Fattiga sjukhus tvingas ge sämre mediciner

Transkript

1 L E D A R E N Y H E T E R Arbetet är viktigt för oss reumatiker Tänk att varje dag känna att det är fantastiskt roligt att gå till jobbet. Jag har verkligen fått den förmånen. Jag vet också att det är många av oss reumatiker som inte orkar jobba på grund av vår sjukdom och att det också är väldigt många som inte har samma arbetsglädje som jag, därför att man har oförstående arbetskamrater och arbetsledning. Jag vill ändå berätta lite om min vardag som förbundsordförande. Jag tillbringar mestadelen av min tid i Stockholm. Oftast åker jag tåg till huvudstaden från Karlstad på söndag eftermiddag och åker tillbaka hem på fredag eftermiddag. Förutom att jag veckopendlar så har jag också förmånen att åka runt i Sverige och även i Europa. Det absolut roligaste med att vara förbundsordförande är att åka runt i landet och träffa representanter för distrikt och föreningar. Det finns fantastiskt många duktiga, kunniga och trevliga människor i vårt förbund! Det är också väldigt stimulerande att leda vår förbundsstyrelse, en styrelse som är alldeles full av glöd och har idéer samt är väldigt pratglad. Den enda nackdelen med styrelsen är att vi på grund av vårt engagemang ibland kan få svårt att få tiden att räcka till. Under sommaren och i höst har det hänt en hel del. Efter stämman koncentrerades mina, presidiets och kansliledningens resurser till att slutföra de förhandlingar som innebar att vi nu har mer långsiktigt löst framtiden för Spenshult. Vi hade under oktober också en kick-off avseende brukarinflytande i forskningen. Vi har sökt och fått medel från allmänna arvsfonden till ett projekt som innebär att vi skall ta fram en modell för hur vi som reumatiker och patienter skall kunna förse forskarna med vår kunskap om hur det i vardagen är att leva med en reumatisk sjukdom. En kunskap som de behöver för att de ännu bättre än nu skall koncentrera forskningen på rätt saker. Det var en dag fylld av idéer och kunskap om hur vi skall kunna gå vidare. På gästlistan fanns bland annat vetenskapsrådet, vetenskapliga nämnden, forskningsrådet, representanter från distrikt och förbundsstyrelsen samt andra handikapporganisationer. Det kom även gäster från England och Holland som har kommit lägre än oss när det gäller brukarmedverkan i forskningen. Vi vet ju att våra stadgar säger att den viktigaste frågan vi skall jobba med är lösningen på reumatismens gåta. Det känns verkligen som vi har tagit ett stort steg framåt och att vi ännu mer än förut fokuserar på forskningsfrågorna. Detta är ett axplock av vad som hänt i höst, men för att återgå till min inledning så tror jag att alla förstår att med så stora och viktiga frågor samt trevliga arbetskamrater så kan det inte vara annat än jätteroligt att gå till jobbet varje morgon. Detta gör också att man lättare kan stå ut med stelhet och värk. Jag vill naturligtvis tacka er alla för att jag fått förmånen att leda Reumatikerförbundet, men önskar samtidigt att vi alla skulle få samma möjlighet som jag att ha ett så växlande och stimulerande arbete. Med andra ord, vi måste ännu hårdare än förut poängtera för våra politiker att de arbetsmarknadspolitiska frågorna är jätteviktiga för oss reumatiker. Fattiga sjukhus tvingas ge sämre mediciner Kostnaderna för läkemedel varierar kraftigt. De nya mediciner som tas fram är bättre men ofta dyra. Sjukhusets ekonomi kan styra vilken medicin patienterna får. Inte sällan är de nya medicinerna så dyra att en del sjukhus tvingas välja bort dem. I nuläget ska varje klinik eller sjukhus själv bestämma vilka läkemedel som ska användas efter egen budget. Det innebär ofta att klinikerna, för att få budgeten att gå ihop, tvingas välja de billigare och sämre läkemedel som finns till buds, säger Tor Ekman, verksamhetschef och specialist inom cancervård i Göteborg. Många inom vården anser att det behövs mer pengar, för att få ett rättvist system över hela landet redo att beställa medicin hem Fram till den 30 oktober har personer anmält sig för att spara sina recept hos Apoteket. De kan nu beställa sina mediciner via telefon och på Internet, för leverans direkt hem i brevlådan. Dagligen anmäler sig cirka kunder för att spara recepten hos Apoteket. Den kund som för första gången använder den nya tjänsten erbjuds rådgivning med en farmaceut. Därefter erbjuds bokad rådgivning en gång per år och information per telefon varje gång man beställer en ny medicin. En annan fördel med att spara sina recept hos apoteket är att man kan hämta ut medicinen på vilket apotek man vill med sin legitimation, utan den gula receptlappen. För att handla medicin på internet behövs en e-legitimation som man får från sin bank eller Telia. För att handla via telefon behövs en kod som man får på sitt lokala apotek. Ordförande Anne Carlsson 4 REUMATIKERTIDNINGEN

2 Imatinib verksamt vid reumatoid artrit Läkemedlet imatinib (Glivec) för behandling av kronisk myeloisk leukemi kan även bromsa sjukdomsutvecklingen vid reumatoid artrit och andra autoimmuna sjukdomar. Det visar en amerikansk studie. Många patienter med reumatoid artrit, RA, blir inte bättre med dagens läkemedelsbehandling som verkar genom att trycka ner immunsystemet. Några forskare vid Stanford University School of Medicine, USA, har därför gått igenom alla läkemedel på den amerikanska marknaden och testat kandidater som var tänkbara för behandling av autoimmuna sjukdomar. Genom en slump fann de att imatinib fungerade bättre än något av de andra testade läkemedlen. I en djurstudie hindrade läkemedlet utvecklingen av RA-liknande symtom så gott som fullständigt. Samma effekt uppnåddes när medlet testades på humana celler från RA-patienter. Resultaten är glädjande, tycker forskarna, eftersom det är ett redan godkänt läkemedel. De tror att medicinen också kan vara effektiv mot andra autoimmuna sjukdomar som psoriasis och inflammatorisk tarmsjukdom. Nu dras lärdom av den engelska biverkningsolyckan Vilka konsekvenser bör dras av den katastrofala läkemedelsstudien med substansen TGN 1412 i England tidigare i år? Den engelska expertgrupp som tillsattes efter händelsen har nu med 22 punkter summerat sina slutsatser i en preliminär rapport. Framförallt bör beräkning av dos vid first-time-in-man (FTIM) baseras på ett bredare underlag än idag. Andra punkter är: Informationsutbytet mellan utvecklare av läkemedel, forskningsinstitutioner och regulatoriska myndigheter bör förbättras och resultat från opublicerade studier bör göras tillgängliga. Om osäkerhet om dosval föreligger skall alltid lägsta möjliga dos väljas. Studier med hög risknivå ska genomföras med särskild beredskap för behandling av möjliga bieffekter och med närhet till medicinsk akutvård. Det understryks att speciella krav på kompetens och kunskap skall ställas på prövare som genomför FTIM-studier för att möjliggöra välgrundade kliniska beslut. Möjligheten att konsultera oberoende extern expertis med forskningserfarenhet inom aktuellt område bör förbättras. Möjlighet att skapa speciella utbildningsprogram och särskilda centra för högrisk Fas I-studier diskuteras i rapporten. Prisat Lund ifrågasätter nyttan av vitaminer Forskargruppen för medicinsk inflammationsforskning vid Medicinska fakulteten, Lund universitet, som leds av professor Rikard Holmdahl, har utsetts till ett av Europas bästa centra för reumatologisk forskning. Det är det europeiska reumatologförbundet EULAR som utsett ett antal Centres of Excellens och utmärkelsen är giltig i fem år. EULAR, (the European Leaugue Against Rheumatism) är en sammanslutning för reumatologer och reumatikerförbund från hela Europa. Forskningen i Lund syftar till att förstå orsaker till inflammatoriska sjukdomar, och är inriktad på hur kroppens immunsystem kan orsaka kronisk inflammation i olika speciella vävnader som i perifera leder (reumatoid artrit) och i centrala nervsystemet (multipel skleros). Nyligen har forskare vid Lunds universitet lanserat en helt ny teori om orsakerna till ledgångsreumatism. Teorin utmanar den bild som tidigare getts av fria syreradikaler, de giftiga ämnen som framför allt bildas när syre omsätts i kroppen, som farliga. De svenska forskarna har i djurförsök visat att det kan vara precis tvärtom när det gäller reumatism. Ökande mängder syreradikaler och liknande ämnen kan förbättra ledgångsreumatism. Upptäckten öppnar för möjligheter att behandla reumatism på ett helt nytt sätt, med ämnen som ökar bildningen av fria radikaler. I och med det skulle inte antioxidanter, som skyddar mot syreradikalerna, vara självklart nyttiga. Professor Rikard Holdahl, som lett forskarna, vill dock i dagsläget inte avråda någon från att äta vitaminer eller andra antioxidanter. Ny teknik i vården: Skynda långsamt! Nya tekniker i sjukvården införs ibland utan hänsyn till behovet, och utan att konsekvenserna undersökts tillräckligt. Det kan medföra att verkningslösa eller till och med skadliga innovationer kan ta sig in på marknaden. Ett färskt exempel är den läkemedelsstent som ska hålla kranskärlen öppna men samtidigt visat sig öka risken för hjärtinfarkt. I en ny avhandling vid Linköpings universitet granskas hur medicintekniska innovationer uppstår, sprids och används från en första produktidé via uppfinning, utveckling, och försäljning till en slutlig användning i rutinmässig vård. Doktoranden Kerstin Roback konstaterar att teknisk utrustning och produkter inte alltid används optimalt i den svenska sjukvården. Samtidigt som vissa teknologier införs på bristfälliga grunder förekommer det att andra, bevisat fördelaktiga, inte används i den utsträckning som är befogat. Sjukvårdens införanderutiner kan förbättras och utbildningsresurserna ökas för att beslutade förändringar verkligen ska bli genomförda. Det är också viktigt att nya teknologier inte införs i snabbare takt än att sjukvårdssystem och personal hinner anpassa sina rutiner till förändringarna, så att man har möjlighet att integrera det nya i vårdarbetet. Ett stort antal nya medicintekniska produkter marknadsförs årligen. Somliga sprids snabbt, medan andra har svårt att få acceptans inom sjukvården. Spridningstakten bestäms inte enbart av medicinska fördelar, utan ett stort antal faktorer samverkar - till exempel rådande kompetens och medicinsk praxis, konkurrens, sociala kontakter, prestige, normer och värderingar. Marknadsföringen liksom kommunikationen mellan tillverkare, säljare och sjukvård har också stor betydelse. REUMATIKERTIDNINGEN

3 Helhetssyn saknas om äldres munhälsa Inflammerat tandkött kan påverka hjärtkärlsystemet och även öka risken för lunginflammation. Ändå saknas i många fall en helhetssyn inom vården när det gäller äldres munhälsa, visar ny forskning. Många läkare anser att de har en helhetssyn på patienten, men är omedvetna om att de då inte räknar in munnen som en del av kroppen. Det framgår av en doktorsavhandling, som nyligen lagts fram vid Karolinska Institutet av tandhygienisten Kerstin Andersson. Hon har studerat hur äldre personer (75-84 år), läkare och distriktssköterskor i Stockholms län uppfattar munhälsa. Resultaten bygger på enkäter, kliniska undersökningar och intervjuer. Av intervjuerna med de äldre framgår tydligt att de anser att en god munhälsa är en viktig faktor för välbefinnande och livskvalitet. I begreppet en god munhälsa ryms också sociala och psykologiska aspekter. Studierna visar att läkare och distriktssköterskor inom primärvården sköter kroppens sjukdomar och medicinering och utgår från att tandvården tar hand om munhälsan och problem i munnen. Många distriktssköterskor upplevde dessutom sina arbetsuppgifter som oklara. De var medvetna om betydelsen av en god munhälsa hos äldre med olika sjukdomar, men tvingas prioritera medicinsk vård i första hand. Det visade sig att många äldre med inflammerat och ibland blödande tandkött oftast inte själva var medvetna om problemen och därför inte sökt hjälp. Det är viktigt att äldre redan i kontakten med distriktssköterskan får frågor som gäller deras munhälsa och kontakter med tandvården. De insatser som görs för att främja hälsa och förebygga sjukdomar måste också omfatta äldres munhälsa, säger Kerstin Andersson. I intervjuerna var det flera som efterlyste ett närmande mellan olika professioner på det medicinska området och inom tandvården. Det skulle enligt Kerstin Andersson kunna ske bland annat genom att studenter under utbildningen i olika vårdyrken går kurser tillsammans och har gemensamma patienter. Kerstin Andersson arbetar sedan ett tiotal år som lärare vid Karlstad universitet. Avhandling: Oral health in old age; perception among elderly persons and medical professionals, ISBN Ladda ner på Intensiv medicinering förhindrar dödsfall vid RA Prisad forskning vid UMAS i Malmö visar att stark och intensiv läkemedelsbehandling kan förhindra dödsfall hos patienter med ledgångsreumatism som drabbas av extra inflammationer. Patienter med ledgångsreumatism som drabbas av extra inflammationer i exempelvis blodkärl kan löpa ökad risk att dö i förtid. Behandlas de intensivt och potent med läkemedel kan denna risk minska. Detta område som Carl Turesson vid reumatologisektionen på Universitetssjukhuset MAS forskar om, har lett till att han belönas som årets mest framgångsrike yngre forskare på sjukhuset. Kronisk ledgångsreumatism drabbar en halv procent av befolkningen. Sjukdomen kan påverka mer än lederna hos patienten. Den kan leda till hjärtsäcksinflammation, lungsäcksinflammation och inflammation i blodkärlen, ger Carl Turesson som exempel. De patienter som får dessa komplikationer löper en ökad risk att dö framförallt i hjärtinfarkt. Nya läkemedel En potent för att inte säga aggressiv behandling med nya läkemedel kan vara en hjälp att minska denna risk. Det har det team som Carl Turesson medverkar i kommit fram till. Men man har också funnit att det finns genetiska markörer som talar om vem som har en ökad risk att drabbas av komplikationerna. Det går att koppla förekomsten av vissa genvarianter till mekanismer som ger en allvarlig utveckling av sjukdomen, förklarar Carl Turesson. Även dessa forskningsresultat är något som kommit fram ur gruppens arbete. Carl Turesson månar om att lyfta fram hela teamets betydelse för sina resultat, professor Lennart Jacobsson, Mayokliniken i Minnesota i USA, forskningssamarbetet med Universitetssjukhuset i Lund och Spenshults Reumatikersjukhus. Carl Turesson har själv forskat vid Mayokliniken under ett år. Han är specialistutbildad på reumatiska sjukdomar och disputerade 2001 på en avhandling inom området och är nyligen utnämnd till docent i reumatologi. 6 REUMATIKERTIDNINGEN

4 Arbetsterapeuternas Brukarråd ställer krav på regeringen Alla har rätt till rehabilitering. Även människor med funktionshinder som står utanför arbetsmarknaden. Det framhåller Arbetsterapeuternas Brukarråd i ett uttalande. Människor i alla åldrar får i dag inte den habilitering och/eller rehabilitering som de behöver. I regeringsförklaringen uttalas visserligen lovvärda ambitioner om aktiv och snabb rehabilitering men dessa gäller enbart dem som ska tillbaka i arbetslivet. Rehabilitering och habilitering är en livslång process som måste omfatta alla människor som har behov av rehabiliterande och habiliterande insatser, oberoende av ålder, kön och funktionshinder, och även om de inte har något arbetsliv att återvända till. Detta nämns inte i regeringsförklaringen. Oron framfördes av deltagarna i Arbetsterapeuternas Brukarråd vid ett rundabordssamtal på Arbetsterapins dag den 19 oktober. Rehabilitering måste ses som en investering och inte en kostnad. I dag orsakas tusentals människor onödigt lidande och sämre livskvalitet på grund av uteblivna insatser. Insatser som inte sätts in i ett tidigt skede medför ökade kostnader för samhället längre fram i tiden. För att åtgärda bristerna krävs det enligt Brukarrådet bättre beslutsunderlag, ökad samordning av olika insatser och utvecklad samverkan mellan personalgrupper inom vård och omsorg. Brukarrådet poängterar att det är nödvändigt med ökade satsningar på arbetsterapeuter och andra yrkesgrupper med rehabiliteringskompetens. Brukarnas delaktig måste också vara självklar. Kunskapen hos vårdpersonalen om behov i olika diagnosgrupper måste överlag ökas för att bemötande och attityder till brukarna ska bli bättre. Det är rimliga krav som ligger i linje med löften som politikerna uttalat. Nu vill vi se det även i regeringens fortsatta arbete, avslutar Brukarrådet. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters Brukarråd består av företrädare för ett antal brukar- och pensionärsorganisationer. Arbetsterapins Dag arrangeras av förbundet årligen tredje torsdagen i oktober för att manifestera nyttan med arbetsterapi. Psoriasissjuka får inte den vård de behöver Personer med psoriasis får inte den vård de har rätt till. Det visar den hittills största svenska patientundersökning om sjukdomen. Psoriasisförbundets undersökning bland drygt av sina medlemmar visar på omfattande brister. Personer med psoriasis har svårt att få kontakt med specialistläkare, riskerar allvarliga följdsjukdomar, tvingas till sjukskrivning och förtidspension, samt blir socialt stigmatiserade. Psoriasisförbundet anser att sjukvården som helhet måste ta sitt ansvar. Hudläkare och reumatologer måste samarbeta bättre, och allmänläkare måste bli kunnigare om sjukdomens följdverkningar. Resultatet av undersökningen är oerhört nedslående, men bekräftar tyvärr den bild Psoriasisförbundet får i kontakter med våra medlemmar, säger Lars Ettarp, ordförande i Psoriasisförbundet. Låg dos och kort tid är det bästa om man vill undvika hjärtproblem De europeiska läkemedelsmyndigheterna har genom sin vetenskapliga kommitté, CHMP, gjort en förnyad utredning av smärtstillande mediciner. Orsaken var nya data som tydde på en misstänkt ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Utredningen har bedömt nya studier men har också vägt in resultat från tidigare utredningar. Utredningen utmynnar bland annat i följande slutsatser: Icke-selektiva NSAID är viktiga läkemedel för behandling av ledsjukdomar och smärta och de flesta patienter får inte biverkningar. Inget läkemedel saknar helt biverkningar. För att minska risken för biverkningar av dessa läkemedel skall lägsta dos som ger symtomlindring användas under så kort tid som möjligt. Det kan inte uteslutas att behandling med vissa icke-selektiva NSAID kan innebära en ökad risk för blodpropp, t ex hjärtinfarkt eller stroke om de används i höga doser under lång tid. Detta gäller särskilt diklofenak i hög dos (150 mg/d) och ibuprofen i hög dos 2400 mg/d) för vilka studier talar för en ökad risk. Data talar emot att behandling med ibuprofen i låg dos, 1200 mg/d, skulle innebära en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Vid val av NSAID bör patientens individuella riskfaktorer (t ex tidigare hjärtsjukdom, njursjukdom eller magblödning) värderas och vägas samman med patientens önskemål och läkemedlens egenskaper. Patienter uppmanas att läsa informationen i läkemedelsförpackningen och kontakta sin läkare vid problem som rör behandlingen och, om så behövs, för diskussion om sin individuella riskprofil och eventuellt byte av behandling Icke-selektiva NSAID. Exempel på icke-selektiva NSAID som ingått i utredningen: diklofenak (t ex Voltaren), ketoprofen (t ex Orudis, Prodon, Siduro Retard), ibuprofen (t ex Brufen, Ibumetin, Ipren, Alindrin), indometacin (Confortid, Indomee), meloxikam (t ex Mobic), nabumeton (Relifex), naproxen (t ex Aleve, Alpoxen, Naprosyn Entero, Pronaxen). Piroxikam (t ex Brexidol) utreds separat och ingår inte i den nya utvärderingen. Psoriasisförbundets undersökning visar att en stor patientgrupp med ledbesvär inte ens fått träffa en specialistläkare i reumatologi, än mindre fått diagnosen psoriasisartrit. Personer med psoriasis som har ledbesvär blir inte trodda i sjukvården. De får ofta nöja sig med att gå till sin allmänläkare. Det finns i dag en stor okunnighet i sjukvården om att ledbesvären kan få mycket allvarliga följder för individen, vilket också ger konsekvenser samhällsekonomiskt, konstaterar Lars Ettarp. Enligt det lagstadgade prioriteringsbeslutet för sjukvården ska psoriasis och andra svårt kroniska sjukdomar prioriteras högre än andra åkommor i sjukvården. Undersökningen visar att detta inte gett genomslag i vården. Av de tillfrågade som fått diagnosen psoriasisartrit upplever över var fjärde, 27 procent, att de inte får tillgång till den vård de behöver. 8 REUMATIKERTIDNINGEN

5 Varning för oseriösa insamlare Följande organisationer bedriver idag rikstäckande insamling hos allmänheten. De samlar in pengar och/eller sänder ut brevmärken, kort etc utan att ha ett post-/bankgirokonto som börjar på 90-. I vissa fall sker insamlingen på ett oansvarigt eller oetiskt sätt. Det är av stor vikt att insamling som bedrivs kontinuerligt över hela landet alltid sker till 90-konto, som Reumatikerförbundet och andra seriösa organisationer har. Vi har i Sverige sedan många år ett system med kontrollerad insamling under överinseende av Stiftelsen för Insamlingskontroll SFI. Nedanstående organisationers insamlingar står inte under denna kontroll. Därför rekommenderar FRII branschorgan för landets insamlingsorganisationer allmänheten att inte skänka pengar till följande organisationer: Baltic 2000 Barn & Katastrofhjälpen Cancer- och Barnhjälpen Cancer- och Miljöfonden CMF FRF-Stiftelsen Fonden för Rehab o medicinsk forskning Hjärtehjälpen Humana Sverige/UFF U-landshjälp från Folk till Folk Jordens Barn Mojahedin Sympatisör Förening MSF Naturskyddsfonden Pilgrimsfolket Samhällsfonden/Svenska Samhällsfonden Stiftelsen Hjälp Barnen SHB Svensk Cancerrehabilitering - SSC Svenska Hjälpfonden Svenska Läkaresällskapet 200-årsfonden Svenska Smärtafonden/Cancer- och Smärtafonden Telehjälpen FRIIs fem punkter När du som givare står i begrepp att skänka, tänk på innan du öppnar plånboken: 1. Ger organisationen ett vederhäftigt intryck? 2. Har organisationen 90-konto? Dvs börjar på 90 inte 91, 92 etc 3. Finns ett fungerande telefonnummer angivet? 4. Har organisationen uppgivit en gatuadress till sitt kontor, inte bara en boxadress? 5. Vid bössinsamling kan insamlaren legitimera sig? Svarar du nej på någon av dessa frågor ge inga pengar! Osher centrum studerar akupressur och placebo Det nyinrättade Osher centrum för integrativ medicin vid Karolinska Institutet arbetar för att främja hälsa och motverka sjukdom genom utveckling och integration av evidensbaserad kunskap från olika discipliner och traditioner. Syftet är att på detta sätt komplettera den etablerade medicinen med forskning inom alternativa områden. Genomgående betonas strikt vetenskaplig metodik för att utvärdera mekanismer, behandlingseffekter, effektivitet och användning i samhället. Karolinska Institutet delar nu ut de första forskningsanslagen för forskning inom Osher centrum för integrativ medicin. Av 33 ansökningar har följande nio projekt tilldelats mellan och kronor: Upplevelse av hälsa och sjukdom efter immunaktivering: relation till hjärnaktivitet och cytokinnivåer i cirkulation och centrala nervsystemet. Projektledare: John Axelsson En randomiserad kontrollerad studie av effekter av mindfullnessmeditation och stresshantering på livskvalitet, ångest och stress hos cancerpatienter. Projektledare: Richard Bränström Effekt av akupressur på förlossningssmärta en randomiserad kontrollerad studie. Projektledare: Anna Hjelmstedt Placebomanipulation av nedstigande smärtmekanismer. Projektledare: Martin Ingvar Samspelet mellan biologiska och psykologiska faktorer vid allergisk astma betydelsen av neurotrofiner. Projektledare: Caroline Olgart Höglund Psykosocial intervention vid kranskärlssjukdom. Sociala, psykologiska och biologiska mekanismer. Projektledare: Kristina Orth-Gomér Undersökning av doftämnens effekt på human epilepsi. Projektledare: Ivanka Savic-Berglund Inverkan av naturliga antioxidanter på endoteldysfunktion hos patienter med kronisk njursvikt. Projektledare: Peter Stenvinkel Effekter av anti-diabetiska växtmediciner på faktorer som reglerar glukosmetabolismen. Projektledare: Claes-Göran Östensson Stress viktig orsak till kronisk trötthet Stress kan få återverkningar i form av kronisk trötthet långt senare i livet, visar en ny studie från Karolinska Institutet. Personer som upplevde sitt liv som stressigt i början av sjuttiotalet lider i dag av kronisk trötthet oftare än andra. Studien baseras på uppgifter från det unika svenska Tvillingregistret. Kronisk trötthet är ett tillstånd som kännetecknas av långvarig och onormal utmattning, ofta tillsammans med koncentrationssvårigheter, humörförändringar, sömnstörningar och smärtor i muskler och leder. Trots omfattande forskning kan ingen ännu säga vad tillståndet beror på, bara att det verkar förekomma bland alla åldrar och samhällsklasser, i många olika länder. Forskarna såg även ett samband mellan emotionell instabilitet och kronisk trötthet. Men genom att begränsa analysen till enäggstvillingar kunde forskarna visa att det inte rör sig om ett orsakssamband. Sambandet ska istället tolkas som att det finns genetiska faktorer som är viktiga både för emotionell instabilitet och kronisk trötthet. 10 REUMATIKERTIDNINGEN