Minne. Clive Wearing. Traditionell minnesmodell (Atkinson & Shiffrin) Lagring Process. Modeller. Inkodning Framplockning

Transkript

1 Minne Lagring Process Modeller Inkodning Framplockning Clive Wearing Clive Wearing En virusinfektion skadade mediotemporala corex och resulterade i anterograd amnesi; oförm rmåga att lagra nya minnen. Traditionell minnesmodell (Atkinson & Shiffrin) Sensoriska register Input Ikoniskt Ekoiskt Haptiskt Korttids- minne KTM Långtids- minne LTM Kontroll- processer Respons 1

2 Forskningsfrågor gor utifrån n modellen Vilken kapacitet har de olika lagren? Vilken varaktighet har de olika lagren? Hur kodas information i de olika lagren? Minne Inkodning Lagring Framplockning Recall vs. Recognition J L B R S K N X B R Q P 2

3 Visuellt sensoriskt minne Sperling (1960) 12 enheter Raderbar natur Visuell förnimmelser f mer känsligak Visuell input går g r genom det visuellt sensoriska minnet (iconic( store) Sensoriskt minne Fungerar som ett buffertminne som garanterar ett minimum av tid för f r att hinna uppmärksamma händelser. Korttidsminne (KTM) Försök k att minnas siffrorna genom att först f läsa l dem och sedan blunda och återge dem

4 Korttidsminne (KTM) Lagring av information sås länge den bearbetas (repeteras) Det magiska talet (7 ± 2) och chunking Akustisk kodning (även( vid visuell presentation) Långtidsminne (LTM) Information lagras permanent Obegränsad kapacitet? Vet ej hur man testar begränsningarna Informationen lagras framför r allt semantiskt Arbetsminne Visuo-spatialt spatialt skissblock Fonologiska loopen Centralexecutiven (Baddeley & Hitch,, 1974) 4

5 Arbetsminne (Baddeley,, 2003) Episodisk buffert Binder ihop information från underordnade system och från n LTM ( Binding( Binding ) Lagringskomponenten för centralexecutiven. Olika modeller Klassiska minnesmodellen (tre-lager-modellen) betonar strukturella behållare för f r lagrad information. Arbetsminnesmodellen betonar funktionerna hos arbetsminnet att styra minnets processer. Olika modeller Thompson R, Kim J PNAS 1996;93:

6 Tetramodellen (Jenkins) Individegenskaper Inkodnings- situationen Framplocknings- situationen Materialegenskaper Individens egenskaper Schemata påverkar inkodningen Experter har större chunks och koppling till tidigare kunskap (Chase och Eriksson, DeGroot) Materialets egenskaper Bättre minnesprestationer för f r organiserat material (Bower m.fl) Mineraler Metaller Stenar Sällsynta Vanliga Legeringar Sällsynta Stenhuggning Platina Silver Guld Alluminium Koppar Bly Järn Brons Stål Mässing Safir Emerald Diamant Rubin Sandsten Granit Marmor 65% av orden i den organiserade listan återgavs korrekt jämfört med 18% för f r en slumpmässigt ssigt ordnad lista. 6

7 Samspel mellan individ och material The procedure is actually quite simple. First you arrange items into different groups. Of course one pile may be sufficient depending on how much there is to do. If you have to go somewhere else due to lack of facilities that is the next step; otherwise you are pretty well set. It is important not to overdo things. That is, it is better to do too few things at one than too many. In the short run this may not seem important but complications can easily arise. A mistake can be expensive as well. At first, the whole procedure will seem complicated. Soon, however, it will become just another facet of life. It is difficult foresee any end to the necessity for this task in the immediate future, but then, one can never tell. After the procedure is completed one arranges the materials into different groups again. Then they can be put into their appropriate places. Eventually they will be used once more and the whole cycle will then have to be repeated. However, that is part of life. (Bransford & Johnston, 1972) Förståelse och minnesprestation Inget ämne Ämne efteråt Ämne före Maxpoäng Skattning av förståelse Antal återgivna enheter Inkodning KTM framför r allt akustisk inkodning LTM framför r allt semantiskt 7

8 Inkodningsprocesser STM LTM Repetition: Elaborative vs. Maintenance Distribuerad repetition: Spacing effect TIPS!!! Gå hem och lägg l er! Hippocampus temporär r lagring för f r nya erfarenheter. Aktiv under REM-sömn. Framplockningsprocesser Ledtrådar dar (cues( cues) Kontexteffekter Inkodningsspecificitetsprincipen (ESP) Priming Prime = En nod som aktiverar en annan nod Implicita minnet pepparkaka vaktmästare skolfoto estimat explicit akakrappep eratsämtkav otofloks tamitse ticilpxe 8

9 Fragmentkomplettering M_N_E _PR_K _XP C G_Ö K_ S_V_ Fyll i bokstäver sås att ord bildas av fragmenten Det går g r bättre b att komplettera fragment av ord man sett i inkodningsfasen, även om man ej minns dem medvetet Konstruktion / Rekonstruktion Våra schemata påverkar vad vi kodar in och vad vi plockar fram Uppgift: Rita en fram och baksida påp en tiokrona sås korrekt som möjligt. m Facit (Riksbanken) Interferens: Glömska Retroaktiv: ny kunskap stör r framplockningen av äldre kunskap Proaktiv: information man lärt l tidigare stör r inkodning av ny info Decay Cue-dependent forgetting Kunskapen finns i minnet men är r ej åtkomlig utan effektiva ledtrådar dar 9

10 Primacy- och Recencyeffekter Seriepositionskurvan Omedelbar återgivning Fördröjd återgivning 100 Primacy effect: Bättre minnesprestation för f r ord nära n början av en lista. Antas bero påp at orden kodas in i LTM. Recency effect: Bättre minnesprestation för f r ord nära n slutet av en lista. Antas bero påp att ordan finns kvar i KTM Primacy Assymptot Recency