UTVECKLINGSPROGRAM FÖR GÅNG OCH CYKLING I KYRKSLÄTT

Transkript

1 Bilaga Sn UTVECKLINGSPROGRAM FÖR GÅNG OCH CYKLING I KYRKSLÄTT Bild: Sito Oy

2 2 Innehåll 1 INLEDNING KYRKSLÄTTSBORNAS TRAFIKVANOR IDAG HÄLSOFÖRDELAR AV FRÄMJANDE AV GÅNG OCH CYKLING I EURO KYRKSLÄTTSBORNAS TILLFREDSTÄLLELSE MED FÖRHÅLLANDENA FÖR GÅNG OCH CYKLING 7 5 PLANERINGENS MÅL OCH PRINCIPER ÅTGÄRDER FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN BILAGA 1. ÅTGÄRDSKARTOR BILAGA 2. ÅTGÄRDSTABELL

3 3 1 Inledning Utgångspunkter för arbetet är att uppdatera utvecklingsplanen för gång- och cykeltrafiknätet och naturstigarna i Kyrkslätt, som publicerades år 2010, och utarbeta en uppdaterad förteckning över åtgärder för utveckling av gång- och cykelledsnätet i Kyrkslätt. Som mål för arbetet har uppställts en ökning av gångoch cyklingsmängderna med sammanlagt 30 % till år 2030 jämfört med nivån år 2012, vilket motsvarar de riksomfattande målen. Med denna önskade ökning skulle man enligt den samhällsekonomiska HEATkalkylen, som gjorts för arbetet, uppnå en årlig nytta om uppskattningsvis ca 6,8 miljoner euro tack vare det ökade motionerandet bland Kyrkslättsborna. En åtgärdshelhet för främjande av uppnåendet av målet gällande ökning av gång- och cyklingsmängderna är utveckling av fotgängar- och cykelledsinfran. Målet för detta åtgärdsprogram, som strävar till att utveckla gång- och cykelledsnätet, är att förbättra de nuvarande rutternas kvalitet och smidighet samt att utvidga nätverket i synnerhet till de områden där det saknas möjlighet att röra sig till fots eller med cykel. I arbetet har inte granskats utvecklingen av naturstigarna, och utvecklingsåtgärderna i den tidigare planen har inte uppdaterats till den delen. För utarbetandet av åtgärdsprogrammet har det i arbetet genomförts en till Kyrkslätts invånare riktad enkät, med hjälp av vilken man utrett Kyrkslättsbornas tillfredsställelse med gång- och cyklingsförhållandena och trafiksäkerheten. I enkäten fanns en skild lättare frågehelhet som var avsedd för elever i årskurserna 1-9. Man kan besvara förfrågan Det gavs totalt 832 svar och av dem kom 203 svar från skolelevsenkäten. Enkäten bestod av flervalsfrågor och kartbaserade frågor, där den som svarade kunde märka ut ett bristfälligt eller problematiskt ställe på kartan. I arbetet har man dessutom undersökt skolvägsrutterna för elever i årskurserna 1-9 som granskning av geodatainformation. På basis av skolruttsgranskningen har man försökt fastställa de rutter där det rör sig ett betydande antal skolelever. Som stöd för granskningen har man som bakgrundsmaterial utnyttjat uppgifter om cyklingsmängderna som baserar sig på modellen för gång- och cykeltrafik (simuleringsmodellen Brutus, Strafica Oy). På basis av granskningen går de största cyklingsströmmarna och de mest betydande skolrutterna på Kyrkslätts nuvarande regionala och lokala huvudrutter. Den till invånarna riktade enkäten, skolruttsgranskningen och uppgifterna om cyklingsmängderna har utnyttjats som mätare vid valet och prioriteringen av åtgärderna i åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogrammet som utarbetats består av fyra åtgärdshelheter på olika nivå, vars skillnader definieras av investeringarnas omfattning samt av planerings- och genomförandeberedskapen. Uppnåendet av målen förutsätter att kommunen förbinder sig till att förverkliga planen. Åtgärdshelheterna är: 1. Lätta åtgärder som kan genomföras snabbt (inom de kommande 2 åren). 2. Större investeringar (målet är att de genomförs inom de kommande 5 åren). 3. Större investeringar (målet är att de genomförs inom de kommande 5-10 åren). 4. Åtgärdshelhet som fastställs i samband med trafiksäkerhetsarbetet. I synnerhet beaktas följande: förbättring av skyddsvägarnas säkerhet, åtgärder för att göra fordonstrafiken långsammare, förbättring av hinderfriheten och åtgärder gällande fostran, upplysning och information. Arbetet utfördes i Sito Oy, där Laura Poskiparta och Anna Korpinen svarade för genomförandet av arbetet. Arbetet har letts av en styrgrupp sammankallad av Kyrkslätts kommun. I gruppen har deltagit Ilmari Viljanen, Suvi Kylmänen, Seppo Mäkinen, Anna Hakamäki och Tiina Koivisto.

4 4 2 Kyrkslättsbornas trafikvanor idag Kyrkslättsbornas trafikvanor har bedömts senast i den år 2012 publicerade undersökningen Resvanor i Helsingforsregionen 2012 och före det i trafikundersökningen LITU 2008, som publicerades år Kyrkslättsborna gjorde år 2012 ungefär resor under vardagar. Av dess gjordes 22 % till fots och 6 % med cykel. Andelen resor med bil var 57 %. Mätt enligt antalet enskilda resor har Kyrkslättsbornas resor med personbil ökat under åren med ca resor per dygn, men personbilarnas andel av alla gjorda resor har ändå minskat från 60 procent till 57 procent. Samtidigt har Kyrkslätts befolkning ökat med ca 4,5 procent. Antalet resor som gjorts med kollektivtrafik har ökat betydligt åren och kollektivtrafikens andel av resorna har ökat från 11 % till 14 %. Den kraftiga riktningen av pendlingstrafiken till huvudstadsregionen påverkar Kyrkslättsbornas vardagsresande. Mätt i restid använder Kyrkslättsborna mest tid till resor av alla kommuner i Helsingforsregionen. De rör sig mest med personbil men andelen resor med kollektivtrafik ökar. Cyklingens andel av resorna i Kyrkslätt är endast 6 %. Det finns stor potential för att öka cykelresorna på korta sträckor på ca 3-5 km. Gång- och cykeltrafiken kan ökas i alla befolkningsgrupper i Kyrkslätt. Uppgifter om Kyrkslätt Invånarantal (2016): invånare Arbetsplatser (2013): 33 % arbetar i sin hemkommun, 61 % arbetar i huvudstadsregionen Fordonsinnehav: Personbilar 0,5 bilarinvånare Enligt en riksomfattande persontrafiksutredning är den genomsnittliga promenaden i Finland endast ungefär två kilometer och cykelresan ungefär tre kilometer. Gång och i synnerhet cykling kan vara konkurrenskraftiga färdsätt på betydligt längre sträckor. Även elcyklarna som blir allt vanligare är en möjlighet till utvidgning av användargruppen och en förlängning av resorna. Kyrkslättsbornas resor Källa: Resvanor i Helsingforsregionen % 22 % 14 % 1 % 57 % Personbil Kollektivtrafik Cykling Gång Annat Servicens tillgänglighet på relativt kort tid på Kyrkslätts tätortsområde skapar goda förutsättningar för utveckling av cyklingen. I och med att Kyrkslätts kollektivtrafik stöder sig på spårtrafiken är dessutom infartscykling ett effektivt sätt att öka hållbara resekedjor och resekedjornas servicenivå. Cykling ses allt oftare som ett självständigt färdmedel med vilket man kan svarar på flera utmaningar såsom minskande av trafikens utsläpp, stävjande av ökande trafikmängder, främjande av invånarnas hälsa samt städernas livskraft och trivsel. Redan ändringar på några procent i färdsättsfördelningen är betydande med tanke på biltrafikens kapacitet.

5 5 3 Hälsofördelar av främjande av gång och cykling i euro Genom att öka gång och cykling kan man uppnå samhällsekonomisk nytta. Nyttan har bedömts genom metoden HEAT (Health Economic Assessment Tools for Walking and for Cycling), som utvecklats av världshälsoorganisationen WHO. Arbetsredskapet bedömer hälsofördelarna av en ökning av mängden gång och cykling som besparingar, vilka beror på en minskning av dödligheten i den vuxna befolkningen. Redskapet beaktar inte kostnaderna för sjukfrekvensen eller ändringar i den med anledning av ökad fysisk aktivitet. Världshälsoorganisationen WHO har konstaterat att människors brist på motion som ett av de största hälsoproblemen i västvärlden. Det finns en koppling mellan ökningen av gång och cykling och en minskad risk att dö i förtid. HEAT-metoden har beaktat den då man räknat ut det ekonomiska värdet på ökningen av färdsättet. Metoden är avsedd för bedömning av konsekvenserna av vanligt beteende på befolkningsnivå, och målgrupp är vuxna (20-64 år). I det här utvecklingsprogrammet ställs som mål följande före år 2030 i Kyrkslätt: gång som färdsätt ökar till 25 % och cykling som färdsätt ökar till 11 %. Uppföljningsmätare för ökningen av färdsättets andel är HRT:s reseundersökning, som görs vartannat år. Målet innebär att det till år 2030 görs 15 % mer resor till fots och t.o.m. 80 % mer resor med cykel i Kyrkslätt. Nedan presenteras utgångsvärdena som använts i HEAT-kalkylen, vilka använts vid uträkningen av den samhällsekonomiska nyttan av en ökning av andelen gång och cykling som färdsätt i enlighet med Kyrkslätts mål. Värden som använts i HEAT-kalkylen: Ändringens tidsrymd 13 år ( ). För dödligheten har använts värdet för Finlands befolkningsgrupp (kalkylens värde). Kalkylmässig ränta 3,5 % Finlands värde i HEAT-kalkylen för värdet på ett människoliv Tid under vilken nyttan uppnås är 18 år ( ). Som befolkningsmängd har använts Kyrkslätts befolkningsantal år Befolkning i åldern år, HEATkalkylen för gång (år 2016 Statistikcentralen). Befolkning i åldern år, HEATkalkylen för cykling (år 2016 Statistikcentralen). I kalkylen har beaktats Kyrkslätts befolkningstillväxt till år 2030 (Statistikcentralen). Utgångspunkten i kalkylen är att promenerandet sker dagligen (365 dagar i året) men att man cyklar i genomsnitt 124 dagar i året. Som reseundersökning har använts HRT:s undersökning Resvanor i Helsingforsregionen 2012.

6 6 Fördelar för folkhälsan i Kyrkslätt enligt HEAT-kalkylmetoden GÅNG Som mål uppställs att andelen promenader som färdsätt ökar från 22 % till 25 % till år Det innebär att man i Kyrkslätt gör 15 % fler resor till fots år 2030 än år Enligt HEAT-kalkylen minskar dödligheten bland åringar med 2 % tack vare ökningen av gång som färdsätt. HEAT-kalkylen ger för ökningen av promenerandet 5,6 miljoner euroår som samhällsekonomisk årlig nytta under 18 års tid. CYKLING Som mål uppställs att cyklandets andel som färdsätt ökar från 6 % till 11 % till år Det innebär att man i Kyrkslätt gör 80 % fler resor med cykel år 2030 än år Enligt HEAT-kalkylen minskar dödligheten bland åringar med 1 % tack vare ökningen av cykling som färdsätt. HEAT-kalkylen ger för ökningen av cyklandet 1,2 miljoner euroår som samhällsekonomisk årlig nytta under 18 års tid. Nuvarande mängder i Kyrkslätt (uppgift år 2012) Gång 1,3 km invånare dygn Andel av alla resor 22 % Cykling 0,4 km invånare dygn Andel av alla resor 6 % Effekten av ökningen av antalet resor i Kyrkslätt till år 2030: 15 % fler promenader innebär En inbesparing på 5,6 milj. år Andel av alla resor 11 % 80 % fler cykelresor innebär En inbesparing på 1,2 milj. år Andel av alla resor 25 %

7 7 4 Kyrkslättsbornas tillfredställelse med förhållandena för gång och cykling Som en del av uppgörandet av utvecklingsprogrammet för gång och cykling i Kyrkslätt frågade man om invånarnas åsikter om nuläget för gång och cykling i Kyrkslätt och om utvecklingen av det. Med en enkät utreddes Kyrkslättsbornas trafikvanor, orsaker till val av olika färdmedel och belåtenhet i fråga om nuvarande förhållanden och trafiksäkerhet när det gäller gång och cykling. Det gavs totalt 832 svar och av dem kom 203 svar från skolelevsenkäten. 70 % av dem som besvarade enkäten meddelade att de i huvudsak använder personbil till sina dagliga resor. 20 % av de som svarade berättade att de alltid eller nästan alltid innehar en säsongbiljett till kollektivtrafiken. Beträffande cyklingsvanorna berättade 11 % av de som svarade att de använder cykel regelbundet året om och 39 % i regel endast under sommarsäsongen. Av de som svarade berättade endast 8 % att de använder cykel i infartstrafiken till tågstationer eller busshållplatser. Orsaken till valet av personbil är på basis av svaren vanligen lättheten, men också på vissa områden avsaknad av gång- och cykelvägar samt för glesa turintervaller inom kollektivtrafiken. Flera av dem som svarade berättade att de skulle gå och cykla mer, om det fanns trygga förbindelser. Beträffande bristerna gällande gång och cykling gällde ungefär hälften av svaren Kyrkslätts landsvägsavsnitt, och i svaren betonades de smala vägrenarna samt brister gällande belysning och gång- och cykelvägar. De brister i anslutning till gång och cykling som betonades i svaren var särskilt i tätorter skyddsvägarnas otrygghet samt bilisternas likgiltighet på skyddsvägarna. Flera av dem som svarade upplevde att bilisterna i Kyrkslätt kör för fort i förhållande till hastighetsbegränsningarna. Också i skolelevernas svar var vansinneskörning den största orsaken till rädsla i trafiken. Väg- och gatubelysningen, framför allt vid skyddsvägar, upplevs bristfällig på flera platser i Kyrkslätt. Detta gör det svårare att observera fotgängarna och cyklisterna. En viktig del av observerandet är utöver belysningen alltid fotgängarnas och cyklisternas egen belysning och användningen av reflexer. 92 % av de som besvarade enkäten har meddelat att de alltid eller nästan alltid använder reflex. Man fråga också av Kyrkslättsborna vilka ändringar i trafikarrangemangen gällande gång och cykling man önskar i framtiden. Man önskar satsningar särskilt på antalet gång- och cykelvägar och cykelparkeringar samt på deras kvalitet i hela kommunen. Beträffande kvaliteten önskade man satsning i synnerhet på att förbindelserna är löpande och hinderfria. Dessutom lyfte man fram ett behov av tydlig skyltning och tryggare övergångar, till exempel som höjda skyddsvägar. Man frågade också Kyrkslättsborna vilket färdsätt de skulle vara villiga att använda mera i framtiden. Sammanlagt 65 % av svaren gällde gång, cykling och kollektivtrafik. Cyklingen fick dock flest svar; 45 % av de som besvarade enkäten skulle vilja cykla mer i framtiden. Som slutsats kan konstateras att man för att öka gång och cykling i Kyrkslätt ska satsa på att förbättra kvaliteten av det nuvarande nätverket och att utvidga det. Nätverket ska utvidgas i synnerhet på de områden där förbindelserna saknas helt och hållet. De viktigaste utvecklingsobjekten gällande gång- och cyklingsförhållandena enligt de som besvarade enkäten: Trafiksäkerheten för fotgängare 26 % Gångrutternas kontinuitet, enhetlighet och antal 31 % Trafiksäkerheten för cyklister 27 % Cykelrutternas kontinuitet, enhetlighet och antal Cykelparkeringarnas säkerhet, läge och kvalitetsnivå %-andel av det totala antalet svar på olika frågor 45 % 64 %

8 8 Färdsätt som Kyrkslättsborna skulle vilja använda mer i framtiden. Hurudana vardagshandlingar och kloka val skulle du vara beredd att göra beträffande dina resor på vardagen och fritiden? Samåkning Bilpoolsservice Personbil Eldrivna fordon Motorcykel Mera resor till fots och med cykel, även om jag äger en elbil. Om kommunen satsar på cykelvägar är jag beredd att öka användningen av cykel i vardagen och på fritiden. Butiksfärderna med cykel Korta resor alltid till fots Om förhållandena var bättre, skulle jag cykla mycket mer och upprätthålla min kondition. Jag cyklar oftare till arbetet. Jag skjutsar mindre mina barn med bil - nyttomotion är bra också för barnen Jag följer trafikreglerna och tar andra trafikanter i beaktande. Jag kommer ihåg att använda reflex då det är mörkt. Kollektivtrafik Gång Cykling Kyrkslättsbornas trafiksäkerhet och trygghetskänsla Trafiksäkerheten gällande gång- och cykling behandlades som en helhet i enkäten om gång och cykling, som uppgjordes i samband med arbetet. Utöver antalet trafikolyckor är den upplevda känslan av trygghet i trafiken väsentlig. I enkäten lyftes i synnerhet upp otryggheten då man går över skyddsvägar samt oron över barnens trygghet i trafiken under skolvägen och i närheten av skolan. I och med att befolkningen åldras är de äldre en växande grupp i trafiken. Deras behov ska i allt högre grad beaktas då trafikmiljön planeras. I Trafiksystemplanen för Kyrkslätts centrala tätortszon, som publiceras våren 2017, har man granskat trafikolyckorna i Kyrkslätt åren Enligt analysen har gång- och cykeltrafikolyckorna i Kyrkslätt skett främst på skyddsvägarna vid Kyrkslätts planskilda anslutning, på skyddsvägarna norr om Kyrkslätts centrum, vid skyddsvägarna vid Kantvik på Obbnäsvägen, i Masaby på skyddsvägarna på Masabyvägen samt i Veikkola på skyddsvägarna mellan Åbovägen och Eriksgårdsvägen. I Kyrkslätt kommer man att analysera trafiksäkerheten närmare i planen för trygg och hållbar trafik i Kyrkslätt, som påbörjas i vår. I planen kommer man att närmare beakta åtgärder för att förbättra säkerheten vid skyddsvägarna med olika planeringslösningar samt med hjälp av fostran, upplysning och information. I planen koncentrerar man sig dessutom på att granska trafiksäkerheten i närheten av skolorna samt hinderfria rutter för de äldre speciellt i närheten av servicen i Kyrkslätt.

9 9 5 Planeringens mål och principer Målet med utvecklingsprogrammet för gång och cykling i Kyrkslätt är att öka mängden gång och cykling med sammanlagt 30 % till år 2030 jämfört med nivån år Med denna målenliga ökning skulle man på basis av HEAT-kalkylen uppnå samhällsekonomisk årsnytta på uppskattningsvis 6,8 miljoner euro tack vare ökad motion bland arbetsföra Kyrkslättsbor. Dessutom är skoleleverna en betydande motionerande grupp. Antalet elever som har skolskjuts i Kyrkslätt är årligen ca elever, av vilka en del får skjuts på grund av att skolvägen är farlig. De årliga kostnaderna för skolskjutsarna är ca euro per elev. En åtgärdshelhet för uppnående av målet är utveckling av fotgängar- och cyklingsinfran. Målet för detta åtgärdsprogram som strävar till att utveckla gång- och cykelledsnätet är att förbättra de nuvarande rutternas kvalitet och smidighet samt att utvidga nätverket i synnerhet till de områden där det saknas möjlighet att röra sig till fots eller med cykel. Utöver utvecklingen av infran är en annan viktig åtgärdshelhet åtgärder som främjar hållbara färdsätt. Sådana åtgärder är bl.a. fostran, upplysning och information samt olika kampanjer som främjar hållbara färdsätt. Man kommer att granska dessa åtgärder i planen för trygg och hållbar trafik i Kyrkslätt, som påbörjas i april Det finns en betydande potential att öka gång- och cykeltrafiken i Kyrkslätt, särskilt på korta sträckor på upp till 1-5 km. Servicens tillgänglighet på relativt kort tid skapar goda förutsättningar för utveckling av cyklingen. Dessutom är infartscykling i Kyrkslätt ett effektivt sätt att öka hållbara resekedjor och resekedjornas servicenivå. Med åtgärdsprogrammet avser man att förbättra nätverkets kvalitet och mängd särskilt på 1-5 km långa resor. Spårtrafiken utgör stommen för Kyrkslätts kollektivtrafik, och tjänsterna finns huvudsakligen i samband med stationsområdena. I trafiksystemplanen för Kyrkslätts centrala tätortszon har granskats stationernas tillgänglighet till fots eller med cykel på 1, 3 och 5 kilometer långa resor (beskrivet i bilden på nästa sida). I dessa tillgänglighetszoner finns det brister i nätverken i synnerhet i gång- och cykelledsförbindelserna längs landsvägarna ungefär 3-5 kilometer från stationerna. Beträffande de kvalitativa utvecklingsbehoven ligger betoningen på det befintliga nätet, på förbindelserna till Kyrkslätts centrum och järnvägsstationerna. Cykelparkering är en väsentlig del av varje resa med cykel. Cykelparkeringen borde utvecklas i Kyrkslätt särskilt i samband med stationerna, de livligaste busshållplatserna och tjänsterna i centrum. Det är också viktigt att beakta de trygga cykelparkeringsmöjligheterna vid skolorna och idrottsområdena.

10 10 Planeringsprinciper Utveckling av näten görs i Kyrkslätt kraftigt genom gatuprojekt och områdesspecifika utvecklingsprojekt för markanvändning. Målet är dessutom att i framtiden utveckla nätet genom att genomföra nya huvudrutter för gång och cykling, vilka är avskilda från fordonstrafiken, samt genom att komplettera förbindelserna längs landsvägarna. För att garantera nätets kontinuitet, smidighet och enhetliga kvalitet ska enhetliga planeringsprinciper beaktas både i planeringen av nya förbindelser samt i förbättringen av det existerande nätverket. Huvudrutter för cykling Kyrkslätts huvudrutter har indelats i regionala och lokala huvudrutter (beskrivna ovan). Huvudrutterna har definierats för förbindelser där de största cykelströmmarna går. De regionala huvudrutterna baserar sig på förbindelsrna som fastställts gemensamt för Helsingforsregionens huvudcykelnät. Kranskommunernas regionrutter utgör stommen för cykelnätet och förenar kommuncentrumen med varandra och med regionens centralaste delar. I Kyrkslätt kompletterar de lokala huvudrutterna de regionala huvudrutterna. På grund av de långa avstånden tjänar Kyrkslätts regionala huvudrutter huvudsakligen Kyrkslätts lokala trafik. Då metron i framtiden börjar trafikera till Stensvik, bildas en lockande, regional infartscyklingsförbindelse mellan området Masaby-Sundsberg och metrostationen. Ett av målen för det regionala huvudcykelnätet är att skapa ett enhetligt regionalt huvudcykelnätverk. Eftersträvande egenskaper för det regionala nätet är t.ex. direkta rutter, minimering av förseningar och uppehåll, smidiga anslutningsarrangemang, utnyttjande av naturelement samt högklassigt avskiljande av olika transportformer.

11 11 Kyrkslätts centrum Kyrkslätts centrumområde utvecklas på fotgängares och cyklisters villkor. Fordonstrafikens huvudrutter går kring centrumområdet längs Kyrkslättsvägen och Överbyvägen i riktningen öst-nord samt längs Stationsbågen och Slättvägen i riktningen sydväst. I fråga om andra vägar i centrum är fordonstrafiken tillåten på de nuvarande rutterna, men man strävar efter att minska genomfartstrafik, och målet av planeringslösningar är att prioritera smidig och trygg miljö för fotgängare och cyklister. På centrumområdet avskiljas cyklingens huvudrutter. Avskiljningen förbättrar speciellt trafikmiljöns säkerhet upplevd av fotgängare och cyklister och främjar smidig cykling. Lösningen stöder också miljöns tillgänglighet. På centrumområdet avskiljas gång och cykling med en rand av sten eller genom att använda olika beläggningsmaterial, dvs. belägga området för fotgängare med stenläggning och området för cyklister med asfalt. På centrumområdet och i platser där gång och cykling samt fordonstrafik korsar prioriteras i första hand gång och cykling. Väjningsplikt markeras för fordonstrafiken och skyddsvägar genomförs i körbanans nivå med stenläggning eller som höjda skyddsvägsområden. Förbättring av de nuvarande huvudrutterna Kyrkslätts nuvarande huvudrutter för gång och cykling går i huvudsak vid landsvägarna. De nuvarande regionala och lokala huvudrutterna förbättras så att de är av samma kvalitet som huvudlederna senast i samband med gatuprojekt eller behovet av att förnya beläggningen. I samband med förbättrandet av förbindelserna ökar man vid behov bredden av huvudrutternas tvärsnitt. Rutternas bredd är minst 3,5 4 meter. I fråga om förbindelserna genomförs avskiljning med en rand av sten eller en vägmarkering på rutterna i affärscentrum, områdescentrum och övriga täta bostadsområden. De nya huvudrutterna I fråga om helt nya huvudrutter som genomförs i Kyrkslätt är förbindelsernas bredd minst 4 meter, varav cykelvägens andel är minst 2 meter. I fråga om nya förbindelser avskiljas gång och cykling med en rand av sten eller en vägmarkering på rutterna i affärscentrum, områdescentrum och övriga täta bostadsområden. Dessutom satsar man på huvudrutternas belysning och rutternas landskapsarbeten samt genomför rastområden som är utrustade med bänkar. I omedelbar närhet av centrumtjänster och stationer genomförs lösningarna som tillgängliga (olika typritningar).

12 12 Planeringsprinciperna för Kyrkslätts gång- och cykelnät har sammanställts i tabellen nedan. Principerna grundar sig på principerna i definieringen av huvudcykelnät och kvalitetskorridorer för cykling i Helsingforsregionen (2011), vilka har tillämpats i fråga om gång- och cykelförhållanden i Kyrkslätt. PLANERINGSPRINCIPERNA FÖR GÅNG - OCH CYKELNÄTET I KYRKSLÄTT Ruttens karaktär Ledtyp [tvärsnitt] Anslutning med en sidogata med lite trafik Anslutning med en huvudgata eller landsväg med mycket trafik Avskild gång- och cykelväg [sammanlagt m, varav cykelväg minst 2 m] Centrumområdet Huvudrutter Övriga rutter Avskiljning med hjälp av beläggningar (område för fotgängare har stenläggning och område för cyklister asfalt) eller rand av sten. Kombinerad gång- och cykelväg, ingen avskiljning [3,0...4 m] Trafik som består av olika trafikmedel när motorfordonstrafikens hastighet max 30 kmh och fordonstrafikens mängd < Cykelvägens fortsättning har höjts. I plananslutningar cykelvägens fortsättning i körbanans nivå. I plananslutningar cykelvägens fortsättning i körbanans nivå. Vid behov trafikljus. I plananslutningar cykelvägens fortsättning i körbanans nivå. Vid behov trafikljus. Huvudcykelled i affärscentrum, områdescentrum och övriga täta bostadsområden Avskild gång- och cykelväg [sammanlagt m, varav cykelväg minst 2,0 m] Avskiljning med rand av sten eller körbanemarkeringar Cykelvägens fortsättning har höjts. I plananslutningar cykelvägens fortsättning i körbanans nivå. Vid behov trafikljus. Övriga huvudrutter Huvudcykelled på områden för småhus I huvudsak kombinerad gång- och cykelväg, ingen avskiljning [3,5...4 m] Om det finns många fotgängare, avskiljning med körbanemarkeringar. Cykelvägens fortsättning har höjts. I plananslutningar cykelvägens fortsättning i körbanans nivå. Vid behov trafikljus. Huvudcykelled på glesbygdsområde n mellan markanvändnings koncentrationer I huvudsak kombinerad gångoch cykelväg, ingen avskiljning [3,0...3,5 m] I plananslutningar cykelvägens fortsättning i körbanans nivå. I plananslutningar cykelvägens fortsättning i körbanans nivå. Källa: Definiering av huvudcykelnät och kvalitetskorridorer för cykling i huvudstadsregionen, HLJ HRT Bilder Sito Oy

13 13 6 Åtgärder för uppnående av målen För att förbättra de gång- och cyklingsförhållanden som man observerat i arbetet har man upprättat ett åtgärdsprogram. Bakom valet av åtgärder ligger den respons som man fått genom en invånarenkät. Dessutom har man i arbetet genom att utnyttja geodatainformation granskat skolrutter av elever i årskurs 1 9 samt utnyttjat uppgifter om antalet cykling enligt trafikmodellen för gång och cykling (Brutussimuleringsmodell, Strafica Oy). På basis av skolruttsgranskningen har man försökt fastställa de rutter där ett betydande antal skolelever rör sig. Nedan har man framfört ett utdrag ur skolruttsgranskningen i fråga om skolorna i närheten av Kyrkslätts centrum. I huvudsak går de mest betydande skolrutterna längs lokala och regionala huvudrutter för gång och cykling i Kyrkslätt. Skolruttsgranskningen och uppgifter om antalet cykling har utnyttjats som mätare vid prioriteringen av åtgärdsprogrammets åtgärder. En speciell uppmaning i Kyrkslätts trafiksystem är fordonstrafikens nät som stockas. Ökande trafikmängder och vägavsnitt som stockas förorsakar farliga situationer även för fotgängare och cyklister, eftersom flera skyddsvägar är typiska för gångoch cykelvägar i Kyrkslätt. I framtiden skulle Kyrkslättsborna dock vilja gå och cykla mer. Redan ändringar på några procent i färdsmedelsfördelningen är också betydande med tanke på fordonstrafikens kapacitet. Satsningar på gång och cykling har således många positiva inverkningar, såsom hälsoeffekter, minskade utsläpp och förbättrad luftkvalitet samt förverkligande av en trivsammare och tryggare miljö att röra sig i. Utvidgning av gång- och cykelnätet I Kyrkslätt begränsas gång och cykling på vissa områden av brist på förbindelser, vilket kom tydligt fram i den respons som invånarna gav. Brister i anslutning till nätet på huvudruttnivå är i huvudsak placerade vid landsvägar. Nylands NTM-central främjar genomförande av gång- och cykelförbindelser vid landsvägar i den omfattning som är möjlig med tanke på finansieringsnivån, vilken är i genomsnitt 1 2 projekt per år. På Nylands NTM-centrals projektlista är för tillfället 346 projekt om gång- och cykelleder, varav 30 har prioriterats höra till A-klassen som genomförs mest brådskande. NTM-centralens finansieringsandel i A- klassens åtgärder är 0 50 %. Av dessa placeras i Kyrkslätt sammanlagt 3 projekt, varav två vid Lappbölevägen vid två olika avsnitt och en vid Åbovägen i Veikkola. Nylands NTM-central har också gjort en lista över bra projekt som placeras på detaljplanerade områden i kommuner. NTM-centralen deltar i dessa projekt om landsväg ändras till gata. Av dessa projekt i K1-klassen placeras en vid Gesterbyvägen (landsväg 11269) i Kyrkslätt, vid avsnittet Gesterborgsvägen-Silvergränden dvs. vid avsnittet som har definierats som regional huvudrutt för cykling.

14 14 NTM-centralens finansieringsandel i K-klassens åtgärder är 0 50 %. En förutsättning för ökande av gång och cykling är utvidgning av nätet på områden där förbindelser helt och hållet saknas. I närmaste framtiden kommer NTM-centralens finansiering dock inte riktas till andra förbindelser vid landsvägar än till dem som nämnts ovan. I praktiken betyder detta att för säkerställandet av genomförande av förbindelserna ska kommunen själv finansiera speciellt de behov av förbindelser i Kyrkslätts centrala tätortszon vilka placeras vid landsvägar. Vid genomförandet av nya huvudrutter i Kyrkslätt koncentreras också mycket på helt nya områden för markanvändning och nuvarande områden för markanvändning vilka utvecklas. Utveckling av näten görs således också genom gatuprojekt och områdesspecifika utvecklingsprojekt för markanvändning. I planeringen av gatuprojekt borde man beakta planeringsbehov i anslutning till huvudnäten. I fråga om Kyrkslätts centrum betonas i utvecklingsåtgärder lätta åtgärder för lugnande av fordonstrafik och att göra korsningsställen tydligare. Större ändringar i anslutning till gång- och cykelförbindelser kommer att genomföras i samband med projektet för utveckling av centrum och detaljplanläggningen i anslutning till det. I närheten av Kyrkslätts station är målet att minska järnvägens hindrande effekt i cykeltrafiken. I arbetet har man upprättat en modellgranskning för en situation där den nuvarande rutten under stationen skulle ha förbättrats till en förbindelse med ramp vilket skulle möjliggöra cykling under järnvägen. På basis av granskningen skulle till förbindelsen överföras 70 procent av cyklister som nu cyklar längs Kyrkslättsvägen. En ny smidigare förbindelse skulle troligen locka också nya användare. Underfarten skulle således skapa en mycket tryggare och smidigare förbindelse genom järnvägen jämfört med en förbindelse som går genom Kyrkslätts planskilda anslutning där cyklisten ska korsa flera skyddsvägar. Nedan har man framfört en bedömning baserad på Brutus-simulationsmodell om antalet cyklare i det nuvarande nätet samt granskning där cykling under stationen är möjligt genom stationens nuvarande underfart. Att tillåta cykling genom den nuvarande underfarten kräver noggrannare granskning i samband med planeringen av utvidgningen av underfarten för att man kan säkerställa att bredden av det nuvarande avsnittets tvärsnitt är tillräcklig att svara på behoven av gång och cykling.

15 15 Lätta förbättringsåtgärder Utöver fungerande förbindelser är trygg cykelparkering en väsentlig del av varje resa med cykel. Enligt invånarenkäten var cykelparkering vid stationerna den största bristen i anslutning till cykelparkering. Det största hindret att lämna cykeln på stationen är skadegörelse och cykelparkeringens dåliga kvalitetsnivå. Förbättring och ökning av cykelparkering i kollektivtrafikens knutpunkter och i närheten av kommunens tjänster är en lätt och snabb åtgärd jämfört med investeringar i anslutning till leder. Även NTM-centralen är färdig att delta i genomförande av cykelparkering i anslutning till busshållplatser vid landsvägar i några objekt. En av de lätta åtgärderna i anslutning till kvalitativ utveckling av Kyrkslätts gång- och cykelnät är dessutom att genomföra vägvisare vars struktur bildas av huvudnätets rutter och centrala objekt. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammet som utarbetats består av fyra åtgärdshelheter på olika nivå. Skillnaderna mellan åtgärdshelheterna bestäms på basis av investeringarnas storlek samt av planerings- och genomförandeberedskapen. Dessutom har åtgärderna prioriterats i olika åtgärdshelheter på basis av de i det här kapitlet beskrivna åtgärdernas lägen, skolrutter, cykeltrafikmängder och trygghetsperspektiv. Åtgärdshelheter har sammanställts nedan och noggrannare i åtgärdskartor i bilaga 1 och i åtgärdstabell i bilaga 2. Vid sidan av åtgärdsprogrammets åtgärder observerade man i arbetet behovet av att i fortsättningen styra finansiering mer mot främjande av gång och cykling, såsom genomförande av olika kampanjer och marknadsföring. Dessutom kommer man att som fortsatt åtgärd för arbete utveckla och informera Kyrkslättsbor om möjlighet att kontinuerligt via karttjänsten på kommunens webbsida ge respons och utvecklingsförslag i anslutning till förbättring av gång- och cykelförhållanden. Åtgärdshelhet 1 Lätta åtgärder som kan genomföras snabbt Åtgärder som genomförs eller vars genomförande inleds inom följande 2 år Åtgärdshelheten består av lätta, snabba åtgärder såsom tilläggande av trafikmärken, upprättande och genomförande av vägvisningsplan, små åtgärder för förbättring och genomförande av gång- och cykelförbindelser samt åtgärder i anslutning till ökande av cykelparkering. Åtgärdshelhetens kostnadsberäkning är enligt preliminär bedömning cirka euro. Åtgärdshelhet 3 Större investeringar Målet är åtgärder som genomförs eller vars genomförande inleds inom följande 5 10 år. Åtgärdshelheten består av större investeringar, vilka man har planerat att genomföra efter år En del av åtgärder kräver ändringar i detaljplanen, vilket påverkar tidtabellen för planeringen och genomförandet av projektet. Åtgärdshelheten innebär också genomförande av helt nya gång- och cykelvägar på huvudledsnivå samt genomförande av förbindelser vid landsvägar. Projekten är omfattande och kräver noggrannare fortsatt planering och kostnadsgranskningar. Åtgärdshelhet 2 Större investeringar Målet är åtgärder som genomförs eller vars genomförande inleds inom följande 5 år. Åtgärdshelheten består av åtgärder som kräver större investeringar. Den största delen av åtgärderna är gatuprojekt som kommer att genomföras och som omfattar förbättring av gång- och cykelvägar. Åtgärdshelheten omfattar också förbättringsåtgärder som förbättrar huvudrutternas nivå till huvudledernas nivå och genomförande av helt nya gång- och cykelvägar på markanvändningens utvecklingsområden och vid landsvägar. Åtgärdshelhet 4 Trafiksäkerhetsplan I utvecklingsprogrammet för gång och cykling har man koncentrerat sig på åtgärder i anslutning till nätet. Som fortsättning av arbetet inleds upprättande av planen för trygg och hållbar trafik där man som åtgärder beaktar särskilt förbättring av skyddsvägarnas säkerhet på skolelevernas rutter, åtgärder för farthinder för fordonstrafik, förbättring av tillgänglighet samt åtgärder i anslutning till övervakning och upplysning i anslutning till trafik. Åtgärderna delas in i tre klasser enligt hur brådskande genomförandet är. Arbetet blir färdigt hösten 2017.

16 TOIMENPITEET Toimenpiteet Karttalehti 1(7) 3.10, väylän parantaminen Suojatien parannus Paikallisreitti, uusi väylä P Uusi pyöräpysäköinti, uusi väylä Muu toimenpide 2.3 Yhteystarpeet Uusi alikulku Koulut Juna-asemat 3.9 t lsin Vo ie rbynt Geste ie 2.5 Vilhonkumm P 3.6 untie 2.4 ti Överbyn P e P P 2.10 P P P l 1.9 P 3.8 P 2.2 e tati Ran a h Van ,25 0,5 1 km Kirkkonummen kunta Liikennevirasto 2016 MML2016 Sito Oy 52017

17 TOIMENPITEET Toimenpiteet Karttalehti 2(7) Keskusta, väylän parantaminen Suojatien parannus Paikallisreitti, uusi väylä P Uusi pyöräpysäköinti, uusi väylä Muu toimenpide Yhteystarpeet Uusi alikulku Koulut Juna-asemat *Uusi oppimiskeskus 2.15 * P 2.2 P l 3.19 P Kirkkonummen kunta Liikennevirasto 2016 MML2016 Sito Oy P P 2.10 P ,125 0,25 0,5 km 3.3

18 TOIMENPITEET Toimenpiteet Karttalehti 3(7), väylän parantaminen Suojatien parannus Paikallisreitti, uusi väylä P Uusi pyöräpysäköinti, uusi väylä 3.14 an tie Muu toimenpide M as al Yhteystarpeet Uusi alikulku Koulut Juna-asemat Sep tie län y k än P P P dsbe rgin t ie Ma sala ntie Sun 2.14 P 3.6 l e tati Ran a nh 0 0,25 0,5 1 km Kirkkonummen kunta Liikennevirasto 2016 MML2016 Sito Oy 52017

19 TOIMENPITEET Karttalehti 4(7) Up inn iem en tie Toimenpiteet, väylän parantaminen Suojatien parannus Paikallisreitti, uusi väylä P Uusi pyöräpysäköinti, uusi väylä Muu toimenpide Yhteystarpeet l 0 0,25 0,5 1 km Uusi alikulku Koulut Juna-asemat Kirkkonummen kunta Liikennevirasto 2016 MML2016 Sito Oy 52017

20 La pi nk ylä TOIMENPITEET nt ie ie Karttalehti 5(7) Toimenpiteet int ar Suojatien parannus Paikallisreitti, uusi väylä P Uusi pyöräpysäköinti, uusi väylä 3.15 He p, väylän parantaminen Muu toimenpide Yhteystarpeet 1.11 Uusi alikulku Koulut Juna-asemat Sjö ku lla 3.24 nti e int Evitskog ie 2.1 pin La lä ky ie nt 3.16 l 0 0,25 0,5 1 km Kirkkonummen kunta Liikennevirasto 2016 MML2016 Sito Oy 52017

21 TOIMENPITEET Toimenpiteet Karttalehti 6(7), väylän parantaminen Suojatien parannus Paikallisreitti, uusi väylä P Uusi pyöräpysäköinti, uusi väylä Muu toimenpide Yhteystarpeet ik Eer r Hepa intie l inka ie ont n a rt 3.23 Juna-asemat 3.22 ko lan tie 1.10 P Koulut Ve ik 3.5 Uusi alikulku Tu ru nti e ,25 0,5 1 km Kirkkonummen kunta Liikennevirasto 2016 MML2016 Sito Oy 52017

22 TOIMENPITEET Toimenpiteet Karttalehti 7(7), väylän parantaminen Suojatien parannus Paikallisreitti, uusi väylä P Uusi pyöräpysäköinti, uusi väylä la rsa Hi Muu toimenpide Yhteystarpeet Uusi alikulku Koulut Juna-asemat ie nt 2.7 Långvik l 0 0,25 0,5 1 km Kirkkonummen kunta Liikennevirasto 2016 MML2016 Sito Oy 52017

23 Toimenpidetaulukko Sivu 1 6 Kohde nro KOHDE 1.1 Liikennemerkkien lisäykset TARVE TOIMENPIDE TOIMENPIDEKOKONAISUUS 1 NOPEASTI TOTEUTETTAVAT, KEVYET TOIMENPITEET (seuraavan 2 vuoden sisällä toteutettavat tai toteutukseen menevät) Kaksisuuntainen pyörätie liikennemerkki 1) Vanha Rantatien liittymät; Hirvitie, Karhutie, Killinmäki 2) Masalantien liittymät; Autioniityntie, Hulluksentie, Framnäsintie, Liikuntapuisto Frami, Tinantie, Tinanrinne, Ljusdalantie, Hommaksenkaari, Rusthollintie, Gränsnäsintie 3) Turuntien liikenneympyrät, 7 haaraa (Veikkola) VASTUU 1) ELY 2) ja 3) TYYPPI (pääreitti, paikallisreitti, pyöräpysäköinti) (seudullinen) Pyöräilijämäärä TOTEUTTAMIS KUSTANNUS [ ] Koulumatkat vrk PRIORISOINTI Kävelijämäärä 1 300, Asematien jalankulku ja pyöräilytien kevyt parantaminen (ml. suojatie Asematie Kirkkotallintie) 1) Asematien pohjoispäädyn liikennemerkin lisääminen (merkki 425) aseman suuntaan (asennus valaisinpylvääseen) 2) Ajoratamerkintöjen uusiminen tarvittaessa 3) Asematien ja Kirkkotallintien suojatien leventäminen ja muuttaminen pyörätien jatkeelliseksi merkinnäksi (noin 50 m2 alue). Väistämisvelvollisuus ja kaksisuuntainen pyörätie liikennemerkin lisääminen ajoneuvoliikenteelle molempiin ajosuuntiin. (paikallinen) 2 000, Suojatiealueen toteuttaminen ja laajentaminen Kirkkotori Kärrytie Kinttupolku Toteutus Kirjaston työmään viimeistelyvaiheessa: 1) Nykyisen suojatien siirto Kärrytien pysäköintialueen toisen sisäänajon länsipuolelle (nykyisin itäpuolella). 2) Suojatien toteuttaminen KärrytienKinttupolun Kirkkotorin jalankulku ja pyöräilytien kohdalle pohjois eteläsuuntaisesti (leveys n. 4 metriä). Suojatien yhteyteen ajoneuvoliikenteelle västämisvelvollisuusmerkit ja kaksisuuntainen pyörätie merkit Kärrytieltä itään ajaville sekä päiväkodin pysäköintipaikoilta Kärrytien suuntaan ajaville. (paikallinen) 1 600, Laajakallionlaen hidastamistoimenpiteet Laajakallionlaen muuttaminen ensi vaiheessa pihakaduksi ja läpikulkuliikenteen kieltäminen (liikennemerkit). Muu yhteys 480, Henkilöautojen ajon esto Emännäntien ja Isännäntien välisellä jalankulku ja pyöräilytiellä Emännäntien ja Isännäntien väliselle jalankulku ja pyöräilytielle lisätään puomi tai muu ajoeste. Muu yhteys 1 500,00 Turvallisuustoimenpide 1.6 Suojatien reunakivien poisto Volstintie Lindalintie Korkeiden reunakivien poisto ja luiskaaminen pyörätien kohdalta. (paikallinen) Laatutoimenpide 1.7 Överbyntien jalankulku ja pyöräilytien kohouman korjaaminen Överbyntien jalankulku ja pyöräilytien kohouman korjaaminen kohdalla ELY (seudullinen) Laatu ja turvallisuustoimenpide 1.8 Jalankulku ja pyöräilyverkon opastuksen suunnittelu ja toteutus Pääpyöräverkon viitoitus ja opastussuunnitelman laatiminen ja toteuttaminen ,00 Laatutoimenpide 1.9 Jalkakäytävä Killinmäen bussipysäkille (Ki0427) Jalkakäytävän toteuttaminen Killinmäen bussipysäkille (Ki0427) Laajakalliontaustan suunnasta Paikallisreitti ,00 Turvallisuustoimenpide 1.10 Vartiontien jalankulku ja pyöräilytie Uuden jalankulku ja pyöräilytien toteuttaminen Vartiontielle Veikkolan koulun viereinen yhteyspuute Paikallisreitti , Sjökullantien Kylmäläntien jalankulku ja pyöräilytie Jalankulku ja pyöräilytien toteuttaminen Sjökullantielle ja Kylmäläntielle Kylmälän bussipysäkeiltä Sjökullan koululle Paikallisreitti , Jerikonmäenpolku (Pranglintieltä Jerikonmäen kuntoradalle) Jerikonmäenpolun yhteyden parantaminen Pranglintieltä Jerikonmäen kuntoradalle yks. maanomist. Ulkoilureitti ,00 Virkistyskäytön edistäminen

24 Toimenpidetaulukko Sivu 2 6 Kohde nro KOHDE TARVE TOIMENPIDE VASTUU TYYPPI (pääreitti, paikallisreitti, pyöräpysäköinti) Pyöräilijämäärä TOTEUTTAMIS KUSTANNUS [ ] Koulumatkat vrk PRIORISOINTI Kävelijämäärä 1.13 Koulujen ja urheilualueiden pyöräpysäköinnin inventointi ja käyttöasteen tarkkailu Pyöräpysäköinnin inventointi ja käyttöasteen tarkkailu, jonka perusteella määritetään tarkempi toteutustarve. Pyöräpysäköinti Laatutoimenpide 1.14 Pyöräpysäköinnin lisäys Kirkkonummen torin alueelle Runkolukittava pyöräpysäköintipaikkoja (30 paikkaa torin ympäristöön). Kirjaston yhteyteen tulevien 69 pyöräpaikan sijoittelun tarkastelu lähemmäs torialuetta ja kirjaston sisäänkäyntiä. Pyöräpysäköinti 3 000,00 Pyöräpysäköinnin puute Laatutoimenpide 1.15 Pyöräpysäköinnin lisäys Kirkkonummen kunnantalon eteläpuolen kävelykadulle Runkolukittavia pyöräysäköintipaikkoja (20 pyöräpaikkaa) Pyöräpysäköinti Muu yhteys 2 000,00 Pyöräpysäköinnin puute Laatutoimenpide 1.16 Katoksellinen pyöräpysäköinti Vanhalle Rantatielle bussipysäkille Kirkkotallintie (Ki0552) Uusi katoksellinen ja runkolukittava pyöräkatos (20 pyöräpaikkaa) Pyöräpysäköinti (seudullinen) ,00 Joukkoliikenteen ja liityntäpyöräilyn edistämistoimenpide 1.17 Katoksellinen pyöräpysäköinti Vanhalle Rantatielle bussipysäkille Karhutie (Ki0423) Uusi katoksellinen ja runkolukittava pyöräkatos (20 pyöräpaikkaa) ELY Pyöräpysäköinti (seudullinen) ,00 Joukkoliikenteen ja liityntäpyöräilyn edistämistoimenpide 1.18 Katoksellinen pyöräpysäköinti Upinniementielle bussipysäkille Naissaarentie (Ki0406) Uusi katoksellinen ja runkolukittava pyöräkatos (20 pyöräpaikkaa) ELY Pyöräpysäköinti (seudullinen) ,00 Joukkoliikenteen ja liityntäpyöräilyn edistämistoimenpide 1.19 Katoksellinen pyöräpysäköinti Turuntielle bussipysäkille Veikkola (Ki1707) Uusi katoksellinen ja runkolukittava pyöräpysäköinti (20 paikkaa) ELY Pyöräpysäköinti (seudullinen) ,00 Joukkoliikenteen ja liityntäpyöräilyn edistämistoimenpide 1.20 Jerikonmäen kuntoradan pysäköintialueen pyöräpysäköinti Runkolukittava pyöräpysäköinti (10 paikkaa) yks. maanomist. Pyöräpysäköinti Paikallisreitti 4 500,00 Virkistyskäytön edistäminen

25 Toimenpidetaulukko Sivu 3 6 Kohde nro KOHDE TARVE TOIMENPIDE VASTUU TYYPPI (pääreitti, paikallisreitti, pyöräpysäköinti) Pyöräilijämäärä TOTEUTTAMIS KUSTANNUS [ ] Koulumatkat vrk PRIORISOINTI Kävelijämäärä TOIMENPIDEKOKONAISUUS 2 ISOMMAT INVESTOINNIT (tavoitteena toteuttaa seuraavan 5 vuoden sisällä) 2.1 Lapinkyläntie jalankulku ja pyöräilytie (mt 1130) välille paloasema Nummis Jalankulku ja pyöräilytien toteuttaminen Lapinkyläntiellä (mt 1130) välille paloasema Nummis ( ) ELY , Vanhan Rantatien jalankulku ja pyöräilytie (välillä Kirkkonummentie Masalantie) Nykyisen jalankulku ja pyöräilytien parantaminen; päällysteen uusiminen, reunakiven uusiminen tarvittavilta osin sekä erottelu ajoratamaalauksella (välillä ) ELY (seudullinen) , Volsintien kevyen liikenteen väylä (välillä Myllykyläntie Ingelsintie) Uuden jalankulku ja pyöräilytien toteuttaminen Volsintielle välillä Myllynkyläntie Ingelsintie (paikallinen) 1,01 M (TS) Överbyntien jalankulku ja pyöräilytien jatko välillä Karlbergintie Granbackantie Uuden jalankulku ja pyöräilytien toteuttaminen Överbyntiellä välillä Karlbergintie Granbackantie (tieosat ) (paikallinen) , Gesterbyntien jalankulku ja pyöräilytien jatke (vaihe 1) välillä Gesterborgintie Hopeakuja Uuden jalankulku ja pyöräilytien toteuttaminen Gesterbyntielle välillä Gesterborgintie Hopeakuja (tieosat ), korkeatasoinen pääväylä (seudullinen) , Kirkkonummentien jalankulku ja pyöräilytie bussipysäkiltä Kirkkotallintie (Ki0551) Haagantielle. Uuden jalankulku ja pyöräilytien toteuttaminen Kirkkonummentien varteen Kirkkotallintie (Ki0551) bussipysäkiltä etelään Haagantielle Paikallisreitti , Hirsalantien jalankulku ja pyöräilytie Långvikin kohdalla Uuden jalankulku ja pyöräilytien toteuttaminen Hirsalantielle välillä Pihapolku Metsärinteentie (tieosat ) , Kirkkonummen aseman alitus Kirkkonummen aseman nykyisen alituksen kunnostaminen (paikallinen) Osana hanketta Perusparannus 2.9 Pyöräpysäköinti aseman eteläpuolella Katoksellisen ja runkolukittavan pyöräpysäköinnin lisääminen nykyisen pyöräpysäköinnin yhteyteen (kaksi katosta, yhteensä 20 pyöräpaikkaa) Pyöräpysäköinti (paikallinen) ,00 Joukkoliikenteen ja liityntäpyöräilyn edistämistoimenpide 2.10 Asemankaaren jalankulku ja pyöräilytiet sekä pyöräpysäköinti Asemankaaren jalankulku ja pyöräilyteiden parantaminen ja pyöräpysäköinnin toteuttaminen (80 pp) osana katurakennushanketta (paikallinen) Osana hanketta Joukkoliikenteen ja liityntäpyöräilyn edistämistoimenpide Pyöräpysäköinnin turvallisuustoimenpide 2.11 Masalantien parantaminen Katuhanke vaihe 1 Masalantien parantaminen välillä Framnäsintie Tinantie (tieosat ) ja Sundsbergintien alun parantaminen (tieosat ) (seudullinen) Osana hanketta Pyöräpysäköinnin lisääminen Sundsbergintielle pysäkille Masalan kirjasto (Ki0215) Katoksellisen ja runkolukittavan pyöräpysäköinnin lisääminen osana Masalantien parantamishanketta (yhteensä 60 pyöräpaikkaa) Pyöräpysäköinti (seudullinen) Osana hanketta Joukkoliikenteen ja liityntäpyöräilyn edistämistoimenpide 2.13 Pyöräpysäköinnin lisääminen Sundsbergintielle pysäkille Sundetin puistotie (Ki0214) Pyöräpysäköinnin kattaminen ja runkolukittavien pyörätelineiden lisääminen nykyisten pyörapaikkojen yhteyteen; toimenpiteenä Masalan kirjaston bussipysäkin katoksen (1 kpl) ja telineiden (9 kpl) siirto Sundetin puistotien pysäkille ja katosten lisääminen. ELY Pyöräpysäköinti (seudullinen) ,00 Joukkoliikenteen ja liityntäpyöräilyn edistämistoimenpide 2.14 Masalantien jalankulku ja pyöräilytien päällysteen uusiminen (välillä Vanha Rantatie Framnäsintie) Nykyisen jalankulku ja pyöräilytien parantaminen pääväyläksi; päällysteen uusiminen, leventäminen (1,0 m) sekä erottelu ajoratamaalauksella (tieosat ) (seudullinen) , Jokiniityntien jalankulku ja pyöräilyteiden toteuttaminen Uuden jalankulku ja pyöräilytien toteuttaminen Jokiniityntielle osana Kyrkvallan alueen maankäytön kehittämistä Paikallisreitti Osana hanketta Masalantien parantaminen Katuhanke vaihe 2 Masalantien parantaminen välillä Tinantie Ljusdalantie (tieosat ), sisältäen yhteydet Masalan asemalle (seudullinen) Osana hanketta

26 Toimenpidetaulukko Sivu 4 6 Kohde nro KOHDE TARVE TOIMENPIDE VASTUU TYYPPI (pääreitti, paikallisreitti, pyöräpysäköinti) Pyöräilijämäärä TOTEUTTAMIS KUSTANNUS [ ] Koulumatkat vrk PRIORISOINTI Kävelijämäärä 2.17 Kirkkonummen aseman pyöräpysäköinnin turvallisuuden sekä pyöräpysäköinnin tason parantaminen ja paikkojen lisääminen Valvonnan toteuttaminen Asemalle 300 pyöräpysäköintipaikkaa lisää vuoteen 2020 mennessä (katettuja ja runkolukittavia paikkoja), ks. toimenpide 2.10 Liikenne virasto Pyöräpysäköinti ,00 Joukkoliikenteen ja liityntäpyöräilyn edistämistoimenpide Pyöräpysäköinnin turvallisuustoimenpide 2.18 Masalan aseman pyöräpysäköinnin turvallisuuden sekä pyöräpysäköinnin tason parantaminen ja paikkojen lisääminen Valvonnan toteuttaminen Asemalle 20 runkolukittavaa pyöräpysäköintipaikkaa lisää vuoteen 2020 mennessä sekä katokset Liikenne virasto Pyöräpysäköinti 2 000,00 Joukkoliikenteen ja liityntäpyöräilyn edistämistoimenpide Pyöräpysäköinnin turvallisuustoimenpide 2.19 Eerikinkartanontien jalankulku ja pyöräilytien jatke Uuden jalankulun ja pyöräilytien toteuttaminen Eerikinkartanontielle (tieosat ) osana kaavan katurakennushanketta ,

27 Toimenpidetaulukko Sivu 5 6 Kohde nro KOHDE TARVE TOIMENPIDE VASTUU TYYPPI (pääreitti, paikallisreitti, pyöräpysäköinti) Pyöräilijämäärä TOTEUTTAMIS KUSTANNUS [ ] Koulumatkat vrk PRIORISOINTI Kävelijämäärä TOIMENPIDEKOKONAISUUS 3 ISOMMAT INVESTOINNIT (tavoitteena toteuttaa seuraavan 5 10 vuoden sisällä) 3.1 Kirkkonummen aseman alitus, pohjoispään jatko Kirkkonummen aseman nykyisen alituksen pohjoispään jatkon toteuttaminen (luiskaaminen) (paikallinen) Osana hanketta 120 arvio Radan läntinen alikulku Radan läntisen alituksen toteuttaminen osana katurakennushanketta (paikallinen) Osana hanketta Radanvarsiyhteys vaihe 1 Keskusta Tolsa Radanvarsiyhteys vaihe 2 Laajakallio Vanha Rantatie 3.5 Impivaarantien jalankulku ja pyöräilytie 3.6 Jorvaksen aseman parantaminen 3.7 Kirkkonummentie Överbyntie katurakennushanke 3.8 Munkinmäentien parantaminen (ml. Luostarinrinteen ja Paadistenkaaren parantaminen) Jalankulku ja pyöräilytien toteuttaminen radan varteen välillä keskusta Tolsa, korkeatasoinen pääväylä Jalankulku ja pyöräilytien toteuttaminen radan varteen välillä Laajakallio Vanha Rantatie, korkeatasoinen pääväylä Jalankulku ja pyöräilytien toteuttaminen koko Impivaarantien osuudelle osana kadunrakennushanketta Jorvaksen aseman perusparantaminen Hankkeen yhteydessä jalankulkuyhteyden toteuttaminen Jorvaksenkujan (Ki0322) pysäkiltä asemalle Kirkkonummentien pohjoisosan nelikaistaistaminen ja Överbyntien itäosan parantaminen (ml. suojatiet) sekä Kirkkonummentien Överbyntien Gesterbyntien liittymän muuttaminen kiertoliittymäksi. Osana katuhanketta (seudullinen) (seudullinen) , ,00 Paikallisreitti Osana hanketta Liikenne virasto Paikallisreitti (seudullinen) (seudullinen paikallinen) Osana hanketta Joukkoliikenteen käytön edistämistoimenpide Osana hanketta Osana hanketta Gesterbyntien jalankulku ja pyöräilytien jatke (vaihe 2) välillä Hopeakuja Pulkuksentie Uuden jalankulku ja pyöräilytien toteuttaminen Gesterbyntielle välillä Hopeakuja Pulkuksentie (tieosat ), korkeatasoinen pääväylä (seudullinen) , Keskusta Masala yhteysvälin kevyen liikenteen väylän toteuttaminen välillä Gesterbyntie Sepänkyläntie 3.11 Upinniementien jalankulku ja pyöräilytien jatke Jalankulku ja pyöräilytien toteuttaminen Gesterbyntielle ja Sepänkyläntielle välillä Pulkuksentie Kaivokuja (tieosat ja ) Uuden jalankulku ja pyöräilytien toteuttaminen välillä Strömsbyntie Pippurintie (tieosat ) ELY (paikallinen) , ELY , Radanvarsiyhteys länteen (välillä Nummitie Jeppaksentie) Uuden jalankulku ja pyöräilytien toteuttaminen radan varteen välillä Nummitie Jeppaksentie Paikallisreitti , Masalantien parantaminen Katuhanke vaihe 3 Masalantien parantaminen välillä Ljusdalantie Rusthollintie (tieosat ) (seudullinen) Osana hanketta Masalantien jalankulku ja pyöräilytien päällysteen uusiminen (välillä Rusthollintie kunnan raja) Masalantien jalankulku ja pyöräilytien päällysteen uusiminen ja leventäminen, reunakivien uusiminen ja erottelun lisääminen ajoratamaalauksella välillä Rusthollintie Espoo (tieosat ) ELY (seudullinen) Osana hanketta Lapinkyläntien jalankulku ja pyöräilytie (mt 1131) välille Haapajärvi Palobergen Uuden jalankulku ja pyöräilytien toteuttaminen Lapinkyläntielle (mt 1131) välille Haapajärvi Palobergen (tieosat ) ELY kunta , Lapinkyläntien jalankulku ja pyöräilytie (mt 1130) välille paloasema Kiseleffin puistotie Uuden jalankulku ja pyöräilytien toteuttaminen Lapinkyläntielle (mt 1130) välille Kiseleffin puistotie paloasema (tieosat ) ELY kunta , Turuntien (maantie 110) jalankulku ja pyöräilytie välillä Veikkola Kolmiranta (Espoo) Uuden jalankulku ja pyöräilytien toteuttaminen Turuntielle (maantie 110) välille Veikkola Kolmiranta Espoo (tieosat ) ELY kunta Espoon kaupunki ,