Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9 UMEÅ UNIVERSITET Lärarhögskolan Umeå universitet UTLYSNING Delfinansierade doktorandutrymmen Dnr xxx-xxxx-xx Delfinansiering av 19 forskarstuderande inom det utbildningsvetenskapliga området Lärarhögskolan vid Umeå universitet utlyser 19 delfinansierade utrymmen för forskarutbildning inom ramen för Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området (FU). Av dessa viks 15 anställningar till personer som ännu ej har påbörjat en forskarutbildning. Dessa förväntas ta ett obligatoriskt kurspaket om 30 hp i FU:s regi. Fyra anställningar viks till personer som vid terminsstarten hösten 2014 har en licentiatexamen, men ej påbörjat en forskarutbildning med doktorsgrad som slutmål. Dessa förväntas ta en av fyra kurser i FU:s obligatoriska kurspaket och liksom övriga doktorander i FU delta aktivt i internat och andra aktiviteter. För Lärarhögskolans definition och avgränsningar av utbildningsvetenskap, se bifogad definition. I övrigt om FU, se: Lärarhögskolan inbjuder institutioner, enheter och fakulteter vid Umeå universitet samt skolhuvudmän i regionen att inkomma med ansökan om delfinansiering av doktorand inom det utbildningsvetenskapliga området, där Lärarhögskolan kommer att finansiera kostnaden för forskarutbildningen med 342 tkr per år högst två/fyra år. Till denna summa tillkommer maximalt 119 tkr för medfinansiering av Ugem och USEgem, även det fördelat på fyra/två år beroende på om doktoranden börjar sin utbildning år ett eller år tre. Vänligen ange hur många utrymmen Ni önskar delfinansiera, inom vilket forskarutbildningsämne, om det är en ny doktorand eller licentiand eller samt vid vilken institution eller enhet den/de forskarstuderande kommer att placeras. Skolhuvudmän behöver endast ange önskad inriktning på forskarutbildningen. Delfinansiering kan efter samråd med Lärarhögskolan innefatta doktorandutrymmen som redan är utlysta men ännu inte påbörjade. Ansökan görs av prefekt, rektor/skolchef eller motsvarande i detta webbformulär senast den 20 januari 2014: Vid frågor kontakta Lärarhögskolans kansli carina.ronnqvist@umu.se ( ). Ni är också varmt välkomna till informationsmöte om satsningen den 16 december kl Sal X Maria Löfgren Rektor Lärarhögskolan

10 UMEÅ UNIVERSITET Lärarhögskolan Umeå universitet UTLYSNING Delfinansierade doktorandutrymmen Dnr xxx-xxxx-xx Utbildningsvetenskap definition och avgränsningar för fördelning av medel Lärarhögskolan vid Umeå universitet (LH) stödjer forskning inom utbildningsvetenskap dvs. forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande. Det innebär forskning om kunskapsbildningens och lärandets villkor; grundläggande frågor i den pedagogiska praktiken och lärares yrkesutövning samt frågor som rör högskolans, skolans och förskolans pedagogiska utveckling. Denna definition av utbildningsvetenskap gör det möjligt för forskare från flera olika vetenskapliga discipliner att bidra till lärarutbildningens, högskolans, skolans, förskolans och utbildningsvetenskapens utveckling. Exempel på vad utbildningsvetenskaplig forskning kan handla om är: lärande av olika innehåll och sambandet mellan innehållets karaktär, undervisning och lärande eller om lärande i olika sociala kulturella och institutionella sammanhang inklusive arbetslivet. Den kan även gälla mångfaldsaspekter på lärande och minne såsom kön, etnicitet, social bakgrund, begåvning, funktionshinder eller lärande i olika skeden av livet. Även forskning om effekter av undervisningsinnovationer, utbildningsreformer eller olika utbildningsarrangemang och hur utbildningssystem och det informella lärandet fungerar under påverkan av olika sociala, ekonomiska och politiska förhållanden stöds. Den utbildningsvetenskapliga forskningen är av avgörande betydelse för den vetenskapliga förankringen av utbildning för blivande lärare, förskollärare samt studie- och yrkesvägledare. Forskning med starka kopplingar till behov inom dessa utbildningar stöds. Att forskningens resultat är intressanta för skolan/utbildningsväsendet är inte ett tillräckligt skäl för att räknas som utbildningsvetenskaplig forskning enligt LH:s definition. Till exempel kan forskningsresultat inom ett ämne vara ytterst intressant för skolan, men om frågeställningar och resultat inte handlar om hur man lär och undervisar i ämnet stöds det inte av LH forskningsresurser. Det räcker inte heller att man forskar om t.ex. sociala relationer och processer i allmänhet, hur viktiga dessa än är och även om de pågår inom skolan också. Forskningsplanen måste innehålla utbildningsvetenskapliga frågor som har en mer explicit anknytning till undervisning och lärande i organiserad form.

11 Lärarhögskolan Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området Carina Rönnqvist Tidsplan Sid 1 (1) Bilaga p 68 B Tidsplan för utlysning och antagning av doktorander i Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området (FU) 9/12 Förfrågan till institutioner-skolhuvudmän 16/12 Informationsmöte för institutioner och skolhuvudmän 20/1 Sista dag för ansökan om LH:s doktorandutrymmen 4/2 Diskussion om LH:s fördelning av doktorandutrymmen i FK samt i LH:s ledningsgrupp 4 /2 Utskick med beslutsförslag till LH:s styrelse 11/2 LH:s styrelse - beslut 14/2 Annonsering i VK, VF, DN-nät 21/2 Annonsmaterial till Universitetsläraren, Skolvärlden samt Lärarnas tidning 27/3 Deadline för ansökningar 28/3-15/5 Antagningsprocess vid institutionerna 16/5-17/6 Avtal och överenskommelser skrivs mellan institutioner/skolhuvudmän och FU. Efter att avtal/överenskommelse undertecknats med FU kan institutionen fatta anställningsbeslut. Avtalet/Överenskommelsen ska också innehålla en kort presentation av doktorandens avhandlingsämne och en plan för hur FU:s obligatoriska kurser ska passas in i doktorandens studiegång.

12 Umeå universitet Lärarhögskolan Johan Lithner, bitr rektor Beslutsförslag Sid 1 (2) Bilaga p 69 A Lärarhögskolans forskningsbudget 2014 LH:s forskningskommitté föreslår följande avsättningar i budget: Delade uppdrag Som en del av implementering av LH:s delmål Antalet lärare som till väsentlig omfattning har uppdrag inom både akademi och organisation utanför akademin har ökat avsätts 500 tkr per år under tre år , enligt följande plan: I början av 2014 går en intresseförfrågan till skolhuvudmän i regionen (Västerbotten och Övik) och institutioner vid UmU om samverkan i form av delade uppdrag enligt följande upplägg: - Uppdragstagaren arbetar under tre år (med start hösten 2014) minst 30% av arbetstid inom ett eller ett fåtal projekt med tydligt fokus på utbildningsvetenskaplig forskning och verksamhetsutveckling i samverkan. Av dessa 30% finansierar skolhuvudman hälften och LH hälften. LH:s kostnad blir ca 150 tkr per år och uppdragstagare. De föreslagna 500 tkr/år räcker alltså till tre uppdragstagare. - Uppdragstagaren arbetar minst 25% under dessa tre år med uppdrag vid skola som är finansierat och lett via skola/skolhuvudman. - Uppdragstagaren arbetar minst 25% under dessa tre år med uppdrag vid UmU som är finansierat och lett via UmU. Två kompetenser är centrala för uppdraget: - Dokumenterad erfarenhet av verksamhetsutveckling inom skolans område. - Utbildningsvetenskaplig kompetens (disputerad). Uppdragstagaren ska ha minst en av kompetenserna. Om uppdragstagaren inte själv har bägge kompetenserna så ska uppdraget genomföras inom en projektgrupp där bägge kompetenserna finns representerade hos medverkande som avsätter minst 10% arbetstid till projektet. Stöd till forskningsansökningar Som en del av implementering av LH:s delmål Andelen externa medel i nationell och internationell konkurrens har ökat avsätts 250 tkr Anslaget fördelas i poster om 50 tkr vardera till de ansökningar från UmU som rankats högst av de som inte erhåller medel vid Vetenskapsrådets utlysning av projektmedel inom utbildningsvetenskap I praktiken så meddelar inte VR rangordning av ansökningar som inte erhåller anslag, så fördelningen bör göras till de ansökningar som nått en viss betygsnivå på VR:s sjugradiga skala. Eftersom vi inte i förväg vet vilka betygsnivåer som tilldelas anslag och hur många anslag som kan bli aktuella är avsättningen på 250 kr preliminär. För t.ex. fördelningen 2013 fanns en handfull ansökningar från UmU med betyg 5 som inte erhöll anslag, medan alla med betyg 6 och vissa med betyg 5 erhöll anslag.

13 Umeå universitet Lärarhögskolan Johan Lithner, bitr rektor Beslutsförslag Sid 2 (2) Bilaga p 69 A Anslaget fördelas ut omedelbart efter VR:s bidragsbeslut i november 2014 och ska användas till tid åt medverkande i ansökan för att vidareutveckla ansökan innan deadline för nästa utlysning i mars Utökad budget för LH:s forskningstidsskrift Education Inquiry Redaktörerna för EI har ansökt om att utöka budgeten från nuvarande 400 tkr/år till 570 tkr/år (se separat bilaga). LH:s forskningskommitté rekommenderar en utökning till 480 tkr/år. Beslutsförslag LH:s styrelse tillstyrker budgetförslagen ovan.

14 Education Inquiry (Edu. Inq.) Education Inquiry Office Umeå School of Education (USE), Umeå University SE UMEÅ, Sweden Editors: Prof. Nafsika Alexiadou and Ass. Prof. Linda Rönnberg (also Receiving Editor) Education Inquiry journal Request for revisiting the budget Monday 18 November 2013, We would like to present the work of Education Inquiry to USE and to make a request for revisiting the budget that is allocated to the Journal. As we shall explain below, we find that the current allocation of 30% of working time is not sufficient to maintain and increase the quality of the journal. We are requesting a raise of the time that is covered by USE to 40% of full time work. Thank you for considering this issue Nafsika Alexiadou & Linda Rönnberg 1

15 Presenting the Journal and its place in USE The Journal is a valuable asset to the School and to the University more widely, as a high quality outlet for publications for members of staff and beyond. Education Inquiry is included in the Directory of Open Access (DOAJ), EBSCOhost, and in the Danish and Norwegian registers of authorized scientific publication channels as a scientific peer-reviewed journal. This will be extended to further indexing sites as we apply to them throughout The Journal publishes significant research & debates in the field of Educational Science, and aims to promote this work further both within Sweden, and across a European and international context. During the years the Journal will have published 3 thematic issues edited by Umeå University members of staff (Berit Lundgren, Nafsika Alexiadou, Anders Olofsson) and four thematic issues with editors outside Umeå University (two Swedish editors and two non-swedish). The 2014 and 2015 volumes are scheduled to publish (subject to reviews) 4 thematic issues with an Umeå member of staff as an editor (Kirk Sullivan, Per-Olof Erixon, Manya Sundström, Eva Lindgren). We find it important to continue to have thematic sections edited by both Umeå University members of staff as well as editors external to the University. The areas of work represented in the Journal thematic issues cover a wide range of University subjects within the USE, whose academics work on education and teacher education: Languages & Literacy, Special Education, Technology in Education, Mathematics Education, Mother tongue studies, Arts & Culture, Education Policy. The Journal welcomes and encourages the submission of manuscripts from PhD students. Even though we treat these manuscripts with the same standard of quality for the final acceptance, we do offer junior researchers and PhD students significantly higher degrees of support in the form of advice and guidance for resubmissions. We have instigated and carried out a number of seminars to present the Journal to PhD students in USE, and to guide students in the art of academic article writing. 2

16 Some key facts and issues around the Journal The journal has now published four full volumes with four issues per year (accounting for the December 2013 forthcoming one), adding up to a total of 16 issues since Education Inquiry was instigated in As of November 2013, a total of 280 submissions have been received and processed by the Journal. The journal has expanded over the years and handled around 79 and 75 submissions in each of the years 2011 and 2012, to be compared to appr 50 submissions in By the end of December we estimate to have received 82 submissions in In the years the Journal published 57 articles. In the years the Journal published 76 articles (incl. the December 2013 issue). The authors contributing to the Journal are increasingly more international. About half of the authors who have contributed to the issues are from European (mainly) and North American universities. This will contribute to the wider dissemination and reputation of the journal. In the Journal used 62 referees (half of whom where international). Since then, each year we use approximately 126 referees each year. In 2013, 92 out of 126 referees were from the international academic scene. We are increasingly moving towards using 3 referees for each submitted manuscript (if possible). The rejection rate of the journal has moved from about 25% of submitted manuscripts in , to about 45% in Workload Issues We find that even after the signing of the contract with CoAction publishers (who have taken charge of (a) the production issues from Print and Media, (b) provided a special software to facilitate the manuscript submission process, and (c) the 3

17 maintenance of the website), the workload involved in sustaining the current level of submissions, quality assurance as well as developing the journal further has been significantly higher than the 30% of fulltime manpower time that we have allocated to the task. Both Editors have repeatedly devoted more time to the Journal than that allocated, and the figure 40% would much better correspond to the time that is actually spent on maintaining and further developing the Journal. We want to point to some of the changes that have led to higher workload: First, we have been having a higher number of submissions since as compared to the first two years of the journal operations; Second, we are using a significantly higher number of referees in our reviewing process, so each paper is reviewed by 2 and sometimes 3 referees. Third, the majority of the manuscripts get subjected to a second round (and sometimes third round) of external and editorial refereeing. The cost of the production There has been a steep rise in the cost of production of the Journal issues when Print & Media changed personnel in mid The early issues (2010 and 2011) were costing an average of 25,000 kr (depending on size). After mid-2012 and the change of management in P&M, the cost per issue was 35-40,000 kr. From September 2013, we now use the services of a professional publisher, who also handle the website and provide a software to help administration of the submissions process at a lower cost than the P&M issues post mid In the contract that we have signed with the external publisher CoAction, the maximum cost of production for 2014 has been set at 135,515 Kr (see Appendix). Our current budget includes the following categories: Salary for the two editors at present this is set at 15% of salary per editor (Nafsika Alexiadou and Linda Rönnberg). Linda is currently on maternity leave, which means that Nafsika is taking the full 30% of the time. Production Costs - as from the summer of 2013, paid to CoAction publishers. So the costs for 2013 represent the charges from both Print&Media and CoAction. Language Editing this is a relatively stable cost, but of course it varies by the number of articles published per year. Conference Budget we had originally set this at 40,000 Kr per year, but we propose a reduction for 2014 to 20,000 Kr. 4

18 Please see our budget below we provide the figures for 2013 and 2014 (figures provided by Anna Sjöberg): Budget 2013 Cost 2013 Proposed Budget 2014 Editorial Salaries (30%) (30%) * (40%) Proof reader ** Konferens *** Production **** Total Some explanations on the Proposed Budget 2014 figures: * The proposed figure of represents a suggested 40% of salary costs (so, 10% higher than the present one), and it also reflects Nafsika Alexiadou s salary since Linda Rönnberg is on maternity leave. This figure will be smaller when Linda returns from leave in May ** This is the proposed budget for the language editor, but we have never spent this amount. We want to account for possible higher volume of work within a particular year. *** This is our proposed conference budget for Again, this is an upper limit that we have never spent **** 135,515 is the projected cost for 2014 from CoAction, and this would cover the publication of a maximum of 40 papers per year. The figure will be smaller if we publish fewer papers. 5

19 Appendix: Agreed budget with CoAction for the years 2013, 2014, 2015 Educ Inq All prices in SEK excl VAT* Proceeds: Publication fee/art up to 15 pp No of articles Sum publ fees Page charge (over 15 pp) No of pages Sum page charges Web Adverts No of adverts** Sum adverts Sponsored suppl/special issue Sum total Costs: MS preparation/art 15 pp*** No of articles Extra pages No of pages Sum MS preparation Hosting OJS Marketing material Co-Action adm fee Miscellaneous costs Sum total Result * Authors outside EU are invoiced in USD ** e.g. From conferences *** excl and language editing 6

20 Lärarhögskolan Budget och resurstilldelning Dnr Bilaga p 70 Budget och resurstilldelning 2014

21 INNEHÅLL BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR... 1 GRUNDUTBILDNING... 2 UPPDRAGSVERKSAMHET... 4 FORSKNING/FORSKARUTBILDNING... 5 STÖDVERKSAMHET... 8 BESLUT... 9 BILAGOR... 10

22 Budgetförutsättningar Allmänna förutsättningar Förutsättningarna för budget 2014 baseras på regeringens budgetproposition och universitetsstyrelsens budgetbeslut. Anslagen för grundutbildning och forskning/ forskarutbildning(fakultetsanslaget) fastställdes i universitetsstyrelsen den 5 november Universitetsstyrelsens budgetbeslut för året anger följande allmänna ekonomiska förutsättningar för budgetarbetet: Pris- och löneomräkning för år 2014 är 2,06 % (0,57% år 2013). Nivåerna i lönekostnadspåslaget (LKP) är ,3 % (48,3% år 2013). Internhyran inkl städning för år 2014 är kr/m 2 (3 123 kr/m 2 år 2013). För grundutbildning anvisas en budgetram på tkr och tkr i en riktad satsning mot ämneslärarutbildning i samiska. För forskning anvisas en budgetram på tkr. Därtill kommer satsningar ur universitetsstyrelsens strategiska resurs och externa finansiärer. 1

23 Grundutbildning Ramen för grundutbildning kommer från universitetsstyrelsen. Under 2014 fördelas ramen enligt följande: Fördelning i mkr Budget 2014 Budget 2013 Prognos 2013 Intäkter 121,7 128,9 128,9 Kostnader Kursersättning institutioner -86,9-91,3-74,0 Centrala avgifter -2,4-2,4-2,4 Medfinansiering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader -19,7-20,3-20,3 Lärarhögskolans universitetsgemensamma kostnader -3,9-4,0-4,0 VFU, ersättning till kommuner och studenter -4,2-4,0-3,5 VFU, utveckling och administration -0,7-1,0-1,0 Stöd till utlandsförlagd språkkurs -1,5-1,5-1,5 Ersättning studentkår -0,5-0,6-0,6 Uppdrag samiska -2,0-2,0-0,5 Logopeder -1,5-1,4-1,4 Övrigt -0,6-0,2 0,5 Totala kostnader -123,9-128,9-109,7 Kursersättning institutioner Dessa medel fördelas via RTV:n (resurstilldelningsverktyget) till institutionerna och är exklusive universitets- (Ugem) och fakultetsgemensamma kostnader (Fgem). Det har tidigare år visat sig att det finns tendenser hos institutioner att äska något fler platser för fristående kurser än vad som kan fyllas. Resultatet blir att summan som går ut till institutionerna sjunker under året. För att kompensera för detta ligger planeringen lite högt. I beräkningen av kursersättningen finns kurser klassade med olika utbildningsområden och för varje utbildningsområde finns en tillhörande prislapp. Prislapparna är nettoprislappar och innehåller ingen medfinansiering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader, utan dessa medel fördelas till respektive fakultet som sedan vidarebefordrar dem till institutionerna (se Medfinansiering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader). Prislappar från Lärarhögskolan till institutioner 2014, kr Utbildningsområde Prislapp HST Prislapp HPR Hum, sam Natur, teknik Vård Undervisning VFU Övrigt

24 Design Musik Idrott Centrala avgifter I de centrala avgifterna ingår avgifter för språkstöd med 734 tkr, bidrag till idrottshögskolan med 183 tkr, kostnad för NyA-systemet med 1 474tkr och ränteintäkter med -31 tkr. Medfinansiering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Denna kostnad på 19,7 miljoner fördelas med 16,5 mkr på universitetsgemensamma kostnader och 3,2 miljoner till fakultetsgemensamma kostnader. Medlen fördelas till institutioner via fakulteterna och är tänkta att täcka de kostnader för fakultets- och universitetsgemensamma kostnader som uppstår vid institutionerna i samband med utbildningen av Lärarhögskolans studenter. Lärarhögskolans universitetsgemensamma kostnader Eftersom de universitetsgemensamma kostnaderna beräknas på historiska data med två års eftersläpning, belastas Lärarhögskolan med detta fastän Lärarhögskolan från 2013 ingår i det universitetsgemensamma. Motsvarande kostnader borde 2015 halveras för att till 2016 försvinna. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Ersättningen till kommunerna är enligt det nya avtalet 770 kr per vecka. För 2014 beräknas antalet veckor Verksamhetsförlagd utbildning bli stycken vilket ger en kostnad på tkr. På raden Verksamhetsförlagd utbildning återfinns även ersättning för studenternas resor och logi vilka för 2014 beräknas bli 225 tkr. Studentkår Enligt avtal stöder Lärarhögskolan UMPE med kr per HST samt med ersättning för lokaler. Uppdrag samiska Regeringens satsning på lärarutbildning i minoritetsspråk medför tkr för en satsning på ämneslärarutbildning i samiska. Lärarhögskolan ger Institutionen för språkstudier i uppdrag att skapa förutsättningar för en framtida lärarutbildning i form av examensrättansökan och lärarkompetens. Logopeder Lärarhögskolan erbjuder alla studenter på lärarprogrammen och studie- och yrkesvägledarprogrammet röst- och talträning. De logopeder Lärarhögskolan anlitar finns placerade på institutionen för språkstudier. Ersättningen avser lön, drift och språkstudiers institutionsgemensamma kostnad. Övrigt Till övrigt räknas internationalisering med 500 tkr, examensceremonier 50 tkr och pedagogiskt pris 50 tkr. Verksamhet finansierad av myndighetskapital De utpekade medlen för Samiska 2013 har inte till fullo betalats ut till Institutionen för språkstudier, tkr kvarstår, denna del beräknas förmedlas under 2014 (tillsammans med de utpekade medlen för 2014). Drift och förvaltning av Valwebben beräknas till 200 tkr. Övertaliga lokaler i Örnsköldsvik, Lycksele och Skellefteå beräknas belasta Lärarhögskolan med 130 tkr, utveckling av KPU med hög studietakt prognosticeras kosta 200 tkr och SYV-handledarutbildning 50 tkr. Vidare budgeteras 200 tkr för att utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen, bland annat trepartssamtalet. För arbete med Lärarhögskolans delmål avsätts 500 tkr. I detta ingår såväl kvalitetsutvecklande arbete, 3

25 utvecklingsmedel för den kompletterande pedagogiska utbildningen med hög studietakt, samverkan som arbete med kurser på avancerad nivå. Medel för dessa aktiviteter läggs utöver ram och finansieras via Lärarhögskolans myndighetskapital. Kammarkollegiet Budget Budget Prognos Intäkter Kostnader Lön Till institutionerna Drift OH Summa kostnader Uppdragsverksamhet Medel från Regeringen via Kammarkollegiet Medel från Kammarkollegiet finansierar verksamhet inom områdena ULV (Utländska lärares vidareutbildning), VAL (Vidareutbildning av lärare) och validering av yrkeskunskaper i förhållande till den särskilda behörigheten vid antagning till yrkeslärarprogrammet. Medel från Skolverket Skolverket Budget Budget Prognos Intäkter Kostnader Lön Till institutionerna Drift OH Summa kostnader Skolverket köper kurser vid Umeå universitet för att ge lärare behörighet i de ämnen de undervisar. Det finns även möjlighet att läsa hela eller delar av speciallärarutbildningar som leder till speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning. Inom Förskolelyftet finns möjlighet för förskolepersonal att kompetensutveckla sig inom områden där kraven skärpts i läroplanen 4

26 Umevatoriet Umevatoriet Budget 2014 Intäkter Kostnader Lön Lokaler Drift -854 Summa kostnader Umevatoriet är ett samarbete med Umeå kommun och Umeå Universitet. Målet med verksamheten är att främja intresset för naturvetenskap, teknik och matematik. Forskning/forskarutbildning Total resurstilldelning 2014 För 2014 erhåller Lärarhögskolan nedanstående ekonomiska ram avseende forskning/forskarutbildning. I både Forskning och kompetenssatsning och den ordinarie satsningen används Lärarhögskolans myndighetskapital som förstärkning. Intäkter Lärarhögskolan Forskning/Forskarutbildning (tkr) Grundram Styrelsens strategiska resurs Ränteintäkter Externa finansiärer 3 162* Totalt * Carl Bennet AB 792 tkr riktade mot Anders Hanbergers tjänst och tkr från Baltics donationsstiftelse till utpekade tjänster inom Forskning och kompetenssatsning Budgetram Resursfördelning till institutionerna kommer att följa den forskningsplan som finns. Fördelning (tkr) Budget 2014 Budget 2013 Prognos 2013 Intäkter Kostnader Forskningsplan löpande Forskning och kompetenssatsning Lärarhögskolans universitetsgemensamma kostnad

27 Medfinansiering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Övrigt Summa kostnader Från myndighetskapital Det är Forskning och kompetenssatsningen som planenligt överskrider sin årsbudget för att börja minska på myndighetskapitalet. Medfinansiering av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader Medfinansiering görs av både fakultets-och universitetsgemensamma kostnader. Denna medfinansiering fördelas till fakulteterna som i sin tur fördelar medlen tillsammans med fakulteternas fördelning till institutionerna. Övrigt Under övrigt finns internationalisering 650 tkr, ersättning till gemensamma utvecklingsprojekt med kommuner 350 tkr, utlysning delade uppdrag 500 tkr, planeringsbidrag 250 tkr, konstnärlig verksamhet 300 tkr, stöd till tidskriften Utbildning och demokrati 15 tkr samt till Education Inquiry 480 tkr. Forskningsplan löpande Den ordinarie forskningsplanen bygger på en långsiktighet. Område Totalt (tkr) Forskning enligt delmål Utlysning forskningstid HP proj 5 "Postdoc/foass-program" Intern forskarskola 1 671* Samfinansierade doktorand start Samfinansierade doktorand start Seniorstab Totalt *inklusive lön för forskarskolans ledning. Forskning och kompetenssatsning Under 2014 beräknas ca 28 miljoner fördelas i denna satsning. Av dessa finansieras tkr av Bennet och Baltics donationsfond. Denna forskningssatsning är helt styrd från centralt håll, dvs. Lärarhögskolan har endast en administrerande funktion. Då ett flertal tjänster i de olika forskningsområdena inte är tillsatta och medel endast betalas ut till institutionerna då tjänsten är tillsatt, kan summan förändras. Det påverkar inte områdets slutbudget då utbetalningen bara skjuts ett år framåt. Slutår för satsningen är Område Totalt (tkr) Historiedidaktik ICT, Media och lärande

28 Kompetensförsörjning Läs-och skrivforskning Matematikdidaktik Minne och lärande 885 Mätning och utvärdering Specialpedagogik UMSER Ungas utbildning, karriärutveckling och välfärd Totalt Se bilaga1 fördelning löpande forskningsplan Se bilaga 2 fördelning Forskning och kompetenssatsning

29 Stödverksamhet Lärarhögskolan gemensamma kostnader Lärarhögskolan är en organisatorisk enhet som arbetar med samordning, utveckling och kvalitetssäkring av lärarutbildning och utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. Både vid fakulteterna och vid Lärarhögskolan finns stödkostnader inom ledning, forsknings- och utbildningsadministration, ekonomi och information. Lärarhögskolan har dessutom speciella stödfunktioner med anledning av de specifika krav som lärarprogrammen ställer vad gäller organisering av verksamhetsförlagd utbildning och studievägledning. För 2014 har universitetsstyrelsen beslutat om en budgetram för stödverksamheten på tkr och den fördelas enligt följande tabell: Kostnader (tkr) Budget 2014 Budget 2013 Prognos 2013 Rektorer Styrelse + kommittéer +råd Drift ledning Kansli lön Drift kansli Lokaler Avdrag projekt Totalt Avdrag projekt är delar av Lärarhögskolans verksamhet som finansieras av Skolverket, Kammarkollegiet och VFU-verksamhet. 8

30 Beslut Samverkan Detta förslag till budget- och resurstilldelning har varit föremål för samverkan med de fackliga organisationerna. De synpunkter och förslag som förts fram i denna samverkan är i allt väsentligt beaktade i förslaget till budget- och resurstilldelning för år Lärarhögskolans styrelsebeslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att: fastställa föreslagen budget för

31 Lärarhögskolan Missiv Bilaga p 71 A Verksamhetsplan för och aktivitetsplan för 2014 Bakgrund Verksamhetsplanen har beretts i råd och kommittéer under Diskussioner har även förts löpande i Lärarhögskolans styrelse och med universitetsledningen. Beslut om de i verksamhetsplanen ingående delmålen, strategierna och uppföljningskriterierna togs av Umeå universitets rektor i oktober Aktivitetsplanen har utarbetats av Lärarhögskolans ledning utifrån de av Umeå universitets rektor beslutade delmålen och strategierna. Förslag till beslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att: fastställa verksamhetsplan för , fastställa aktivitetsplan för 2014.

32 Lärarhögskolan Dnr Bilaga p 71 B Verksamhetsplan för Lärarhögskolan Ett universitet som gör det möjligt Samverkan skapar utveckling och höjer kvalitet Delmål 1.1: Lärarhögskolan samverkar nationellt och internationellt med andra lärosäten för att främja och kvalitetssäkra lärarutbildningarna samt för att driva gemensamma frågor. Analys Såväl den regionala som den nationella samverkan förutses förbli betydande i framtiden. Det gäller samverkan med skolhuvudmän i regionen, samverkan med statliga myndigheter (skolinspektion, skolverk) som med skolhuvudmän samt samverkan med andra universitet nationellt och internationellt. För närvarande bedriver Lärarhögskolan en etablerad samverkan med Stockholms universitet (SULprojektet), med Linköpings universitet (samverkan om yrkeslärarprogrammet mm) samt med Tromsö universitet. Lärarhögskolan samordnar också stora nationella fortbildningsprojekten inom VAL samt både lärarlyftet och förskolelyftet. Den nationella samverkan ger erfarenhetsutbyte och kompetenshöjning hos de inblandade parterna vilket leder till en kvalitetsmässigt bättre lärarutbildning. Det är Lärarhögskolans mening att denna samverkan ska fortsätta och eventuellt utökas. För att åstadkomma detta behövs en hållbar, ändamålsenlig och effektiv organisation för samverkan liksom ett utvecklat samarbete med Enheten för externa relationer vid Umeå universitet. Strategier samverkan med Stockholms universitet, Linköpings universitet, Tromsö universitet, Högskolan i Nord-Trondelag, samverkan i nationella projekt som regeringsuppdraget VAL, Lärarlyftet mm. Uppföljningskriterier antal samverkande lärosäten. Delmål: 1.2 Lärarhögskolan har upprättat en hållbar, ändamålsenlig och effektiv organisation för regional och nationell samverkan med skolhuvudmän och med statliga myndigheter. Analys Samverkan är absolut centralt för den verksamhet inom utbildning och forskning som ligger under Lärarhögskolans ansvarsområde. Lärarprogrammen innehåller omfattande verksamhetsförlagda perioder (som mest 22, 5 hp, dvs nästa en hel termin) som genomförs i samarbete med medverkande skolor. Som påpekats i forskningsavsnittet är behovet av utbildningsvetenskaplig forskning stort och den utbildningsvetenskapliga forskningen är i sin tur beroende av ett nära samarbete med skolor för sin utveckling. 1

33 Lärarhögskolan Dnr Bilaga p 71 B Eftersom samverkan är så centralt för Lärarhögskolans verksamhet är de flesta delmål som rör samverkan invävda i avsnitten för utbildning och forskning. Under 1.3 återfinns därför endast mål för hur Lärarhögskolan ska arbeta med samverkan, dvs. att samverkan ska ske med skolhuvudmän i regionen, med myndigheter samt med andra universitet nationellt och internationellt samt vilka egenskaper som ska prägla samverkansarbetet. Viktigt med all samverkan är dock att den ska gynna båda parter, dvs. för Umeå universitets del leda till kvalitetshöjningar av såväl lärarutbildning som forskning och för samverkande part leda till förbättring av verksamhet. De verksamhetsnära forsknings- och utvecklingsprojekt som utvecklas ska vara konkreta, tydligt mål- och resultatstyrda samt helst långsiktiga, dvs. sträcka sig över en rad år så att det för båda parter är möjligt att ta tillvara utfall i form av innovationer och kompetens. I den nya skollag som gäller från den 1 juli 2011 finns flera förändringar som medför att samverkan mellan skolhuvudmän och lärosäten kommer att förbli betydande framöver. I skollagen fastslås exempelvis att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ytterligare ett exempel är kravet på att endast lärare/förskollärare som har legitimation och är behöriga får bedriva undervisning (Kap 2 13). Regeringen har vidare lanserat flera stora satsningar på fortbildning och karriärutveckling för verksamma lärare, förskollärare och rektorer (Lärarlyftet II, Förskolelyft, VAL, yrkeslärare, forskarskolor) inklusive ett system för karriärtjänster. Utöver detta görs särskilda satsningar inom områdena matematik samt naturvetenskap och teknik. Strategier upprättande av årlig planeringscykel, dialog med fakulteter och instituitoner, tillsammans med skolhuvudmän i kommunen utveckla nätverk för dialog kring och utveckling av VFU och externa examensarbeten, externt nyhetsbrev, samarbete med Enheten för externa relationer. Uppföljningskriterier enkät till prefekter. 2

34 Lärarhögskolan Dnr Bilaga p 71 B Utbildning för gränslös kunskap Delmål 2.1: Umeå universitet, i samarbete med Lärarhögskolan, har lämnat in en ansökan till regeringen om att få bli en nationell nod för en eller flera utbildningar inom praktiskt-estetiska ämnen. Analys Utbildningen inom textilslöjd och trä- och metallslöjd ges, som ovan diskuterats, vid mycket få lärosäten i landet. Utbildning i hem- och konsumentkunskap ges exempelvis enbart vid Umeå universitet och vid Göteborgs universitet. Uppsala universitet har nyligen lagt ned den inriktningen. Genom ett fristående kursutbud som ges delvis på distans via nät tar Umeå universitet redan idag ett nationellt ansvar för lärarutbildning inom dessa områden. Vid Umeå universitet finns en unik samlad forskningsmiljö för estetiska ämnen, dvs. bild, musik och slöjd, med flest disputerade i landet inom respektive disciplin. Miljön har nyligen förstärkts genom ett antal konstnärliga ledare. Samarbete med enheter som Konsthögskolan, Designhögskolan och Arkitekthögskolan är under planering. Strategier ansök om att få bli en nationell nod för praktiskt-estetiska ämnen i lärarutbildningen. Uppföljningskriterier att en sådan ansökan har inlämnats. Delmål 2.2: Ett antal utbildningsprogram baseras helt eller delvis på nätbaserade moduler Analys Umeå universitet utbildar lärare inom samtliga områden/examina enligt 2011-års reform, dvs. förskollärare, grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare. Inom Lärarhögskolan utbildas även studieoch yrkesvägledare samt specialpedagoger och speciallärare. I jämförelse med många lärosäten, inte minst de närliggande Mittuniversitetet och Luleå tekniska universitet, har Umeå universitet en mycket bred lärarutbildning med möjlighet att utfärda samtliga examina och inom de flesta ämnen. Det är Lärarhögskolans ambition att så långt som möjligt behålla denna bredd, dock kan vissa justeringar behöva göras i form av ändrade distributionsformer (campus respektive nätbaserade moment/ämnen/program) för att anpassa utbudet till efterfrågan och ta ett regionalt och i vissa fall även ett nationellt ansvar. I ansökningsstatistiken för hösten 2013 kan konstateras en ökning av antalet förstahandssökande om 30 % till Umeå universitets lärarprogram i jämförelse med hösten Ökningen gäller framförallt förskollärarprogrammet och grundlärarprogrammet inriktning F-3. Ansökningsstatistiken för ämneslärarprogrammet med inriktning mot 7-9 och gymnasiet är fortsatt problematisk för i det närmaste samtliga ämnen: matematik, svenska, samhällskunskap, religion, hem- och konsumentkunskap, bild, musik, trä- och metallslöjd, textilslöjd. Undantag utgör ämnen som engelska, historia och idrott där söktrycket är högt. Vad gäller antalet sökande till trä- och metallslöjd samt svenska kan emellertid en svag ökning skönjas i jämförelse med tidigare år. För 3

35 Lärarhögskolan Dnr Bilaga p 71 B specialpedagogprogrammet och speciallärarprogrammet kan en viss minskning i söktrycket konstateras, vilket följer en nationell trend. Söktrycket till studie- och yrkesvägledarprogrammet är oförändrat i jämförelse med föregående år, dvs lågt beträffande campus och högt till den variant som ges på distans.nätbaserade moduler ska utvecklas, framförallt för program där Umeå universitet är nationellt rekryterande och tar ett nationellt ansvar. I dagsläget rör det sig om bland annat följande utbildningar: yrkeslärarprogrammet, den kompletterande pedagogiska utbildningen och ämneslärarprogrammet i samiska. Bristen på yrkeslärare beräknas bli stor i framtiden. Merparten av de som studerar på yrkeslärarprogrammet arbetar redan idag minst halvtid i skolan. De studerande finns utspridda över hela Norrland. Utbildningen ges idag på halvfart distans med vissa träffar i Umeå. För att kunna ta ett större både regionalt och nationellt ansvar för utbildning av yrkeslärare kan det dock bli aktuellt att utveckla ännu fler nätbaserade moduler alternativt hela terminer som ges via nät. Lärarhögskolan menar att det också kan bli nödvändigt att utveckla nätbaserade moduler för den kompletterande pedagogiska utbildningen. Umeå universitet är ett av få lärosäten i landet som ger utbildning inom textil- och trä- och metallslöjd. Ämnena kan läsas i ämneslärarprogrammet men också via fristående kurser. I det senare fallet finns möjlighet att efter avklarade ämnesstudier söka till den kompletterande pedagogiska utbildningen. Potentiella sökande finns utspridda över ett stort geografiskt område och jobbar vanligtvis deltid i skolan, vilket ställer krav på nätbaserade moduler. Umeå universitet har sedan 2013 nationellt ansvar för ämneslärarutbildning i samiska språk. I samarbete med Institutionen för språkstudier förbereder Lärarhögskolan under 2013 en ansökan om examensrätt för lärarutbildning i samiska språk. Potentiella studerande är utspridda över ett stort område i norden, dvs inte bara i Sverige, vilken ställer krav på en utbildning som kan läsas via nätbaserade moduler. Strategier utveckla nätbaserade moduler/varianter för bland annat följande program: yrkeslärarprogrammet, den kompletterande pedagogiska utbildningen, ämneslärarutbildning i samiska språk, bibehålla och stärka nuvarande kursutbud på distans i praktiskt-estetiska ämnen, utveckla fortbildningsmoduler på avancerad nivå (se även separat mål kring avancerad nivå). Uppföljningskriterier att sådana moduler har utvecklats. 4

36 Lärarhögskolan Dnr Bilaga p 71 B Delmål 2.3: För samtliga utbildningsprogram med examensarbeten som endast ger examen på grundnivå finns utvecklade program-/kursmoduler på avancerad nivå som ger behörighet till forskarnivå. Analys Detta mål rör utveckling av kursmoduler/skalprogram på avancerad nivå för de utbildningar med examensarbeten inom Lärarhögskolans ansvarsområde som endast leder till en examen på grundnivå, dvs. förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammet med inriktning mot verksamhet i fritidshem och studie- och yrkesvägledarprogrammet. Skälet till att moduler alternativt ett skalprogram på avancerad nivå bör utvecklas handlar om att säkra möjligheterna till att rekrytera studerande på forskarnivå inom dessa områden. Umeå universitet är ett av få större lärosäten i landet som inte erbjuder ett masterprogram för denna grupp studenter. Avsaknaden av ett/flera masterprogram är en problematisk inte minst eftersom Umeå universitet bedriver en relativt omfattande utbildning på forskarnivå inom utbildningsvetenskap och är i ständigt behov att säkra rekrytering till forskarnivån. För all fortbildning ser Lärarhögskolan det som viktigt att utveckla kursmoduler som ges helt eller delvis via nät. Det stora flertalet lärare som förväntas ta del av kursutbudet är nämligen yrkesverksamma och finns utspridda över ett stort område. Lärarhögskolan vill också öka samarbetet med Centrum för skolledarutveckling kring ett framtida utbildningsutbud på avancerad nivå. Strategier beställning, överväg möjlighet till skalprogram i pedagogisk yrkesverksamhet, öka samarbetet med Centrum för skolledarutveckling. Uppföljningskriterier att sådana moduler har utvecklats. Delmål 2.4: Lärarhögskolan har utvecklat en variant av den kompletterande pedagogiska utbildningen med hög studietakt. Analys Ansökningsstatistiken för ämneslärarprogrammet med inriktning mot 7-9 och gymnasiet är fortsatt låg för i det närmaste samtliga ämnen Nuvarande kompletterande pedagogisk utbildning består av tre terminer. Bristen på utbildade lärare i vissa ämnen beräknas dock bli stor i framtiden. Särskilt stor kommer bristen bli inom naturvetenskapliga ämnen, inom vissa estetiska ämnen, i matematik samt vad gäller lärare i moderna språk. För att möta kravet på utbildade lärare ser Lärarhögskolan det som viktigt att skyndsamt utreda lämplig konstruktion och eventuella konsekvenser av att inrätta en kompletterande pedagogisk utbildning med hög studietakt. Om lärosätena inte själva gör detta finns en överhängande risk för att olika lobby- och intresseorganisationer agerar istället för universiteten. 5

37 Lärarhögskolan Dnr Bilaga p 71 B Strategier beställning, omvärldsanalys. Uppföljningskriterier att en sådan utbildning har utvecklats. Delmål 2.5: Lärarhögskolan har identifierat mobilitetsfönster för samtliga program, Analys Att internationaliseringen inom lärarutbildningen behöver öka har konstaterats i flera rapporter. Där vissa utbildningar, som t ex handels- eller socionomutbildningar, uppnår närmare 50 procent utresande studenter, ligger lärarutbildningen i Sverige på omkring 3 procent utresande studenter. Orsakerna till den låga graden av mobilitet är många, där några av de främsta är utbildningens tvärvetenskapliga karaktär där motsvarande innehåll i en strikt mening inte alltid går att finna i andra länders lärarutbildningar. En annan anledning är bristen på valbara kurser. Tilläggas kan att införandet av 2011-års lärarutbildning ytterligare har minskat mobilitetsmöjligheterna för lärarstudenter då den enligt examensordningen innehåller betydligt färre valbara kurser än tidigare. I dagsläget finns inga system för att mäta mobilitet inom Umeå universitets lärarutbildningar. In- och utresande studenter registreras vid fakulteterna och Lärarhögskolan kommer endast i kontakt med de studenter som reser på Lärarhögskolans avtal och/eller genomför verksamhetsförlagd utbildning i ett annat land än Sverige. Lärarhögskolans uppskattning är dock att andelen utresande lärarstuderande vid Umeå universitet inte överstiger 3 % (troligtvis lägre), särskilt om endast utbyten om minst en termin räknas enligt Uranks modell. Möjligheter att genomföra verksamhetsförlagd utbildning i ett annat land än Sverige finns redan i dag inom ramen för Umeå universitets lärarutbildningar. Det går även att genomföra delar av ämnes- /inriktningsstudier i ett annat land i Sverige, dock inte alltid på termins- och/eller årsbasis. För att öka det internationella utbytet föreslår Lärarhögskolan under målområdet Internationell dimension att mobilitetsfönster ska identifieras för alla program och ämnen så att alla studenter som vill ska kunna genomföra minst en termins studier vid ett lärosäte i ett annat land än Sverige. Strategier utlysning av medel för att skapa mobilitetsfönster, utarbeta en strategi för internationella avtal, erbjud internationellt utbytbara kurser, bidrag till utresande studenter. Uppföljningskriterier att mobilitetsfönster har identifieras för samtliga program. 6

38 Lärarhögskolan Dnr Bilaga p 71 B Delmål 2.6: Lärarhögskolan har upprättat samarbete med handledningsskolor. Analys I Norge och Finland bedrivs lärarutbildning sedan länge i samarbete med särskilt utvalda handledningsskolor (i Finland kallad övningsskolor). Verksamheten har varit framgångsrik i den meningen att såväl skola som lärarutbildning utvecklats positivt av samarbetet. Regeringen har för 2014 aviserat möjligheten för svenska lärosäten att ansöka om medel för försöksverksamhet med handledningsskolor. Lärarhögskolan ämnar ansöka om möjlighet att få inrätta försöksverksamhet med handledningsskolor i samarbete med Stockholms universitet, där sådan försöksverksamhet redan bedrivs. Det är dock viktigt att Umeå universitet tillsammans med samverkande skolhuvudman tar fram egna bärande idéer och egna modeller för vad samverkan om handledningsskolor ska innebära. Tanken är alltså inte att applicera Stockholms redan upparbetade modell vid Umeå universitet utan att genom en rad komparativa aspekter jämföra sig med Stockholms universitet. Strategier ansök om att få etablera försöksverksamhet med handledningsskolor. Uppföljningskriterier att en sådan ansökan har inlämnats. Delmål 2.7: Vid Lärarhögskolan finns minst ett utbildningsprogram/inriktning som ges i samarbete med ett med liknande program vid ett utländskt lärosäte. Analys Inom samiska språk där lärarresursen är mycket begränsad, vilket kräver samarbete över nationsgränser. För närvarande planeras ett närmare samarbete med Tromsö universitet och Høgskolen i Nord-Trøndelag om utbyte av lärarresurser och gemensamma kurser inom detta område. Strategier inlämnande av examensrättsansökan i samiska, utveckling av ämneslärarutbildning i samiska språk tillsammans med Tromsø universitet och Högskolan i Nord-Trøndelag. Uppföljningskriterier att samarbete med ett utländskt universitet inom ett program har utvecklats. 7

39 Lärarhögskolan Dnr Bilaga p 71 B Forskning som spränger gränser Delmål 3.1: Lärarhögskolan har implementerat ett resursfördelningssystem som ökar förutsättningar för nydanande forskning. Analys Umeå universitet har satt upp ett delmål om att förutsättningarna för nydanande forskning ska öka. För att nå detta behövs ett resursfördelningssystem som premierar långsiktighet. Hänsyn behöver även tas till forskningens genomslag i utbildningspraktiken, då kritik har riktats mot att den utbildningsvetenskapliga forskningen inte är tillräckligt välutvecklad för att utgöra bas för verksamhetsutveckling inom skola och högskola samt att forskningsresultat inte tillräckligt systematiskt vidareutvecklas till kunskap som är mer direkt användbar för lärare och andra utbildningsaktörer (se vidare i analys under 3.3). Lärarhögskolans strategi för att nå Umeå universitets mål i vision 2020 om att öka förutsättningarna för nydanande forskning är att delvis omvandla nuvarande anslagssystem till färre och större bidrag som ger möjlighet till långsiktighet och risktagande för enskilda. För en utförligare analys av komplexiteten nydanande forskning och långsiktighet se delmål 3.2 och nydanande forskning och forskningens genomslag i utbildningspraktiken se 3.2. Strategier I syfte att bredda basen för utbildningsvetenskaplig forskning riktas stödet brett mot hela Umeå universitet: utveckling av ett system med färre och större anslag, både riktade och sökbara. I syfte att bredda basen för utbildningsvetenskaplig forskning riktas stödet brett mot forskare såväl inom som utom områdena pedagogik, pedagogiskt arbete och ämnesdidaktik samt mot forskning om utbildning, undervisning och lärande relaterat till samhällets och individens behov, utveckling av utvärderingsmodell för genomslag i utbildningspraktiken. Uppföljningskriterier att stora mer långsiktiga anslag har införts, att anslag fördelas vid Umeå universitet i bred mening, på längre sikt ( ) antalet publiceringar i högt rankade tidskrifter, på längre sikt ( ) kvalitativa utvärderingar av hur nydanande utbildningsvetenskaplig forskning är vid Umeå universitet, på längre sikt ( ) utvärdering av genomslag i utbildningspraktiken. 8

40 Lärarhögskolan Dnr Bilaga p 71 B Delmål 3.2: Lärarhögskolan har utvecklat ett system för att stödja fakulteternas rekrytering av högre lärarbefattningar inom utbildningsvetenskap med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar. Analys En av fördelarna med den nya organisationen är att Lärarhögskolan kan arbeta universitetsövergripande i samarbete med fakulteterna. Till skillnad från fakulteterna har Lärarhögskolan inga egna anställda utan är begränsad till att erbjuda fakulteterna och institutioner ekonomiskt stöd till riktade satsningar. Situationen medför att Lärarhögskolans forskningssatsningar måste diskuteras samt samplaneras och synkroniseras med fakulteternas/institutionernas strategier. Exempel där detta är tydligt är de delmål utarbetade i relation till Umeå universitet Vision 2020 som rör långsiktighet kopplat till möjligheter till risktagande och nydanande forskning. Trots omfattande satsningar på utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet så har forskningen och forskarutbildningen inom området ännu relativt små permanenta resurser sett i relation till grundutbildningens omfattning och sett i relation till att utbildning på olika nivåer är en av samhällets absolut största verksamheter. Lärarhögskolans löpande forskningsbudget är långt ifrån tillräcklig för att finansiera all utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet, där den stora tillfälliga forsknings- och kompetenssatsningen från universitetsstyrelsen avslutas Det är dessutom oklart om intentionerna bakom nedläggningen av Lärarfakulteten och bildandet av Lärarhögskolan 2009 har fått fullt genomslag, i meningen att Umeå universitets fakulteter tar ansvar för att bedriva utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning. Sammantaget måste därför arbetet med att öka interna och externa forskningsanslag fortgå. Samtidigt räcker det på grund av rekryteringssvårigheterna som nämns ovan ibland inte med att tillföra mer medel, tydliga rekryteringsstrategier behöver även utvecklas. Utbildningsvetenskap befinner sig fortfarande i ett uppbyggnadsskede och det finns viktiga områden där forskning väsentligen saknas. Detta är problematiskt dels eftersom utbildningsvetenskaplig forskning behövs som stöd för att utveckla undervisningspraktiken vid skola/högskola och dels eftersom grundutbildningen vid Umeå universitet ska vara vetenskapligt baserad. Även de utbildningsvetenskapliga forskningsområden som är relativt starka vid Umeå universitet (och nationellt) är i realiteten förhållandevis små jämfört med många forskningsområden utanför utbildningsvetenskap. Det medför att anslagen till områdena är relativt få och därför kan tillgång till ekonomiska resurser variera mycket även på kort sikt, vilket i kombination med ovan nämnda rekryteringssvårigheter försvårar långsiktig planering. Problemet förstärks av att de utbildningsvetenskapliga anslagen från Vetenskapsrådet, som är den huvudsakliga externa finansiären av utbildningsvetenskaplig forskning, är få och stora (större än inom t.ex. medicin och naturvetenskap). Flexibilitet och långsiktighet i planering för personella och ekonomiska resurser är därför särskilt viktigt inom utbildningsvetenskap. Den reviderade organisation för Lärarhögskolan som infördes 2012 har, som tidigare nämnts, gett förbättrade möjligheter till dialog och samordning med fakulteterna/institutionerna; dels då själva andemeningen i de analyser som föregick organisationsförändringen pekade på fortsatt självständighet för Lärarhögskolan men i ökad dialog med Umeå universitets fakulteter och dels då det rent konkret har genomförts organisatoriska förändringar som innebär ökad lokal förankring i råd och kommittéer, att dekaner från tre fakulteter numera ingår i Lärarhögskolans styrelse samt att Lärarhögskolan numera är representerat i Umeå universitets forskningsstrategiska råd. 9

41 Lärarhögskolan Dnr Bilaga p 71 B Den breda inriktning på forskningen som föreslås under Strategier förutsätter dock att fakulteterna tar ansvar för att finansiera och bedriva utbildningsvetenskaplig forskning och att Lärarhögskolans forskningsstöd kan ses som ett komplement till fakulteternas system för forskningsfinansiering. Om Lärarhögskolan ensamt ska finansiera utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet kan en smalare ansats krävas. Strategier utveckling av ett system för att stödja fakulteternas/institutionernas rekryteringar där det finns en långsiktig plan för att stärka angelägna forskningsområden, omfattande satsning på den lokala forskarskolan i utbildningsvetenskap. De nuvarande modellen för finansiering av doktorander ses över i syfte att bättra ansluta till och komplettera fakulteters/institutioners finansieringsmöjligheter, Lärarhögskolan riktar via bl.a. behovsinventeringar särskilt stöd till områden där utbildningsvetenskap ännu är relativt outvecklad. Uppföljningskriterier antal och kompetensnivå för långsiktiga rekryteringar. på längre sikt ( ) Utfall inom verksamheten (prestationer, miljöbygge, samverkan). Delmål 3.3: Lärarhögskolan har i samverkan med olika aktörer på utbildningsarenan stärkt den tillämpade verksamhetsutvecklingsnära forskningen. Analys Organiserad utbildning är en av samhällets största verksamheter. Karaktären hos utbildningsvetenskap som forskningsområde i Sverige och internationellt har det senaste decenniet påverkats av att allt större vikt har lagts vid att lärarutbildning, som traditionellt till stora delar varit en professionsbaserad yrkesutbildning, ska bedrivas på vetenskaplig grund. Enligt den nya skollagen, som gäller från den 1 juli 2011, ska också all utbildning som bedrivs inom skolan: vila på vetenskapliga grund och beprövad erfarenhet (Kap 1 5). Detta kan relateras till verksamhetens tilltagande komplexitet och de många utmaningar och problem som skolväsendet konfronteras med och som ställer stora krav på professionella lärare, skolledare och andra yrkesverksamma i skolan. Ett exempel på en sådan komplex utmaning är de skärpta krav på likvärdighet som ställs i den nya skollagen. Kritik har riktats mot att den utbildningsvetenskapliga forskningen inte är tillräckligt välutvecklad för att utgöra bas för verksamhetsutveckling inom skola och högskola samt att forskningsresultat inte tillräckligt systematiskt vidareutvecklas till kunskap som är mer direkt användbar för lärare och andra utbildningsaktörer. Samtidigt har senaste decenniets utbildningsvetenskapliga forskningsöversikter visat på goda utvecklingsmöjligheter. Sammantaget leder detta till ökade behov och möjligheter som kan formuleras på följande vis: 10

42 Lärarhögskolan Dnr Bilaga p 71 B i högre utsträckning låta forskningens inriktningar vägledas av skolans behov, utveckla tillämpningsinriktad utbildningsvetenskaplig forskning, basera verksamhetsutveckling på forskning. Strategier avsättning av medel till verksamhetsutvecklingsrelaterad forskning som sker i samverkan mellan forskare och lärare vid Umeå universitet och regionens utbildningsväsende, en större del än tidigare av den utbildningsvetenskapliga forskningen inriktas mer direkt mot tillämpningar. Projektsamverkan med forskningsavnämare stöds för att både stödja utvecklingen av samhällets utbildningsverksamheter och för att påverkas av dessa verksamheters behov. Uppföljningskriterier - antal och omfattning av verksamhetsutvecklingsnära forskningsprojekt. Delmål 3.4: Antalet lärare som till väsentlig omfattning har uppdrag inom både akademi och organisation utanför akademin har ökat. Analys Lärarhögskolan och de skolhuvudmän som Lärarhögskolan varit i dialog med är positiva till de effekter i form av kvalitetshöjande inslag och nya insikter som uppnås när en anställd delar sin arbetstid mellan skola och universitet. Det har dock visat sig vara svårt att under lång tid behålla personal i sådana kombinationsanställningar, då arbete i två verksamheter vanligtvis är mer ansträngande än att arbeta i en verksamhet. För att åstadkomma en rimlig arbetssituation och på samma gång ge goda förutsättningar för att knyta ihop samverkansarbetet mellan skola och universitet krävs extra resurser i form av mer arbetstid. Det nya system med karriärtjänster (förstelärare eller lektor) för verksamma lärare som nyligen sjösatts erbjuder ytterligare möjligheter att samverka genom delade uppdrag. Innehavaren av anställningen lektor ska exempelvis vara forskningsmeriterad (minst licentiatexamen). Samarbete mellan skola och universitet om uppdrag inom något angeläget område i en sådan anställning ger goda förutsättningar för att höja kvalitén på utvecklings- och forskningsarbete i båda verksamheter men kan utöver detta även stärka den utbildning som bedrivs i respektive verksamhet. På grund av olika villkor för pension och annat är delade anställningar/kombinationsanställningar en formell omöjlighet. Av denna anledning eftersträvar Lärarhögskolan ett system med delade uppdrag inom en anställning. Med delade uppdrag avses en konstruktion där en lärare/forskare har en anställning i en verksamhet och köps av den andra parten till en viss procent för ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprojekt. Ett delat uppdrag skulle kunna konstrueras på följande vis: 35 % skolverksamhet, exempelvis undervisning eller utvecklingsarbete, 35 % universitetsverksamhet, exempelvis forskning eller undervisning i lärarutbildningen, 11

43 Lärarhögskolan Dnr Bilaga p 71 B 30 % samverkan, fokuserad på forskning och verksamhetsutveckling i symbios. Samverkansdelen delas på 15 % mellan vardera arbetsgivare. Arbetsinnehållet i det gemensamma forsknings- och utvecklingsarbetet bestäms via avtal mellan parterna. Strategier: proaktiv dialog med skolhuvudmän kring samverkan, i dialog med fakulteterna utveckla ett system för att stödja befattningar som möjliggör och premierar mobilitet mellan universitetet och andra offentliga och privata aktörer, ekonomiskt stöd till mobilitet, t.ex. 10% av anställning som under minst 3 år arbetar minst 30% inom akademin och minst 30% hos skolhuvudman. Uppföljningskriterier nyckeltal. Utfall i termer av samverkan och resultat inom forskning och verksamhetsutveckling. Delmål 3.5: Universitetet har system för strategiska rekryteringar inom flera områden (anställningar och resurspaket) Analys Nationellt (och delvis också internationellt) finns ett underskott på tillgänglig kompetens inom utbildningsvetenskap, vilket delvis har att göra med att flera utbildningsvetenskapliga områden är relativt unga och under utveckling. Inom flera områden, t.ex. specialpedagogik, små barns lärande, yrkesdidaktik och inom flera ämnesdidaktiska grenar finns ofta få eller inga behöriga sökande till lärartjänster (inklusive professurer). Umeå universitet och Lärarhögskolan bör fortsätta ansträngningarna att rekrytera nationellt och internationellt, men det har under det senaste decenniet visat sig långt ifrån tillräckligt för att täcka kompetensbehovet varför den sedan ca 10 år omfattande satsningen på forskarutbildning (lokalt och i extern samverkan) måste fortsätta. Då rekrytering inom områden med kompetensunderskott tar lång tid är det även viktigt att Lärarhögskolan genomför återkommande behovsanalyser som ett av underlagen för en långsiktig rekryteringsplanering med god framförhållning. Strategier kartläggning av forskningsområden, ekonomiskt stöd till fakulteternas rekryteringar. Uppföljningskriterier kartläggningar har genomförts, ett system för att stödja fakulteternas/institutionernas långsiktiga rekryteringar inom angelägna områden har utvecklats. 12

44 Lärarhögskolan Dnr Bilaga p 71 B Delmål 3.6: Antalet externa medel i nationell och internationell konkurrens har ökat Analys Som framgår av analysen under 3.2 behöver andelen medel erhållna i nationell och internationell konkurrens öka. Lärarhögskolans strategi för att uppnå Umeå universitets delmål om att öka andelen externa medel handlar om att ge stöd till starka forskare och forskningsmiljöer, utifrån vilka konkurrenskraftiga ansökningar kan genereras och att stödja sökande som varit nära att bli beviljade medel i vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga utlysningar. Strategier stöd till starka forskare och forskningsmiljöer, stöd till UVK-ansökningar som varit nära att bli beviljade. Uppföljningskriterier nyckeltal. Delmål 3.7: Alla forskarstuderande inom utbildningsvetenskap ska ha tillgång till ett nätverk. Analys Andelen disputerade lärare inom Umeå universitets lärarprogram behöver öka. Som framgår under 3.2 är konkurrensen om vetenskapligt meriterade lärare många gånger hård inom utbildningsvetenskap vilket föranleder fortsatt satsning på forskarutbildning. Lärarhögskolan bedriver sedan 2009 en utbildningsvetenskaplig forskarskola. Forskarskolans verksamhet är öppen för alla forskarstuderande inom utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, dvs. även för doktorander som inte direkt finansieras via Lärarhögskolan. Via forskarskolan får således samtliga studerande inom utbildningsvetenskap tillgång till ett nätverk. Strategier lärarhögskolan erbjuder en lokal forskarskola inom utbildningsvetenskap, där aktiviteterna är öppna även för doktorander som inte finansieras av LH. Uppföljningskriterier tillgång på nätverk för forskarstuderande. Delmål 3.8: Forskarstuderande inom utbildningsvetenskap ges möjlighet att förvärva internationell erfarenhet. Analys Lärarhögskolans forskarskola i utbildningsvetenskap har en internationell profil med regelbundna internat vid utländska lärosäten samt genom deltagande av internationella gästlärare. Utöver detta erbjuds sökbara internationaliseringsmedel till doktorander. 13

45 Lärarhögskolan Dnr Bilaga p 71 B Strategier lärarhögskolan erbjuder sökbara internationaliseringsmedel till doktorander, forskarskolan i utbildningsvetenskap erbjuder omfattande möjligheter till internationella internat inom kurser. Uppföljningskriterier mätning av internationella utbyten. 14

46 Lärarhögskolan Dnr Bilaga p 71 B Det goda och effektiva universitetet Delmål 4.1: Lärarhögskolan har utvecklat ett ekonomiskt transparanta system för ekonomiska överföringar mellan LH och fakulteterna Analys Lärarhögskolan är en universitetsövergripande funktion som samarbetar med alla fakulteter. De stödsystem som Lärarhögskolan har måste vara väl utvecklade, enkla att använda samt synkroniserade med fakulteternas system. Detsamma gäller planering av Lärarhögskolans budget och utbildningsutbud. Det är viktigt, inte minst för förståelsen för universitetets olika verksamheter, att samarbetet mellan olika enheter fungerar. Lärarhögskolan och fakulteterna måste i gemensamt utveckla denna förståelse. Strategier riktade dialoger med fakulteter och institutioner, information/utbildningar till ekonomiadministrativ personal. Uppföljningskriterier prefektträffar samt genom dialoger med fakultets- och institutionsledningar Delmål 4.2: Det stöd som erbjuds från Lärarhögskolan, med alla dess system, svarar mot de behov som finns i verksamheten Analys Lärarhögskolan är en universitetsövergripande funktion som samarbetar med alla fakulteter. De stödsystem som Lärarhögskolan har måste vara väl utvecklade, enkla att använda samt synkroniserade med fakulteternas system. Detsamma gäller planering av Lärarhögskolans budget och utbildningsutbud. Det är viktigt, inte minst för förståelsen för universitetets olika verksamheter, att samarbetet mellan olika enheter fungerar. Lärarhögskolan och fakulteterna måste i gemensamt utveckla denna förståelse. Strategier riktade dialoger, information/utbildningar samt manualer till institutioner. Uppföljningskriterier prefektträffar, dialoger med fakultets- och institutionsledningar. 15

47 Lärarhögskolan Aktivitetsplan Bilaga p 71 C Aktivitetsplan 2014 För måluppfyllelse gäller: Grönt anger att målet är helt uppfyllt, gult att målet delvis är uppfyllt och rött att målet inte alls är uppfyllt. Delmål Aktiviteter Ifylls vid behov, för den interna uppföljningen Grön/Gul/Röd Kommentarer Resurs Tidsplan Ansvarig Uppföljning Forskning som spränger gränser Delmål: Lärarhögskolan har implementerat ett resursfördelningssystem som ökar förutsättningar för nydanande forskning. Vidareutveckling av nuvarande resursfördelningssystem med sökbara resurser. Särskilda satsningar på forskning kopplat till verksamhetsutveckling Januarijuni Januaridecember Bitr rektor forskning Bitr rektor forskning Arbetet har påbörjats Delmål: Lärarhögskolan har utvecklat ett system för att stödja fakulteternas rekrytering av högre lärarbefattningar inom utbildningsvetenskap med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar. Dialog med fakulteterna utifrån läges- och behovsinventering. Fastställa specifika satsningar. Förbättrad samordning med fakulteter och institutioner av antagning och medverkan i Lärarhögskolans forskarskola i utbildningsvetenskap. Januarijuni Januarijuni Bitr rektor forskning Bitr rektor forskning Arbetet har påbörjats Arbetet har påbörjats 2013 inför utlysningen Nästa utlysning sker 2016.

48 Lärarhögskolan Aktivitetsplan Bilaga p 71 C Delmål: Lärarhögskolan har i samverkan med olika aktörer på utbildningsarenan stärkt den tillämpade verksamhetsutvecklingsnära forskningen. Särskilt stöd till verksamhetsutvecklingsnära forskning. Dialog med skolor och skolhuvudmän för utveckling av nya samverkansformer. Januarijuni Januaridecember Bitr rektor forskning Bitr rektor forskning Arbetet har påbörjats Delmål: Antalet lärare som till väsentlig omfattning har uppdrag inom både akademi och organisation utanför akademin har ökat. Ett första erbjudande till skolhuvudmän om delade uppdrag. Avsättning av ytterligare medel till delade uppdrag. Januarifebruari Januarijuni Bitr rektor forskning Bitr rektor forskning Delmål: Universitetet har system för strategiska rekryteringar inom flera områden (anställningar och resurspaket). Dialog med fakulteterna utifrån läges- och behovsinventering. Fastställa specifika satsningar. Januarijuni Bitr rektor forskning Arbetet har påbörjats Delmål: Andelen externa medel i nationell och internationell konkurrens har ökat Fördelning av medel till forskningsansökningar. November Bitr rektor forskning Delmål: Alla forskarstuderande inom utbildningsvetenskap ska ha tillgång till ett nätverk. Brett erbjudande till alla utbildningsvetenskapliga forskarstuderande vid Umeå universitet om medverkan i kurser samt nationella och internationella forskarutbildningsinternat. Januaridecember Bitr rektor forskning Till stora delar genomfört 2013.

49 Lärarhögskolan Aktivitetsplan Bilaga p 71 C Delmål: Forskarstuderande inom utbildningsvetenskap ges möjlighet att förvärva internationell erfarenhet. Brett erbjudande till alla utbildningsvetenskapliga forskarstuderande vid UmU om medverkan i internationella forskarutbildningsinternat samt andra former av sökbara internationaliseringsstöd. Januaridecember Bitr rektor forskning Till stora delar genomfört Utbildning för gränslös kunskap Delmål: Ett antal utbildningsprogram baseras helt eller delvis på nätbaserade moduler Inventering av dagsläge Beslut om områden varav ett är samiska Marsdecember Biträdande rektor utbildning Beställning Beslut om utvecklingsmedel Delmål: För samtliga utbildningsprogram med examensarbeten som endast ger examen på grundnivå finns utvecklade program-/kursmoduler på avancerad nivå som ger behörighet till forskarnivå. Inventering av dagsläge samt dialog med skolhuvudmän Beslut om områden Beställning Marsdecember Rektor Marknadsföring inför ansökningsomgång 2015 Beslut om utvecklingsmedel

50 Lärarhögskolan Aktivitetsplan Bilaga p 71 C Delmål: Lärarhögskolan har utvecklat en variant av den kompletterande pedagogiska utbildningen med hög studietakt. Förfrågansunderlag och beställning (hösten 2013) Beslut om utvecklingsmedel (hösten 2013) Januariseptember Biträdande rektor utbildning Färdigställande av kursplaner Marknadsföring inför kursstart ht 2014 Start program Delmål: Lärarhögskolan har identifierat mobilitetsfönster för samtliga program Utlysning av internationaliseringsmedel Beslut om medel Januaridecember Rektor Genomgång av nuvarande program Sammanställning av möjliga kurser 2015 Delmål: Lärarhögskolan har upprättat samarbete med övningsskolor Fastställa inriktning enligt direktiv* Utse arbetsgrupp för framtagande av ansökan Januaridecember Rektor * tidsplan är avhängig när direktiv kommer. Inventering av möjligheter inom regionens skolor Delmål: Vid Lärarhögskolan finns minst ett utbildningsprogram/inriktning som ges i samarbete med ett med liknande program Beställning samiska Marsdecember Biträdande rektor

51 Lärarhögskolan Aktivitetsplan Bilaga p 71 C vid ett utländskt lärosäte. Beställningar Utbildningsvetenskaplig kärna 1 Biträdande rektor Samiska i ämneslärarprogrammet Mars-juni Biträdande rektor Hög kvalitet på framtida utbildning Följande utredningar/utvecklingsarbeten ska genomföras: Kanslichef a) grundlärarprogrammet, valbara inriktningar och struktur på VFU, b) framtida behörighet för kompletterande pedagogisk utbildning,, c) yrkeslärarprogrammet organisation för samordning, kvalitetssäkring och förkunskaper, d) synkronisering av kursplaner och bedömningsunderlag inför VFU 3 i relation till nationella examensmål samt synkronisering av Januarioktober Januarifebruari Januarifebruari Februariapril Januariapril

52 Lärarhögskolan Aktivitetsplan Bilaga p 71 C kursplaner inför UK3, e) utveckling av handledarutbildning SYV samt utbildning för universitetslärare i trepartssamtal. Januarioktober Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Delmål: Lärarhögskolan samverkar nationellt och internationellt med andra lärosäten för att främja och kvalitetssäkra lärarutbildningarna samt för att driva gemensamma frågor. Dialog om samverkan med Stockholms universitet, Linköpings universitet, Tromsö universitet, Högskolan i Nord-Trondelag. Avsättning av medel (2013) Deltagande i nationella projekt som regeringsuppdraget VAL, Lärarlyftet mm. Januaridecember Januaridecember Rektor Kanslichef

53 Lärarhögskolan Aktivitetsplan Bilaga p 71 C Delmål: Lärarhögskolan har upprättat en hållbar, ändamålsenlig och effektiv organisation för regional och nationell samverkan med skolhuvudmän och med statliga myndigheter. Tillsammans med skolhuvudmän i kommunen utveckla nätverk för dialog kring och utveckling av VFU och externa examensarbeten. Översyn av nuvarande modell för v. 44. Januaridecember Januariseptember Biträdande rektor, utbildning Kanslichef Kanslichef Utveckla ett extern nyhetsbrev. Januarijuni Kanslichef Det goda och effektiva universitetet Delmål: Lärarhögskolan har utvecklat ett ekonomiskt transparent system för ekonomiska överföringar mellan LH och fakulteterna Riktade dialoger Information och erbjudande om utbildningar till ekonomiadministrativ personal samt framtagande om manualer. Januaridecember Kanslichef Delmål: Det stöd som erbjuds från Lärarhögskolan, med alla dess system, svarar mot de behov som finns i verksamheten Riktade dialoger. Erbjudande av utbildning och framtagande av manualer. Januaridecember Kanslichef Översyn lednings- och kansliuppgifter i relation till framtida behov

54 Lärarhögskolan Missiv Bilaga p 72 A Beslut om kursuppdrag för kompletterande pedagogisk utbildning med hög studietakt Bakgrund Ett av Lärarhögskolans delmål för perioden rör inrättande av en kompletterande pedagogisk utbildning med hög studietakt (se förslag till Verksamhetsplan för Lärarhögskolan ). Under augusti formulerades därför ett beställningsförslag av Lärarhögskolans ledning vilket skickades på remiss till ämneslärarrådet för inlämnade av synpunkter. Vid Lärarhögskolans styrelsemöte den 12 september 2013 fastställdes föreslaget beställningsunderlag efter diskussion om förordade ändringar. Reviderat underlag har därefter skickats ut enligt Lärarhögskolans förenklade beställningsmodell. Två förslag inkom. Institutionerna för NMD, Pedagogik och TUV lämnade förslag på samtliga 6 kurser á 7,5 hp. Institutionerna idé och samhällsstudier och Handelshögskolan (statistik) lämnade förslag på kurs 2, Vetenskap och kunskap, 7,5 hp. Beredning har därefter skett via Lärarhögskolans ledning samt i aktuellt programråd. Dialoger med förslagsställare har ägt rum den 22 november, där även ämneslärarrådets synpunkter diskuterades. Synpunkter/förslag till åtgärder efter dialogerna meddelades respektive förslagsställare den 25 november. De förslag som nu bifogas är reviderade i enlighet med de synpunkter/förslag som Lärarhögskolans ledning lämnat efter dialogerna. Utvecklingsmedel om för att färdigställa förslag och slutbearbeta kursplaner har avsatts i Lärarhögskolans budget för Förslag till beslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att: avseende kurs 1,3,4, 5 och 6 fastställa förslag till kursuppdrag för den kompletterande pedagogiska utbildningen med hög studietakt avseende kurs 2 till vilket det inkommit två förslag förordas förslaget från Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik motiverat av att förslaget är mer anpassat till tänkt målgrupp, dvs. studerande med minst en magisterexamen. Enligt de nationella examensmålen för magisterexamen förväntas studerande ha vissa grundläggande kunskaper i vetenskaps- och kunskapsteori från tidigare studier, däremot inte utbildningsvetenskaplig teori och metod. Det förslag som inlämnats från Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik har just denna tydligare tonvikt mot utbildningsvetenskaplig teori och metod än förslaget från Institutionen för idé- och samhällsstudier som är mer inriktat på grundläggande vetenskapsteori och statistik. Bilagor: Bilaga 72 B: Förslag till kursplaner för kompletterande pedagogisk utbildning Bilaga 72 C: Förslag till åtgärder efter dialoger. Expedieras till:

55

56 Bilaga Kursplanemall Utbildningens villkor och samhälleliga funktion, 7,5 högskolepoäng Conditions and funktions for education in society, 7,5 credits Högskolepoäng: 7,5 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Tillämpad utbildningsvetenskap, 6hp Medverkande institution/-er och omfattning: Statsvetenskap, 1,5 hp Huvudområde: Anges ej Nivå: Avancerad Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Anges ej, fastställs av Lärarhögskolan Betygsgrader: VG, G och U Programtillhörighet: Fastställande Kursen är beställd av Lärarhögskolan och inrättad av institutionen för Tillämpad utbildningsvetenskap. Kursplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakulteten. Kursplanen gäller från 201x-xx-xx. Innehåll Kursen behandlar det svenska utbildningssystemet och dess historiska utveckling som ett led i förståelsen av dagens skola. Aktuella styrdokument introduceras. Vidare behandlas skolans organisation och styrning med fokus på decentralisering, mål- och resultatstyrning där också internationella influenser av svensk skola berörs. I kursen behandlas också skolans och lärares uppdrag att fostra demokratiska samhällsmedborgare. Begrepp som, demokrati, mänskliga rättigheter, värdegrund, jämställdhet, likabehandling, normalitet, diskriminering och kränkande behandling problematiseras i relation till relevanta teoretiska utgångspunkter. Studierna utgör en grund för att senare under utbildningen fördjupas och därutöver tillämpas i den pedagogiska praktiken Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna Kunskap och förståelse -Redogöra för det svenska skolväsendets historiska utveckling och ge exempel på internationella influenser som påverkat dess utveckling (FSR 1) -Redogöra för skolväsendets organisation och styrning idag samt myndigheters och skolledningens ansvar och dessutom kunna redogöra för kärnan i relevanta styrdokument (FSR2) -Analysera skolans styrning och olika aktörers ansvar idag och kunna diskutera styrningens olika konsekvenser i skolans praktik(fsr3) Färdighet och förmåga

57 Bilaga 1 -Redogöra för och problematisera begreppen demokrati, mänskliga rättigheter, värdegrund, likabehandling, normalitet, diskriminering och jämställdhet i relation till skolans praktik (FSR4) -Kritiskt granska och problematisera grundläggande perspektiv i skolans värdegrundsuppdrag (FSR5) Värderingsförmåga och förhållningssätt Förkunskapskrav För antagning till kursen fodras godkänd magisterexamen eller högre i ämne relevant för ämneslärarexamen. Undervisningens uppläggning Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Huvuddelen av kursens avsnitt introduceras genom föreläsningar. Därefter följer bearbetningar i form av diskussionsseminarier och examinerande seminarier. Tillämpande delar genomförs med stöd av case eller andra uppgifter där studenterna får tillfälle att pröva sin förståelse. Förebildligheten ska synas i kursens genomförande på så sätt att undervisnings- och examinationsformer problematiseras i relation till det kommande läraruppdraget. Examination Inslag av faktakaraktär där det handlar om att förstå grundläggande sammanhang och modeller tenteras skriftligt eller i form av inlämningsuppgifter. Andra delar som kan förstås i relation till olika kontext examineras i seminarieform. Eftersom innehållet utgör en introduktion, en bas som ska vidareutvecklas under utbildningens kommande kurser och tillämpas under kursens verksamhetsförlagda del blir det viktigt att examinationerna bidrar till att främja progression i kunskapsinhämtandet. Examinationer som kan användas i syfte att bidra till att utveckla metaförståelse i bedömningsfrågor är också viktiga att använda och synliggöra. Examinationerna kopplas tydligt till olika kunskapsformer. För att bli godkänd på hel kurs krävs att samtliga examinerande delar är godkända. Studentens prestationer bedöms i en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan

58 Bilaga 1 uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se Övriga föreskrifter Kurslitteratur Colnerud, Gunnel (2004) Värdegrund som pedagogisk praktik och forskningsdiskurs. I Pedagogisk Forskning, nr 2, s Edling, Silvia (2012) Att vilja andra väl är inte alltid smärtfritt. Att motverka kränkningar och diskriminering i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. (220 s) Englund, Tomas (2002).Utbildning som medborgerlig rättighetskilda traditioner och uttolkningsmöjligheter, Ur Utbildning och Demokrati 2002, vol 11, nr 1, s _Demokrati/Tidskriften/2002/Nr_1/Englund.pdf Englund, Tomas & Quennerstedt, Ann (2006) Vadå likvärdighet? om likvärdighetsbegreppets olika innebörder i olika sammanhang på skilda utbildningspolitiska nivåer och i konkret skolverksamhet. I Forskning om utbildningsvetenskap. Vetenskapsrådets rapportserie, 15:2006, s _2006.pdf#page=52 Jarl, Maria & Rönnbarg, Linda (2010) Skolpolitik- från riksdagshus till klassrum. Malmö: Liber (248 s) Lindensjö, Bo och Ulf P Lundgren (2013) Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: Liber. (220 s) Lundahl, Lisbeth, Inger Erixon Arreman, Ann-Sofie Holm & Ulf Lundström (2013) Educational marketization the Swedish way. I Education Inquiry Vol 4, No. 3, pp Nordberg, Marie (2008) Maskulinitet på schemat pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola. Stockholm: Liber. (224 s) Lagar och förordningar: Läroplan för gymnasiet (Lgy 11)

59 Bilaga 1 Skolverket (2012) Allmänna råd med kommentarer. Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Skolverket. (52 s) Skolverket, Program- ämnes och kursplaner för gymnasieskolan The United Nations Convention on the Rights on the Child. FN:s konvention om Barnets Rättigheter angiven av FN:s generalförsamling 20:e November Utbildningsdepartementet (2010) Skollag 2010: 800 Utbildningsdepartementet (1994). Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf94- gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2011) Program och ämnesplaner Referenslitteratur Dahlstedt, Magnus (2006). Skola, fostran, medborgarskapande Utbildningspolitiska reformer från 1940-tal till millennieskiftet. Akademia.edu: gspolitiska_reformer_fran_1940-tal_till_millennieskiftet Hjelme r Carina (2012) Leva och lära demokrati? En etnografisk studie i två gymnasieprogram. Umeå universitet. Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. (205 s) Irisdotter Aldenmyr, Sara, Ann Paulin & Kirsten Grönlien Zetterqvist (2009) Etik i professionellt lärarskap. Gleerup, Malmö. Lifmark, David (2010). Emotioner och värdegrundsarbete- om lärare, fostran och elever i en mångkulturell skola. NaPa Nationella forskarskolan i Pedagogiskt arbete. Estetiska institutionen, Umeå universitet. Wahlström, Ninni (2009) Mellan leverans och utbildning. Om lärande i en mål och resultatstyrd skola. (Between Delivery and Education: on learning in a school Menaged by Objectives and Results). Göteborg: Daidalos

60 Bilaga 1

61 Bilaga 2 Vetenskap och kunskap, 7,5 högskolepoäng Philosophy of Science and Education, 7,5 hp Högskolepoäng: 7,5 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Medverkande institution/-er och omfattning: Institutionen för idé- och samhällsstudier 2,5 hp Huvudområde: Anges ej Nivå: Avancerad Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Anges ej, fastställs av Lärarhögskolan Betygsgrader: VG, G, U Programtillhörighet: Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) med förhöjd studietakt, 90 hp Fastställande Kursen är beställd av Lärarhögskolan och inrättad av xxx institution. Kursplanen är fastställd av xxxx fakultet. Kursplanen gäller från 201x-xx-xx. Innehåll Kursen syftar till att ge den studerande verktyg att beskriva, använda och kritiskt granska vetenskapliga teorier och metoder relevanta i utbildningsvetenskapliga sammanhang. Under kursen behandlas olika vetenskaps- och kunskapsteoretiska perspektiv som kan knytas till forskning om lärande, undervisning och utbildning. Hur skilda vetenskaps- och kunskapsteoretiska utgångspunkter påverkar relationen mellan teori och empiri studeras och reflekteras mot en kritisk granskning av egna disciplinens utgångspunkter och förhållningssätt. För att skapa en grund för kommande självständigt arbete inom det utbildningsvetenskapliga kunskapsområdet läggs dessutom särskild tonvikt på teorier och metodologier vanliga inom detta fält. Särskild tonvikt läggs på teorier och metoder vanliga inom det utbildningsvetenskapliga kunskapsområdet. Såväl kvalitativa som kvantitativa angreppssätt presenteras och sätts i relation till de utbildningsvetenskapliga frågeställningar som kan vara aktuella. Detta för att ge förståelse för vad det innebär att som yrkesverksam lärare arbeta utifrån en vetenskaplig grund. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna Kunskap och förståelse redogöra för vad vetenskaplighet och vetenskaplig metod är. (FSR 1)

62 visa fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete relevant för utbildning, undervisning och lärande. (FSR 2) visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder relevanta för utbildning, undervisning och lärande. (FSR 3) visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen. (FSR 4) Färdighet och förmåga visa grundläggande förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik. (FSR 5) formulera ett utbildningsrelaterat problem/frågeställning och skissa på lämplig(a) undersökningsmetod(er) och reflektera över vilket vetenskapsteoretiskt förhållningssätt som nyttjats. (FSR 6) Värderingsförmåga och förhållningssätt analysera och värdera resultat av forskning och utvärdering i anknytning till skola och lärande. (FSR 7) ställa kritiska frågor kring relevansen av utbildningsvetenskapliga forskningsresultat utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt. (FSR 8) jämföra, värdera och problematisera olika vetenskapliga teori- och metodingångar i relation till valt studieobjekt. (FSR 9) visa grundläggande förmåga att resonera kring frågor rörande kunskapens relation till genusperspektiv (FSR 10) Förkunskapskrav För antagning till programmet fodras godkänd magisterexamen eller högre i ämne relevant för ämneslärarexamen. Undervisningens uppläggning Olika vetenskaps- och kunskapsteoretiska perspektiv behandlas genom föreläsningar, gästföreläsningar och seminarier. För ett fördjupat vetenskapligt förhållningssätt utnyttjas studenternas egna ämnesbakgrunder i gruppdiskussioner, seminarier och övningar. Med enskilda arbeten tränas studenternas förmåga att självständigt problematisera och analysera. Digitala verktyg och miljöer används för att främja lärande, underlätta kommunikation och dokumentation samt för att möta behoven i det digitaliserade samhället. Genom att använda olika undervisningsformer utvecklas studenternas förutsättningar att tillgodogöra sig kursens innehåll samt att bedriva framtida yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet. Examination Examinationen sker genom muntliga och skriftliga redovisningar av uppgifter under kursen. Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att på ett

63 självständigt och kritiskt sätt förhålla sig till, analysera och problematisera kursens innehåll. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och om praktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se Övriga föreskrifter Kurslitteratur Litteraturlista tillhandahålls separat. Nedan följer exempel på obligatorisk och referenslitteratur. Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, Studentlitteratur. Henricson, M. (2012). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad, Studentlitteratur. Johansson, Lars-Göran (2011) Introduktion till Vetenskapsteorin. Stockholm: Thales Liedman, Sven-Eric (2002) Ett oändligt äventyr - Om människans kunskaper, Albert Bonniers förlag. Sohlberg, P. & Sohlberg, B. (2013). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. (3., [kompletterade och utvidgade] uppl.) Stockholm: Liber. SOU 1992:94. Skola för bildning. Kap 2.2 Kunskap och kunskapsformer, Kap 2.3 Individens kunskapsutveckling, 2.4 Urval och organisering av kunskaper. Utbildningsdepartementet, Stockholm: Allmänna Förlaget Dessutom tillkommer vetenskapliga artiklar och texter.

64 Bilaga 3 Undervisning och lärande läroplansteori och didaktik, 7,5 högskolepoäng Teaching and Learning - Curriculum Theory and Didactics, 7,5 hp Högskolepoäng: x högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Pedagogiska institutionen Medverkande institution/-er och omfattning: Huvudområde: Anges ej Nivå: Avancerad Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Anges ej, fastställs av Lärarhögskolan Betygsgrader: VG, G, U Programtillhörighet: Fastställande Kursen är beställd av Lärarhögskolan och inrättad av xxx institution. Kursplanen är fastställd av xxxx fakultet. Kursplanen gäller från 201x-xx-xx. Innehåll Med utgångspunkt i läroplansteori behandlas olika perspektiv på formulering, transformering och realisering av läroplaner. Teorier om lärande, kunskap och undervisning studeras och deras inbördes relationer analyseras. Vidare introduceras centrala begrepp inom det didaktiska fältet av relevans för planering och analys av undervisning. Kunskapsteoretiska perspektiv fördjupas och relateras till frågan om vetenskap och beprövad erfarenhet som grund för lärares undervisning. Begreppet lärarkompetens problematiseras liksom förhållandet mellan undervisningsteori och undervisningspraktik. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse redogöra för centrala läroplansteoretiska begrepp, (FSR 1) redogöra för och jämföra olika teorier om kunskap, lärande och undervisning, (2) redogöra för didaktiska frågeställningar av relevans för lärares undervisningsuppdrag, (3) Färdighet och förmåga

65 med utgångspunkt i läroplansteori problematisera styrdokumentens och andra faktorers betydelse för didaktiska överväganden, (4) diskutera relationen mellan undervisningsvetenskap och undervisningskonst samt betydelsen av olika lärarkunskaper för elevers lärande, (5) Värderingsförmåga och förhållningssätt kritiskt granska olika didaktiska inriktningar och deras konsekvenser för lärande och undervisning. (6) Förkunskapskrav För antagning till programmet fodras godkänd magisterexamen eller högre i ämne relevant för ämneslärarexamen. Undervisningens uppläggning Läroplansteoretiska och didaktiska begrepp bearbetas genom föreläsningar, litteraturstudier och seminarier. I gruppövningar problematiseras och diskuteras olika faktorers betydelse för didaktiska beslut. I seminarier och enskilda bearbetningar granskas olika didaktiska perspektiv och deras konsekvenser för elevers lärande. Genom dessa undervisningsformer tränar studenten dessutom förmågan att följa kunskapsutvecklingen inom det utbildningsvetenskapliga området, göra självständiga och kritiska bedömningar samt söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. Undervisningsformerna utvecklar studenternas förutsättningar att bedriva yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet. Examination De förväntade studieresultaten 1-4 examineras genom en enskild skriftlig tentamen. Förväntade studieresultat 5-6 examineras genom ett seminarium. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall examinationer inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till de missade examinationerna. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se

66 Övriga föreskrifter Kurslitteratur Ball, Deborah L & Franceska M. Forzani. Building a Common Core for Learning to Teach and Connecting Professional Learning to Practice. American Educator, 35(2), pp , 38-39: 2011: URL: Hansén, Sven- Erik & Forsman, Liselott(red.)(2011) Allmändidaktik vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur. (391 s) Hiebert, James. Gallimore, Ronald & Stiegler, James.W(2001) A Knowledge Base for the Teaching:What Would It Look Like and How Can We Get One? Educational Reseacher, Vol.31, No.5, pp. 3-15: URL: Håkansson, Jan & Sveriges kommuner och landsting (2011) Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. (65 s) Imsen, Gunn(2006) Elevens värld, Introduktion till pedagogisk psykologi, Kap 1-2, 7-11 Lund. Studentlitteratur, (171 s) Linde, Göran(2012) Det ska ni veta en introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur (120s) Lindström, Gunnar och Pennlert, Lars Åke (2012). Undervisning i teori och praktik en introduktion i didaktik, 5:e upplagan. Umeå: Fundo förlag. (70 s) Läroplan för gymnasiet (Lgy 11) Läroplan för grundskolan (Lgr 11) Pennlert, Lars Åke. (2013) Visible Teaching? Perspectives on Teaching and Teaching Competence. Didaktisk Tidskrift Vol 23, No , s Uljens, Michael.(2009) Critical School Didactics - A theory and its features Åbo Akademi University: URL: _Critical_School_Didactics_-_A_theory_and_its_features,_1.11_2009%20.pdf

67 Bilaga 4 - Den professionella läraren I: Barns och ungas utveckling, specialpedagogik, sociala relationer och kommunikation The professional teacher I: Child and youth development, Special education, Social relationships and Communication Högskolepoäng: 7,5 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Medverkande institution/-er och omfattning: Pedagogiska institutionen 2 hp Huvudområde: Anges ej Nivå: Avancerad Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Anges ej, fastställs av Lärarhögskolan Betygsgrader: Programtillhörighet: Fastställande Kursen är beställd av Lärarhögskolan och inrättad av Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Kursplanen är fastställd av xxxx fakultet. Kursplanen gäller från 201x-xx-xx. Innehåll Under kursen fördjupas kunskaper om ungdomars och vuxnas olika förutsättningar för lärande. Det specialpedagogiska fältet introduceras där relationen pedagogik/specialpedagogik och en skola för alla bearbetas och problematiseras. Centrala värdegrundsfrågor inom specialpedagogik, exempelvis inkludering på individ-, grupp och organisationsnivå problematiseras med hjälp av aktuella teorier inom området. Grupper, grupprocesser och arbetslagens betydelse i en heterogen skolkontext behandlas och lärarens roll för att skapa goda sociala relationer uppmärksammas. Bakomliggande orsaker till konflikters uppkomst och strategier för att hantera dessa introduceras och bearbetas. Integrerat med kursens innehåll behandlas och bearbetas vidare vikten av ett adekvat bemötande av kollegor/elever/föräldrar samt den egna kommunikativa kompetensens betydelse som stöd för den pedagogiska verksamheten. I kursen ingår även röst och talvård. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande Kunskap och förståelse - Redogöra för teorier om, ungas och vuxnas utveckling och olika förutsättningar för lärande och utveckling (fsr 1) - Redogöra för teorier om grupper, grupprocesser och konflikhantering i skolkontext och vikten av att läraren besitter relationell kompetens (fsr 2)

68 Färdighet och förmåga - Observera, dokumentera, analysera och föreslå åtgärder för att bemöta och hantera elevers olikheter och utveckling i relation till verksamhetens mål. (fsr3) - Tillämpa strategier för konflikthantering (fsr 4) - Visa kommunikativ förmåga samt diskutera kommunikationens betydelse vid bemötande av elever, kollegor och vårdnadshavare (fsr5) Värderingsförmåga och förhållningssätt - Reflektera över olika elevers förutsättningar och behov samt problematisera den sociala interaktionens betydelse mellan lärare, elever och vårdnadshavare i utvecklandet av ett professionellt förhållningssätt (fsr6) Förkunskapskrav För antagning till programmet fodras godkänd magisterexamen eller högre i ämne relevant för ämneslärarexamen. Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och gestaltande övningar. Föreläsningarna är i huvudsak introducerande och/eller av generell karaktär. Seminarier och gestaltande övningar som sker i mindre grupper syftar till att bearbeta och/eller examinera kursens innehåll. Examination Innehåll som behandlar i kursen centrala teorier och begrepp tenteras skriftligt eller med hjälp av individuella inlämningsuppgifter. Värdegrundsfrågor och delar som behandlar i kursen ingående färdigheter examineras i form av seminarier och gestaltande övningar. Innehåll rörande Grupper, grupprocesser och arbetslagens och lärarens roll för att skapa goda sociala relationer examineras av Pedagogiska institutionen övriga delar av Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

69 Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se Övriga föreskrifter Kurslitteratur Aspelin, Jonas (2010) Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups Elvén Hejlskov Bo (2009) Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund. Studentlitteratur Friberg Birgitta, Hakvoor t Ilse (2011) Konflikthantering i professionellt lärarskap Malmö : Gleerups Hägg, Kerstin & Kuoppa Svea-Maria (2007) Professionell vägledning. Lund. Studentlitteratur Imsen, Gunn (2006) Elevens värld, introduktion till pedagogisk psykologi. 4:e upplagan. Lund. Studentlitteratur kap 6, 14 Jakobsson Inga-Lill, Nilsson Inger (2011)Specialpedagogik och funktionshinder. Att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande lärmiljö Natur & Kultur. Ozlem Erten & Robert Samuel Savage (2012) Moving forward in inclusive education research, International Journal of Inclusive Education, 16:2, , DOI: / URL: Persson Bengt (2013) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap 3., omarb. uppl. : Stockholm : Liber Thornberg Robert (2006) Det sociala livet i skolan : socialpsykologi för lärare 1. uppl. : Stockholm : Liber Staffan Larsson (2013) Vuxendidaktik. Fjorton tankelinjer i forskningen om vuxnas lärande. Natur och kultur: Stockholm.

70 Bilaga 5 Den professionella läraren II: Uppdrag, ledarskap och undervisning, 7,5 hp The professional teacher II: Mission, leadership and teaching, 7,5 hp Högskolepoäng: 7,5 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Pedagogiska institutionen Medverkande institution/-er och omfattning: Tillämpad utbildningsvetenskap 2hp Huvudområde: Anges ej Nivå: Avancerad Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Anges ej, fastställs av Lärarhögskolan Betygsgrader: VG, G, U Programtillhörighet: Fastställande Kursen är beställd av Lärarhögskolan och inrättad av xxx institution. Kursplanen är fastställd av xxxx fakultet. Kursplanen gäller från 201x-xx-xx. Innehåll Innebörder i läraryrket som profession behandlas samt betydelsen av utbildning, vetenskap och beprövad erfarenhet i yrkesutövningen. Lärares uppdrag i informationssamhället diskuteras och problematiseras och andra faktorer av betydelse för undervisningen analyseras. Särskilt beaktas olika mediers betydelse i lärandet. Med utgångspunkt i studerandes egna erfarenheter diskuteras begreppet pedagogiskt ledarskap och ledarskapets betydelse för elevers lärande. Lärares uppdrag enligt styrdokumenten behandlas inom olika ämnesområden liksom didaktiska modeller av relevans för planering, genomförande och utvärdering av undervisning. Digital design för undervisning och lärande behandlas generellt samt med koppling till olika ämnesområden. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna Kunskap och förståelse redogöra för olika perspektiv på lärarprofessionen och pedagogiskt ledarskap (FSR 1) redogöra för centrala begrepp i styrdokumenten, (2) redogöra för faktorer som påverkar undervisning och lärande, (3) Färdighet och förmåga identifiera och diskutera didaktiska problem med anknytning till olika ämnesområden,(4)

71 planera och analysera avgränsade undervisningsmoment inom olika ämnesområden, (5) utifrån teorier om didaktisk design i digitala miljöer planera och analysera undervisningsmoment av relevans för läraruppdraget (6) Värderingsförmåga och förhållningssätt kritiskt granska egna och andras didaktiska förhållningssätt och ställningstaganden, (7) kritiskt värdera betydelsen av olika digitala verktyg och digitala miljöers roll i undervisningen. (8) Förkunskapskrav För antagning till programmet fodras godkänd magisterexamen eller högre i ämne relevant för ämneslärarexamen. Undervisningens uppläggning Genom föreläsningar och seminarier bearbetas perspektiv på lärarprofessionen och pedagogiskt ledarskap. Genom enskilda och gruppvisa planeringsövningar identifieras och diskuteras didaktiska problem. I seminarieform granskas och diskuteras läraruppdraget i olika ämnen, i relation till de dokument som styr skolans verksamhet. Därutöver exemplifieras och problematiseras didaktisk design i digitala miljöer genom föreläsningar, workshops och i seminarieform. I dessa undervisningsformer tränas förmågorna att göra självständiga och kritiska bedömningar och att urskilja, formulera och lösa komplexa problem i undervisningen. Vidare tränas beredskapen att möta förändringar i arbetslivet. Examination I examinerande seminarier behandlas olika perspektiv på lärarprofessionen, pedagogiskt ledarskap, faktorer som påverkar undervisning och lärande samt digital didaktisk design. Förmågan att planera och analysera undervisning examineras genom redovisning och granskning av självständiga planeringar i digital form. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

72 Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se Övriga föreskrifter Kurslitteratur Colnerud, Gunnel & Kjell Granström (2002), Respekt för läraryrket Om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: Stockholms universitets förlag Goodyear, Peter., & Dimitriadis, Yannis. (2013) In medias res: reframing design for learning. (12 s) %20reframing%20design%20for%20learning_Revised_final_ pdf Ekberg, Niclas. (2012), Lärares möten med social medier: applikationer i behov av explikationer. Luleå tekniska universitet. Institutionen för konst, kommunikation och lärande. (Valda delar) Hattie, John (2012) Visible learning for teachers: maximizing impact on learning. New York: Routledge Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel(2012) Utmärkt undervisning, Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Bokförlaget Natur och kultur (300 s.) Jensen, Elsebeth & Løw, Ole(red) (2011) Pedagogiskt ledarskap: om att skapa goda relationer i klassrummet Malmö: Gleerups utbildning. (204 s.) Läroplan för gymnasiet (Lgy 11) Läroplan för grundskolan (Lgr 11) Selander, Staffan & Svärdemo, Eva. (2009). Didaktisk design i digitala miljöer nya möjligheter för lärande. Stockholm: Liber. (Valda delar) Skolverket, 2011, Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen, Ytterligare vetenskapliga artiklar kopplat till didaktisk design och ämnesområde tillkommer Referenslitteratur Lindström, Gunnar och Pennlert, Lars Åke (2012). Undervisning i teori och praktik en introduktion i didaktik, 5:e upplagan. Umeå: Fundo förlag. (70 s)

73 Bilaga 6 Bedömning Assessment Högskolepoäng: 7,5 högskolepoäng Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 3,5 hp Medverkande institution/-er och omfattning: TUV 2hp, Pedagogik 2hp Huvudområde: Anges ej Nivå: Avancerad Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Utbildningsområde: Anges ej, fastställs av Lärarhögskolan Betygsgrader: Programtillhörighet: Fastställande Kursen är beställd av Lärarhögskolan och inrättad av xxx. Kursplanen är fastställd av xxxx fakultet. Kursplanen gäller från 201x-xx-xx. Innehåll Kursen handlar om bedömningar som underlag för beslut och åtgärder i lärarens yrkespraktik. Den övergripande målsättningen är att den studerade ska utveckla sin förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling samt att kommunicera utfall från olika former av bedömningar såväl till eleverna och deras vårdnadshavare som till skolledare. Syftet med dessa bedömningar är att genom formativa bedömningar stödja elevers lärande samt att genom summativa bedömningar på ett tillförlitligt och likvärdigt sätt kunna utöva betygsättning. Den studerande ska också kunna ta ställning till bedömningars kvalitet då en viktig aspekt av bedömning är dess önskade och oönskade konsekvenser för olika typer av beslut, där prov och betyg används som underlag, men också för den enskilde elevens motivation och lärande. Kursen är indelad i två moment. Moment 1: Grundläggande teorier om bedömning samt summativa bedömningar i teori och praktik hp Som en central utgångspunkt för en god bedömnings- och utvärderingskultur innehåller momentet centrala begrepp som rör kunskapsbedömningar. Momentet har ett fokus på definitioner och tillämpning av kvalitetskriterier, med sikte på reliabla och valida bedömningspraktiker. Momentet sätter även in bedömning och betygsättning i ett samhällsperspektiv. Nationella utvärderingar och internationella komparativa studier om undervisning och elevers resultat behandlas för att ge perspektiv på undersökningarna, deras resultat och konsekvenser. Momentet behandlar även utvärdering, uppföljning och kvalitetssäkring av undervisning. Momentet handlar om hur information om elevers kunskaper kan insamlas, tolkas och kommuniceras för summativa syften. Det inkluderar utformning och användning av olika typer av prov, men också om alternativa bedömningsformer.

74 Fokus ligger på summativa bedömningar som underlag för beslut om betyg, men också som underlag för skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner. Eftersom principer för betygssättning styrs av det betygssystem som är gällande, kommer momentet att behandla den svenska betygsmodellen, inklusive kunskapskravens utformning, de riktlinjer som finns och hur man som lärare utifrån dessa bör arbeta för att kunna sätta valida betyg. Moment 2: Formativ bedömning och motivation i teori och praktik, hp Momentet handlar om formativ bedömning och hur det kan användas i undervisningen för att främja elevers lärande. Det inkluderar tekniker för hur formativ bedömning kan användas i praktiken och teorier för teknikernas funktion och dess effektivitet. Formativ bedömning innebär att belägg för lärande används för att justera undervisning för att bättre möta elevernas behov, och innehåller strategier för följande områden: 1) gemensam måltolkning; 2) identifikation av elevers kunnande; 3) feedback; 4) självreglerat lärande (inkluderande självbedömning); 5) eleverna som undervisningsresurser för varandra (inklusive kamratbedömning). Momentet behandlar också motivationsteorier och hur kunskap om dessa kan användas i undervisningen för att förstå och stödja elevers motivation att lära. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna Kunskap och förståelse - redogöra för centrala begrepp och deras användning i samband med bedömning, betygsättning och utvärdering (fsr 1), - redogöra för teorier om formativ bedömning och motivation och hur de kan användas för att stödja elevers lärande (fsr 2), - redogöra för olika modeller för systematiska utvärderingar, uppföljning och kvalitetsarbete samt storskaliga mätningars användning och kvalitet (fsr 3), - redogöra för varför nationella prov och internationella komparativa studier genomförs, hur deras resultat tolkas och används samt deras begränsningar och möjligheter (fsr 4). Färdighet och förmåga - genomföra valida och reliabla bedömningsprocesser för summativa syften (fsr 45), - använda formativ bedömning och teorier om motivation samt argumentera för hur en undervisningspraktik kan utvecklas till att bli mer formativ och för att bättre främja elevers lärande och motivation (fsr 65)., - ge förslag på och argumentera för hur en undervisnings- och bedömningspraktik kan utvärderas och utvecklas för att främja elevers lärande och motivation (fsr 7)

75 Värderingsförmåga och förhållningssätt - värdera och kritiskt granska sin egen och andras undervisnings- och bedömningspraktik ur både ett bedömningsteoretiskt perspektiv och ett motivationsteoretiskt perspektiv (fsr 86), - diskutera hur olika modeller för systematisk utvärdering och uppföljning kan användas för att utveckla undervisning (fsr 79). Förkunskapskrav För antagning till programmet fodras godkänd magisterexamen eller högre i ämne relevant för ämneslärarexamen. Undervisningens uppläggning Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner och tillämpande övningar. Främst föreläsningarna, men även gruppdiskussioner, ger studenten stöd för att uppnå de förväntade studieresultaten under rubriken Kunskap och förståelse. Seminarier, gruppdiskussioner och tillämpade övningar ger studenten stöd för att uppnå de förväntade studieresultaten under rubrikerna Färdighet och förmåga samt Värderingsförmåga och förhållningssätt. Seminarier och tillämpade övningar är obligatoriska. Genom dessa undervisningsformer tränar studenten dessutom förmågan att följa kunskapsutvecklingen inom bedömningsoch utvärderingsområdena och göra självständiga och kritiska värderingar. Undervisningsformerna utvecklar studenternas förutsättningar att bedriva yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet. Examination De förväntade studieresultaten examineras genom skriftliga prov, muntliga seminarier och skriftliga hemuppgifter. Studentens prestationer kommer att bedömas i en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22, HF). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.

76 Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se Övriga föreskrifter Kurslitteratur Agneta Hult, Anders Olofsson Utvärdering och bedömning i skolan : för vem och varför? Stockholm : Natur & kultur : 2011 : 253 s. : ISBN: (inb.) Obligatorisk Se bibliotekskatalogen Album Britta Moberger Vi värderar kvalitet : om självvärdering och lärares utvecklingsarbete Stockholm : Lärarförbundet : 2005 : 50 s. : URL: /$file/Pdf.pdf Obligatorisk Planering och genomförande av undervisningen [Elektronisk resurs] : för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Stockholm : Skolverket : 2011 : 45 s. : URL: Fritt tillgänglig via Skolverkets webbplats Obligatorisk Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Stockholm : Skolverket : 2011 : 279 s. : URL: Fritt tillgängligt via Skolverkets webbplats ISBN: Obligatorisk Se bibliotekskatalogen Album Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 Stockholm : Skolverket : 2011 : 202 s. : URL: Fritt tillgänglig via Skolverkets webbplats ISBN: Obligatorisk Se bibliotekskatalogen Album Bengt Selghed Betygen i skolan : kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis 2. uppl. : Stockholm : Liber : 2011 : 220 s. : ISBN: Obligatorisk Se bibliotekskatalogen Album

77 Systematiskt kvalitetsarbete : Allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet : för skolväsendet Stockholm : Skolverket : 2012 : 52 s. : URL: Fritt tillgänglig via Skolverkets webbplats ISBN: Obligatorisk Se bibliotekskatalogen Album Bedömning och betygsättning i gymnasieskolan: Skolverkets allmänna råd. Stockholm: Skolverket. 2012: 45s. URL: Fritt tillgänglig via Skolverkets webbplats ISBN: Obligatorisk Se bibliotekskatalogen Album Anders Jönsson, Gunilla Svingby The use of scoring rubrics: Reliability, validity and educational consequences Educational Research Review 2 (2007): Obligatorisk John Hattie, Helen Timperley The power of feedback Review of Educational Research 77(1) : 2007 : : Obligatorisk Helena Korp Kunskapsbedömning - vad, hur och varför [Elektronisk resurs] : kunskapsöversikt Stockholm : Skolverket : 2011 : 133 s. : URL: Fritt tillgängligt via Skolverkets webbplats Obligatorisk Christina Wikström Konsten att göra bra prov : Vad lärare behöver veta om kunskapsmätning Natur & Kultur : 2012 : 224 s. : ISBN: (inb.) Obligatorisk Se bibliotekskatalogen Album Dylan Wiliam Att följa lärande : formativ bedömning i praktiken 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2013 : 200 s. : ISBN: Obligatorisk Se bibliotekskatalogen Album M Simon, R Tierney What's still wrong with rubrics: Focusing on the consistency of performance criteria across scale levels. Practical Assessment: 9(2) :

78 URL: Practical Assessment: 9(2) Obligatorisk Blandat Artiklar och arbetsmaterial om ca 200 sidor tillkommer Blandat : Obligatorisk

79 Bilaga 7 Tabell 1. Inplacering av förväntade studieresultat i examensmålen för lärarutbildningen för Kompletterande pedagogisk utbildning. Lärarhögskolan har markerat de blå rutorna i förfrågansunderlaget. De förväntade studieresultaten i varje föreslagen kursplan är numrerade i den ordning de står i kursplanen (1-n) Lärandemål Kurs 1 Kurs 2 Kurs 3 Kurs 4 Kurs 5 Kurs 6 Anmärkning Kunskap och förståelse visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia 2,3,4, 8, 9 1,3,4, 5,6,7, 10 2,3,4,6 1,2,3 1,3,4,6 1 2, 4 1

80 visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning 1, 2, 4, 5, 8 Färdighet och förmåga visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas 3 visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, 2, 6 Mål för examensarbete visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling 2,3,4, 5,6 2,3,4, 5,6,7,8 3, 7, 9 visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, 4,5 4,5 3 3 VFU- mål

81 visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen 4,5 VFU- mål 5 6,8 VFU- mål - visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten VFU- mål Kurs 1 Kurs 2 Kurs 3 Kurs 4 Kurs 5 Kurs 6 Värderingsförmåga och förhållningssätt visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet 6 Programmål VFU- mål VFU- mål

82 Bilaga 8 Beställning av KPU Sammanställning av lärarresurs Tabell 1: Lärarresurs inom kurs/kurser (%). Kurs Andelen vetenskaplig kompetens Konstnärlig kompetens Varav vid egna institutionen Med- Verkande institution Andelen professionsinriktad kompetens Kurs 1 100% TUV 6 100% Kurs 2 100% 80% 100% Stat 1,5 100% IS 2,5 100% 100% 100% Kurs 3 100% 100% 100% Kurs 4 100% Tuv5,5 hp 100% Kurs 5 100% Ped5,5 hp 100% Kurs 6 100% NMD 3,5hp 100% Ped 2hp 100% TUV 2hp 100% TUV 2hp Ped 2hp 100% 100% 100% 100%

83 NMD, Pedagogik och TUV m fl Bilaga 9 Synpunkter efter dialog om den kompletterande pedagogiska utbildningen med hög studietakt Tack för er medverkan i dialogen om den kompletterande pedagogiska utbildningen med hög studietakt. Här kommer synpunkter från Lärarhögskolans ledning för inarbetning i förslag inför styrelsebehandling Reviderade förslag ska lämnas till kanslichef Annika Kjellsson Lind senast onsdag den 4 december. Allmänna synpunkter -Progression. Progression mellan de olika kurserna har diskuterats under utvecklingsarbetet. En tydlig progression mellan kurserna kommer att skrivas fram i ett särskilt dokument som ska utvecklas i samråd mellan de medverkande institutionerna under våren Att i kursplanen tydliggöra att ett moment i en kurs ska fullföljas i en annan kurs ser vi som olyckligt. Den ena kursplanen kan inte föreskriva vad en annan kurs ska göra. Däremot kan ett PM tydliggöra detta. - Samverkan mellan institutioner. Den korta tid som fanns till förfogande för att ta fram kursplanerna medförde att det inte fanns några möjligheter till samverkan med andra institutioner, förutom de tre förslagsställande institutionerna. Vi har absolut ambitionen att använda hela universitetet som resurs. Samtidigt ser vi det som viktigt att inte komplicera organisation och genomförande eftersom kurserna enbart omfattas av 7,5 hp och redan är mycket omfattande beträffande innehåll och FSR. Vi har därför noga övervägt samverkan. I vissa fall har vi anlitat medverkande institutioner och avsatt avgränsade hp. (se kursplan 1,2) Därutöver avser vi att anlita andra institutioner genom att köpa in kompetens till vissa moment som inte synliggörs i form av hp i kursplanen. betygskriterier för G och VG ska skrivas in i kursplanerna, -FSR är de krav studenterna måste uppfylla för att få godkänt på kursen, vilket därmed är detsamma som G-kriterier. I de gamla kursplanerna i gymnasiet (lpf94) fanns det såväl uppnåendemål (som skulle uppfyllas för att få godkänt) och betygskriterier för G. Uppnåendemålen och G-kriterierna överensstämde inte alltid och det gjorde att lärarna fick problem med att avgöra om de skulle sätta betyg enligt uppnåendemålen eller betygskriterierna. Detta bör undvikas i kursplaner på högskolenivå och därför bör endast FSR finnas med. Så är fallet i våra föreslagna kursplaner. Vad gäller betygskriterier för VG, så finns det inga krav på sådana i högskolelagen. Inte heller i kursplanemallen för Umeå universitet finns det instruktioner om att betygskriterier för VG ska finnas med. FSR, betygsgrader och examinationsformer finns med i kursplanemallen, men ingenting om betygskriterier. I en kursplan bör allt vara skrivet kortfattat och juridiskt korrekt, eftersom kursplaner är juridiska dokument. Av den anledningen riskerar text om betygskriterier för VG att bli alltför generellt och kortfattat formulerat, så att varken lärare eller studenter tydligt förstår vilka kraven är. Av den anledningen har vi valt att inte formulera några betygskriterier för VG i kursplanerna. Mer utförliga och konkretiserade VG-kriterier kommer att formuleras i de studieguider som kommer att utarbetas under utvecklingsarbetet.

84 NMD, Pedagogik och TUV m fl Bilaga 9 följande formulering i de nationella examenmålen återfinns inte vare sig innehållsbeskrivning eller FSR i någon kurs: beakta betydelsen av olika mediers betydelser. Går det att förtydliga genom innehållsbeskrivning och/eller FSR var detta behandlas i någon/några av terminens kurser? Detta FSR har lagts in i kurs 5, Den professionella läraren II, bilaga 5. Kurs 1 Utbildningens villkor och samhälleliga funktion: undersök möjlighet till samarbete* med andra institutioner kring innehåll om demokrati och mänskliga rättigheter. Här har kontakt tagits med institutionen för Statsvetenskap som kommer att ansvara för kunskapsinnehåll som är kopplat till Demokrati och mänskliga rättigheter, omfattande 1,5 hp. undersök möjlighet till samarbete med andra institutioner vad gäller de utbildningshistoriska delarna. Utbildningshistoria kommer att utgöra en marginell del av kursen vilket innebär att vi föredrar att köpa in kompetens förslagsvis från IS. för in begreppet de mänskliga rättigheterna i FSR och/eller i innehållsbeskrivningen, se kursplan bilaga 1 många intressanta titlar finns i referenslistan som kan föras till den ordinarie kurslitteraturlistan. Se förslag reviderad kursplan bilaga 1 Kurs 2 Vetenskap och kunskap: undersök möjlighet till samarbete* med andra institutioner kring innehåll om vetenskapsteori, NMD har kontaktat IdéSam och föreslagit samarbete kring kursen. Båda institutionerna är överens om att samarbeta men lämnar in var sitt förslag till kursplan. Huvudanledning till detta är tidsbrist. IdéSam är inskriven som medverkande med 2,5 hp i kursplanen. fokus i kursen bör ligga på utbildningsvetenskaplig teori och metod, Se förslag till reviderad kursplan, bilaga 2. formuleringar om att förbereda för examensarbetet kan utgå till förmån för ökat fokus på allmän vetenskapsteori och utbildningsvetenskaplig teori och metod. Se förslag till reviderad kursplan, bilaga 2 Kurs 3 Undervisning och lärande läroplansteori och didaktik: hur ska FSR 4 och 6 examineras vid tenta? se över skrivning kring obligatoriska seminarier. Se reviderad kursplan, bilaga 3. Kurs 4 Den professionella läraren I: Barns och ungas utveckling, specialpedagogik, sociala relationer och kommunikation: undersök möjlighet till samarbete* med andra institutioner kring innehåll om muntlig och skriftlig kommunikation och hur detta kan stärkas upp dels i kurs 4, dels för hela terminen (det senare kan göras under vårens utvecklingsarbete, se vidare under rubriken Utvecklingsarbete ), föreläsare vad gäller skriftlig kommunikation kommer att anlitas från Institutionen för språkstudier. tydliggör att logopederna ingår i denna kurs, har skrivits in under Innehåll tydliggör vilken institution som står för och examinerar vilken del av kursen i innehållsbeskrivningen, Har förtydligats under examination för in begreppet sociala relationer i FSR under Kunskap och förståelse, Har förts in i fsr (2)

85 NMD, Pedagogik och TUV m fl Bilaga 9 se över innehållsbeskrivning och FSR så att ökat fokus blir på ungas och vuxnas lärande. För in begreppet vuxnas lärande och om möjligt lägg mindre fokus på barns utveckling och lärande, Har åtgärdats i kursplanen, bilaga 4. det är möjligtvis ett lite för stort fokus på vägledning i litteraturlistan. Finns andra titlar, alternativt fler titlar, bara en bok ingår och den har samtalsfärdigheter i fokus denna kurs täcker många nationella examensmål. Kommentera varför det förhåller sig på det viset i anslutning till den tabell där kopplingen mellan kurs och nationella examensmål framgår. Då kursens innehåll greppar över ett brett område berörs många nationella examensmål. Flera av dessa mål berörs också i andra kurser Kurs 5 Den professionella läraren II: Uppdrag, ledarskap och undervisning, 7,5 hp: för in begreppet verktyg dvs. kritiskt värdera betydelsen av olika digitala verktyg och miljöer i FSR under värderingsförmåga. Se reviderad kursplan, bilaga 5. Kurs 6 Bedömning: tydliggör och jämna ut poängfördelning mellan föreslagna moment, exempelvis 4 hp för det första momentet och 3,5 hp för det andra momentet. Se reviderad kursplan (bilaga 6) innehållsbeskrivning och FSR är något för detaljerade. Se över formuleringarna/antalet FSR så att de blir mer övergripande. Se förslag reviderad kursplan (bilaga 6) * allt samarbete ska vara poängsatt. Utvecklingsarbete våren 2014 (färdigställs under våren 2014): tydliggör progression mellan kurser, förfina betygskriterier, skapa en variation av examinationsformer mellan kurser så att antalet examinerande tillfällen blir varierande, täcker FSR och inte är för många, skapa en progression vad gäller examensmålet kring kommunikation (att lyssna, att skriva, att tala), från kurs 1 till kurs 6. Undersök möjlighet till samarbete med andra institutioner i denna del, färdigställ litteraturlistor, gärna med litteratur på annat språk än svenska i varje kurs (under förutsättning att kvalitativ litteratur finns att tillgå).

86 Institutionen för idé- och samhällsstudier Lena Eskilsson, Prefekt Umeå universitet, Umeå Telefon: E-post: Svar på förfrågan Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) med förhöjd studietakt Dnr LH: Datum Bilaga p 72 C Förslag på kurs inom Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) med förhöjd studietakt för studenter med minst magisterexamen i ett ämne, avancerad nivå Förslaget avser kurs nr. 2, Vetenskap och kunskap 7,5 hp. Förslaget har reviderats i enlighet med synpunkter från Lärarhögskolans ledning.

87 Kompetensredovisning I tabell 1 nedan ska en övergripande kompetensredovisning av undervisande lärare i aktuell kurs lämnas. Ur tabellen ska omfattningen av för kursens innehåll relevant vetenskaplig, konstnärlig och/eller professionsinriktad kompetens kunna utläsas. Tabell 1: Lärarresurs inom kurs/kurser (%). Kurs Andelen vetenskaplig kompetens Konstnärlig kompetens Varav vid egna institutionen Andelen professionsinriktad kompetens Varav vid egna Kurs Förslag till kursplan Vetenskap och kunskap, 7,5 högskolepoäng Engelska namnet på kursen Science and Knowledge Högskolepoäng: 7,5 högskolepoäng Kurskod: 6LUxxx Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Medverkande institution/-er och omfattning: Handelshögskolan (statistik) 1,5 hp, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik 1,5 hp Huvudområde: Anges ej Nivå: Avancerad nivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Masterexamensnivå, krav på examen på avancerad nivå i förkunskapskrav Utbildningsområde: Anges ej, fastställs av Lärarhögskolan Betygsgrader: U-VG Programtillhörighet: Kompletterande pedagogisk utbildning med förhöjd studietakt Fastställande Kursen är beställd av Lärarhögskolan och inrättad av Institutionen för idé- och samhällsstudier. Kursplanen är fastställd av Humanistisk fakultet. Kursplanen gäller från 201x-xx-xx.

88 Innehåll I kursen presenteras och diskuteras utbildningsvetenskap som forskningsområde och aktuella frågeställningar och inriktningar inom utbildningsvetenskaplig forskning. Centrala begrepp, problem och ståndpunkter inom allmän vetenskapsteori presenteras och diskuteras. Centrala metodologiska debatter som är relevanta för utbildningsvetenskaplig forskning introduceras. Studenter får under kursen kunskap om kvalitativa och kvantitativa (statistiska) metoder, samt om källkritiska metoder för att värdera berättande källor. De kunskaper och färdigheter i vetenskapsteori och vetenskaplig metod som kursen ger utgör en förberedelse för studenternas självständiga examensarbeten och ger också en förståelse för vad det innebär att som yrkesverksam lärare arbeta utifrån en vetenskaplig grund. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande Kunskap och förståelse - ha fördjupad insikt om aktuella frågeställningar och inriktningar inom utbildningsvetenskaplig forskning - ha fördjupade kunskaper om centrala vetenskapsteoretiska begrepp, problem och ståndpunkter - ha kunskap om några uppfattningar om förhållandet mellan vetenskap och genus - ha kunskaper om kvalitativa och kvantitativa metoder - ha kunskap om grundläggande statistisk terminologi samt visa förståelse för den statistiska inferensteorins grundläggande principer Färdighet och förmåga - ha förmåga att självständigt och kritiskt diskutera vetenskapsteoretiska problem och ståndpunkter - ha förmåga att självständigt och kritiskt reflektera över relationen mellan vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet och deras betydelse för lärares yrkesutövning - ha förmåga att tolka och värdera statistiska resultat presenterade i exempelvis vetenskapliga tidskrifter Värderingsförmåga och förhållningssätt - ha förmåga att källkritiskt värdera berättande källor - ha förmåga att självständigt diskutera värderingars roll och möjligheten till objektivitet inom utbildningsvetenskaplig forskning. Förkunskapskrav Godkänd magisterexamen eller högre i ämne relevant för ämneslärarexamen, eller motsvarande.

89 Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, tillämpningsövningar och seminarier. Föreläsningar ger studenten stöd att uppnå de förväntade studieresultat som handlar om att ha fördjupade kunskaper och insikt, men stöder även studentens förmågor att kritiskt reflektera, diskutera och värdera. Tillämpningsövningar stöder tillägnandet av kunskaper om och förmåga att tillämpa källkritiska och statistiska metoder. Seminarier ger stöd för att uppnå såväl fördjupade kunskaper som färdigheter och förmågor. Examination Examinationen utgörs av skriftliga prov samt obligatoriska seminarier. Vid seminarier examineras studentens förmåga att självständigt och kritiskt diskutera och reflektera. Vid skriftliga prov examineras övriga förväntade studieresultat. Skriftliga prov bedöms med något av betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Deltagande vid seminarier bedöms med något av betygen Godkänd eller Underkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att studenten är minst godkänd på samtliga delar av examinationen. Betyget för hela kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid samtliga delar av examinationen. För betyget Väl godkänd läggs i bedömningen särskild vikt vid den studerandes analytiska och problematiserande förmåga. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se Övriga föreskrifter Kurslitteratur Ahrne, Göran och Peter Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder, Malmö: Liber, 2011.

90 Bergström, Lars, Objektivitet, en undersökning av innebörden, möjligheten och önskvärdheten av objektivitet i samhällsvetenskapen. Stockholm: Bokförlaget Prisma, 1972 (läses i urval). Durkheim, Emile, What is a Social Fact? I M. Martin & L.C. McIntyre (red.): Readings in the Philosophy of Social Science. Cambridge, Massachusetts: The MIT Press, Elster, Jon, Nuts and Bolts for the Social Sciences. Cambridge: Cambridge University Press, 1989 (läses i urval). Geertz, Clifford, Thick deskription: toward an interpretive theory of culture. I M. Martin & L.C. McIntyre (red.): Readings in the Philosophy of Social Science. Cambridge, Massachusetts: The MIT Press, Horwich, Paul, Truth. I R. Audi (red.): The Cambridge Dictionary of Philosophy, Second Edition. Cambridge: Cambridge University Press, Kourany, Janet, Feminist Critiques: Harding and Longino. I J.R. Brown (red.): Philosophy of Science: The Key Thinkers. London: Continuum, Lantz, Björn, Den statistiska undersökningen: grundläggande metodik och typiska problem, 1.uppl. Lund: Studentlitteratur, Lévi-Strauss, Claude, Structural analysis in linguistics and anthropology. I G. Delanty & P. Strydom (red.): Philosophies of Social Sciences. Philadelphia: Open University Press, Moser, Paul K., Epistemology. I R. Audi (red.): The Cambridge Dictionary of Philosophy, Second Edition. Cambridge: Cambridge University Press, Sandin, Bengt och Roger Säljö red. (2006) Utbildningsvetenskap ett kunskapsområde under formering. Stockholm: Carlssons, 381 s. Watkins, John W.N., Historical Explanation in the Social Sciences. I M. Martin & L.C. McIntyre (red.): Readings in the Philosophy of Social Science. Cambridge, Massachusetts: The MIT Press, REFERENSLITTERATUR Broady, Donald (m.fl.) Inventering av svensk utbildningsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådets rapportserie 2:2011 (tillgänglig på Johansson, Lars Göran, Introduktion till vetenskapsteorin, tredje upplagan. Stockholm: Thales, 2011.

91 Undertecknande Inlämnat förslag ska vara undertecknat av prefekt. Om inlämnat förslag innefattar åtaganden från flera institutioner ska prefekter från medverkande institutioner ha undertecknat förslaget. Lena Eskilsson Prefekt, Institutionen för idé- och samhällsstudier Ingrid Svensson Biträdande prefekt, Handelshögskolan Helena Näs Prefekt, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

92 Lärarhögskolan Bilaga 72 C Synpunkter efter dialog om den kompletterande pedagogiska utbildningen med hög studietakt Tack för er medverkan i dialogen om den kompletterande pedagogiska utbildningen med hög studietakt. Här kommer synpunkter från Lärarhögskolans ledning för inarbetning i förslag inför styrelsebehandling Reviderade förslag ska lämnas till kanslichef Annika Kjellsson Lind senast onsdag den 4 december. Allmänna synpunkter betygskriterier för G och VG ska skrivas in i kursplanerna, följande formulering i de nationella examenmålen återfinns inte vare sig innehållsbeskrivning eller FSR i någon kurs: beakta betydelsen av olika mediers betydelser. Går det att förtydliga genom innehållsbeskrivning och/eller FSR var detta behandlas i någon/några av terminens kurser? Kurs 1 Utbildningens villkor och samhälleliga funktion: undersök möjlighet till samarbete* med andra institutioner kring innehåll om demokrati och mänskliga rättigheter, undersök möjlighet till samarbete med andra institutioner vad gäller de utbildningshistoriska delarna, för in begreppet de mänskliga rättigheterna i FSR och/eller i innehållsbeskrivningen, många intressanta titlar finns i referenslistan som kan föras till den ordinarie kurslitteraturlistan. Kurs 2 Vetenskap och kunskap: undersök möjlighet till samarbete* med andra institutioner kring innehåll om vetenskapsteori, fokus i kursen bör ligga på utbildningsvetenskaplig teori och metod, formuleringar om att förbereda för examensarbetet kan utgå till förmån för ökat fokus på allmän vetenskapsteori och utbildningsvetenskaplig teori och metod. Kurs 3 Undervisning och lärande läroplansteori och didaktik: hur ska FSR 4 och 6 examineras vid tenta? se över skrivning kring obligatoriska seminarier. Kurs 4 Den professionella läraren I: Barns och ungas utveckling, specialpedagogik, sociala relationer och kommunikation: undersök möjlighet till samarbete* med andra institutioner kring innehåll om muntlig och skriftlig kommunikation och hur detta kan stärkas upp dels i kurs 4, dels för hela terminen (det senare kan göras under vårens utvecklingsarbete, se vidare under rubriken Utvecklingsarbete ), tydliggör att logopederna ingår i denna kurs, tydliggör vilken institution som står för och examinerar vilken del av kursen i innehållsbeskrivningen, för in begreppet sociala relationer i FSR under Kunskap och förståelse, se över innehållsbeskrivning och FSR så att ökat fokus blir på ungas och vuxnas lärande. För in begreppet vuxnas lärande och om möjligt lägg mindre fokus på barns utveckling och lärande,

93 Lärarhögskolan Bilaga 72 C det är möjligtvis ett lite för stort fokus på vägledning i litteraturlistan. Finns andra titlar, alternativt fler titlar, denna kurs täcker många nationella examensmål. Kommentera varför det förhåller sig på det viset i anslutning till den tabell där kopplingen mellan kurs och nationella examensmål fråmgår. Kurs 5 Den professionella läraren II: Uppdrag, ledarskap och undervisning, 7,5 hp: för in begreppet verktyg dvs. kritiskt värdera betydelsen av olika digitala verktyg och miljöer i FSR under värderingsförmåga. Kurs 6 Bedömning: tydliggör och jämna ut poängfördelning mellan föreslagna moment, exempelvis 4 hp för det första momentet och 3,5 hp för det andra momentet. innehållsbeskrivning och FSR är något för detaljerade. Se över formuleringarna/antalet FSR så att de blir mer övergripande. * allt samarbete ska vara poängsatt. Utvecklingsarbete våren 2014 (färdigställs under våren 2014): tydliggör progression mellan kurser, förfina betygskriterier, skapa en variation av examinationsformer mellan kurser så att antalet examinerande tillfällen blir varierande, täcker FSR och inte är för många, skapa en progression vad gäller examensmålet kring kommunikation (att lyssna, att skriva, att tala), från kurs 1 till kurs 6. Undersök möjlighet till samarbete med andra institutioner i denna del, färdigställ litteraturlistor, gärna med litteratur på annat språk än svenska i varje kurs (under förutsättning att kvalitativ litteratur finns att tillgå).

94 Lärarhögskolan Bilaga 72 C Synpunkter efter dialog om den kompletterande pedagogiska utbildningen, kurs 2 Tack för er medverkan i dialogen om den kompletterande pedagogiska utbildningen med hög studietakt. Här kommer synpunkter från Lärarhögskolans ledning för inarbetning i förslag inför styrelsebehandling Reviderat förslag ska lämnas till kanslichef Annika Kjellsson Lind senast onsdag den 4 december. Kurs 2 Vetenskap och kunskap: då tyngdpunkten i kursen ska vara utbildningsvetenskapligt (med tanke på målgruppen) samt att kursen även ska ge en grund i allmän vetenskaps- och kunskapsteori förfaller 2,5 hp i statistik (dvs. en tredjedel av kursen) för mycket. Se över möjligheterna att justera poängfördelningen, undersök möjligheterna till samarbete* med en utbildningsvetenskapligt profilerad institution vad gäller de utbildningsvetenskapliga delarna. Motivering: under dialogen framkom att institutionen har kompetens inom utbildningsvetenskaplig teori och metod. Vid institutionen finns exempelvis en stor forskningsmiljö inom utbildningshistoria men även forskning inom religionsdidaktik och andra områden kopplade till utbildningsvetenskap. Den utbildningsvetenskapliga forskningen är emellertid bredare än så vid Umeå universitet och för att stärka upp kursen kan ytterligare kompetens inhämtas, innehållsbeskrivning och FSR är möjligtvis något för detaljerade. Se över formuleringarna/antalet FSR så att de blir mer övergripande. * allt samarbete ska vara poängsatt. För kännedom om fortsatt utvecklingsarbete våren 2014 för institutioner som får kursuppdrag: Utvecklingsarbete våren 2014 (färdigställs under våren 2014): tydliggör progression mellan kurser, förfina betygskriterier, skapa en variation av examinationsformer mellan kurser så att antalet examinerande tillfällen blir varierande, täcker FSR och inte är för många, skapa en progression vad gäller examensmålet kring kommunikation (att lyssna, att skriva, att tala), från kurs 1 till kurs 6. Undersök möjlighet till samarbete med andra institutioner i denna del, färdigställ litteraturlistor, gärna med litteratur på annat språk än svenska i varje kurs (under förutsättning att kvalitativ litteratur finns att tillgå).

95 Bilaga p 73 A Verksamhetsberättelse UmePedagogerna 2012/2013 Under verksamhetsåret har UmPe haft 10 styrelsemöten, ett stormöte, ett årsmöte och ett extra årsmöte. Ordförande: Camilla Nilsson ( ) & Mia Gisslén ( fortsatt) Utbildningsbevakare & sekreterare: Frida Gidlund Distansutbildningsbevakare & kassör: Christoffer Bergman (ht 12) och David Wissing (vt 13) Ledamöter: Tuff Ordinarie: Anna Grönblad, Petronella Riby, Mia Gisslén ( ), Elin Stanley ( verksamhetsårets slut) Suppleant: Zonny Marcusson Hectos Ordinarie: Sofia Fransson, Ida-Marie Tholin, Sebastian de Wall (invald fr.o.m verksamhetsårets slut) Suppleant: Emelie Weidebäck (invald fr.o.m verksamhetsårets slut) Smisk Ordinarie: Viktor Ederby, Marcus Andersson Suppleant: Emma Wikström Fortlöpande utbildningsbevakning UmPes styrelse med utbildningsbevakarna har bedrivit fortlöpande utbildningsbevakning och har arbetat aktivt för att få studenter inom Lärarhögskolan att förstå att utbildningsbevakarna finns till för dem och hur de kommer i kontakt med oss. I regelbundna möten med övriga utbildningsbevakare vid Umeå studentkår, NTK och UMS har UmPes dito samarbetat om gemensamma frågor. UmPe har detta år varit med och skrivit den så kallade studentfallsskrivelsen.

96 Bilaga p 73 A Lärarhögskolan Under detta verksamhetsår har Lärarhögskolans ledning med UmPe haft öppna dialogmöten för studenter i syfte att diskutera, lyfta synpunkter och ställa frågor kring studenternas utbildningar. I de olika råd som finns inom Lärarhögskolan har UmPe arbetat aktivt för att tillsätta studentrepresentanter på de platser UmPe förfogar över. Studententrepresentanterna har varit engagerade och råden har uttryckt att studenterna är en viktig del för hur råden ska gå framåt, då det skapar en bra samverkan mellan Lärarhögskolan och dess studenter. UmPe har under verksamhetsåret samarbetat med Lärarhögskolan vid olika event, såsom upptakten för de nya studenterna, examensceremonin för de studenter som tar examen, värvat studenter till intervjuer för Stockholms Universitet och Lärarhögskolan ang. UK1, sommarringning till nya studenter, student för en dag etc. VFU och praktik Under VT-13 var UmPe med i den grupp som skulle ta fram ett nytt VFU avtal. I den gruppen satt presidiet från UmPe, ledningen från Umeå Universitet och de berörda kommunerna, såsom Umeå Kommun, Skellefteå Kommun och Robertsfors Kommun, och även Region Västerbotten hade representanter på plats. Vid första mötet bestämdes det att det skulle bildas en mindre grupp som skulle ta diskussionerna kring hur VFU avtalet skulle formuleras och ifall saker behövdes tas bort eller läggas till. Gruppen bestod av cirka sex personer och från UmPe var ordförande Mia Gisslén representant. UmPe förde fram vikten av att studenter får sina platser i tid, att det är viktigt för studenter att vara på en relevant VFU plats (placering efter inriktning) och att skolan inte utnyttjar studenter som obetalda vikarier. Mottagandet av nya studenter Under HT-13 har det varit tre olika mottagningar för de nya studenterna. TUFF, Hectos och Smisk har alla haft var sin för de studenter som faller inom föreningen. UmPe har innan detta inte haft någon egen mottagningsutbildning för generaler och faddrar, utan uppmanade alla inblandade att anmäla sig till Umeå studentkårs utbildning. Denna mottagningsutbildning innehåller allt som är viktigt att veta när

97 Bilaga p 73 A man är delaktig i en mottagning och UmPe kände att det var nödvändning att anordna en egen när US besitter på mycket kompetens kring detta. Mottagningarna var lyckade och det var många nya studenter som deltog. Under mottagningarna har även nya studenter hittat in i kårföreningarnas styrelser, vilket enligt UmPe är fantastiskt! Under mottagningarna anordnades det en gemensam UmPe-kväll som bestod av massor av olika lekar och team-building utmaningar. Kommunikationsarbete Under verksamhetsåret har våra utbildningsbevakare arbetat väldigt aktivt med att nå ut till våra studenter. Den största kommunikationskällan har varit Facebook. Via Facebook skriver presidiet ut viktig information till studenterna om exempelvis rättigheter, skyldigheter, vart man kan vända sig vid behov av skrivhjälp etc. De har också lagt ut information om kommande event, både inom UmPes ramar men även annat, som exempelvis US eller andra organisationer anordnar. UmPe anordnade under vårterminen ett arbetsmarknadsevent där fyra kommuner och två fackförbund deltog: Umeå Kommun, Skellefteå Kommun, Kiruna Kommun, Nordmalings Kommun, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund. UmPe bjöd Lärarhögskolans studenter på tårta och det hölls även en föreläsning av Lärarförbundet, bland annat om lärarlegitimationen. Eventet var, trots lågt studentdeltagande, lyckat. Till nästa arbetsmarknadsevent kan man dock tänka på att börja planera ännu tidigare. Aktiviteter Styrelsen har under verksamhetsåret anordnat eller deltagit i en rad olika aktiviteter. Bland dessa kan nämnas: Fyra rektorsträffar. Anordnat julsittning på Lokal. Kick-off för UmPes styrelse. Deltagit i universitetets Öppet hus och föreläst för gymnasieelever om lärarutbildningen. Arrangerat ett arbetsmarknadsevent.

98 Bilaga p 73 A Arrangerat en UmPe-kväll i Naturvetarhuset. Styrelsesamkväm, där alla kårföreningarna samlades och lärde känna varandra. Examensceremonier. Umeå Studentkår Under verksamhetsåret har samarbetet med US fungerat bra och det har varit en kontinuerlig kontakt mellan UmPe och US. Under vårterminen startades arbetet med att skapa ett nytt kårhus på campus, i Coronas gamla lokaler. US erbjöd alla sektioner att köpa in sig i det nybildade aktiebolaget, Kårhuset AB och UmPe tackade ja till detta. UmPe äger därför 10 % av Kårhuset AB och under våren tillsattes en arbetsgrupp som skulle försöka finna klarhet i vad som behövdes göra och hur det skulle gå till. Ambitionen var att Kårhuset skulle öppnas till hösten 2013 och dess mottagningar för de nya studenterna, men det var helt enkelt för mycket arbete och man flyttade fram deadlinen.

99 Sektionen UmPe - Umepedagogerna Umeå Umeå Studentkår Reviderade Reviderade Reviderade Reviderade Reviderade Reviderade Reviderade Reviderade Reviderade Reviderade Reviderade Reviderade Reviderade Reviderade Reviderade Stadgar för sektionen UmPe Antagna Medlemskap 1.1 Medlem i UmPe är den som studerar vid Lärarhögskolan samt tecknat medlemskap i sektionen UmPe i Umeå studentkår. 2. Organisation 2.1 UmPe är en partipolitiskt och religiöst obunden sektion inom Umeå studentkår. 2.2 Sektionens verksamhetsområden är: Bevaka utbildningskvalitén på de program och kurser som ingår i Lärarhögskolan, vid Umeå universitet, ansvarsområde. Tillvarata medlemmarnas intressen, såväl i frågor som rör utbildningskvalitén som studiesociala frågor, med tyngdpunkt på utbildningskvalitet. Information om verksamheten till medlemmarna. 2.3 Inom UmPe verkar kårföreningarna för programmen inom Lärarhögskolan. Beslut om inträde av ny förening tas av styrelsen. 2.4 Vid styrelsemöten har alla sektionens medlemmar samt arvoderade närvaro-, yttrande- och förslagsrätt. Rösträtt vid styrelsemöten har ordförande, styrelseledamöterna eller vid dess frånvaro suppleanten. 2.5 Sektionens verksamhet regleras i dessa stadgar, Umeå studentkårs (hädanefter kåren) stadgar samt genom bestämmelser utfärdade av regering och riksdag. Stadgarna får inte strida mot kårens stadgar. Om de strider mot kårens stadgar äger kårens stadgar företräde. 2.6 Sektion får inte fatta beslut som strider mot kårens stadgar. Kårens inspektor har rätt att pröva beslutens formella giltighet och till förnyad behandling visa tillbaka den fråga beslutet avser. 2.7 Medlem som anser att sektionen fattat ett beslut på felaktigt sätt kan skriftligen anmäla det till kårens inspektor. 1