NYHETER FRÅN GALAXEN- VERKSAMHETEN

Transkript

1 NYHETER FRÅN GALAXEN- VERKSAMHETEN Information från Galaxen om rehabilitering och prevention Nr Skanska i Stockholm tar sitt ansvar Mittregionen satsar på prevention Ett gissel för branschen Farliga moment när man jobbar med glas Ladda ner tidningen från G-nytt Nr

2 KAN DET ALLTID BLI BÄTTRE? Storknar vi inte snart över alla förändringar? Frågorna är nog felställda. Allt kan bli bättre anpassat till hur saker och ting är nu jämfört med hur de var tidigare. Vi lever i en föränderlig värld och den som anpassar sig bäst vinner. Inte ens årstiderna ser lika ut. En vår startar kallt och avslutas varmt. En annan tvärt om. Naturen anpassar sig till det och fryser blomningen när de blir kallt. Vi måste också anpassa oss. Nu har vi fått nya myndigheter att arbeta med. Visst har vi ett bra koncept, men det kan bli bättre i förhållande till de nya tiderna. Men ibland kanske det känns jobbigt med alla som måste informeras igen och igen om hur Galaxen fungerar. Just när vi har informerat en person i myndigheten kommer nästa och tar över ansvaret och så börjar vi om. Det är bara streta vidare. De enskilda medarbetarna i myndigheten är också utsatta för förändringens vindar, och all information når inte ända ut. Nu har vi en överenskommelse om hur anpassningsverksamheten ska fungera, tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och därtill ett särskilt avtal mellan CentralGalaxen och Arbetsförmedlingen för Nästa år och åren därefter får vi fortsätta förhandla. Det handlar om arbetssätt och utrymme. Det handlar också om att inte kasta ut barnet med badvattnet! Galaxen gör ett unikt arbete med mycket goda resultat genom ett gott samarbete mellan parterna och myndigheterna. Det ska vi vara aktsamma om. Nästan 2000 personer har Galaxen att tacka för en andra chans till arbete. Våra beräkningar visar att det ger samhället en vinst på cirka 400 miljoner kronor per år, och då är lönebidraget betalt. Men den viktigaste vinsten gör individen genom att han eller hon får möjlighet att återgå i arbete. Det ger en ökning av livskvalitén som inte kan värderas i pengar. Berndt Stenlund VD CentralGalaxen Bygg AB Redaktion: Roland Öqvist, tel: roland@expomarketing.se Annonser: Jessica Eklöf, tel: jessica@expomarketing.se Ansvarig utgivare: Berndt Stenlund, Tel Mailadress Berndt.Stenlund@galaxenbygg.se Redaktionsråd: CentralGalaxens stab och redaktören. CGB CentralGalaxen Bygg AB, tel: OBS! Tidningen förbehåller sig rätten att inte ta in annonser utan redaktionsrådets godkännande. ANNONSPRISER OCH ANNONSFORMAT 1/1-sida: 1/2-sida: 1/4-sida: 1/8-sida: 180 x 270 mm :- 180 x 135 mm. Liggande 90 x 270 mm. Stående 6 500:- 90 x 135 mm. Stående 65 x 180 mm. Liggande 4 500:- 45 x 135 mm. Stående 90 x 45 mm. Liggande 2 800:- Bilaga i tidningen: Kontakta redaktionen för offert. Annonsmaterial: Digitalt Högupplöst PDF eller EPS. Skickas till: roland@expomarketing.se Annonsmaterial till redaktionen cirka tre veckor före utgivningsvecka. Tekniska upplysningar: Format: A4, 210 x 297 mm. Sidantal. 16 sid. Färg: 4 färger Kontakta oss på CentralGalaxen: Berndt Stenlund: , Berndt.Stenlund@galaxenbygg.se Sven Roos: , Sven.Roos@galaxenbygg.se Henri Leray: , Henri.Leray@galaxenbygg.se Maud Herré: , maud.herre@galaxenbygg.se OBS! NY ADRESS! Gustavslundsvägen Bromma T-bana och tvärbanan station Alvik 2 G-nytt Nr Ladda ner tidningen från

3 SKANSKA STOCKHOLM Det är ett samhällsansvar som vi har Det menar Tommy Andersson som arbetar som personalansvarig vid Skanska i Stockholm. Han har sett till att många Galaxare har kunnat komma tillbaka i produktivt arbete efter skador eller arbetslöshet. Tommy Andersson är personalansvarig för yrkesarbetarna inom Skanska Stockholm. Det har han varit under de senaste 20 åren. Totalt sett har han arbetat 35 år hos Skanska. Han började redan 1972 som murare. Redan tidigt i sin roll som personalansvarig började han samarbetet med Galaxen och har jobbat med anpassningsgrupperna. - Till en början var det våra egna gubbar som vi kunde placera som galaxare och på det viset ta hand om dem, men efterhand har det blivit många fler från andra håll än Skanska, berättar Tommy Andersson. Vi har resonerat oss fram till bra beslut med de flesta och de har kunnat återgå till att börja jobba igen. Ladda ner tidningen från G-nytt Nr

4 SKANSKA STOCKHOLM Men det är klart att man misslyckas ibland, tyvärr. Han berättar om en ung kille med svåra missbruksproblem som trots många chanser inte klarade ut sitt beroende och dessvärre dog av sitt missbruk. - Den killen skulle ingen annan ha tagit i med tång ens. Men Tommy gav honom flera chanser, inflikar Jonas Kedland, handläggare vid Galaxen Öst, som samarbetat med Tommy Anderson under flera år. Tommy Anderssons ansvarsområde innefattar två regioner Hus Syd och Hus Nord i hela Storstockholm, när vi intervjuar Tommy och Jonas Kedland är vi på en av de större (den största) byggarbetsplatserna i stockholmsområdet, utvidgningen av Nacka Centrum. I skrivande stund har Skanska Stockholm tio galaxare i verksamhet, varav fyra kommer från långvarig arbetslöshet. - När killarna kommer till mig så brukar vi först ha en genomgång med platschefen och lagbasen informerar dem så att han kan få ett anpassat jobb. Och innan de går ut och jobbar så har vi ett möte och går igenom vad killen kan och vad han inte kan. Vi informerar cheferna så att han inte sätts på sådana arbeten som han inte skulle klara av. Jonas Kedland, handläggare vid Galaxen Öst, som samarbetat med Tommy Anderson under flera år. - Sen har vi ju uppföljningsmöten, påpekar Jonas Kedland, som alltid är med vid dessa. Då får jag höra av killen hur det funkar och om det är något som till exempel behöver ändras. - Vi ha ett jättebra samarbete med Galaxen, säger Tommy. Tanken är att vi inte bara ska ta våra egna gubbar utan även ta ett ansvar för andra som råkat illa ut. Jag tycker det är ett samhällsansvar som vi har. När Galaxen har placerat folk som kommer från arbetslöshet är det Galaxen som har ansvaret för dem och Jonas finns med i bakgrunden om det inte skulle funka. Man kan vara fyra år i Galaxen. Om det behövs en förlängning av medicinska skäl krävs det ett läkarutlåtande. Om byggjobb inte längre är att tänka på kan man omskolas in i att annat yrke och gå vidare utan lönebidrag. 4 G-nytt Nr Ladda ner tidningen från

5 SKANSKA STOCKHOLM Wilhelm Lindfeldt är snickare. Eller var. En artros i vänster axel hindrar honom från att jobba för fullt. - Jag kommer nog aldrig att bli bra i min axel, säger Wilhelm. Smärtan kommer och går, men jag känner av den hela tiden. Det ilar i axeln och att jobba med händerna över huvudet går definitivt inte. Wilhelm Lindfeldt och Enno Korrell jobbar på Skanskas storbygge i Nacka centrum Jag träffar Enno Korrel på Skanskas stora bygge i Nacka, där han nu jobbar som arbetsledare. Men så har det inte alltid varit. -Nej, jag har jobbat både som snickare, elektriker och förrådare, men jag har haft ett diskbråck de senaste 20 åren. Och för tre år sedan slog det till på allvar. Då gick det bara inte längre. Då startade en lång procedur läkarundersökningar, utredning och sjukgymnastik. I den vevan mötte han Tommy Andersson som berättade att han behövde en arbetsledare. Man tog kontakt med Galaxen och det ordnades en arbetsledarutbildning åt Enno. Summan av kardemumman blev att han i februari i år har gått ur Galaxen och har fast jobb som arbetsledare på Skanska. - Det går mycket bra nu. Nu behöver jag inte använda kroppen. Nu använder jag bara munnen, skämtar Enno. Ett bra exempel på när Galaxen fungerar som bäst. Arbetsledarutbildningen är en komprimerad ingenjörsutbildning och det är en mycket eftersökt sådan. Men Galaxen har förtur när man behöver placera en gubbe som passar. - Det var en tuff utbildning, säger Enno Korell. Matten var verkligen ingenting att leka med. Det var en tuff utbildning. Matten var verkligen ingenting att leka med Och massor att läsa, men det var mycket bra lärare. Ett så gravt diskbråck som Enno har går naturligtvis inte över, men när smärtorna blir för jobbiga kan han gå undan ett tag. - Det finns ju alltid lite pappersarbete som behöver göras. Wilhelm kom in i Galaxen 2005 och började på Skanska Jag hade varit arbetslös ett år Det känns väldigt bra att ha den här uppbackningen från Galaxen och det var Jonas på Galaxen som ringde Tommy Andersson på Skanska och frågade om han inte behövde en träarbetare? Det var ett lyckat drag, för jag fick jobbet. - I dag har jag skruvat isolering med två andra gubbar, berättar Wilhelm. När det gör ont så låter jag de andra skruva och blir arbetsledare. Står och pekar, Skruva lite bättre där, skrattar Wilhelm. Det här klarar jag och jag kan säga ifrån om det blir något idiotjobb. Orsaken till sin skada tror han helt enkelt beror på att han inte insåg varningssignalerna i tid. Han har jobbat hårt hela tiden, trots förslitningen i axeln. - Man tror gärna att man klarar allt. Men det känns väldigt bra att ha den här uppbackningen från Galaxen. Ladda ner tidningen från G-nytt Nr

6 REGION MITT Belastningsskador, fallskador och buller är de stora bekymren Preventonsarbetet har hög prioritet för Mittregionens Vd Jan von Knorring. Och man arbetar mycket med utbildning åt byggföretagen i regionen. Med boken Prevention och Praktisk Ergonomi som populärt hjälpmedel. Galaxen Region Mitt är den till ytan näst största av de sju regionerna, bara Region Norr är större. Mittregionen har kontor i Sundsvall, Östersund och Gävle. I Sundsvall sitter Vd Jan von Knorring, åtminstone tillsvidare, i ett mycket vackert stenhus från förra sekelskiftet. Dock flyttar man i augusti till Svenskt Näringslivs kontor i centrala Sundsvall. I Östersund är det Karin Garli- Hurtig och Stig Gustavsson som rattar verksamheten med handläggning och uppföljning. 6 G-nytt Nr Ladda ner tidningen från

7 REGION MITT Och på kontoret i Gävle sköter Eva Thor verksamheten med hjälp av en nyanställd deltidare. På kontoret i Sundsvall kommer Jan von Knorring snart att få hjälp med handläggarjobbet av en kille som ska jobba 50 procent med detta. Jan har tidigare arbetat som sjukgymnast inom Bygghälsan och innan den utbildningen jobbade han som armerare. Och på Galaxen har han varit sedan september Den nya organisationen av Arbetsförmedlingen betyder för vår del att anpassningsgruppen blir kvar. Vi har en byggförmedling och några av dem som jobbar där blir ansvariga för Galaxen. Det bör bli positivt för vår region. Men han menar att kraven på Arbetsförmedlingen kommer att öka då ansvaret för lönebidragen nu ska tas av Arbetsförmedlingens chef, som då endast har skrivna rapporter att fatta sina beslut från. Det blir mer administration och hårt tryck på Arbetsförmedlingens byggförmedlare. Men i det stora hela bör det bli positivt för Galaxenorganisationen. Jan arbetar cirka 85 procent med Galaxen och övrig tid för Sveriges Byggindustrier. Förutom att ansvara för bolaget och handläggaruppgifterna, så är det preventionsutbildningarna som han koncentrerar sig på. - Vi har just haft utbildningar åt Bravida och NCC med boken Östersund Sundsvall Gävle - Jag tror mycket på att vi ska jobba hårt med preventionsarbetet, säger Jan von Knorring, Vd Region Mitt. Prevention och Praktisk Ergonomi som kursbok. Den är jättebra att ha som material vid sådana utbildningar. Andra företag har också beställt modifierade preventionsutbildningar. Belastningsskador, fallskador och buller är de stora bekymren, menar Jan von Knorring. Belastningsskador gör ont, men går i dom flesta fall att åtgärda med bättre verktyg och bättre arbetsmetoder, mot buller kan man avända hörselskydd, även om det vore bättre att åtgärda källan till oljudet. Fallolyckor däremot ger ofta allvarligare skador som i vissa fall kan ge invaliditet eller dödsfall. Region Mitt är som sagt rätt vidsträckt och det blir många timmar i bilen när de olika arbetsplatserna ska besökas. För närvarande finns det 172 galaxare på olika byggen i regionen. Vi ska jobba hårt med preventionsarbetet - Jag tror mycket på att vi ska jobba hårt med preventionsarbetet. Vi ska sätta in det i ett större perspektiv och få fram bättre arbetsmetoder och verktyg. Och vi måste betona det egna ansvaret för den egna kroppen. Där är boken Prevention och praktisk ergonomi ett mycket bra grundmaterial, menar Jan. Och så det här med namnet. Släkten kom från Ryssland och via Finland och Åland så småningom till Sverige. Och jodå, det finns en vapensköld på Riddarhuset. Ladda ner tidningen från G-nytt Nr

8 NY ARBETSMILJÖANSVARIG Belastningsskadorna är ett gissel Björn Samuelson, ny arbetsmiljöansvarig på Sveriges Byggindustrier. Målsättningen är att vi inom byggföretagen ska ha friska medarbetare, säger Björn Samuelson, arbetsmiljöansvarig på Sveriges Byggindustrier (BI). BIs verksamhet är inriktad på att stödja företagens arbete med att utveckla en god och säker arbetsmiljö. Detta gör vi genom att arbeta för ett regelsystem som underlättar och stödjer arbetsmiljöarbetet. Arbetet sker i samverkan med andra organisationer och myndigheter. Vi gör också utredningar och kartläggningar för att säkerställa ett korrekt faktaunderlag. Björn Samuelson menar att byggbranschen ligger relativt bra till när det gäller skador på arbetsplatserna. - Vi har den i särklass lägsta sjukfrånvaron inom svensk industri. Arbetsolycksfallen i svensk byggindustri är också färre än i alla andra länder som redovisar sådan statistik. I övriga länder är inte förhållandena bättre än i Sverige. Men visst finns det faror på en byggarbetsplats, menar han. Här kan det inträffa saker som inte kan hända på andra arbetsplatser. Det förebyggande arbetet syftar därför till att minimera riskerna för ohälsa och olycksfall. Det stora problemet är belastningsskadorna. - De är ett gissel för hela branschen, menar han. Belastningsskadorna står ensamt för större delen av all arbetsrelaterad frånvaro. Han hoppas mycket på att det hälsofrämjande projektet Aktiv Byggare, som drivs av Sveriges Byggindustrier och som nu börjat användas på landets byggymnasier och några av de större byggförtagen ska ge god effekt. - Men det finns en speciell kultur inom byggbranschen som förs vidare från de äldre till yngre byggarna. Man kommer till jobbet även om man har ont och arbetet på svenska byggarbetsplatser håller ett högt tempo. Kanske även ackorden bidrar. Men oavsett löneform arbetar man snabbt och hårt i byggbranschen i Sverige. Han påpekar dock att byggbranschen i alla undersökningar av trivselindex, ligger högst på skalan. Björn Samuelson har arbetat med arbetsmiljöfrågor i många år, först på Bygghälsan och sedan på Byggbranschens forskningsstiftelse för arbetsmiljö. Till BI kom han Attityden till de här frågorna är klart mer positiv i dag, anser han. Man ser inte längre människan som en förbrukningsartikel. Arbetsmiljöfrågorna har kommit upp på agendan på ett sätt som de inte var förr, de är en del av produktionen. Man har också insett att man inte kan ha de stora kostnader det innebär med arbetsskadade medarbetare. 8 G-nytt Nr Ladda ner tidningen från

9 NY ARBETSMILJÖANSVARIG Jörgen Eriksson ny på posten som arbetsmiljöansvarig inom Byggnads. Jörgen Eriksson är ny på posten som arbetsmiljöansvarig inom Byggnads. Han har just haft en genomgång med Byggnads olika regioner och försökt skaffa sig en överblick om de behov som finns. Få till en planering och enhetlighet i miljöarbetet. - Det gäller att få hela organisationen att gå i takt, understryker han. Även han pekar på förslitningsoch belastningsskadorna som det stora problemet. - Men även buller, damm och asbest är stora problem. Asbest förekommer knappast i nyproduktion i dag, men i talshusen är det rikligt förkommande, men kunskapen om hur man hanterar det har försvunnit. - Det har kommit en ny generation som inte är medvetna om hur farligt asbestdamm är, menar Jörgen Eriksson. Tio till femton år efter exponering av asbestdamm kan en elakartad och obotlig cancer bryta ut. - Det värsta är att sådana jobb tenderar att läggas ut på underentreprenörer med arbetskraft som hämtas från andra sidan Östersjön, säger Jörgen Eriksson, och då har vi svårt att göra något. Han exemplifierar med en ombyggnad av ett hotell i Örebro där ett gäng polska arbetare rev en asbestfylld källare över en helg och sedan skeppades tillbaka till Polen. - Då blir jag riktigt förbannad, säger Jörgen. Några av dem som Buller, damm och asbest är stora problem jobbade där kommer säkert att drabbas i framtiden och dö en långsam död, utan att ens få veta om vad det beror på. Förutom muskel- och belastningsskador och asbestbuller- och dammproblemen (där det återstår mycket att göra) pekar han på den tekniska utvecklingen där tunga verktyg visserligen snabbar upp arbetsprocessen men även ger skador. Det har utbildats preventionspiloter med steg 1-utbildning runt om i landet. Han hoppas att man då ska komma igång med ergonomiska skyddsronder. Det borde ingå riskbedömningen av arbetsmomenten för att få klart hur man ska jobba för att undvika skador eller eventuellt hitta andra lösningar för att utför momentet. Förslitningar och olyckor förorsakar ju enorma kostnader om man nu bara ska se på den sidan av saken, menar Jörgen. Även Jörgen tar upp attitydproblemet inom byggnadsarbetarkåren. Han kallar det Stålmanssyndromet, vilket kan manifestera sig i repliken Inte fan kan man springa till doktorn, bara för att man har ont. - Fler kvinnor i branschen kanske skulle vara en lösning, funderar Jörgen Eriksson. En annan sak som han vill att man borde ta tag i är bodarna som han menar är mycket dåliga. - Det finns en gammal överenskommelse från 70-talet men den efterlevs inte, menar han. Ladda ner tidningen från G-nytt Nr

10 GLASMÄSTARE Många farliga moment n All-Glas är ett familjeföretag i Norrköping. Man arbetar med med vanligt glasmästeriarbete, men man sysslar även med bilglas och byggandet av inglasningar av till exempel balkonger, eller andra specialarrangemang med aluminiumprofil och glas i kombination. Ägare till All-Glas är Håkan och Ulla Hertzman och deras två söner och en dotter som alla arbetar i företaget. Totalt har företaget 14 anställda. Håkan är ursprungligen snickare men har arbetat med många andra saker under sitt liv. De köpte förtaget som ett konkursbo 1993 och har arbetat upp det till ett av Östergötlands ledande glasmästerier. - Det var lite ovant i början, berättar Håkan som inte hade jobbat med glas tidigare. Men det var väldigt duktigt folk som arbetade här och man har väl lärt sig en del sen dess. När det gäller de speciella villkoren för glasbranschen, vad gäller skador, så är det i viss mån samma som den övriga byggbranschen. Belastningsskador på axlar, nacke och rygg är vanligt. Det blir ofta tunga lyft. Men till detta kommer dessutom skärskador. Glas om material kan vara väldigt, väldigt vasst. Särskilt om det går sönder. - Det är värre än rakblad, menar Håkan. - Det är mycket viktigt att de som arbetar med glas är utbildade och kunniga, poängterar Ulla Hertzman. Men tyvärr är det svårt att få tag i utbildat folk i dag, konstaterar hon. Det farligaste momentet är när man ska lyfta glasskivan, som kan vara både väldigt stor och tung. På verkstaden gäller det när man lyfter från vagnen där glaset står och upp på skärbordet. Eller när man lyfter för att sätta in stora skyltfönster. Det kan vara sprickor och spänningar i glaset. - Man ska ha respekt för glas, säger Håkan. För några år sedan drabbades All-Glas av sin hittills allvarligaste arbetsplatsolycka. Det var parets äldste son som föll och bröt ryggen på tre ställen. Han föll från en stege när han skulle fixa en sista grej innan jobbet var klart. Han är numera, lyckligtvis, helt återställd. - Vi försöker att ha rotation på arbetsuppgifterna, säger Ulla. Men om någon av killarna ändå verkar vara stela eller ha jobbat med samma sak en längre tid, så får de gå till ett kiropraktik som vi har kontakt med. Där får de massage en timme som företaget betalar. Det blir ändå billigare än en veckas sjukskrivning. Företaget har ett skyddsombud som heter Gunnar Gustavsson som arbetar med bilglas och man gör regelbundna skyddsronder. Kalle Hertzman och Ulla Hertzman rensar fönsterbågar från gammalt kitt. Kalle använder en tryckluftdriven mejsel som vid långvarig användning kan ge vibrationsskador. Nedan tar Håkan Hertzman en överblick över den rymliga verkstaden. 10 G-nytt Nr Ladda ner tidningen från

11 GLASMÄSTARE är man jobbar med glas Gunnar Gustavsson jobbar mest med bilglas. Han är även skyddsombud på förtaget. Ladda ner tidningen från G-nytt Nr

12 ARBETSMILJÖMÄSSAN Arbetsmiljömässan Vi har gjort ett besök på arbetsmiljömässa på Elmia i Jönköping. Där fanns mycket att titta på, även om det mesta var bekant sedan tidigare. Här kommer några intryck från besöket. Arbesko var där med en stor monter och visade upp fler nya skomodeller. Ett företag som sålde förbandslådor och förstahjälpenmaterial hade en mycket vacker HotRod-kärra som infångare till sin monter. Det fungerade. Björn Samuelson, t.v. arbetsmiljöansvarig på BI, stod i Svenskt Näringslivs monter och pratade arbetsmiljöfrågor med mässbesökarna. Peltor som säljer hörselskydd var där och visade hela sitt sortiment. Foppatofflor på en arbetsmiljömässa? Men vackra färger var det. Ett betongkors att fästa säkerhetslinor i vid arbete på platta tak där man vill undvika genomförningar i takisoleringen. Kan det vara något? Ovan en mycket fiffig pirra som lätt som en plätt kunde klättra i trappor. Till höger en av flera montrar där man visade fallskyddsutrusningar. 12 G-nytt Nr Ladda ner tidningen från

13 ARBETSMILJÖMÄSSAN Nu finns ett nytt avtal! Nu finns det ett avtal mellan CentralGalaxen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Vi har frågat några representanter för kassan och förmedlingen vad de tror om hur det framtida samarbetet kommer attt fungera. De länsvisa anpassningsgrupperna i den form de haft sedan 1984 försvinner, och ersätts av regionala anpassningsgrupper enligt en ny överenskommelse mellan CentralGalaxen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Bakgrunden är att AMS och Länsarbetsnämderna från och med 2008 slagits samman till Arbetsförmedlingen, kort och gott. Dessutom har Försäkringskassan omorganiserats. Lena Rönnestig är verksamhetsutvecklare på Försäkringskassans avdelning för partnersamverkan. Det vill säga att hon har kontakt med större företag, branscher och myndigheter där det finns anledning att hålla koll på höga sjuktal. - Jag ser positivt på det nya avtalet. Nu kommer den person som har en arbetsskada alltid att vara med på gruppens möten, så har det inte alltid varit tidigare. Stockholm till exempel, har haft det så sedan länge men inte i alla regionerna. Vi ser detta som en kvalitetshöjning. Alla detaljer är inte klara i överenskommelsen och det är givetvis inte lätt för stora organisationer att ändra sig. Men det gäller att hitta bra sätt arbeta med olika branschfrågor, så att vi kan leva upp till avtalet beskriver, menar Lena Rönnestig. - Det gäller att bygga upp team som kan branschen, människor som kan och vet. - Det här året får vi väl se som ett övergångsår, säger Eeva Vestlund som är avdelningschef för branschfrågor på Arbetsförmedlingen. Det gäller att anpassa verksamheten till de nya förhållandena. Varje län kunde tidigare bestämma hur Galaxenfrågorna skulle behandlas. Nu ska vi sätta oss ned och förhandla fram ett avtal som gäller under Hon menar också att man bör titta på antalet anpassningsgrupper stycken är nog lite för många, menar Eeva Vestlund. Hon tycker att Galaxenmodellen hittills har varit ett framgångsrecept och att man haft bra samverkan och ett bra samarbete. Men nu ska Arbetsförmedlingen göra en uppföljning av Galaxenverksamheten. Deras avdelning Analys kommer att göra en utvärdering av arbetet.. - Man ska inte tycka och tro, utan väga och mäta, anser hon. Men det känns bra att vi har fått ett avtal så att verksamheten inte stannar upp - Det gäller att anpassa verksamheten till ny de nya förhållandena. menar Eeva Vestlund, avdelningschef för branschfrågor på Arbetsförmedlingen - Jag ser positivt på det nya avtalet, säger Lena Rönnestig, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassans avdelning för partnersamverkan. Ladda ner tidningen från G-nytt Nr

14 VERKTYG MED MERA Ny form på gammalt verktyg Lasse Johansson med formspikningshammaren. Det damp ner en hammare på redaktionsbordet. En hammare med en något annorlunda form än vi tidigare skådat. En formspikningshammare, från företaget EAB. Med längre skaft än den vanliga snickarhammaren, räfflad slagyta och raka klor i bakändan. Eftersom vår erfarenhet av formspikning är begränsad, tog vi hammaren till Rydbergs Bygg i Nyköping för att be om ett utlåtande. Vi träffade Lasse Johansson som jobbat som betongare, armerare och snickare i många år. Nu är han kalkylator och inköpare på Rydbergs Bygg. - När jag jobbade hade vi den vanliga snickarhammare, berättar han. Men den här verkar ju vara en vettig anpassning just för formspikning och rivning. Lite grann som en kombination av en hammare och koben. Priset är ju också bra. - Man kanske skulle beställa hem några stycken och prova. Preventionsutbildningen inom Bravida Preventionsutbildningen inom Bravida är snart avslutad. Det är bara Bravida i Malmö som återstår eftersom man där har hållit på med en omorganisation. - Då har Galaxen utbildat nästan 3000 personer i Prevention och Praktisk Ergonomi, säger Charlott Svensson, preventionsansvarig på Region Syd. Det har varit mycket positivt överlag, det har vi kunnat konstatera i de utvärderingar som gjorts efteråt. Alla regioner i Galaxen har varit inblandade. Det är 13 personer totalt som har varit utbildare. Det har varit deltagare som tagit del av 149 föreläsningar. Och bedömde undervisningen som mycket bra. - Just nu håller vi även på med ett utbildningspaket till Prenad, ett Charlott Svensson, preventionsansvarig på Region Syd. dotterbolag till Bravida i Skåne och Halland. Det handlar om cirka 700 personer som ska få utbildning, berättar Charlott. Fortsatta studier med medel från AFA till Centralgalaxen prevention Vi genomför ytterligare nittio (90) undersökningar av ett antal arbetsmoment för att få en säkrare bild av hur man arbetar i dagens byggindustri. Dessa undersökningar skall användas för att utveckla projekteringsmetoderna med arbetsmiljö i fokus och för att förbättra teknik och ergonomi i befintliga produktionsmetoder. Kunskaper om hur tunga de olika arbetsmomenten är och hur den kan göras lättare kan även användas för att göra byggyrkena mer anpassade till den minskade muskelstyrkan hos dagens ungdomar och för att anpassa till en bättre könsfördelning vid rekrytering till byggyrkena. De projekt i Branschprogrammet för den svenska byggsektorn 2006 till 2010, som berörs av samarbetet är: Teknikutveckling - Säkerhet, miljö och produktivitet - Henri Leray - CentralGalaxen Bygg AB Prevention Kunskapsbaserade arbetsinstruktioner Mats Persson - Lunds Universitet, LTH Byggproduktion Miljö- och säkerhetsrevision i byggprocessen Tore J Larsson - KTH, Design, arbetsmiljö, säkerhet och hälsa 14 G-nytt Nr Ladda ner tidningen från

15 Celia har koll på ekonomin Celia Hevia arbetar med bokföring, ekonomisk redovisning och sammanställande av årsredovisningarna till både CentralGalaxen och Region Öst. Hon kommer från Svenska Byggnadsarbetareförbundet där hon också jobbade som redovisningsekonom. Hon har även tidigare varit på Svenska Livsmedelsarbetareförbundet och haft samma typ av arbete. - Jag fick se ett mail från Sven Roos när jag var på Byggnads, om att Galaxen behövde en ekonom. Jag tyckte det verkade intressant så jag ringde Berndt Stenlund och fick träffa honom och sen var det klart, berättar Celia. - Jag delar min tid mellan Region Öst och Centralgalaxen och sköter bokföring och redovisning plus en del administration. Det är ett helhetsansvar, menar Celia Hevia. Hon kom som 17-åring till Sverige från Chile och fyller 43 år i år. Celia är en glad och positiv person. VERKTYG MED MERA Ladda ner tidningen från G-nytt Nr

16 GALAXENMODELLEN En yrkesarbetare inom byggsektorn som drabbats av sjukdom eller skada och inte kan återgå till sitt ordinarie arbete blir remitterad till anpassningsgruppen. Där utarbetar man en rehabiliteringsplan och i många fall kan man erbjuda en Galaxenanställning med lönebidragsplacering i ett lämpligt arbete så att rehabiliteringsplanens intentioner förverkligas. Galaxens uppföljare gör därefter regelbundna besök på arbetsplatsen för att se till att rehabiliteringen går bra. Lönebidraget till företaget omförhandlas varje år. Anställningstiden i Galaxen är i allmänhet inte längre än 4 år. Målet är att kunna fortsätta arbeta heltid utan lönebidrag. Galaxens rehabilitering till arbete ger vinst för alla parter. Samhällets vinst har kunnat beräknas till cirka kronor per år för varje Galaxenanställd person. Individen får ökad livskvalitet genom att få återgå i arbete och får även en högre lön än arbetslöshetsersättningen. Företaget får välutbildad arbetskraft för en låg kostnad och det företag som remitterar ett rehabiliteringsfall till anpassningsgruppen får hjälp med att klara av detta på ett riktigt sätt. 16 G-nytt Nr Ladda ner tidningen från