Rapport 2013:25 REGERINGSUPPDRAG. Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2013:25 REGERINGSUPPDRAG. Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter"

Transkript

1 Rapport 2013:25 REGERINGSUPPDRAG Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter

2

3 Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter Boverket oktober 2013

4 Titel: Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter Rapport: 2013:25 Utgivare: Boverket oktober 2013 Upplaga: 1 Antal ex: 80 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: Bostäder, bostadsbyggande, bostadsproduktion, bostadsmarknaden, gruvorter, gruvkommuner, hinder, förslag, åtgärder, kreditgarantier, lån, hyresgarantier, småhus, flerbostadshus, Askersund, Lindesberg, Hedemora, Östhammar, Hudiksvall, Lycksele, Malå, Norsjö, Skellefteå, Storuman, Gällivare, Kiruna, Pajala. Dnr: /2013 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2013

5 3 Förord På uppdrag av regeringen ska Boverket se över vilka hinder som föreligger för ökad bostadsproduktion på gruvorter samt föreslå åtgärder. Boverket ska också föreslå en ändring i förordning (2004:105) om statlig kreditgaranti för lån för bostadsbyggande samt redovisa hur förordningens nuvarande bestämmelser om lån för ombyggnation har tillämpats. Rapporten är Boverkets svar på regeringens uppdrag. Rapporten innehåller en analys av identifierade hinder utifrån ett marknadsekonomiskt perspektiv samt förslag på möjliga statliga åtgärder. Rapporten har sammanställts av Tobias Oscarsson, Anna Dyberg-Ek, Frida Johansson och Joakim Iveroth där den sistnämnde har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har t f enhetschef Paula Hallonsten och avdelningschef Anders Sjelvgren deltagit. Karlskrona oktober 2013 Janna Valik generaldirektör

6 4 Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter

7 5 Innehåll Sammanfattning... 7 Inledning... 9 Bakgrund... 9 Uppdraget... 9 Att definiera gruvkommuner Avgränsningar Arbetsgång Rapportens disposition Utgångspunkter Skäl till statligt ingripande Effektivitetsbrister på marknaden Andra hinder på marknaden Misslyckanden och barriärer på bostadsmarknaden Marknadsmisslyckanden Marknadsbarriärer Bostadsbyggande i 13 gruvorter Nyproduktion av småhus Nyproduktion av flerbostadshus Sammanfattning Hinder för bostadsbyggande på gruvorter Hinder som framkom under Boverkets hearing Hinder framhållna i Boverkets bostadsmarknadsenkät Bostadsmarknadsstatistik Analys av identifierade hinder Kommunens planering Låga marknadsvärden Stor osäkerhet kring gruvverksamheten Förslag på åtgärder Möjliga statliga åtgärder Statliga kreditgarantier minskar risken för långivaren Blockuthyrning eller hyresgaranti minskar risken för fastighetsägare 32 Andra möjliga lösningar Slutdiskussion Litteratur Förslag på ändring i förordning (2004:105) om statlig kreditgivning för lån för bostadsbyggande m.m Författningsförslag Förordningen (2004:105) om statlig kreditgaranti för lån till bostadsbyggande m.m., nuvarande lydelse Förordningen (2004:105) om statlig kreditgaranti för lån till bostadsbyggande m.m., föreslagen lydelse Problembeskrivning och syfte med förslaget Nollalternativet Berörda aktörer Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Konsekvenser för privatpersoner samt små- och medelstora företag Konsekvenser för bostadsbyggandet... 44

8 6 Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter Statsfinansiella konsekvenser Överenstämmelse med EU-medlemskap Tidpunkten för ikraftträdande och informationsbehov Tillämpning av nuvarande bestämmelser om kreditgarantier Bakgrund Nuvarande tillämpning Andra åtgärder än ombyggnad i låneunderlaget Sammanfattning Bilaga Bilaga

9 7 Sammanfattning I denna rapport har Boverket analyserat hinder och förutsättningar för bostadsbyggande i kommuner med gruvverksamhet. För att identifiera hindrena genomfördes en hearing med berörda aktörer. Bilden som framkom då kompletterades med uppgifter från Boverkets bostadsmarknadsenkät från 2013 samt av statistik om vissa gruvkommuners bostadsmarknader. Analys av identifierade hinder Analysen av de hinder som har identifierats visar att det är risken som bostadsmarknadens aktörer möter som är central för att förklara varför utbudet av bostäder inte möter efterfrågan i gruvkommuner. Den höga risken förklaras av låga marknadsvärden på det befintliga beståndet och stor osäkerhet kring gruvverksamhetens framtid. Av denna anledning avstår potentiella byggherrar och fastighetsägare att investera. Varken låga marknadsvärden eller stor osäkerhet kan hänföras till brister i marknadens funktionssätt. Utifrån ett marknadsperspektiv skulle därför ett statligt ingripande mot denna risk inte leda till en bättre fördelning och ett bättre utnyttjande av resurser. Skälet till att ingripa med styrmedel måste därför utgå ifrån andra ställningstaganden. Detta är utgångspunkten för de möjliga åtgärder som föreslås. Möjliga statliga åtgärder Givet att det är den ekonomiska risken för olika aktörer som hindrar bostadsbyggande i gruvkommuner bör åtgärderna inriktas mot att undanröja riskmomentet eller åtminstone verka för att den får en minskad betydelse. Boverket ser att staten har följande möjliga åtgärdsalternativ att göra just detta: Subventionera avgiften för statliga kreditgarantier för att öka investeringsviljan Utöka tillämpningsområdet för kreditgarantiförordningen för att ge ökade möjligheter att lånefinansiera vissa renoveringsarbeten Införa ett statligt hyresstöd för kommuner, eller andra aktörer, som blockförhyr en fastighet för att minska effekterna av vakanser för fastighetsägaren Förslagen förändrar förutsättningarna och möjligheterna för aktörer på bostadsmarknaden vilket i förlängningen har potential att öka antalet bostäder. Slagkraften i förslagen varierar dock och någon enkel lösning på riskproblematiken finns inte. Ändring i förordning (2004:105) om statlig kreditgaranti Boverket lämnar i rapportens andra del ett förslag på ändring i förordning (2004:105) som innebär att kreditgarantier även kan ges för ombyggnationer för egnahem och ägarlägenheter. Bedömning är att detta kommer få marginella konsekvenser för antalet ombyggnationer av egnahem och ägarlägenheter.

10 8 Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter Eftersom intresset för kreditgarantier vad gäller nyproduktion av egnahem eller ägarlägenheter är svalt bedöms intresset för samma garanti för ombyggnation också vara svalt. Dessutom är åtgärder i egnahem främst underhållsåtgärder för vilka rotavdrag är möjligt. Dessa ryms sällan inom begreppet ombyggnad. Tillämpning av begreppet ombyggnation I rapportens tredje del redovisas hur begreppet ombyggnad har tillämpats i nuvarande bestämmelser om statlig kreditgaranti. Boverkets ansats är att vissa förutsättningar är grundläggande för att en kreditgaranti till ombyggnad ska kunna beviljas: Det krävs minst en bygglovspliktig åtgärd Att åtgärden bedöms som en påtaglig förnyelse som i regel är förknippat med en större investering Att Boverket bedömer att åtgärderna i ett projekt sammantaget är att se som en ombyggnad Vidare, Boverket garanterar inte enskilda åtgärder utan ser projektet i sin helhet. Av den anledningen kan underhållsåtgärder, som i sig självt inte är att betrakta som ombyggnation, innefattas av kreditgarantin så länge som huvudelen av projektet klassas som ombyggnad.

11 9 Inledning Bakgrund Sedan slutet av 1990-talet och framförallt under 2000-talet har gruvnäringen i Sverige upplevt en kraftig expansion. Anledningen är den ökade efterfrågan på mineraler och malm på världsmarknaden vilket har förändrat de ekonomiska förutsättningarna för svenska gruvor, kända gruvfyndigheter och prospektering. I samband med denna expansion har flera av de kommuner där gruvnäringen verkar signalerat att de har eller står inför en relativt stor efterfrågan på bostäder. Flera kommuner ser sig inte kunna möta den ökande bostadsefterfrågan då förutsättningarna för att kunna bygga nytt i takt med att gruvnäringen växer inte finns. I regeringens mineralstrategi 1 lyfts bostadsmarknaden fram som ett av gruvnäringens nyckelområden. En situation där kommunen inte kan erbjuda bostäder eller möjlighet till nybyggnad anses hämmande inte bara för kommunens framtida utveckling utan även för den direkta utvecklingen av gruvproduktionen. 2 Av denna anledning har Boverket getts i uppdrag att analysera vilka hinder och förutsättningar som existerar för bostadsbyggande på gruvorter och ge förslag på åtgärder. Uppdraget Regeringen uppdrar åt Boverket att se över vilka hinder som föreligger för ökad bostadsproduktion och vilka erfarenheter som finns av kommuners hantering av bostadsbyggande, kopplat till gruvnäringens expansion. Med utgångspunkt i den bild av arbetskraftsbehov och brist på bostäder i gruvkommunerna, som beskrivs i bilagan 3, ska Boverket belysa hur många bostäder det byggs och analysera orsakerna till att utbudet inte följer efterfrågan samt identifiera behov av och föreslå åtgärder. Boverket ska oberoende av hur översynen utfaller redovisa visst underlag rörande kreditgarantier enligt följande: Boverket ska lämna förslag till ändring i förordningen (2004:105) om statlig kreditgaranti för lån för bostadsbyggande m.m. så att kreditgarantier också kan beviljas för lån till ombyggnad av egnahem eller ägarlägenheter. Boverket ska dessutom redovisa hur de nuvarande bestämmelserna om kreditgarantier för lån till ombyggnad har tillämpats och i vilken utsträckning även åtgärder som inte ryms inom begreppet ombyggnad, 1 Näringsdepartementet (2013) Sveriges mineralstrategi för ett hållbart nyttjande av Sveriges mineraltillgångar som skapar tillväxt i hela landet 2 Mer om kopplingen mellan bostadsmarknad, arbetsmarknad och tillväxt, se t.ex. SOU 2012:88 eller BKN (2008) Samband mellan bostadsmarknad, arbetskraftens rörlighet och tillväxt 3 Med bilagan menas här bilagan i regeringsuppdraget. Regeringsuppdraget i sin helhet finns i denna rapports bilaga 2

12 10 Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter så som det är definierat i plan- och bygglagen (2010:900), har kunnat ingå i låneunderlaget. Att definiera gruvkommuner I Regeringsuppdraget används begreppen gruvorter och gruvkommuner. I denna utredning definieras dessa som kommuner där det bedrivs gruvdrift eller där gruvdrift är nära förestående. Av naturliga skäl är de kommuner som omfattas av definitionen en heterogen grupp som skiljer sig åt i befolkningsmängd och i mängden arbetstillfällen som gruvverksamheten tillför. Dessa skillnader har en avgörande betydelse för vilka typer av hinder för bostadsproduktion som möter respektive kommun och vilka möjliga lösningar som står till buds. Denna utredning har dock inte som mål att identifiera kommunspecifika hinder utan avser att identifiera det eller de hinder som kan sägas gälla generellt på gruvkommuners bostadsmarknader. Avgränsningar Utredningen har en marknadsekonomisk utgångspunkt. I uppdraget ligger att analysera orsaker till att utbudet inte följer efterfrågan, identifiera behov och föreslå åtgärder. För att bostadsbyggande ska komma till stånd krävs i första hand att bostäder efterfrågas. Det ingår inte i uppdraget att utreda hur stor denna efterfrågan är på orter med gruvverksamhet, eller kommer att bli i samband med gruvnäringens expansion. Utredningen avgränsas till utbudssidan och tar efterfrågan för given. Utredningen identifierar orsaker till att utbudet kan ha svårt att möta den efterfrågan som förutses i samband med gruvnäringens expansion. Möjliga statliga insatser, riktade mot dessa hinder, identifieras. Utredningen tar dock inte ställning till om staten bör gripa in mot dessa hinder. Arbetsgång För att identifiera vilka hinder och förutsättningar som finns på gruvkommuners bostadsmarknader anordnade Boverket en hearing den 11 september 2013 där berörda aktörer, kommuner och näringsliv, fick chansen att ge sin bild av problemet. Denna bild kompletterades sedan med hjälp av uppgifter från Boverkets bostadsmarknadsenkät från 2013 samt av statistik om vissa gruvkommuners bostadsmarknader. En konsultrapport från Centrum för regionalvetenskap (CERUM) ligger till grund för den statistiska bild som redovisas i sin helhet i bilaga 1. De identifierade hindrena granskas utifrån huruvida det är hinder som kan hänföras till effektivitetsbrister hos marknaden eller om det är andra omständigheter som är orsaken. Motivet bakom en statlig insats är avhängig svaret på denna fråga. Vidare, en ansats i utredningen är att identifiera samtliga hinder för bostadsbyggande i gruvkommuner, men där fokus ligger på att identifiera det eller de hinder som kan sägas vara specifika för gruvkommuner. Det

13 Inledning 11 eller de förslag på statliga insatser som föreslås i denna rapport kommer att rikta in sig på just dessa specifika hinder. Rapportens disposition Rapporten är upplagd enligt följande. I nästkommande kapitel ges en kort teoretisk bakgrund som beskriver marknaden och vad som kan föranleda ett statligt ingripande på denna. Vidare diskuteras bostadsmarknaden och typiska ineffektiviteter och brister som existerar på denna. Det tredje kapitlet ger en bild av bostadsbyggandet hitintills i kommuner med gruvverksamhet. I det fjärde kapitlet redovisas hinder för bostadsbyggande i gruvkommuner, detta baserat på Boverkets hearing, BME 2013 och statistik. I det femte kapitlet analyseras de identifierade hindrena. Vilka av dessa kan kopplas till gruvnäringens expansion och är de av sådant slag att de utgör effektivitetsbrister på marknaden. Det sjätte kapitlet ger förslag på statliga åtgärder som kan riktas mot identifierade hinder. I sjunde och avslutande kapitlet sker en slutdiskussion kring rapportens resultat. Enligt regeringsuppdraget ska Boverket även utreda två frågor angående förordning (2004:105) om statlig kreditgaranti. Detta görs i två fristående delar sist i rapporten.

14 12 Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter

15 13 Utgångspunkter Skäl till statligt ingripande Statliga ingripanden för att skapa en annan fördelning av resurser än den som blir resultatet av en fri marknad, kan göras av olika skäl. Ett skäl att gripa in är att marknaden i sig inte alltid förmår att fördela resurser på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. 4 I sådana fall kan ett statligt ingripande resultera i att samma mängd resurser ger en större nytta än utan ingripandet. Ett helt annat skäl är att fördelningen av resurser inte är önskvärd av andra skäl än samhällsekonomisk effektivitet. Bakgrunden till uppdraget är regeringens mineralstrategi. Bostäder ses som en viktig förutsättning för att möjliggöra en fortsatt tillväxt inom gruvnäringen. Det vilar på antagandet att människor som skulle kunna arbeta inom gruvnäringen även måste vara bosatt på gruvorten eller i dess närhet. Bostäder ses också som en förutsättning för att gruvkommuner ska kunna attrahera arbetskraft och få en önskvärd befolkningsutveckling. 5 Redan idag arbetar människor inom gruvnäringen på en ort som hon eller han inte är bosatt på. Möjligheten att pendla gör att sambandet mellan gruvnäringens tillgång på arbetskraft och bostäder på de orter som har gruvverksamhet inte är självklart. Skälet till ett statligt ingripande kan därför inte enbart vara att tillförsäkra gruvnäringen arbetskraft utan måste snarare vila på fördelnings- eller regionalpolitiska ställningstaganden. Motiven till ett statligt ingripande kan alltså vara flera, antingen för att korrigera för marknadsmisslyckanden eller för att stötta regioner eller näringsgrenar. Mot denna bakgrund finns det skäl att hålla isär de hinder som kan hänföras till effektivitetsbrister på marknaden och sådana hinder som är resultatet av andra omständigheter. Effektivitetsbrister på marknaden Den perfekta marknaden är en teoretisk konstruktion som kan tas som referenspunkt för att kunna urskilja förhållanden på marknaden som skulle kunna ändras genom ett statligt ingripande, med resultatet att marknaden fungerar effektivare. 6 Den teoretiska perfekta marknaden är snarast en samling antaganden, som sällan eller aldrig är uppfyllda samtidigt i verkligheten. Dessa antaganden är optimerande aktörer, perfekt konkurrens (så att enskilda företag inte kan påverka priset), fullständig information (alla har tillräcklig information för att fatta ett rationellt beslut), inga externa effekter, kollektiva varor eller stordriftsfördelar i produktionen. Om t.ex. en marknad genererar externa effekter vars kostnad inte syns i priset på 4 En samhällsekonomiskt effektiv, eller optimal, fördelning av resurser, är en sådan fördelning mellan olika användningsområden som gör att den samlade nyttan (summan av alla individers upplevda nytta) är så stor som den kan bli, givet mängden tillgängliga resurser. 5 Näringsdepartementet (2013) Sveriges mineralstrategi för ett hållbart nyttjande av Sveriges mineraltillgångar som skapar tillväxt i hela landet 6 Se exempelvis Hultkrantz & Nilsson (2004), Söderholm (2012) eller Söderholm & Ejdemo (2010).

16 14 Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter den vara som produceras, blir prissättningen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv felaktig och resurserna fördelas inte längre effektivt. Andra hinder på marknaden Förutom marknadsmisslyckanden finns även andra marknadsbarriärer som på olika sätt gör att vissa aktiviteter på en marknad inte kommer till stånd i önskad takt, exempelvis bostadsbyggande. Till skillnad från marknadsmisslyckanden innebär sådana barriärer i sig inte att marknaden fungerar ineffektivt. Att med politiska åtgärder försöka korrigera för dessa leder därför inte generellt till bättre hushållning med resurser. Däremot kan det finnas andra önskvärda politiska mål som kan berättiga ett statligt ingripande. Misslyckanden och barriärer på bostadsmarknaden Marknadsmisslyckanden Bostadsmarknaden kännetecknas av vissa grunddrag som gör att den skiljer sig från en perfekt marknad. Ett sådant grunddrag är att varje bostad är unik. En bostad uppförs på en specifik plats och kan inte tas i anspråk av någon annan än ägaren eller hyresgästen. Detta gör att dess lokalisering, och därmed pris, blir unikt. Detta faktum gör det svårt att uppnå fullständig konkurrensen på bostadsmarknaden eftersom detta kräver att varan är homogen och att kunden kan hitta likvärdiga varor hos många försäljare. Ytterligare exempel på ett marknadsmisslyckande på bostadsmarknaden är asymmetrisk information. Detta innebär att den information som i en perfekt marknadsekonomi antas vara tillgänglig för alla i verkligheten kan vara ojämnt fördelad. Om denna ojämnt fördelade information systematiskt hindrar individer från att göra rationella val är det ett marknadsmisslyckande. Asymmetrisk eller ojämnt fördelad information finns allt som oftast mellan den som vill köpa en bostad och den som bygger eller äger densamma. Marknadsbarriärer Exempel på marknadsbarriärer på bostadsmarknaden är höga transaktionskostnader, få transaktioner samt osäkerhet om framtiden. Med transaktionskostnader avses alla kostnader som uppstår vid en marknadstransaktion, eller som uppkommer för att transaktionen ska komma till stånd, främst kostnader för sökning, kontrakt och kontroll. Dessa kostnader kan vara höga vilket i sig hämmar bostadsbyggande. En bostad är något som individer köper och säljer relativt sällan. På en liten och en lokal bostadsmarknad med få objekt är transaktionsnivån av naturliga skäl låg. Möjligheten att sälja sin bostad på en sådan marknad kan av den anledningen försvåras vilket i sin tur kan påverka viljan att investera där. När bostadsmarknadens aktörer står i begrepp att investera i en bostad har de att ta hänsyn till den eventuella risken i projektet. En stor osäkerhet kring framtiden gör det svårt för potentiella investerare att kalkylera risken på lång sikt. Detta kan leda till en obenägenhet att satsa

17 Utgångspunkter 15 på långsiktiga bostadsprojekt vilket får följden att det byggs mindre än vad som efterfrågas för stunden.

18 16 Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter

19 17 Bostadsbyggande i 13 gruvorter I detta avsnitt redovisas produktionen av bostäder i 13 gruvkommuner under perioden De kommuner som studeras är Askersund, Lindesberg, Hedemora, Östhammar, Hudiksvall, Lycksele, Malå, Norsjö, Skellefteå, Storuman, Gällivare, Kiruna och Pajala. Av dessa har elva orter idag gruvdrift, i en ort är gruvdrift nära förestående och i en är förekomsten av infrastruktur för prospektering så central för näringen att den inkluderas i studien. Kommun lägenheter Nyproduktion av småhus I tabell 1 redovisas antalet färdigställda lägenheter och rumsenheter för respektive kommun för tidsperioderna , samt Tabellen illustrerar tydligt att produktionen av småhus är mest omfattande under tidsperioden , vilket förklaras av bostadsfinansieringssystemet som då tillämpades i Sverige. Under andra hälften av 1990-talet och början av 2000-talet minskade småhusproduktionen drastiskt, dels på grund av ändrade finansieringsförutsättningar men också på grund av en långtgående lågkonjunktur. De senaste tio åren kan vi se en återhämtning i småhusbyggandet i samtliga kommuner förutom Malå och Kiruna. I det senare fallet kan den förestående flytten av staden påverka den lägre byggnadstakten. Tabell 1 Färdigställda lägenheter och rumsenheter i småhus lägenheter lägenheter rumsenheter rumsenheter rumsenheter Östhammar Askersund Lindesberg Hedemora Hudiksvall Norsjö Malå Storuman Lycksele Skellefteå Pajala Gällivare Kiruna Totalt Källa: SCB En kompletterande bild av kommunernas bostadsbyggande ges i figur 1 nedan som illustrerar nyproduktion av småhus per år i gruvkommuner jämfört med kommuner utan gruvverksamhet. Gruvkommuner representeras av röda prickar och övriga kommuner av blå. Figuren visar att nyproduktion av småhus i gruvorter ligger i det lägre skiktet sett till riket i stort. I de tre kommunerna Hedemora, Hudiksvall och Skellefteå

20 18 Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter byggs det småhus årligen från 1990 till och med år I de övriga tio kommunerna byggs det småhus men i varierande omfattning och vissa år sker ingen småhusproduktion. Figur 1 Antal färdigställda småhus per kommun under perioden Färdigställda småhus per kommun 600 Antal Ar Färdigställda lgh i småhus Färdigställda lgh i småhus Nyproduktion av flerbostadshus I Tabell 2 nedan redovisas antalet färdigställda lägenheter och rumsenheter i flerbostadshus. Mönstret för småhusbyggande för perioden fram till och med år 1995 går igen även för flerbostadshus dvs. ett relativt kraftigt byggande som sedan minskar drastiskt under perioden Den återhämtning som kan observeras för småhusproduktionen under åren sker dock inte för flerbostadshus. Under den senaste tio-års perioden ses en återhämtning av nyproduktion av flerbostadshus endast i fyra kommuner; Östhammar, Storuman, Lycksele och Gällivare.

21 Bostadsbyggande i 13 gruvorter 19 Kommun lägenheter Tabell 2 Färdigställda lägenheter och rumsenheter i flerbostadshus lägenheter lägenheter rumsenheter rumsenheter rumsenheter Östhammar Askersund Lindesberg Hedemora Hudiksvall Norsjö Malå Storuman Lycksele Skellefteå Pajala Gällivare Kiruna Totalt Källa: SCB En kompletterande bild ges av figur 2 som illustrerar nyproduktion av flerbostadshus per år i gruvkommuner jämfört med kommuner utan gruvverksamhet. Gruvkommuner representeras av röda prickar och övriga kommuner av blå. Precis som för småhusproduktionen ligger gruvorter i bottenskiktet när det gäller nyproduktion av flerbostadshus sett till rikets samtliga kommuner. Skellefteå och Hudiksvall sticker ut i förhållande till övriga gruvkommuner på så sätt att de har den längst sammanhängande tidsperioden utan någon nyproduktion av flerbostadshus, fyra år. Att det inte produceras några nya flerbostadshus är dock ingen unik företeelse för kommuner med gruvverksamhet. Nyproduktionstakten är låg eller obefintlig bland många kommuner utan gruvverksamhet. 7 7 Typvärdet för samtliga kommuner för den aktuella tidsperioden är noll. Med typvärde menas det värde i ett statistiskt material som förekommer flest gånger.

22 20 Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter Figur 2 Antal färdigställda flerbostadshus per kommun under perioden Färdigställda flerbostadshus per kommun 4000 Antal Ar Färdigställda lgh i flerbostadshus Färdigställda lgh i flerbostadshus Sammanfattning Sammantaget kan sägas att bostadsbyggandet i de 13 studerade gruvkommunerna följer trenden för riket med minskat byggande under andra delen av 90-talet och början av 2000-talet men där en viss återhämtning kan skönjas under senare år, åtminstone vad gäller småhusbyggande. I gruvkommuner, som i mångt och mycket är glesbygdskommuner, byggs det överlag färre bostäder än riket i stort. Vidare, vad som inte ses i statistiken ovan är det faktum att bostäder nyligen har rivits i samma kommuner som nu behöver nyproducera. Att detta sker kan delvis förklaras av den gynnsamma period under 80- och 90-talet med höga nivåer av bostadsbyggande som sen följdes av en period med minskad efterfrågan och i och med det ett överutbud av bostäder. Detta har nu återigen vänt tillbaka till ett tillstånd där efterfrågan på bostäder inte kan matchas av ett ökat utbud genom nyproduktion.

23 21 Hinder för bostadsbyggande på gruvorter För att identifiera hinder och förutsättningar för bostadsbyggande på gruvorter har följande material använts: 1. Resultatet från hearingen om hinder och förutsättningar för bostadsbyggande på gruvorter med berörda kommuner och näringslivsaktörer 2. Boverkets bostadsmarknadsenkät (BME) från Bostadsmarknadsstatistik för 13 gruvkommuner Hinder som framkom under Boverkets hearing Nedan följer en sammanställning av det som togs upp och diskuterades av de medverkande under Boverkets hearing om hinder för bostadsproduktion på gruvorter som hölls den 11 september En uppfattning som delades av flera kommunrepresentanter var att bostadsfrågan endast kan lösas tillsammans med kommersiella aktörer och näringsliv. Många kommuner ansåg sig inte ha tillräckliga resurser för att klara detta själva. Önskemål om ökad samverkan och bättre dialog mellan kommun och näringsliv för att möjliggöra lösningar lades fram. Vissa gick längre och såg externt (internationellt) kapital som något nödvändigt för små kommuner för att möjliggöra finanseringen, detta eftersom gruvbolagen själva inte är intresserade av eller behöver lösa bostadsfrågan. Att gruvbolagen klarar rekrytera även om det inte finns bostäder var vissa kommuner övertygade om. Ej uppdaterade detalj- och översiktsplaner kom upp som vanligt förekommande, något som kommunerna var medvetna om. En annan brist som kommunerna var medvetna om och bekymrade för var svårigheten att attrahera kompetent personal vilket fördröjer handläggningstider och försvårar tillsyn. Det framkom att riskexponeringen för byggherrar är hög på dessa orter och att detta inte kommer att förändras. Ett exempel är Pajala där kommunrepresentanten förklarade att allt var förberett för att kunna bygga, men ändå finns det ingen som vill göra det. Anledningen är den höga risken som i slutändan måste bäras av någon. Vidare, flera kommuner tog upp hinder i form av markfrågor, strandskydd, LIS-områden och en länsstyrelse som överprövar istället för att stötta kommunerna. Möjligheterna till att överklaga bygglov ansågs också vara allt för frikostiga eftersom en överklagan kan försena byggprocessen kraftigt. Osäkerheten och tidsaspekten var två centrala problem som diskuterades. Osäkerhetsfaktorn handlar helt enkelt om det faktum att gruvverksamhetens framtid är osäker, vilket inte minst är utmärkande för Pajala. En ovisshet kring gruvverksamheten skapar ovisshet om arbetssituationen i kommunen och i förlängningen en ovisshet om den

24 22 Hinder och förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter framtida efterfrågan på bostäder. Vad gäller tidsaspekten förklarade en kommunrepresentant problemet genom att visa på vilka det var som sökte de nya tjänsterna i samband med gruvnäringens expansion. Detta gjorde de som kunde tänka sig att pendla. De som kunde tänka sig att flytta för att bo på orten där gruvan fanns kunde inte få tag i en bostad i tid och avstod därför från att söka tjänsten. Man menar att bostäder måste uppföras nu om kommunerna ska kunna ha en chans att dra nytta av den för tillfället starka efterfrågan. Byggföretagen sa sig uppleva att många kommuner har för höga ambitioner vad gäller bostadsbyggande och utan en realistisk syn på kostnaderna. Det saknas också lokal byggkompetens och arbetskraftskapacitet (brist på hantverkare, arkitekter etc.) vilket är kostnadsdrivande. De upplevde det som svårt att bygga billigt och snabbt i dessa kommuner. I övrigt hade näringslivet liknande erfarenheter som kommunerna, bland annat att översikts- och detaljplaner var gamla och kommunernas resurser till att hantera bygglov inte var tillräckliga. Deltagarna var ense om att kommunerna behöver hjälp och stöd för att klara av mängden arbete kopplat till bygglovsprocessen och att det finns ett stort behov av kompetent personal. Vidare framhöll branschen önskemål om mindre specifika och mer flexibla detaljplaner samt enhetliga byggregler. Hinder framhållna i Boverkets bostadsmarknadsenkät 2013 Det som framkom under hearingen kan kompletteras med resultat från BME år 2013 där kommunerna uppger vilka hinder för bostadsbyggande som de anser vara utmärkande. 8 De hinder som tas upp nedan är sådana som ett flertal av de 13 gruvkommunerna har framhållit i enkäten. En central fråga i samband med nyproduktion är möjligheten till finansiering. Sex av de 13 kommunerna uppger svårigheter för byggherrar att erhålla krediter alternativt skärpta lånevillkor som ett hinder för bostadsbyggande. De kommuner som pekar på detta hinder är Hudiksvall, Storuman, Lycksele, Skellefteå, Pajala och Gällivare. Dessa kommuner utgör långtifrån ett undantag, 157 av landets 290 kommuner eller drygt 50 procent anger finansiering som ett hinder. Svag inkomstutveckling för hushållen uppgavs som ett hinder av fyra kommuner. Detta torde dock inte vara ett hinder specifikt kopplat till gruvverksamheten och den arbetskraft som är sysselsatt där. Dessa har generellt en relativt hög disponibel inkomst. Möjligheten att efterfråga nyproducerade bostäder borde därför inte hindras av privatekonomiska skäl. Höga produktionskostnader och osäkerhet om framtida infrastruktursatsningar upplevs som hinder för bostadsproduktion av flertalet kommuner. Ett fåtal kommuner uppger brist på byggarbetskraft och överklagande av detaljplaner som ett hinder. Bland hinder som enskilda kommuner har uppgett kan nämnas; ej tillräcklig infrastruktur 8 Bostadsmarknadsenkäten 2013, hittas på

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006 Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006 Ronnebygatan 40 TELEFON TELEFAX ORG.NR E-POST INTERNET Box 531, 371 23 Karlskrona 0455-33 49 40 0455-805 70 202100-4276 registrator@bkn.se www.bkn.se

Läs mer

Kreditgarantier under byggtiden Redovisning av regeringsuppdrag

Kreditgarantier under byggtiden Redovisning av regeringsuppdrag Kreditgarantier under byggtiden Redovisning av regeringsuppdrag 23 januari 2009 Titel: Kreditgarantier under byggtiden Redovisning av regeringsuppdrag Utgiven av: Statens bostadskreditnämnd (BKN) BKN:s

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Kommittédirektiv. Förbättrade finansieringsförutsättningar. för ny- och ombyggnad av bostäder. Dir. 2017:1

Kommittédirektiv. Förbättrade finansieringsförutsättningar. för ny- och ombyggnad av bostäder. Dir. 2017:1 Kommittédirektiv Förbättrade finansieringsförutsättningar för ny- och ombyggnad av bostäder Dir. 2017:1 Beslut vid regeringssammanträde den 12 januari 2017 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare

Läs mer

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Stefan Attefall, bostadsminister Länsstyrelsen i Västmanlands bostadsseminarium 1 november 2013 Bygger minst i Norden Antal påbörjade bostäder per 1000 invånare

Läs mer

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO)

Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) REMISSVAR 2007-07-26 Dnr 2007/1124 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Statliga kreditgarantier för att underlätta förvärv av bostadsrätter och egnahem, s.k. förvärvsgarantier (Fi2007/4536/BO) Riksgälden

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

Näringsdepartementet 2015-12-11

Näringsdepartementet 2015-12-11 Näringsdepartementet 2015-12-11 103 33 STOCKHOLM naringsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över SOU 2015:58: EU och kommunernas bostadspolitik Utredningens uppgift är angelägen: att

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST

FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST EN BOSTADSPOLITISK ENKÄT REFORMERAD HYRES- SÄTTNING RANKAS HÖGST I ENKÄTEN Nästan 80 procent av fastighetsföretagen i de större svenska städerna anser att införandet av

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Förvärvsgaranti - möjlighet att köpa en första bostad

Förvärvsgaranti - möjlighet att köpa en första bostad Förvärvsgaranti - möjlighet att köpa en första bostad Statens bostadskreditnämnd Version: Mars 2008 Förvärvsgarantier En förvärvsgaranti är en statlig garanti som omfattar räntebetalningar för förstagångsköpares

Läs mer

Kommunal hyresgaranti. möjlighet till eget boende

Kommunal hyresgaranti. möjlighet till eget boende Kommunal hyresgaranti möjlighet till eget boende 2 För dig som hyresgäst Du som har ekonomiska förutsättningar att betala hyra men ändå saknar ett eget boende har möjlighet att söka en kommunal hyresgaranti.

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Ibland räcker inte ens de här. för ökad trygghet vid byggprojekt.

Ibland räcker inte ens de här. för ökad trygghet vid byggprojekt. Ibland räcker inte ens de här Läslhklijsdng Läs mer om Läs mer om Kreditgaranti från Boverket för ökad trygghet vid byggprojekt. Det finns många fördelar med Kreditgaranti från Boverket Sverige behöver

Läs mer

Rapport februari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

Rapport februari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 100 fastighetsföretag om regeringens ROT-satsning Rapport februari 09 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 100 fastighetsföretag om regeringens ROT-satsning Från och med den 8 december 08 utvidgade

Läs mer

Statligt stöd till ny- och ombyggnad av bostäder/ Byggande på svaga bostadsmarknader. Rolf Westerlund Utvecklingsledare

Statligt stöd till ny- och ombyggnad av bostäder/ Byggande på svaga bostadsmarknader. Rolf Westerlund Utvecklingsledare Statligt stöd till ny- och ombyggnad av bostäder/ Byggande på svaga bostadsmarknader Rolf Westerlund Utvecklingsledare Statliga kreditgarantier Kreditgarantin är en försäkring som långivaren köper av Boverket

Läs mer

Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB)

Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB) 1(7) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB) Länsstyrelsen i Västra Götalands län yttrar sig här över betänkandet Bostäder

Läs mer

Förutsättningar för bostadsproduktion på orter med gruvverksamhet

Förutsättningar för bostadsproduktion på orter med gruvverksamhet Förutsättningar för bostadsproduktion på orter med gruvverksamhet Underlag till Boverkets regeringsuppdrag, 2013-05-16, N2013/2524/FIN, att utreda förutsättningar för bostadsproduktion på gruvorter m.m.

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

LÄGESRAPPORT: Nyproduktion 2017

LÄGESRAPPORT: Nyproduktion 2017 LÄGESRAPPORT: Nyproduktion 2017 1. Nyproduktion För att undersöka nyproduktionstakten bland landets studentbostadsföretag har en kartläggning av färdigställda och pågående studentbostadsprojekt genomförts.

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 SÖDERMANLAND Boverket och länsstyrelsen februari 2012 Sammanställning BME 2012.xls Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Upprustning av miljonprogrammets flerbostadshus Statlig medverkan i finansieringen (dnr 17-140/07)

Upprustning av miljonprogrammets flerbostadshus Statlig medverkan i finansieringen (dnr 17-140/07) REMISSVAR 2009-05-29 dnr 2009/476 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Upprustning av miljonprogrammets flerbostadshus Statlig medverkan i finansieringen (dnr 17-140/07) BKN har inkommit till regeringen

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Syfte... 4 4. Metod... 4 5. Avgränsningar... 4 6. Resultat... 5 6.1 Kommuner

Läs mer

Kommunstyrelsen (2) 147 Yttrande över remiss av regeringsuppdrag om Stockholmsregionens behov av bostäder (KS/2012:282)

Kommunstyrelsen (2) 147 Yttrande över remiss av regeringsuppdrag om Stockholmsregionens behov av bostäder (KS/2012:282) Utdrag ur sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2012-11-12 1(2) 147 Yttrande över remiss av regeringsuppdrag om Stockholmsregionens behov av bostäder (KS/2012:282) Ärendebeskrivning

Läs mer

Tidsbegränsade bygglov för flyttbara bostäder Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 31 december 2016

Tidsbegränsade bygglov för flyttbara bostäder Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 31 december 2016 PM 2016:213 RII (Dnr 110-1697/2016) Tidsbegränsade bygglov för flyttbara bostäder Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 31 december 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

RAPPORT 2016:23. Delårsrapport 2016

RAPPORT 2016:23. Delårsrapport 2016 RAPPORT 2016:23 Delårsrapport 2016 Delårsrapport 2016 Titel: Delårsrapport 2016 Rapportnummer: 2016:23 Utgivare:, augusti 2016 Upplaga: 1 Tryck: ISBN tryck: 978-91-7563-400-5 ISBN pdf: 978-91-7563-401-2

Läs mer

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala Villkor för upprustning av rekordårens bostäder Sophia Mattsson-Linnala Statsstöd enligt Fastighetsägarna Underavskrivningar fastigheter: 592 mkr Stöd som reducerar lånekostnaden: 2 148 mkr Kostnad för

Läs mer

Uppdrag att föreslå författningsändringar i syfte att stimulera byggande av student- och ungdomsbostäder

Uppdrag att föreslå författningsändringar i syfte att stimulera byggande av student- och ungdomsbostäder Regeringsbeslut IV:3 2012-11-22 S2012/8156/PBB (delvis) Socialdepartementet Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Uppdrag att föreslå författningsändringar i syfte att stimulera byggande av student- och ungdomsbostäder

Läs mer

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Beslut om stöd enligt förordningen (2013:145) om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga.

Beslut om stöd enligt förordningen (2013:145) om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga. BESLUT 2013-09-24 1(4) Handläggare Paul Silfwerberg Kod Arkitekter AB Riddargatan 30 114 57 Stockholm Beslut om stöd enligt förordningen (2013:145) om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga.

Läs mer

ETT ÖVERKLAGAT SYSTEM RAPPORT 2013-02-25

ETT ÖVERKLAGAT SYSTEM RAPPORT 2013-02-25 ETT ÖVERKLAGAT SYSTEM RAPPORT 2013-02-25 BYGGA I SVERIGE? VAR GOD DRÖJ I stora delar av Sverige råder idag en utpräglad bostadsbrist. (1) Överklaganden och långa handläggningstider är fördyrande för byggprocessen

Läs mer

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror Pär Svanberg par.svanberg@hyresgastforeningen.se Vad är det för marknad? Rätten till bostad är inskriven i 2 av regeringsformen av en anledning:

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Kommittédirektiv. Bostadsbyggande på statens fastigheter. Dir. 2017:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2017

Kommittédirektiv. Bostadsbyggande på statens fastigheter. Dir. 2017:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2017 Kommittédirektiv Bostadsbyggande på statens fastigheter Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2017 Dir. 2017:7 Sammanfattning En särskild utredare en samordnare som ska fungera som en förhandlingsperson,

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Yttrande över remiss av promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) Tjänsteutlåtande Tillväxt och utvecklingschef 2015-09-07 Gösta Norén 08-590 970 28 Dnr: Gosta.Noren@upplandsvasby.se KS/2015:325 31101 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss av promemoria: Investeringsstöd

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1991:1924) om statlig kreditgaranti för bostäder; SFS 2002:670 Utkom från trycket den 2 juli 2002 Omtryck utfärdad den 19 juni 2002. Regeringen

Läs mer

Inledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter...

Inledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter... Sammanställning av Bostadsmarknadsenkäten 2001 APRIL Innehållsförteckning Inledning...0 Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1 Hur yttrar sig bostadsbristen?...1 Uthyrningssvårigheter...2

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Boverket september 2013 Titel: Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Utgivare: Boverket september 2013 Dnr: 1255-369/2013

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Gävleborg. snabba. om bostadsmarknaden

Gävleborg. snabba. om bostadsmarknaden 3i Gävleborg snabba 2016 om bostadsmarknaden Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen analysera och göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden i länet. Denna skrift är ett kort sammandrag

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

2016-06-21. Promemoria. Finansdepartementet Näringsdepartementet. Sammanfattning av regeringens förslag. Innehåll.

2016-06-21. Promemoria. Finansdepartementet Näringsdepartementet. Sammanfattning av regeringens förslag. Innehåll. Promemoria 2016-06-21 Finansdepartementet Näringsdepartementet Sammanfattning av regeringens förslag Innehåll Mer byggklar mark... 1 Sänkta byggkostnader... 2 Kortare ledtider... 3 Förändrade uppskovsregler

Läs mer

Fler bostäder i Sverige

Fler bostäder i Sverige Fler bostäder i Sverige Stefan Löfven Åsa Romson Magdalena Andersson Gustav Fridolin 25 mars 2015 Foto: Folio Bildbyrå / Maskot 2 Jobbstrategi Investera för framtiden Infrastruktur Bostäder Klimat Fler

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Hinder och potentiella framgångsfaktorer i bostadsbyggnadsprocessen - En nordisk utblick

Hinder och potentiella framgångsfaktorer i bostadsbyggnadsprocessen - En nordisk utblick Hinder och potentiella framgångsfaktorer i bostadsbyggnadsprocessen - En nordisk utblick Christian Dymén Research Fellow Direct +46 8 463 54 45 Mobile +46 70 204 64 80 christian.dymen@nordregio.se http://www.nordregio.se

Läs mer

BOSTÄDER TILL 2020

BOSTÄDER TILL 2020 250 000 BOSTÄDER TILL 2020 MAGDALENA ANDERSSON 27 AUGUSTI 2014 Sverige ska öka antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin så mycket att vi når lägst arbetslöshet i EU till 2020

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

Förslag till förändringar av regler för kreditgarantier för bostäder m.m.

Förslag till förändringar av regler för kreditgarantier för bostäder m.m. 2001-09-28 DNR 2001/1708 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till förändringar av regler för kreditgarantier för bostäder m.m. Riksgäldskontoret föreslår att BKN ges i uppdrag att utarbeta ett

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD Rapport 1:2006 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Hyresrätten är en unik upplåtelseform. Genom ett hyreskontrakt kan människor snabbt

Läs mer

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor,

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774)

Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774) Stockholm den 1 juni 2016 Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774) Om Återvinningsindustrierna Återvinningsindustrierna, ÅI, är en branschförening

Läs mer

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Inledning: Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som skapar

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 9 oktober 2009 Sammanfattning Fastighetsägarna

Läs mer

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter Den omfattande bristen på små hyresrätter och studentbostäder i landets storstadsregioner blir allt mer akut. I dag saknar 216 000 unga

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 23 februari 2010 Sammanfattning Fastighetsägarna Syd

Läs mer

Ockelbo växer. Nya bostäder med kooperativ hyresrätt. Utvecklingsbolaget Sverige AB

Ockelbo växer. Nya bostäder med kooperativ hyresrätt. Utvecklingsbolaget Sverige AB Ockelbo växer Nya bostäder med kooperativ hyresrätt Tilltro till Ockelbo Kommunalt intresse med nya bostäder Förstudie visar vägen Tilltro till Ockelbo, som växer Kooperativ hyresrätt gynnar boendes engagemang

Läs mer

Vi bygger ut Sverige. Peter Eriksson. Bostads- och digitaliseringsminister. Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 23 sep 2016

Vi bygger ut Sverige. Peter Eriksson. Bostads- och digitaliseringsminister. Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 23 sep 2016 Foto: Mats samuelsson/midroc Vi bygger ut Sverige Peter Eriksson Bostads- och digitaliseringsminister Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 23 sep 2016 Foto: Martin von Brömssen/Folio

Läs mer

17. Motion om fler bostäder nu enligt modellen köp och bygg svar Dnr 2015/

17. Motion om fler bostäder nu enligt modellen köp och bygg svar Dnr 2015/ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 35 (50) 2016-09-26 Kf Ks 308 17. Motion om fler bostäder nu enligt modellen köp och bygg svar Dnr 2015/526-109 Den moderata fullmäktigegruppen har genom Harald Hjalmarsson

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor

Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor Lågt bostadsbyggande sedan mitten av 1970 talet, men trenden har

Läs mer

bygg med närodlad tillväxt

bygg med närodlad tillväxt bygg med närodlad tillväxt stämmoprogram Partistämman 2015 Bygg med närodlad tillväxt En hållbar utveckling och tillväxt med fler jobb, växande företag och resultat för miljön förutsätter att det finns

Läs mer

100 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

100 FASTIGHETSÄGARE OM EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 fastighetsägare om EU, Allmännyttan och hyrorna Förord Den 18 april 28 presenterades den statliga

Läs mer

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Jesper Göransson, VD och koncernchef Peab BYGGBRANSCHENS VALSEMINARIUM 5 SEPTEMBER 2014 Senaste årens debatt En skev debatt som handlat om: Hushållens skuldsättning

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 5 oktober 29 Sammanfattning Fastighetsägarna Syd har

Läs mer

Kommunal hyresgaranti - möjlighet till eget boende

Kommunal hyresgaranti - möjlighet till eget boende Kommunal hyresgaranti - möjlighet till eget boende Allmän information s 3 För dig som hyresgäst s 4 För dig som hyresvärd s 5 För kommuner s 6 Ordlista s 7 2 Kommunala hyresgarantier En kommunal hyresgaranti

Läs mer

Lägesrapport Nyproduktion 2015

Lägesrapport Nyproduktion 2015 Lägesrapport Nyproduktion 2015 Varje år frågar vi landets studentbostadsföretag om hur deras nyproduktion ser ut, både vad som har och kommer att byggas och hur de ser på förutsättningarna för nyproduktion.

Läs mer

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Hyresmarknaden i Göteborg PM, februari 2008 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Väl fungerande bostadsmarknader med långsiktigt stabila regelverk samt

Läs mer

Konsekvensutredning. Boverkets föreskrifter om stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter

Konsekvensutredning. Boverkets föreskrifter om stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter Konsekvensutredning Boverkets föreskrifter om stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter Boverket december 2013 Titel: Konsekvensutredning - Boverkets föreskrifter

Läs mer

7.4 Svaga bostadsmarknader i dag och i framtiden

7.4 Svaga bostadsmarknader i dag och i framtiden Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE EU och kommunernas bostadspolitik (SOU 2015:58) SABOs synpunkter SABO anser att det är mycket positivt att en statlig utredning har analyserat

Läs mer

Student söker bostad. Annette Rydqvist Telefon: direkt 0455-35 30 98, annette.rydqvist@boverket.se www.boverket.se

Student söker bostad. Annette Rydqvist Telefon: direkt 0455-35 30 98, annette.rydqvist@boverket.se www.boverket.se Student söker bostad Annette Rydqvist Telefon: direkt 0455-35 30 98, annette.rydqvist@boverket.se www.boverket.se Regeringsuppdrag 2009 Rapport december 2009 Student söker bostad Översyn av studenternas

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5)

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) (5) Sammanfattning Enligt en undersökning genomförd av TNS SIFO

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER? VARFÖR BYGGS INTE FLER HYRES- RÄTTER? Omkring en fjärdedel av Sveriges befolkning bor i dag i en hyresbostad. Det gör hyresrätten till den näst vanligaste boendeformen

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Regeringens totalrenovering av bostadspolitiken

Regeringens totalrenovering av bostadspolitiken Regeringens totalrenovering av bostadspolitiken Stefan Attefall, bostadsminister Kommunal Teknik 2014 3 september 201 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Nu vänder det

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling Stefan Attefall bostadsminister Bostadsforum 2012 Bostadsbyggandet i Sverige Påbörjade bostäder 2004-2011 Bostadsbyggandet i Norden Antal påbörjade lägenheter/1000 invånare Källa:

Läs mer

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional

Läs mer

Byggkravsutredningen - tre delar

Byggkravsutredningen - tre delar Byggkravsutredningen - tre delar Kommunala särkrav på bostäders tekniska egenskaper dvs sinsemellan olika kommunala krav som går utöver nationella föreskrifter Delat byggansvar Byggfelsförsäkringen Särkraven

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB 1 (5) Handläggare Datum Jonas Hagetoft 2016-02-25 Remissvar Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer