Systematiskt kvalitetsarbete på förskolor och skolor en lägesrapport

Transkript

1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/ Utbildningsnämnden Systematiskt kvalitetsarbete på förskolor och skolor en lägesrapport Förslag till beslut Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Varje förskola, skola och huvudman har ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kultur- och utbildningsenheten har tagit fram en modell till stöd för dokumentationen av detta i form av en kvalitetsanalys. Modellen har utvecklats något efter det första genomförandet. Kvalitetsanalysen baseras på förskolans/skolans systematiska kvalitetsarbetet för vissa utvalda områden samlas årligen in till kommunen. Fem seminarier om kvalitetsarbete erbjuds förskolechefer och rektorer under Ärendet Kravet på kvalitetsredovisningen har avskaffats i den skollag som infördes I skollagen finns nu i stället krav på att varje förskola, skola och huvudman har ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kraven på uppföljning och utvärdering har skärpts för både huvudmän och förskolor/skolor, men formerna för hur resultaten ska redovisas föreskrivs inte längre, bara att kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Till stöd för arbetet finns allmänna råd från Skolverket. I detta ärende redovisar Kultur- och utbildningsenheten det arbete som bedrivits för att stödja förskolors och skolors systematiska kvalitetsarbete. Grundläggande principer utifrån Nackas styrmodell och den nya lagen redovisas. En modell för förskolors och skolors kvalitetsanalys har tagits fram och använts avseende läsåret 2011/12. Modellen har sedan utvärderats och reviderats till läsåret 2012/13. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

2 2 (7) Grundläggande principer För högre måluppfyllelse Utbildningsnämnden i Nacka har som huvudman ansvar för att bedriva uppföljning och utvärdering för att se till att verksamheterna utvecklas mot de nationella målen, liksom de kommunala målen. De resultat som nämnden samlar in ska vara av sådan karaktär att nämnden och förskolor/skolor kan vidta åtgärder om utvecklingen inte går i önskvärd riktning. Utbildningsnämnden har ett ansvar för att stödja ett systematiskt kvalitetsarbete inom sina förskolor och skolor. Eget ansvarstagande Utbildningsnämndens uppföljning och utvärdering ska stödja varje enhets eget ansvarstagande. Nämnden ska också stimulera enheternas egen analys och erfarenhetsutbyte mellan enheter. Medborgarperspektiv Utbildningsnämnden i Nacka har ett medborgarperspektiv. Det innebär att nämnden intresserar sig för verksamheten för alla barn och elever, oavsett om den är kommunal eller fristående. Utbildningsnämndens uppföljning och utvärdering omfattar därför sedan lång tid tillbaka både kommunala och fristående förskolor och skolor. Skollagen ger Nacka rätt till insyn i fristående förskolor och skolor i kommunen, och kommunens uppföljning och utvärdering är ett sätt att utöva denna insyn. Utvalda områden Utbildningsnämnden behöver god information om utvecklingen i kommunens skolor och förskolor för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Nämnden behöver därför årligen ta del av förskolors och skolors egna analyser av sin kvalitet på vissa prioriterade målområden, vilket ligger till grund för en samlad analys för kommunen. Insamlingen baseras på det systematiska kvalitetsarbete som varje enhet ska bedriva, men hela detta arbete ska inte redovisas. Används på flera sätt Förskolors och skolors kvalitetsanalyser används som underlag i kommunens kvalitetsanalys. De används också i observationer och i uppföljning av observationer i VÅGA VISA samt i annan uppföljning och utvärdering. För förskolorna används kvalitetsanalysen som underlag inför kommunens tillsyn. Kvalitetsanalyserna publiceras på kommunens webbplats och blir därmed tillgängliga för medborgare. Mångfald och anpassning Utbildningsnämndens uppföljning och utvärdering måste fungera med den mångfald av förutsättningar som finns för förskolor och skolor i Nacka. Här finns såväl enheter som ingår i koncerner med egna kvalitetssystem, som enheter som ingår koncernliknande grupperingar utan gemensamma system och små enheter som drivs helt separat från andra.

3 3 (7) Kommunens modell kan anpassas, och en förskola/skola kan också välja att använda en annan modell och låta kommunen ta del av den. Modell för förskolors och skolors kvalitetsanalys En modell för kvalitetsanalys har tagits fram, utvärderats och vissa förändringar genomförs till läsåret 2012/13. Namnet kvalitetsanalys markerar att tonvikten ska ligga på analys av kvaliteten. Erfarenheten från tidigare arbete med kvalitetsredovisningar såväl i Nacka som nationellt visar att det ofta är just analysen av resultaten som brister. För att stödja analysen finns i modellen ett antal stödfrågor inom varje avsnitt. Ambitionen är att modellen ska synliggöra systematiken från mål till resultat till åtgärd. Kvalitetsanalysen utgår de från de nationella målområdena i läroplanen samt kommunens mål och ska visa resultat och måluppfyllelse, analys av resultaten samt vilka åtgärder som förskolan/skolan kommer att vidta för att utveckla verksamheten. För varje målområde anges kommunens mål och nyckeltal. Förskolan/skolan kan också lägga in de mål som enheten har prioriterat på målområdet under året, t ex utvecklingsområden från tidigare kvalitetsanalyser. Sist i dokumenten finns övriga målområden i läroplanen för de förskolor och skolor som även vill ta med dessa.

4 4 (7) Följa upp resultat och måluppfyllelse Nationella, kommunala och lokala mål Kvalitetsanalys Hur är våra resultat? Varför? Vilka är våra starka sidor? Vilka är våra utvecklingsområden? Hur ska dessa utvecklas? Planera Erfarenheter från det första årets genomförande En enkätundersökning har genomförts till rektorer och förskolechefer angående modellen för kvalitetsanalys procent hade använt kommunens modell för kvalitetsanalys, varav 16 procent hade anpassat modellen. De allra flesta som hade använt kommunens modell (helt eller delvis) tyckte att den var bra (19 procent tyckte att den var mycket bra, 69 procent ganska bra). På frågan vad som var bra lyfte många att disposition och struktur var tydlig. Flera tyckte att modellen var lättarbetad och uppskattade att den kan användas som verktyg i verksamheten och att den tydligt anger hur man ska gå tillväga. Annat som sågs som positivt var att modellen använder läroplanens rubriker och fokuserar på vissa områden. När det gäller vad som kunde bli bättre nämnde flera att målområdena var överlappande och att det var för många underrubriker. Några efterlyste mer stöd för arbetet. Kultur- och utbildningsenhetens bedömning av förskolors och skolors kvalitetsanalyser är att texterna blivit mer stringenta än de tidigare kvalitetsredovisningarna. Kopplingen mellan resultat-utvecklingsområde-åtgärd är nu tydligare. Förskolor och skolor ger också en tydligare bild av sina resultat än tidigare, men det finns fortfarande en variation i hur data används. Olika underlag används, och även resultat från egna enkäter, rektors intervjuer, uppföljning av åtgärdsprogram m m finns ibland med. Texterna har sammantaget blivit mer analyserande och mindre verksamhetsberättelser, vilket är positivt, men det finns fortfarande stor variation i omfattning och djup. Ett observandum är att texterna visar att 1 Enkäten besvarades av 71 rektorer/förskolechefer, vilket var en svarsfrekvens på 60 procent.

5 5 (7) det råder olika uppfattning om vem man skriver för; är det kultur- och utbildningsenheten, nämnden, medarbetarna, ledningen eller föräldrarna? Trots flera påminnelser har en del förskolor och skolor inte lämnat in någon analys av sin kvalitet. 2 Inledningsvis var det betydligt fler enheter som inte skickade in någon redovisning. Men efter påminnelser, kontakter och möte med vissa koncernledningar för att förklara kommunens behov och intresse av alla enheters redovisningar kom flertalet redovisningar in. Medarbetarnas delaktighet Förskolechefer och rektorer fick i enkätundersökningen frågan om hur medarbetarna varit delaktiga i framtagandet av kvalitetsanalysen. Skollagen anger att kvalitetsarbetet ska ske under medverkan av personalen. Svaren visar att förskolorna och skolorna har olika former för medverkan. Det är vanligt att medarbetare är delaktiga genom en utvärderingsdag, t ex i slutet av terminen. Igelboda skola beskriver att de fortlöpande under året arbetat med det systematiska kvalitetsarbetet på skolan och samlat olika resultat. All personal har sedan tillsammans under en heldag sammanställt, utvärderat och analyserat verksamheten. Vi har genom denna analys kommit fram till åtgärder som ger ökad måluppfyllelse och som nu blir våra kommande fokusområden för verksamhetsåret En annan modell är att varje arbetslag tar fram en egen kvalitetsanalys som blir grund för enhetens analys. Fisksätra förskolor skriver Arbetslagen har skrivit en kvalitetsanalys utefter reflektion och utvärdering av den egna arbetsplanen och årsplanen. Arbetslagens analys har sedan sammanställts av förskolechef 2 Följande anordnare har inte lämnat kvalitetsanalys Tre förskolor: Futuraskolans förskola, Rensättra förskola, Sunnebo förskola Två grundskolor :Idunskolan Nacka-Värmdö Waldorfskola, Stavsborgsskolan, Två gymnasieskolor: Nacka Praktiska gymnasium, Kunskapsgymnasiet

6 6 (7) Figur 1: Förskolechefers och rektorers svar 2012 Seminarier Under 2013 ordnar kultur- och utbildningsenheten fem seminarier om kvalitetsarbete. Seminarierna vänder sig till förskolechefer, rektorer, biträdande rektorer och andra som arbetar aktivt med förskolors och skolors kvalitetsarbete. Det första seminariet baseras på förskolors och skolors egna kvalitetsanalyser och har titeln Goda ideér i förskolors och skolors kvalitetsanalyser. Deltagarna läser varandras kvalitetsanalyser i syfte att sprida goda erfarenheter och bidra till lärande. Det andra seminariet handlar om ledarskap och kvalitetsarbete. Seminariet inleds med en föreläsning av professor Bengt Klefsjö, professor i kvalitetsteknik, Luleå tekniska universitet som talar om Ledarskap för medskapande förbättringar och ökat lärande. Tre rektorer/förskolechefer från Nacka ger sin bild. Det tredje seminariet har temat Mätning, data och analys i kvalitetsarbetet. Ämnena är inte fastställda ännu för de två sista seminarierna. Dessutom handlar vårens kvalitetsutvecklingsdag för förskolechefer och rektorer till stor del om kvalitetsarbete, med kvalitetspriset Fjädern och föreläsning om skapandet av morgondagens skola med Richard Gerver.

7 7 (7) Kultur- och utbildningsenhetens kommentar Kultur- och utbildningsenhetens bedömning är att den modell som tagits fram för kvalitetsanalys ger förskolor och skolor gott stöd i kvalitetsarbetet. Kvalitetsanalyserna ger också Utbildningsnämnden viktigt underlag. Samtidigt kan vi konstatera att texternas kvalitet skiftar och att det därför är viktigt att även fortsättningsvis stödja enheterna i analysarbetet. Seminarieserien är ett led i detta. Vi ser allvarligt på att vi inte har fått ta del av några förskolors och skolors dokumentation av sitt kvalitetsarbete, då det är viktigt för att nämnden ska kunna ha insyn i verksamheten som Nackas barn och elever deltar i, och för att nämnden ska kunna följa upp anordnare som nämnden auktoriserat/godkänt. Hösten 2012 fick flera påminnelser skickas för att få in redovisningar. Kultur- och utbildningsdirektören har också i möten med koncernledningar klargjort vårt behov. Till den kommande insamlingen i september 2013 är det vår förhoppning att vi endast behöver skicka ut en påminnelse för att få in redovisningar från alla enheter i Nacka. Carina Legerius Utvärderingsexpert Kultur- och utbildningsenheten