NYHETER FRÅN GALAXEN- VERKSAMHETEN

Transkript

1 NYHETER FRÅN GALAXEN- VERKSAMHETEN Information från Galaxen om rehabilitering och prevention Nr Här är det roligt att gå till jobbet Jag ser fram emot ett långt arbetsliv utan skador Galaxenmodellen ligger fast Ett positivt engagemang att lösa uppgiften Ladda ner tidningen från G-nytt Nr

2 Var det alltid bättre förr? För två år sedan började jag ett nytt jobb. Jag slutade 20 år av statlig tjänst med tydliga strukturer för hur man skulle göra saker. Man visste var man kunde få stöd i olika frågor och till vilka man inte skulle ställa frågor, för att inte få fel svar. Det fanns riktlinjer för personalmöten och arbetsplatsträffar. Lönerevisionerna fanns det folk som tog hand om. Man fick en excelfil med sin lönepott och en förteckning på medarbetarna man hade att fördela/förhandla pengar till. Man fick till och med en tid för när förhandlingen mellan fack och arbetsgivare (jag) skulle ske. Från detta organiserade liv flyttade jag till tomma lokaler, utan telefon, datorer och möbler. Men där fanns fyra engagerade medarbetare och drygt 400 Galaxenanställda byggnadsarbetare! Under de två år som jag jobbat i Galaxen har jag sett vad förändring betyder för människor. Försäkringskassan har omorganiserat. Det har inneburit stora förändringar för dom som jobbar där. Förändringar som de själva inte valt.efter Försäkringskassan var det Arbetsförmedlingens tur. Samma oro, samma undran över vad som ska hända, samma rädsla för att det ska bli sämre än förr. I anpassningsgrupperna möter man ofta människor som jobbat inom samma yrkesområde i många år, ofta sedan de slutade skolan och som tvingas till förändring av sitt arbetsliv. Av andra skäl än Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, men lika ofrivilligt. Vad är då skillnaden mellan mig och de anställda inom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och de funktionshindrade byggnadsarbetarna? Det jag gjorde var frivilligt. Jag hade kontroll över det som hände. Känslan av att ha kontroll över sin egen framtid betyder mycket. Det är viktigt att komma ihåg. Som chef, men även när man sitter i anpassningsgruppen och diskuterar med människor om deras framtid. Inte minst är det viktigt att tänka på för våra handläggare som stöttar alla de Galaxenanställda byggnadsarbetarna. Galaxens framgång kan förklaras med branschkunskap, täta uppföljningar m. m. Men vi ska inte glömma vår förmåga att respektera människor i en påtvingad förändring. Jag tror att vi inte alltid tänker på att det är detta vi gör, i stort sett varje dag på jobbet. Nu är vi inne i en förändringsperiod med förändrade förutsättningar för anpassningsgrupperna, för vårt samarbete med Arbetsförmedlingen och kanske en ny organisation i Galaxen. Alla inblandade i arbetet för att hjälpa funktionshindrade byggnadsarbetare har en möjlighet att påverka effekterna av de förändringar som kommer att ske. Vi kanske inte alltid kan påverka alla beslut, men vi kan påverka på hur det kommer att fungera. Det är viktigt att vi är aktiva och gör vårt bästa, trots att allt inte är som det alltid har varit. Gör vi det är det goda förutsättningar att Galaxens verksamhet fortsätter att vara en viktig aktör på marknaden, när det gäller rehabilitering och prevention inom byggsektorn! Bengt Bergqvist VD CentralGalaxen Bygg AB ANNONSPRISER OCH ANNONSFORMAT 1/1-sida: 180 x 270 mm :- 1/2-sida: 180 x 135 mm. Liggande 90 x 270 mm. Stående 6 500:- 1/4-sida: 90 x 135 mm. Stående 65 x 180 mm. Liggande 4 500:- 1/8-sida: 45 x 135 mm. Stående 90 x 45 mm. Liggande 2 800:- Bilaga i tidningen: Kontakta redaktionen för offert. Annonsmaterial: Digitalt Högupplöst PDF eller EPS. Skickas till: roland@expomarketing.se Annonsmaterial till redaktionen tre veckor före utgivningsvecka. Tekniska upplysningar: Format: A4, 210 x 297 mm. Sidantal: 16 sid. Färg: 4 färger Redaktör: Roland Öqvist, tel: roland@expomarketing.se Ansvarig utgivare: Bengt Bergqvist, Tel: , Mailadress: bengt.bergqvist@galaxenbygg.se Redaktionsråd: CentralGalaxens stab och redaktören. CGB CentralGalaxen Bygg AB info@galaxenbygg.se OBS! Tidningen förbehåller sig rätten att inte ta in annonser utan redaktionsrådets godkännande. Kontakta oss på Central- Galaxen: Bengt Bergqvist: , bengt.bergqvist@galaxenbygg.se Sven Roos: , Sven.Roos@galaxenbygg.se Henri Leray: , Henri.Leray@galaxenbygg.se Celia Hevia: , celia.hevia@galaxenbygg.se ADRESS: Gustavslundsvägen Bromma T-bana och tvärbanan station Alvik 2 G-nytt Nr Ladda ner tidningen från

3 GALAXENMODELLEN LIGGER FAST Tiderna förändras ständigt och så även inom Galaxen. Just nu pågår en genomgång av organisationen och vissa förändringar blir det. Men Galaxenmodellens unika arbetssätt och medarbetarnas engagemang i arbetet, kommer att finnas kvar. Det hävdar den nya Vd:n för CentralGalaxen, Bengt Bergqvist. Ladda ner tidningen från G-nytt Nr

4 NY VD FÖR CENTRALGALAXEN Som ni kan se på sidan två så har vi en ny ledarskribent. Det är Region Öst:s vd, Bengt Bergqvist som har efterträtt Bernt Stenlund som gått i pension efter nio framgångsrika år i Vd-stolen. - Jag blev överraskad när jag fick frågan om jag kunde tänka mig att ta över jobbet efter Berndt Stenlund, berättar Bengt Bergqvist. Men efter lite eftertanke så accepterade jag. Bengt kommer i alla fall att behålla sitt jobb som chef för Region Öst, tillsvidare. - Tanken med den nya organisationen är att Vd också ska vara chef för en region, så det är ingen idé att anställa en ny Vd för Öst för ett halvår eller ett och ett halvt år, säger han. Just nu pågår en genomgång av Galaxens verksamhet och organisation. Galaxens samarbetspartners, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, har ju på den sista tiden genomfört stora organisatoriska förändringar som på olika sätt kommer att påverka även Galaxens arbete. Galaxens styrelse arbetar just nu på ett förslag till ny organisation som kommer att genomföras under nästa år. Vad anser Bengt Bergqvist om hur det kommer att bli framöver? - Det är väl naturligt att det sker förändringar i en organisation, menar han. Galaxen har ju haft den här strukturen i tio år nu, och den har varit mycket framgångsrik, men när omvärlden förändras måste det Galaxen arbetar med ett starkt och helt unikt koncept menar nye Vd:n Bengt Bergqvist ju även påverka oss, det är bara rimligt. Galaxentidningen kommer att i sitt höstnummer att närmare redovisa hur Galaxens styrelse tänker sig att arbetet ska bedrivas i fortsättningen. Att konjunkturen inte är uppåt just nu är alla på det klara med, Galaxen har ju haft den här strukturen i tio år nu, och den har varit mycket framgångsrik, men när omvärlden förändras måste det ju även påverka oss men hur påverkar det Galaxen och dess arbete? - Vid lågkonjunktur kan det bli svårare att hitta lämpliga placeringar. Dessutom blir antalet personer som ska placeras större, menar Bengt Bergqvist. Men å andra sidan så får vi ett större urval av personer som vi har möjlighet att verkligen hjälpa, så det blir lite dubbelt, medger han. Men det är viktigt att vi håller uppe volymen och att handläggarna har arbete. Bengt Bergqvist poängterar kraftigt att Galaxen arbetar med ett starkt och helt unikt koncept. Konceptet är dessutom, vid det här laget väl utprovat, så där kommer det inte att bli några förändringar. Lönebidragen ligger fast men anpassningsgrupperna kommer förmodligen att bli några färre. Den lokala kunskapen och engagemanget måste även i fortsättningen ha en stark ställning i arbetet. - Det som är kännetecknande för alla dem som arbetar inom Galaxen är ju engagemanget för individen och den andan måste vi vara rädda om, påpekar Bengt Bergqvist. 4 G-nytt Nr Ladda ner tidningen från

5 HÄR FINNS ETT POSITIVT ENGAGEMANG TILL ATT LÖSA UPPGIFTEN Christer Johansson VD för Region Sydöst. Galaxens Region Sydöst omfattar ett geografiskt stort område. Från Blekinge i söder, till Östergötland i norr. Huvudkontoret ligger i Jönköping och man har kontor i Växjö, Karlshamn, Kalmar och Linköping. Ladda ner tidningen från G-nytt Nr

6 GALAXEN REGION SYDÖST Det är på kontoret i Jönköping, som delas med Svensk Byggindustri (BI), som Christer Johansson har sin arbetsplats. Christer är, relativt, ny på jobbet som VD för Region Sydöst. - Jag tillträdde som Vd 2007, men har jobbat som handläggare sedan 2002, berättar han. Tidigare var jag personalansvarig på Skanska region Sydöst. Den alltmer kärvande byggkonjunkturen har så smått börjat märkas även här i sydöst, även om Christer Johansson menar att det dock fortfarande ser rätt bra ut. Ur strikt Galaxensynvinkel är det de nya regler som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan infört, dock ett problem. Från att i genomsnitt ha cirka 200 Galaxare i arbete, ligger man nu på cirka 190 personer. - Den minskningen beror på de nya reglerna, menar Christer. För övrigt har Galaxens Region Sydöst en Track Record som de är mycket stolta över, med en hög rehabiliteringsnivå på sina Galaxare. Lågkonjunkturen inom byggsektorn gör att många företag nu ser om sitt hus. Tidigare så kunde Galaxen hjälpa till och placera folk som blev övertaliga eller hade skador som gjorde dem mindre attraktiva på arbetsmarknaden. Men med ny organisation inom både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är det inta lika självklart längre. - Jag är lite orolig för att den lokala kunskapen och de upparbetade lokala nätverken kan komma - Nu har vi precis kommit igång med preventionsarbetet i regionen, den uppgiften hoppas vi också ska bli framgångsrik. att försvinna framöver, säger Christer Johansson.! - Vi ligger bra till och klarar 2009 ekonomiskt utan särskilda åtgärder, menar han, men erkänner samtidigt att han är orolig för vad som kommer att hända under Inte bara i Region Sydöst utan även inom hela Galaxenorganisationen finns det någonting som är ganska enastående. En glädje och ett engagemang och entusiasm för uppgiften, som är alldeles särskild. Här finns ett positivt engagemang till att lösa uppgiften; Att hitta en plats som passar just den här gubben. Att övertala en arbetsgivare att han behöver en Galaxare, även om han inte vet om det själv. Att sätta den arbetsskadade i centrum och (kanske mot alla odds) lita på att han klarar sitt nya jobb. Den här entusiasmen och kreativiteten finns hos dem inom Arbetsförmedlingen, fackliga handläggare och Försäkringskassan som har varit involverade. - Förhoppningsvis kommer den här andan att leva vidare, men det beror rätt mycket på om den lokala förankringen kan behållas, menar Christer Johansson. För övrigt menar Christer att det borde spridas mer information om Galaxen och Galaxenmodellen för rehabilitering. - När man pratar med utomstående om vad det är vi håller på med, så tycker alla att det är en fantastisk grej! Dessutom har attityden till Galaxen förändrats på ett positivt sätt. Nu hör man aldrig någon som fnyser och mumlar om alkisar eller något annat dumt, som man kunde höra förr. - Nu har vi precis kommit igång med preventionsarbetet i regionen, den uppgiften hoppas vi också ska bli framgångsrik. Förhoppningsvis så framgångsrik så att Galaxen inte behövs längre, ler Christer Johansson. 6 G-nytt Nr Ladda ner tidningen från

7 GALAXEN REGION SYDÖST JAG BÖRJADE SOM BYGGPILOT Man slutar ju inte jobba bara för att det gör ont. Det gjorde ju ingen annan. Det säger Göran Fogelberg, handläggare, uppföljare och ansvarig för prevention i Galaxen Region Sydöst, när förklarar hur det kom sig att han fortsatte så länge i jobbet som betongare. Det var, som vanligt i byggbranschen, axlar, nacke och armar som tog stryk. Framförallt är det vibrationsskador som är orsaken till hans skador. Göran började i byggsvängen redan 1963 och kring insåg han att det inte gick att jobba längre. Det gjorde alldeles för ont. Efter en tids tillvaro som sjukskriven, var det en ombudsman på Byggnads som tipsade honom om att Galaxen fanns. Göran Fogelberg började som Byggpilot. Det vill säga att han åkte runt i regionen till och testade och demonstrerade olika verktyg och maskiner. Både på byggarbetsplatser och byggymnasier. - Det var ett bra sätt att visa på de bra grejor som fanns och att under riktiga förhållanden få gubbarna att testa och ge omdömen om hur nya produkter verkligen fungerade. Praktisk ergonomi helt enkelt, säger Göran Fogelberg. Dessutom arbetade han med Fallskyddsprojektet och med Säkra Lyft. - Bra projekt alla tre, menar Göran. - Det är ett mycket trevligt och bra jobb. Det är omväxlande och man träffar en massa trevliga människor, säger Göran Fogelberg, handläggare och uppföljare på Region Sydöst. I dag arbetar han främst som uppföljare/handläggare och med att introducera Preventionsprojektet i regionen. - Det är ett mycket trevligt och bra jobb. Det är omväxlande och man träffar en massa trevliga männis- kor, säger Göran Fogelberg som själv är en utprägtat positiv och social människa. Den enda nackdelen är väl att det blir många och långa ensamma bilresor över hela regionen. Ladda ner tidningen från G-nytt Nr

8 GALAXARE PÅ SKANSEN HÄR ÄR DET ROL 8 G-nytt Nr Ladda ner tidningen från

9 GALAXARE PÅ SKANSEN IGT ATT GÅ TILL JOBBET Friluftsmuséet Skansen på Djurgården i Stockholm är ett ställe som många svenskar besökt. Vad man kanske inte tänker på, är att det också är en arbetsplats för byggarbetare. Det finns många vackra gamla hus häruppe, många är unika och måste vårdas för framtida generationers skull. Det ställer stora krav på att det är duktiga hantverkare som gör jobbet. Totalt arbetar det 38 personer på Skansens Byggnadsavdelning som består av fem sektioner, kontor-lokalvård-bygg-drift och målerisektion. Byggsektionen består av en smed, en murare, två betongare, nio snickare, fyra målare och en chaufför. Fyra Galaxare finns inom sektionerna och de arbetar med bygg, målnings och byggledningsarbete. Vi har träffat några av dem. Målaren Lars Stjernberg, arbetsledaren Bengt Persson och muraren Olle Florell berättar byggminnen på gatan i det gamla stadskvarteret på Skansen. Ladda ner tidningen från Olle Florell jobbar som murare på Skansen, hans första kontakt med Skansen kom år 2000 när Skansen restaurerade Skånska Gruvan till originalskick efter en förödande brand några år tidigare, då större delen av huset blev förstört. Olles gamla arbetsgivare NCC sponsrade Skansen genom att G-nytt Nr

10 GALAXARE PÅ SKANSEN Skånska Gruvan är ett hus som blev kvar efter den stora Konst och industriutställningen 1897 i vilken huset fungerade som den Skånska storindustrins visningspaviljong. Efter utställningens slut revs alla utställningspaviljonger utom fyra varav Skånska Gruvan är en av dessa, och så småningom hamnade huset i Skansens ägo. Under kriget fanns den svenska guldreserven förvarad i en grotta under Skånska Gruvan låna ut honom tillfälligt för att han skulle komma ifrån det tunga ackordsjobbet. År 2002 var han tillbaka på NCC och 2003 opererades han för diskbråck och gick sjukskriven en tid. Sedan 2005 är han anställd på Skansen som murare på halvtid. - Här går det bra att jobba i sin egen takt och förmåga, jobbet är intressant och omväxlande. På vintrarna renoverar vi en hel del spisar i husen, sen kan det vara kakeljobb i toaletter mm. Varma årstiden är det bland annat skorstensrenoveringar och fasader som ska putsas, så man har att göra hela tiden berättar han. Olle har just avslutat ett lagningsjobb vid en hiss på restaurang Solliden och putsat en sockel på Skogaholm, den vackra herrgården mitt på Skansenberget, när vi träffar honom. - Det är ju mycket trähus här uppe på Skansen, säger Olle, murstockarna behöver ständig översyn. I ett nyuppfört hus har Skansen inrett en Konsumbutik som skall visa 30- talet, där har jag och min kollega satt allt kakel, berättar han. Olle Florell, som fyller 60 år i år, gick ut yrkesskolan 1967 i Södertälje, men har jobbat mest i Stockholm. Han har arbetat med allt av murerijobb som finns, fasadmurningar, renoveringar inomhus och utomhus, plus mycket annat. Bengt Persson kom också till Skansen via renoveringen av Skånska Gruvan, i dag arbetar han som byggledare på Skansens byggnadsavdelning. Bengt har sen 1961 jobbat som snickare-lagbas-arbetsledare i Stockholms byggbranch, kom till Skansen efter en sjukperiod. Via kontakter inom fack, arbetsförmedling, byggmästarförening fick han tips om att Skansen var i behov av en arbetsledare till Skånska Gruvan som skulle assistera projektledaren, tillika dåvarande byggchefen vid restaureringen av Skånska Gruvan. Bengt 10 G-nytt Nr Ladda ner tidningen från

11 GALAXARE PÅ SKANSEN Olle Florell reparerar en åldrig spis i Boktryckarens hus. började anställningen i februari 1999 och har därefter blivit kvar på Skansen. Efter att Skånska Gruvans restaurering var klar och dåvarande byggchefen gick i pension fungerade Bengt som tillförordnad byggnadschef under ett år. I dag driver han olika byggprojekt inom Skansens hank och stör. - På byggavdelningens ansvar ligger att vårda och bevara Skansens byggnadsbestånd och anläggningar, underhållsbehovet är stort. För större resurskrävande projekt tar vi hjälp av entreprenörer berättar Bengt. Av byggnaderna är det nya Järnhandlarens hus ett exempel på ett nybyggt hus, innehållet skall visa en järnhandel från 30-talet. Huset är projekterat av Byggnadsavdelningen, uppfört av entreprenör och till vissa delar Skansens hantverkare. Förlagan till huset finns i Hudiksvall, inredningen kommer från Asplunds Järnhandel på Odengatan i Stockholm. I samma hus är även en Konsumbutik/ mjölkaffär inredd som också skall visa 30-talet. Titta inte på den söta mejeristen utan på det välsatta kaklet som Olle och hans kollegor har satt i den gamla mejeributiken. En nyhet för året är den imponerande Zoologiska anläggningen för de väldiga visenterna, som byggts med hjälp av entreprenörer och Skansen. Lars Stjernberg är målare på Skansen. Även han fick sin anställning via jobb på Skånska Gruvan där Lasse började Jag fick ett telefonsamtal från Galaxen att det fanns ett jobb på Skansen vid Skånska Gruvan. Finns det en gruva på Skansen? Jag hade ingen aning om var den låg och gick fel så jag fick leta mig dit. Det är åtta år sedan och jag är fortfarande kvar och trivs. Just nu arbetar han med att måla om fasaderna på Vaktstugan, jobbet innan var att vi tapetserade om i Boktryckarens hus, ett timmerhus från 1700-talet. Ett grannlaga arbete med handtryckta exklusiva tapeter som kostar en förmögenhet per rulle och som måste fästas med nubb på de handbilade stockväggarna. Målning av foder och paneler sker förstås med de gamla lim- och oljefärgerna och med riktiga pigment. Faktum är att här stannar man kvar länge på jobbet säger Lasse, det gäller de flesta. Man trivs med sitt jobb och man stannar helst kvar. Nyligen firade Skansen av en anställd som arbetat 52 år på Skansen när han gick i pension Renovering av en sliten och medfaren dörr i Skansens snickeriverkstad. vid 67 års ålder. Bengt förklarar. - När man jobbat i den vanliga byggbranschen är man van att jobba under ständig tidspress. Här på Skansen är tiden också viktig, men i första hand är det viktigaste att arbetet blir rätt utfört och kvalitén inte äventyras. Man måste lära sig att tänka om vilket alla gånger inte är så lätt när man kommer från byggstressen i Stockholm. -Alla tre menar dock att det förvisso kan uppstå en del diskussioner kring hur uppgifterna ska lösas men det finns en hel del kompetens inom Skansen som man kan prata med så att utförandet blir rätt och riktigt. Martin Wulf som är arkitekt och chef för Skansens byggnadsavdelning tycker att det är väldigt positivt med tillskottet av erfarna och yrkeskunniga Galaxenmedarbetare. Förutom Olle, Lars och Bengt finns även snickaren Rolf Jönsson med i Skansens kår av Galaxare. -Erfarenheten och kunnandet som man har med sig tillför väldigt mycket, menar han. Ladda ner tidningen från G-nytt Nr

12 BYGGBRANSCHENS ARBETSMOMENT HUNDRA ARBETSMOMENT SKA UNDERSÖKAS Galaxens ergonom, Henri Leray undersöker just nu hundra av byggbranschens olika arbetsmoment. Att den här undersökningen har väckt uppmärksamhet är det inget tvivel om. Tidningarna Du&Jobbet, HR Personal och Ledarskap, Arbetarskydd och siten Arbetsmiljöupplysningen.se, har artiklar om Henri Lerays arbete CentralGalaxen har, som vi berättat i tidigare nummer, fått ett anslag från AFA försäkring för att undersöka de olika arbetsmomenten inom byggnadsindustrin. Det sker i samverkan med KTH i Stockholm och Lunds Universitet. Man söker efter gemensamma definitioner och analytiska avgränsningar av arbetsmomenten och arbetsmiljörisker. Dessutom ska man utreda hur arbetsinstruktioner kan användas som kunskapsbärare och verktyg för tillämpad säkerhetsledning. Resultaten sammanfattas i separata rapporter från de tre projekten, som bygger på en samsyn gällande ergonomi och belastningsskaderisker i de olika arbetsmomenten. Henri Leray, Auktoriserad ergonom på CentralGalaxen, är nu klar med till cirka hälften av de etthundra arbetsmoment som ska undersökas. Undersökningen görs dels med pulsmätning för att få ett objektivt mått på den fysiska ansträngningen. Dessutom omfattar den också arbetarens egen bedömning av arbetsmomentets svårighetsgrad och grad av ansträngning. Undersökaren/ergonomen gör även en analys av arbetstekniken. Den som undersöks får även tio frågor om hur de använder verktygen och hjälpmedlen, samt hur de fungerar vid användandet. Den här insamlingen av fakta kring de hundra arbetsmomenten beräknas vara avslutade i september oktober i år. Därefter ska materialet analyseras och kunna presenteras i mars Man har även gjort bedömningar av 154 verktyg och kunnat konstatera att den bristande anpassningen till de starkt Henri Leray, Auktoriserad ergonom på CentralGalaxen, varierande handmåtten, kan vara orsak till problem. - Handmåtten hos dem vi undersökt har varierat från 9,8 cm till 13,4 cm, säger ergonomen Henri Leray. Handmåttet är en väsentlig del i undersökningen för att få en uppfattning om hur stora eller små verktygen för byggare ska vara. Vad kan vi dra för slutsats av undersökningen så här långt? - Man ska väl vara lite försiktig för slutsatser på det här stadiet, menar Henri Leray. Vilken är målsättningen med den här undersökningen? - Först och främst är den till för att undvika arbetsskadorna i branschen. Men dessutom får vi fram en mängd praktiska kunskaper som vi kan använda för våra regioners Certifierade Preventionsinformatörer i deras arbete med att förebygga arbetsskador i branschen. Dessutom kommer regionerna få materialet för att använda i utbildningen på landets byggymnasier, säger Henri Leray. 12 G-nytt Nr Ladda ner tidningen från

13 JAG SER FRAM EMOT ETT LÅNGT ARBETSLIV I YRKET, UTAN SKADOR Att det finns hopp om det uppväxande släktet bekräftas faktiskt då och då. Oavsett vad en del dysterkvistar hävdar. Till exempel har vi här en ung student vid Södertälje Teknikgymnasium, som skrivit ett alldeles utmärkt projektarbete, Arbetsskador, vad är det och hur kan det förebyggas?. Ladda ner tidningen från G-nytt Nr

14 DAGENS BYGGSTUDENT Han heter Linus Hofgård och slutar nu sin utbildning på målerilinjen vid skolan. Efter tre års utbildning är han klar för att göra entré i arbetslivet. Linus skulle inför sin avslutning av utbildningen göra ett projektarbete och valde att låta det handla arbetsskador. - I mitt blivande yrke är det vanligt med arbetsskador, så därför kändes det viktigt att få mer information. Jag sökte på nätet och hittade Galaxens hemsida, där jag fick fram väldigt bra information kring preventionsarbete. Dessutom fanns det mycket bra information i boken Prevention och Praktisk Ergonomi. Inom byggbranschen är det fallolyckor, överbelastningsskador och hanteringsskador som överväger. Och naturligtvis även inom måleribranschen, så det var väldigt förutseende av Linus att sätta sig in i vilka förhållanden han kommer att möta. - På skolan fick vi inte veta så väldigt mycket om sådana här saker, tyvärr. Det var lite då och då, men aldrig en hel lektion. Det var inte tillräckligt, tycker jag. Linus berättar att när han läste om arbetsskador i byggbranschen, så förstod han att det förebyggande arbetet borde börja redan under utbildningen om trenden ska kunna brytas. - Bygglärarna borde samarbeta med gymnastiklärarna i de här frågorna, menar Linus. Han har satt ihop ett träningsprogram med medicinboll, som finns med i hans projektarbete, för att visa på ett enkelt sätt att öva upp koordination och balans, bland annat. Linus demonstrerar några övningar på balansbollen. - Man skulle kunna göra övningarna innan eller efter byggämnena. Dessutom är balansboll ett ganska billigt redskap, det är nog så viktigt om det ska införas på byggprogrammen. Linus projektarbete fick högsta betyg av sin handledare Åsa Ångström, men så han hade ochså lagt ner många, många timmar på det. Dessutom vill man på skolan att man ska få använda hans projektarbete som material i undervisningen av kommande byggstudenter. - Det är naturligtvis jätteroligt, tycker han. Varför blev det just byggutbildning och målerilinjen? - Jag var ganska skoltrött efter nian och kände inte för något teoretiskt pluggande. Och jag har alltid gillat bygge så det blev så. Första året var mer allmän byggutbildning sen valde jag måleri som inriktning. Nu är jag väldigt nöjd med utbildningen och jag känner att jag valde rätt. Jag ser fram emot ett långt arbetsliv i yrket, utan skador. Med den kunskap han visat i sitt projektarbete så har han kanske större möjlighet till detta än många äldre som gått före honom i måleriyrket. Linus har redan ett jobb när skolan slutar. Han kommer att fortsätta på det företag där han gjorde sin praktik. I framtiden hägrar att öppna en egen målerifirma. 14 G-nytt Nr Ladda ner tidningen från

15 GALAXENMODELLEN En yrkesarbetare inom byggsektorn som drabbats av sjukdom eller skada och inte kan återgå till sitt ordinarie arbete blir remitterad till anpassningsgruppen. Där utarbetar man en rehabiliteringsplan och i många fall kan man erbjuda en Galaxenanställning med lönebidragsplacering i ett lämpligt arbete så att rehabiliteringsplanens intentioner förverkligas. Galaxens uppföljare gör därefter regelbundna besök på arbetsplatsen för att se till att rehabiliteringen går bra. Lönebidraget till företaget omförhandlas varje år. Anställningstiden i Galaxen är i allmänhet inte längre än 4 år. Målet är att kunna fortsätta arbeta heltid utan lönebidrag. Galaxens rehabilitering till arbete ger vinst för alla parter. Samhällets vinst har kunnat beräknas till cirka kronor per år för varje Galaxenanställd person. Individen får ökad livskvalitet genom att få återgå i arbete och får även en högre lön än arbetslöshetsersättningen. Företaget får välutbildad arbetskraft för en låg kostnad och det företag som remitterar ett rehabiliteringsfall till anpassningsgruppen får hjälp med att klara av detta på ett riktigt sätt. Ladda ner tidningen från G-nytt Nr

16 Byggmässan i Göteborg januari Det var lite glesare i mässgångarna vid årets upplaga av mässan ScanBygg/ Byggmaskiner. Men nära besökare hade i alla fall kommit trots lågkonjunktur och finansiell kris. Det var glädjande att se att det finns så många potenta delar i svensk industri som vågar stå upp, visa sig och vara stolta över det de gör. Det fanns i alla fall mycket att titta på. Här visar vi en liten del av utbudet. En lyftanordning för att skona ryggar vid fönsterlyft. Den har provats och rekomenderades av Galaxens Byggpiloter vilket särskilt framhölls av monterpersonalen. Firman Starke Arvid visade sin behändiga manick som tuggar i sig överblivna gipsplattor så att de lätt kan tas om hand och transporteras bort. Säkert bra för att hålla rent på arbetsplatserna. En giraff som vägde, relativt, blygsamma 4,8 kg. demonstrerades. Men hur känns den efter en dags hårt arbete? Hultafors visade upp sitt sortiment av hammare. Man har haft vissa problem vid lanseringen, men nu ska hammarna hålla måttet även för mycket kräsna yrkemäm, lovar man. Byggnads var där och hade den klassiska tävlingen i att slå i en lång spik på tre slag. En aktivitet som särskilt lockade de besökande byggstudenterna och väckte mycken munterhet. 16 G-nytt Nr Ladda ner tidningen från