Utmaningar för energipolitiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utmaningar för energipolitiken"

Transkript

1 Utmaningar för energipolitiken Kommissionens bidrag till Europeiska rådets möte den 22 maj 2013

2 Utmaningar för energipolitiken Kommissionens bidrag till Europeiska rådets möte den 22 maj 2013 Som ett underlag för Europeiska rådets möte den 22 maj 2013 diskuteras några av de utmaningar som Europa står inför på energiområdet, och särskilt vissa aktuella frågor som är kopplade till ekonomins konkurrenskraft. Detta dokument behandlar däremot inte den bredare frågan om energianvändningens klimat- och miljömässiga dimensioner, vilken är föremål för ett pågående offentligt samråd 1. I bilagorna redovisas vissa bakgrundsfakta och sifferuppgifter om EU:s energimix och utmaningar, samt huvuddragen i unionens politiska och rättsliga ramar på området. Energimixen skiljer sig åt väsentligt mellan olika medlemsstater. I genomsnitt täcktes det totala energibehovet i EU 2011 räknat i inhemsk bruttoenergiförbrukning av följande källor: 35 % av olja, 24 % av gas, 17 % av fasta bränslen som kol, 14 % av kärnkraft och 10 % av förnybara energikällor som vattenkraft och vindkraft. Variationen i energimix mellan de olika länderna framgår av bilaga 5. Energimixen förändras emellertid också över tiden beroende på ländernas geografiska förhållanden, t.ex. förekomsten av och tillgången till energikällor, nationella politiska val såsom beslutet att använda kärnkraft eller inte, föränderliga ekonomiska incitament, tekniska framsteg, krav på minskade koldioxidutsläpp och utvecklingen av den inre marknaden 2. Trots dessa skillnader har medlemsstaterna tre gemensamma politiska mål : att minska energikostnaderna för hushåll och företag (konkurrenskraft), att säkerställa en tillförlitlig och oavbruten energiförsörjning (försörjningstrygghet) och begränsa miljökonsekvenserna av produktion, transport/distribution och användning av energi (hållbarhet). I många fall uppnås dessa mål bäst genom en gemensam ram och gemensamma åtgärder på EU-nivå. Därför har stats- eller regeringscheferna fastställt tre centrala mål som ska uppnås senast 2020 (ofta kallat till 2020 ), vilket innebär att minska koldioxidutsläppen med 20 % jämfört med nivån 1990, öka de förnybara energikällornas andel av EU:s totala energimix till 20 % samt öka energieffektiviteten med 20 %. Dessa mål är också kärnan i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. och en gemensam ram. Det finns redan en rättslig ram för att fördjupa och harmonisera den europeiska energimarknaden, bland annat genom sammankoppling av infrastruktur, åtgärder för trygg gas- och elförsörjning, konsumentskyddsbestämmelser, likvärdiga konkurrensvillkor och tillsynssystem för aktörer i energisektorn. Det har också införts EU-bestämmelser för att främja användningen av förnybara energikällor, stärka insatserna för ökad energieffektivitet och garantera en hög säkerhetsnivå vid utvinning av olja och gas till havs. En del av de instrument man beslutat om återstår fortfarande att omsätta i praktiken (se bilaga 3). 1 2 Den 27 mars 2013 lade Europeiska kommissionen fram en grönbok om ramen för energi- och klimatpolitiken efter 2020 (COM(2013) 169). Resultatet av samrådet, som pågår från slutet av mars till början av juli, kommer att ligga till grund för kommissionens arbete med konkreta förslag i slutet av Mer detaljerad information om möjliga scenarier finns i de färdplaner som utarbetats av Europeiska kommissionen: Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (KOM(2011) 112) och Energifärdplan för 2050 (KOM(2011) 885). 1

3 1. Centrala energiproblem som Europa behöver lösa Europa har blivit allt mer beroende av importerad energi från tredjeland Vi producerar idag långt ifrån all den energi som behövs för att täcka vår egen efterfrågan. Europas importberoende har ökat under de senaste tjugo åren, och kommer att öka till mer än 80 % fram till 2035 när det gäller olja och gas. Vissa medlemsstater är beroende av en enda rysk leverantör och ofta av en enda försörjningskorridor för % av gasförbrukningen. Detta utsätter dem för den enda leverantörens starka marknadsinflytande, och för en prissättning som inte alltid bygger på marknadsmässiga orsaker. Europa befinner sig i en global kapplöpning om energiresurser. Enligt Internationella energiorganet (IEA) förväntas den globala efterfrågan på energi öka med mer än en tredjedel under perioden fram till Kina, Indien och Mellanöstern står för 60 % av denna ökning. Ökad efterfrågan på energi i andra delar av världen kan ha direkta konsekvenser för Europa. På grund av de höga priser Japan och Korea betalar för flytande naturgas (LNG) cirka 60 % högre än priset för flytande naturgas som importeras till EU (genomsnittspris februari 2013) minskade t.ex. importen av flytande naturgas till EU med 30 % jämfört med Det är tydligt att medlemsstater som har flera olika gasleverantörer och distributionsvägar, och som har väl utvecklade gasmarknader gynnas genom att betala mindre för sin import. Det beräknade genomsnittliga gränshandelspriset för gasimport till Förenade kungariket, Tyskland och Belgien ligger cirka 35 % under motsvarande genomsnittspris för länder som är beroende av mycket få leverantörer, t.ex. Bulgarien och Litauen. Medan Europas beroende av import av fossila bränslen ökar, är USA på god väg att förvandlas till en nettoexportör av gas. Skillnader i elpriser avgörs i hög grad av priserna på fossila bränslen, och den senaste tidens uppgång i den inhemska produktionen av olja och gas i USA, särskilt skiffergas, leder till en växande klyfta mellan de energipriser EU:s respektive Förenta staternas industrier betalar. Under 2012 var industrins gaspriser mer än fyra gånger lägre i US än i Europa. Detta urholkar konkurrenskraften hos europeiska företag, och utvecklingen har effekter även i resten av världen. IEA:s industriprisindex för reala elpriser har ökat med 37 % i de europeiska OECD-länderna på bara sju år ( ), medan motsvarande utveckling i USA var minus 4 %. Prisindexet för hushållen ökade mindre i Europa (+ 22 %), men fortfarande betydligt mer än i USA (+ 8 %). En annan konsekvens av den amerikanska skiffergasboomen är den ökande användningen av kol i Europas kraftverk, vilket ger stora koldioxidutsläpp. Den stora förbrukningen av gas i USA frigör amerikansk kol för export till EU. EU:s förbrukning av kol (stenkol och brunkol) ökade med 2 %, och importen med nästan 9 %, under de första elva månaderna av 2012 jämfört med samma period I Förenade kungariket och Spanien ökade kolförbrukningen (stenkol och brunkol) med 28 % under de första elva månaderna av Frankrikes kolförbrukning ökade med 16 %, och Tysklands med 3 %. Den största ökningen konstaterades i Irland (fördubbling av kolförbrukningen under de första elva månaderna av 2012) och i Portugal (+ 38 %). 2

4 I en färsk undersökning från Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum ingick bland annat ett scenario med analys av möjliga konsekvenser av inhemsk skiffergasproduktion för importberoendet. Även om det är högst osannolikt att Europa kommer att bli självförsörjande på naturgas, skulle inhemsk okonventionell gas i ett optimistiskt scenario kunna ersätta minskande konventionell produktion, och därmed hålla importberoendet kvar på en nivå på cirka 60 %. Okonventionella energikällor utnyttjas redan idag i Europa: Estland täcker 90 % av sitt energibehov genom utvinning av skifferolja. Några prisökningar i EU beror på enskilda medlemsstaters beslut Konsumenternas energiutgifter blir allt större, och står också för en växande andel av hushållsutgifterna, mellan 7 och 17 % i olika medlemsstater, inklusive kostnaderna för persontransport. Detta betyder att energiutgifternas andel av de totala utgifterna för resurssvaga hushåll kan uppgå till omkring 22 % i vissa medlemsstater. Hushållens energiutgifter, inklusive skatter och avgifter, förväntas fortsätta att öka, även om man räknar med alla potentiella vinster av ett fullbordande av den inre marknaden för energi. Denna utveckling beror delvis på trycket från den ökande globala efterfrågan på resurser, delvis på de ökade kostnader som följer av en äldre och mer svårunderhållen infrastruktur. Samtidigt är energipriserna också till stor del beroende av medlemsstaternas egna beslut om olika avgifter (inklusive avgifter inom stödsystem) och skatter. För EU-15 (uppgifter för EU:s samtliga 27 medlemsstater saknas) utgjorde sådana skatter och avgifter 28 % av totalpriset för inhemska konsumenter 2010, vilket kan jämföras med 22 % år Motsvarande siffror för industriella användare var 19 % 1998 och 27 % I vissa medlemsstater, t.ex. Danmark, kan skatter och avgifter för vissa kategorier av gaskonsumenter utgöra omkring upp till 50 % av den totala energiräkningen. Investeringarna i energisektorn ligger på historiskt låga nivåer Enligt kommissionens färdplaner för låga koldioxidutsläpp 2050 kommer omställningen till en trygg, konkurrenskraftig och koldioxidsnål energi att kräva fortsatt ökade investeringar i kraftgenerering, nät, transportteknik, infrastruktur och energieffektiva byggnader. Dessa ökade investeringar uppskattas motsvara cirka 1,5 % av BNP årligen under perioden fram till Fram till 2020 beräknas det att vi behöver investera i storleksordningen 1 biljon euro inom EU för att garantera en trygg energiförsörjning, diversifiering av källor, renare energi och konkurrenskraftiga priser inom en integrerad energimarknad. Vissa medlemsstater befinner sig fortfarande på s.k. energiöar eftersom det saknas tillräcklig infrastruktur för att sammanlänka dem med resten av EU. Beroendet av gasimport från en enda källa kvarstår i stora delar av norra och östra Europa. I vissa regioner i Europa är det ett växande problem att förnybara energikällor med varierande tillgång inte kan transporteras till konsumenterna på grund av bristen på tillräcklig infrastruktur. För att komma till rätta med dessa problem behövs det fram till 2020 investeringar på ungefär 200 miljarder euro i bland annat kraftledningar, sammanlänkningar och lagringsanläggningar. Vid en jämförelse mellan perioderna och 3

5 innebär detta en ökning av investeringarna med över 50 % för el, och med ungefär 30 % för gas. Effekten av dessa investeringskostnader på konsumentpriserna förväntas bli mycket liten (cirka 1 % för el), och till största delen uppvägas av fördelarna i form av från priskonvergens, ökad försörjningstrygghet, minskade backup-behov samt högre marknadsandel för förnybara energikällor. Fram till 2020 förväntas närmare en femtedel av EU:s totala kapacitet för kolenergi att tas ur bruk, vilket t.ex. motsvarar den totala befintliga kapaciteten för el i Polen. Av den brittiska nationella kapaciteten för kraftproduktion kommer 11% att falla bort. I EU, Schweiz och Norge kommer det enligt nu kända uppgifter att avvecklas 70% fler kraftverk än under de senaste fem åren. På grund av låg efterfrågan på energi och ökad elproduktion från förnybara energikällor har byggprojekt för gaskraftverk motsvarande ungefär 40 GW och kolkraftverk motsvarande ungefär 25 GW skjutits upp eller ställts in under de senaste tre åren. Detta motsvarar ungefär den kombinerade kapaciteten i Nederländerna, Belgien och Danmark. Investeringarna i förnybara energikällor minskade under det första kvartalet 2013 med 25%, och var närmast obefintlig i länder som Spanien (- 96 %), Italien och Frankrike. 2. Rätt strategier har införts, men de genomförs för långsamt Åtminstone på kort till medellång sikt kommer Europa inte att kunna konkurrera om energipriser med sin största handelspartner, USA, till följd av att vi har så olika mycket exploaterbara naturresurser. Europa är nettoimportör av energi, och därför är en bred strategi baserad på energieffektivitet, skapandet av konkurrenskraftiga marknader med smart infrastruktur, diversifiering av bränslen och försörjningsvägar, utnyttjande av konventionella och ickekonventionella energikällor samt innovation en förutsättning för en trygg, konkurrenskraftig och hållbar energiförsörjning i EU. 1) Energieffektivitet: Att investera i billigare och renare energikällor Om vi vill uppnå EU:s mål att öka energieffektiviteten med 20 % till 2020 måste vi spara in motsvarande kolkraftverk eller vindkraftverk. Energieffektivitet minskar efterfrågan på energi, energiimporten och föroreningarna. Den ger också en långsiktig lösning på problemet med bränslebrist och höga energipriser. Trots att energieffektivitet spelar en mycket viktig roll om man vill minska efterfrågan utnyttjas i dag endast en liten del av dess ekonomiska potential. Europa är fortfarande världens viktigaste marknad för energieffektivitet (den stod för 40 % av de globala investeringarna i energieffektivitet under 2011), och EIB är världens största långivare för ren energi. Men Kina (som investerar 3 4 % av intäkterna från energisektorn varje år) och USA (som har mer än fördubblat sina energieffektivitetsutgifter mellan 2007 och 2010) knappar snabbt in på försprånget. 4

6 Fält 1: Miniminormer för industriprodukters energieffektivitet (ekodesignföreskrifter) De fyra första förordningarna om ekodesign för elektriska industriprodukter (motorer, cirkulationspumpar, fläktar och vattenpumpar) 3 förväntas till 2020 leda till årliga energibesparingar motsvarande den nuvarande slutliga energiförbrukningen i Ungern (195 TWh) och därmed kraftigt bidra till uppnåendet av EU:s mål för I dessa förordningar sammanfattas för första gången i världen en uppsättning närbesläktade produkter (systemperspektiv) och konsumenternas behov och ändrade användningsmönster (användarperspektiv). Lagstiftningens innovativa karaktär har dessutom redan medfört betydande teknisk utveckling. De framgångar som vissa av dessa förordningar haft har inlett en europeisk och global standardiseringsprocess. Kina var först med att använda EU:s förordning om motorer som utgångspunkt för sin nationella lagstiftning. Nu överväger Saudiarabien att införa samma krav som i EU:s motorförordning. USA är i färd med att kopiera kraven i EU:s lagstiftning om pumpar och fläktar, och tillämpar även den åtföljande mätningsstandarden. 2) Öppna och konkurrensutsatta energimarknader att tillgodose EU:s behov Marknadsöppning, ökad handel över gränserna, marknadsintegration samt ökad konkurrens främjas av EU-lagstiftningen och efterlevnaden av reglerna om konkurrens och statligt stöd, och håller energipriserna under kontroll. Medan priserna för primärenergiprodukter mellan 2002 och 2012 årligen har ökat med 14 % för råolja, nästan 10 % för gas och 8 % för kol, har grossistpriserna på el i EU ökat mycket mindre, med endast 3,4 % 4. Avregleringen av marknaderna har pressat priserna på grossistmarknader där avreglering tillåtits. Konkurrensutsatta marknader möjliggjorde också ett bättre utnyttjande av elinfrastrukturen och prissignaler för investering. Det finns stort utrymme för förbättringar. Pågående undersökningar om kostnaderna för att inte ha en integrerad europeisk energimarknad för gas tyder på att marknadsfördelarna med ett fullständigt genomförande av det tredje energipaketet år 2015 jämfört med 2012 (basscenario) skulle kunna uppgå till så mycket som 8 miljarder euro per år. Dessa fördelar skulle sedan kunna uppgå till 30 miljarder euro per år om EU-27 vore en helt integrerad marknad. För el skulle fördelarna med integration (i motsats till nationell självförsörjning) vara årliga kostnadsbesparingar på upp till 35 miljarder euro. Enligt uppskattningar från byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) kan man uppnå besparingar på 15 miljarder euro per år (10 % av grossistpriserna på gas) om man löser befintliga marknadsbrister som tillåter konkurrenshämmande prisskillnader mellan EU:s 3 4 Förordningarna om ekodesign: (EG) 640/2009 om elektriska motorer, (EG) 641/2009 om cirkulationspumpar, (EG) 327/2011 om motordrivna fläktar med ineffekt mellan 125 W och 500 kw och (EG) 547/2012 om vattenpumpar. Skillnaden mellan grossist- och detaljhandelspriserna är beroende av nationella skatter och avgifter, dvs. energikostnadernas icke-energirelaterade faktorer. 5

7 medlemsstater. Inom detaljhandeln bromsas marknadsöppningen fortfarande av slutprisreglering. Detta är till nackdel för konkurrens och investeringar, och om priserna regleras så att de ligger lägre än kostnaderna leder detta till underskott som till slut drabbar skattebetalarna. Fält 2: Investeringar i gränsöverskridande energiinfrastruktur För att kunna skapa en inre marknad för energi och bryta uppsplittringen i "energi-öar" måste EU investera i gränsöverskridande förbindelser. Tack vare det europeiska energiprogrammet för återhämtning (EEPR) har flera gasprojekt (omvända flöden) färdigställts och tagits i drift i Centraloch Östeuropa. Dessa har bidragit till att förebygga gasförsörjningsproblem av den art som uppstod till följd av den stränga kylan i februari Genom de nyligen antagna riktlinjerna för transeuropeisk energiinfrastruktur införs ett nytt sätt att identifiera infrastrukturprojekt av gemensamt intresse och att påskynda deras införande genom ett utökat regionalt samarbete, enklare förfaranden för tillståndsgivning, adekvat reglering och ekonomiskt stöd från EU inom ramen för den föreslagna fonden för ett sammanlänkat Europa. Regionalt samarbete mellan medlemsstaterna kan vara till stor nytta för att tillhandahålla nödvändiga investeringar. Den 25 mars 2013 enades de medlemsstater som samarbetar inom den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan (BEMIP) om ett omfattande paket för utveckling av naturgasinfrastruktur och en vägledande tidsplan för dess genomförande. De föreslagna investeringarna i en ny LNG-terminal, som kan täcka upp till 40 % av dessa länders nuvarande gasbehov, och i pipelineprojekt (Östersjölänken, anslutningar i Baltikum och länken mellan Polen och Litauen) skulle kosta omkring 1,3 miljarder euro, och bryta isoleringen av de baltiska staterna och Finland samt öka försörjningstryggheten. 3) Minskade kostnader för förnybar energi och andra konventionella och icke-konventionella inhemska energiresurser För att minska sina koldioxidutsläpp, beroendet av energi från tredjeländer och importen av fossila bränslen har medlemsstater ökat sin andel förnybara energikällor till 13,0 % av EU:s slutliga energiförbrukning under 2011 (en ökning med 5 procentenheter på 6 år) kom 20,6 % av all el från förnybara källor. Denna utveckling skulle kunna hålla grossistpriserna för el stabila, eftersom marginalkostnaderna för den viktigaste vindkrafts- och solenergitekniken är nära noll. Investeringar i förnybara energikällor kan potentiellt skapa tre miljoner nya arbetstillfällen till 2020 (idag har sektorn redan 1,19 miljoner anställda inom EU). EU är på god väg att uppnå sitt mål att 20 % av all förbrukad energi ska komma från förnybara energikällor, så som det föreskrivs i EU-direktivet om förnybara energikällor. Situationen varierar emellertid från en medlemsstat till en annan. Nationella stödsystem enligt EU-direktivet om förnybara energikällor har varit avgörande för att främja en stark tillväxt av förnybara energikällor. Men de förnybara energikällornas tillväxt grundar sig fortfarande i stor utsträckning på subventioner, och vissa oflexibla stödsystem har inte tagit hänsyn till de betydande prisminskningarna när tekniken mognat. Detta har lett till överkompensation, i en tid av allvarliga ekonomiska begränsningar. Samtidigt har plötsliga ändringar 6

8 av stödsystemen, i vissa fall retroaktivt, bidragit till osäkerhet för investerarna. Samarbetsmekanismerna enligt direktivet om förnybara energikällor har ännu inte använts, och nationella stödsystem måste göras mer samstämmiga för att man ska kunna utnyttja den europeiska dimensionen av en integrerad energimarknad. Det uppskattas att man skulle kunna minska kostnaderna i det allmänna energisystemet med upp till 8 miljarder euro till år 2020 om man införde EU-övergripande handel med förnybar energi och såg till att målet på 20 % förnybar energi uppnåddes på ett kostnadseffektivt sätt i alla medlemsstater. En hög andel förnybar energi i elmixen väcker frågan huruvida produktionskapacitet och nät räcker till. Denna fråga blir akut när varierande tillgång på förnybar energi från sol och vind måste backas upp med andra källor. Vissa medlemsstater räknar med att betala för tillgång till produktionskapacitet på nationell nivå (kapacitetsmarknader), och denna kapacitet bygger oftast på fossila bränslen. En sådan strategi riskerar att bli olönsam, och skulle sannolikt bibehålla fragmenteringen av den inre marknaden för energi och låsa fast produktionskapacitet baserad på fossila bränslen. Det finns andra, mer ekonomiskt hållbara åtgärder för att göra systemen tillräcklig flexibla för att lösa eventuella problem och samtidigt bevara eller till och med förstärka den inre marknaden för energi. Hit hör investeringar i gränsöverskridande infrastruktur (ju större nätet är, desto lättare blir det att balansera olika förnybara energikällor mot varandra), laststyrningsåtgärder och lagring. 4) Teknik och innovation Det teknikskifte som behövs för att uppnå EU:s energimål kommer bara att vara möjligt om vi genomför en betydande modernisering av våra befintliga energiinfrastrukturer. FoTU och innovation på energiområdet fortsätter att spela en avgörande roll för utvecklingen av billigare, effektivare och mer pålitlig energiteknik. Trots krisen börjar EU:s FoTU-utgifter närma sig motsvarande utgifter i Japan och USA. Offentliga och privata investeringar i teknisk utveckling inom de sektorer som ingår i den strategiska planen för energiteknik (SET-planen) ökade från 3,2 miljarder euro 2007 till 5,4 miljarder euro Idag står industrin för cirka 70 % av de samlade forsknings- och innovationsinvesteringarna i SET-planens prioriteringar, samtidigt som medlemsstaterna står för ca 20 % och Europeiska kommissionen 10 %. FoTU-insatserna är fortfarande uppsplittrade mellan medlemsstaterna. Bättre samordning och gemensamt resursutnyttjande mellan medlemsstaterna har potential att öka effektiviteten i forskningsinsatser genom att man undviker dubbelarbete och gör det möjligt att uppnå kritiska massor som behövs för tekniska genombrott. EU:s forskningsinsatser har under de senaste två årtiondena bidragit avsevärt till prissänkningar och teknisk utveckling inom viktiga energisektorer såsom vindkraft och solcellssystem. Av detta och andra skäl har kostnaden för solcellsmoduler sjunkit kraftigt (med 3 gånger på ett par år). SETplanens mål på 1 euro/kw senast 2030 kan vara uppfyllt redan Även när det gäller transporter har EU:s insatser möjliggjort en positiv start för andra generationens biobränslen. Sedan 2007 har programmet Intelligent energi Europa (IEE) främjat spridning av tekniska lösningar på marknaden och behandlat icke-tekniska hinder via mer än 300 projekt, och detta har lett till att mer än 4 7

9 miljarder euro har avsatts för investeringar med anknytning till detta. IEE II har också etablerat samarbete med finansinstitut för att mobilisera investeringar på omkring 2 miljarder euro (varav 38 miljoner euro i EU-stöd) till hållbar energi genom programmets system för projektutvecklingsstöd (Elena och mobilisering av lokala energiinvesteringar MLEI). Dessa investeringar förväntas generera energibesparingar på mer än 2000 GWh/år. Bilagor: 1. Framsteg avseende uppfyllandet av 2020-målen 2. Uppföljning av de energiriktlinjer som utfärdades av Europeiska rådet den 4 februari Framsteg med genomförandet av EU:s energilagstiftning 4. Översikt över EU:s finansiella instrument till stöd för energipolitik 5. Basfakta om energi i Europa 8

10 Bilaga 1: Framsteg avseende uppfyllandet av 2020-målen 1) Ett EU-mål för minskning av växthusgasutsläppen med 20 % jämfört med utsläppen 1990 Under 2011 beräknades utsläppen av växthusgaser ligga 16 % under 1990 års nivåer. Detta mål uppfylls genom EU:s utsläppshandelssystem och ansvarsfördelningsbeslutet (Effort Sharing Decision). 2) 20 % förnybara energikällor i den slutliga bruttoenergiförbrukningen i EU Under 2011 var de förnybara energikällornas andel av den slutliga energiförbrukningen i EU 13,0 %, jämfört med 8,5 % Bindande nationella mål har lett till större ökningar av de förnybara energikällornas andel, men ökningen behöver vara i genomsnitt 6,3 % per år för att man ska uppnå det övergripande målet för Kommissionen har därför identifierat fyra områden där insatserna bör intensifieras: energimarknaden, stödsystem, samarbetsmekanismer och samarbete i Medelhavsområdet 5. Kommissionen är nu i färd med att ta fram riktlinjer för dessa områden (bl.a. avseende öppnande av den inre elmarknaden, bättre marknadsintegration för förnybara energikällor, samarbete och handel, infrastruktur och konsumenter och teknisk innovation). 3) Minska EU:s primärenergiförbrukning med 20 % jämfört med prognoser som gjordes 2007 Detta mål är inte rättsligt bindande för medlemsstaterna. Primärenergiförbrukningen nådde en topp under 2005/2006 (cirka Mtoe) och är på svag tillbakagång sedan 2007 (1 730 Mtoe år 2011). Detta beror på den ekonomiska krisen, effektiviteten hos befintliga strategier och minskad energiintensitet inom EU:s industri. 5 Meddelandet Förnybar energi: en viktig faktor på den europeiska energimarknaden, COM(2012)

11 Bilaga 2: Uppföljning av de energiriktlinjer som utfärdades av Europeiska rådet den 4 februari Om energieffektivitet Direktivet om energieffektivitet antogs i oktober 2012 och väntas göra det möjligt för EU att öka energieffektiviteten med upp till 17 % till 2020, medan målet är 20 % ingicks också Energy Staravtalet mellan EU och Förenta staterna om energieffiktivitetsmärkning av kontorsutrustning, och energieffektivitetsfonden inrättades med en budget på 265 miljoner euro. Kommissionens förslag för energiutmaningen inom ramen för Horisont 2020, med en föreslagen budget på 6,5 miljarder euro, är nu föremål för förhandlingar och väntas integrera program som främjar energieffektivitet. Dessutom inleddes Smarta städer och samhällen ett europeiskt innovationspartnerskap i juli 2012 för att främja innovativa lösningar inom områdena energi, transport och IKT och öka hållbarheten i städer och samhällen. Om den inre marknaden En fullt fungerande, sammankopplad och integrerad inre marknad för energi till 2014 : Framsteg har gjorts i form av den ökade sammankopplingen på elmarknaden och grossistpriskonvergensen, liksom den ökade gas till gas -konkurrensen på grund av bättre sammankopplingar. Gruppen för samordning på elområdet, som inrättades i november 2012, väntas förbättra medlemsstaternas samordning för att identifiera risker och säkerställa lämpliga reaktioner vid försörjningstrygghetskriser. Som en del av kommissionens meddelande om den inre marknaden för energi föreslogs en handlingsplan (COM(2012) 663) för att ta itu med de återstående problemen inför utgången av tidsfristen Bryta vissa medlemsstaters isolering från de europeiska gas- och elnäten senast 2015 : Det förberedande arbetet avseende utveckling av infrastruktur i Europa fortsätter i väntan på den slutliga fleråriga budgetramen och fonden för ett sammanlänkat Europa, varvid kommissionen föreslog att 9,1 miljarder euro skulle avsättas för energiinfrastruktur. Riktlinjerna för transeuropeiska energiinfrastrukturer antogs i mars Riktlinjerna fastställer tolv strategiska transeuropeiska energikorridorer och ger möjlighet att identifiera projekt av gemensamt intresse och påskynda genomförandet av dessa. Entso-E och Entso-G gjorde också betydande framsteg i utarbetandet av tioårsplanerna för nätverksutveckling (TYNDP) för gas och el. Bättre samordning av EU:s och medlemsstaternas verksamheter för att säkerställa konsekvens och samstämmighet i EU:s yttre förbindelser : Som svar på Europeiska rådets uppmaning att förbättra samordningen fortsatte arbetet med att stärka den externa dimensionen i EU:s energipolitik. Framsteg har gjorts i förhandlingarna om en transkaspisk rörledning och den södra gaskorridoren. Energifärdplanen EU Ryssland 2050 godkändes, och förhandlingarna med Ryssland och Vitryssland om drift av elsystem i de baltiska medlemsstaterna fortsatte. Vad gäller Kina inrättades EU Kina-partnerskapet för urbanisering samt en dialog om energitrygghet. Med hänsyn till Europeiska rådets begäran om information om bilaterala energiavtal med tredjeländer antogs en mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga avtal mellan medlemsstater och tredjeländer. Den trädde i kraft i november

12 Bilaga 3: Framsteg med genomförandet EU:s viktigaste rättsakter inom energiområdet Införlivandet av direktiven om det tredje energipaketet (Läge den 30 april 2013) Gemensamma regler för den inre marknaden för el (direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009) och gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas (direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009) Gemensamt införlivandedatum: 3 mars 2011 Medlemsstat Status i införlivandeprocessen enligt uppgift från medlemsstaten Eldirektivet Status i införlivandeprocessen enligt uppgift från medlemsstaten Gasdirektivet Belgien Fullbordad Fullbordad Bulgarien Fullbordad Fullbordad Tjeckien Fullbordad Fullbordad Danmark Fullbordad Fullbordad Tyskland Fullbordad Fullbordad Estland Fullbordad Fullbordad Irland Fullbordad Fullbordad Grekland Fullbordad Fullbordad Spanien Fullbordad Fullbordad Frankrike Fullbordad Fullbordad Italien Fullbordad Fullbordad Cypern Fullbordad Fullbordad Lettland Fullbordad Fullbordad Litauen Fullbordad Partiell Luxemburg Fullbordad Fullbordad Ungern Fullbordad Fullbordad Malta Fullbordad Fullbordad Nederländerna Fullbordad Fullbordad Österrike Fullbordad Fullbordad Polen Fullbordad Fullbordad Portugal Fullbordad Fullbordad Rumänien Fullbordad Fullbordad Slovenien Partiell Partiell Slovakien Fullbordad Fullbordad Finland Partiell Partiell Sverige Fullbordad Fullbordad Förenade kungariket Partiell Partiell

13 Det tredje energipaketet kräver nationell certifiering av systemansvariga för överföringssystem M Anmält / yttranden utfärdade Pågående Ännu ej anmält

14 Genomförande av direktivet om förnybar energi (EU:s mål: de förnybara energikällornas (RES) andel av den slutliga bruttoenergiförbrukningen ska vara 20 %) Direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 Införlivandedatum: 5 december 2010 Översikt över framsteg avseende uppfyllandet av det första etappmålet* (enligt lägesrapport av den 27 mars 2013) > 2 % över etappmålet < 1 % från eller < 2 % över etappmålet >> 1 % under etappmålet< Medlemsstat RES-andel 2005 RES-andel 2010 Etappmål 1 RES-mål för 2020 Österrike 23.3% 30.1% 25.4% 34% Belgien 2.2% 5.4% 4.4% 13% Bulgarien 9.4% 13.8% 10.7% 16% Cypern 2.9% 5.7% 4.9% 13% Tjeckien 6.1% 9.4% 7.5% 13% Tyskland 5.8% 11.0% 8.2% 18% Danmark 17% 22.2% 19.6% 30% Estland 18% 24.3% 19.4% 25% Grekland 6.9% 9.7% 9.1% 18% Spanien 8.7% 13.8% 10.9% 20% Finland 28.5% 33% 30.4% 38% Frankrike 10.3% 13.5% 12.8% 23% Ungern 4.3% 8.8% 6.0% 13% Irland 3.1% 5.8% 5.7% 16% Italien 5.2% 10.4% 7.6% 17% Litauen 15% 19.7% 16.6% 23% Luxemburg 0.9% 3% 2.9% 11% Lettland 32.6% 32.6% 34.0% 40% Malta 0% 0.4% 2.0% 10% Nederländerna 2.4% 3.8% 4.7% 14% Polen 7.2% 9.5% 8.8% 15% Portugal 20.5% 24.6% 22.6% 31% Rumänien 17.8% 23.6% 19.0% 24% Sverige 39.8% 49.1% 41.6% 49% Slovenien 16.0% 19.9% 17.8% 25% Slovakien 6.7% 9.8% 8.2% 14% Förenade kungariket 1.3% 3.3% 4.0% 15% EU 8.5% 12.7% 10.7% 20% * Det mest objektiva sättet att diskutera framsteg är att utvärdera hur medlemsstaterna har uppfyllt sina första etappmål, beräknat som genomsnittet av deras andelar under åren 2011/2012. I genomsnitt har man gjort goda framsteg fram till 2010, men detta avspeglar inte den politiska och ekonomiska osäkerhet som producenter av förnybar energi förefaller stå inför just nu.

15 Energieffektivitet: införlivande av direktivet om byggnaders energiprestanda Direktiv (2010/31/EU av den 19 maj 2010) Införlivandedatum: 9 juli 2012 Direktivet om byggnaders energiprestanda* Medlemsstat Införlivande NZEB-rapport** Beräkning av kostnadsoptimala nivåer Österrike Belgien Bulgarien Cypern Tjeckien Danmark Estland Finland Frankrike Tyskland Grekland Ungern Irland Italien Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Sverige Förenade kungariket * Införlivandestatus baserad på medlemsstaternas uppgifter om införlivande (grön: fullständigt; orange: partiellt; röd: nej). Kommissionen genomför prima facie- och överensstämmelsekontroller för de medlemsstater som har anmält införlivandeåtgärder. För NZEB-rapporterna och beräkningarna av kostnadsoptimala nivåer är statusen baserad på huruvida rapporter har mottagits, inte på rapporternas fullständighet. Kommissionen analyserar de rapporter som inkommit. ** Nära-nollenergibyggnader (Nearly-Zero Energy Buildings).

16 Bilaga 4: Översikt över EU:s finansiella instrument till stöd för energipolitik Översikt över EU-medel som avsatts för energi per program och finansiellt instrument (existerande och eventuellt nya för perioden ) Belopp (milj. Euro) Transeuropeiska energinät (TEN-E) Fonden för ett sammanlänkat Europa som omfattar finansiella instrument Medel anslagna inom budgetplanen för El- och gasinfrastruktu r (1) 155 Totalt Hållbar energi (2) Kärnener gi Kommissionens förslag till anslagsfördelning inom budgetplanen för El- och gasinfrastruktur (1) (1 000) Totalt Hållbar energi (2) Kärnenergi (3) Det europeiska energiprogrammet för återhämtning (EEPR) EUmedel som omfattar finansiella instrument (Europeiska fonden för energieffektivitet) CIP-programmet Intelligent Energi Europa som omfattar Elena (teknisk assistans) (265) (A) - (B) (132) Strukturfonder FoTU-ramprogrammet (C) Finansieringsfacilitet med riskdelning (EU-EIB) (D) Finansiering av 112 utvidgningspolitiken Euratom 7:e ramprogrammet kärnklyvning 7:e ramprogrammet kärnfusion Avveckling ( LT,SK,BG) DELSUMMA TOTALT A. Inbegriper Elena i samarbete med EIB, CEB, EBRD och KfW B. Del av det nya forskningsramprogrammet ( Horisont 2020 ) C. RTD : medel avsatta för icke-nukleär energiforskning i allmänhet D. 14 % av det sammanlagda anslaget för finansieringsfaciliteten med riskdelning (RSFF), huvudsakligen för sol- och vindenergi

17 Bilaga 5: Basfakta om energi i Europa 1. Europas energimix Europas energimix förändras Inhemsk bruttoförbrukning i EU 2011 Inhemsk bruttoförbrukning i EU 2030 (scenario) Kärnenergi Förnybara energikällor 14% 10% 17% Fasta bränslen Kärnenergi Förnybara energikällor 14% 18% 12% Fasta bränslen Gas 24% 35% Olja Gas 22% 33% Olja Källa: Europeiska kommissionen Energi driver vårt samhälle och vår ekonomi Slutlig energiförbrukning per sektor i EU 2011 Övriga Tjänster 1% Industri Jordbruk 2% 13% 26% 25% Hushåll och bostäder 33% Transport Källa: Europeiska kommissionen

18 Energimixerna varierar betydligt inom EU Inhemsk bruttoförbrukning i EU:s medlemsstater 2011 Olja Gas Fasta bränslen Kärnenergi Förnybara energikällor 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% AT BE BG CY CZ DE DK EE EL ES FI FR HU IE IT LT LU LV MT NL PL PT RO SE SI SK UK Källa: Europeiska kommissionen

19 2. Europas importberoende Europa importerar olja, gas och kol motsvarande 406 miljarder euro (3,2 % av BNP) varje år, och beroendet väntas öka Andelen importerat bränsle i EU:s totala förbrukning (scenario där inga åtgärder vidtas) % 100 Olja Gas Fasta bränslen Källa: Europeiska kommissionen Europa är beroende av ett fåtal leverantörer EU-import av råolja 2011 EU-import av naturgas 2011 Norge 12 % Azerbajdzjan 5 % Kazakstan 6 % Mexiko 1 % Övriga 8 % Opecländer 33 % Nigeria 4 % Ospecificerat 10 % Qatar 11 % Egypten, Libyen, Trinidad och Tobago, övriga 1 % vardera Ryssland* 30 % Ryssland 35 % Algeriet 13 % Norge 28 % * Denna procentsats inbegriper gas som kommer från andra länder men som exporteras genom Ryssland till EU Källa: Europeiska kommissionen

20 3. Världstrender påverkar Europa Den globala efterfrågan på energi ökar Utvecklingen avseende global energiefterfrågan i miljoner ton oljeekvivalenter (Mtoe) Övriga världen Kina Övriga OECD EU Mtoe Källa: Internationella energiorganet Elpriser: USA ökar sitt övertag, till stor del tack vare skiffergas 150 Utvecklingen avseende slutanvändarnas elpriser för industrin, exklusive skatter (2005 = index 100) OECD-länder i Europa USA Japan Q Källa: Internationella energiorganet

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1 Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans

Läs mer

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation IP/08/40 Bryssel den 19 mars 2008 Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation Danmark, Finland, Nederländerna och Sverige är världsledande vad gäller

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00 ÅRSPUBLICERING (preliminära uppgifter): EXPORTEN ÅR 4 NÄSTAN PÅ SAMMA NIVÅ SOM ÅRET INNAN Handeln med Ryssland avtog markant 9..5 Fritt för publicering klockan 9. Värdet på Finlands export av varor år

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-10-24

Marknadsråd ägg 2012-10-24 Marknadsråd ägg 2012-10-24 Jan-jul 2012 ökade den svenska konsumtionen av ägg med nästan 9 %. Produktionen ökade med knappt 5 % medan importen ökade med knappt 5 % och exporten minskade med drygt 3 %.

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2015/2108(INI) 12.6.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om att nå elsammanlänkningsmålet på 10 %: Att rusta Europas elnät för 2020

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad.

Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad. Intrastat Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad. I DSM benämns detta som Intrastat rapportering. Vid Intrastat rapportering

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinprocessen vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinprocessen vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinprocessen vad betyder det? B Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013 1 Du har fått

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige

Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige Antaget vid Europaforum Norra Sverige XXI, Östersund 13 mars 2015 Europaforum Norra Sverige välkomnar Energiunionen och ser många möjligheter för norra Sverige Europaforum norra Sverige välkomnar den nya

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2008/2239(INI) 26.11.2008 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om den andra strategiska energiöversynen (2008/2239(INI)) Utskottet för

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Grön el

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Grön el Buy Smart+ Grön upphandling i Europa Grön el Innehåll Vad gäller för upphandling av el? Märkning av el Tips Elanvändningen (brutto) i EU-27, 1990 2008 fördelat på bränslen Källa: EEA 2010 Installerad kapacitet

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar.

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar. EUROPEAN FEDERATION OF PUBLIC SERVICE UNIONS RUE ROYALE 45 1000 BRUSSELS TEL: 32 2 250 10 80 FAX : 32 2 250 10 99 E-MAIL : EPSU@EPSU.ORG EPSU:s ståndpunkt om EU-kommissionens förslag till direktiv om utsläppsrätter

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan?

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? SV Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? A Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013

Läs mer

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management

TOYOTA I_SITE Mer än fleet management EMPOWERING YOUR BUSINESS TOYOTA I_SITE Mer än fleet management www.toyota-forklifts.se TOYOTA I_SITE Mer än fleet management Toyota I_Site är ett kontinuerligt partnerskap för effektiv materialhantering.

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter

Läs mer

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan?

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? SE Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan? A Information om Dublinförordningen för personer som ansöker om internationellt skydd enligt artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Anna Nordling & Maria Stenkvist SKIFFERGAS

Anna Nordling & Maria Stenkvist SKIFFERGAS 1 Anna Nordling & Maria Stenkvist SKIFFERGAS Agenda Gasmarknaden Skiffergasens utveckling Teknik Spridning av skiffergas Miljöpåverkan Påverkan på gasmarknaden Slutsatser Världens energianvändning Naturgas

Läs mer

Aktuella risker och utmaningar varuhandel

Aktuella risker och utmaningar varuhandel Aktuella risker och utmaningar varuhandel På vad ska moms redovisas? Huvudregel Omsättning inom landet av skattepliktiga varor och tjänster av en beskattningsbar person Definitioner materiella ting, bland

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Andelen förnybar energi i EU

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Andelen förnybar energi i EU EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.5.2004 KOM(2004) 366 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Andelen förnybar energi i EU Kommissionens rapport i enlighet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu

www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu KE-80-09-930-SV-C www.2010againstpoverty.eu 2010againstpoverty@ec.europa.eu Är du intresserad av publikationerna från generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter? Du kan

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige och världen förändringar, trender och framtid

Energiförsörjningen i Sverige och världen förändringar, trender och framtid NOG:s 10-års jubileum 18 maj 2011 på Näringslivets hus Energiförsörjningen i Sverige och världen förändringar, trender och framtid NOG har noggrant följt trenderna i vår omvärld vad gäller energiförsörjning

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012 PRESSMEDDELANDE Kontaktpersoner: Gérard Dubuy, vd CFO Magnus Bergendorff Telefon: 08-683 73 00 Internet inklusive bildarkiv: www.hl-display.com Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 14/08/2007-17/09/2007 Det finns 373 svar, av totalt 373, som motsvarar dina sökvillkor Deltagande Land DE - Tyskland 57 (15.3%) PL - Polen 49 (13.1%) DK - Danmark

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt?

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? 2013-12-20 Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? Vi har nu skrivit några månadsbrev om vår tro kring elpriser, utsläppsrätter och elcertifikat. Fokus har oftast legat på kommande kvartal

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

INSATSGRUPPERNA MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET

INSATSGRUPPERNA MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET INSATSGRUPPERNA MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET UPPDATERING INFÖR EUROPEISKA RÅDETS VÅRMÖTE DEN 14-15 MARS 2013 INSATSGRUPPERNA MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET UPPDATERING INFÖR EUROPEISKA RÅDETS VÅRMÖTE DEN 14 15 MARS

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer