Kartläggning av IT på förskolor och skolor i Nacka

Transkript

1 (17) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2011/ Utbildningsnämnden Kartläggning av IT på förskolor och skolor i Nacka Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning I september 2011 genomfördes en enkätundersökning till rektorer och förskolechefer i Nacka för att få en bild av tillgången till IT i det pedagogiska arbetet. Kartläggningen visar att detta är ett område stadd i stark utveckling och där det finns ett stort engagemang från chefer på förskolor och skolor. Det finns hösten 2011 relativt stora skillnader i tillgången till IT på förskolor och skolor i kommunen. Drygt hälften av förskolorna i Nacka har tillgång till datorer på alla avdelningar. Hälften av grundskolorna har en till en-lösningar, oftast för elever i en eller flera årskurser. På två av tre gymnasieskolor finns det en till enlösningar, ofta i en årskurs. Kartläggningen visar att datorer används i hög grad i Svenska och SO, men i Matematik används inte datorer på alla skolor, vilket kan tyckas förvånande. Kartläggningen visar att datorer används i mycket hög grad som stöd till elever i behov av särskilt stöd. Rektorernas svar visar att påverkan på arbetssätten genom IT-verktygen varierar mellan lärarna. En annan utmaning är att få drift och uppkoppling att fungera. Rektorer och förskolechefer vittnar om en hel del positiva effekter av IT-verktyg, och en del utmaningar. Ärendet Utbildningsnämnden beslöt i december 2011 att en första kartläggning av skolornas arbete med IT och elevernas tillgång till datorer skulle genomföras. I kundundersökningen som genomfördes våren 2011 i Nacka ställdes för första gången en fråga till eleverna om de använde dator i skolan procent av elever i skolår 8 instämde 1 /tjskr_kundundersokning_2011.docx POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

2 2 (17) helt i påståendet Jag använder dator varje dag i skolan, jämfört med 39 procent i gymnasiets andra år och 17 procent i skolår fem. Svaren visade att datoranvändningen våren 2011 varierade en hel del mellan skolorna, och också att pojkar i högre än flickor att svarade de använder dator dagligen i skolan. I september 2011 genomfördes en enkätundersökning till rektorer och förskolechefer i Nacka för att få en bild av tillgången till IT i det pedagogiska arbetet. Antal svar samt svarsfrekevens 2 inom parentes: Förskolor 93 svar (89%) Grundskolor 37 svar (100%) Gymnasieskolor - 9 svar (81%) Inledningsvis redovisas mål och visioner när det gäller IT samt vissa resultat från forskning och utvärderingar. Mål och visioner på olika nivåer 3 Vikten av tillgång till IT och att barn och unga utvecklar digital kompetens betonas såväl på europeisk och nationell nivå som i majoritetsprogrammet i Nacka kommun. Digital kompetens är ett av åtta kompetensområden som definieras i Europaparlamentets och rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG). Enligt rekommendationen ska medlemsstaterna se till att alla ungdomar erbjuds möjligheter att utveckla dessa nyckelkompetenser till en nivå som utrustar dem för vuxenlivet och som utgör en grund för vidareutbildning och arbetsliv. Digital kompetens definieras som säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. De olika nyckelkompetenserna beskrivs i termer av väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder och handlar om kompetenser som anses avgörande för medborgarnas aktiva samhällsdeltagande. När det gäller de svenska styrdokumenten finns få mål som direkt pekar på ITanvändningen. Ett sådant är att eleverna när de slutar grundskolan ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11). Skolverket menar dock att informationstekniken syns indirekt i grundskolans nuvarande läroplan i målen om uttryckssätt och medier, samt att de nya kurs- och ämnesplanerna förutsätter tillgång till Internet och att ämnesundervisningen förväntas bidra till elevernas digitala kompetens. Med ett bredare perspektiv på vad som relaterar till informationsteknik kan olika formuleringar och mål då lyftas fram i grundskolans respektive gymnasieskolans läroplaner. Bland annat ska eleverna enligt läroplanen kunna orientera sig i det stora informationsflödet och den snabba förändringstakt som råder i samhället. Regeringen arbetar just nu med att ta 2 Svar saknas främst från några fristående förskolor samt från två fristående gymnasieskolor (Designgymnasiet och Nacka praktiska) 3 Avsnittet baseras främst på Litteraturöversikt för IT-användning i undervisningen, Skolinspektionen,

3 3 (17) fram en ny nationell IT-strategi för Sverige där man inom ramen för arbetet även diskuterat IT i skola och undervisning. I majoritetsprogrammet för Nacka för anges att den egna datorn ska vara ett naturligt verktyg i det dagliga skolarbetet i Nackas skolor för elever och lärare. Programmet anger Det viktigt att alla delar av utbildningen från första dagen till den sista genomsyras av modern teknik, kvalitet och öppenhet mot omvärlden. Programmet anger målet en dator per elev på alla skolor till Utvärdering och forskning om IT i skolor 4 Informationstekniken har drastiskt ökat tillgången på information och möjligheterna till kommunikation, samtidigt som datorn möjliggör nya former för lärande. I stället för att förmedla kunskaper handlar det om att skapa miljöer där elever är aktiva i sin lärprocess och också får möjlighet att lära sig använda de tekniska redskapen (Teknikdelegationen 2010). Trots det förändrade perspektivet verkar skolan ha halkat efter samhällets utveckling när det gäller IT. Regeringen har inför budgetpropositionen 2011 uppmärksammat att även om Sverige ligger i framkant på de flesta områden när det gäller IT så finns indikationer på att IT-användningen i svenska skolan är lägre än i vissa andra europeiska länder (Regeringen 2010). OECD (2010) konstaterar att användning av IKT har en positiv inverkan på studieresultaten, men att det är användningen i hemmet som har betydelse. Deltagarklyftan vad gäller förmågan att använda IT kan därför förstärka effekten av elevernas socioekonomiska bakgrund vad gäller deras studieresultat. Behovet av digital kompetens är i sig ett argument för IT i skolan, men det finns också pedagogiska argument. Myndigheten för skolutveckling (2007) lyfter fram ett antal övergripande fördelar med IT kopplat till lärande, som ökning av elevernas motivation och färdigheter, ökad självständighet samt utveckling av arbetet i grupp. IT-användning främjar också ett individualiserat lärande, där eleven kan arbeta självständigt och anpassat till sina personliga behov. Tekniken i sig är inte tillräcklig för att dessa fördelar ska komma till stånd, utan det krävs ett fokuserat arbete kring teknikanvändningen kopplad till en pedagogisk idé. Datorer och uppkopplingar mot Internet i skolan ökar successivt, men det sker inte lika snabbt som i övriga samhället (Hylén 2010). Hylén (2010) betonar tillgången som en inte tillräcklig men nödvändig förutsättning för att IT ska kunna användas på ett effektivt och utvecklande sätt. Han menar till och med att det enklaste sättet att beskriva IT-situationen i skolan är att mäta antalet datorer, eftersom tillgången har en direkt påverkan på användningsmöjligheterna. År 2008 gick det en dator per sex elever i kommunal grundskola, men det skiljer sig mycket mellan olika kommuner (Skolverket 2009). Även OECD (2005) och Teknikdelegationen (2010) framhåller vikten av tillgång. Teknikdelegationen poängterar dock att endast tillgång till datorer inte räcker för att skapa bra förutsättningar för elevernas 4 Avsnittet baseras på Litteraturöversikt för IT-användning i undervisningen, Skolinspektionen,

4 4 (17) utveckling utan att det måste kombineras med ett identifierande av lärarnas kompetensbehov där skolan sätter av tillräckligt med tid och resurser för kompetensutveckling. Lika viktigt är ett kommunalt ledarskap och lokala planer som kan leda skolorna i deras utvecklingsarbete. Tillgången till IT i det pedagogiska arbetet på förskolor Drygt hälften av förskolorna i Nacka har tillgång till datorer på alla avdelningar i september I de flesta fall handlar det om bärbara datorer, men i en del fall är det stationära datorer som finns utplacerade. 22 förskolor svarar att de inte har tillgång till datorer i det pedagogiska arbetet med barnen. De flesta av dessa är fristående förskolor (18 förskolor). Det vanligaste verktyget är digitalkameror för foto och film, som finns på alla förskolor utom en. Interaktiva white boards och dataprojektorer finns på en del förskolor, men inta alla, och ofta bara på någon avdelning. Mobiltelefoner för foto och film finns också i relativt liten grad. Läsplattor finns på 25 förskolor. Figur 1: Tillgången till IT i det pedagogiska arbetet på förskolor september 2011 Andel förskolor 0% 20% 40% 60% 80% 100% Datorer (för pedagogiskt arbete med barnen, ej administrativa datorer) 55% 24% Interaktiva white boards, t ex Smart board 3% 15% 82% Dataprojektorer (kanoner) 51% 41% Mobiltelefoner (smartphones) för foto och film 11% 4% 85% Digitalkameror för foto och film 89% 2% Läsplattor 12% 15% Finns på alla avdelningar (om det är en en-avdelningsförskola- förskolans enda avdelning) Finns på en del avdelningar Finns inte alls Förskolorna fick också svara på hur ofta de använde de olika verktygen. Även här är det tydligt att det verktyg som används mest frekvent är digitalkameror för foto och film. Men det finns också fyra förskolor som aldrig använder kameror.

5 5 (17) 61 procent av förskolorna svarar att de använder datorer varje vecka i det pedagogiska arbetet med barnen. Figur 2 Förskolor: Hur ofta använder ni de olika verktygen i det pedagogiska arbetet med barnen? 0% 50% 100% Datorer 17% 46% 15% Läsplattor 5% 15% 76% Interaktiva white boards, t ex smart board 9% 6% 83% Dataprojektorer (kanoner) 16% 38% 45% Mobiltelefoner (smartphones) för foto och film 5% 8% 5% 82% Digitalkameror för foto och film 63% 27% 5% varje dag någon eller några gånger i veckan mer sällan aldrig Användningsområden på förskolor I förskolan används datorer och läsplattor i hög grad för att visa upp barnens aktiviteter och lärande och för att söka information. Många använder också särskilda program eller spel. En tredjedel av förskolorna använder datorer för stöd till barn i behov av särskilt stöd. Under annat har några förskolor tagit upp pedagogisk dokumentation, reflektioner med barnen och temaarbeten. Tabell 1: Förskolor: Till vad använder ni datorer/läsplattor i det pedagogiska arbetet med barnen? Procent Antal förskolor Presentationer och redovisning av barnens aktiviteter och lärande 78% 65 Söka information 72% 60 Särskilda program med undervisningssyfte 54% 45 Spel, installerade eller on-line 39% 32 Stöd för barn i behov av särskilt stöd 34% 28 Annat, vad? 16% 13

6 6 (17) Grundskoleelevers tillgång till IT På alla skolor i Nacka ges elever tillgång till datorer, men hur tillgången ser ut varierar mellan skolorna. På fyra grundskolor (11% av samtliga) har varje elev tillgång till en egen bärbar dator i skolan. Det är Alphyddeskolan, Björknässkolan, Centrumskolan och Eklidens skola. På ytterligare en tredjedel av grundskolorna har varje elev i en eller flera årskurser på skolan försetts med en egen dator. Oftast är det eleverna i de högsta årskurserna på skolan som fått datorer. På en del skolor har elever med särskilda behov försetts med dator. Det vanligaste när det gäller bärbara datorer är att elever får låna datorer i vissa delar av undervisningen. Så är det på 22 skolor (59%). På 24 skolor (65%) finns enstaka stationära datorer utplacerade i undervisningssalar eller arbetsrum. Datorer i datorsalar förekommer på en tredjedel av skolorna. Många skolor kombinerar dessa olika lösningar. Läsplattor förekommer på 14 skolor (38%). På tre skolor har alla elever tillgång till läsplattor (Strandparksskolan, Maestroskolan, Montessoriskolan Castello). Några skolor skriver att deras tillgång till framförallt bärbara datorer kommer att öka under terminen, och ett par nämner att de ev kommer att köpa in läsplattor. Alla grundskolor har dataprojektorer (kanoner), och på drygt hälften, 20 skolor, finns det i alla undervisningssalar. Interaktiva white boards finns på knappt hälften av skolorna och fyra skolor har dem i alla undervisningssalar. Mobiltelefoner (smart phones) används idag endast på en del skolor i undervisningen. Tio skolor (27%) svarar att elevernas egna telefoner ibland används. Figur 3: 2. Gundskolor: Elevers tillgång till datorer i skolan Andel skolor 0% 20% 40% 60% 80% Skolan har försett varje elev på skolan med en bärbar dator Skolan har försett varje elev i en eller flera åk på skolan med bärbar dator Skolan har försett vissa elever på skolan med bärbar dator Elever lånar bärbara datorer i vissa delar av undervisningen (t ex från klassuppsättning) 11% 19% 38% 59% Inga bärbara datorer för elever på skolan 3% Tillgång till bärbara datorer på annat sätt 19% Datorer i datorsalar 33% Enstaka stationära datorer utplacerade i undervisningssalar/arbetsrum 65% Läsplattor 38%

7 7 (17) Användningsområden på grundskolor Tabellen nedan visar de vanligaste användningsområdena i grundskola. Datorerna används i hög grad föga förvånande för att söka information. På så gott som samtliga skolor används datorerna som hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd, samt för program med undervisningssyfte och för läs- och skrivinlärning. Det är också mycket vanligt att använda datorer för att hantera musik, foto och film och för presentationer. En hel del skolor använder datorer för samarbete av olika slag samt för sociala medier. Att elever gör prov på datorn förekommer också på en hel del skolor. Annat som nämns är skolradiosändningar, se film och nyheter och att göra sina egna portfolior. Tabell 2: Grundskolor: Vad använder eleverna datorer till i undervisningen på din skola? Procent Antal skolor Söka information 100% 37 Stöd för elever i behov av särskilt stöd 97% 36 Särskilda program med undervisningssyfte 95% 35 Arbete med olika uttrycksformer som bildhantering, musik- och filmredigering 92% 34 Presentationer och redovisning av skolarbeten 92% 34 Läs- och skrivinlärning 92% 34 Samarbete, t ex wikis, projektytor 68% 25 Sociala medier, bloggar, facebook etc 57% 21 Spel, installerade eller on-line 46% 17 Eleverna gör prov på datorn 41% 15 Annat, vad? 14% 5 De ämnen där datorer oftast används är Svenska och SO. Många skolor använder också datorer i undervisningen i Matematik och NO.

8 8 (17) Tabell 3: Grundskolor: I vilka ämnen används ofta datorer i undervisningen? Procent Antal skolor Svenska 100% 37 SO 97% 36 Matematik 78% 29 NO 76% 28 Andra språk 57% 21 Praktisk-estetiska ämnen 54% 20 Idrott 16% 6 Annat 14% 5 Gymnasieelevers tillgång till IT På två av de nio gymnasieskolorna som har svarat i undersökningen har varje elev en egen dator. Det är YBC och Nacka Enskilda gymnasium. På fyra skolor har man försett eleverna i vissa årskurser eller program med egna datorer, ofta årskurs ett. På alla gymnasieskolor finns också enstaka stationära datorer utplacerade i undervisningssalarna. Bakom annat finns två skolor som svarar att de har tunna klienter resp att de har en dator i på två elever. Figur 4 Gymnasieskolor: Elevers tillgång till datorer i skolan, september 2011 Andel skolor 0% 20% 40% 60% 80% 100% Skolan har försett varje elev på skolan med en bärbar dator Skolan har försett en del elever på skolan med bärbar dator Elever lånar bärbara datorer i vissa delar av undervisningen (t ex från klassuppsättning) Datorer i datorsalar 44% 44% Enstaka stationära datorer utplacerade i undervisningssalar/arbetsrum 100% Läsplattor Annat sätt, beskriv

9 9 (17) Användningsområden på gymnasieskolor Datorer används på alla gymnasieskolor som stöd för elever i behov av särskilt stöd. Datorerna används också i hög grad för informationssökning, bildhantering, presentationer och läs och skrivinlärning. Tabell 4: Gymnasieskolor: Vad använder eleverna datorer till i undervisningen på din skola? Procent Antal skolor Stöd för elever i behov av särskilt stöd 100% 9 Söka information 89% 8 Arbete med olika uttrycksformer som bildhantering, musik- och filmredigering 89% 8 Presentationer och redovisning av skolarbeten 89% 8 Läs- och skrivinlärning 89% 8 Samarbete, t ex wikis, projektytor 78% 7 Sociala medier, bloggar, facebook etc 78% 7 Särskilda program med undervisningssyfte 67% 6 Spel, installerade eller on-line 33% 3 Eleverna gör prov på datorn 33% 3 Annat, vad? 11% 1 Liksom i grundskolan används datorer oftast i Svenska och SO, men även andra språk kommer högt här liksom NO. Tabell 5: Gymnasieskolor: I vilka ämnen används ofta datorer i undervisningen? Procent Antal skolor SO 89% 8 Svenska 89% 8 Andra språk 89% 8 NO 78% 7 Praktisk-estetiska ämnen 67% 6 Matematik 44% 4 Idrott 2 Annat 33% 3

10 10 (17) Vad leder användningen till? Hur påverkar då den ökade tillgången till IT arbetssätt och elevernas resultat? OECD och myndigheter i Sverige har som redovisades tidigare visat på positiva effekter på resultat och förändrade arbetssätt. Enligt Nackarektorerna varierar påverkan så här långt mellan skolorna, och det finns också variationen inom en skola. 30 procent av grundskolerektorerna menar att tillgången har påverkat arbetssätten för samtliga lärare på skolan. De flesta menar dock att påverkan varierar mellan lärarna. Det gäller också alla gymnasierektorer utom en som svarar vet ej. Så här skriver en rektor: Alla lärare har inte kommit igång, vi ser fram emot när alla kommer igång och använder de datorvagnar som vi installerat på skolan. Det finns inget enkelt samband mellan tillgången på datorer och rektors bedömning. De skolor där varje elev har en egen dator finns inte med i gruppen skolor där rektor bedömer att arbetssätten ändrats för alla lärare. Figur 5: Hur bedömer du att tillgången till datorer och andra IT-verktyg i klassrummen hittills påverkat arbetssätten i undervisningen på skolan jämfört med tidigare? Andel skolor 0% 50% 100% Stor påverkan hos samliga lärare på skolan 30% 0% Stor påverkan för en del lärare, men mindre för andra 49% 89% Inte så stor påverkan ännu 16% 0% Vet ej 5% 11% Grundskolor Gymnasieskolor Rektorerna fick också frågan om hur de bedömer att tillgången till datorer och andra ITverktyg i klassrummen hittills påverkat elevernas resultat i termer av prov- och/eller betygsresultat. De flesta svarar att det är för tidigt att bedöma effekter. Någon enstaka svarar att de sett förbättringar, och någon att resultaten är oförändrade. Detta gäller såväl grundskolor som gymnasieskolor. Några rektorer tar upp att de ser tydliga förbättringar i resultaten för elever i behov av särskilt stöd. En rektor skriver att de sett förbättringar i pojkars resultat. Förskolechefer ombads beskriva vilka positiva effekter de kunde se av användningen av IT. Flera förskolechefer skriver att de ser mycket positiva effekter. Förskolan kan med hjälp av IT synliggöra barnens lärande för barnen och för föräldrar, och det är ett stöd i den pedagogiska dokumentationen, några exempel:

11 11 (17) Barnen får syn på sitt eget lärande i bilder. Möjlighet att tillsammans med kamrater och pedagoger reflektera över sitt eget lärande i t ex olika projektarbeten. Andra positiva effekter är att barnen tycker att det är roligt, övar samarbete, och att det går att bygga vidare på barnens intressen: Att söka kunskap blir mera roligt och intressant. Det är lätt att fånga upp barnens intressen och på så sätt använda dem som hjälp för vidare lärande. Uppmuntrar barnens nyfikenhet och lärande. Samarbetet, våga fråga, be en kompis om hjälp. Barnen arbetar i grupper och lär sig av varandra och utvecklas på ett positivt sätt i sitt lärande. Finns det negativa effekter? På frågan om det finns negativa effekter skriver flera förskolechefer nej. En förskolechef svarar: Nej, inte om det finns en medveten pedagog närvarande. Det kan bli ett planlöst tryckande om det inte finns en pedagogisk tanke i den aktiviteten som pedagogen sätter igång. Mycket viktigt med ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt. Några tar upp att det kan bli för mycket stillasittande med datorer och att det kan tränga ut annat, t ex: Om datoranvändningen blir för stor så kan det påverka tillfälle till annan pedagogisk verksamhet. Det är viktigt att ha koll veta hur det används och i vilken utsträckning. Även många av grundskolerektorerna svarar nej på frågan om de finns negativa effekter. Men flera redovisar också svårigheter och utmaningar. Det finns en risk för att det blir för mycket stillasittande, datorn är tunga att bära mellan hemmet och skolan eller mellan olika klassrum, och att klassrummen är inte alltid ergonomiskt anpassade för att arbeta med datorer. Flera tar upp att man blir beroende av att tekniken fungerar och att datorer som inte startar direkt eller nätverk som inte fungerar som det ska gör att tid försvinner från undervisningen. Det är också problem om datorn går sönder och det inte finns lånedatorer. En annan svårighet som många tar upp är att det en del elever använder datorerna till annat än avsett: Lätt att använda spel och annat på lektioner i stället för att följa undervisningen. Svårt för en del elever att fokusera. Face book och spel stör fokus från undervisning. Om lärare inte utvecklar sitt sätt att organisera undervisningen, har elever som tidigare inte var intresserade nu ännu större möjligheter att hitta andra saker som intresserar. För vissa elever kan den stora tillgången till information bli svår, t ex: Elever med dyslexi eller koncentrationssvårigheter kan ha svårt att navigera och sovra i stora informationsmängder. Gymnasierektorerna tar upp liknande svårigheter, ett exempel: Svårt för en del elever att fokusera. Face book och spel stör fokus från undervisning. Lärare som inte har så starkt ledarskap i klassrummet har svårt med detta. Innebär också att vissa lärare blir mer negativa till användandet av

12 12 (17) datorer. Önskad tillgång och användning av IT-verktyg i det pedagogiska arbetet Rektorer och förskolechefer fick också beskriva hur de skulle du önska att tillgång och användning av IT-verktyg i det pedagogiska arbetet såg ut på skolan eller förskolan. Bland förskolechefernas svar dominerar önskemålen om ökad tillgång till olika utrustning. Många skriver att de önskar läsplattor. En del vill ha interaktiva white boards. En trend i svaren är en önskan om flexibla och mobila lösningar. Några exempel: Vi skulle vilja ha tillgång till en läspadda eller bärbar dator att använda dagligen i det pedagogiska arbetet. Ipads med på promenader som kan ge svar på frågor som pedagogen inte kan. Flera förskolor skriver också att de idag är nöjda med den tillgång de har. Flera förskolechefer lyfter behovet av ökad kunskap hos pedagoger. En förskolechef svarar så här: Att alla får en kunskap och utbildning i användandet av IT, för det finns mycket att lära. Kan vi pedagoger kan vi nå hur lång som helst med våra barn. De allra flesta önskar alltså en ökad tillgång till IT i förskolan, t ex den förskolechef som skriver så här: Jag önskar att användningen av teknik i förskolan speglar samhället i övrigt. Det finns också ett litet antal förskolor som skriver att de inte vill satsa på IT, t ex denna förskolechef: Vi har just nu valt att inte använda oss av datorer mm och har pedagogiskt material som barnen inte har tillgång till i hemmet. Just nu är föräldrarna glada för det för många tycker att barnen sitter för mycket vid en skärm i hemmet. Flera av grundskolerektorerna svarar att de vill kunna förse alla elever med en dator. Önskan är naturligtvis att uppnå 1-1. Flera uttrycker också att de önskar en blandning av olika verktyg: En mixture av olika IT-verktyg är önskvärd. Jag ser inte att alla elever beböver en egen dator utan ser hellre att det i varje klass finns ett antal datoreer, ett antal Ipads ett antal mobiltelefoner och vad mera som säkert kommer inom de närmsta åren. En till en men inte bara i form av dator. Vi lägger in teknik till varje elev och då måste utbudet vara mer varierad som kan vara dator, Ipad, Iphone osv osv. Gamla verktyg sida vid sida med de nya. Några skriver att de har en god tillgång nu, men att uppkopplingen till nätet behöver bli bättre. Gymnasierektorernas svar handlar till skillnad från grundskolans rektorer mer om tillgången läromedel och program. Så här skriver några rektorer om sina önskningar: På det sätt som vi är på väg mot - att alla elever har en egen dator eller platta att det var ett naturligt verktyg. Att alla former av läromedel fanns digitalt. En tydlig och väldefinierad sammanfattning av enkla och funktionella verktyg och program som redan från början var installerade.

13 13 (17) Att lärare och skolledare och politiker och beslutsfattare förstår att världen är öppen och att elever ska exponeras för ett verkligt samhälle - precis som det ser ut. Idag exponeras de flesta elever enbart för lärare och klassrum. Det skapar en inlärd hjälplöshet. (..) Vi behöver byta utgångspunkt och förstå att lärarens uppgift handlar om att skapa meningsfulla sammanhang för undervisningen... en undervisning som är angelägen och som pågår tillsammans med det övriga samhället. Utmaningar inför framtiden Den svårighet som ca hälften av skolorna tar upp inför framtiden är bristande datorkunnande hos pedagogerna. En annan svårighet som framförallt grundskolorna tar upp är upp är brister i drift och uppkoppling. Förskolorna nämner i hög grad bristande tillgång till datorer och andra verktyg. Under annat nämner flera ekonomin och några bristande tid.

14 14 (17) Figur 6: Vilka är de största svårigheterna och utmaningarna i användningen av datorer och andra IT-verktyg på din skola? Andel skolor 0% 20% 40% 60% Bristande datorkunnande hos pedagoger 56% 44% 50% Brister i drift och uppkoppling Tillgången till datorer och andra verktyg Finns inga stora hinder 29% 43% 31% 31% 53% Svårigheter att få med pedagoger i arbetet 24% 28% Svårigheter att få in IT i det pedagogiska arbetet 26% 19% Annat, nämligen Brist på program 16% 11% 7% 6% 11% 31% Förskola Grundskola Gymnasieskola Kultur- och utbildningsenhetens kommentar Kartläggningen visar att detta är ett område stadd i stark utveckling och där det finns ett stort engagemang från chefer på förskolor och skolor. Tillgången till IT har en direkt påverkan på användningsmöjligheterna och är därför viktig att följa. Det finns hösten 2011 relativt stora skillnader i tillgången till IT på förskolor och skolor i kommunen. Drygt hälften av förskolorna i Nacka har tillgång till datorer på alla avdelningar. Hälften av grundskolorna har en till en-lösningar, oftast för elever i en eller flera årskurser. Andra lösningar som att bärbara datorer lånas från en vagn under vissa lektioner liksom att enstaka datorer finns i klassummen är fortfarande det vanligaste. På två av tre gymnasieskolor finns det en till en-lösningar, ofta i en årskurs. Resultaten visar att det är en bit kvar till majoritetsprogrammets mål om att varje elev ska ha en dator Samtidigt är viljan tydlig på många skolor att öka tillgången, och flera skolor planerar en gradvis utökning där ytterligare årskurser läggs till efter hand. De flesta rektorer

15 15 (17) förefaller önska en till en-lösningar. En del skriver att ekonomin gör att de har svårt att skaffa datorer till alla, men det finns också en del skolor som hellre vill ha andra lösningar. Rektorernas önskeläge är att skolan har tillgång till olika typer av verktyg, datorer, läsplattor, smart phones, projektorer gamla och nya verktyg måste finnas sida vid sida, som en grundskolerektor skriver. I gymnasieskolan önskar flera rektorer bättre tillgång till digitala läromedel. Läsplattor efterfrågas mycket i förskolorna. Kartläggningen visar att datorer används i hög grad i Svenska och SO, men i Matematik används inte datorer på alla skolor, vilket kan tyckas förvånande. Kartläggningen visar att datorer används i mycket hög grad som stöd till elever i behov av särskilt stöd. Rektorernas svar visar att påverkan på arbetssätten genom IT-verktygen varierar mellan lärarna. Att alla lärare ges stöd i att utveckla sin kompetens är givetvis en viktig förutsättning för att IT-användningen ska leda till en utveckling av arbetssätt och resultat. En annan utmaning är att få drift och uppkoppling att fungera. Särskilt grundskolans rektorer upplever problem med detta. Rektorer och förskolechefer vittnar om en hel del positiva effekter av IT-verktyg, och en del utmaningar. Vilka effekter som användningen ger på elevers lärande, kunskapsutveckling och elevresultat studeras också inom ramen för ett särskilt forskningsprojekt, Unos uno, där Nacka deltar med tre skolor tillsammans med nio andra kommuner och en fristående huvudman 5. Carina Legerius Utvärderingsexpert Kultur- och utbildningsenheten Bilaga: Tillgång till datorer på grundskolor och skolor 5 Läs mer här

16 16 (17) Bilaga Skola Tabell 6: Tillgång till datorer på grundskolor i september 2011 Varje elev har en dator Varje elev i viss åk har dator Elever lånar bärbara datorer i vissa delar av undervisningen Datorer i datorsalar Enstaka datorer utplacerade i undervisningssal ar/arbetsrum Läsplattor Alphyddeskolan Kommunal Ja Backeboskolan Fristående Ja Alla elever Björknässkolan Kommunal Ja Boo Gårds skola Kommunal Ja En del elever Borgvallaskolan Kommunal Ja En del elever Centrumskolan Kommunal Ja Da Vinciskolan Fristående Ja En del elever En del elever En del elever Eklidens skola Kommunal Ja Ektorps skola Kommunal Ja Ja Fisksätraskolan Kommunal Ja Ja Futuraskolan AB Lännbo Fristående Ja Alla elever En del elever Idunskolan Nacka-Värmdö Waldorfskola Fristående Ja En del elever Igelboda skola Kommunal Ja Ja En del elever Internationella Engelska Skolan i Nacka Fristående Ja Ja Jarlabergs skola Kommunal Alla elever Johannes Petriskolan Fristående Ja En del elever En del elever Järla skola Kommunal Ja Ja Alla elever Kunskapsskolan i Nacka Fristående Alla elever Kunskapsskolan Saltsjöbaden Fristående Alla elever Lännersta skola Fristående Ja En del elever Maestroskolan Fristående Ja Alla elever Alla elever Alla elever Montessoriskolan Castello Fristående Ja Ja Alla elever Alla elever Alla elever Myrsjöskolan Kommunal Ja En del elever En del elever En del elever Nacka strands skola Fristående Ja En del elever En del elever Neglinge skola Kommunal Ja Orminge skola Kommunal Ja Alla elever En del elever Saltsjö-Duvnäs skola Kommunal Ja Ja En del elever Sickla skola Kommunal Ja Ja Alla elever En del elever Sigfridsborgs skola Kommunal Ja Alla elever Skuru skola Kommunal Ja En del elever Solsidans skola Kommunal Ja En del elever Stavsborgsskolan Kommunal Ja Alla elever En del elever En del elever Strandparksskolan Kommunal Alla elever Alla elever Alla elever Sågtorpsskolan Kommunal Ja Alla elever Alla elever En del elever Vilans skola Kommunal Ja Alla elever Vittra i Saltsjö-Boo Fristående Ja Alla elever En del elever En del elever Älta skola Kommunal Ja En del elever

17 17 (17) Tabell 7: Tillgång till datorer på gymnasieskolor i september 2011 Skola Varje elev har en dator Varje elev i viss åk Elever eller program har dator lånar bärbara datorer i vissa delar av undervisni ngen Annat sätt Datorer i datorsalar Enstaka Läsplattor datorer utplacerade i undervisningssalar/ arbetsrum Nacka gymnasium A-enheten Kommunal Ja, åk 1+2 Alla elever En del elever Nacka gymnasium B-enheten Kommunal Ja, nationella program Alla elever Alla elever En del elever Nacka gymnasium C-enheten Kommunal Ja, varierar mellan program och åk Alla elever En del elever Young Business Creatives Kommunal Ja Alla elever En del elever Kunskapsgymnasiet Ja, tunna Fristående Ja Observatoriet klienter Alla elever Mediagymnasiet Fristående Ja, åk 1 Alla elever Alla elever Rytmus Fristående Ja Alla elever Nacka Enskilda gymnasium Fristående Ja Alla elever Vittragymnasiet Sickla Fristående Ja, 1 dator på 2 elever Alla elever