Kursens målsättning. Introducera grundläggande kognitionspsykologi Hur psykologi kan stödja design Fokus på skrivande Laborationer Tips för studenter

Transkript

1 Kursens målsättning Introducera grundläggande kognitionspsykologi Hur psykologi kan stödja design Fokus på skrivande Laborationer Tips för studenter

2 Struktur 1. Föreläsningar 2. Laboration Linus: Metodik 3. Laboration Linnea: Skriva, dvs tänka 4. Dugga I: Kognitionspsykologi 5. Dugga II: Human factors 6. Projektarbete 7. Tips för studenter!

3 Föreläsningar Begränsade Lösa Inte överarbetade Följer inte alltid boken snällt och fint Det viktigaste för kursen kanske inte finns i böckerna! Gärna interaktiva

4 Laboration Linus Öva datainsamling Öva presentation av studie Undersökningsdesign Heldagsövning (alla är med jämt)

5 Laboration Linnea Samarbete med MatStat Skriva rapport Läsa procedurdelen i en artikel Self-determination Theory Först in, först kommenterat Hypotes: Skrivande hjälper tänkande linnea.karlsson@psy.umu.se

6 Dugga I Kognitionspsykologi och vetenskapsteori Tänkafrågor Inlämning redan nästa vecka!! Samarbeta gärna men kopiera inte varandras text! Exempel: Vetenskapsteori

7 Dugga II Applicerad psykologi Väldigt öppna frågor Till synes förvirrande frågor Beskriv en ny teknisk produkt som du tror kommer att fungera på marknaden. Presentera exakt tre empiriska argument för att yrkes-eller vardagsliv stöds av produkten i avseende på kognition.

8 Projektarbete Självständig studie Teori eller praktik Encoding Specificity Pokerhjälpen Metod Skriven rapport Opposition

9 Examination och Betyg Dugga I och II 2/3 av betyget Projektarbete 1/3 av betyget Texten i uppgifterna är viktigare än betyget som kommer ut

10 Tips för studenter Plagiera inte! Katharsis Lärande i fokus Mera jobb = mera lärande, inte straff Ansvara för eget lärande! Börja i tid! Denna kurs kommer att vara krävande. Njut!

11 Vetenskapsteori Formella vetenskaper Empiriska vetenskaper Poppers ordlek Kuhns olika paradigm

12 1. Kognitionspsykologi Vad är KP? Informationsprocessande modeller Huvudströmningar

13 1. 1 Vad är KP? Psykologin om mentala processer Studien om den mänskliga hjärnans sätt att hantera information Att ta reda på vad kognition är

14 1. 2 Informationsmodellerna Lådor och Pilar Informationsflöden Förvirring rätt vanlig Leos kognitiva soppteori

15 1. 3 Huvudströmningar Experimentell psykologi Datormodellering Neuropsykologi

16 1. 4 Experimentell psykologi Observationer Oberoende och beroende variabel Beteendedata Reaktionstid och prestation på uppgifter Grundförutsättning för de andra sättet

17 Datormodellering Datorsimuleringar av beteendedata Maskiner utvecklar funktioner Artificiella Neurala Nätverk Noder och kanter Parallella Distribuerade Processer Backpropagation

18 Neuropsykologi Korrelationer Subtraktionsmetoden Metoder Event-Related Potentials Positron Emission Tomography Functional Magnetic Resonance Imaging

19 2. Att mäta minnet Recall Recognition Priming (implicit) Motorisk prestation

20 2. 1 Recall Serial Tankesuppression (Wegner, 1996) Free Cued Source Remember/Know

21 2. 2 Recognition Item Source (Åldrandestudier) Ansiktsigenkänning verkar vara ett speciellt fall av recognition (Timo Mäntylä) Recognition är i regel överlägsen recall Signaldetektionsteori Hits-False Alarm

22 3. Klassisk minnesmodell Atkinson och Shiffrin (1968) Sensory store Short-term store Long-term store Av någon outgrundlig anledning så har denna modell blivit kvar inom teknisk psykologi

23 3. 1 Flödet i modellen

24 3. 2 Sensory store Sensoriska register Visuell Audiotorisk Haptisk Sperlings ikoniska (ekoiska) minne Uthållighet i visuellt minne Glömska infaller kvickt (sid. 161) Kan suddas ut (Averbach & Coriell, 1961)

25 3. 3 Short-term store Tillfälligt arbetsminne Bortfall Kontrollprocesser Upprepning Återgivningsstrategier Millers magiska 7±2 enheter Chunking Massakrerad av MDI-folk Antal stavelser i ord som ska minnas (e.g., Baddeley m fl, 1975)

26 3. 4 Long-term store Permanent minneslagring Obesvarade frågor Hur mycket får plats? Hur länge kan man behålla en minnesepisod? Kan det hända saker med ett minne när det väl är lagrat? McDonald och Hirts (1997) betyg Loftus bilkrockar

27 3. 5 Kritik till Klassiska modellen Man antar att STS och LTS alltid opererar uniformt, men.. KF fick en skada som gällde bara verbalt material. Alltså, KF har inte en skada på STS. Orimligt att alla minnestyper skulle lagras i ett enda LTS Vi kan ibland ha direkt access till LTS, utan att passera STS Dålig neuropsykologisk korrelation

28 4. Alternativa modeller Levels of Processing Working Memory Model Konnektionismen

29 4. 1 Levels of Processing Ju djupare inkodat, desto bättre minnesprestation Olika djup.. Fysisk/ortografisk Akustisk Semantisk Själv-referens

30 4. 2 Kritik till Levels of Processing Cirkeldefinition; ett bra minne har djup inkodning, och en djup inkodning medför bra minne Inkonsistens i resultat; rimmande som djup fungerar bättre än semantisk inkodning Ett bra index på djup saknas

31 4. 3 Working Memory Visuell representation av modellen Visuo-spatial sketchpad Fonologiska loopen Central-executiva enheten Episodiska buffern

32 4. 4 Modellen

33 4. 5 Förklaringar till Modellen Varje komponent har en begränsad kapacitet Om två uppgifter sker i samma komponent, så blir det svårt Om två uppgifter sker i olika komponenter, så kan det gå lika bra som enskilda uppgifter

34 4. 6 Central-executiva enheten Byte av återgivningsplan Tidsfördelning mellan två uppgifter Selektiv uppmärksamhet Tillfällig aktivering av långtidsminnet

35 Episodiska buffern (tillägg) En gränssnitt mellan delsystemen och LTM. Huvudsakligen mnemonisk CEE blir mera uppmärksamhetsbaserad En konsekvens av Tulvings forskning om det episodiska minnet? Jonas Perssons avhandling

36 MDI-relation WMM Vad händer vid resursöverlastning? Kaos i huvudet Reaktivt tänkande Inte proaktivt tänkande Inte kostnadseffektivt Proaktiv bilkörning, hur skulle det hjälpas?

37 4. 7 Neuroprat Skillnader mellan LTM och KTM Fonologiska loopen aktiveras bilateralt (på båda hjärnhalvorna) i frontal och parietalloberna VSSP är uppdelat i långa (L) och korta (K) intervall, där K aktiverar occipital och höger frontallob, och L aktiverar parietal och vänster frontallob. CEE aktiverar frontalloberna

38 4. 8 Konnektionismen Parallel-Distributed-Processing Information finns lagrad i ett nätverk av noder och kontakter dessa emellan Används för att göra datasimuleringar av experimentellt framtagna data Sverker Sikström, Lund

39 5. Exceptionellt minne och Neuropsykologi Olika typer av amnesi Begrepp och begräsningar av neurologiska data

40 5.1 Olika typer av amnesi Infantil Retrograd Anterograd

41 5.2 Neuropsykologi Subtraktionsmetoden Svårt att fixa både temporal och spatial upplösning Endast korrelationer!! Dissociation S(a) KN(x) Dubbel dissociation S(a 1 ) KN(x 1 ), och S(a 2 ) KN(x 2 )

42 6. Minnesprocesser 1. Inkodning och Informationsflyttning STS LTS STS LTS 2. Återgivning 3. Glömska och förändring av minnen

43 1. 1 Short-term store Conrads (1964) akustiska förvirring; ord som låter lika förväxlas Även när siffror presenteras visuellt så förväxlas de siffror som låter lika, inte de som ser ortografiskt lika ut

44 1. 2 Long-term store Semantisk inkodning Semantiska kategorier Visuell inkodning Olika vinklar på bilder kan också fungera som kategoriseringsprincip

45 1. 3 Info-flytt STS LTS Integration av ny kunskap till redan befintlig kunskap (Piaget) Konsolidation Upprepning Massed vs spaced (miljön) Elaborative vs Maintenance rehearsal

46 1.3 Info-flytt STS LTS (forts) Mnemoniker Kategoriskt kluster Interaktiva bilder Pegwords (one is a bun) Loci-metoden

47 2. Framplockning Framplockning av KTM Framplockning av LTM

48 2. 1 Framplockning av KTM Alla samtidigt En i taget Uttömmande eller självterminerande processer

49 2. 2 Framplockning av LTM Cued recall superiority (semantisk) Availability vs. Accessability

50 3. Glömska och Minnesdistortion Interferens vs förruttnelse Minneskonstruktion Kontexteffekter

51 3. 1 Interferens vs förruttnelse Retroaktiv interferens Proaktiv interferens Seriepositionskurva Primacy Recency Von Restorff-effekten Interferens stark, men förruttnelse har sina poänger

52 Minneskonstruktioner Bartletts saga (1932) Etablerade kategorier påverkar minnet Sandra Bems boxartjejer Självet och Minne (Tafarodi et al., 2003) Negativ SE och SL skapar selektivt minne för negativa episoder Ögonvittnen Loftus bilkrasch Förväntningens makt McDonald & Hirts betyg

53 Minneskonstruktioner Vilka åtgärder kan vi göra åt vårt trassliga minne? Vara flera? Collaborative inhibition (Weldon et al, 2001). Återge flera gånger s k Hypermnesia (Slamecka & Graf, 1978) Externalisera minnet Vara ödmjuk inför sitt eget minne i rätt kontext

54 3. 3 Kontexteffekter Varför det är oklokt att publicera bilder i media på potentiella gärningspersoner innan rättegång? Flashbulb memories Vad gjorde du när du fick veta att Anna Lindh blivit attackerad? Encoding specificity principle Baddeleys dykarexperiment Gullstrands datorförsök

55 Sammanfattning (minne) Vi tror fel om vårt minne (flashbulbs) Känslighet för vad som händer under tiden mellan inkodning och framplockning Mnemoniker = Förbättring En del minnen blir kvar, så det kan vara en idé att fundera innan man gör något*

56 Motivation och Minnesprestation Se annan ppt!

57 Roliga länkar sbit04.pdf ntionnet.pdf nmemory.pdf