Rapport 2013:25 REGERINGSUPPDRAG. Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2013:25 REGERINGSUPPDRAG. Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter"

Transkript

1 Rapport 2013:25 REGERINGSUPPDRAG Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter

2

3 Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter Boverket oktober 2013

4 Titel: Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter Rapport: 2013:25 Utgivare: Boverket oktober 2013 Upplaga: 1 Antal ex: 80 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: Bostäder, bostadsbyggande, bostadsproduktion, bostadsmarknaden, gruvorter, gruvkommuner, hinder, förslag, åtgärder, kreditgarantier, lån, hyresgarantier, småhus, flerbostadshus, Askersund, Lindesberg, Hedemora, Östhammar, Hudiksvall, Lycksele, Malå, Norsjö, Skellefteå, Storuman, Gällivare, Kiruna, Pajala. Dnr: /2013 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2013

5 3 Förord På uppdrag av regeringen ska Boverket se över vilka hinder som föreligger för ökad bostadsproduktion på gruvorter samt föreslå åtgärder. Boverket ska också föreslå en ändring i förordning (2004:105) om statlig kreditgaranti för lån för bostadsbyggande samt redovisa hur förordningens nuvarande bestämmelser om lån för ombyggnation har tillämpats. Rapporten är Boverkets svar på regeringens uppdrag. Rapporten innehåller en analys av identifierade hinder utifrån ett marknadsekonomiskt perspektiv samt förslag på möjliga statliga åtgärder. Rapporten har sammanställts av Tobias Oscarsson, Anna Dyberg-Ek, Frida Johansson och Joakim Iveroth där den sistnämnde har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har t f enhetschef Paula Hallonsten och avdelningschef Anders Sjelvgren deltagit. Karlskrona oktober 2013 Janna Valik generaldirektör

6 4 Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter

7 5 Innehåll Sammanfattning... 7 Inledning... 9 Bakgrund... 9 Uppdraget... 9 Att definiera gruvkommuner Avgränsningar Arbetsgång Rapportens disposition Utgångspunkter Skäl till statligt ingripande Effektivitetsbrister på marknaden Andra hinder på marknaden Misslyckanden och barriärer på bostadsmarknaden Marknadsmisslyckanden Marknadsbarriärer Bostadsbyggande i 13 gruvorter Nyproduktion av småhus Nyproduktion av flerbostadshus Sammanfattning Hinder för bostadsbyggande på gruvorter Hinder som framkom under Boverkets hearing Hinder framhållna i Boverkets bostadsmarknadsenkät Bostadsmarknadsstatistik Analys av identifierade hinder Kommunens planering Låga marknadsvärden Stor osäkerhet kring gruvverksamheten Förslag på åtgärder Möjliga statliga åtgärder Statliga kreditgarantier minskar risken för långivaren Blockuthyrning eller hyresgaranti minskar risken för fastighetsägare 32 Andra möjliga lösningar Slutdiskussion Litteratur Förslag på ändring i förordning (2004:105) om statlig kreditgivning för lån för bostadsbyggande m.m Författningsförslag Förordningen (2004:105) om statlig kreditgaranti för lån till bostadsbyggande m.m., nuvarande lydelse Förordningen (2004:105) om statlig kreditgaranti för lån till bostadsbyggande m.m., föreslagen lydelse Problembeskrivning och syfte med förslaget Nollalternativet Berörda aktörer Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Konsekvenser för privatpersoner samt små- och medelstora företag Konsekvenser för bostadsbyggandet... 44

8 6 Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter Statsfinansiella konsekvenser Överenstämmelse med EU-medlemskap Tidpunkten för ikraftträdande och informationsbehov Tillämpning av nuvarande bestämmelser om kreditgarantier Bakgrund Nuvarande tillämpning Andra åtgärder än ombyggnad i låneunderlaget Sammanfattning Bilaga Bilaga

9 7 Sammanfattning I denna rapport har Boverket analyserat hinder och förutsättningar för bostadsbyggande i kommuner med gruvverksamhet. För att identifiera hindrena genomfördes en hearing med berörda aktörer. Bilden som framkom då kompletterades med uppgifter från Boverkets bostadsmarknadsenkät från 2013 samt av statistik om vissa gruvkommuners bostadsmarknader. Analys av identifierade hinder Analysen av de hinder som har identifierats visar att det är risken som bostadsmarknadens aktörer möter som är central för att förklara varför utbudet av bostäder inte möter efterfrågan i gruvkommuner. Den höga risken förklaras av låga marknadsvärden på det befintliga beståndet och stor osäkerhet kring gruvverksamhetens framtid. Av denna anledning avstår potentiella byggherrar och fastighetsägare att investera. Varken låga marknadsvärden eller stor osäkerhet kan hänföras till brister i marknadens funktionssätt. Utifrån ett marknadsperspektiv skulle därför ett statligt ingripande mot denna risk inte leda till en bättre fördelning och ett bättre utnyttjande av resurser. Skälet till att ingripa med styrmedel måste därför utgå ifrån andra ställningstaganden. Detta är utgångspunkten för de möjliga åtgärder som föreslås. Möjliga statliga åtgärder Givet att det är den ekonomiska risken för olika aktörer som hindrar bostadsbyggande i gruvkommuner bör åtgärderna inriktas mot att undanröja riskmomentet eller åtminstone verka för att den får en minskad betydelse. Boverket ser att staten har följande möjliga åtgärdsalternativ att göra just detta: Subventionera avgiften för statliga kreditgarantier för att öka investeringsviljan Utöka tillämpningsområdet för kreditgarantiförordningen för att ge ökade möjligheter att lånefinansiera vissa renoveringsarbeten Införa ett statligt hyresstöd för kommuner, eller andra aktörer, som blockförhyr en fastighet för att minska effekterna av vakanser för fastighetsägaren Förslagen förändrar förutsättningarna och möjligheterna för aktörer på bostadsmarknaden vilket i förlängningen har potential att öka antalet bostäder. Slagkraften i förslagen varierar dock och någon enkel lösning på riskproblematiken finns inte. Ändring i förordning (2004:105) om statlig kreditgaranti Boverket lämnar i rapportens andra del ett förslag på ändring i förordning (2004:105) som innebär att kreditgarantier även kan ges för ombyggnationer för egnahem och ägarlägenheter. Bedömning är att detta kommer få marginella konsekvenser för antalet ombyggnationer av egnahem och ägarlägenheter.

10 8 Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter Eftersom intresset för kreditgarantier vad gäller nyproduktion av egnahem eller ägarlägenheter är svalt bedöms intresset för samma garanti för ombyggnation också vara svalt. Dessutom är åtgärder i egnahem främst underhållsåtgärder för vilka rotavdrag är möjligt. Dessa ryms sällan inom begreppet ombyggnad. Tillämpning av begreppet ombyggnation I rapportens tredje del redovisas hur begreppet ombyggnad har tillämpats i nuvarande bestämmelser om statlig kreditgaranti. Boverkets ansats är att vissa förutsättningar är grundläggande för att en kreditgaranti till ombyggnad ska kunna beviljas: Det krävs minst en bygglovspliktig åtgärd Att åtgärden bedöms som en påtaglig förnyelse som i regel är förknippat med en större investering Att Boverket bedömer att åtgärderna i ett projekt sammantaget är att se som en ombyggnad Vidare, Boverket garanterar inte enskilda åtgärder utan ser projektet i sin helhet. Av den anledningen kan underhållsåtgärder, som i sig självt inte är att betrakta som ombyggnation, innefattas av kreditgarantin så länge som huvudelen av projektet klassas som ombyggnad.

11 9 Inledning Bakgrund Sedan slutet av 1990-talet och framförallt under 2000-talet har gruvnäringen i Sverige upplevt en kraftig expansion. Anledningen är den ökade efterfrågan på mineraler och malm på världsmarknaden vilket har förändrat de ekonomiska förutsättningarna för svenska gruvor, kända gruvfyndigheter och prospektering. I samband med denna expansion har flera av de kommuner där gruvnäringen verkar signalerat att de har eller står inför en relativt stor efterfrågan på bostäder. Flera kommuner ser sig inte kunna möta den ökande bostadsefterfrågan då förutsättningarna för att kunna bygga nytt i takt med att gruvnäringen växer inte finns. I regeringens mineralstrategi 1 lyfts bostadsmarknaden fram som ett av gruvnäringens nyckelområden. En situation där kommunen inte kan erbjuda bostäder eller möjlighet till nybyggnad anses hämmande inte bara för kommunens framtida utveckling utan även för den direkta utvecklingen av gruvproduktionen. 2 Av denna anledning har Boverket getts i uppdrag att analysera vilka hinder och förutsättningar som existerar för bostadsbyggande på gruvorter och ge förslag på åtgärder. Uppdraget Regeringen uppdrar åt Boverket att se över vilka hinder som föreligger för ökad bostadsproduktion och vilka erfarenheter som finns av kommuners hantering av bostadsbyggande, kopplat till gruvnäringens expansion. Med utgångspunkt i den bild av arbetskraftsbehov och brist på bostäder i gruvkommunerna, som beskrivs i bilagan 3, ska Boverket belysa hur många bostäder det byggs och analysera orsakerna till att utbudet inte följer efterfrågan samt identifiera behov av och föreslå åtgärder. Boverket ska oberoende av hur översynen utfaller redovisa visst underlag rörande kreditgarantier enligt följande: Boverket ska lämna förslag till ändring i förordningen (2004:105) om statlig kreditgaranti för lån för bostadsbyggande m.m. så att kreditgarantier också kan beviljas för lån till ombyggnad av egnahem eller ägarlägenheter. Boverket ska dessutom redovisa hur de nuvarande bestämmelserna om kreditgarantier för lån till ombyggnad har tillämpats och i vilken utsträckning även åtgärder som inte ryms inom begreppet ombyggnad, 1 Näringsdepartementet (2013) Sveriges mineralstrategi för ett hållbart nyttjande av Sveriges mineraltillgångar som skapar tillväxt i hela landet 2 Mer om kopplingen mellan bostadsmarknad, arbetsmarknad och tillväxt, se t.ex. SOU 2012:88 eller BKN (2008) Samband mellan bostadsmarknad, arbetskraftens rörlighet och tillväxt 3 Med bilagan menas här bilagan i regeringsuppdraget. Regeringsuppdraget i sin helhet finns i denna rapports bilaga 2

12 10 Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter så som det är definierat i plan- och bygglagen (2010:900), har kunnat ingå i låneunderlaget. Att definiera gruvkommuner I Regeringsuppdraget används begreppen gruvorter och gruvkommuner. I denna utredning definieras dessa som kommuner där det bedrivs gruvdrift eller där gruvdrift är nära förestående. Av naturliga skäl är de kommuner som omfattas av definitionen en heterogen grupp som skiljer sig åt i befolkningsmängd och i mängden arbetstillfällen som gruvverksamheten tillför. Dessa skillnader har en avgörande betydelse för vilka typer av hinder för bostadsproduktion som möter respektive kommun och vilka möjliga lösningar som står till buds. Denna utredning har dock inte som mål att identifiera kommunspecifika hinder utan avser att identifiera det eller de hinder som kan sägas gälla generellt på gruvkommuners bostadsmarknader. Avgränsningar Utredningen har en marknadsekonomisk utgångspunkt. I uppdraget ligger att analysera orsaker till att utbudet inte följer efterfrågan, identifiera behov och föreslå åtgärder. För att bostadsbyggande ska komma till stånd krävs i första hand att bostäder efterfrågas. Det ingår inte i uppdraget att utreda hur stor denna efterfrågan är på orter med gruvverksamhet, eller kommer att bli i samband med gruvnäringens expansion. Utredningen avgränsas till utbudssidan och tar efterfrågan för given. Utredningen identifierar orsaker till att utbudet kan ha svårt att möta den efterfrågan som förutses i samband med gruvnäringens expansion. Möjliga statliga insatser, riktade mot dessa hinder, identifieras. Utredningen tar dock inte ställning till om staten bör gripa in mot dessa hinder. Arbetsgång För att identifiera vilka hinder och förutsättningar som finns på gruvkommuners bostadsmarknader anordnade Boverket en hearing den 11 september 2013 där berörda aktörer, kommuner och näringsliv, fick chansen att ge sin bild av problemet. Denna bild kompletterades sedan med hjälp av uppgifter från Boverkets bostadsmarknadsenkät från 2013 samt av statistik om vissa gruvkommuners bostadsmarknader. En konsultrapport från Centrum för regionalvetenskap (CERUM) ligger till grund för den statistiska bild som redovisas i sin helhet i bilaga 1. De identifierade hindrena granskas utifrån huruvida det är hinder som kan hänföras till effektivitetsbrister hos marknaden eller om det är andra omständigheter som är orsaken. Motivet bakom en statlig insats är avhängig svaret på denna fråga. Vidare, en ansats i utredningen är att identifiera samtliga hinder för bostadsbyggande i gruvkommuner, men där fokus ligger på att identifiera det eller de hinder som kan sägas vara specifika för gruvkommuner. Det

13 Inledning 11 eller de förslag på statliga insatser som föreslås i denna rapport kommer att rikta in sig på just dessa specifika hinder. Rapportens disposition Rapporten är upplagd enligt följande. I nästkommande kapitel ges en kort teoretisk bakgrund som beskriver marknaden och vad som kan föranleda ett statligt ingripande på denna. Vidare diskuteras bostadsmarknaden och typiska ineffektiviteter och brister som existerar på denna. Det tredje kapitlet ger en bild av bostadsbyggandet hitintills i kommuner med gruvverksamhet. I det fjärde kapitlet redovisas hinder för bostadsbyggande i gruvkommuner, detta baserat på Boverkets hearing, BME 2013 och statistik. I det femte kapitlet analyseras de identifierade hindrena. Vilka av dessa kan kopplas till gruvnäringens expansion och är de av sådant slag att de utgör effektivitetsbrister på marknaden. Det sjätte kapitlet ger förslag på statliga åtgärder som kan riktas mot identifierade hinder. I sjunde och avslutande kapitlet sker en slutdiskussion kring rapportens resultat. Enligt regeringsuppdraget ska Boverket även utreda två frågor angående förordning (2004:105) om statlig kreditgaranti. Detta görs i två fristående delar sist i rapporten.

14 12 Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter

15 13 Utgångspunkter Skäl till statligt ingripande Statliga ingripanden för att skapa en annan fördelning av resurser än den som blir resultatet av en fri marknad, kan göras av olika skäl. Ett skäl att gripa in är att marknaden i sig inte alltid förmår att fördela resurser på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. 4 I sådana fall kan ett statligt ingripande resultera i att samma mängd resurser ger en större nytta än utan ingripandet. Ett helt annat skäl är att fördelningen av resurser inte är önskvärd av andra skäl än samhällsekonomisk effektivitet. Bakgrunden till uppdraget är regeringens mineralstrategi. Bostäder ses som en viktig förutsättning för att möjliggöra en fortsatt tillväxt inom gruvnäringen. Det vilar på antagandet att människor som skulle kunna arbeta inom gruvnäringen även måste vara bosatt på gruvorten eller i dess närhet. Bostäder ses också som en förutsättning för att gruvkommuner ska kunna attrahera arbetskraft och få en önskvärd befolkningsutveckling. 5 Redan idag arbetar människor inom gruvnäringen på en ort som hon eller han inte är bosatt på. Möjligheten att pendla gör att sambandet mellan gruvnäringens tillgång på arbetskraft och bostäder på de orter som har gruvverksamhet inte är självklart. Skälet till ett statligt ingripande kan därför inte enbart vara att tillförsäkra gruvnäringen arbetskraft utan måste snarare vila på fördelnings- eller regionalpolitiska ställningstaganden. Motiven till ett statligt ingripande kan alltså vara flera, antingen för att korrigera för marknadsmisslyckanden eller för att stötta regioner eller näringsgrenar. Mot denna bakgrund finns det skäl att hålla isär de hinder som kan hänföras till effektivitetsbrister på marknaden och sådana hinder som är resultatet av andra omständigheter. Effektivitetsbrister på marknaden Den perfekta marknaden är en teoretisk konstruktion som kan tas som referenspunkt för att kunna urskilja förhållanden på marknaden som skulle kunna ändras genom ett statligt ingripande, med resultatet att marknaden fungerar effektivare. 6 Den teoretiska perfekta marknaden är snarast en samling antaganden, som sällan eller aldrig är uppfyllda samtidigt i verkligheten. Dessa antaganden är optimerande aktörer, perfekt konkurrens (så att enskilda företag inte kan påverka priset), fullständig information (alla har tillräcklig information för att fatta ett rationellt beslut), inga externa effekter, kollektiva varor eller stordriftsfördelar i produktionen. Om t.ex. en marknad genererar externa effekter vars kostnad inte syns i priset på 4 En samhällsekonomiskt effektiv, eller optimal, fördelning av resurser, är en sådan fördelning mellan olika användningsområden som gör att den samlade nyttan (summan av alla individers upplevda nytta) är så stor som den kan bli, givet mängden tillgängliga resurser. 5 Näringsdepartementet (2013) Sveriges mineralstrategi för ett hållbart nyttjande av Sveriges mineraltillgångar som skapar tillväxt i hela landet 6 Se exempelvis Hultkrantz & Nilsson (2004), Söderholm (2012) eller Söderholm & Ejdemo (2010).

16 14 Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter den vara som produceras, blir prissättningen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv felaktig och resurserna fördelas inte längre effektivt. Andra hinder på marknaden Förutom marknadsmisslyckanden finns även andra marknadsbarriärer som på olika sätt gör att vissa aktiviteter på en marknad inte kommer till stånd i önskad takt, exempelvis bostadsbyggande. Till skillnad från marknadsmisslyckanden innebär sådana barriärer i sig inte att marknaden fungerar ineffektivt. Att med politiska åtgärder försöka korrigera för dessa leder därför inte generellt till bättre hushållning med resurser. Däremot kan det finnas andra önskvärda politiska mål som kan berättiga ett statligt ingripande. Misslyckanden och barriärer på bostadsmarknaden Marknadsmisslyckanden Bostadsmarknaden kännetecknas av vissa grunddrag som gör att den skiljer sig från en perfekt marknad. Ett sådant grunddrag är att varje bostad är unik. En bostad uppförs på en specifik plats och kan inte tas i anspråk av någon annan än ägaren eller hyresgästen. Detta gör att dess lokalisering, och därmed pris, blir unikt. Detta faktum gör det svårt att uppnå fullständig konkurrensen på bostadsmarknaden eftersom detta kräver att varan är homogen och att kunden kan hitta likvärdiga varor hos många försäljare. Ytterligare exempel på ett marknadsmisslyckande på bostadsmarknaden är asymmetrisk information. Detta innebär att den information som i en perfekt marknadsekonomi antas vara tillgänglig för alla i verkligheten kan vara ojämnt fördelad. Om denna ojämnt fördelade information systematiskt hindrar individer från att göra rationella val är det ett marknadsmisslyckande. Asymmetrisk eller ojämnt fördelad information finns allt som oftast mellan den som vill köpa en bostad och den som bygger eller äger densamma. Marknadsbarriärer Exempel på marknadsbarriärer på bostadsmarknaden är höga transaktionskostnader, få transaktioner samt osäkerhet om framtiden. Med transaktionskostnader avses alla kostnader som uppstår vid en marknadstransaktion, eller som uppkommer för att transaktionen ska komma till stånd, främst kostnader för sökning, kontrakt och kontroll. Dessa kostnader kan vara höga vilket i sig hämmar bostadsbyggande. En bostad är något som individer köper och säljer relativt sällan. På en liten och en lokal bostadsmarknad med få objekt är transaktionsnivån av naturliga skäl låg. Möjligheten att sälja sin bostad på en sådan marknad kan av den anledningen försvåras vilket i sin tur kan påverka viljan att investera där. När bostadsmarknadens aktörer står i begrepp att investera i en bostad har de att ta hänsyn till den eventuella risken i projektet. En stor osäkerhet kring framtiden gör det svårt för potentiella investerare att kalkylera risken på lång sikt. Detta kan leda till en obenägenhet att satsa

17 Utgångspunkter 15 på långsiktiga bostadsprojekt vilket får följden att det byggs mindre än vad som efterfrågas för stunden.

18 16 Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter

19 17 Bostadsbyggande i 13 gruvorter I detta avsnitt redovisas produktionen av bostäder i 13 gruvkommuner under perioden De kommuner som studeras är Askersund, Lindesberg, Hedemora, Östhammar, Hudiksvall, Lycksele, Malå, Norsjö, Skellefteå, Storuman, Gällivare, Kiruna och Pajala. Av dessa har elva orter idag gruvdrift, i en ort är gruvdrift nära förestående och i en är förekomsten av infrastruktur för prospektering så central för näringen att den inkluderas i studien. Kommun lägenheter Nyproduktion av småhus I tabell 1 redovisas antalet färdigställda lägenheter och rumsenheter för respektive kommun för tidsperioderna , samt Tabellen illustrerar tydligt att produktionen av småhus är mest omfattande under tidsperioden , vilket förklaras av bostadsfinansieringssystemet som då tillämpades i Sverige. Under andra hälften av 1990-talet och början av 2000-talet minskade småhusproduktionen drastiskt, dels på grund av ändrade finansieringsförutsättningar men också på grund av en långtgående lågkonjunktur. De senaste tio åren kan vi se en återhämtning i småhusbyggandet i samtliga kommuner förutom Malå och Kiruna. I det senare fallet kan den förestående flytten av staden påverka den lägre byggnadstakten. Tabell 1 Färdigställda lägenheter och rumsenheter i småhus lägenheter lägenheter rumsenheter rumsenheter rumsenheter Östhammar Askersund Lindesberg Hedemora Hudiksvall Norsjö Malå Storuman Lycksele Skellefteå Pajala Gällivare Kiruna Totalt Källa: SCB En kompletterande bild av kommunernas bostadsbyggande ges i figur 1 nedan som illustrerar nyproduktion av småhus per år i gruvkommuner jämfört med kommuner utan gruvverksamhet. Gruvkommuner representeras av röda prickar och övriga kommuner av blå. Figuren visar att nyproduktion av småhus i gruvorter ligger i det lägre skiktet sett till riket i stort. I de tre kommunerna Hedemora, Hudiksvall och Skellefteå

20 18 Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter byggs det småhus årligen från 1990 till och med år I de övriga tio kommunerna byggs det småhus men i varierande omfattning och vissa år sker ingen småhusproduktion. Figur 1 Antal färdigställda småhus per kommun under perioden Färdigställda småhus per kommun 600 Antal Ar Färdigställda lgh i småhus Färdigställda lgh i småhus Nyproduktion av flerbostadshus I Tabell 2 nedan redovisas antalet färdigställda lägenheter och rumsenheter i flerbostadshus. Mönstret för småhusbyggande för perioden fram till och med år 1995 går igen även för flerbostadshus dvs. ett relativt kraftigt byggande som sedan minskar drastiskt under perioden Den återhämtning som kan observeras för småhusproduktionen under åren sker dock inte för flerbostadshus. Under den senaste tio-års perioden ses en återhämtning av nyproduktion av flerbostadshus endast i fyra kommuner; Östhammar, Storuman, Lycksele och Gällivare.

21 Bostadsbyggande i 13 gruvorter 19 Kommun lägenheter Tabell 2 Färdigställda lägenheter och rumsenheter i flerbostadshus lägenheter lägenheter rumsenheter rumsenheter rumsenheter Östhammar Askersund Lindesberg Hedemora Hudiksvall Norsjö Malå Storuman Lycksele Skellefteå Pajala Gällivare Kiruna Totalt Källa: SCB En kompletterande bild ges av figur 2 som illustrerar nyproduktion av flerbostadshus per år i gruvkommuner jämfört med kommuner utan gruvverksamhet. Gruvkommuner representeras av röda prickar och övriga kommuner av blå. Precis som för småhusproduktionen ligger gruvorter i bottenskiktet när det gäller nyproduktion av flerbostadshus sett till rikets samtliga kommuner. Skellefteå och Hudiksvall sticker ut i förhållande till övriga gruvkommuner på så sätt att de har den längst sammanhängande tidsperioden utan någon nyproduktion av flerbostadshus, fyra år. Att det inte produceras några nya flerbostadshus är dock ingen unik företeelse för kommuner med gruvverksamhet. Nyproduktionstakten är låg eller obefintlig bland många kommuner utan gruvverksamhet. 7 7 Typvärdet för samtliga kommuner för den aktuella tidsperioden är noll. Med typvärde menas det värde i ett statistiskt material som förekommer flest gånger.

22 20 Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter Figur 2 Antal färdigställda flerbostadshus per kommun under perioden Färdigställda flerbostadshus per kommun 4000 Antal Ar Färdigställda lgh i flerbostadshus Färdigställda lgh i flerbostadshus Sammanfattning Sammantaget kan sägas att bostadsbyggandet i de 13 studerade gruvkommunerna följer trenden för riket med minskat byggande under andra delen av 90-talet och början av 2000-talet men där en viss återhämtning kan skönjas under senare år, åtminstone vad gäller småhusbyggande. I gruvkommuner, som i mångt och mycket är glesbygdskommuner, byggs det överlag färre bostäder än riket i stort. Vidare, vad som inte ses i statistiken ovan är det faktum att bostäder nyligen har rivits i samma kommuner som nu behöver nyproducera. Att detta sker kan delvis förklaras av den gynnsamma period under 80- och 90-talet med höga nivåer av bostadsbyggande som sen följdes av en period med minskad efterfrågan och i och med det ett överutbud av bostäder. Detta har nu återigen vänt tillbaka till ett tillstånd där efterfrågan på bostäder inte kan matchas av ett ökat utbud genom nyproduktion.

23 21 Hinder för bostadsbyggande på gruvorter För att identifiera hinder och förutsättningar för bostadsbyggande på gruvorter har följande material använts: 1. Resultatet från hearingen om hinder och förutsättningar för bostadsbyggande på gruvorter med berörda kommuner och näringslivsaktörer 2. Boverkets bostadsmarknadsenkät (BME) från Bostadsmarknadsstatistik för 13 gruvkommuner Hinder som framkom under Boverkets hearing Nedan följer en sammanställning av det som togs upp och diskuterades av de medverkande under Boverkets hearing om hinder för bostadsproduktion på gruvorter som hölls den 11 september En uppfattning som delades av flera kommunrepresentanter var att bostadsfrågan endast kan lösas tillsammans med kommersiella aktörer och näringsliv. Många kommuner ansåg sig inte ha tillräckliga resurser för att klara detta själva. Önskemål om ökad samverkan och bättre dialog mellan kommun och näringsliv för att möjliggöra lösningar lades fram. Vissa gick längre och såg externt (internationellt) kapital som något nödvändigt för små kommuner för att möjliggöra finanseringen, detta eftersom gruvbolagen själva inte är intresserade av eller behöver lösa bostadsfrågan. Att gruvbolagen klarar rekrytera även om det inte finns bostäder var vissa kommuner övertygade om. Ej uppdaterade detalj- och översiktsplaner kom upp som vanligt förekommande, något som kommunerna var medvetna om. En annan brist som kommunerna var medvetna om och bekymrade för var svårigheten att attrahera kompetent personal vilket fördröjer handläggningstider och försvårar tillsyn. Det framkom att riskexponeringen för byggherrar är hög på dessa orter och att detta inte kommer att förändras. Ett exempel är Pajala där kommunrepresentanten förklarade att allt var förberett för att kunna bygga, men ändå finns det ingen som vill göra det. Anledningen är den höga risken som i slutändan måste bäras av någon. Vidare, flera kommuner tog upp hinder i form av markfrågor, strandskydd, LIS-områden och en länsstyrelse som överprövar istället för att stötta kommunerna. Möjligheterna till att överklaga bygglov ansågs också vara allt för frikostiga eftersom en överklagan kan försena byggprocessen kraftigt. Osäkerheten och tidsaspekten var två centrala problem som diskuterades. Osäkerhetsfaktorn handlar helt enkelt om det faktum att gruvverksamhetens framtid är osäker, vilket inte minst är utmärkande för Pajala. En ovisshet kring gruvverksamheten skapar ovisshet om arbetssituationen i kommunen och i förlängningen en ovisshet om den

24 22 Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter framtida efterfrågan på bostäder. Vad gäller tidsaspekten förklarade en kommunrepresentant problemet genom att visa på vilka det var som sökte de nya tjänsterna i samband med gruvnäringens expansion. Detta gjorde de som kunde tänka sig att pendla. De som kunde tänka sig att flytta för att bo på orten där gruvan fanns kunde inte få tag i en bostad i tid och avstod därför från att söka tjänsten. Man menar att bostäder måste uppföras nu om kommunerna ska kunna ha en chans att dra nytta av den för tillfället starka efterfrågan. Byggföretagen sa sig uppleva att många kommuner har för höga ambitioner vad gäller bostadsbyggande och utan en realistisk syn på kostnaderna. Det saknas också lokal byggkompetens och arbetskraftskapacitet (brist på hantverkare, arkitekter etc.) vilket är kostnadsdrivande. De upplevde det som svårt att bygga billigt och snabbt i dessa kommuner. I övrigt hade näringslivet liknande erfarenheter som kommunerna, bland annat att översikts- och detaljplaner var gamla och kommunernas resurser till att hantera bygglov inte var tillräckliga. Deltagarna var ense om att kommunerna behöver hjälp och stöd för att klara av mängden arbete kopplat till bygglovsprocessen och att det finns ett stort behov av kompetent personal. Vidare framhöll branschen önskemål om mindre specifika och mer flexibla detaljplaner samt enhetliga byggregler. Hinder framhållna i Boverkets bostadsmarknadsenkät 2013 Det som framkom under hearingen kan kompletteras med resultat från BME år 2013 där kommunerna uppger vilka hinder för bostadsbyggande som de anser vara utmärkande. 8 De hinder som tas upp nedan är sådana som ett flertal av de 13 gruvkommunerna har framhållit i enkäten. En central fråga i samband med nyproduktion är möjligheten till finansiering. Sex av de 13 kommunerna uppger svårigheter för byggherrar att erhålla krediter alternativt skärpta lånevillkor som ett hinder för bostadsbyggande. De kommuner som pekar på detta hinder är Hudiksvall, Storuman, Lycksele, Skellefteå, Pajala och Gällivare. Dessa kommuner utgör långtifrån ett undantag, 157 av landets 290 kommuner eller drygt 50 procent anger finansiering som ett hinder. Svag inkomstutveckling för hushållen uppgavs som ett hinder av fyra kommuner. Detta torde dock inte vara ett hinder specifikt kopplat till gruvverksamheten och den arbetskraft som är sysselsatt där. Dessa har generellt en relativt hög disponibel inkomst. Möjligheten att efterfråga nyproducerade bostäder borde därför inte hindras av privatekonomiska skäl. Höga produktionskostnader och osäkerhet om framtida infrastruktursatsningar upplevs som hinder för bostadsproduktion av flertalet kommuner. Ett fåtal kommuner uppger brist på byggarbetskraft och överklagande av detaljplaner som ett hinder. Bland hinder som enskilda kommuner har uppgett kan nämnas; ej tillräcklig infrastruktur 8 Bostadsmarknadsenkäten 2013, hittas på

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006 Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006 Ronnebygatan 40 TELEFON TELEFAX ORG.NR E-POST INTERNET Box 531, 371 23 Karlskrona 0455-33 49 40 0455-805 70 202100-4276 registrator@bkn.se www.bkn.se

Läs mer

Kreditgarantier under byggtiden Redovisning av regeringsuppdrag

Kreditgarantier under byggtiden Redovisning av regeringsuppdrag Kreditgarantier under byggtiden Redovisning av regeringsuppdrag 23 januari 2009 Titel: Kreditgarantier under byggtiden Redovisning av regeringsuppdrag Utgiven av: Statens bostadskreditnämnd (BKN) BKN:s

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO)

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) REMISSVAR 2007-07-26 Dnr 2007/1124 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) Riksgälden

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Stefan Attefall, bostadsminister Länsstyrelsen i Västmanlands bostadsseminarium 1 november 2013 Bygger minst i Norden Antal påbörjade bostäder per 1000 invånare

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Kommunal hyresgaranti. möjlighet till eget boende

Kommunal hyresgaranti. möjlighet till eget boende Kommunal hyresgaranti möjlighet till eget boende 2 För dig som hyresgäst Du som har ekonomiska förutsättningar att betala hyra men ändå saknar ett eget boende har möjlighet att söka en kommunal hyresgaranti.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1991:1924) om statlig kreditgaranti för bostäder; SFS 2002:670 Utkom från trycket den 2 juli 2002 Omtryck utfärdad den 19 juni 2002. Regeringen

Läs mer

Förvärvsgaranti - möjlighet att köpa en första bostad

Förvärvsgaranti - möjlighet att köpa en första bostad Förvärvsgaranti - möjlighet att köpa en första bostad Statens bostadskreditnämnd Version: Mars 2008 Förvärvsgarantier En förvärvsgaranti är en statlig garanti som omfattar räntebetalningar för förstagångsköpares

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala Villkor för upprustning av rekordårens bostäder Sophia Mattsson-Linnala Statsstöd enligt Fastighetsägarna Underavskrivningar fastigheter: 592 mkr Stöd som reducerar lånekostnaden: 2 148 mkr Kostnad för

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 2 REGIONAL ANALYS AV BOSTADSMARKNADEN I KALMAR LÄN 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2010:13

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Beslut om stöd enligt förordningen (2013:145) om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga.

Beslut om stöd enligt förordningen (2013:145) om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga. BESLUT 2013-09-24 1(4) Handläggare Paul Silfwerberg Kod Arkitekter AB Riddargatan 30 114 57 Stockholm Beslut om stöd enligt förordningen (2013:145) om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga.

Läs mer

10 PUNKTER FÖR ETT ÖKAT BOSTADSBYGGANDE

10 PUNKTER FÖR ETT ÖKAT BOSTADSBYGGANDE 10 PUNKTER FÖR ETT ÖKAT BOSTADSBYGGANDE FÖRORD Under 2012 ökade bostadsbristen ytterligare från en redan oroande hög nivå. 126 av Sveriges 290 kommuner uppgav i Boverkets bostadsmarknadsenkät 2013 att

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Hinder och potentiella framgångsfaktorer i bostadsbyggnadsprocessen - En nordisk utblick

Hinder och potentiella framgångsfaktorer i bostadsbyggnadsprocessen - En nordisk utblick Hinder och potentiella framgångsfaktorer i bostadsbyggnadsprocessen - En nordisk utblick Christian Dymén Research Fellow Direct +46 8 463 54 45 Mobile +46 70 204 64 80 christian.dymen@nordregio.se http://www.nordregio.se

Läs mer

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar PM 2015-06-01 1 (6) Avdelningen för ekonomi och styrning Måns Norberg & Signild Östgren Avdelningen för vård och omsorg Ove Ledin Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar Bakgrund Hemlöshet och utestängning

Läs mer

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5)

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) (5) Sammanfattning Enligt en undersökning genomförd av TNS SIFO

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Byggkravsutredningen - tre delar

Byggkravsutredningen - tre delar Byggkravsutredningen - tre delar Kommunala särkrav på bostäders tekniska egenskaper dvs sinsemellan olika kommunala krav som går utöver nationella föreskrifter Delat byggansvar Byggfelsförsäkringen Särkraven

Läs mer

Kommunal hyresgaranti - möjlighet till eget boende

Kommunal hyresgaranti - möjlighet till eget boende Kommunal hyresgaranti - möjlighet till eget boende Allmän information s 3 För dig som hyresgäst s 4 För dig som hyresvärd s 5 För kommuner s 6 Ordlista s 7 2 Kommunala hyresgarantier En kommunal hyresgaranti

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling Stefan Attefall bostadsminister Bostadsforum 2012 Bostadsbyggandet i Sverige Påbörjade bostäder 2004-2011 Bostadsbyggandet i Norden Antal påbörjade lägenheter/1000 invånare Källa:

Läs mer

Bostadspolitiskt program

Bostadspolitiskt program Bostadspolitiskt program 2014 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 11-13 april 2014, Växjö. Programmet redogör för Centerstudenters syn på bostadsmarknaden, stadsplanering

Läs mer

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) YTTRANDE Vårt dnr: 15/3653 2015-09-25 N2015/5139/PUB Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Jan-Ove Östbrink Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemoria 2006-06-07 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för bostad och byggande Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemorians huvudsakliga

Läs mer

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Social Housing Bostadsmötet Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Dagens ämne Social housing i några utvalda länder - Norge - Finland - Danmark - Tyskland - USA / New York Momsdirektivet Paralleller till den

Läs mer

Ockelbo växer. Nya bostäder med kooperativ hyresrätt. Utvecklingsbolaget Sverige AB

Ockelbo växer. Nya bostäder med kooperativ hyresrätt. Utvecklingsbolaget Sverige AB Ockelbo växer Nya bostäder med kooperativ hyresrätt Tilltro till Ockelbo Kommunalt intresse med nya bostäder Förstudie visar vägen Tilltro till Ockelbo, som växer Kooperativ hyresrätt gynnar boendes engagemang

Läs mer

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Avgränsningar Åren som studerats är i första hand 2001-2010 Fokus ligger på storstadsregionerna i respektive land Öarna är inte med i studien (dvs. Island,

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

Sammanfattning och slutsatser 1

Sammanfattning och slutsatser 1 1 Syftet med denna rapport är att ur ett nationalekonomiskt perspektiv analysera hur Sverige bäst utnyttjar sina mineraltillgångar. Fokus ligger på fördelningen av vinsterna mellan staten och privata företag,

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter Skattesystemets betydelse risker och möjligheter ingemar.rindstig@se.ey.com 0705-24 33 00 Seniorvärldskonferensen, Göteborg 2015-04-22 Ekonomin - för brukaren Stor betydelse för framtidens Äldres boende

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

MEX-dagarna 2013 i Nacka - Nytt från SKL. olof.moberg@skl.se

MEX-dagarna 2013 i Nacka - Nytt från SKL. olof.moberg@skl.se MEX-dagarna 2013 i Nacka - Nytt från SKL olof.moberg@skl.se Seminarium under Almedalsveckan, Gotland 2013 De onda kommunerna som är planmonopolister, ransonerande mark för att få ut högsta möjlig pris

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Svenska folkets flyttskatteskuld

Svenska folkets flyttskatteskuld Svenska folkets flyttskatteskuld Vad är den genomsnittliga småhusägaren skyldig staten? Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00

Läs mer

Vägledning för Hyresgarantier

Vägledning för Hyresgarantier Vägledning för Hyresgarantier Januari 2012 2(9) INNEHÅLL 1 Versionshantering... 3 2 Syfte... 3 3 Vad är en kommunal hyresgaranti?... 3 4 För vem?... 4 4.1 Behovsprövning... 4 5 Omfattning på hyresgarantin...

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Varför byggs så få hyresrätter 1. Hyresrätten skattemässigt missgynnad 2. För lite

Läs mer

Planeringsförenklande åtgärder II

Planeringsförenklande åtgärder II Rapport 2013:26 REGERINGSUPPDRAG Planeringsförenklande åtgärder II slutrapportering av regeringsuppdrag, redovisning av kunskapsspridning Planeringsförenklande åtgärder II slutrapportering av regeringsuppdrag,

Läs mer

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Jesper Göransson, VD och koncernchef Peab BYGGBRANSCHENS VALSEMINARIUM 5 SEPTEMBER 2014 Senaste årens debatt En skev debatt som handlat om: Hushållens skuldsättning

Läs mer

Varsågod och bygg! kommunernas förutsättningar på ny spelplan

Varsågod och bygg! kommunernas förutsättningar på ny spelplan Varsågod och bygg! kommunernas förutsättningar på ny spelplan Kommunerna vill få fart på byggandet För att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande behövs ett förbättrat samspel mellan alla aktörer på bostadsmarknaden.

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

Rapport 2013:23 Sammanställning av läns- styrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013

Rapport 2013:23 Sammanställning av läns- styrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Rapport 2013:23 Sammanställning av länsstyrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Sammanställning av länsstyrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Boverket december 2013 Titel:

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

FLER BOSTÄDER I BEFINTLIGT BESTÅND

FLER BOSTÄDER I BEFINTLIGT BESTÅND FLER BOSTÄDER I BEFINTLIGT BESTÅND TUSENTALS LÄGENHETER KAN SKAPAS OM VINDAR BYGGS OM INLEDNING En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. Sverige har dock enligt

Läs mer

Bostadsfinansiering (Ds 2005:39)

Bostadsfinansiering (Ds 2005:39) REMISSVAR 2005-12-17 Dnr 2005/01887 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Bostadsfinansiering (Ds 2005:39) Sammanfattning Riksgäldskontoret delar arbetsgruppens bedömning att vi bör

Läs mer

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar 1(5) Datum Diarienummer 2009-06-10 013-2009- 903815 Dokumenttyp Remissvar Finansdepartementet 103 33 Stockholm Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar Tillväxtverket har anmodats inkomma med

Läs mer

Bildande av parkeringsbolag

Bildande av parkeringsbolag FÖRSLAG 1(6) Siv Lejefors, koncernjurist 011-15 11 15, 073 030 1955 Kommunfullmäktige Bildande av parkeringsbolag Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. Godkänna att Norrköping Rådhus AB

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Yttrande över delbetänkande av Utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

Yttrande över delbetänkande av Utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Bostadsbyggande i Dalarna

Bostadsbyggande i Dalarna Bostadsbyggande i Dalarna Kommunal samverkan regionalt för att lösa ett samhällsproblem Bengt-Åke Rehn - ordförande rådet miljö-bygga-bo i Region Dalarna Bengt Welin - utredare 1 Bostadsfrågorna uppmärksammas

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam Regeringsuppdrag etableringshinder Peter Karpestam Uppdraget Del 1: Belysa konkreta etableringsproblem med fokus på områden där kunskap saknas. Del 2: Lämna förslag på åtgärder som kan underlätta för svaga

Läs mer

BOSTADSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING

BOSTADSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING BOSTADSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING BOFS 1987:4 TOB 6 Bostadsstyrelsens föreskrifter och information om ändring av föreskrifterna och informationen till förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP)

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) YTTRANDE 2009-11-26 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) Den Nya Välfärden bedriver verksamhet i bland annat näringspolitiska

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport 2014:2 Regionala skillnader i bostadssektorn Regionala skillnader i bostadssektorn Boverket januari 2014 Titel: Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport: 2014:2 Utgivare: Boverket januari

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG?

VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG? VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG? INLEDNING OCH SAMMANFATTNING De senaste decennierna har inflyttningen från landsbygd till stad ökat. Det gör att Sveriges befolkning och produktion allt mer koncentreras

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Yttrande över promemorian Förändringar av husavdraget

Yttrande över promemorian Förändringar av husavdraget Regelrådet är ett oberoende särskilt beslutsorgan utsett av regeringen. Rådets uppgift består av att bedöma konsekvensutredningars kvalitet med hänsyn till de effekter författningsförslaget kan få för

Läs mer

Stockholm och bostadskrisen vart är politiken på väg? Civil- och bostadsminister Stefan Attefall Fastighetsvärldens seminarium 20 februari 2013

Stockholm och bostadskrisen vart är politiken på väg? Civil- och bostadsminister Stefan Attefall Fastighetsvärldens seminarium 20 februari 2013 Stockholm och bostadskrisen vart är politiken på väg? Civil- och bostadsminister Stefan Attefall Fastighetsvärldens seminarium 20 februari 2013 Befolkningsökning och bostadsbyggande i Stockholms län Vi

Läs mer

Nya möjligheter att bygga bostäder utanför storstäderna ULF NORDWALL PEAB REGION BYGG NORD

Nya möjligheter att bygga bostäder utanför storstäderna ULF NORDWALL PEAB REGION BYGG NORD Nya möjligheter att bygga bostäder utanför storstäderna ULF NORDWALL PEAB REGION BYGG NORD REGION NORD Entreprenörskap Den fjärde upplåtelseformen Notholmen Hur vill du bo? ENTREPRENÖRSKAP Arbetsprocess

Läs mer

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen 2007 : 8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Fungerande regler för andrahandsuthyrningen Sammanfattning Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Skatteregler och hyresreglering leder inte

Läs mer

INTE PÅ MIN BAKGÅRD EN RANKING ÖVER KOMMUNERNA MED FLEST ÖVERKLAGADE PLAN- OCH BYGGLOV

INTE PÅ MIN BAKGÅRD EN RANKING ÖVER KOMMUNERNA MED FLEST ÖVERKLAGADE PLAN- OCH BYGGLOV INTE PÅ MIN BAKGÅRD EN RANKING ÖVER KOMMUNERNA MED FLEST ÖVERKLAGADE PLAN- OCH BYGGLOV INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Det finns brist på bostäder i Sverige. Den statliga myndigheten Boverket sammanställer

Läs mer

VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM

VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM PROBLEMBILDEN VÄLKÄND Kraftig urbanisering städerna växer Bostadsbrist särskilt hyresrätter i centrala

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Landstingsdirektörens stab 2014-10-22 Dnr 2014/0626 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Styrelseordföranden i Landstingen

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

SmåKoms förslag till bostadspolitik för Sverige 2015-03-13 fastställt av styrelsen i mars 2015

SmåKoms förslag till bostadspolitik för Sverige 2015-03-13 fastställt av styrelsen i mars 2015 SmåKoms förslag till bostadspolitik för Sverige 2015-03-13 fastställt av styrelsen i mars 2015 Sammanfattning 1) SmåKom föreslår regering och riksdag att skapa en sammanhållen och helhetsinriktad bostadspolitik

Läs mer