BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 1

Transkript

1 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ärende nr 1 Postadress: Barn och ungdomsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 karlstad.se Tel: E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: Säte: Karlstad PlusGiro: Bankgiro:

2 Dnr BUN Dpl 10 sid 1 (1) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse Christina Widén, christina.widen@karlstad.se Barn- och ungdomsnämnden Ärende nr 1 Bokslut 2011 Dnr BUN Dpl 10 Barn- och ungdomsförvaltningens förslag Bokslutsskrivelsen för barn- och ungdomsnämnden godkännes och lämnas till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Bokslutsskrivelse för barn- och ungdomsnämnden med redovisning och analys av verksamhet, viktigare händelser, ekonomisk utveckling, budgetavvikelse, avstämning av mål, prestationer och kvalitet, framtiden och nyckeltal. Beslutsunderlag Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse den 10 februari Bokslutsskrivelse för barn- och ungdomsnämnden Ärende Se bifogad bokslutsskrivelse för barn- och ungdomsnämnden Olle Wikberg t.f skoldirektör, barn och ungdom Christina Widén ekonomichef Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Postadress: Karlstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Tingvallagården, Drottninggatan 47 karlstad.se Tel: Fax: E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

3 sid 1 (9) BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Verksamhet Verksamhet Förskoleverkverksamhet Förskoleklass: Grundskola: Särskola: Fritidshem: Barn i åldern 1-6 år erbjuds förskola, pedagogisk omsorg och öppen förskola. Skall erbjudas barn från sex års ålder fram till skolpliktens inträde. Omfattar elever från 6-16 år, skolplikt fr o m 7 år. Ger utvecklingsstörda barn och ungdomar en anpassad utbildning utifrån varje elevs förutsättningar. Fritidshem erbjuds skolbarn i åldern 6-12 år. Kulturskola: Erbjuds från förskolan t o m gymnasiet. Kulturskolan undervisar i musik, dans, teater, bild och bedriver en omfattande utåtriktad verksamhet med konserter och föreställningar. Skolhälsovård: Erbjuder hälsovård för barn och unga i skolåldern. Skoldirektören leder verksamheten under barn- och ungdomsnämnden. Verksamheten är organiserad i 16 skolområden. Skolområdena leds av en verksamhetschef som, med undantag för det minsta området, leder ett ledningsteam på 1-6 rektorer. Anslagen till grundskolan fördelas efter antalet elever i respektive årskurs inom området och till förskolan efter barnens vistelsetid och ålder. I fördelningssystemet tas också hänsyn till områdets sociala struktur. Viktigare händelser 2011 Ny Skollag började gälla från 1/7. Arbetet med implementeringen genomfördes under våren. Med anledning av den nya skollagen och pågående omvärldsförändringar har en revidering av barn- och ungdomsförvaltningens organisation gjorts. I samband med detta har 13 nya rektorer anställts bland annat pga pensionsavgångar. Kulturskolan har firat 50 år. Arbetet med att forma en kund- och brukarundersökning påbörjades. Den 31 maj inbjöds all förskolepersonal till en inspirationskväll på KCCC med anledning av förskolans nya reviderade läroplan. 10 nya förskoleavdelningar har öppnats. I Lärarförbundets ranking "Sveriges bästa skolkommun" placerar sig Karlstad på sjunde plats bland Sveriges 290 kommuner. 6 september invigdes Laboratoriet på Våxnäs. I Laboratoriet kan elever, lärare och rektorer utvecklas inom entreprenörskap, naturvetenskap och teknik. Som en av sju kommuner i landet utses Karlstad som "pilot" i SKL:s Matematiksatsning "PISA-2015"

4 sid 2 (9) Ekonomisk utveckling Belopp i tkr. Redovisning Budget vikelse Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag/ram Resultat Nettoinvestering Intäkterna har minskat med 2,3 % vilket till största del beror på ändrade rutiner för redovisning av förvaltningsinterna intäkter och kostnader. Barnomsorgsavgifterna har ökat med 3,4 %. Kostnaderna totalt har ökat med 5,9 % under perioden. Personalkostnaderna har ökat med 5,5 %. Den avtalade lönekostnadsökningen blev ca 2,2 %. Antalet tillsvidareanställda är oförändrat under perioden. Omkostnaderna har ökat med 6,6 % vilket till största del beror på ökade kostnader för köp av skol- och barnomsorgsplatser från fristående förskolor och skolor i Karlstad.. Nettokostnad per barn och elev kr kr kr kr kr kr 0 kr Förskolor Pedagogisk omsorg Grundskola Fritidshem Särskola

5 sid 3 (9) Nettokostnaden per barn i förskola totalt ökade med 6 % under perioden Kostnadsökningarna beror i huvudsak på de avtalade löneökningarna. Nettokostnaden per barn i pedagogisk omsorg har minskat med 3 %. Antalet barn i förskolan har ökat med 220 under perioden. Antalet barn i pedagogisk omsorg har minskat med 29. Nettokostnaden per elev i grundskolan har ökat med 4 % vilket bl. a beror på de avtalade löneökningarna. Elevantalet har varit oförändrat under samma period. Antalet barn på fritidshem har ökat med 183 under perioden. Nettokostnaden per barn har ökat med 1 %. Nettokostnaden per elev i särskolan har ökat med 6 %. Elevantalet har minskat med 17 elever och är nu 105. Budgetavvikelse Barn- och ungdomsnämndens bokslut visar att årets resultat slutar på ett underskott på 27 mkr. Bokslutet år 2010 slutade på ett överskott med 25,1 mkr. Detta innebär att resultatet inkl. TA visar ett underskott på 1,9 mkr. År 2009 drabbades kommunen av den finansoro som då fanns runt om i världen. Detta medförde att kommunfullmäktige inte tilldelade nämnderna någon generell uppräkning för bl.a. löneökningar under 2010 och Barn- och ungdomsförvaltningen uppmanade alla skolområden i mars 2009 att spara medel för att finansiera löneökningarna under 2010 och År 2009 slutade därför på ett överskott med 42,9 mkr. Detta överskott har nu använts till att finansiera löneökningarna under 2010 och Löneökningarna uppgick till ca 20 mkr per år, dvs. 40 mkr totalt. Kommunfullmäktige har nu i 2012 års budgetram lagt in 1 % i generell uppräkning, vilket inte täcker kostnadsökningarna. Detta medför att skolområdena skall spara ca mkr under 2012 beroende på om löneökningarna blir 2 eller 3 %. Blir löneökningarna högre, måste än större besparingar göras. Förutom de besparingar som måste göras för att täcka löneökningarna valde 53 elever från den kommunala skolan att börja på Engelska skolan i augusti. Detta medförde att flera skolområden under våren arbetat med att minska sina verksamheter med ca 4 mkr. Särskolans prognos visar på ett underskott med 3 mkr. Elevantalet fortsätter att minska vilket innebär att antalet utbudspunkter måste minska och antalet elever i grupperna öka. Kostnaderna för eftermiddagstillsyn för barn över 12 år som regleras i LSS har ökat de senaste åren och visar nu ett underskott på 2,3 mkr. Det är svårt att vidta åtgärder för att få denna verksamhet att nå nollresultat. Barnantalet i förskolan fortsätter att öka vilket ställer stora krav på utökning av lokaler. Paviljonger har hyrts in under året. Detta har medfört ökade hyreskostnader för både paviljonger och skapande av utemiljöer. Den kompensation som ges av kommunfullmäktige för ökat barnantal täcker inte dessa kostnader vilket innebär besparingar i förskoleverksamheten. Åtgärderna blir att öka barnantalet i grupperna utan att öka bemanningen. Detta kommer att leda till försämrad personaltäthet. Om hänsyn tas till ramjustering beroende på barn- och elevantal blir det ett underskott på 19,9 mkr.

6 sid 4 (9) Avstämning av mål, prestationer och kvalitet Mål Mål 1 Aktningen för alla människors egenvärde skall främjas och innebära nollvision vad gäller kränkande behandling. Mål 2 Barn och ungdomar skall bemötas som medarbetare och aktivt få påverka sin situation Måluppfyllelse De insatser som gjorts inom ramen för Skolan Förebygger fortsätter. För närvarande pågår utbildning inom programmet Ledarskap i klassrummet vid två skolområden. Kopplat till denna insats pågår, för skolornas rektorer, en utbildning i coachande ledarskap med fokus på klassrumsklimatet. Syftet med insatsen är att för eleverna skapa bättre arbetsro, högre trivsel och en förbättrad måluppfyllelse. Som tidigare trivs de flesta elever i skolan, mår bra och upplever goda relationer med både vuxna och andra elever. Däremot finns en tendens till att arbetsron blivit något sämre. Genusnätverket har nu 53 deltagare och målet är uppnått om en utbildad genuspedagog från förskola resp skola på varje skolområde. I kvalitetsredovisningen skildras såväl elevhälsans som skolornas uppföljning av elevernas upplevelse av att deras åsikter värderas och hur de upplever sitt inflytande över sina studier i syfte att nå ökad måluppfyllelse. Barn och elever tränas i att ta ökat ansvar och därmed ges ökat inflytande. Via individuella utvecklingsplaner, med syfte att öka elevens delaktighet, inflytande och måluppfyllelse, stimuleras aktivt varje elev i grundskolan att sätta och följa upp personliga mål för sitt lärande. Inom ramen för elevens val ges eleverna möjlighet att välja de arbetsoråden där man önskar särskild utveckling. Skolornas elevrådsarbete stöds via elevdemokratiplanen och utbildningar för elevråden. I samverkan med gymnasieskolan fortsätter arbetet med att låta studiemotiverade elever i skolår 9 påbörja gymnasiestudier. I engelska läser ca 100 elever reguljär kurs. Inom matematiken har vi utifrån förändringar inom ramen för Gy 11 lämnat reguljär kurs men fortsätter med ett projekt där elever får fördjupning inom problemlösning, för närvarande ca 100 elever.

7 sid 5 (9) Mål 3 Minst nivån Godkänd skall vara det högst prioriterade målet att uppnå avseende kunskapsnivån i skolan. Måluppfyllelse Andel elever med minst nivån godkänt i alla ämnen, skolår ,5 % 84,9 % 84,0 % Genomsnittligt meritvärde, skolår 9 216,0 211,2 211,2 Andel elever som upplever arbetsro i skolan, skolår 4 90,6 % 92,5 % 90 % Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning 95 % 93 % Skolorna redovisar i sin årliga kvalitetsredovisning elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kunskapsmålen. Barn- och ungdomsförvaltningens stab har påbörjat arbetet med att ta fram ett kvalitetshjul för att bättre samt mer sytematiskt och kontinuerligt kunna följa skolornas resultatutveckling Barn- och ungdomsnämndens kvalitetsredovisning kompletterar skolornas resultat och ger en samlad bild av kommunens resultat. Skolor och skolområden har påbörjat ett systematiskt arbete med att säkerställa en likvärdig betygsättning och bedömning. Detta arbete kommer att förstärkas under kommande år. En arbetsgrupp har belyst frågan rörande barn/elevers behov av särskilt stöd och redovisat sitt delresultat. Arbetet kommer att fortsätta under Andelen elever som når uppsatta kunskapsmål respektive är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram är fortfarande högre än genomsnittet i landet. Elever i åk 4-9 har genom Skapande skola erbjudits möjligheter till kulturella upplevelser och träning i estetiska uttrycksformer. Tre utvecklingsarbeten i Learning studies har gett oss fördjupade kunskaper inom matematik, som ökar möjligheten att öka måluppfyllelsen i matematik. Mål 4 Aktiva och konkreta insatser skall göras för att främja och förebygga barns, elevers och medarbetares fysiska och psykiska hälsa Målet är att det ska finnas barnhälsoteam inom alla förskolor och BVC i Karlstads kommun år En satsning har genomförts på elevhälsan genom anställning av fler kuratorer, skolsköterskor och skolpsykologer. Projektet SMILES har som målsättning att få fler elever att gå eller cykla till skolan. I elevhälsans enkät rapporterar föräldrar att fler elever cyklar eller går till skolan. En ökning från 70 % 2009 till 74 % Modellen för oroväckande skolfrånvaro har prövats på ett skolområde med positivt resultat. När de tidiga insatserna inte räckt till och problemen även funnits utanför skolan finns behov av nätverksmöten för att konkretisera fortsatta insatser kring eleven. Detta har varit svårt att organisera. Lång tid har förflutit mellan att behov av samverkan blivit tydligt och mötet har kunnat genomföras. Antalet elever med övervikt och fetma är fortsatt oroväckande högt. Idag är 72 % av eleverna normalviktiga. Det ses ingen förbättring sedan

8 sid 6 (9) Mål 5 I Karlstads kommuns förskolor och skolor har barn, elev och vuxna sådan motivation, förståelse för och kunskap om den hållbara utvecklingens tre dimensioner och deras samband att det konkret visas i lärande och handling på ett sådant sätt att man gemensamt kan påvisa förändring och utveckling i riktning mot en hållbar utveckling föregående år. Karlstads idrottsskola i samverkan med kuf, asf och gyf fortsätter. Resultat från SOFIA-studiens våg 1 (år 2010) och 2 (år 2011) visar att majoriteten av pedagoger och vårdnadshavare i Karlstads förskolor upplever att kontakten dem emellan är tillräckligt bra eller mycket bra. Resultaten från 2010 och 2011 ger totalt sett en samstämmig bild. Förskolornas och skolornas pedagogiska resurs i form av stöd och handledning om området kvarstår. Under hösten arrangerade Karlstads kommun i samverkan bland annat med Globala skolan, utbildningsdepartementet, SIDA och Edbergsstiftelsen ett välbesökt och uppskattat seminarium samt metodutbildning riktat för pedagaoger inom förskola och skola. ARBETSGIVARPERSPEKTIVET Bra ledarskap och medarbetarskap LMU 2010 visar att barn- och ungdomsförvaltningen har något bättre värden både i ledarskapsindex och medarbetarindex, 68, mot kommunens totala 67. En organisationsöversyn har genomförts under våren Grunden är den omvärldsanalys som gjordes 2010 och som visar att det av kvalitets- och effektivitetsskäl finns anledning att anpassa och förändra barn- och ungdomsförvaltningens organisation. Under året har tretton nya förskolechefer och rektorer rekryteras. De deltar nu i Ny som chef och kommer senare att delta i statliga rektorsprogrammet. Rektorer med ansvar för F-6 deltar under läsåret 2011/12 i Rektorslyftet. God hälsa bland medarbetarna De senaste årens förändringar med bland annat ökade krav på dokumentation för både förskola och skola har medfört en ökad arbetsbelastning hos medarbetarna vilket också avspeglar sig i den upplevda stressen enligt LMU. Trots detta är sjukfrånvaron endast 4,24 procent av arbetad tid. Satsningar på olika friskvårdsinsatser via Qom igong, mindfulness och träning på skolområdena bidrar till en god hälsa.

9 sid 7 (9) Karlstad en attraktiv arbetsgivare LMU visar att 68 procent av medarbetarna betraktas som ambassadörer vilket tyder på ett starkt engagemang och trivsel på arbetet. Förvaltningens låga löneläge för förskollärare, fritidspedagoger och lärare upplevs som ett hinder för nyrekrytering av medarbetare. Goda utvecklingsmöjligheter Idag upplever flertalet medarbetare att det saknas utvecklingsmöjligheter både inom förvaltningen och kommunen. 61 medarbetare har sökt till PIL-programmet 2012 vilket måste anses som väldigt positivt. Ökad jämställdhet och mångfald inom kommunen Nära 90 procent av medarbetarna anser att det finns en positiv inställning till jämställdhet och mångfald i sin arbetsgrupp. Enligt SCB har 5,5 procent av medarbetarna i förvaltningen utomnordisk bakgrund, vilket är något högre än kommunen totalt (5 procent). Femton procent av våra medarbetare är män och det görs stora ansträngningar att anställa fler. Vid kontakt med lärarutbildningen konstateras att det är väldigt få män som söker sig till utbildning med inriktning mot barn och yngre elever. Övriga insatser 2011 har mycket präglats av skollagens regler om behörighet och legitimation. Det nya regelverket innebär att organisationen måste anpassas och lärare fortbildas så att det råder överensstämmelse med den undervisning läraren bedriver och lärarens behörighet. Framtiden Förändring av barn och elevantal Antalet barn i förskoleverksamhet beräknas öka med 158 fram till år Antalet elever i grundskolan beräknas öka med 385 fram till år Antalet barn i fritidshem beräknas öka med 371. Grundsärskolans elevantal kommer troligen att minska. Tre nya fristående grundskolor har beviljats tillstånd att starta verksamhet i Karlstad och en befintlig fristående grundskola har fått tillstånd att utöka med fler årskurser. Två nya fristående grundskolor har fått avslag och överklagat. Om merparten startar kommer det att ställa stora krav på anpassningar av den kommunala verksamheten. Arbetsgivarperspektiv Skollagens krav på legitimation och behörighet ställer stora krav på anpassning av organisationen. Det kommer troligtvis också innebära att det inte kommer att vara möjligt att erbjuda heltidsanställningar till alla medarbetare som så önskar. Ett stort antal lärare kommer att behöva genomgå utbildning inom ramen för Lärarlyftet II för att få ämnesbehörighet i de ämnen de undervisar i.

10 sid 8 (9) Nyckeltal och prestationer Redovisning Budget Mått Förskola Antal barn Nettokostnad per barn Antal barn per årsarbetare 5,4 5,3 5,4 Antal barn per årsarbetare, större städer 5,4 5,4 Familjedaghem Antal barn Nettokostnad per barn Antal barn per anställd 6,0 6,0 5,7 Antal barn per anställd, större städer 4,8 5,0 Grundskola och förskoleklass Antal elever Nettokostnad per elev Antal lärare per 100 elev (grundskola) 8,2 8,6 8,2 Antal lärare per 100 elever större städer 8,2 8,2 Fritidshem Antal barn Nettokostnad per barn Antal barn per årsarbetare 21,8 20,9 21,7 Antal barn per årsarbetare, större städer 22,7 23,3 Obligatorisk särskola Antal elever Nettokostnad per elev Antal lärare per 100 elev (grundskola) 25,4 26,0 28,8 Antal lärare per 100 elever större städer 24,5 24,1

11 sid 9 (9) Personalnyckeltal Anställda med månadslön (mätdatum november) Totalt Kvinnor Män Antal anställda med månadslön Antal tillsvidare Antal heltidsanställda Genomsnittlig ålder 47 år 47 år 46 år Genomsnittlig sysselsättningsgrad 95 % 95 % 96 % Antal anställda 60 år och äldre Helår: Sjukfrånvaro i procent av avtalad arbetstid/år 4,24 % 4,61 % 2,10 % Andel friska/år 95,76 % 95,39 % 97,90 % Antal timmar övertid och mertid/år Timavlönade Antal arbetade timmar under året , , ,27