verksamhet Barn i åldern 1-6 år erbjuds förskola, pedagogisk omsorg och öppen

Transkript

1 Dnr BUN Dpl 10 sid 1 (9) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteyttrande Christina Widén, christina.widen@karlstad.se Bokslut 2013 Dnr BUN Dpl 10 Ärende BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Verksamhet Förskoleverk- verksamhet Barn i åldern 1-6 år erbjuds förskola, pedagogisk omsorg och öppen förskola. Förskoleklass: Grundskola: Särskola: Fritidshem: Erbjuds barn från sex års ålder fram till skolpliktens inträde. Omfattar elever från 6-16 år, skolplikt fr o m 7 år. Ger utvecklingsstörda barn och ungdomar en anpassad utbildning utifrån varje elevs förutsättningar. Fritidshem erbjuds skolbarn i åldern 6-12 år. Kulturskola: Erbjuds från förskolan t o m gymnasiet. Kulturskolan undervisar i musik, dans, teater, bild och bedriver en omfattande utåtriktad verksamhet med konserter och föreställningar. Skolhälsovård: Erbjuder hälsovård för barn och unga i skolåldern. Skoldirektören leder, under barn- och ungdomsnämnden, verksamheten som är organiserad i tre skolområden. Inom varje skolområde är varje förskola och grundskola en s.k. resultatenhet och leds av en förskolechef eller rektor. Viktigare händelser 2013 En organisationsöversyn har genomförts under våren. Den nya organisationen trädde i kraft 1 augusti. Tretton skolområden har organiserats om till tre. Respektive skolområde leds av en nytillträdd skolområdeschef. Även staben har omorganiserats och flyttat till nya lokaler på Karolinen. Elevhälsan har förstärkts genom en styrgrupp där de olika yrkesprofessionerna är representerade. Postadress: Barn- och ungdomsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Våxnäsgatan 10 Webb: karlstad.se Tel: E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: PlusGiro: upphört Bankgiro:

2 Dnr BUN Dpl 10 sid 2 (9) Några stora lokalinvesteringar har genomförts. Norrstrandskolan har renoverats och invigdes i augusti och en ny förskola i Alster invigdes i oktober. Dessutom har Skogsbackeskolan avvecklats pga dålig arbetsmiljö och eleverna har flyttat till Färjestadskolan (F-3) och Rudskolan (4-6). Rudskolan har byggts om till en skola för årskurs 4-9. En stor IT-mässa, WETT (Wermlands Educational Training and Technology), genomfördes för samtliga grundskolans lärare i Karlstad och Forshaga. Drygt 800 pedagoger deltog under denna dag. Regeringens satsning matematiklyftet genomförs under läsåret och ca 80 lärare i grundskolan deltar. En utredning har genomförts med syfte att förbättra mottagande av nyanlända barn och elever. Införande och rekrytering av förstelärare i grundskolan har genomförts. Hösten 2013 anställdes 15 förstelärare i grundskolan. Webbplatsen Pedagog Värmland har byggts upp och invigdes i under hösten. Ekonomisk utveckling Belopp i tkr. Redovisning Budget avvikelse Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag/ram Resultat Nettoinvestering Intäkterna har ökat med 0,4 % under perioden. Intäkterna för barnomsorgsavgifter har ökat med 24 % vilket bl.a. är en följd av att barnomsorgstaxan förändrades år Orsaken till att intäkterna totalt har ökat marginellt beror på minskade statsbidrag för olika projekt exempelvis lärarlyftet, läs- och skrivprojektet m.fl. Den totala kostnaden har ökat med 4,4 % under perioden, varav personalkostnaderna har ökat med 2 %. Antalet månadsanställda har minskat med 68 personer. Omkostnaderna har ökat med 9,7 % vilket till största del beror på ökade kostnader för köp av skol- och barnomsorgsplatser från fristående förskolor och skolor i Karlstad. Lokalkostnaderna har ökat med 7 % vilket beror på fler hyrda förskolelokaler och renoverade skolor. Att lokalkostnaderna inte visar en större ökning beror på att kommunens internränta har sänkts under perioden vilket inneburit en kostnadssänkning med 5,2 mkr och motsvarande minskning av budgetramen.

3 Dnr BUN Dpl 10 sid 3 (9) Budgetavvikelse Barn- och ungdomsnämndens bokslut visar ett överskott på 14,3 mkr års resultat visade ett överskott på 1,4 mkr. Barn- och ungdomsförvaltningen har under år 2013 genomfört åtgärder motsvarande 10 mkr för att fullt ut finansiera årets löneökningar. Mariebergsskolan och Norrstrandsskolan är nu renoverade. Renoveringarna har inneburit ökade hyreskostnader på 5,4 mkr för år Totalt kommer de under perioden planerade och genomförda renoveringarna av högstadieskolor att ge en ökad hyreskostnad med ca 25 mkr. För att balansera kommande och annars nödvändiga ambitionssänkningar, t ex avseende personaltäthet i verksamheterna, har förvaltningen gjort en översyn avseende förvaltningens lokalbestånd. Målet är att ha lokaler med god arbetsmiljö och att finansiera delar av de kommande hyreskostnadsökningarna. I uppdraget har därför ingått att utreda eventuell avveckling och sammanslagning av enheter som idag och framåt inte har kvantitativa och/eller kvalitativa förutsättningar. Översynen har presenterats i en lokalplan som barn- och ungdomsnämnden beslutade om i april Denna plan kommer att revideras årligen. Exempel på större åtgärder som vidtagits under 2013 är bl.a. avveckling av Edsvallaskolan, Skogsbackeskolan och Skolmuseét. Särskolan slutar på ett underskott med -2 mkr. Elevantalet fortsätter att minska vilket innebär att antalet grupper måste minska och antalet elever i kvarvarande grupper måste öka. Detta medför att personaltätheten försämras. Det ackumulerade underskottet på särskolan (inklusive resultatet år 2013) uppgår till 6 mkr. Modersmålsverksamheten inom förskolan visar ett underskott på 1,7 mkr. En översyn kommer att genomföras med syfte att skapa åtgärder för att nå en ekonomi i balans under Uppföljning av övergripande mål i strategisk plan TILLVÄXT Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år 2020 Barn- och ungdomsförvaltningen bedriver förskoleverksamhet på obekväm arbetstid s.k. nattisverksamhet vilket underlättar målet att öka antal förvärvsarbetade införde barn- och ungdomsnämnden servicegarantier. En av dessa innebär att kommunen erbjuder förskoleplats inom fyra månader efter att vårdnadshavaren har kommit in med en anmälan. UTBILDNING OCH KUNSKAP Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras Införande av ett utvecklat kvalitetssystem med systematiska uppföljningar inklusive dialoger samt strukturer för utvecklingsstöd och forskningsanknytning är betydelsefulla åtgärder som har planerats och etablerats.

4 Dnr BUN Dpl 10 sid 4 (9) Andel elever årskurs 9 behöriga till gymnasieskolan. (kommunala skolor) ,3 92,9 90,5 90,9 92,5 Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde (kommunala skolor) ,0 211,2 211,2 212,2 212,0 Både när det gäller andelen elever behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 har resultatet sammantaget under tidsperioden 2009 till 2013 varit relativt oförändrat. Observera dock att värdena före 2013 är beräknade utifrån den gamla betygsskalan med betygsstegen G, VG och MVG. Meritvärdena i Karlstads kommunala grundskolor ligger något högre än genomsnittet för kommungruppen Större städer - 212,0 jämfört med 208,4. När det gäller behörighet till gymnasieskolans yrkesförberedande program har Karlstads kommunala skolor en större andel behöriga - 92,5 jämfört med 86,5 - som är genomsnittet för Större städer. Jämfört med alla skolor i riket har Karlstads kommunala skolor ett lägre meritvärde, men en högre andel behöriga till gymnasieskolan. Det högre värdet för gymnasiebehörighet visar att Karlstad lyckas något bättre med uppdraget att få eleverna att nå målen än vad jämförelsekommunerna gjort. Det vill säga att Karlstad har färre elever, än jämförelsekommunerna och riket, som inte är behöriga till gymnasiet efter avslutad grundskola. Gymnasiebehörigheten är en viktig faktor för att undvika att hamna i ett socialt utanförskap senare i livet. Meritvärdet kan ge en bild av hur väl barn och elever ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Utmaningen blir att ge fortsatt bra stöd och stimulans till elever med svårigheter och samtidigt stötta och stimulera alla elever att nå så långt som möjligt. Liksom tidigare år har flickor i genomsnitt ett högre meritvärde än pojkar. Siffrorna för 2013 visar däremot att skillnaden har minskat mot föregående år. Kompetensmatchning ska ske för att säkerställa näringslivets och offentliga sektorns kompetensbehov Barn- och ungdomsförvaltningen har en genuspedagog anställd. En undersökning om sökmönster till gymnasiet utifrån könstillhörighet har genomförts. Undersökningen visar på elevernas svårighet att bryta stereotypa val. En forskningsgenomgång visar att det är i de yngsta åren man kan ha den största påverkan på hur könet får betydelse på framtida tankar och önskningar. Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas till vara I kommunens årliga kund- och brukarundersökning värderas påståendet Jag får vara med och bestämma på fritids, till 4, 4 på en 5-gradig skala av kommunens samtliga åk 2 elever. Flickorna i åk 5 värderar påståendet Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt skolarbete, till 4,6 medan pojkarna värdera något lägre till 4,5. Enligt samma undersökning ger samtliga vårdnadshavare i kommunens förskolor och pedagogisk omsorg indexvärdet 4,2 för området information. Indexområdet

5 Dnr BUN Dpl 10 sid 5 (9) omfattar bland annat påståendet Förskolan värdesätter mina frågor och synpunkter. Alla enheter har någon form av råd där vårdnadshavare medverkar. Frågor som tas upp där handlar om verksamhetens innehåll och miljö. Olika projekt med digitala kommunikationsplattformar pågår med syfte att stärka och underlätta kommunikationen. EN STAD FÖR ALLA Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre Barn- och ungdomsförvaltningen medverkar i långtidsstudien, SOFIA (Social och fysisk utveckling, insatser och anpassning ). Det är en forskningsstudie som Örebro och Karlstads universitet ansvarar för tillsammans med Karlstads kommun. Syftet med studien är att bättre förstå utvecklingen av barns sociala, fysiska och psykiska hälsa inklusive normbrytande beteende. Samverkansarenan mellan förskolorna och landstingens BVC, s.k. barnhälsoteam, finns etablerade i varierande grad i samtliga skolområden. Genom elevhälsodatabasen ELSA gör förvaltningen årliga statistiska sammanställningar om barn och ungas hälsa och utveckling på skol- och kommunnivå. Underlaget utgör en viktig del för planering och utveckling av verksamheten som ska främja barn och ungas hälsa. ELSA möjliggör även kontinuerlig uppföljning av gjorda insatser. Den samlade kunskapen i ELSA fås dels från hälsoenkäter som elever och föräldrar fyller i, dels från det hälsobesök som eleverna erbjuds hos skolsköterskan i förskoleklass, åk 4 och åk 7. Ett sätt att fortsätta arbetet med att stärka elevernas delaktighet är LUPP. Varje skola har i åk 8 arbetat med resultaten från Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP), genom att ta del av broschyren "PSST...VILL DU VETA NÅGOT VÄLDIGT VIKTIGT?" Broschyren vänder sig direkt till eleverna och presenterar resultaten på ett "ungdomligt sätt" som gör det lättare att ta till sig för våra elever. Varje klass i åk 8 har under senare delen av vårterminen med stöd av sina mentorer diskuterat resultaten från LUPP. Resultatet från LUPP har också diskuterats på högstadieskolornas elevråd. Klassråden och elevråden har sedan mejlat sina synpunkter till ungdomsfullmäktige. Karlstadsbornas förutsättningar för ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld ska öka I kommunens återkommande kund- och brukarundersökningar som riktas till samtliga vårdnadshavare till barn i förskola, pedagogisk omsorg, alla elever i åk 2 på fritidshem samt samtliga elever i åk 2, 5 och 8 i skolan, framkommer i 2013 års mätning, att merparten såväl vårdnadshavare som elever känner sig bra bemötta och är nöjda med verksamheten. Resultaten är mycket stabila över åren. Resultaten överensstämmer även med den bild som fås genom den årliga elevhälsoenkäten som riktas till alla elever i förskoleklass, åk 4 och 7 och som genomförs av skolsköterskorna. Som komplement till kommunens kartläggningar gör förskolechef, rektor tillsammans med barnen, eleverna och vårdnadshavarna kartläggningar. Rutiner för hur signal om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska handläggas redovisas i kvalitetssystemet. Undervårterminen 2013 hade totalt 9 anmälningar gjorts till Skolinspektionen. Av dessa handlade 2 om särskilt stöd, 1 om diskriminering/kränkande behandling i

6 Dnr BUN Dpl 10 sid 6 (9) skola, 2 diskriminering/kränkande behandling i förskolan medan 4 handlade om övrigt. En viktig del i arbetet att skapa trygga skolor är det tydliga krav som finns i skollagen. Samtliga skolor ska ta fram en årlig likabehandlingsplan. Planen omfattar såväl diskrimineringslagen som skollagens bestämmelser om kränkande behandling. Likabehandlingsplanen innehåller resultat från kartläggningar, förebyggande arbete, åtgärder under året samt en uppföljning av tidigare års plan. Skolorna genomför värdegrundsarbete tillsammans med eleverna, till exempel samspelsövningar och övningar i social träning. Även personalen får utbildning i frågor som t ex rör social träning, trygghetsteam att lyckas som lärare. I skollagsstiftningen har personalens skyldigheter förtydligats. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Karlstad ska vara en av Sveriges bästa hbtq-kommuner Barn- och ungdomsförvaltningen har utbildat all personal inom HBTQ och arbete med att HBTQ-certifiera skolans elevhälsa har inletts. Förskolans och skolans personal har möjlighet till konsultation i frågor som rör skollagens krav på likabehandling och diskrimineringslagens krav av skoljurist och genuspedagog. Återkommande värdegrundsprojekt genomförs och området följs inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. STYRSYSTEM/KVALITETSARBETE Jämsides med införandet av den nya organisationen har barn- och ungdomsförvaltningens kvalitetssystem förändrats. Kvalitetssystemet har ett tydligt inifrånperspektiv med syfte att medarbetarna ska få stöd i arbetet med att utveckla den egna verksamheten. Systemet omfattar såväl den kommunala styrningen via strategisk plan som den statliga och beskrivs i dokumentet Planering- uppföljning-budget (PUB). I den årliga verksamhetsplanen framgår de åtagande, arbetsuppgifter och aktiviteter som nämndens verksamheter ska arbeta med under det närmaste året/åren. Roller och ansvar har förtydligats i framtagandet av dokumentet Organisationroller -ansvar (ORA) vilket främjar kvalitetsarbetet. Planeringen inför framtagande av 2014 års metodstöd för kvalitetsarbete, genomförande av resultatdialoger, publicering av resultatblad har påbörjats med syfte att utveckla medarbetarnas uppföljningskompetens. Likaså har kontakter tagits med Karlstads universitet för planerad samverkan inom området. Servicegarantier och kundenkäter ska utvecklas Servicegarantin som handlar om utvecklingssamtalet i grundskolan och grundsärskolan är borttagen då lagstiftningen har ändrats. En servicegaranti för

7 Dnr BUN Dpl 10 sid 7 (9) förskoleklassen har införts. I förskoleklassen garanteras eleverna simundervisning vid 10 tillfällen. I övrigt är servicegarantierna oförändrade. Årliga kundenkäter görs inom ramen för kommunens kund- och brukarundersökningar. Delar av resultat från kundenkäterna planeras publiceras på enheternas resultatblad. ARBETSGIVARPERSPEKTIV Bra ledarskap och medarbetarskap 1 augusti infördes ny organisation där fokus låg på styrning och ledning. Ett av syftena var att stärka det pedagogiska ledarskapet. Den nya organisationen har också inneburit att antalet tillsvidareanställda per chef har minskat något. Elva chefer deltar i Ny som chef, fjorton förskolechefer och rektorer deltar i Rektorsprogrammet och en rektor i Rektorslyftet. Alla nyanställda chefer har fått internutbildning i de lagar, riktlinjer, rutiner och förhållningssätt som gäller för kommunen och förvaltningen. Ca fyrtio förskollärare och lärare har under året gått utbildning via RUC för att kunna vara mentorer för nyanställda kollegor. Nytt samverkansavtal för förvaltningen har tecknats med syfte att öka inflytandet och delaktigheten för medarbetarna. God hälsa bland medarbetarna Under året har en speciell satsning gjorts via företagshälsovården för städpersonalen och det kan konstateras att deras sjuktal är lägre än övriga kategorier i förvaltningen. Förvaltningens friskvårdssatsning Qom i gong har fokuserat på främjande och förebyggande arbete med aktiviteter ute på arbetsplatserna och kurser i stresshantering, mindfulness samt medicinsk yoga. Stora insatser har gjorts för minska stressen enligt de framtagna handlingsplanerna utifrån senaste LMU-resultatet. Karlstads kommun ska erbjuda goda utvecklingsmöjligheter En gedigen insats har gjorts för att välja ut de femton lärare som anställdes som förstelärare under hösten. I den nya organisation finns funktion för utvecklingsstöd vilken ger större möjligheter till tidsbegränsade utvecklingsuppdrag. Fortsatt satsning har skett på Lärarlyftet II för att öka lärares behörighet för undervisning. Jämställdheten och mångfalden inom Karlstads kommun ska öka Inför löneöversyn görs en analys av löneskillnader tillsammans med de fackliga organisationerna. Stor vikt läggs vid att kunna förena föräldraskap och arbete genom att exempelvis förlägga så få möten som möjligt till kvällstid.

8 Dnr BUN Dpl 10 sid 8 (9) Framtiden Förändring av barn och elevantal Antalet barn i förskoleverksamhet beräknas öka med 170 fram till år Antalet elever i grundskolan beräknas öka med 635 fram till år Antalet barn i fritidshem beräknas öka med 252. Grundsärskolans elevantal kommer troligen att minska. Fristående verksamheter En ny fristående grundskola kommer förmodligen att starta från hösten 2014 och en befintlig fristående grundskola skall öka antalet elevplatser. En ny fristående förskola planerar att starta hösten Volymuppgifter och prestationsmått Redovisning Budget Mått Förskola Antal barn Nettokostnad per barn Antal barn per årsarbetare Karlstad 5,4 5,4 Antal barn per årsarbetare Större städer 5,3 5,3 Pedagogisk omsorg Antal barn Nettokostnad per barn Antal barn per anställd Karlstad 5,7 6,0 Antal barn per anställd Större städer 4,8 4,9 Grundskola och förskoleklass Antal elever Nettokostnad per elev Antal elever per lärare Karlstad 12,2 12,4 Antal elever per lärare Större städer 12,0 12,2 (gäller enbart grundskola) Fritidshem Antal elever Nettokostnad per elev Antal elever per anställd Karlstad 11,4 12,1 Antal elever per anställd Större städer 12,8 12,0 Grundsärskola Antal elever Nettokostnad per elev Antal elever per lärare Karlstad - 2,9 Antal elever per lärare, Större städer - 3,3

9 Dnr BUN Dpl 10 sid 9 (9) Kommentar Siffrorna som anger personaltätheten 2013 är ännu inte publicerade Göran Isberg skoldirektör, barn- och ungdom Christina Widén ekonomichef