Helsingfors universitet, statsvetenskapliga fakulteten Urvalsprov 2009 Bedömningsgrunderna
|
|
- Ingemar Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Helsingfors universitet, statsvetenskapliga fakulteten Urvalsprov 2009 Bedömningsgrunderna ALLMÄN STATSLÄRA, LINJEN FÖR FORSKNING I ADMINISTRATION OCH ORGANISATION Bok: Abrahamsson B & Andersen J.A: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer Material: Europeiska kommissionens vitbok om styrelsereformerna i EU (2001) 1. Vilka teoretiker står bakom de följande utsagorna? Presentera centrala rationella framtoningar i deras argument. (6p) a)..., The most difficult task of the chief executive is not command, it is leadership, that is the development of the desire and will to work together for a purpose in the minds of those who are associated in any activity. (1.5p) b) Det byråkratiska väldet betyder ett välde av formalistisk opersonlighet; sine ira et studio, utan hat och lidelse, därför alltså utan kärlek och entusiasm... (1.5p) c) Utan principer vandrar man i mörkret, i ett kaos. Utan erfarenhet och sinne för proportioner blir man ständigt hämmad, även med de bästa principer. (1.5p) d) The writer has great sympathy with those who are overworked, but on the whole a greater sympathy for those who are under paid. (1.5p) Genom att identifiera personen fick man 0.25 p/teoretiker. Genom att presentera centrala rationella framtoningar i deras argument enligt Abrahamssons och Andersens bok max 1.25p till. 1a) Luther Gulick (0.25p) För att få 1.25 poäng måste följande synpunkter från boken (Abrahamsson & Andersen s.38-41) Gulick ansåg att arbetsfördelningen alltid uppstår när människor arbetar tillsammans, och därför är koordinering nödvändig. (0.25p.) Gulick påpekar att en enda exekutivt myndighet behövs en verkställande direktör. Organisationsproblemet blir då att bygga upp en struktur av kommunikation och kontroll mellan direktören och de arbetande. Gulick menar att chefen borde ha möjligheten att koordinera och stödja all arbetsdelning, så att organisationens mål ska uppnås på ett effektivt sätt.(max 0.5p) 1
2 Enligt Gulick har chefen ansvar för i sju så kallade ledningsfunktioner: planläggning; organisering; rekrytering; dirigering; koordinering; rapportering; budgetering. Gulick att uppgifter skulle lösas i allt mindre grad genom tvång och disciplin, och mer genom övertalning. Gulick anser också att trycket på cheferna minskar när organisationen är väladministrerad. (max 0.75p) Enligt Gulick är en god organisation en produktiv organisation. (0.25 p) 1b) Max Weber (0.25) För att få 1.25 poäng måste följande synpunkter från boken (Abrahamsson & Andersen s.42-46) Weber intresserade sig för byråkratiseringsprocessen i samhället. Byråkratin var för Weber en funktionstyp, dvs. ett sätt som organisationen verkar på. Weber beklagade utvecklingen mot alltmer rationella och byråkratiska styrningsreformerna även om han menade att byråkratin helt tekniskt var överlägsen andra former. (max 0.5p) Weber anser att en handling är rationell om den är orienterad mot ett definierat mål eller är styrd av medvetna värderingar. (Abrahamsson & Andersen, s.44) (0.25p) Enligt Weber går det samhälleliga utvecklingen mot en ännu högre grad av rationalism på kostnad av tidigare samhällsformers traditionalism, mysticism och religiositet. Weber är ännu ingen utvecklingsoptimist. Hans ideal var ett samhälle baserat på fritt samarbetande individen, marknaden som huvudprincip och politisk ordning som i högg grad bygger på karismatiska ledarens insats. Detta är ändå inte realistisk, utan den fortgående byråkratiseringen av samhället styr den politiska utvecklingen i alltmer organiserade former och reglerar ännu mera den fria konkurrensen. (Abrahamsson & Andersen s.45) (max 0.5p) 1c) Henri Fayol (0.25p.) För att få 1.25 poäng måste följande synpunkter från boken (Abrahamsson & Andersen s.32-38) Fayol ansåg att organisationen kunde ledas framgångsrikt om man med omtanke använde ett antal administrativa principer. Fayol definierade 14 enkla principer för administration. (se på sida 34) och 5 administrativa verktygen (s.37) (max 0.75p) Organisationen skulle organiseras rationellt och logiskt i syfte att leda den mot dess mål. Enligt Fayol var en av företagsledningens viktigaste plikter att utforska möjligheter till förbättringar. Han menade att organisationen ska ha staber, vars uppgift är att göra förberedelser för framtiden och utforska möjligheter för förbättringar.(s.36) Fayol argumenterade också för användningen av organisationsscheman för att få en överblick över hela organisationen.(s.36-37) (max 0.5p) 2
3 1d) Fredrik Taylor (0.25p) För att få 1.25 poäng måste följande synpunkter från boken (Abrahamsson & Andersen s.25-32) Enligt Taylor syftade företagsledningen till att göra produktionen mer effektiv. Det rationalistiska hos Taylor är om en arbetsuppgift kan specificeras och slut produkten definieras, måste det finnas ett bästa sätt att utföra arbete på. (0.25p) Taylor argumenterade för systematisk arbetsledning den bästa ledningsformen är riktig vetenskap; vetande som bygger på klart definierade regler och principer. Genom att använda dessa principer kan man uppnå goda resultat. (s.27)(0.25p) Taylor listade fyra ansvar- och arbetsuppgifter för ledningen (se på sida 28) (max 0.5p) Enligt Abrahamsson och Andersen (s.30) kom Taylor att bli den s.k. rationaliseringsrörelsens huvudfigur. (0.25p) 2. Beskriva en organisation som fungerar enligt Webers byråkratiska idealtyp. Hur kan idealtypen utnyttjas i forskningen av administrationer och organisationer? (6p) Genom att beskriva konceptet byråkratiska idealtypen var det möjligt att få max 1.5 poäng. Den byråkratiska idealtypen är ett koncept som Max Weber utvecklade för vad han såg som den renaste formen för administration. I enlighet med Weber höll byråkratin på grund av sin tekniska suveränitet på att konkurrera ut all andra organisationssätt. Detta interesse var knutet till den pågående rationaliseringen i samhället. (Abrahamsson & Andersen, s.45) Det är viktigt att påpeka, att Weber inte menade att samhället måste organiseras byråkratiskt, och att han var skeptisk till rationalisering och byråkrati, fenomen som placerade människor i en järnbur. (Abrahamsson & Andersen, s.45-46) Således är den byråkratiska idealtypen att metodologiskt hjälpmedel och ingenting annat. Genom att beskriva organisationen som fungerar enligt den byråkratiska idealtypen var det möjligt att få max 3 poäng. För att få 3 poäng måste de följande 5 synpunkter från Abrahamsson & Andersen En organisation som fungerar enligt den byråkratiska idealtypen är hierarkiskt konstruerad. Befattningsbeskrivningar är noggranna. Anställningen baseras på förtjänst och kompetens. Urvalet betonar tekniska kvalifikationer. Den byråkratiska idealtypen också betonar befordran efter senioritet och prestation. (Abrahamsson & Andersen, s. 45) Det var även möjligt (men ingen förutsättning) att diskutera byråkratin genom att utnyttja de tyska begreppen (s.45) Präzision, Schnelligkeit, Eindeutigkeit, straffe Unterordnung, Eindeutigkeit, Aktenkundigkeit etc. Beskrivningen om hur idealtypen kan utnyttjas i forskningen gav max 1.5 poäng. Enligt Abrahamsson & Andersen (s.44) är idealtypen ett metodologiskt hjälpmedel som forskaren kan 3
4 använda för att renodla en analys och möjliggöra generaliseringar. En välformulerad idealtyp kan användas för jämförande studier, t.ex. i forskningen av administrationer och organisationer inom olika samhällen eller under olika perioder (t.ex. Webers analys av sambandet mellan kapitalistisk anda och protestantisk etik) Abrahamsson & Andersen (s.44) beskriver idealtypen som ett begrepp eller en sinnebild för någon företeelse som forskaren försöker beskriva. Forskaren kan utnyttja idealtypen för att beskriva en ren, oblandad framställning av ett samhälleligt fenomen. 3. Identifiera de viktigaste resultaten i Hawthornestudien och redogör hur dessa resultat bidragit till uppkomsten av organisatorisk humanism. (6p) För att få 6 poäng måste nedanstående synpunkter Beskrivningen av Hawthorneundersökningen: Hawthorneundersökningen ledades av Elton Mayo vid Western Electric Companys fabriker i Hawthorne, Chicago, mellan Fabriken hade lidits av problem med missnöje och arbetarna. (max 0.5p.) Konklusioner: konklusionerna från studien, enligt Abrahamsson & Andersen (s.54) var att arbetarnas beteende och känslor hängde nära samman och att en grupps normer var väldigt betydelsefulla för vad den enskilda arbetaren producerade; samt att pengar påverkade produktionsresultatet i ansenligt mindre grad än gruppens normer, känsloupplevelser och trygghetsbehov. (max 1p.) 3 undersökningar (enligt Abrahamsson & Andersen, s.54-55): 1) förhållandet mellan den fysiska arbetsmiljön och produktiviteten (experimenten med ljusstyrka); 2) experimenten med en produktionsgrupp för sammansättning av telefonreläer, som isolerades från huvudgrupperna; och 3) en studie som innefattade bank wiring-observationsrummet, där pågick försök att granska effekterna av ackordslön. (max 0.75p) Genom att presentera de 3 undersökningar + viktigaste slutsatserna (enligt Abrahamsson & Andersen s.54-55) var det möjligt att få max 3p. Uppkomsten av organisatorisk humanism: Enligt Abrahamsson & Andersen (s.55-56) har Hawthorneundersökningen givit betydelsefulla bidrag till vår förståelse av gruppfenomen och gruppbeteende, speciellt nät det gäller betydelsen som normer har för hur individer beter sig på arbetsplatsen. Forskningsresultaten från Hawthornestudien kom att ge underlag till en helt ny forskningstradition Human Relations skola, som ledde till en period som kallas Organisatorisk Humanism. (max 0.75p.) 4
5 4. Diskutera legitimitetsutmaningar inom Europeiska Unionens styrelse. Hur kan legitimiteten förbättras inom EU enligt Abrahamssons och Andersens bok? (6p) Bedömningen: 1.genom att presentera centrala synpunkter enligt Abrahamssons och Andersens diskussion om legitimitet, 3 p. 2. EU:s styrelsereformer enligt materialet förväntades behandlas utgående från det som stod i boken, 3p. Legitimiteten diskuteras i Abrahamssons och Andersens bok speciellt på sidorna s.45, och (Webers tre typer av legitim auktoritet, s.45; begreppet legitimitet s.213; inre och yttre legitimitet s ; legitimitet och makt ). De viktiga synpunkter förväntades då tillämpas till materialet genom att jämföra teoretiska argument med reformer som presenteras i materialet. T.ex. Som Abrahamsson och Andersen beskriver (s.213), innebär medlemskap i en organisation att individen i organisationen inte fritt kan välja om han/hon skall följa organisationens beslut och regler. Detta kan leda till besvikelse. EU:s vitbok om styrelsereformer påpekar att européer känner sig främmande inför EU:s arbete. Bl.a. därför försöker kommissionen att öka delaktighet i hela beslutsprocessen från beredning till tillämpning. (1p) 5. Identifiera impulser som har förorsakat ett behov att göra ändringar i det europeiska styret. Hur skulle du beskriva omgivningens inflytande på EU:s styrelse genom den systemteoretiska omgivningsmodellen samt den rationalistiska teorin? Tillämpa styrelsereformen som presenterades i materialet enligt Abrahamssons och Andersens modell om organisationsförändring. (8p) Iden i frågan var att tillämpa styrelsereformen som presenterades i kommissionens vitbok enligt Abrahamssons och Andersens modell om organisationsförändring (Figur 12.1, s.230). Ytterligare skulle svaret innehålla diskussion om omgivningens inflytande på EU:s styrelse på basis av teorin i boken (s ). Poäng utdelades på följande sätt: omgivningen enligt rationalistisk teori och systemteori (centrala synpunkter enligt s ; inre och yttre impulser p ) och diskussionen om vitboken (EU:s omgivning/impulser som har förorsakat ett behov att göra ändringar i det europeiska styret) max 1,75 p. modell för organisationsändring (s.230:) och tillämpningen av styrelsereformen i materialet max 5,25p. (0.75p*7 steg inom modellen) Modellen enligt Abrahamsson och Andersen: 1. Behov av förändring (inre och yttre impulser), 2. mål för förändring, 3. diagnos, 4. förändringsstrategi, 5. plan för genomförande, 6. genomförande, 7. evaluering Till exempel: Behov av förändring/impulser: enligt vitboken känner sig många européer främmande inför EU:s arbete. Resultaten med bl.a. sjunkande valtagande visar att människor inte har ett stort förtroende för EU. (0.75p) 5
6 Mål för förändringen: EU måste föras närmare individen. Det måste göras tydligare vad unionen gör och vad den står för. Enligt vitboken beslutsprocessen skall göras öppnare, så att fler människor och organisationer involveras i arbetet med att utforma och genomföra EU:s politik. (0.75p) 6. Hur skulle Michels bedöma på basis av Abrahamssons och Andersens bok målsättningar i materialet om EU:s styrelse? Materialet förväntades behandlas utgående från det som stod i boken. Enligt Abrahamsson & Andersen, s ser Michels organisation lika med oligarki. Varje organisation inom sig bär tendensen till oligarki. Michels menade att maktkoncentration är ett framträdande drag också hus organisationer vilka har den uttalade ambitionen att vara demokratiska. Förklaringen grundar sig på strukturella faktorer. I masspartier eller allmänt i stora intresseorganisationer uppstår ett tryck mot maktkoncentration och fåtalsvärde pga. organisationens egen inneboende logik. Efter Michels (Abrahamsson & Andersen s.49) leder organisationen till att varje parti eller fackförening delas i en minoritet av ledare och en majoritet av ledda. Michels ser t.ex. att medlemmarnas stora antal utgör ett hinder för allas direkta deltagande i besluten och därigenom uppstår en tendens till centralisering. Ledare behövs också för att avgöra tvister bland medlemmarna. Enligt Michels finns det även ett psykologiskt behov av ledare. Michels ger upp hoppet att en organisation kan förbli demokratisk. (Abrahamsson & Andersen s.49) 4 poäng skulle man få genom att presentera dessa synpunkter av Michels (2p) och att då diskutera Europeiska kommissionens vitbok om styrelsereformerna i EU på basis av Michels kritiska inställningar (2p). 6
Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB.
Statvetenskapliga fakulteten Urvalsprov i allmän statslära Linjen för forskning i administration och organisation Bedömningsgrunderna Sommar 2010 Litteraturprov Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation.
Läs merOrganisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09
Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik
Läs merProvmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 16. TentamensKod: Tentamensdatum: 30 september 2016 Tid:
Organisation och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 16 TentamensKod: Tentamensdatum: 30 september 2016 Tid: 09.00-10.30 Totalt
Läs merDet svenska politiska systemet. Politik och förvaltning
Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett
Läs merScientific management. Synonymt används taylorism. Central person är Fredrick W Taylor ( ). Amerikan. Ingenjör.
Klassisk organisationsteori. Till organisationsteoretiska klassiker räknas Scientific management (taylorism) Webers byråkratidiskussion Fayols administrationslära Human Relationsrörelsen Alla de här organisationsteorierna
Läs merWeber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson
Weber, Durkheim och Simmel Magnus Nilsson Max Weber Levde 1864 till 1920. Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi
Läs merProvmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15. TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid:
Organisation och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15 TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid: 09.00-10.30 Totalt antal
Läs merProvmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 17. TentamensKod: Tentamensdatum: 29 september 2017 Tid:
Organisation och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 17 TentamensKod: Tentamensdatum: 29 september 2017 Tid: 09.00-10.30 Totalt
Läs merHR-perspektivets kärna/grundfråga:
HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi
Läs merOrganisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14
Organisation, bildning och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 TentamensKod: Tentamensdatum: 3 oktober 2014 Tid: 09.00-10.30
Läs merEuropean Mentoring programme i. 25 mars Unionsmöte i Luleå 8 10 april 2011
European Mentoring programme i Stockholm 25 mars 2011 Hjärtligt välkomna Dagens program FM adepter och mentorer samlas för reflektion Hur fortskrider arbetet? Hur vill vi ha avslutningen? asu EM Ledarskap
Läs merOrganisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014
Organisationer och Makt Henrik Ifflander VT2014 sammanfattning av föregående föreläsning för att få något gjort krävs samarbete i organiserad form organisationer är de länkar som binder samman människor
Läs merTENTAMEN AOP-A, delkurs 4 (VT-11) 17 dec -2011
(VT-11) 17 dec -2011 De 12 flervalsfrågorna ger en poäng vardera. Den avslutande essäfrågan ger tre poäng. Sammanlagt kan man alltså få 15 poäng. För att få Godkänt måste man ha minst 6 poäng. För att
Läs merOrganisationskommunikation3
Organisationskommunikation3 MKGB20 HT10 Organisationsteorier Tvärvetenskap (psykologi, sociologi, statskunskap, ekonomi, naturvetenskap Flera nivåer (individ-, organisations- och interorganisatorisk nivå)
Läs merOrganisering. Aida Alvinius.
Organisering Aida Alvinius aida.alvinius@fhs.se Fil.dr. Sociologi Ledarskapscentrum i Karlstad Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan In the beginning, there is organization
Läs merHuman Resource Management
Human Resource Management Ledning av relationen mellan människa och organisation Karin Bredin, Ek. dr Institutionen för Ekonomisk och Industriell Utveckling Framväxten av nya idéer om relationen mellan
Läs merKlassisk Sociologisk Teori
Klassisk Sociologisk Teori Föreläsningens upplägg Fyra delar Introduktion till Sociologi Att se samhället? Marx Durkheim Weber Att se samhället Vad är sociologi? Blev en vetenskap 1947 i Sverige Handlar
Läs merFörvaltningspolitik - introduktion
Förvaltningspolitik - introduktion Bakgrund och begrepp 31.10.2011 Svenska social- och kommunalhögskolan Uppläggning Frågan: Varför är förvaltningen viktig ur ett statsvetenskapligt perspektiv? Förvaltningsanalysen
Läs merOrganisationsteoretiska skolor
www.byggledarskap.se Organisationsteoretiska skolor 1(5) Organisationsteoretiska skolor Det finns flera olika skolor, eller teorier, kring organisationer och synen på ledarskap och kommunikation inom dessa.
Läs merKÄNSLORNA SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG
KÄNSLORNA SOM SKAPAR MEDARBETARENGAGEMANG Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Emotional_Engagement_062513_wpEMEA KÄNSLORNAS BETYDELSE
Läs merUtbildningsplan. Masterprogram i statsvetenskap. Dnr HS 2019/45 SASTV. Programkod:
Dnr HS 2019/45 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i statsvetenskap Programkod: SASTV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 120 Beslut om inrättande: Undervisningsspråk:
Läs merOrganisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014
Organisationer och förändring Henrik Ifflander VT2014 Huvudfrågor i organisationsteori organisation människa rationalitet icke-rationalitet stabilitet förändring Makt... Direkt makt - handlingsmakt, Weber
Läs merKollegialitet en modern styrform av Kerstin Sahlin och Ulla Eriksson-Zetterquist
Kollegialitet en modern styrform av Kerstin Sahlin och Ulla Eriksson-Zetterquist Presenterad av Ulla Eriksson-Zetterquist, Lund 2018-05-15 Samtida diskussion: i Sverige I Sverige Samtida debatt Autonomireformen,
Läs merMen även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt.
Föreläsning om makt Jonas 1. Vad är makt? 2. Makt över a. Auktoritet b. Politik 1. Vad är makt? Problematiskt att svara på, eftersom makt brukar ses som essentially contested concept. Alltså ett begrepp
Läs merSjälvreflektionsinstrument familjecentral en användarguide
Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Ett instrument för att förverkliga familjecentralen som idé Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Sofia Kjellén Innehållsförteckning Inledning Användarguidens
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merDemokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap
www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en
Läs merFayol en fördjupning. Inledning. Avhandling
Fayol en fördjupning Inledning Henri Fayol föddes år 1841. Han utbildades vid gruvingenjörsskolan St. Etienne, och kom 1860 sedan till stenkolsgruvan i Commentry. Han skaffade sig först ett namn som gruvingenjör
Läs merSvårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10
Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Staffan Johansson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
Läs merPolitisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.
Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland
Läs merSASOL, Masterprogram i rättssociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology of Law, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SASOL, Masterprogram i rättssociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad
Läs merAuktoritet och lydnad
Auktoritet och lydnad Auktoritet och lydnad hör till socialpsykologin som är en inriktning inom psykologin. Auktoritet Ordbeskrivningen för auktoritet enligt Nationalencyklopedin är: att det är en social
Läs merLEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER
LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER BITR PROFESSOR NOMIE ERIKSSON HÖGSKOLAN I SKÖVDE 12 OCH 13 NOVEMBER 2018 Bild 1 Bild 1 VARFÖR ÖKAR GRADEN AV KOMPLEXITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN? New Public Management,
Läs merPEOPLETRANSITION MELLAN NU OCH FRAMTID
PEOPLETRANSITION MELLAN NU OCH FRAMTID PATRICK WACHTELIUS Kontakt: https://www.linkedin.com/in/patrickwachtelius patrick.wachtelius@peopletransition.com APOLLONIA FISKEBÄCKSKIL 16.09.16. EN LITEN MENTI
Läs merFörändring, evidens och lärande
Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)
Läs merKvalitet i LIA inom yrkeshögskolan.
Kvalitet i LIA inom yrkeshögskolan Kvalitet i LIA studerande Växlingen mellan skolbaserad undervisningen och LIA är styrkan. Att anordnare och handledare talar med varandra. Kunnig, engagerad och tillgänglig
Läs merDet svenska politiska systemet: Introduktion
Det svenska politiska systemet: Introduktion Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv
Läs mer5.12 Psykologi. Mål för undervisningen
5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes
Läs merDen industriella revolutionen
Organisationsteori I Den moderna organisationens födelse och de klassiska organisationsteorierna Den industriella revolutionen England, senare delen av 1700-talet Ekonomisk take off Arbetskraftsförskjutning,
Läs merLedare och ledda. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskapets historia. Management Leadership. Goda ledare Hur märks det?
Ledare och ledda Ledarskapets historia TGTU04 26 okt 2011 Rune Olsson, PIE, IEI, LiU. Tre föreläsningar med Rune 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder din tid. 14 nov Stilar. Modernt
Läs merMomentguide: Aktörer inom internationell politik
Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika
Läs merFörskolans kommunikationsmiljö
LÄRARUTBILDNINGENS SKRIFTSERIE 8 Daniel Pettersson och Linda Magnusson (Red.) Förskolans kommunikationsmiljö Betraktelser och reflektioner kring Gävle förskolors kommunikativa möjligheter Forskning av
Läs merEurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) Bryssel den 21 augusti 2013 ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET
Läs merfafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930
fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 PROJEKTARBETE Projekt handlar om hur tillfälliga organisationer hanteras så att RÄTT PROBLEM löses på RÄTT SÄTT vid RÄTT TIDPUNKT 1 Olika sorters
Läs merSACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå
Läs merLäsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
Läs merA. Masterprogram i rättssociologi (Master of Science (120 credits) Programme in Sociology of Law)
Dnr U 2016/161 1 A. Masterprogram i rättssociologi (Master of Science (120 credits) Programme in Sociology of Law) Omfattning:120 högskolepoäng Nivå: Avancerad nivå Programkod: SASOL Undervisningsspråket
Läs merYttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation
Läs merHur leder vi transformationer?
Hur leder vi transformationer? Offentlig chef 14 mars 2019 #offentligchef @gaialeadership Vad är transformation? Hur leder vi en transformation? 7 steg för en lyckad transformation I think there are good
Läs merHuman resource. Människan och organisationer
Human resource Människan och organisationer Grundpelare i HR Organisationer är till för att ta hand om mänskliga behov Organisationer och människor behöver varandra När anpassning mellan organisation och
Läs merFörordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program
SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.
Läs merUnderlag för arbete med kvalitetsindikatorn
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Underlag Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn Anteckningssidor med plats för avstämningar och reflektioner utifrån Stockholms stads
Läs merÄmne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik
Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och
Läs merPerspektiv på ledarskap. Oksana Johansson
Perspektiv på ledarskap Oksana Johansson Innehåll Vad är ledarskap? Forskning om ledarskap Modeller och sätt att betrakta ledarskapsstilar Ledarskap kopplat till kontext Målet är att visa modeller och
Läs merALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN
OM ALLA I FÖRSTA HAND TÄNKER PÅ SIG VEM SKA DÅ SE TILL HELHETEN? ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN UR ETT STATSVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV HELENA STENSÖTA, DOCENT PHD STATSVETENSKAP GÖTEBORGS
Läs merHur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete
Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete Seminarium i Göteborg 22 november 2011 FoU i Väst Kjell Broström Bakgrund NSPH Nätverk under Nationell psykiatrisamordning
Läs merFråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.
Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.
Läs merEn hållbar stad öppen för världen
Medarbetar- och arbetsmiljöpolicy En hållbar stad öppen för världen Göteborg en stad för alla Vi som arbetar i Göteborgs Stad har ett gemensamt uppdrag, att tillgodose göteborgarnas behov och rättigheter.
Läs merHarisalo Risto: Organisaatioteoriat. Tampereen yliopistopaino ISBN (nid.)
STATSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Urvalsprov i Allmän statslära Linjen för politologi Bedömningsgrunder Sommar 2014 Urvalsprovet bedömdes år 2014 utgående från nedanstående bedömningsgrunder. Inträdesboken
Läs merÖkat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Läs merSamverkan. om roller, dialog och tillit
Samverkan om roller, dialog och tillit At present, I am not convinced that the defense of the executive order is consistent with these responsibilities, nor am I convinced that the executive order is lawful.
Läs merKursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Läs merPlatsar människan i morgondagens företag?
Platsar människan i morgondagens företag? - att ta utgångspunkt i den mänskliga naturen Lasse Berg och Bo Rex HR-dagarna 2013-09-26 Hur människan blev människa om människans evolution Lasse Berg 1 Vad
Läs merRapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö
Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll
Läs merMål, friutrymme, process
Mål, friutrymme, process - Lgr 11 och några idéer kring lokal pedagogisk planering Niklas Gustafson niklas.gustafson@mah.se 1 Innehåll Pendling mellan mål och process Resultat av en studie Två historielärares
Läs merTEAM OCH TEAMLEDARSKAP
TEAM OCH TEAMLEDARSKAP Susanna Bihari Axelsson Docent, Universitetslektor Grupp Två eller flera individer, som interagerar med varandra och där det finns en psykologisk relation mellan dem. (Wilson & Rosenfeld,
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merDECEMBER En kunskapssammanställning sammanfattning. Lön, motivation och prestation: Psykologiska perspektiv på verksamhetsnära lönesättning
DECEMBER 2017 En kunskapssammanställning sammanfattning Lön, motivation och prestation: Psykologiska perspektiv på verksamhetsnära lönesättning Författare Psykologiska institutionen, Stockholms universitet:
Läs merKommissionens arbetsdokument
Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes
Läs merEn grupp. varandra. gruppen, normer
En grupp en samling individer som står i dynamiskt samspel med varandra - Ett eller flera gemensamma syften med sin existens - Mer eller mindre uttalad organisation där olika deltagare fyller olika funktioner
Läs merHållbar stad öppen för världen
Medarbetar- och arbetsmiljöpolicy Hållbar stad öppen för världen Göteborg en stad för alla Vi som arbetar i Göteborgs Stad har ett gemensamt uppdrag, att tillgodose göteborgarnas behov och rättigheter.
Läs merBILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad
BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE Senast reviderad 2011-01-10 SID 2 (5) Instruktion till uppföljningsmaterialet Ansvarig för att fylla
Läs merVad är anarkism? en introduktion
Vad är anarkism? en introduktion Anarkismen kan sammanfattas som en politisk filosofi, en rad praktiska metoder, samt en historisk rörelse. Som politisk filosofi kan anarkismen definieras som ett motstånd
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0389/2. Ändringsförslag. Dominique Bilde för ENF-gruppen. Milan Zver Genomförandet av Erasmus+ 2015/2327(INI)
25.1.2017 A8-0389/2 2 Beaktandeled 18 med beaktande av förklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning (Parisförklaringen),
Läs merLedning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019
Ledning i förskolan Villkor och uttryck Almedalen 2 juli 2019 Är det skillnad på att leda en skola och förskola? Bakgrund Förändringar i ledningsfunktionen? Förskolans kunskapstradition? Stora variationer
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merKurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Läs merFörklaringar i samhällsvetenskaper och humaniora.
Förklaringar i samhällsvetenskaper och humaniora. Kursschema, Vetenskapsteori, 31.10. -12.12. 2011, må 10-12. 31.10 Introduktion. 7.11 Vetenskap som hypotesprövning. 14.11 Vetenskapliga förklaringar I.
Läs merRådets rambeslut om bekämpning av organiserad brottslighet: Vad kan göras för att stärka EU-lagstiftningen på detta område?
GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR Rådets rambeslut
Läs merVALET TILL EUROPAPARLAMENTET Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB Standard 69.2) Våren 2008 Analytisk sammanfattning
Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Förbindelser med medborgarna ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN 15/09/2008 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Eurobarometerundersökning
Läs merEMOTIONSSOCIOLOGI (KAP 12 I HEIDEGREN OCH WÄSTERFORS)
EMOTIONSSOCIOLOGI (KAP 12 I HEIDEGREN OCH WÄSTERFORS) Sociologer har inte alltid intresserat sig för känslor. Sociologer som t.ex. Talcott Parsons (1902-1979) ansåg att känslor inte spelade någon roll
Läs merFacket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin
Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga
Läs merMasterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN
1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research
Läs merSocionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget
Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta
Läs merTorgeir Alvestad Fil. Dr.
Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen
Läs merINFLYTANDE I UTKANTEN AV EUROPA
UNGDOMSBAROMETERN : INFLYTANDE I UTKANTEN AV EUROPA De unga är alltmer intresserade av politik, men intresset varierar enligt utbildningsnivå. De ungas samhällsaktivitet har ökat och majoriteten av de
Läs merÅterkopplingsrapport M A S T E R P E R S O N A N A L Y S I S. Rapport för: Mattias Söderström
Rapport för: Mattias Söderström Denna rapport är resultatet av din Master Person Analysis. Avsikten är en tydlig och korrekt summering av dina svar från formuläret. Dina testresultat kommer att användas
Läs mersamhällskunskap Syfte
Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både
Läs merVarför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014
Varför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014 För att förklara samhällsproblem och ordning behöver vi ta reda på: enheter relationer mekanismer ...och med ett organisationsteoretiskt
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merPlan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna
Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef
Läs merBAS A01 Baskurs för universitetsstudier!
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Ondskans makt och mekanismer! Är förklaringar möjliga?! Forskning i ondskans tjänst! Hypotermiexperiment med dödlig utgång.
Läs merHemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1
LINKÖPINGS UNIVERSITET Politices kandidatprogrammet Kurs: Politisk teori II Kurskod: 733G36 Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 SYFTE Denna promemoria syftar till att jämföra
Läs merUtbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar
Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:
Läs mersid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete
sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet
Läs merForskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration
16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur
Läs merLEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER
LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER BITR PROFESSOR NOMIE ERIKSSON HÖGSKOLAN I SKÖVDE 12 OCH 13 NOVEMBER 2018 Bild 1 Bild 1 VARFÖR ÖKAR GRADEN AV KOMPLEXITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN? New Public Management,
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45
Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merFÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Läs mer