Målsättning. Grunder Teorier Minnesförändringar Mycket lite Neuropsykologi

Transkript

1 Målsättning Grunder Teorier Minnesförändringar Mycket lite Neuropsykologi

2 1. Minne; grunder Minne: Modeller och 2. Att mäta minnet Forskningsmetoder 3. Klassisk minnesmodell 4. Alternativa modeller och metaforer 5. Exceptionellt minne och neuropsykologiska minnesfynd

3 1. Minne; grunder Vad är minne? Minnesfaser Process eller Struktur?

4 1. 1 Vad är minne? Minne är de medel som vi har att tillgå för att omvandla våra förflutna erfarenheter till aktiv information. Varför är det så viktigt att studera hur mänskligt minne fungerar?

5 1. 2 Minnesfaser Inkodning Lagring Återgivning

6 1. 3 Minnestyper Procedurellt Episodiskt Remember/Know Mest känslig för åldrande Semantiskt Implicit/Explicit Intuition kontra tidigare erfarenheter Prospektivt (Mäntyläs damer som hävdar att de glömmer hela tiden )

7 1. 4 Process eller struktur? Struktur är hur minnesystemet är organiserat. Process är de aktiviteter som sker i minnessystemet. Både och! Fråga: Varför är det så svårt att lära sig att använda nya datorprogram, trots att lärare visar hur man gör?

8 2. Att mäta minnet Recall Recognition

9 2. 1 Recall Serial Tankesuppression (Wegner, 1996) Free Cued Source Remember/Know

10 2. 2 Recognition Item Source (Åldrandestudier) Ansiktsigenkänning verkar vara ett speciellt fall av recognition (Timo Mäntylä) Recognition är i regel överlägsen recall Signaldetektionsteori Hits-False Alarm

11 3. Klassisk minnesmodell Atkinson och Shiffrin (1968) Sensory store Short-term store Long-term store Av någon outgrundlig anledning så har denna modell blivit kvar inom teknisk psykologi

12 3. 1 Flödet i modellen

13 3. 5 Kritik till Klassiska modellen Man antar att STS och LTS alltid opererar uniformt, men.. KF fick en skada som gällde bara verbalt material. Alltså, KF har inte en skada på STS. Orimligt att alla minnestyper skulle lagras i ett enda LTS Vi kan ibland ha direkt access till LTS, utan att passera STS Dålig neuropsykologisk korrelation

14 4. Alternativa modeller Levels of Processing Working Memory Model Konnektionismen

15 4. 1 Levels of Processing Ju djupare inkodat, desto bättre minnesprestation Olika djup.. Fysisk/ortografisk Akustisk Semantisk Själv-referens

16 4. 2 Kritik till Levels of Processing Cirkeldefinition; ett bra minne har djup inkodning, och en djup inkodning medför bra minne Inkonsistens i resultat; rimmande som djup fungerar bättre än semantisk inkodning Ett bra index på djup saknas

17 4. 3 Working Memory Visuell representation av modellen Visuo-spatial sketchpad Fonologiska loopen Central-executiva enheten Episodiska buffern

18 4. 4 Modellen

19 4. 5 Förklaringar till Modellen Varje komponent har en begränsad kapacitet Om två uppgifter sker i samma komponent, så blir det svårt Om två uppgifter sker i olika komponenter, så kan det gå lika bra som enskilda uppgifter

20 4. 6 Central-executiva enheten Byte av återgivningsplan Tidsfördelning mellan två uppgifter Selektiv uppmärksamhet Tillfällig aktivering av långtidsminnet

21 Episodiska buffern (tillägg) En gränssnitt mellan delsystemen och LTM. Huvudsakligen mnemonisk CEE blir mera uppmärksamhetsbaserad En konsekvens av Tulvings forskning om det episodiska minnet? Jonas Perssons avhandling

22 MDI-relation WMM Vad händer vid resursöverlastning? Kaos i huvudet Reaktivt tänkande Inte proaktivt tänkande Inte kostnadseffektivt Proaktiv bilkörning, hur skulle det hjälpas?

23 4. 7 Neuroprat Skillnader mellan LTM och KTM Fonologiska loopen aktiveras bilateralt (på båda hjärnhalvorna) i frontal och parietalloberna VSSP är uppdelat i långa (L) och korta (K) intervall, där K aktiverar occipital och höger frontallob, och L aktiverar parietal och vänster frontallob. CEE aktiverar frontalloberna

24 5. Exceptionellt minne och Neuropsykologi Olika typer av amnesi Begrepp och begräsningar av neurologiska data

25 5.1 Olika typer av amnesi Infantil Retrograd Anterograd

26 6. Minnesprocesser 1. Inkodning och Informationsflyttning STS LTS STS LTS 2. Återgivning 3. Glömska och förändring av minnen

27 1. 1 Short-term store Conrads (1964) akustiska förvirring; ord som låter lika förväxlas Även när siffror presenteras visuellt så förväxlas de siffror som låter lika, inte de som ser ortografiskt lika ut

28 1. 2 Long-term store Semantisk inkodning Semantiska kategorier Visuell inkodning Olika vinklar på bilder kan också fungera som kategoriseringsprincip

29 1. 3 Info-flytt STS LTS Integration av ny kunskap till redan befintlig kunskap (Piaget) Konsolidation Upprepning Massed vs spaced (miljön) Elaborative vs Maintenance rehearsal

30 1.3 Info-flytt STS LTS (forts) Mnemoniker Kategoriskt kluster Interaktiva bilder Pegwords (one is a bun) Loci-metoden

31 2. Framplockning Framplockning av KTM Framplockning av LTM

32 2. 1 Framplockning av KTM Alla samtidigt En i taget Uttömmande eller självterminerande processer

33 2. 2 Framplockning av LTM Cued recall superiority (semantisk) Availability vs. Accessability

34 3. Glömska och Minnesdistortion Interferens vs förruttnelse Minneskonstruktion Kontexteffekter

35 3. 1 Interferens vs förruttnelse Retroaktiv interferens Proaktiv interferens Seriepositionskurva Primacy Recency Von Restorff-effekten Interferens stark, men förruttnelse har sina poänger

36 Minneskonstruktioner Bartletts saga (1932) Etablerade kategorier påverkar minnet Sandra Bems boxartjejer Självet och Minne (Tafarodi et al., 2003) Negativ SE och SL skapar selektivt minne för negativa episoder Ögonvittnen Loftus bilkrasch Förväntningens makt McDonald & Hirts betyg

37 Minneskonstruktioner Vilka åtgärder kan vi göra åt vårt trassliga minne? Vara flera? Collaborative inhibition (Weldon et al, 2001) -> NOT! Återge flera gånger s k Hypermnesia (Slamecka & Graf, 1978) Externalisera minnet Vara ödmjuk inför sitt eget minne i rätt kontext

38 3. 3 Kontexteffekter Varför det är oklokt att publicera bilder i media på potentiella gärningspersoner innan rättegång? Flashbulb memories Vad gjorde du när du fick veta att Anna Lindh blivit attackerad? Encoding specificity principle Baddeleys dykarexperiment Gullstrands datorförsök

39 Sammanfattning (minne) Vi tror fel om vårt minne (flashbulbs) Känslighet för vad som händer under tiden mellan inkodning och framplockning Mnemoniker = Förbättring En del minnen blir kvar, så det kan vara en idé att fundera innan man gör något*