Utmaningar för energipolitiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utmaningar för energipolitiken"

Transkript

1 Utmaningar för energipolitiken Kommissionens bidrag till Europeiska rådets möte den 22 maj 2013

2 Utmaningar för energipolitiken Kommissionens bidrag till Europeiska rådets möte den 22 maj 2013 Som ett underlag för Europeiska rådets möte den 22 maj 2013 diskuteras några av de utmaningar som Europa står inför på energiområdet, och särskilt vissa aktuella frågor som är kopplade till ekonomins konkurrenskraft. Detta dokument behandlar däremot inte den bredare frågan om energianvändningens klimat- och miljömässiga dimensioner, vilken är föremål för ett pågående offentligt samråd 1. I bilagorna redovisas vissa bakgrundsfakta och sifferuppgifter om EU:s energimix och utmaningar, samt huvuddragen i unionens politiska och rättsliga ramar på området. Energimixen skiljer sig åt väsentligt mellan olika medlemsstater. I genomsnitt täcktes det totala energibehovet i EU 2011 räknat i inhemsk bruttoenergiförbrukning av följande källor: 35 % av olja, 24 % av gas, 17 % av fasta bränslen som kol, 14 % av kärnkraft och 10 % av förnybara energikällor som vattenkraft och vindkraft. Variationen i energimix mellan de olika länderna framgår av bilaga 5. Energimixen förändras emellertid också över tiden beroende på ländernas geografiska förhållanden, t.ex. förekomsten av och tillgången till energikällor, nationella politiska val såsom beslutet att använda kärnkraft eller inte, föränderliga ekonomiska incitament, tekniska framsteg, krav på minskade koldioxidutsläpp och utvecklingen av den inre marknaden 2. Trots dessa skillnader har medlemsstaterna tre gemensamma politiska mål : att minska energikostnaderna för hushåll och företag (konkurrenskraft), att säkerställa en tillförlitlig och oavbruten energiförsörjning (försörjningstrygghet) och begränsa miljökonsekvenserna av produktion, transport/distribution och användning av energi (hållbarhet). I många fall uppnås dessa mål bäst genom en gemensam ram och gemensamma åtgärder på EU-nivå. Därför har stats- eller regeringscheferna fastställt tre centrala mål som ska uppnås senast 2020 (ofta kallat till 2020 ), vilket innebär att minska koldioxidutsläppen med 20 % jämfört med nivån 1990, öka de förnybara energikällornas andel av EU:s totala energimix till 20 % samt öka energieffektiviteten med 20 %. Dessa mål är också kärnan i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. och en gemensam ram. Det finns redan en rättslig ram för att fördjupa och harmonisera den europeiska energimarknaden, bland annat genom sammankoppling av infrastruktur, åtgärder för trygg gas- och elförsörjning, konsumentskyddsbestämmelser, likvärdiga konkurrensvillkor och tillsynssystem för aktörer i energisektorn. Det har också införts EU-bestämmelser för att främja användningen av förnybara energikällor, stärka insatserna för ökad energieffektivitet och garantera en hög säkerhetsnivå vid utvinning av olja och gas till havs. En del av de instrument man beslutat om återstår fortfarande att omsätta i praktiken (se bilaga 3). 1 2 Den 27 mars 2013 lade Europeiska kommissionen fram en grönbok om ramen för energi- och klimatpolitiken efter 2020 (COM(2013) 169). Resultatet av samrådet, som pågår från slutet av mars till början av juli, kommer att ligga till grund för kommissionens arbete med konkreta förslag i slutet av Mer detaljerad information om möjliga scenarier finns i de färdplaner som utarbetats av Europeiska kommissionen: Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (KOM(2011) 112) och Energifärdplan för 2050 (KOM(2011) 885). 1

3 1. Centrala energiproblem som Europa behöver lösa Europa har blivit allt mer beroende av importerad energi från tredjeland Vi producerar idag långt ifrån all den energi som behövs för att täcka vår egen efterfrågan. Europas importberoende har ökat under de senaste tjugo åren, och kommer att öka till mer än 80 % fram till 2035 när det gäller olja och gas. Vissa medlemsstater är beroende av en enda rysk leverantör och ofta av en enda försörjningskorridor för % av gasförbrukningen. Detta utsätter dem för den enda leverantörens starka marknadsinflytande, och för en prissättning som inte alltid bygger på marknadsmässiga orsaker. Europa befinner sig i en global kapplöpning om energiresurser. Enligt Internationella energiorganet (IEA) förväntas den globala efterfrågan på energi öka med mer än en tredjedel under perioden fram till Kina, Indien och Mellanöstern står för 60 % av denna ökning. Ökad efterfrågan på energi i andra delar av världen kan ha direkta konsekvenser för Europa. På grund av de höga priser Japan och Korea betalar för flytande naturgas (LNG) cirka 60 % högre än priset för flytande naturgas som importeras till EU (genomsnittspris februari 2013) minskade t.ex. importen av flytande naturgas till EU med 30 % jämfört med Det är tydligt att medlemsstater som har flera olika gasleverantörer och distributionsvägar, och som har väl utvecklade gasmarknader gynnas genom att betala mindre för sin import. Det beräknade genomsnittliga gränshandelspriset för gasimport till Förenade kungariket, Tyskland och Belgien ligger cirka 35 % under motsvarande genomsnittspris för länder som är beroende av mycket få leverantörer, t.ex. Bulgarien och Litauen. Medan Europas beroende av import av fossila bränslen ökar, är USA på god väg att förvandlas till en nettoexportör av gas. Skillnader i elpriser avgörs i hög grad av priserna på fossila bränslen, och den senaste tidens uppgång i den inhemska produktionen av olja och gas i USA, särskilt skiffergas, leder till en växande klyfta mellan de energipriser EU:s respektive Förenta staternas industrier betalar. Under 2012 var industrins gaspriser mer än fyra gånger lägre i US än i Europa. Detta urholkar konkurrenskraften hos europeiska företag, och utvecklingen har effekter även i resten av världen. IEA:s industriprisindex för reala elpriser har ökat med 37 % i de europeiska OECD-länderna på bara sju år ( ), medan motsvarande utveckling i USA var minus 4 %. Prisindexet för hushållen ökade mindre i Europa (+ 22 %), men fortfarande betydligt mer än i USA (+ 8 %). En annan konsekvens av den amerikanska skiffergasboomen är den ökande användningen av kol i Europas kraftverk, vilket ger stora koldioxidutsläpp. Den stora förbrukningen av gas i USA frigör amerikansk kol för export till EU. EU:s förbrukning av kol (stenkol och brunkol) ökade med 2 %, och importen med nästan 9 %, under de första elva månaderna av 2012 jämfört med samma period I Förenade kungariket och Spanien ökade kolförbrukningen (stenkol och brunkol) med 28 % under de första elva månaderna av Frankrikes kolförbrukning ökade med 16 %, och Tysklands med 3 %. Den största ökningen konstaterades i Irland (fördubbling av kolförbrukningen under de första elva månaderna av 2012) och i Portugal (+ 38 %). 2

4 I en färsk undersökning från Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum ingick bland annat ett scenario med analys av möjliga konsekvenser av inhemsk skiffergasproduktion för importberoendet. Även om det är högst osannolikt att Europa kommer att bli självförsörjande på naturgas, skulle inhemsk okonventionell gas i ett optimistiskt scenario kunna ersätta minskande konventionell produktion, och därmed hålla importberoendet kvar på en nivå på cirka 60 %. Okonventionella energikällor utnyttjas redan idag i Europa: Estland täcker 90 % av sitt energibehov genom utvinning av skifferolja. Några prisökningar i EU beror på enskilda medlemsstaters beslut Konsumenternas energiutgifter blir allt större, och står också för en växande andel av hushållsutgifterna, mellan 7 och 17 % i olika medlemsstater, inklusive kostnaderna för persontransport. Detta betyder att energiutgifternas andel av de totala utgifterna för resurssvaga hushåll kan uppgå till omkring 22 % i vissa medlemsstater. Hushållens energiutgifter, inklusive skatter och avgifter, förväntas fortsätta att öka, även om man räknar med alla potentiella vinster av ett fullbordande av den inre marknaden för energi. Denna utveckling beror delvis på trycket från den ökande globala efterfrågan på resurser, delvis på de ökade kostnader som följer av en äldre och mer svårunderhållen infrastruktur. Samtidigt är energipriserna också till stor del beroende av medlemsstaternas egna beslut om olika avgifter (inklusive avgifter inom stödsystem) och skatter. För EU-15 (uppgifter för EU:s samtliga 27 medlemsstater saknas) utgjorde sådana skatter och avgifter 28 % av totalpriset för inhemska konsumenter 2010, vilket kan jämföras med 22 % år Motsvarande siffror för industriella användare var 19 % 1998 och 27 % I vissa medlemsstater, t.ex. Danmark, kan skatter och avgifter för vissa kategorier av gaskonsumenter utgöra omkring upp till 50 % av den totala energiräkningen. Investeringarna i energisektorn ligger på historiskt låga nivåer Enligt kommissionens färdplaner för låga koldioxidutsläpp 2050 kommer omställningen till en trygg, konkurrenskraftig och koldioxidsnål energi att kräva fortsatt ökade investeringar i kraftgenerering, nät, transportteknik, infrastruktur och energieffektiva byggnader. Dessa ökade investeringar uppskattas motsvara cirka 1,5 % av BNP årligen under perioden fram till Fram till 2020 beräknas det att vi behöver investera i storleksordningen 1 biljon euro inom EU för att garantera en trygg energiförsörjning, diversifiering av källor, renare energi och konkurrenskraftiga priser inom en integrerad energimarknad. Vissa medlemsstater befinner sig fortfarande på s.k. energiöar eftersom det saknas tillräcklig infrastruktur för att sammanlänka dem med resten av EU. Beroendet av gasimport från en enda källa kvarstår i stora delar av norra och östra Europa. I vissa regioner i Europa är det ett växande problem att förnybara energikällor med varierande tillgång inte kan transporteras till konsumenterna på grund av bristen på tillräcklig infrastruktur. För att komma till rätta med dessa problem behövs det fram till 2020 investeringar på ungefär 200 miljarder euro i bland annat kraftledningar, sammanlänkningar och lagringsanläggningar. Vid en jämförelse mellan perioderna och 3

5 innebär detta en ökning av investeringarna med över 50 % för el, och med ungefär 30 % för gas. Effekten av dessa investeringskostnader på konsumentpriserna förväntas bli mycket liten (cirka 1 % för el), och till största delen uppvägas av fördelarna i form av från priskonvergens, ökad försörjningstrygghet, minskade backup-behov samt högre marknadsandel för förnybara energikällor. Fram till 2020 förväntas närmare en femtedel av EU:s totala kapacitet för kolenergi att tas ur bruk, vilket t.ex. motsvarar den totala befintliga kapaciteten för el i Polen. Av den brittiska nationella kapaciteten för kraftproduktion kommer 11% att falla bort. I EU, Schweiz och Norge kommer det enligt nu kända uppgifter att avvecklas 70% fler kraftverk än under de senaste fem åren. På grund av låg efterfrågan på energi och ökad elproduktion från förnybara energikällor har byggprojekt för gaskraftverk motsvarande ungefär 40 GW och kolkraftverk motsvarande ungefär 25 GW skjutits upp eller ställts in under de senaste tre åren. Detta motsvarar ungefär den kombinerade kapaciteten i Nederländerna, Belgien och Danmark. Investeringarna i förnybara energikällor minskade under det första kvartalet 2013 med 25%, och var närmast obefintlig i länder som Spanien (- 96 %), Italien och Frankrike. 2. Rätt strategier har införts, men de genomförs för långsamt Åtminstone på kort till medellång sikt kommer Europa inte att kunna konkurrera om energipriser med sin största handelspartner, USA, till följd av att vi har så olika mycket exploaterbara naturresurser. Europa är nettoimportör av energi, och därför är en bred strategi baserad på energieffektivitet, skapandet av konkurrenskraftiga marknader med smart infrastruktur, diversifiering av bränslen och försörjningsvägar, utnyttjande av konventionella och ickekonventionella energikällor samt innovation en förutsättning för en trygg, konkurrenskraftig och hållbar energiförsörjning i EU. 1) Energieffektivitet: Att investera i billigare och renare energikällor Om vi vill uppnå EU:s mål att öka energieffektiviteten med 20 % till 2020 måste vi spara in motsvarande kolkraftverk eller vindkraftverk. Energieffektivitet minskar efterfrågan på energi, energiimporten och föroreningarna. Den ger också en långsiktig lösning på problemet med bränslebrist och höga energipriser. Trots att energieffektivitet spelar en mycket viktig roll om man vill minska efterfrågan utnyttjas i dag endast en liten del av dess ekonomiska potential. Europa är fortfarande världens viktigaste marknad för energieffektivitet (den stod för 40 % av de globala investeringarna i energieffektivitet under 2011), och EIB är världens största långivare för ren energi. Men Kina (som investerar 3 4 % av intäkterna från energisektorn varje år) och USA (som har mer än fördubblat sina energieffektivitetsutgifter mellan 2007 och 2010) knappar snabbt in på försprånget. 4

6 Fält 1: Miniminormer för industriprodukters energieffektivitet (ekodesignföreskrifter) De fyra första förordningarna om ekodesign för elektriska industriprodukter (motorer, cirkulationspumpar, fläktar och vattenpumpar) 3 förväntas till 2020 leda till årliga energibesparingar motsvarande den nuvarande slutliga energiförbrukningen i Ungern (195 TWh) och därmed kraftigt bidra till uppnåendet av EU:s mål för I dessa förordningar sammanfattas för första gången i världen en uppsättning närbesläktade produkter (systemperspektiv) och konsumenternas behov och ändrade användningsmönster (användarperspektiv). Lagstiftningens innovativa karaktär har dessutom redan medfört betydande teknisk utveckling. De framgångar som vissa av dessa förordningar haft har inlett en europeisk och global standardiseringsprocess. Kina var först med att använda EU:s förordning om motorer som utgångspunkt för sin nationella lagstiftning. Nu överväger Saudiarabien att införa samma krav som i EU:s motorförordning. USA är i färd med att kopiera kraven i EU:s lagstiftning om pumpar och fläktar, och tillämpar även den åtföljande mätningsstandarden. 2) Öppna och konkurrensutsatta energimarknader att tillgodose EU:s behov Marknadsöppning, ökad handel över gränserna, marknadsintegration samt ökad konkurrens främjas av EU-lagstiftningen och efterlevnaden av reglerna om konkurrens och statligt stöd, och håller energipriserna under kontroll. Medan priserna för primärenergiprodukter mellan 2002 och 2012 årligen har ökat med 14 % för råolja, nästan 10 % för gas och 8 % för kol, har grossistpriserna på el i EU ökat mycket mindre, med endast 3,4 % 4. Avregleringen av marknaderna har pressat priserna på grossistmarknader där avreglering tillåtits. Konkurrensutsatta marknader möjliggjorde också ett bättre utnyttjande av elinfrastrukturen och prissignaler för investering. Det finns stort utrymme för förbättringar. Pågående undersökningar om kostnaderna för att inte ha en integrerad europeisk energimarknad för gas tyder på att marknadsfördelarna med ett fullständigt genomförande av det tredje energipaketet år 2015 jämfört med 2012 (basscenario) skulle kunna uppgå till så mycket som 8 miljarder euro per år. Dessa fördelar skulle sedan kunna uppgå till 30 miljarder euro per år om EU-27 vore en helt integrerad marknad. För el skulle fördelarna med integration (i motsats till nationell självförsörjning) vara årliga kostnadsbesparingar på upp till 35 miljarder euro. Enligt uppskattningar från byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) kan man uppnå besparingar på 15 miljarder euro per år (10 % av grossistpriserna på gas) om man löser befintliga marknadsbrister som tillåter konkurrenshämmande prisskillnader mellan EU:s 3 4 Förordningarna om ekodesign: (EG) 640/2009 om elektriska motorer, (EG) 641/2009 om cirkulationspumpar, (EG) 327/2011 om motordrivna fläktar med ineffekt mellan 125 W och 500 kw och (EG) 547/2012 om vattenpumpar. Skillnaden mellan grossist- och detaljhandelspriserna är beroende av nationella skatter och avgifter, dvs. energikostnadernas icke-energirelaterade faktorer. 5

7 medlemsstater. Inom detaljhandeln bromsas marknadsöppningen fortfarande av slutprisreglering. Detta är till nackdel för konkurrens och investeringar, och om priserna regleras så att de ligger lägre än kostnaderna leder detta till underskott som till slut drabbar skattebetalarna. Fält 2: Investeringar i gränsöverskridande energiinfrastruktur För att kunna skapa en inre marknad för energi och bryta uppsplittringen i "energi-öar" måste EU investera i gränsöverskridande förbindelser. Tack vare det europeiska energiprogrammet för återhämtning (EEPR) har flera gasprojekt (omvända flöden) färdigställts och tagits i drift i Centraloch Östeuropa. Dessa har bidragit till att förebygga gasförsörjningsproblem av den art som uppstod till följd av den stränga kylan i februari Genom de nyligen antagna riktlinjerna för transeuropeisk energiinfrastruktur införs ett nytt sätt att identifiera infrastrukturprojekt av gemensamt intresse och att påskynda deras införande genom ett utökat regionalt samarbete, enklare förfaranden för tillståndsgivning, adekvat reglering och ekonomiskt stöd från EU inom ramen för den föreslagna fonden för ett sammanlänkat Europa. Regionalt samarbete mellan medlemsstaterna kan vara till stor nytta för att tillhandahålla nödvändiga investeringar. Den 25 mars 2013 enades de medlemsstater som samarbetar inom den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan (BEMIP) om ett omfattande paket för utveckling av naturgasinfrastruktur och en vägledande tidsplan för dess genomförande. De föreslagna investeringarna i en ny LNG-terminal, som kan täcka upp till 40 % av dessa länders nuvarande gasbehov, och i pipelineprojekt (Östersjölänken, anslutningar i Baltikum och länken mellan Polen och Litauen) skulle kosta omkring 1,3 miljarder euro, och bryta isoleringen av de baltiska staterna och Finland samt öka försörjningstryggheten. 3) Minskade kostnader för förnybar energi och andra konventionella och icke-konventionella inhemska energiresurser För att minska sina koldioxidutsläpp, beroendet av energi från tredjeländer och importen av fossila bränslen har medlemsstater ökat sin andel förnybara energikällor till 13,0 % av EU:s slutliga energiförbrukning under 2011 (en ökning med 5 procentenheter på 6 år) kom 20,6 % av all el från förnybara källor. Denna utveckling skulle kunna hålla grossistpriserna för el stabila, eftersom marginalkostnaderna för den viktigaste vindkrafts- och solenergitekniken är nära noll. Investeringar i förnybara energikällor kan potentiellt skapa tre miljoner nya arbetstillfällen till 2020 (idag har sektorn redan 1,19 miljoner anställda inom EU). EU är på god väg att uppnå sitt mål att 20 % av all förbrukad energi ska komma från förnybara energikällor, så som det föreskrivs i EU-direktivet om förnybara energikällor. Situationen varierar emellertid från en medlemsstat till en annan. Nationella stödsystem enligt EU-direktivet om förnybara energikällor har varit avgörande för att främja en stark tillväxt av förnybara energikällor. Men de förnybara energikällornas tillväxt grundar sig fortfarande i stor utsträckning på subventioner, och vissa oflexibla stödsystem har inte tagit hänsyn till de betydande prisminskningarna när tekniken mognat. Detta har lett till överkompensation, i en tid av allvarliga ekonomiska begränsningar. Samtidigt har plötsliga ändringar 6

8 av stödsystemen, i vissa fall retroaktivt, bidragit till osäkerhet för investerarna. Samarbetsmekanismerna enligt direktivet om förnybara energikällor har ännu inte använts, och nationella stödsystem måste göras mer samstämmiga för att man ska kunna utnyttja den europeiska dimensionen av en integrerad energimarknad. Det uppskattas att man skulle kunna minska kostnaderna i det allmänna energisystemet med upp till 8 miljarder euro till år 2020 om man införde EU-övergripande handel med förnybar energi och såg till att målet på 20 % förnybar energi uppnåddes på ett kostnadseffektivt sätt i alla medlemsstater. En hög andel förnybar energi i elmixen väcker frågan huruvida produktionskapacitet och nät räcker till. Denna fråga blir akut när varierande tillgång på förnybar energi från sol och vind måste backas upp med andra källor. Vissa medlemsstater räknar med att betala för tillgång till produktionskapacitet på nationell nivå (kapacitetsmarknader), och denna kapacitet bygger oftast på fossila bränslen. En sådan strategi riskerar att bli olönsam, och skulle sannolikt bibehålla fragmenteringen av den inre marknaden för energi och låsa fast produktionskapacitet baserad på fossila bränslen. Det finns andra, mer ekonomiskt hållbara åtgärder för att göra systemen tillräcklig flexibla för att lösa eventuella problem och samtidigt bevara eller till och med förstärka den inre marknaden för energi. Hit hör investeringar i gränsöverskridande infrastruktur (ju större nätet är, desto lättare blir det att balansera olika förnybara energikällor mot varandra), laststyrningsåtgärder och lagring. 4) Teknik och innovation Det teknikskifte som behövs för att uppnå EU:s energimål kommer bara att vara möjligt om vi genomför en betydande modernisering av våra befintliga energiinfrastrukturer. FoTU och innovation på energiområdet fortsätter att spela en avgörande roll för utvecklingen av billigare, effektivare och mer pålitlig energiteknik. Trots krisen börjar EU:s FoTU-utgifter närma sig motsvarande utgifter i Japan och USA. Offentliga och privata investeringar i teknisk utveckling inom de sektorer som ingår i den strategiska planen för energiteknik (SET-planen) ökade från 3,2 miljarder euro 2007 till 5,4 miljarder euro Idag står industrin för cirka 70 % av de samlade forsknings- och innovationsinvesteringarna i SET-planens prioriteringar, samtidigt som medlemsstaterna står för ca 20 % och Europeiska kommissionen 10 %. FoTU-insatserna är fortfarande uppsplittrade mellan medlemsstaterna. Bättre samordning och gemensamt resursutnyttjande mellan medlemsstaterna har potential att öka effektiviteten i forskningsinsatser genom att man undviker dubbelarbete och gör det möjligt att uppnå kritiska massor som behövs för tekniska genombrott. EU:s forskningsinsatser har under de senaste två årtiondena bidragit avsevärt till prissänkningar och teknisk utveckling inom viktiga energisektorer såsom vindkraft och solcellssystem. Av detta och andra skäl har kostnaden för solcellsmoduler sjunkit kraftigt (med 3 gånger på ett par år). SETplanens mål på 1 euro/kw senast 2030 kan vara uppfyllt redan Även när det gäller transporter har EU:s insatser möjliggjort en positiv start för andra generationens biobränslen. Sedan 2007 har programmet Intelligent energi Europa (IEE) främjat spridning av tekniska lösningar på marknaden och behandlat icke-tekniska hinder via mer än 300 projekt, och detta har lett till att mer än 4 7

9 miljarder euro har avsatts för investeringar med anknytning till detta. IEE II har också etablerat samarbete med finansinstitut för att mobilisera investeringar på omkring 2 miljarder euro (varav 38 miljoner euro i EU-stöd) till hållbar energi genom programmets system för projektutvecklingsstöd (Elena och mobilisering av lokala energiinvesteringar MLEI). Dessa investeringar förväntas generera energibesparingar på mer än 2000 GWh/år. Bilagor: 1. Framsteg avseende uppfyllandet av 2020-målen 2. Uppföljning av de energiriktlinjer som utfärdades av Europeiska rådet den 4 februari Framsteg med genomförandet av EU:s energilagstiftning 4. Översikt över EU:s finansiella instrument till stöd för energipolitik 5. Basfakta om energi i Europa 8

10 Bilaga 1: Framsteg avseende uppfyllandet av 2020-målen 1) Ett EU-mål för minskning av växthusgasutsläppen med 20 % jämfört med utsläppen 1990 Under 2011 beräknades utsläppen av växthusgaser ligga 16 % under 1990 års nivåer. Detta mål uppfylls genom EU:s utsläppshandelssystem och ansvarsfördelningsbeslutet (Effort Sharing Decision). 2) 20 % förnybara energikällor i den slutliga bruttoenergiförbrukningen i EU Under 2011 var de förnybara energikällornas andel av den slutliga energiförbrukningen i EU 13,0 %, jämfört med 8,5 % Bindande nationella mål har lett till större ökningar av de förnybara energikällornas andel, men ökningen behöver vara i genomsnitt 6,3 % per år för att man ska uppnå det övergripande målet för Kommissionen har därför identifierat fyra områden där insatserna bör intensifieras: energimarknaden, stödsystem, samarbetsmekanismer och samarbete i Medelhavsområdet 5. Kommissionen är nu i färd med att ta fram riktlinjer för dessa områden (bl.a. avseende öppnande av den inre elmarknaden, bättre marknadsintegration för förnybara energikällor, samarbete och handel, infrastruktur och konsumenter och teknisk innovation). 3) Minska EU:s primärenergiförbrukning med 20 % jämfört med prognoser som gjordes 2007 Detta mål är inte rättsligt bindande för medlemsstaterna. Primärenergiförbrukningen nådde en topp under 2005/2006 (cirka Mtoe) och är på svag tillbakagång sedan 2007 (1 730 Mtoe år 2011). Detta beror på den ekonomiska krisen, effektiviteten hos befintliga strategier och minskad energiintensitet inom EU:s industri. 5 Meddelandet Förnybar energi: en viktig faktor på den europeiska energimarknaden, COM(2012)

11 Bilaga 2: Uppföljning av de energiriktlinjer som utfärdades av Europeiska rådet den 4 februari Om energieffektivitet Direktivet om energieffektivitet antogs i oktober 2012 och väntas göra det möjligt för EU att öka energieffektiviteten med upp till 17 % till 2020, medan målet är 20 % ingicks också Energy Staravtalet mellan EU och Förenta staterna om energieffiktivitetsmärkning av kontorsutrustning, och energieffektivitetsfonden inrättades med en budget på 265 miljoner euro. Kommissionens förslag för energiutmaningen inom ramen för Horisont 2020, med en föreslagen budget på 6,5 miljarder euro, är nu föremål för förhandlingar och väntas integrera program som främjar energieffektivitet. Dessutom inleddes Smarta städer och samhällen ett europeiskt innovationspartnerskap i juli 2012 för att främja innovativa lösningar inom områdena energi, transport och IKT och öka hållbarheten i städer och samhällen. Om den inre marknaden En fullt fungerande, sammankopplad och integrerad inre marknad för energi till 2014 : Framsteg har gjorts i form av den ökade sammankopplingen på elmarknaden och grossistpriskonvergensen, liksom den ökade gas till gas -konkurrensen på grund av bättre sammankopplingar. Gruppen för samordning på elområdet, som inrättades i november 2012, väntas förbättra medlemsstaternas samordning för att identifiera risker och säkerställa lämpliga reaktioner vid försörjningstrygghetskriser. Som en del av kommissionens meddelande om den inre marknaden för energi föreslogs en handlingsplan (COM(2012) 663) för att ta itu med de återstående problemen inför utgången av tidsfristen Bryta vissa medlemsstaters isolering från de europeiska gas- och elnäten senast 2015 : Det förberedande arbetet avseende utveckling av infrastruktur i Europa fortsätter i väntan på den slutliga fleråriga budgetramen och fonden för ett sammanlänkat Europa, varvid kommissionen föreslog att 9,1 miljarder euro skulle avsättas för energiinfrastruktur. Riktlinjerna för transeuropeiska energiinfrastrukturer antogs i mars Riktlinjerna fastställer tolv strategiska transeuropeiska energikorridorer och ger möjlighet att identifiera projekt av gemensamt intresse och påskynda genomförandet av dessa. Entso-E och Entso-G gjorde också betydande framsteg i utarbetandet av tioårsplanerna för nätverksutveckling (TYNDP) för gas och el. Bättre samordning av EU:s och medlemsstaternas verksamheter för att säkerställa konsekvens och samstämmighet i EU:s yttre förbindelser : Som svar på Europeiska rådets uppmaning att förbättra samordningen fortsatte arbetet med att stärka den externa dimensionen i EU:s energipolitik. Framsteg har gjorts i förhandlingarna om en transkaspisk rörledning och den södra gaskorridoren. Energifärdplanen EU Ryssland 2050 godkändes, och förhandlingarna med Ryssland och Vitryssland om drift av elsystem i de baltiska medlemsstaterna fortsatte. Vad gäller Kina inrättades EU Kina-partnerskapet för urbanisering samt en dialog om energitrygghet. Med hänsyn till Europeiska rådets begäran om information om bilaterala energiavtal med tredjeländer antogs en mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga avtal mellan medlemsstater och tredjeländer. Den trädde i kraft i november

12 Bilaga 3: Framsteg med genomförandet EU:s viktigaste rättsakter inom energiområdet Införlivandet av direktiven om det tredje energipaketet (Läge den 30 april 2013) Gemensamma regler för den inre marknaden för el (direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009) och gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas (direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009) Gemensamt införlivandedatum: 3 mars 2011 Medlemsstat Status i införlivandeprocessen enligt uppgift från medlemsstaten Eldirektivet Status i införlivandeprocessen enligt uppgift från medlemsstaten Gasdirektivet Belgien Fullbordad Fullbordad Bulgarien Fullbordad Fullbordad Tjeckien Fullbordad Fullbordad Danmark Fullbordad Fullbordad Tyskland Fullbordad Fullbordad Estland Fullbordad Fullbordad Irland Fullbordad Fullbordad Grekland Fullbordad Fullbordad Spanien Fullbordad Fullbordad Frankrike Fullbordad Fullbordad Italien Fullbordad Fullbordad Cypern Fullbordad Fullbordad Lettland Fullbordad Fullbordad Litauen Fullbordad Partiell Luxemburg Fullbordad Fullbordad Ungern Fullbordad Fullbordad Malta Fullbordad Fullbordad Nederländerna Fullbordad Fullbordad Österrike Fullbordad Fullbordad Polen Fullbordad Fullbordad Portugal Fullbordad Fullbordad Rumänien Fullbordad Fullbordad Slovenien Partiell Partiell Slovakien Fullbordad Fullbordad Finland Partiell Partiell Sverige Fullbordad Fullbordad Förenade kungariket Partiell Partiell

13 Det tredje energipaketet kräver nationell certifiering av systemansvariga för överföringssystem M Anmält / yttranden utfärdade Pågående Ännu ej anmält

14 Genomförande av direktivet om förnybar energi (EU:s mål: de förnybara energikällornas (RES) andel av den slutliga bruttoenergiförbrukningen ska vara 20 %) Direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 Införlivandedatum: 5 december 2010 Översikt över framsteg avseende uppfyllandet av det första etappmålet* (enligt lägesrapport av den 27 mars 2013) > 2 % över etappmålet < 1 % från eller < 2 % över etappmålet >> 1 % under etappmålet< Medlemsstat RES-andel 2005 RES-andel 2010 Etappmål 1 RES-mål för 2020 Österrike 23.3% 30.1% 25.4% 34% Belgien 2.2% 5.4% 4.4% 13% Bulgarien 9.4% 13.8% 10.7% 16% Cypern 2.9% 5.7% 4.9% 13% Tjeckien 6.1% 9.4% 7.5% 13% Tyskland 5.8% 11.0% 8.2% 18% Danmark 17% 22.2% 19.6% 30% Estland 18% 24.3% 19.4% 25% Grekland 6.9% 9.7% 9.1% 18% Spanien 8.7% 13.8% 10.9% 20% Finland 28.5% 33% 30.4% 38% Frankrike 10.3% 13.5% 12.8% 23% Ungern 4.3% 8.8% 6.0% 13% Irland 3.1% 5.8% 5.7% 16% Italien 5.2% 10.4% 7.6% 17% Litauen 15% 19.7% 16.6% 23% Luxemburg 0.9% 3% 2.9% 11% Lettland 32.6% 32.6% 34.0% 40% Malta 0% 0.4% 2.0% 10% Nederländerna 2.4% 3.8% 4.7% 14% Polen 7.2% 9.5% 8.8% 15% Portugal 20.5% 24.6% 22.6% 31% Rumänien 17.8% 23.6% 19.0% 24% Sverige 39.8% 49.1% 41.6% 49% Slovenien 16.0% 19.9% 17.8% 25% Slovakien 6.7% 9.8% 8.2% 14% Förenade kungariket 1.3% 3.3% 4.0% 15% EU 8.5% 12.7% 10.7% 20% * Det mest objektiva sättet att diskutera framsteg är att utvärdera hur medlemsstaterna har uppfyllt sina första etappmål, beräknat som genomsnittet av deras andelar under åren 2011/2012. I genomsnitt har man gjort goda framsteg fram till 2010, men detta avspeglar inte den politiska och ekonomiska osäkerhet som producenter av förnybar energi förefaller stå inför just nu.

15 Energieffektivitet: införlivande av direktivet om byggnaders energiprestanda Direktiv (2010/31/EU av den 19 maj 2010) Införlivandedatum: 9 juli 2012 Direktivet om byggnaders energiprestanda* Medlemsstat Införlivande NZEB-rapport** Beräkning av kostnadsoptimala nivåer Österrike Belgien Bulgarien Cypern Tjeckien Danmark Estland Finland Frankrike Tyskland Grekland Ungern Irland Italien Lettland Litauen Luxemburg Malta Nederländerna Polen Portugal Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Sverige Förenade kungariket * Införlivandestatus baserad på medlemsstaternas uppgifter om införlivande (grön: fullständigt; orange: partiellt; röd: nej). Kommissionen genomför prima facie- och överensstämmelsekontroller för de medlemsstater som har anmält införlivandeåtgärder. För NZEB-rapporterna och beräkningarna av kostnadsoptimala nivåer är statusen baserad på huruvida rapporter har mottagits, inte på rapporternas fullständighet. Kommissionen analyserar de rapporter som inkommit. ** Nära-nollenergibyggnader (Nearly-Zero Energy Buildings).

16 Bilaga 4: Översikt över EU:s finansiella instrument till stöd för energipolitik Översikt över EU-medel som avsatts för energi per program och finansiellt instrument (existerande och eventuellt nya för perioden ) Belopp (milj. Euro) Transeuropeiska energinät (TEN-E) Fonden för ett sammanlänkat Europa som omfattar finansiella instrument Medel anslagna inom budgetplanen för El- och gasinfrastruktu r (1) 155 Totalt Hållbar energi (2) Kärnener gi Kommissionens förslag till anslagsfördelning inom budgetplanen för El- och gasinfrastruktur (1) (1 000) Totalt Hållbar energi (2) Kärnenergi (3) Det europeiska energiprogrammet för återhämtning (EEPR) EUmedel som omfattar finansiella instrument (Europeiska fonden för energieffektivitet) CIP-programmet Intelligent Energi Europa som omfattar Elena (teknisk assistans) (265) (A) - (B) (132) Strukturfonder FoTU-ramprogrammet (C) Finansieringsfacilitet med riskdelning (EU-EIB) (D) Finansiering av 112 utvidgningspolitiken Euratom 7:e ramprogrammet kärnklyvning 7:e ramprogrammet kärnfusion Avveckling ( LT,SK,BG) DELSUMMA TOTALT A. Inbegriper Elena i samarbete med EIB, CEB, EBRD och KfW B. Del av det nya forskningsramprogrammet ( Horisont 2020 ) C. RTD : medel avsatta för icke-nukleär energiforskning i allmänhet D. 14 % av det sammanlagda anslaget för finansieringsfaciliteten med riskdelning (RSFF), huvudsakligen för sol- och vindenergi

17 Bilaga 5: Basfakta om energi i Europa 1. Europas energimix Europas energimix förändras Inhemsk bruttoförbrukning i EU 2011 Inhemsk bruttoförbrukning i EU 2030 (scenario) Kärnenergi Förnybara energikällor 14% 10% 17% Fasta bränslen Kärnenergi Förnybara energikällor 14% 18% 12% Fasta bränslen Gas 24% 35% Olja Gas 22% 33% Olja Källa: Europeiska kommissionen Energi driver vårt samhälle och vår ekonomi Slutlig energiförbrukning per sektor i EU 2011 Övriga Tjänster 1% Industri Jordbruk 2% 13% 26% 25% Hushåll och bostäder 33% Transport Källa: Europeiska kommissionen

18 Energimixerna varierar betydligt inom EU Inhemsk bruttoförbrukning i EU:s medlemsstater 2011 Olja Gas Fasta bränslen Kärnenergi Förnybara energikällor 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% AT BE BG CY CZ DE DK EE EL ES FI FR HU IE IT LT LU LV MT NL PL PT RO SE SI SK UK Källa: Europeiska kommissionen

19 2. Europas importberoende Europa importerar olja, gas och kol motsvarande 406 miljarder euro (3,2 % av BNP) varje år, och beroendet väntas öka Andelen importerat bränsle i EU:s totala förbrukning (scenario där inga åtgärder vidtas) % 100 Olja Gas Fasta bränslen Källa: Europeiska kommissionen Europa är beroende av ett fåtal leverantörer EU-import av råolja 2011 EU-import av naturgas 2011 Norge 12 % Azerbajdzjan 5 % Kazakstan 6 % Mexiko 1 % Övriga 8 % Opecländer 33 % Nigeria 4 % Ospecificerat 10 % Qatar 11 % Egypten, Libyen, Trinidad och Tobago, övriga 1 % vardera Ryssland* 30 % Ryssland 35 % Algeriet 13 % Norge 28 % * Denna procentsats inbegriper gas som kommer från andra länder men som exporteras genom Ryssland till EU Källa: Europeiska kommissionen

20 3. Världstrender påverkar Europa Den globala efterfrågan på energi ökar Utvecklingen avseende global energiefterfrågan i miljoner ton oljeekvivalenter (Mtoe) Övriga världen Kina Övriga OECD EU Mtoe Källa: Internationella energiorganet Elpriser: USA ökar sitt övertag, till stor del tack vare skiffergas 150 Utvecklingen avseende slutanvändarnas elpriser för industrin, exklusive skatter (2005 = index 100) OECD-länder i Europa USA Japan Q Källa: Internationella energiorganet

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.2.2015 COM(2015) 80 final ANNEX 1 ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.1.2014 COM(2013) 938 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport om tillämp av direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av

Läs mer

BILAGA. Energiunionens fem delar: politiska iakttagelser på medlemsstats- och EU-nivå. till

BILAGA. Energiunionens fem delar: politiska iakttagelser på medlemsstats- och EU-nivå. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.2.2017 COM(2017) 53 final ANNEX 2 BILAGA Energiunionens fem delar: politiska iakttagelser på medlemsstats- och EU-nivå till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET,

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1 Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 23 maj 2013 (28.5) (OR. en) För delegationerna bifogas Europeiska rådets slutsatser (22 maj 2013).

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 23 maj 2013 (28.5) (OR. en) För delegationerna bifogas Europeiska rådets slutsatser (22 maj 2013). EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 23 maj 2013 (28.5) (OR. en) EUCO 75/1/13 REV 1 CO EUR 7 CO CL 5 FÖLJE OT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna EUROPEISKA RÅDET 22 maj 2013 SLUTSATSER

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95 Kommenterad dagordning rådet 2015-06-01 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 8 juni 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning

Läs mer

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem. Modeller av europeiska sjukförsäkringskort landsvis Den här bilagan innehåller information om det europeiska sjukförsäkringskortet. Modellkorten har kopierats från webbadressen http://ec.europa.eu/employment_social/healthcard/index_en.htm,

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Varumärken 0 - MEDVERKAN Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation IP/08/40 Bryssel den 19 mars 2008 Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation Danmark, Finland, Nederländerna och Sverige är världsledande vad gäller

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.11.2016 SWD(2016) 406 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Representativa resultat i de 2 medlemsstaterna i Europeiska unionen Paketet inkluderar resultat för EU2 och för Sverige Avsikten med opinionsundersökning

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

PM om paketet förnybar energi och klimatförändring

PM om paketet förnybar energi och klimatförändring MEMO/08/33 Bryssel den 23 januari 2008 PM om paketet förnybar energi och klimatförändring 1. INLEDNING Under de senaste decennierna har vår livsstil och stigande förmögenheter påverkat energisektorn på

Läs mer

Beslut i EU - så här går det till

Beslut i EU - så här går det till Beslut i EU - så här går det till Håkan Björklund 9 februari 2011 Sverige är en del av EU EU är inrikespolitik! 60-75 procent av all lagstiftning som gäller i Sverige är EU-rätt eller utformas på basis

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.7.2010 KOM(2010)364 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV 95/50/EG OM ENHETLIGA

Läs mer

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien

Läs mer

Från politik till finansiering inom energiområdet

Från politik till finansiering inom energiområdet Från politik till finansiering inom energiområdet Infomöte Horisont 2020 Energi och Transporter Jönköping 27 januari 2016 Anette Persson, Energimyndigheten Energi- och klimatpolitiska mål till 2030 EU

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket Naturvårdsverket 12 november 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År

Läs mer

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden IP/08/1397 Bryssel den 25 september 2008 Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden Hur kan EU se till

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-29

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-29 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2008/2006(INI) 16.4.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-29 András Gyürk (PE404.466v01-00) Mot en europeisk stadga om energikonsumenters

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 12 mars 2015 (OR. en) 7143/15 TRANS 88 FÖLJENOT från: inkom den: 11 mars 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100) Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.12.2015 COM(2015) 642 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Andra tvåårsrapporten från Europeiska unionen inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Rådets möte i TTE energi den 26 juni 2017

Rådets möte i TTE energi den 26 juni 2017 Kommenterad dagordning rådet 2017-06-15 Miljö- och energidepartementet Rådets möte i TTE energi den 26 juni 2017 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Icke lagstiftande verksamhet 2. A-punkter

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN. Ansökan om bindande klassificeringsbesked (BKB) Allmänna uppgifter

EUROPEISKA UNIONEN. Ansökan om bindande klassificeringsbesked (BKB) Allmänna uppgifter EUROPEISKA UNIONEN Ansökan om bindande klassificeringsbesked (BKB) Allmänna uppgifter Läs noggrant igenom följande upplysningar innan ansökan om bindande klassificeringsbesked fylls i. 1. Närmare vägledning

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 9 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Bryssel den 18.11.2015 COM(2015) 572 final

Bryssel den 18.11.2015 COM(2015) 572 final EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.11.2015 COM(2015) 572 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN, REGIONKOMMITTÉN OCH EUROPEISKA

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett robust

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-10-24

Marknadsråd ägg 2012-10-24 Marknadsråd ägg 2012-10-24 Jan-jul 2012 ökade den svenska konsumtionen av ägg med nästan 9 %. Produktionen ökade med knappt 5 % medan importen ökade med knappt 5 % och exporten minskade med drygt 3 %.

Läs mer

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 1.7.2014 COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date 23.7.2014 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG)

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2015/2108(INI) 12.6.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om att nå elsammanlänkningsmålet på 10 %: Att rusta Europas elnät för 2020

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden 2 , som samfinansieras av Sammanhållningsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i en förstärkning av den ekonomiska,

Läs mer

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00 ÅRSPUBLICERING (preliminära uppgifter): EXPORTEN ÅR 4 NÄSTAN PÅ SAMMA NIVÅ SOM ÅRET INNAN Handeln med Ryssland avtog markant 9..5 Fritt för publicering klockan 9. Värdet på Finlands export av varor år

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer