleder (bilagorna 1-4). För årsklasserna 3-6 passar också uppgifterna i bilagorna 5 och 6. Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 (Se: /tyokalupakki/index.php) Alternativa sätt att genomföra uppgiften: I stället för färdiga bilder kan eleverna teckna bilderna själva och placera cyklisterna (och fotgängarna) på de rätta platserna. Eleverna kan också utnyttja presentationen Till fots och med cykel ( Inga andra krav ställs för utförandet av uppgiften.

6 CYKELNS UTRUSTNING Cykelns säkerhetsutrustning Eleverna ska namnge de säkerhetsanordningar som finns på en cykel och ange utrustningen på en blankett som finns som bilaga. Uppgiften kan också genomföras på så sätt, att eleverna tar reda på vilken utrustning som fattas på vissa cyklar som finns utomhus. Utrustningen som saknas antecknas på samma blankett som ovan, på ett tomt papper eller anges muntligen till läraren. I princip passar samma uppgift för alla klassnivåer. Ifall det gäller att ta reda på utrustning som saknas kan cyklarna för de äldre eleverna vara sämre utrustade och cyklarna för de yngre eleverna bättre utrustade. - Bilaga 1: blankett för namngivning av utrustning på cykel - För identifieringen av utrustning: 2-5 cyklar som är utrustade på olika sätt Uppgiften genomförs bäst utomhus. Inga andra krav ställs för utförandet av uppgiften.

7 CYKELHJÄLM Vikten av att använda cykelhjälm och hjälmens skyddande egenskaper. Hur man fäster hjälmen på rätt sätt. Diskussion om användningen av cykelhjälm och hjälmens egenskaper med hjälp av en teckningsuppgift. Eleverna får diskutera problem och hinder som är förknippade med användningen av hjälm samt söka lösningar på problemen. Förskole- och nybörjarundervisningen: Eleverna får teckna sin egen eller någon familjemedlems hjälm. Om de inte har någon hjälm så får de teckna en som de själva eller familjemedlemmen borde ha. Eleverna får med en riktig cykelhjälm öva sig att fästa hjälmen. Årskurserna 3-4: Eleverna får färglägga en hjälm som syns bra i trafiken. Vi går igenom det rätta sättet att fästa en hjälm och diskuterar hjälmens skyddande egenskaper. Årskurserna 5-6: Eleverna får teckna och färglägga en korrekt fastspänd, säker hjälm som syns bra i trafiken. Eleverna får göra en förteckning över egenskaperna hos en säker hjälm. Tillsammans diskuteras orsakerna till att hjälm inte används samt lösningar på problemet. bilaga med konturerna av en cykelhjälm, avsedd för färgläggningsuppgiften för årskurserna 3-4. färgpennor Av de tecknade och färglagda bilderna kan eleverna göra en utställning och under lärarens ledning tillsammans diskutera användningen av cykelhjälm, hjälmens egenskaper och orsaker till att inte använda hjälm. Inga andra krav. Bakgrundsinformation till läraren finns på Trafikskyddet internetsidor ( ). Sidorna innehåller bl.a. anvisningar om hur man fäster hjälmen på rätt sätt och information om hjälmens egenskaper. Hjälmtest För att demonstrera hjälmens skyddande egenskaper kan man göra ett litet test med ett ägg och en miniatyrhjälm. Då ägget placeras i miniatyrhjälmen och får falla ner på ett hårt golv från en halv meters höjd förblir det oskadat. Äggtestet fungerar som ett bra praktiskt exempel i en diskussion om cykelhjälmens skyddande egenskaper. Miniatyrhjälm kan beställas från Trafikskyddet.

8 CYKELKONTROLL Inlärning av cykelteknik och hantering av cykeln. Eleverna får öva sig på en teknikbana för cykel. Samma övningsbana kan användas för alla klassnivåer. Banans svårighetsgrad kan regleras genom att man lämnar bort vissa delar av banan eller ändrar avståndet mellan banavsnitten. Läraren bör helst testa banan innan det är elevernas tur. I bilagan finns anvisningar om hur man anlägger teknikbanan. Material som behövs för byggandet framgår i anvisningarna. En teknikbana som är byggd enligt anvisningarna är rätt svår. Det är skäl att testa förhållanden och avstånd och anpassa dem enligt elevernas ålder och färdigheter. Eleverna ska ha egna cyklar. Uppgiften bör genomföras utomhus.

9 TRAFIKOBSERVATION Vikten av att använda bilbälte eller cykelhjälm eller reflex och användningen enligt de egna observationerna. Eleverna räknar antalet förbipasserande fordon och antecknar hur många av de förbikörande förarna som bär bilbälte/cykelhjälm. Förskole- och nybörjarundervisningen: Om gruppen ännu inte kan räkna kan eleverna rita en boll för varje för förare som inte använder bilbälte och ett kryss för varje förare som använder bilbälte. Sammanräkningen kan göras tillsammans med läraren. Årskurserna 3-4: Eleverna räknar själva ihop det totala antalet fordon med förare som använder respektive förare som inte använder bilbälte. Årskurserna 5-6: Eleverna noterar förutom antalet bilar och förare som använder bilbälte också hur många av förarna som är män och hur många kvinnor. Därefter uträknas procentandelarna kvinnliga och manliga förare och procentandelen kvinnor respektive män som använder bilbälte. blankett som behövs för räkningen finns som bilaga pennor I stället för att räkna antalet förare som använder bilbälte kan eleverna räkna t.ex. antalet personer som använder cykelhjälm eller reflex ifall skolan är belägen nära en lättrafikled. Innan genomförandet av uppgiften kan det vara bra att framhålla vikten av att använda den säkerhetsutrustning som ska observeras eller genomföra uppgift 6. Det är en fördel om observationerna också leder till något gott. Man kan t.ex. diskutera varför säkerhetsutrustningen inte används, vilka följderna kan vara vid försummelse att använda utrustningen osv. Eleverna får också diskutera åtgärder som kunde leda till en ökad användning av säkerhetsutrustning. Genomförandet av uppgiften förutsätter en tillräckligt gles trafik och ett säkert observationsställe.

10 MINNS DU ELLER SPRINGER DU Uppgiften kombinerar motion och minne samt utveckling av slutledningsförmågan. Ungefär 30 meter från läraren som håller stationen finns en tavla med bilder av trafikmärken. Eleverna studerar trafikmärkena och springer sedan till läraren. Läraren ställer en fråga om något av trafikmärkena till gruppen. Om eleverna inte kan/minns svaret får de återvända till trafikmärkena och kontrollera svaret på bilden. Då eleverna har svarat rätt på t.ex. fem frågor har de klarat uppgiften. Elevernas kunskapsnivå kan beaktas genom frågornas svårighetsgrad. Äldre elever kan få frågor som kräver noggrannare uppmärksamhet, t.ex. hur många streck det finns på övergångsstället på trafikmärket som visar ett övergångsställe. Förutom att förklara hur trafikmärket ser ut får eleverna också berätta hur man bör bete sig vid trafikmärket. Trafikmärken, finns i bilaga Trafikmärkena som används i uppgiften kan fästas på papp och färgläggas ifall skolan inte har en färgskrivare. Ett tillräckligt stort utrymme där eleverna har möjlighet att röra sig, t.ex. en gymnastiksal. Uppgiften kan också genomföras utomhus.