Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU"

Transkript

1 Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

2 Förord Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, grundades 1966 i syfte att verka för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning för enskilda aktieägare i Sverige. Det är av största vikt att svenska företag ska få tillgång till riskkapital på goda villkor och att hushållen ska kunna få en bra förräntning på sitt långsiktiga sparande. Kapitalet är numera rörligt inte bara på EU:s inre marknad utan även globalt. Det innebär att skattevillkoren i allt större utsträckning avgör var kapitalet placeras. Elektronisk handel gör det också nästan lika enkelt att investera på marknader i utlandet som hemma. Aktiespararna har sedan 1995 gjort en årlig komparativ studie av reglerna för beskattning av noterade aktier inom OECD och EU. I år jämför studien det totala aktieskattetrycket i 40 länder med hjälp av ett totalskatteindex. Om inget annat anges avses faktaläget Den nya sparformen investeringssparkonto har inte beaktats, då den trädde i kraft Vi är förvissade om att kunskap om det höga skattetrycket i Sverige och metoderna för riskkapitalbeskattningen i andra länder, så småningom kommer att leda till förbättringar av den svenska lagstiftningen avseende beskattning av riskkapital. Vårt förslag är att skattesatsen för inkomstslaget kapital sänks till 15 procent. Årets studie har utförts av Antonia Gergova, skatteexpert på Intressebevakningen hos Aktiespararna. Den visar att aktiebeskattningen i Sverige 2011 var så gott som högst bland industriländerna i OECD och EU. Redan på grund av den höga skattenivån i Sverige får den genomsnittlige EU-medborgaren 32 procent mer i avkastning på sina aktier än svensken. Stockholm september 2012 Sveriges Aktiesparares Riksförbund 2

3 Sammanfattning Ändamålet med utredningen Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU är att jämföra det totala skattetrycket för aktieägare i de länder som ingår i OECD och EU 1 samt att visa hur den enskilde aktieägaren påverkas av aktiebeskattningen. Med aktiebeskattning menar vi den totala effekten av: bolagsskatt skatt på utdelning på aktieägarnivå skatt på kapitalvinster förmögenhetsskatt. Många länder tillämpar inte dubbelbeskattning av utdelningar Frågan om beskattning av utdelning har debatterats i såväl Sverige som andra länder. Det faktum att mottagen utdelning redan har varit föremål för beskattning hos bolagen leder till frågan varför aktieägarna också ska betala skatt. Sverige som har en bolagsskatt på 26,3 procent och en skatt på utdelning i mottagarledet på 30 procent är ett av de få länder som beskattar både aktiebolaget och dess aktieägare. Många länder har på olika sätt försökt undvika dubbelbeskattning av utdelad vinst från aktiebolag, exempelvis genom att helt undanta utdelningen från beskattning i mottagarledet eller undanta vissa belopp från beskattning. Den totala skatten på utdelad vinst i Sverige är 48,41 procent, medan genomsnittet i OECD är 34,03 procent och i EU 31,91 procent. Under senare år har den genomsnittliga bolagsskatten sänkts inom EU 1995 var den 37 procent och 2011 var den 23 procent, en sänkning med drygt en tredjedel. Detta beroende dels på att fler lågskatteländer blivit EU-medlemmar, dels på att flera av de äldre medlemmarna försökt möta den ökade konkurrensen från de nya medlemsstaterna vad gäller bolagsskatten var det Nederländerna och Storbritannien som sänkte sin bolagsskatt. Även inom OECD har bolagsskatterna de senaste 15 åren gått ner med nästan en tredjedel, från 36 till 25,66 procent. Hög skatt på långsiktiga aktieinnehav I många länder varierar beskattningen av kapitalvinster beroende av aktieinnehavets längd. På långa aktieinnehav är den genomsnittliga skatten i EU 12,34 procent och i OECD 12,59 procent, medan skattesatsen på korta innehav på högst tre månader är 15,99 procent inom EU respektive 16,37 procent inom OECD. Bland de övriga medlemsstaterna i EU är det vanligt med en differentierad skatteskala, där långa aktieinnehav beskattas lägre än korta. Sverige tillämpar inte någon differentiering av skattesatsen. Detta leder till att Sverige, med en skattesats på 30 procent, har en beskattning som ligger långt över genomsnittet i både OECD och EU, på såväl korta som långa innehav. Endast Frankrike beskattar kapitalvinster högre än Sverige, nämligen med 31 procent. Många av de undersökta länderna beskattar inte kapitalvinster. År 2011 gäller detta för bl.a. Bulgarien, Cypern, Grekland, Malta, Mexiko, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz. 1 Förteckning över medlemsländerna finns i bilaga 1 3

4 Förmögenhetsskatt ovanligt Få länder i världen tar fortfarande ut förmögenhetsskatt. Sedan Aktiespararna började göra sin skatteundersökning 1995 har Danmark, Finland, Island, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland, Sverige och Spanien avskaffat beskattningen av förmögenheter. Island avskaffade sin förmögenhetsskatt 2005, Finland och Luxemburg 2006, Sverige 2007 och Spanien Under 2010 återförde däremot krisdrabbade Island förmögenhetsskatten. Under 2011 tog fyra medlemsländer i EU och/eller OECD ut förmögenhetsskatt Island Frankrike Norge Schweiz Andra länder som beskattar förmögenhet är Liechtenstein och Indien. 4

5 Ändamål Ändamålet med Aktiespararnas studie är att ge läsaren en generell inblick i den totala beskattningen av noterade aktier i OECD och EU. Studien omfattar de fyra viktigaste elementen i beskattningen av aktier: Beskattning av utdelningar på bolagsnivå Beskattning av utdelningar på aktieägarnivå Beskattning av kapitalvinster Förmögenhetsskatt. Antaganden Totalskatteindex baseras på summan av skatt på utdelningar, skatt på kapitalvinster och förmögenhetsskatt under vissa antaganden. Aktiespararnas studie utgår från en normal aktieägare, som förutsätts vara en gift person utan barn. Aktieägarens make/maka antas inte köpa, sälja eller äga aktier. Aktieägaren har inga kapitalförluster att kvitta mot kapitalinkomster. Hänsyn har tagits till tillåtna fribelopp vid uttagandet av vissa skatter. För länder med olika hög beskattning i olika kommuner/regioner har skattesatsen för landets huvudstad använts. Medeltalen och indexen i studien är oviktade i förhållande till ländernas storlek. Källor Studien baseras på IBFD 2 :s European Tax Handbook 2011, Deloittes International Tax and Business Guides samt information från webbplatserna för skattemyndigheterna i de aktuella länderna. Växelkurserna den 31 december 2011 har använts i alla beräkningar. En del mindre statistiska förändringar i jämförelsen mellan 2011 och 2010 har uppstått på grund av valutakursförändringar. Osäkerheter Det är vår bedömning att studien präglas av en hög grad av pålitlighet. Materialet är dock omfattande och regelverket i vissa fall mycket komplicerat. Ändamålet med studien är att visa hur beskattning av aktier skiljer sig mellan olika länder inte att ge detaljerad bild av respektive lands skattesystem. Läsare som vill tränga djupare in i något lands skatteregler rekommenderas att kontakta skattemyndigheten i respektive land. 2 International Bureau of Fiscal Documentation 5

6 Totalskatteindex: Sveriges aktieskattetryck näst högst i OECD/EU Ett totalskatteindex har utformats för att mäta det svenska skattetrycket på investerare, innefattande bolagsskatt, skatt på utdelningar, skatt på kapitalvinster och förmögenhetsskatt. Sammantaget ligger den svenska beskattningen högt över genomsnitten för både OECD och EU. Totalskatteindexet baseras på ett typfall utifrån vissa antaganden. Den totala skatt som betalas av en normal aktieägare ett visst år är resultatet av utdelningsskatt på både bolags- och aktieägarnivå, kapitalskatt och förmögenhetsskatt kronor i förmögenhet Vi undersöker hur en investerare med en total förmögenhet på kronor beskattas. Sverige får anta värdet 100 och de andra ländernas indextal beräknas i förhållande till Sverige. Högst index får Norge med 111, närmast följt av Sverige med 100 och Danmark med 94. Lägst indexsiffra har Cypern med knappt 7 följt av Bulgarien med knappt 10. Genomsnittet inom OECD är 53 och inom EU 49. Diagram 1: Totalskatteindex. Sverige = 100 Förmögenhet kronor Årets undersökning bekräftar den bild som tidigare års undersökningar givit vid en förmögenhet på kronor beskattas den svenske investeraren hårdare än sin motsvarighet inom EU, i vårt exempel med kronor mer. Den totala aktieskatten i de undersökta länderna är cirka hälften så hög inom OECD och EU som i Sverige. Att den svenske investeraren inte behöver betala någon förmögenhetsskatt längre påverkar inte positionen nämnvärt. Totalskatteindex baseras på ett typfall utifrån vissa antaganden. Den totala skatt som betalas av en normal aktieägare ett visst år är resultatet av utdelningsskatt på både bolags- och aktie- 6

7 ägarnivå, kapitalskatt och förmögenhetsskatt. De antaganden som gjorts för att beräkna den totala skatten avseende diagram 1 är följande: Två makar utan barn äger marknadsnoterade aktier till ett börsvärde vid årets slut på kronor, motsvarande 25 procent av den totala förmögenheten. De har också andra förmögenhetsskattepliktiga tillgångar till ett värde av kronor men inga lån. Det ger en total förmögenhet på kronor. Utdelningarna uppgår till kronor före bolagsskatt, motsvarande 3 procent av aktieinnehavet. Under året säljer makarna noterade aktier till ett värde av kronor, motsvarande 20 procent av aktieinnehavet. Inköpspriset var kronor och innehavstiden fem år. Den skattskyldige har en beskattningsbar inkomst av tjänst på kronor. I de fall där makarna sambeskattas är den beskattningsbara inkomsten kronor. Vid sambeskattning antas att aktieägarens make/maka har en årlig inkomst motsvarande 60 procent av aktieägarens inkomst. Vad vill vi? Aktiespararna anser att tiden är inne för att lindra skattetrycket på svenska aktieägare. Vi anser att skattesatsen för inkomstslaget kapital borde halveras till 15 procent. I Sverige sattes kapitalskatten till 30 procent genom skattereformen Skälen var framför allt att 30 procent också var den skattesats som skulle gälla för bolagsskatt, samt att 30 procent ungefär överensstämde med kommunalskatten, vilket innebar att ränteutgifter normalt skulle bli fullt avdragsgilla mot förvärvsinkomster. 20 år senare är det dags att tänka om. Kapitalet är mycket flyktigare nu och kan lätt flyttas till förmånligare länder. Dessutom är bolagsskatten inte 30 procent längre, och den effektiva beskattningen på löneinkomster har minskat väsentligt på grund av jobbskatteavdraget. Att sänka skattesatsen på kapital är ett enkelt sätt att göra aktiesparande lite lönsammare. Det skulle även förbättra villkoren för svenska företag och entreprenörer som då lättare skulle attrahera riskkapital. En sådan sänkning skulle även få till följd minskat avdragsvärde för skuldräntor och därmed motverka överbelåning bland hushållen. På grund av att kapitalinkomster och skuldräntor behandlas symmetriskt blir också en sänkning av kapitalskatten till stor del självfinansierande. Diagram 2 visar att om Sverige halverade kapitalskattesatsen skulle vi få en konkurrenskraftig aktiebeskattning i förhållande till jämförbara länder i EU och OECD. Den svenska bolagsskattesatsen anges här till 22 procent, alltså den skattesats som regeringen har föreslagit ska gälla från och med år

8 Diagram 2: Totalskatteindex. Sverige = 100. Svensk skatt på utdelning och kapitalvinst 15 procent, svensk bolagsskatt 22 procent. Dubbelbeskattningen av utdelningar näst hårdast i världen Bolagsskatten 2009 sänktes den svenska bolagsskatten från 28 till 26,3 procent och ligger nu ett steg närmare genomsnittet inom EU på 23 procent. Även andra medlemsstater i EU har under de senaste åren sänkt sin bolagsskatt för att bättre kunna möta konkurrensen från de nya medlemsländerna i EU som har en låg beskattning av bolagsvinster. Bland annat har Danmark sänkt sin bolagsskatt från 28 till 25 procent och Tyskland har sänkt bolagsskatten från 38 till 30 procent sänkte Storbritannien sin bolagsskatt från 28 till 26 procent och Nederländerna sänkte skatten från 25,5 till 25 procent trädde även några bolagsskattehöjningar i kraft. Till exempel höjde Luxemburg sin bolagsskatt från 28,59 till 28,80 procent, krisdrabbade Island genomförde en höjning från 18 till 20 procent och Chile höjde bolagsskatten från 17 till 20 för att stödja landet efter den stora jordbävningen Generellt har bolagsskatterna sjunkit sedan 1995 inom både EU och OECD. Vid 1995 års undersökning var den genomsnittliga bolagsskatten inom OECD 36 procent och inom EU 37 procent, vilket ska jämföras med den genomsnittliga bolagsskatten 2011 på 25,7 procent inom OECD och 23 procent inom EU. 8

9 Diagram 3: Jämförelse av bolagsskatten i procent Diagrammet visar även hur Sverige placerar sig med den bolagsskattesats om 22 procent som regeringen har föreslagit ska gälla från och med Skatt på utdelningar Bolagsvinster kan beskattas antingen hos bolaget eller hos aktieägarna eller på båda nivåerna, det senare innebärande en dubbelbeskattning. Hur beskattningen av bolagsvinster sker varierar mellan medlemsländerna i EU och OECD. I Sverige är aktiebolagsvinster föremål för dubbelbeskattning 3 hos bolaget beskattas dem med 26,3 procent bolagsskatt och hos den enskilde aktieägaren med 30 procent utdelningsskatt. Resultatet blir att Sverige har ett totalt skatteuttag på utdelningar som är näst högst av de länder som ingår i studien. Högst skatteuttag har Belgien med en bolagsskatt på 34 procent och en utdelningsskatt på 25 procent. I de flesta övriga länder har åtgärder vidtagits för att antingen reducera eller helt eliminera dubbelbeskattningen. En metod för att undvika beskattning två gånger är att ge den enskilde aktieägaren skattekredit motsvarande den skatt som bolaget redan betalat, såsom i Kanada, Australien och Nya Zeeland 4. Inom EU har metoden dock befunnits strida mot principen om fri rörlighet för kapital, 3 Med dubbelbeskattningen av aktievinster avses den ekonomiska dubbelbeskattning som drabbar aktiebolagsvinster som delas ut. Aktiebolaget betalar först skatt för sin inkomst varefter dess aktieägare beskattas för den utdelning de erhåller. Samma bolagsvinst blir därmed beskattad såväl hos bolaget som hos aktieägarna. 4 s.k. dividend imputation. 9

10 om man inte låter den gälla även för utländska bolag. I EU låter många länder i stället utdelningar under ett visst belopp vara skattefria hos mottagaren, såsom Frankrike, EUR (dubbelt vid sambeskattning), Spanien, EUR, och Tyskland, 801 EUR (dubbelt vid sambeskattning). Därutöver tillämpar ett antal länder en låg fast skattesats på utdelningar i mottagarledet; som exempel kan nämnas att Bulgarien beskattar utdelningar hos aktieägaren med 5 procent, Lettland och Japan med 10 procent, Österrike och Kanada med 12 procent och Italien med 12,5 procent. Andra länder såsom Cypern, Estland och Slovakien undantar utdelningar helt från beskattning i mottagarledet. Våra grannländer Finland och Norge har också dubbelbeskattning, men en del av utdelningen, motsvarande riskfri avkastning på investerat kapital, har gjorts skattefri. Sverige med 30 procent utdelningsskatt i mottagarledet har en av de högsta skatterna på utdelningar hos aktieägaren. Det reella skatteuttaget är egentligen ännu högre på grund av att de utdelade vinsterna även beskattats hos bolagen. Diagram 4: Total skatt på utdelningar i procent Den genomsnittliga sammanlagda bolags- och individskatten på utdelade bolagsvinster är 33,8 procent i OECD och 31,5 procent i EU. Den sammanlagda skatten är högst i Belgien 50,5 procent. Men bolagsskattesatsen 26,3 procent har Sverige näst högst totalt skatteuttag på bolagsvinster, eller 48,41 procent. Högskattepositionen delas med Japan (47,8) och Danmark (46). Lägsta siffran, 10 procent, noteras för Cypern, följt av Bulgarien med 14,5 procent. På Cypern är bolagsskatten 10 procent och utdelningar är skattefria hos mottagaren. I Bulgarien är bolagsskatten 10 procent och utdelningsskatten 5 procent. I diagram 5 visar vi även Sveriges placering med den aviserade bolagsskattesatsen om 22 procent. Sett endast till bolagsskatten hamnar ju Sverige med en skatt på 22 procent under genomsnittet för både EU och OECD, se diagram 4 ovan. Studerar man däremot effekten av bolagsskattesänkningen på det totala skatteuttaget på utdelade bolagsvinster, visar det sig att sänkningen flyttar Sveriges position endast två pinnar bakåt i diagrammet. Japan och Danmark går 10

11 alltså om Sverige i fråga om att ta ut högst skatt på utdelade vinster och Sverige hamnar på plats 4 av 40 möjliga. För en enskild aktieägare i Sverige innebär den svenska beskattningen av utdelningar att om bolaget väljer att dela ut en bruttovinst på kronor får aktieägaren endast 7 738,50 kronor i handen. Den genomsnittliga aktieägaren inom EU får jämförelsevis behålla kronor. Procentuell sett får den europeiske medborgaren alltså hela 32 procent mer i avkastning på sin investering. Följden blir att en utländsk investerare kan betala mer för svenska aktier men ändå ha samma avkastningskrav. Vid en internationell jämförelse som denna framgår det att beskattningen av utdelningar i mottagarledet har varierat lite under de senaste åren, men varit på en nivå kring 10 procent. Sverige är ganska ensamt om att ha behållit den höga beskattningen av utdelningar oförändrad under alla dessa år. Diagram 5: Förändringar av beskattningen av utdelningar i mottagarledet 11

12 Diagram 6: Struktur av beskattningen av bolagsvinster i de undersökta länderna Skatt på kapitalvinster Låg skatt på långsiktiga aktieinnehav i de flesta länder Sverige har 30 procent skatt på kapitalvinster hos privatpersoner oavsett längden på innehavet. Därmed avviker Sverige kraftigt från det generella mönstret, som är att göra skillnad mellan långsiktiga och kortsiktiga aktieinnehav. Det är vanligt bland övriga OECD-länder att tillämpa lägre skattesatser på långsiktiga aktieinnehav. Bland annat beskattar inte Luxemburg och Tjeckien aktievinster om innehavet är längre än sex månader och Litauen, USA och Österrike undantar kapitalvinster från beskattning efter en innehavstid om ett år. Andra länder beskattar inte kapitalvinster under vissa belopp, däribland Storbritannien som inte beskattar kapitalvinster under (drygt kronor). Ett tiotal länder av de 40 undersökta undantar kapitalvinster på marknadsnoterade aktier helt från beskattning, däribland Nederländerna och Schweiz. I Nederländerna utgår dock en årlig schablonskatt på investeringstillgångar med 1,2 procent per år. Grekland beskattar inte heller kapitalvinster men 2011 infördes en skatt finansiella transaktioner på 0,15 procent (0,2 från och med april 2011). I åter andra länder beskattas kapitalinkomster progressivt och skattesatsen är då beroende på den skatteskyldiges övriga inkomster från olika inkomstslag. Sverige är relativt ensamt om att beskatta kapitalvinster på långsiktiga aktieinnehav så hårt som med 30 procent skatt. Kapitalvinstskatten på aktieinnehav upp till tre månader är i snitt cirka 16 procent i EU och OECD. På innehav upp till två år är snittet runt 12,5 procent och för femåriga innehav är medeltalen ännu lite lägre. 12

13 Diagram 7: Skatt på kapitalvinster i Sverige, EU och OECD på kronor efter tre månader, två år och fem år Diagram 7 visar att kapitalvinster på långa innehav i många länder träffas av lägre skatt än vinster på korta innehav. Diagrammet visar också att Sverige har en mycket hög skatt på kapitalvinster jämfört med genomsnitten för både OECD och EU. På korta innehav är den svenska skatten nästan dubbelt så hög som medeltalen för EU och OECD, och ju längre innehaven är desto mer utfaller jämförelsen till Sveriges nackdel. Endast Frankrike, sedan landet avskaffat det generösa fribeloppet för kapitalvinster, beskattar kapitalvinster på långa innehav högre än Sverige, nämligen med 31,1 procent, varav 12,3 procent är en sorts sociala avgifter. I jämförelse med de undersökta länderna intar de nordiska länderna en högskatteposition. För en svensk aktieägare innebär det att han eller hon betalar kronor mer i skatt än sin genomsnittliga motsvarighet inom EU, på en kapitalvinst på kronor vid en innehavstid på mer än 5 år. I följande tre diagram visar vi med vilken skattesats medlemsländerna i EU och OECD beskattar kapitalvinster på aktier som innehafts 3 månader, 2 år respektive 5 år. Observera att diagrammen visar vilka skattesatser just vårt antagna exempel (se ovan på s. 5-6) renderar. Vid en annan storlek på kapitalvinsten och/eller vid en annan inkomst av tjänst kan utfallet i vissa länder bli annorlunda. Beskattning av kapitalvinster av korta innehav, 3 månader Av de 40 länder som undersökningen avser beskattar 28 länder, inklusive Sverige, kapitalvinster på korta aktieinnehav. Genomsnittet inom EU och OECD är runt 16 procent. I Österrike beskattas spekulativa kapitalvinster högst - med 43 procent skatt. 13

14 Diagram 8: Skatt på kapitalvinster i Sverige, EU och OECD på kronor, tre månader Beskattning av kapitalvinster av aktieinnehav på 2 år Vid en innehavstid på två år för aktier beskattar endast 23 av de undersökta länderna kapitalvinster. Vid en jämförelse framgår att genomsnittet inom OECD och EU är 12,74 respektive 12,53 procent, d.v.s. nästan 60 procent lägre än i Sverige. Diagram 9: Skatt på kapitalvinster i Sverige, EU och OECD på kronor, två år 14

15 Beskattning av kapitalvinster av aktieinnehav på 5 år På femåriga aktieinnehav beskattar endast 23 av de 40 länderna kapitalvinster. Av dessa 23 länder har 16 länder en skattesats som är 20 procent eller lägre. Diagram 10: Skatt på kapitalvinster i Sverige, EU och OECD på kronor, fem år Skatt på förmögenhet Endast fyra länder beskattar förmögenheter Den svenska förmögenhetsskatten är sedan januari 2007 avskaffad. Tidigare var den proportionerlig och togs ut med 1,5 procent på beskattningsbar förmögenhet över kronor för ensamstående och kronor för sambeskattade. Idag är det endast fyra länder inom OECD och EU som beskattar förmögenheter - Frankrike, Island, Norge och Schweiz. I Schweiz tas förmögenhetsskatten ut endast på kanton-, kommun- och församlingsnivå. Skatten är progressiv och i snitt 1,5 procent, fribeloppet för gifta är endast CHF (drygt svenska kronor). I Frankrike är gränsbeloppet för förmögenhetsskatt hög (över 7 miljoner kronor). Även här är skatten progressiv med nivåer upp till 1,8 procent. Norge beskattar förmögenheter från norska kronor per person eller det dubbla för sambeskattade (drygt svenska kronor); skattesatsen är 1,1 procent. På Island är förmögenhetsskatten tillfälligtvis, gällande inkomståren , återinförd beskattades förmögenheter över 100 miljoner isländska kronor (drygt 5,5 miljoner svenska kronor) för sambeskattade par med en skattesats på 1,5 procent. 15

16 Diagram 11: Genomsnittlig skattesats på förmögenhet Betald förmögenhetsskatt är i relation till nettoförmögenhet. Siffrorna bygger på antagandet att aktieägaren/skattebetalaren är gift, utan barn, och inte har andra tillgångar eller skulder. Frankrike, Island, Norge och Schweiz är alla medlemmar i OECD men endast Frankrike är medlem i EU. Därav den påtagliga skillnaden i medeltalen för OECD och EU. 16

17 Bilaga 1: Följande 40 länder ingår i undersökningen EU OECD SVERIGE Australien Belgien Bulgarien Chile Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Island Israel Italien Japan Kanada Lettland Litauen Luxemburg Malta Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Rumänien Schweiz Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Sydkorea Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern USA Österrike 17

Skatteundersökningen En internationell jämförelse i beskattning av kapital

Skatteundersökningen En internationell jämförelse i beskattning av kapital Skatteundersökningen 2016 En internationell jämförelse i beskattning av kapital Förord Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, verkar för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 29 FÖRORD Förord s Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, verkar för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning för enskilda aktieägare

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 27 FÖRORD Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 25 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Kapitalskatterna och företagarverksamheten

Kapitalskatterna och företagarverksamheten Näringslivets forskningsinstitut Projektet Familjeföretagandet, ägarbeskattningen och den ekonomiska utvecklingen Kapitalskatterna och företagarverksamheten Av Gunnar Du Rietz, Dan Johansson och Nils Karlson

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU Undersökning: Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 28 FÖRORD Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Matematiken i PISA

Matematiken i PISA Matematiken i PISA 2003-2012 Matematiken i PISA 2003-2012 Matematikbiennalen 6-7 februari 2014 Anita Wester Skolverket Samuel Sollerman Stockholms universitet Vad är PISA? OECD:s Programme for International

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

SKATTER I SIFFROR 2009

SKATTER I SIFFROR 2009 SKATTER I SIFFROR 2009 Skatteförvaltningen Skatteförvaltningen är en del av finansministeriets förvaltningsområde. Den samlar in ungefär två tredjedelar av alla skatter och avgifter av skattenatur i Finland.

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund

Avgiftshandboken Kortversion - sommarlathund Avgiftshandboken 2017 Kortversion - sommarlathund EU/EES länder Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland inklusive Åland Frankrike Grekland Irland Island Italien Kroatien Lettland Liechtenstein

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Nya 3:12-regler i nordiskt perspektiv

Nya 3:12-regler i nordiskt perspektiv 1 2005-09-14 Johan Fall, Svenskt Näringsliv Nya 3:12-regler i nordiskt perspektiv Sammanfattning e nya 3:12-regler som föreslås i Sverige innebär marginella sänkningar av skatten. En jämförelse av olika

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 98 Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 6. SÄRSKILT OM FÖRETAGSBESKATTNING 99 6 Särskilt om företagsbeskattning

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1 ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD 2014-2015 22.3.2016 Asut1415.xlsx Sida 1 gymnasienivå GYMNASIESTUDIER YRKESINRIKTADE STUDIER Till \ Från Danmark Finland Island Norge Sverige Färöar Grönl. Åland

Läs mer

Hässleholms Hantverks- & Industriförening

Hässleholms Hantverks- & Industriförening Hässleholms Hantverks- & Industriförening Information om De nya 3:12-reglerna Jerker Thorvaldsson www.hantverkarna.nu 1990 års reform Arbetsinkomster beskattas mellan 32 % upp till 57 % Kapitalinkomster

Läs mer

Skatteverkets meddelanden

Skatteverkets meddelanden Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 Skatteverkets information om reservering för förlustrisker vid export * I detta meddelande finns information om schabloner för beräkning av förlustrisker i samband

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton; SFS 2015:922 Utkom från trycket den 18 december 2015 utfärdad den 10 december 2015. Regeringen föreskriver

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar 20162018

Ekonomiska förutsättningar 20162018 Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser

Läs mer

Ett effektivt sätt att lösa

Ett effektivt sätt att lösa Ett effektivt sätt att lösa dina problem i Europa ec.europa.eu/solvit TA REDA PÅ DINA RÄTTIGHETER! Du kan bo, arbeta eller studera i vilket EU-land du vill. Det är en grundläggande EU-rättighet. Företag

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Freight Sweden Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Bosse Jarestig / Roland Lundqvist EU-länder 27 st Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland

Läs mer

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA8 Flash Eurobarometer (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL - Companies engaged in online activities FIS A Bedriver ert företag onlineförsäljning och/eller

Läs mer

Lösningar i andra stater

Lösningar i andra stater Bilaga 1 Lösningar i andra stater Utredningarna har översiktligt undersökt hur utdelningar och kapitalvinster på andelar i dotterföretag m.m. beskattas i några andra stater, nämligen Belgien, Danmark,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton; SFS 2015:921 Utkom från trycket den 18 december 2015

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004 2004-10-27 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 6 Uppdrag från

Läs mer

Incitamentsprogram 2016/2019

Incitamentsprogram 2016/2019 Incitamentsprogram 2016/2019 Bilaga 1 Skatteinformation Danmark Då konvertibeln köps till ett marknadsvärde sker ingen beskattning, vare sig vid köpet, utnyttjandet/konverteringen eller återbetalningen,

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt 1994 rd - RP 156 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att stadgandena

Läs mer