Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14 Ärende p 6 Bokslut 2015 Plats för noteringar:

15 FS Bilaga p 6 Bokslut Lärarhögskolan 2015

16 FS Bilaga p 6 Innehåll LÄRARHÖGSKOLANS RESULTAT, TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER... 3 GRUNDUTBILDNINGSVERKSAMHETENS INTÄKTER, KOSTNADER OCH RESULTAT: TOTALT SAMT PER VERKSAMHET 3 FORSKNINGSVERKSAMHETENS INTÄKTER, KOSTNADER OCH RESULTAT, TOTALT SAMT PER VERKSAMHET... 5 UNIVERSITETSGEMENSAM VERKSAMHET: INTÄKTER, KOSTNADER OCH RESULTAT, TOTALT SAMT PER VERKSAMHET... 6 LÄRARHÖGSKOLANS BALANSERADE KAPITAL OCH DESS UTVECKLING TABELL

17 FS Bilaga p 6 LÄRARHÖGSKOLANS RESULTAT, TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER Årets resultat är tkr. Det budgeterade resultatet var tkr. Differensen mot utfallet är tkr. Det är på intäktssidan differensen är störst, tkr, varav cirka tkr finns under anslagsintäkterna. Bidragsintäkterna ligger cirka tkr högre än budget. Försäljningsintäkterna och uppdragen ligger något lägre än budgeterat och differensen slutar som sagt på tkr. Den resterande miljonen förklaras av minskade kostnader i förhållande till budgeten. Se tabell 1. Förklaring till differenserna ges under respektive verksamhetsavsnitt. Tabellerna som det i texten hänvisas till, förutom den första, återfinns i slutet av dokumentet. Tabell 1: Resultaträkning, totalt 2015 Utfall (tkr) 2015 Budget (tkr) 2015 Prognos (tkr) Verksamhetens intäkter 310 Anslag Medfinansiering Bidrag Uppdrag Periodiserade externa medel Försäljningsintäkt Finansiella intäkter Fördelade gemensamma intäkter Summa Verksamhetens kostnader 410 Lönekostnader Övriga personalkostnader Lokalkostnader Driftskostnader Universitetsgem kostnader Fakultetsgem kostnader Institutionsgem kostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa Årets resultat 890 Årets resultat Summa GRUNDUTBILDNINGSVERKSAMHETENS INTÄKTER, KOSTNADER OCH RESULTAT: TOTALT SAMT PER VERKSAMHET Årets resultat på grundutbildningsverksamheten är totalt -519 tkr. Det budgeterade resultatet var tkr, en differens på tkr. Se tabell 2. Intäktsutfallet är och jämfört med budget är det drygt tkr högre. Att utfallet är högre än budgeterade intäkter beror främst på en minskning av utfördelning av kursintäkter till institutionerna. En anledning till detta är att under året gjordes en omklassificering av kurser från utbildningsområdet undervisning till utbildningsområdena

18 FS Bilaga p 6 hum och sam, vilka har en lägre prislapp. Ytterligare en bidragande orsak är att omsättningen på Lärarlyftet och projektet för vidareutbildning av lärare (VAL-projektet) blev högre än budgeterad. Kostnaderna är tkr vilket är cirka tkr lägre än budget. Differensen finns främst under lönekostnaderna och beror framför allt på den ekonomiska flytten av Umevatoriet från grundutbildnings- till forskningsverksamheten. För att nollställa ett negativt myndighetskapital reducerades lönekostnaderna på Umevatoriets projekt på verksamhet 11 så att projektet genererade ett överskott som har täckt upp underskottet. Verksamhet 10 och 11. Dessa två verksamheter visar tillsammans, i princip, resultatet på den anslagsfinansierade grundutbildningen. Resultatet är 357 tkr (672 tkr-315 tkr). Se tabell 4. Budgeterat resultat var tkr. En differens på tkr. Förklaringen till differensen är främst: att i resultatet ligger ett överskott på Umevatoriets verksamhet på cirka tkr till följd av att verksamheten under året flyttat från grundutbildnings- till forskningsverksamheten, att det i resultatet ligger ytterligare ett överskott på cirka tkr som är öronmärkta för lärarutbildning i minoritetsspråk samt att Lärarhögskolan budgeterade med ett underskott på den renodlade grundutbildningsverksamheten med tkr, men det faktiska utfallet blev tkr det vill säga tkr bättre. Det budgeterade underskottet på tkr berodde främst på att i budgeterad HST (helårsstudent) togs ingen hänsyn till avhopp. Dessutom inkluderades alla äskanden från institutionerna vad gäller fristående kurser. Resultatet blev ett orimligt högt antal budgeterad HST, cirka 2 000, vilket är mer än vad som ryms inom ramen för Lärarhögskolans anslag. Tanken var att underskottet skulle täckas av Lärarhögskolans myndighetskapital. En preliminär avräkning gjordes i slutet på december utifrån ett beräknat utfall motsvarande HST. Med den fördelning av utbildningsområden som Lärarhögskolan har haft under 2015 berättigar detta antal HST ett anslag på tkr. Lärarhögskolans ram var tkr så en återbetalning på tkr gjordes inför bokslutet. I den bästa av världar skulle anslaget på tkr generera ett nollresultat. Att så inte blev fallet och att den anslagsfinansierade grundutbildningen istället genererade ett underskott, som nämndes tidigare, på cirka tkr beror på att efter fastställandet av budgeten har en del förutsättningar förändrats. För det första genomfördes omklassificeringar av kurser där nettoeffekten är cirka tkr. Omklassificeringen har inneburit att utfallet vid slutavräkningen ligger cirka tkr lägre jämfört med hur utfallet skulle varit med den klassificering som gällde när budgeten fastställdes. Utfallet på HST berättigade Lärarhögskolan till ett anslag på tkr. Om den ursprungliga klassificeringen gällt skulle samma antal HST berättigat Lärarhögskolan till ett anslag på tkr. En motverkande effekt är att fördelningen

19 FS Bilaga p 6 ut till institutionerna har minskat. Lärarhögskolan fördelar i snitt ut ungefär 70 procent av anslaget så minskningen är cirka tkr och nettoeffekten är som sagt tkr. För det andra fördelade Lärarhögskolan ut tkr i kompensation för vårterminen till institutionerna som påverkades av omklassificeringen. För det tredje blev nettoeffekten av slutavräkningen för 2014 nästan tkr, en kostnad som påverkar utfallet 2015 och som inte var medräknad i budgeten. Verksamhet 12. Denna verksamhet finansieras nästan uteslutande av medel från Kammarkollegiet. Det budgeterade resultatet var -300 tkr och utfallet -500 tkr. Differensen är alltså -200 tkr. Här återfinns verksamhet som avser vidareutbildning av lärare (VAL), utländska lärares vidareutbildning (ULV), validering av lärares yrkeskunskaper samt övningsskoleprojektet. Medlen för VAL och ULV fördelas till största delen ut till institutionerna och det görs utifrån antal HST. Bidragsintäkterna uppgick till cirka tkr vilket är tkr högre än budgeterat. Utfördelningen till institutionerna bokförs som en kostnad på Lärarhögskolan, vilket i detta fall betyder att intäktsökningen motsvaras av en kostnadsökning och resultatet hamnar ungefär lika. Det är alltså bara omsättningen som ökar. Verksamhet 13. Denna verksamhet finansieras av Skolverket och avser i princip Lärarlyftsuppdraget. Det budgeterade resultatet var 134 tkr att jämföra med utfallet på tkr. Precis som utbildningsbidragen, som beskrevs i avsnittet ovan, är det framför allt omsättningen som skiljer sig mellan budget och utfall och till skillnad från vh 12 är utfallet på omsättningen lägre på vh 13 än budgeterat, tkr jämfört med tkr, alltså nästan tkr. FORSKNINGSVERKSAMHETENS INTÄKTER, KOSTNADER OCH RESULTAT, TOTALT SAMT PER VERKSAMHET Årets resultat på forskningsverksamheten är totalt tkr. Det budgeterade resultatet var tkr, en differens på tkr. Se tabell 3. Verksamhet 20 och 21. Dessa två verksamheter visar tillsammans resultatet på den anslagsfinansierade forskningsverksamheten. I första avsnittet nämndes att den största skillnaden mellan budget och utfall vad gäller intäkter finns under anslagsintäkter och forskningssidan står för tkr av den totala differensen på tkr. Närmare tkr beror på en intäktsökning på grund av Umevatoriets ekonomiska flytt till denna verksamhet. I övrigt gäller att skillnaden beror på att fördelningen ut till institutionerna inte blev så hög som budgeterat. Anledningen är att efter beslut om budgeten tagits bestämdes att Lärarhögskolan skulle gå institutionerna till mötes och fördela ut intäkter för vissa satsningar på samma budgetår som institutionerna ska förbruka dem. Detta gäller forskningstiden, tkr samt planeringsbidragen, 250 tkr.

20 FS Bilaga p 6 Utöver detta var det en del satsningar som av olika anledningar inte kom i gång som planerat under året, till exempel forskningssamverkan gällande övningsskolor, 500 tkr och riktade satsningar till institutioner där det fördelades ut tkr mindre än budgeterat är några exempel. Vidare fördelades det ut 700 tkr mindre till samfinansierade doktorander än budgeterat. UNIVERSITETSGEMENSAM VERKSAMHET: INTÄKTER, KOSTNADER OCH RESULTAT, TOTALT SAMT PER VERKSAMHET Verksamhet 90 och 91. På verksamhet 90 redovisas Lärarhögskolans stödkostnader för kansliet. Det rör sig till exempel om kostnader för tid som kanslichefen och en administratör ägnar sig åt annat än Lärarhögskolans kärnverksamhet. På verksamhet 91 redovisas kostnader för Lärarhögskolans kansli men också kostnader för programråd, lärarutbildningsråd, forskningskommitté, rektorskostnader och styrelsens kostnader. Årets resultat år -32 tkr att jämföra med budget på 254 tkr. Omsättningen är tkr. LÄRARHÖGSKOLANS BALANSERADE KAPITAL OCH DESS UTVECKLING Totalt har det balanserade kapitalet under perioden minskat med 733 tkr, från tkr till tkr. Se tabell 5. Inom utbildningsverksamheten med stödfunktion har det balanserade kapitalet minskat och minskningen har främst skett inom vh 13, grundutbildningsuppdrag. Mot bakgrund av att det totalt på universitetet finns stora ackumulerade överskott på uppdragsverksamheterna, 13 och 23, gjordes en översyn under hösten av situationen på utbildningsuppdragssidan, vh 13, på Lärarhögskolan. Lärarhögskolans kansli samordnar administrationen kring projektet Lärarlyftet. För detta arbete avsätts en administrativavgift av de totala intäkterna som sedan fördelas ut till medverkande institutioner. Inför 2013 höjdes denna avgift från 6 procent till 12 procent eftersom marginalerna var för små. Samtidigt ökade intäkterna från cirka tkr till cirka tkr under 2013 och effekten blev att ett myndighetskapital ackumulerades. Den administrativa avgiften sänktes året efter tillbaka till 6 procent. Under hösten 2015 gjordes en extra utbetalning till institutionerna på tkr som bedrivit verksamhet inom Lärarlyftet under den period då myndighetskapitalet ackumulerades. Verksamhet 10 och 11 ska summeras för att man ska få en rättvisande bild av utvecklingen och gör man det är förändringen i förhållande till omsättningen inget som behöver kommenteras. Utav det totala balanserade kapitalet på forskning och forskarutbildning med stödfunktion, tkr, hör tkr till Forsknings- och kompetenssatsningen och är således märkta och uppbundna för denna satsning. Denna satsnings andel av det balanserade kapitalet har minskat över åren och kommer att vara helt förbrukad år Den resterande delen av det balanserade kapitalet hör till den ordinarie forskningsplanen. Ett kapital har medvetet byggts upp under åren för att år 2016 påbörja större forskningssatsningar mellan åren 2016 och Lärarhögskolans styrelse beslutade om fördelning mellan olika forskningsområden i december Sammantaget

21 FS Bilaga p 6 medför dessa satsningar att det balanserade kapitalet beräknas vara i huvudsak förbrukat Det ackumulerades ett överskott på verksamhetsgren 7 mellan år 2013 och 2014 på drygt tkr. Förklaringen är främst att lönekostnaderna varit lägre än förväntat TABELL 2-5 Tabell 2: Resultaträkning 2015, grundutbildning med stödfunktion Utfall (tkr) 2015 Budget (tkr) 2015 Prognos (tkr) Verksamhetens intäkter 310 Anslag Medfinansiering Bidrag Uppdrag Periodiserade externa medel Försäljningsintäkt Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader 410 Lönekostnader Övriga personalkostnader Lokalkostnader Driftskostnader Universitetsgem kostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa Årets resultat 890 Årets resultat Summa Tabell 3: Resultaträkning 2015, forskning och forskarutbildning med stödfunktion Utfall (tkr) 2015 Budget (tkr) 2015 Prognos (tkr) Verksamhetens intäkter 310 Anslag Bidrag Periodiserade externa medel Försäljningsintäkt Summa Verksamhetens kostnader 410 Lönekostnader Övriga personalkostnader Lokalkostnader Driftskostnader Universitetsgem kostnader Avskrivningar Summa Årets resultat 890 Årets resultat Summa Tabell 4: Intäkter, kostnader och årets resultat per verksamhetsgren

22 FS Bilaga p 6 Grundutbildning m stödfunktion 10 Grundutbildningens stödverksam Grundutbildning med anslag Grundutbildning med bidrag Uppdragsutbildning Summa Forskn o fo utb m stödfunktion 20 Forskn, forskarutb stödv-het Forskn o fo utb med fak.anslag Bidragsforskning Summa Övrigt 90 Univ gemensam stödverksamhet Universitetsgemensamt ö budget Summa Summa totalt Tabell 5: Balanserat kapital : totalt, per verksamhetsgren och per verksamhet 2013 (tkr) 2014 (tkr) 2015 (tkr) VG 1 Grundutbildning med stödfunktion 10 Grundutbildningens stödverksam Grundutbildning med anslag Grundutbildning med bidrag Uppdragsutbildning Totalt VG 2 Forskn o fo utb m stödfunktion 20 Forskn, forskarutb stödv-het Forskn o fo utb med fak.anslag Bidragsforskning Totalt VG 7 Övrigt 90 Univ gemensam stödverksamhet Universitetsgemensamt ö budget Totalt TOTALT

23 Ärende p 7 Uppföljning av aktivitetsplan 2015 Plats för noteringar:

24 Lärarhögskolan Uppföjning av aktivitetsplan Bilaga p 7 Uppföljning av aktivitetsplan 2015 För måluppfyllelse gäller: Grönt anger att målet är helt uppfyllt, gult att målet delvis är uppfyllt och rött att målet inte alls är uppfyllt. Delmål Aktiviteter Ifylls vid behov, för den interna uppföljningen Grön/Gul/Röd Kommentarer Resurs Tidsplan Ansvarig Uppföljning Forskning som spränger gränser Delmål verksamhetsplan : Lärarhögskolan har i samverkan med olika aktörer på utbildningsarenan stärkt den tillämpade verksamhetsutvecklingsnära forskningen. Särskilt stöd till verksamhetsutvecklingsnära forskning. Dialog med skolor och skolhuvudmän för utveckling av nya samverkansformer. Etablerande av ett forsknings- och utvecklingsprojekt som ska följa, utvärdera och studera arbetet med övningsskolor. Forskningsbudget Resurser för verksamhet med övningsskolor. December Vicerektor forskning Vicerektor utbildning Ett projekt mot gymnasiet har påbörjats Arbete med projekt mot grundskolan under Delmål verksamhetsplan : Antalet lärare som till väsentlig omfattning har uppdrag inom både akademi och organisation utanför Avsättning av ytterligare medel till delade uppdrag. Forskningskommittén bereder i dialog med Forskningsbudget Vicerektor forskning Oktober Delade uppdrag har utlysts i en första omgång under En andra omgång 1

25 Lärarhögskolan Uppföjning av aktivitetsplan Bilaga p 7 akademin har ökat. skolhuvudmän förslag till ny utlysning. planeras till Utlysning av delade uppdrag Delmål verksamhetsplan : Andelen medel i nationell och internationell konkurrens har ökat. Forskningskommittén bereder förslag till utlysning. Utlysning av medel för forskningsansökningar. Forskningsbudget Vicerektor forskning December En första utlysning har skett under Hög kvalitet på framtida forskning Delmål: Strategiska forskningssatsningar Framtagande av förslag på nya forskningssatsningar 2016 baserat på utvärdering av forsknings- och kompetenssatsningen. Juni Rektor 2

26 Lärarhögskolan Uppföjning av aktivitetsplan Bilaga p 7 Delmål: Ökad kunskap bland universitetets anställda om utbildningsvetenskap. Seminarieserie utbildningsvetenskap Forskningsbudget Juni Vicerektor forskning Utbildning för gränslös kunskap Delmål verksamhetsplan : Lärarhögskolan har i samarbete med humanistisk fakultet utarbetat strategier för hur estetiska ämnen kan stärkas och profileras med avseende på utbildningsutbud, forskningsmiljö och konstnärlig miljö. Strategier för hur utbildningsutbud, forskningsmiljö och konstnärlig miljö inom estetiska ämnen kan stärkas och profileras har utarbetats Omvärldsanalys för att få mer kunskaper om förutsättningar för och vad det innebär att vara en nationell nod. Fortsätter under Delmål verksamhetsplan : För samtliga utbildningsprogram med examensarbeten som endast ger examen på grundnivå finns utvecklade program-/kursmoduler på avancerad nivå som ger behörighet till forskarnivå. Översyn av nuvarande magisterkurser på avancerad nivå i pedagogisk yrkesverksamhet. På vilket sätt kan snarlika kurser, dubbletter undvikas inför 2016? Arbete med synliggörande av/marknadsföring av kursutbud i pedagogisk yrkesverksamhet på Kansli April Rektor 3

27 Lärarhögskolan Uppföjning av aktivitetsplan Bilaga p 7 avancerad nivå. Förarbete inför en eventuell beställning av en påbyggnadsutbildning av Studie- och yrkesvägledarprogrammen på avancerad nivå. Delmål verksamhetsplan : Lärarhögskolan har identifierat mobilitetsfönster för samtliga program Resurs om 50 % arbetar under ett år med färdigställande av mobilitetsfönster i dialog med institutioner och programråd. Uppdrag till kansliet December Rektor Arbetet med framtagande av mobilitetsfönster fortsätter under Delmål verksamhetsplan : Lärarhögskolan har upprättat ett samarbete med övningsskolor Målet återknyter även till ovanstående delmål för forskning Lärarhögskolan har i samverkan med olika aktörer på utbildningsarenan stärkt den tillämpade verksamhetsnära forskningen. I dialog med övningsskolor utarbeta former och innehåll i kompetensförstärkande aktiviteter för såväl skolpersonal som för universitetsanställda lärare. Utlysning av forsknings- och utvecklingsmedel i samarbete med övningsskolor Forskningsbudget Juni Vicerektor utbildning Vicerektor forskning och vicerektor utbildning Fortsätter under Beställningar 4

28 Lärarhögskolan Uppföjning av aktivitetsplan Bilaga p 7 Beställningar: Samiska med inriktning mot nordsamiska. Mars Vicerektor utbildning Beställningen är genomförd. Inga studenter sökte ämneslärarprogrammet med inriktning mot samiska hösten Arbete med att hitta andra attraktiva modeller för lärarutbildning i samiska fortsätter under Utbildningsvetenskaplig kärna 2 Beslut tas i februari Hög kvalitet på framtida 5

29 Lärarhögskolan Uppföjning av aktivitetsplan Bilaga p 7 utbildning Delmål: Öka andelen verksamhetsnära examensarbeten. Framtagande av strategi för fler verksamhetsnära examensarbeten Vinnovafinansierat projekt och ev. myndighetskapital. December Rektor Fortsätter under Delmål: Förändrat ämneslärarprogram avseende struktur och ämneskombinationer. Utarbeta en strategi för ämneslärarprogrammet och den kompletterande pedagogiska utbildningen inför hösten Uppdrag till kansliet Mars Rektor Utredning om framtid för samhällskunskap inom ämneslärarprogrammet. Delmål: Beställning av kurser ingående i utbildningsvetenskaplig kärna II under hösten Uppföljning av utbildningsvetenskaplig kärna 2. Uppdrag till kansliet juni Vicerektor utbildning Delmål: Ett fungerande digitalt uppföljningssystem för grundlärarprogrammet. Utveckling av digital kompetensuppföljning i grundlärarprogrammet. Uppdrag till kansliet December Rektor Projekt är initierat av grundlärarrådet. Systemet kan även fungera för andra program, ex. 6

30 Lärarhögskolan Uppföjning av aktivitetsplan Bilaga p 7 förskollärarprogrammet. Delmål: Utarbeta förslag om ett språkutvecklande arbetssätt. Påbörja arbete kring språkutvecklande arbetssätt. Uppdrag till kansliet December Rektor Medel har beviljats för en fältstudie. Delmål: Förslag till förändrad struktur för grundlärarprogrammetfritidshem för implementering hösten Strukturplan för grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem Utvärdering av nuvarande inriktning Uppdrag till kansliet Juni Rektor Projektet är initierat av grundlärarrådet Konsekvensanalys Utarbetade av förslag till ny strukturplan. Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Delmål verksamhetsplan : Lärarhögskolan samverkar nationellt Dialog om samverkan med Stockholms universitet, Linköpings universitet och Tromsö December Kanslichef 7

31 Lärarhögskolan Uppföjning av aktivitetsplan Bilaga p 7 och internationellt med andra lärosäten för att främja och kvalitetssäkra lärarutbildningarna samt för att driva gemensamma frågor universitet. Deltagande i nationella projekt som regeringsuppdraget VAL, Lärarlyftet mm. December Kanslichef Delmål verksamhetsplan : Lärarhögskolan har upprättat en hållbar, ändamålsenlig och effektiv organisation för regional och nationell samverkan med skolhuvudmän och med statliga myndigheter. Översyn av nuvarande modell för v. 44. Oktober Kanslichef Det goda och effektiva universitetet Delmål: Omarbeta riktlinjer och rutiner för Lärarhögskolans fristående kursutbud. Översyn av nuvarande prioriteringsordning samt rutiner för äskanden. Undersök möjlighet att i högre utsträckning Mars Kanslichef 8

32 Lärarhögskolan Uppföjning av aktivitetsplan Bilaga p 7 koordinera arbetet med fakulteter. Delmål: Ändamålsenlig kansliorganisation Översyn lednings- och kansliuppgifter i relation till framtida behov Mars Kanslichef Rekrytering kansli 9

33 Ärende p 8 Aktivitetsplan 2016 Plats för noteringar:

34 Lärarhögskolan Missiv FS Bilaga p 8 A Missiv aktivitetsplan 2016 Bakgrund Lärarhögskolans ledning har tagit fram ett förslag till aktivitetsplan för 2016 utifrån beslutad verksamhetsplan för Beredning Ärendet har beretts av Lärarhögskolans ledning. Uppföljning av aktivitetsplanen sker i februari 2017 i samband med Lärarhögskolans styrelsemöte. Förslag till beslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att: fastställa den föreslagna aktivitetsplanen Bilaga: Aktivitetsplan för 2016, bilaga 8 B Verksamhetsplan för , bilaga 8 C

35 Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2016 Fastställd av Lärarhögskolans styrelse FS Bilaga p 8 B Aktivitetsplan 2016 För måluppfyllelse gäller: Grönt anger att målet är helt uppfyllt, gult att målet delvis är uppfyllt och rött att målet inte alls är uppfyllt. Delmål Aktiviteter Ifylls vid behov, för den interna uppföljningen Grön/Gul/Röd Kommentarer Resurs Tidsplan Ansvarig Uppföljning Forskning som spränger gränser Delmål verksamhetsplan : Vid Umeå universitet bedrivs omfattande utbildningsvetenskaplig forskning av hög kvalitet utlysning av sökbara kvalitets- och prestationsbaserade anslag, planeringsbidrag för externa ansökningar, antagning av ny omgång doktorander i forskarskolan, seminarieserie för forskare från andra områden som är intresserade av utbildningsvetenskap, sökbara internationaliseringsmedel. Forskningsbudget December Vicerektor för forskning Delmål verksamhetsplan : Möjligheter till risktagande och nydanande forskning utreda möjlighet till särskilda planeringsbidrag för risktagande och nydanande forskning, forskningssatsning med långsiktiga anslag i syfte att stärka angelägna forskningsområden. Forskningsbudget December Vicerektor för forskning 1

36 Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2016 Fastställd av Lärarhögskolans styrelse FS Bilaga p 8 B Delmål verksamhetsplan : Lärarhögskolan har i samverkan med olika aktörer på utbildningsarenan stärkt forskning kopplad till verksamhetsutveckling proaktiv dialog med skolhuvudmän och andra skolaktörer kring samverkan, utlysning av individuella forsknings- och utvecklingsuppdrag som samfinansieras med skolhuvudman, där innehavaren blir en länk mellan universitet och skola genom att ha uppdrag inom bägge verksamheterna, utlysning av medel för initierande av forskningsprojekt i samarbete med övningsskolor (se även utbildning, delmål om övningsskolor). Forskningsbudget December Vicerektor för forskning Delmål verksamhetsplan : En universitetsövergripande forskarskola som erbjuder omfattande delfinansiering, kurser, ett välutvecklat nätverk och internationaliseringsmöjligheter delfinansiering av doktorander som riktas till institutioner vid Umeå universitet och till skolhuvudmän i regionen, finansiering och organisering av en gemensam forskarutbildningsmiljö där kärnan är gemensamma, utbildningsvetenskapliga kurser samt nationella och internationella internat, utlysning av sökbara internationaliseringsmedel för doktorander. utvärdering av forskarskolan. Forskningsbudget December Vicerektor för forskning. Utbildning för gränslös kunskap 2

37 Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2016 Fastställd av Lärarhögskolans styrelse FS Bilaga p 8 B Delmål verksamhetsplan : Lärarhögskolan har ett utbildningsutbud som nyttjar hela universitetets bredd och som är tillräckligt för att försörja regionen med lärare påbörja arbete med modeller, marknadsföring och informationsinsatser, utarbeta en strategi för att utbilda fler lärare i samiska språk inkluderande kursgivning, distribution och informationsinsatser, gemensam skrivelse till utbildningsdepartementet tillsammans med andra lärosäten som bedriver lärarutbildning i minoritetsspråk i syfte att också kunna utbilda grundlärare i samiska, utredning estetiska ämnen. Kansliet i samarbete med Institutionen för språkstudier Myndighetskapital i samverkan med humanistisk fakultet December Rektor Delmål verksamhetsplan : Lärarhögskolan har utvecklat modeller för fortbildning och vidareutbildning av lärare som svarar mot det behov som finns i regionen och nationellt. dialog med företrädare för regionen och övningsskolor, undersöka behovet av fortbildningsmoduler kopplade till förskollärarprogrammet och grundlärarprogrammet. Uppdrag till kansliet December Vicerektor utbildning Delmål verksamhetsplan : Lärarhögskolan har identifierat internationella mobilitetsfönster för samtliga program och skapat förutsättningar för studenter att nyttja skapa mobilitetsfönster för samtliga program, översyn av system för internationaliseringsmedel med målet att öka andelen utresande studenter, Uppdrag till kansliet December Rektor 3

38 Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2016 Fastställd av Lärarhögskolans styrelse FS Bilaga p 8 B dessa. översyn av nuvarande partneruniversitet med målet att kunna erbjuda så stimulerande och attraktiva internationella lärmiljöer som möjligt för Umeå universitets lärarprogram. Delmål verksamhetsplan : Förbättra examenarbetenas vetenskaplig kvalitet och pilotprojekt med riktade medel för forskningsområden som är intresserade av att knyta fler examensarbeten till sig, examensarbetenas professionsanknytning upprätta en infrastruktur för att 1) fånga upp idéer från skolan, 2) bereda och vidareutveckla dessa idéer och 3) informera studenter och kursansvariga om denna möjlighet, skapa forum för informationsspridning om, erfarenhetsutbyte kring och diskussion om examensarbeten vid Umeå universitet. Delmål verksamhetsplan : utreda hur befintliga kreativa lärmiljöer Studerande vid Umeå universitets används och kan användas av lärarutbildningar har tillgång till lärarstuderande vid Umeå universitet. miljöer där strategisk kompetens inom digitala medier och lärare kan utvecklas Uppdrag till kansliet December Rektor Uppdrag till kansliet December Rektor 4

39 Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2016 Fastställd av Lärarhögskolans styrelse FS Bilaga p 8 B Beställningar 2016 UK III Utvärdering av nuvarande UK III Påbörja arbete med beställning av utbildningsvetenskaplig kärna III, dvs. Profession och vetenskap 7, 5 hp Uppdrag till kansliet December Vice rektor för utbildning Hög kvalitet på framtida utbildning Delmål: Övningsskolor Framtagande av styrdokument för och informationsmaterial kring projektet övningsskolor: Uppdrag till kansliet December Vice rektor för utbildning - revidera ursprunglig projektbeskrivning, - framtagande av aktivitets- och tidsplan inklusive kommunikationsplan, - framtagande av informationsmaterial, 5

40 Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2016 Fastställd av Lärarhögskolans styrelse FS Bilaga p 8 B - fördelning av utvecklingsmedel till några utvecklings- och forskningsprojekt, - utveckla ytterligare en modul för fortbildning av handledare. Effektiva planeringsinstrument: Framtagande av ett mer effektivt planeringssystem för utbildning som ersätter Valwebben Myndighetskapital December Kanslichef Utbildningsvetenskaplig kärna 1 Utvärdering av utbildningsvetenskaplig kärna 1 med anledning av ny struktur Uppdrag till kansliet Mars Vice rektor för utbildning Kvalitetssäkring av yrkeslärarprogrammet Undersöka förutsättningarna för ny beredningsorganisation för yrkeslärarprogrammet. Uppdrag till kansliet December Vicerektor för utbildning Snabbspår för utländska lärare och förskollärare Parallellt med utbildningen ska deltagarna göra praktik på en skola och läser kurser i Svenska. Därefter görs individuella Uppdrag till kansliet Start november Rektor 6

41 Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2016 Fastställd av Lärarhögskolans styrelse FS Bilaga p 8 B bedömningar för alla deltagare om det krävs kompletterande utbildning och i vilken omfattning och hur långt deltagarna har kommit med sina språkstudier i Svenska. Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Delmål verksamhetsplan : Lärarhögskolan samverkar nationellt och internationellt med andra lärosäten för att främja och kvalitetssäkra lärarutbildningarna samt för att driva gemensamma frågor. samverkan med andra lärosäten kring kvalitetssäkring av yrkeslärarutbildningen, samverkan med internationella partneruniversitet för att öka utbytet av både studenter och universitetslärare, deltagande i nationella projekt som regeringsuppdraget VAL, Lärarlyftet mm, samverkan med skolverket, deltagande i nationella nätverk. Uppdrag till kansliet December Kanslichef Det goda och effektiva universitetet 7

42 Lärarhögskolan Aktivitetsplan 2016 Fastställd av Lärarhögskolans styrelse FS Bilaga p 8 B Delmål verksamhetsplan : Lärarhögskolan har ett väl utarbetat stöd för information kring in- och utresande studenter och lärare. genomlysning och uppbyggande av organisation för internationaliseringsstöd, identifiering av utbytbara kursmoduler. Uppdrag till kansliet December Kanslichef Se även kansliets verksamhetsplan. 8

43 Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse Bilaga p 8 C Verksamhetsplan för Lärarhögskolan Utbildning för gränslös kunskap Delmål: Lärarhögskolan har ett utbildningsutbud som nyttjar hela universitetets bredd och som är tillräckligt för att försörja regionen med lärare Analys Umeå universitet har idag en mycket bred lärarutbildning med examensrätt för samtliga inriktningar (förskollärare, grundärare, ämneslärare, yrkeslärare). Därutöver utbildas specialpedagoger och speciallärare samt studie- och yrkesvägledare. Ämneslärarprogrammet är mycket brett. Umeå universitet har sedan 2013 nationellt ansvar för lärarutbildning i samiska och från 2016 nationellt ansvar för lärarutbildning i meänkieli. För studerande som redan läst ämnen erbjuds två varianter av den kompletterande pedagogiska utbildningen, en med halvfarts studietakt och en med förhöjd studietakt. Målsättningen för de närmaste åren är att behålla och utveckla denna bredd i utbildningsutbudet under förutsättning att kvalitén kan garanteras och ekonomiskt hållbara modeller för att ge utbildning kan åstadkommas. För att nå detta mål finns dock ett antal problem som måste lösas framförallt vad gäller ämneslärarprogrammet. Lärarhögskolan ambition är alltså att så långt som möjligt arbeta för att Umeå universitet ska ha en så bred lärarutbildning som möjligt. Skälen till detta är: 1) I Lärarhögskolans uppdrag ingår att så långt som är möjligt nyttja hela universitetets kapacitet i Umeå universitets lärarprogram. Umeå universitet är det enda fullbreddsuniversitet i den norra regionen. Vid lärosätet finns dessutom ett konstnärligt campus samt en idrottshögskola. Inom ett sådant universitet finns goda förutsättningar för att ge lärarutbildning inom en stor variation av ämnen och examensinriktningar; förutsatt att respektive ämne/område har en adekvat forskningsbas och att professionsanknytningen kan garanteras. Även den konstnärliga grunden måste kunna garanteras i förekommande fall. 2) Den utbildningsvetenskapliga forskningsmiljön vid Umeå universitet är omfattande och stark inom en rad områden, vilket ger goda förutsättningar för att ge en högkvalitativ lärarutbildning. Stora satsningar på utbildningsvetenskaplig forskning har gjorts vid Umeå universitet under den senaste tioårsperioden, bland annat den omfattande Forsknings- och kompetenssatsningen Betydande satsningar har även gjorts på forskarutbildning inom utbildningsvetenskap för att öka andelen disputerade lärare. De två utvärderingar som gjorts av Forsknings- och kompetenssatsningen visar på att den vetenskapliga basen för Umeå universitets lärarprogram och studie- och yrkesvägledarprogram har förstärkts avsevärt, inte minst inom det ämnesdidaktiska fältet. Som beskrivs närmare under delmål för forskning behöver dock lärosätet fortsätta att satsa på att utvidga och förstärka de utbildningsvetenskapliga forskningsmiljöerna för att stå sig väl inför framtiden. 3) Att ha en så bred lärarutbildning som möjligt är också ett sätt för Umeå universitet att ta ett reellt regionalt ansvar. Vid åtminstone ett lärosäte i den norra regionen ska lärarutbildning kunna ges inom en vid variation av ämnen och examensinriktningar, för att säkra försörjningen av lärare. 1

44 Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse Bilaga p 8 C Behovet av utbildade förskollärare och lärare är mycket stort redan idag och kommer att bli ännu större i framtiden. Det är inte längre bara förskollärare och lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen som efterfrågas, utan utbildade lärare inom de flesta områden. I en nyligen publicerad rapport från universitetskanslerämbetet (2015/17) framgår att bristen på utbildade lärare kommer att bli särskilt stor inom slöjd, moderna språk, svenska som andraspråk, bild, musik, hem- och konsumentkunskap och idrott. När det gäller distributionsform (dvs campus eller distans) är såväl regionala som nationella behov viktiga att ta hänsyn till. Framför allt bör dock kvalitén på utbildningen sättas i fokus. Utifrån ett kvalitetsperspektiv menar Lärarhögskolan att campusutbildningar är att föredra avseende de längre programmen. För de studerande innebär en campusutbildning möjligheter att på daglig basis möta studerande och lärare från olika områden och ämnen i lärarutbildningen i en samlad campusmiljö. Detta ger direkt tillträde till olika infallsvinklar och perspektiv i en heterogen miljö. Campusutbildningen innebär också en närhet till universitetets forskning och forskningsmiljöer. Ett annat argument är genomströmning som vanligtvis är högre i campusutbildningar än i distansutbildningar. De två lärosäten som utöver Umeå universitet erbjuder lärarutbildning i norra Sverige, Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet, har distansanpassat stora delar av sitt lärarutbildningsutbud. I ett sådant läge är det dessutom mer strategiskt för Umeå universitet att profilera sig genom att behålla och utveckla campusutbildningar när det gäller de större, reguljära lärarprogrammen än att konkurrera om distansutbildning på en marknad där redan två lärosäten i regionen är aktiva. Detta utesluter emellertid inte att även campusutbildningen använder sig av nätstöd och andra flexibla utbildningsformer i den mån det främjar utbildningens kvalitet. Att huvuddelen av det reguljära programutbudet ges på campus utesluter emellertid inte att andra utbildningar påbyggnadsutbildningar, fortbildning och utbildning där Umeå universitet tar ett större nationellt ansvar ges distansanpassat. Ett flertal av Umeå universitets påbyggnadsutbildningar för lärare; exempelvis specialpedagogprogrammet och speciallärarprogrammen erbjuds via distans liksom studie- och yrkesvägledarprogrammet och yrkeslärarprogrammet. Även den kompletterande pedagogiska utbildningen kan läsas distansanpassat. Nästa delmål behandlar mer specifikt behovet av att utveckla ett fortutbildningsbehov anpassat till regionens behov. Umeå universitet bär även undersöka förutsättningarna för att ansöka om examensrätt i teknik under den närmsta verksamhetsperioden. I detta ingår att undersöka om det finns lärarresurser och verkstäder som främjar en utbildning i teknik. Nedan berörs mer specifikt de problem som måste lösas för att Umeå universitet ska kunna upprätthålla en bredd i sin utbildning av lärare. Utmaningarna är framförallt koncentrerade till ämneslärarprogrammet där ett antal ämnen har få eller inga sökande. Strategier behöver tas fram för alla dessa områden. För vissa områden har arbetet redan påbörjats (estetiska ämnen, samhällskunskap, moderna språk) och inom andra områden behöver arbetet komma igång. Att öka andelen sökande till ämneslärarprogrammet via marknadsföringsinsatser och andra informationsåtgärder är en del i arbetet, men framförallt att försöka hitta strukturer som främjar större studentgrupper och undersöka om mer generella modeller kan etableras för att kunna ge utbildning i ämnen med få studerande. 2

45 Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse Bilaga p 8 C Studentgrupperna är små inom kemi och fysik, som idag utgör andraämnen i programmet. Inom ämnet biologi är studerandeantalet däremot på uppgång. Studerande som läser naturvetenskapliga ämnen idag inom Umeå universitets lärarprogram samläser i huvudsak med studenter inom andra program. Framförallt är det dock via den kompletterande pedagogiska utbildningen med förhöjd studietakt som merparten av lärare med naturvetenskapliga ämnen utbildas vid Umeå universitet. De moderna språken, tyska, franska och spanska, har haft få eller inga sökande. Detta gäller även svenska som andraspråk. Från 2016 kommer de moderna språken och svenska som andraspråk att kunna läsas som förstaämnen i programmet, vilket kan komma att öka andelen sökande då studerande som vill läsa språk har som preferens att vilja läsa sitt språk först i utbildningen. Det valda språket förlorar annars i aktualitet, vilket kan vara anledningen till att studerande som vill utbilda sig till lärare inom detta område söker sig till andra lärosäten. Antalet sökande till lärarutbildning moderna språk är dock relativt lågt i hela landet och den framtida lärarbristen inom detta område förväntas blir stor. Ämneslärarutbildning i moderna språk vid Umeå universitet samordnas idag i stor utsträckning med fristående kurser som uppbär det av universitetet gemensamma språkstödet, vilket möjliggör undervisning trots få sökande. Umeå universitet har nationellt ansvar för lärarutbildning i samiska. Från hösten 2015 erbjuds både nord- och sydsamiska. Få har sökt utbildningen inför hösten 2015 (en sökande). Flera faktorer tros inverka på det mycket låga antalet sökande till ämneslärarutbildning i samiska. För det första, bristen på behöriga sökande. Även om Umeå universitet erbjuder preparandkurser i både nord- och sydsamiska är antalet som besitter den formella kompetens som krävs för att bli antagen till ämneslärarutbildning i samiska mycket lågt. För det andra handlar det om arbetsmarknad och efterfrågan. Behovet av utbildade lärare i samiska för årskurs F-6 är betydligt större än behovet av utbildade lärare i samiska för årskurs 7-9 och gymnasieskolan. Det nuvarande nationella regelverket tillåter emellertid endast en ämneslärarutbildning i samiska för årskurs 7-9 och för gymnasieskolan. Utbildade lärare i samiska för årskurs 7-9 blir visserligen behöriga för årskurs 4-6, men inte i årskurs F-3. För det tredje handlar det om kursgivning och distributionsformer. Potentiella sökande till ämneslärarutbildning i samiska finns idag utspridda över ett mycket stort regionalt område. Få inom denna grupp är idag beredda att flytta till Umeå för att gå ett 5-årigt ämneslärarprogram på campus. Från och med 2016 har Umeå universitet även nationellt ansvar för lärarutbildning i meänkieli. Umeå universitet ämnar inleda arbetet med det nationella ansvaret för meänkieli med att ansöka om examensrätt. Den problematik som ovan beskrivs för samiska antas dock även gälla för meänkieli. Umeå universitet tar sitt nationella ansvar för lärarutbildning i samiska och meänkieli på stort allvar och avser under den närmaste verksamhetsperioden att utarbeta strategier, dels internt inom lärosätet och dels tillsammans med andra lärosäten med ansvar för lärarutbildning i minoritetsspråk, så att fler lärare kan utbildas inom detta område. Sedan införandet av 2011 års lärarutbildning har ämnet samhällskunskap haft få sökande, vilket varit föremål för två av Lärarhögskolan initierade separata utredningar (2013 och 2015). Antagningsstopp för samhällskunskap gjordes 2013, men sedan 2014 ges samhällskunskap igen även om studerandeunderlaget är bräckligt. Tilläggas kan att ämnet samhällskunskap är mycket centralt, då ett flertal centrala kombinationer i ämneslärarprogrammet är beroende av att ämnet erbjuds. Arbete med att hitta strategier för att bära ämnet samhällskunskap tills ansökningssiffrorna vänder fortgår utifrån genomförda utredningar i dialog med institutioner vid den samhällsvetenskapliga fakulteten. 3

46 Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse Bilaga p 8 C Sedan 2014 pågår ett arbete tillsammans med humanistisk fakultet för att öka andelen sökande till de estetiska ämnena bild, musik, trä- och metallslöjd och textilslöjd, där de fristående kurserna visserligen har fulla grupper men där studerande inom det reguljära ämneslärarprogrammet har varit få. Vid Umeå universitet finns en unik samlad forskningsmiljö för estetiska ämnen. Miljön har även förstärkts genom ett antal konstnärliga ledare. Möjligheterna att ge en högkvalitativ utbildning är alltså goda. Ett resultat av det pågående arbetet så långt är ett försök med höstterminsstart för studerande inom estetiska ämnen från 2016 (då denna grupp förväntas vilja läsa sitt estetiska ämne först) och inrättande av en ettämneslärarutbildning i musik (se nedan). Den kompletterande pedagogiska utbildningen med halvfarts studietakt har också särskilt riktats mot studerande som fullgjort fristående kurser inom estetiska ämnen, för att möjliggöra en påbyggnad till lärarexamen. En försiktig förbättring kan idag anas vad gäller bild och musik inom det ordinarie ämneslärarprogrammet, däremot inte för för textilslöjd och trä- och metallslöjd. Utbildning textilslöjd och i trä- och metallslöjd ges idag i huvudsak via fristående kurser på distans. Tilläggas kan att även hem- och konsumentkunskap idag läses som fristående kurser på distans följt av en kompletterande pedagogisk utbildning, då antalet sökande varit för få inom det reguljära programmet. För alla dessa tre ämnen gäller också att utbildningen ges vid mycket få lärosäten i landet. Genom sitt fristående kursutbud tar Umeå universitet alltså idag ett stort nationellt ansvar för lärarutbildning inom dessa områden, där lärarbristen är stor och där den förväntas bli ännu större i framtiden. Framförallt de båda slöjdinriktningarna är dock idag hotade på grund av kostsamma lokaler som inte bärs upp av de existerande studerandegrupperna. Hur detta ska kunna lösas utreds för närvarande. När det gäller musik är en av anledningarna till det mycket låga antalet sökande att Umeå universitet inte erbjuder en ettämneslärarutbildning i musik, vilket alla andra musiklärarutbildningar gör. Det moderna musikämnet i gymnasieskolan förutsätter nämligen en fördjupad kompetens i musik och mycket få gymnasieskolor anställer musiklärare som inte har den fördjupade utbildningen. Lärarhögskolan planerar för närvarande för en ettämneslärarutbildning i musik från våren Strategier utarbeta en generell modell som gör det möjligt att erbjuda utbildning i ämnen med få studerande, marknadsföring och informationsinsatser, utarbeta strategier för att utbilda fler lärare i samiska språk och meänkieli. Strategierna bör inkludera former för kursgivning och distribution. I arbetet ingår också att samarbeta med andra lärosäten med nationellt ansvar för minoritetsspråk, ansöka om examensrätt i meänkieli, undersöka förutsättningar för att ansöka om examensrätt för att utbilda lärare i teknik. Uppföljningskriterier att strategier har upprättats, mätning av marknadsförings- och informationssatsernas effekt, antalet examinerade lärare, att en examensrättsansökan i meänkieli har inlämnats. 4

47 Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse Bilaga p 8 C Delmål: Lärarhögskolan har utvecklat modeller för fortbildning och vidareutbildning av lärare som svarar mot det behov som finns i regionen och nationellt Analys Behovet av fortbildning och vidareutbildning av lärare är fortsatt stort. Det utbud som finns ska vara anpassat till förskolan och skolans behov och specifikt till det behov som finns i regionen. En kartläggning av behovet av utbildning, fortbildning och vidareutbildning pågår för närvarande av Region Västerbotten. Lärarhögskolan följer arbetet med kartläggningen och har för avsikt att så långt det är möjligt utveckla sitt framtida utbildningsutbud utifrån kartläggningens resultat och i nära dialog med företrädare för skolhuvudmän i regionen. I dialogen bör även frågan om möjlighet för lärare att delta i fortbildning lyftas. En strategi för fortbildningsutbudet ska tas fram. Strategin ska även innehålla information om hur fortbildningsutbudet ska synliggöras och spridas. Lärarhögskolan avser också arbeta tillsammans med andra lärosäten för att inför departement och skolhuvudmän lyfta fram betydelsen av att fortbildning för lärare i huvudsak sker vid universitet och högskolor som har examensrätt för att bedriva lärarutbildning. Inte minst fortbildning på avancerad nivå bör stärkas och utvecklas i framtiden. Ett exempel på en fortbildning på avancerad nivå som planeras inom den närmsta framtiden i dialog med skolhuvudmän är en magisterutbildning för förstelärare, där fokus ligger på att bedriva forskningsoch utvecklingsarbete i den pedagogiska praktiken. I dagsläget erbjuds ett antal fortbildningskurser på avancerad nivå inom huvudområdet pedagogisk yrkesverksamhet vid några institutioner, varav ett par kurser sett till kursnamn och innehåll närmast konkurrerar med varandra. Även detta bör utredas i arbetet med den strategi för Lärarhögskolans fortbildningsutbud som ska tas fram. I det fall fortbildningen inte innefattar samläsning med redan befintliga campusbaserade program eller kurser bör den huvudsakliga distributionsform för Lärarhögskolans fortbildningsutbud bör vara utbildning på distans med nätstöd, så att så många lärare som möjligt kan ta del av utbudet även om de befinner sig i yrkesverksamhet på en annan ort. Umeå universitet är sedan tidigare nationell samordnare för de nationella fortbildningsprojekten VAL (Vidareutbildning av lärare). Umeå universitet medverkar även i ULV (Utländska lärares vidareutbildning). Umeå universitet är också aktiva inom Lärarlyftet, med utveckling av kurser och kursgivning för redan verksamma lärare. Strategier utarbeta en strategi för Lärarhögskolans fortbildningsutbud och tillsammans med andra lärosäten synliggöra vikten av att fortbildning för lärare i huvudsak bedrivs vid universitet och högskolor som har examensrätt för lärarutbildning, stödja utveckling av kurser för fortbildning i nära dialog med regionen, undersök behovet av och i förekommande fall utarbeta moduler för fortbildning, från förskola till grundlärare mot F-3 och vice versa, samordna och strukturera kursgivningen på avancerad nivå, fortsatt arbete med VAL, ULV och Lärarlyft. 5

48 Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse Bilaga p 8 C Uppföljningskriterier att en strategi har utarbetats. antalet utarbetade kurser för fortbildning, att en plan för kursutbudet på avancerad nivå har tagits fram. Delmål: Lärarhögskolan har identifierat internationella mobilitetsfönster för samtliga program och skapat förutsättningar för studenter att nyttja dessa. Analys Att internationaliseringen inom lärarutbildningen behöver öka har konstaterats i flera rapporter. Där vissa utbildningar, som t ex handels- eller socionomutbildningar, uppnår närmare 50 procent utresande studenter, ligger lärarutbildningen i Sverige på omkring 3 procent utresande studenter. Orsakerna till den låga graden av mobilitet är många, där några av de främsta är utbildningens tvärvetenskapliga karaktär då motsvarande innehåll i en strikt mening inte alltid går att finna i andra länders lärarutbildningar. En annan anledning är bristen på valbara kurser. Tilläggas kan att införandet av 2011-års lärarutbildning ytterligare har minskat mobilitetsmöjligheterna för lärarstudenter då den enligt examensordningen innehåller betydligt färre valbara kurser än tidigare. I dagsläget finns inga system för att mäta mobilitet inom Umeå universitets lärarutbildningar. In- och utresande studenter registreras vid fakulteterna och Lärarhögskolan kommer endast i kontakt med de studenter som reser på Lärarhögskolans avtal och/eller genomför verksamhetsförlagd utbildning i ett annat land än Sverige. Lärarhögskolans uppskattning är dock att andelen utresande lärarstuderande och studie- och yrkesvägledarstuderande vid Umeå universitet inte överstiger 3 % (troligtvis lägre), särskilt om endast utbyten om minst en termin räknas enligt U:ranks modell. Under den senaste tvåårsperioden har dock intresset för utlandsstudier bland studerande vid Umeå universitets läraroch studie- och yrkesvägledarprogram ökat. Ett tecken på detta är att fler studenter under de senaste åren har ansökt om bidrag för utlandsstudier än tidigare. Möjligheter att genomföra verksamhetsförlagd utbildning i ett annat land än Sverige finns redan i dag för de program som Lärarhögskolan ansvarar. Det går även att genomföra delar av ämnes- /inriktningsstudier i ett annat land i Sverige, dock inte alltid på termins- och/eller årsbasis. För att öka det internationella utbytet föreslår Lärarhögskolan att mobilitetsfönster ska identifieras för alla program och ämnen så att alla studenter som vill ska kunna genomföra minst en termins studier vid ett lärosäte i ett annat land än Sverige. Vidare behöver förutsättningar för att genomföra studier vid lärosäten i andra länder än Sverige stärkas genom bidrag till utresande studenter. I anslutning till detta avser Lärarhögskolan att genomföra en större genomlysning av nuvarande system för internationaliseringsmedel för att på bästa vis hitta strukturer och stödsystem för att främja studenters mobilitet. Även andelen inresande studenter behöver öka. Inom Lärarhögskolans fristående kursutbud prioriteras kurser för inresande studenter. Fler sådana kurser behöver utvecklas under den närmsta treårsperioden. Lärarhögskolan har under perioden koncentrerat sin internationella verksamhet till 5 partnersuniversitet (Strandmillis University College, University of Wisconsin-Whitewater, La Trobe 6

49 Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse Bilaga p 8 C University, University of Sidney och Universitetet i Tromsö) för att förstärka och fokusera det internationella utbytet. I samband med att nuvarande system för internationaliseringsmedel ses över bör även antalet parternuniversitet ses över med avseende på mängd och antal. Ska partneruniversiteten vara fler, färre, andra i framtiden för att bättre svara mot studerandes behov av stimulerande internationella lärmiljöer? Strategier skapa mobilitetsfönster för samtliga program, översyn av system för internationaliseringsmedel med målet att öka andelen utresande studenter, erbjuda internationellt utbytbara kurser, översyn av nuvarande partneruniversitet med målet att kunna erbjuda så stimulerande och attraktiva internationella lärmiljöer som möjligt för Umeå universitets lärarprogram. Uppföljningskriterier att mobilitetsfönster har identifieras för samtliga program, antalet internationellt utbytbara kurser. Delmål: Förbättra examenarbetenas vetenskaplig kvalitet och examensarbetenas professionsanknytning Analys Lärarhögskolan vill öka examensarbetenas vetenskapliga kvalitet i den meningen att fler examensarbeten skrivs i anslutning till aktuell forskning vid Umeå universitet. Många examensarbeten skrivs idag utifrån frågeställningar som väckts hos studenterna under utbildningens gång. Detta behöver inte vara ett problem, men kan ibland vara det då undersökningsområdet eller frågeställningarna kan ligga långt utanför institutionens egna forskningsområden. Att ge kvalificerad handledning blir då en utmaning, inte minst inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området där resurser för handledning av examensarbeten dessutom är relativt begränsade på grund av den låga studentprislappen. Att hitta modeller för att i högre grad uppmuntra studerande att skriva sina examensarbeten inom institutionernas forskningsinriktningar är således en viktig fråga för framtiden. Vidare är det av vikt att fortsätta stärka studerandes kompetens inom utbildningsvetenskaplig teori och metod. Betydande förändringar i denna riktning har nyligen genomförts i speciallärarprogrammen i anslutning till arbetet med återrapporteringen till Universitetskanslerämbetet, med anledning av ifrågasättandet av ett examensmål. Den nyligen genomförda förändringen av utbildningsvetenskaplig kärna 1 och utbildningsvetenskaplig kärna 2 bidrar också till att stärka dessa delar i Umeå universitets lärarprogram. Inom ramen för programrådens arbete förs en kontinuerlig uppföljning av och diskussion kring detta område. För vissa lärarprogram (fritidshem och förskola) har även progressionsdokument tagits fram i syfte att kartlägga och säkerställa nivån på dessa kunskaper och färdigheter. Lärarhögskolan vill också skapa förutsättningar för att öka andelen examensarbeten som skrivs i mer direkt anknytning till de frågor och problem som finns i förskolan och skolan. För förskolor, skolor och skolhuvudhuvudmän som vill ha en problematik undersökt utgör lärarutbildningens och studie- och 7

50 Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse Bilaga p 8 C yrkesvägledarutbildningens examensarbeten en resurs, som dock mycket sällan utnyttjas. De system som idag finns där skolor kan uttrycka önskemål om möjliga uppslag för examensarbeten är bristfälliga. För att kunna åstadkomma fler examensarbeten där embryot till arbetet kommer från skolans behov behöver en tydlig infrastruktur skapas för att: 1) fånga upp idéer från skolan, 2) bereda och vidareutveckla dessa idéer dem och 3) informera studenter och kursansvariga om denna möjlighet. Under 2015 har ett förarbete gjorts för att undersöka förutsättningarna för ett sådant arbete inom ett Vinnovafinansierat projekt. Arbetet fortsätter nu inom Lärarhögskolans ordinarie verksamhetsplan. Troligtvis kommer även forum för informationsspridning om, erfarenhetsutbyte kring och diskussion om examensarbeten inom Umeå universitets lärarutbildning att behöva skapas. Vad innebär ett examensarbete inom en professionsutbildning, vad skulle det kunna vara och hur bedöms examensarbetet inom olika områden och discipliner är exempel på frågor som kan tas upp i ett sådant sammanhang. Strategier pilotprojekt med riktade medel för forskningsområden som är intresserade av att knyta fler examensarbeten till sig, upprätta en infrastruktur för att 1) fånga upp idéer från skolan, 2) bereda och vidareutveckla dessa idéer dem och 3) informera studenter och kursansvariga om denna möjlighet, skapa forum för informationsspridning om, erfarenhetsutbyte kring och diskussion om examensarbeten vid Umeå universitet. Uppföljningskriterier antalet examensarbeten som knyts till institutionernas forskningsmiljöer, att en infrastruktur har inrättats. Delmål: Studerande vid Umeå universitets lärarutbildningar har tillgång till miljöer där strategisk kompetens inom digitala medier och lärare kan utvecklas Analys Den nya digitala teknologin har inneburit stora samhällsförändringar som påverkar kommunikation och lärande i förskolan och skolan. I Vetenskapsrådets rapport Forskningens framtid! Ämnesöversikt 2014 utbildningsvetenskap lyfts digitala teknologier i utbildning fram som ett centralt framtidsområde där forskningsförstärkningar bör ske. Den beskrivna samhällsutvecklingen får också implikationer för lärarutbildningarna där det blir viktigt att användningen av ny teknologi och digitala medier samt deras implikationer för individers lärande fokuseras. Vid Lärarhögskolans studentdialoger har framkommit önskemål om en lokal utrustad med teknik som lärarstuderande kan använda för att öva i, inför verksamhetsförlagd utbildning samt för andra former av presentationer i utbildningen. En liknande laborativ miljö har nyligen inrättats för lärarstuderande vid Tromsö universitet. Vid Umeå universitet har stora resurser satsat på att skapa kreativa och interaktiva lärmiljöer. Att utrusta en särskild lokal för lärarstuderande med digital teknik är därför inte nödvändigt, om tekniken redan finns tillgänglig på annat håll. Dessutom är det en mycket kostsam lösning. I första hand bör det 8

51 Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse Bilaga p 8 C därför undersökas hur Umeå universitets kreativa lärmiljöer kan användas av lärarstuderande i högre utsträckning. Strategier utreda hur befintliga kreativa lärmiljöer används av lärarstuderande vid Umeå universitet. särskilda informationsinsatser för lärarstuderande och kursansvariga om Umeå universitets kreativa lärmiljöer. Uppföljningskriterier programutvärderingar, studentdialoger. Forskning som spränger gränser Delmål: Vid Umeå universitet bedrivs omfattande utbildningsvetenskaplig forskning av hög kvalitet. Analys Trots omfattande och mycket positiva satsningar på utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet de senaste åren så har forskningen och forskarutbildningen inom området lokalt och nationellt ännu relativt små permanenta resurser sett i relation till grundutbildningens omfattning och sett i relation till att utbildning på olika nivåer är en av samhällets absolut största verksamheter. Lärarhögskolans löpande forskningsbudget är långt ifrån tillräcklig för att finansiera all utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet, där den stora tillfälliga forsknings- och kompetenssatsningen från universitetsstyrelsen avslutas Sammantaget måste därför arbetet med att öka interna och externa forskningsanslag fortgå. Samtidigt räcker det på grund av rekryteringssvårigheter ibland inte med att tillföra mer medel, tydliga rekryteringsstrategier behöver även utvecklas. Inom utbildningsvetenskap finns nationellt en del starka forskningsområden, flera områden befinner sig fortfarande i ett uppbyggnadsskede och det finns även viktiga områden där forskning väsentligen saknas. Detta är problematiskt dels eftersom utbildningsvetenskaplig forskning behövs som stöd för att utveckla undervisningspraktiken vid skola/högskola och dels eftersom grundutbildningen vid Umeå universitet ska vara vetenskapligt baserad. Även de utbildningsvetenskapliga forskningsområden som är relativt starka vid Umeå universitet (och nationellt) är i realiteten förhållandevis små jämfört med många forskningsområden utanför utbildningsvetenskap. Det medför att anslagen till områdena är relativt få och därför kan tillgång till ekonomiska resurser variera mycket även på kort sikt, vilket i kombination med ovan nämnda rekryteringssvårigheter försvårar långsiktig planering. Vetenskapsrådet avsätter endast 4% av sina anslag till utbildningsvetenskap och de övriga externa finansiärerna totalt sett betydligt mindre, trots att utbildningssektorn både har stora utvecklingsbehov och till sin omfattning är i paritet med områden som vård, teknik och naturvetenskap där forskningssatsningarna är mångdubbelt större. Problemet förstärks av att de utbildningsvetenskapliga anslagen från Vetenskapsrådet, som är den huvudsakliga externa finansiären av utbildningsvetenskaplig forskning, i och för sig är stora men de är mycket få till antalet. Flexibilitet 9

52 Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse Bilaga p 8 C och långsiktighet i planering för personella och ekonomiska resurser är därför särskilt viktigt inom utbildningsvetenskap. En av fördelarna med den reviderade organisation för Lärarhögskolan som infördes 2012 är att Lärarhögskolan bättre kan arbeta universitetsövergripande i samarbete med fakulteterna. Till skillnad från fakulteterna har Lärarhögskolan inga egna anställda utan är begränsad till att erbjuda fakulteterna och institutioner ekonomiskt stöd till riktade satsningar. Situationen medför att Lärarhögskolans forskningssatsningar kan diskuteras samt samplaneras och synkroniseras med fakulteternas/institutionernas strategier. Strategier I syfte att bredda basen för utbildningsvetenskaplig forskning riktas stöden brett mot forskare såväl inom som utom områdena pedagogik, pedagogiskt arbete och ämnesdidaktik samt mot forskning om utbildning, undervisning och lärande relaterat till samhällets och individens behov: omfattande satsningar på forskarutbildning (se även delmål nedan), sökbara kvalitets- och prestationsbaserade anslag för forskningstid, identifiering av angelägna forskningsområden och utvecklingsområden med central betydelse för framtiden samt erbjudande av anslag till dessa, riktade satsningar som beaktar de specifika behov och möjligheter som identifieras dels av Lärarhögskolans utvärderingar och dels av institutioner och fakulteter, sökbara internationaliseringsmedel, planeringsbidrag för externa ansökningar. seminarieserie för forskare från andra områden som är intresserade av utbildningsvetenskap, Uppföljningskriterier utvärderingar av forskningsområden, bl.a. via publikationer (med för utbildningsvetenskap lämplig bibliometri) och externa anslag, att via LH:s uppföljningssystem bedöma om finansiering använts på avsett sätt och nått avsedda resultat, kompetensförsörjning inom grundutbildningen och forskarutbildningen, omfattning av utbildningsvetenskaplig forskning som bedrivs av forskare från andra områden än de traditionellt utbildningsvetenskapliga, Delmål: Möjligheter till risktagande och nydanande forskning Analys Ett problem med prestationsbaserade forskningsfinansieringssystem är att de kan vara konserverande i meningen att de premierar höga publikationsnivåer som i sin tur åtminstone kortsiktigt taktiskt kan främjas av att forskare fortsätter i samma spår som tidigare. Eftersom Lärarhögskolans forskningsfinansiering baseras delvis på publikationsprestation behöver denna problematik beaktas. Finansieringen ska därför så långt som möjligt genomsyras av långsiktighet, dels vad gäller identifiering av lämpliga finansieringsformer i samråd med fakulteter/institutioner och dels i meningen att finansieringen är av tillräcklig omfattning för att tillåta såväl de tillfälliga motgångar som 10

53 Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse Bilaga p 8 C risktagande kan innebära som det omfattande arbete som ofta behövs för att bygga upp nydanande forskning. En del i Lärarhögskolans stöd till nydanande forskning är även den breda ansatsen och internationaliseringsstödet som nämns i delmålet ovan, vilket kan främja ny tvärvetenskaplig och/eller internationell samverkan. Hänsyn behöver även tas till forskningens genomslag i utbildningspraktiken, då både behov och potential finns för nydanande vidareutveckling av den utbildningsvetenskapliga forskningens roll som bas för verksamhetsutveckling inom skola och högskola samt att forskningsresultat bättre kan vidareutvecklas till kunskap som är direkt användbar för lärare och andra utbildningsaktörer (se nästa delmål nedan). Lärarhögskolan har hittills inte genomfört några särskilda satsningar kopplat till infrastruktur, men noterar att utbildningsvetenskaplig forskning kring kvantitativa databaser är otillräcklig och efterfrågas nationellt av t.ex. Vetenskapsrådet. Det kan även finnas stora samordningsvinster i kvalitativa databaser av framförallt klassrumsdata eftersom detta är tidskrävande och svårt att samla in. Denna typ av databaser saknas väsentligen i Sverige, vilket innebär att många olika enskilda forskare och projekt ägnar mycket tid och kraft för insamling av liknande data. Strategier långsiktig planering i samverkan med institutioner och fakulteter med avseende på rekrytering och forskningsinriktning, långsiktigt ekonomiskt stöd till angelägna forskningsmiljöer, en bred syn på utbildningsvetenskap som inbjuder till ny tvärvetenskaplig samverkan, internationaliseringsstöd som främjar influenser utifrån, utreda möjlighet till riktade satsningar på infrastruktur, fr.a. forskning kopplat till kvantitativa och kvalitativa databaser, utreda möjlighet till särskilda planeringsbidrag för risktagande och nydanande forskning Uppföljningskriterier Det är svårt att på ett någorlunda enkelt sätt mäta om forskning är nydanande. Därför föreslås följande indirekta uppföljningskriterier: Undersöka hur fakulteter, institutioner och enskilda forskare ser på möjligheterna till risktagande och nydanande forskning samt hur funktionellt Lärarhögskolans forskningsstöd är i relation till detta, att ovanstående utredningar är genomförda. Delmål: Lärarhögskolan har i samverkan med olika aktörer på utbildningsarenan stärkt forskning kopplad till verksamhetsutveckling Analys Detta delmål bygger vidare på de två delmålen ovan, och specificerar en särskild profil som en del av Lärarhögskolans forskningssatsningar. Organiserad utbildning är en av samhällets största verksamheter. Karaktären hos utbildningsvetenskap som forskningsområde i Sverige och 11

54 Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse Bilaga p 8 C internationellt har det senaste decenniet påverkats av att allt större vikt har lagts vid att lärarutbildning, som traditionellt till stora delar varit en professionsbaserad yrkesutbildning, ska bedrivas på vetenskaplig grund. Enligt skollagen ska också all utbildning som bedrivs inom skolan vila på vetenskapliga grund och beprövad erfarenhet (Kap 1 5). Detta kan relateras till verksamhetens tilltagande komplexitet och de många utmaningar och problem som skolväsendet konfronteras med och som ställer stora krav på professionella lärare, skolledare och andra yrkesverksamma i skolan. Ett exempel på en sådan komplex utmaning är de skärpta krav på likvärdighet som ställs i skollagen. Det finns därför behov av att vidareutveckla den utbildningsvetenskapliga forskningens roll som bas för verksamhetsutveckling inom skola och högskola. Dessutom kan forskningsresultat bättre och mer systematiskt vidareutvecklas till kunskap som är mer direkt användbar för lärare och andra utbildningsaktörer. Samtidigt har senaste decenniets utbildningsvetenskapliga forskningsöversikter visat på goda utvecklingsmöjligheter. Sammantaget leder detta till ökade behov och möjligheter att i högre utsträckning låta forskningens inriktningar vägledas av skolans behov, utveckla tillämpningsinriktad utbildningsvetenskaplig forskning, samt basera verksamhetsutveckling på forskning. Lärarhögskolan och de skolhuvudmän som Lärarhögskolan varit i dialog med är positiva till de effekter i form av kvalitetshöjande inslag och nya insikter som uppnås när en anställd delar sin arbetstid mellan skola och universitet. Det har dock visat sig vara svårt att under lång tid behålla personal i sådana kombinationsanställningar, då arbete i två verksamheter vanligtvis är mer ansträngande än att arbeta i en verksamhet. För att åstadkomma en rimlig arbetssituation och på samma gång ge goda förutsättningar för att knyta ihop samverkansarbetet mellan skola och universitet krävs extra resurser. Det system med karriärtjänster (förstelärare eller lektor) för verksamma lärare som sjösatts erbjuder ytterligare möjligheter att samverka genom delade uppdrag. Innehavaren av anställningen lektor ska exempelvis vara forskningsmeriterad (minst licentiatexamen). Samarbete mellan skola och universitet kan ge goda förutsättningar för att höja kvalitén på utvecklings- och forskningsarbete i båda verksamheter men kan utöver detta även stärka den utbildning som bedrivs i respektive verksamhet. Utöver nedanstående strategier, genomförs även forskning kopplat till verksamhetsutveckling i viss utsträckning genom andra delar av Lärarhögskolans forskningsstöd som inte primärt riktas mot detta delmål. Strategier proaktiv dialog med skolhuvudmän och andra skolaktörer kring samverkan, utlysning av anslag till kombinerade forsknings- och utvecklingsprojekt där Lärarhögskolan finansierar forskning genom projektanslag och skolhuvudman finansierar utvecklingsarbete, utlysning av individuella forsknings- och utvecklingsuppdrag som samfinansieras med skolhuvudman, där innehavaren blir en länk mellan universitet och skola genom att ha uppdrag inom bägge verksamheterna, utlysning av medel för initierande av forskningsprojekt tillsammans med övningsskolor. Uppföljningskriterier omfattning av projekt och uppdrag, utfall i termer av samverkan och resultat inom forskning och verksamhetsutveckling. 12

55 Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse Bilaga p 8 C Delmål: En universitetsövergripande forskarskola som erbjuder omfattande delfinansiering, kurser, ett välutvecklat nätverk och internationaliseringsmöjligheter Analys Nationellt (och delvis också internationellt) finns ett underskott på tillgänglig kompetens inom utbildningsvetenskap, vilket delvis har att göra med att flera utbildningsvetenskapliga områden är relativt unga och under utveckling. Inom flera områden, t.ex. specialpedagogik, små barns lärande, yrkesdidaktik och inom flera ämnesdidaktiska grenar finns ofta få eller inga behöriga sökande till lärartjänster (inklusive professurer). Umeå universitet och Lärarhögskolan bör fortsätta ansträngningarna att rekrytera nationellt och internationellt, men det har under det senaste decenniet visat sig långt ifrån tillräckligt för att täcka kompetensbehovet varför den sedan ca 15 år omfattande satsningen på forskarutbildning (lokalt och i extern samverkan) måste fortsätta. Lärarhögskolan bedriver sedan 2009 en utbildningsvetenskaplig forskarskola. Forskarskolans verksamhet är öppen för alla forskarstuderande vid Umeå universitet som (oavsett den allmänna studieplanens ämnesområde) har en individuell studieplan med utbildningsvetenskaplig inriktning, och även för doktorander som inte direkt finansieras via Lärarhögskolan. Via forskarskolan får således samtliga studerande inom utbildningsvetenskap tillgång till ett nätverk. Strategier omfattande delfinansiering av doktorander som riktas till institutioner vid Umeå universitet och till skolhuvudmän i regionen, finansiering och organisering av en gemensam forskarutbildningsmiljö där kärnan är gemensamma utbildningsvetenskapliga kurser samt nationella och internationella internat, utlysning av sökbara internationaliseringsmedel för doktorander. Uppföljningskriterier genomströmning hos doktorander i forskarskolan, utvärdering av forskarskolans verksamhet inklusive finansiering, kurser, nätverk och internationalisering, utvärdering av intresset från institutioner och skolhuvudmän att ansöka om delfinansiering av doktorander från Lärarhögskolan, institutionernas bedömning av forskarskolans funktion med avseende på långsiktig kompetensförsörjning inom grundutbildningen. 13

56 Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse Bilaga p 8 C Ett universitet som gör det möjligt Samverkan skapar utveckling och höjer kvalitet Delmål: Lärarhögskolan samverkar nationellt och internationellt för att främja och kvalitetssäkra lärarutbildningarna samt för att driva gemensamma frågor. Analys Samverkan mellan olika aktörer spelar stor roll när det gäller att driva utvecklingen inom områden framåt, både när det gäller att utveckla ny kunskap genom forskning men också när det gäller kvalitetssäkring och kvalitetshöjning inom utbildning. Lärarhögskolan har nyligen avslutat ett projekt tillsammans med Stockholms universitet som syftade till att kvalitetssäkra lärarutbildningen inom utbildningsvetenskaplig kärna, examensarbeten samt den verksamhetsförlagda utbildningen (ref??). En betydande del av Lärarhögskolans samverkansparter finns i den närliggande regionen, så som skolhuvudmän och Region Västerbotten, men även andra lärosäten, både nationellt och internationellt, samt andra statliga myndigheter är viktiga samarbetsparter. För att kunna samarbeta effektivt och funktionellt krävs arenor där dessa parter kan mötas samt en hållbar, ändamålsenlig och effektiv organisation för samverkan. Strategier samverkan med andra lärosäten kring kvalitetssäkring av yrkeslärarutbildningen, samverkan med internationella partneruniversitet för att öka utbytet av både studenter och universitetslärare, deltagande i nationella projekt som regeringsuppdraget VAL, Lärarlyftet mm, samverkan med skolverket, utveckla nya och attraktiva mötesarenor för samverkansaktörer, deltagande i nationella nätverk. Uppföljningskriterier antal projekt gemensamma med andra myndigheter/lärosäten, antal aktiva mötesarenor. Delmål: Lärarhögskolan har ett väl utarbetat stöd för information kring in- och utresande studenter och lärare. Analys Den ökade globaliseringen och det alltmer mångkulturella samhället ställer krav på en medveten internationalisering av alla utbildningar. Detta gäller inte minst lärarutbildningen som ska förbereda sina studenter för ett yrkesliv där kulturmöten är vardag och interkulturell kompetens ett måste. I en 14

57 Lärarhögskolan Fastställd av Lärarhögskolans styrelse Bilaga p 8 C komplex utbildningsstruktur kan det vara svårt för den enskilde studenten och läraren att se möjligheterna för utlandsstudier alternativt utlandsvistelse på forsknings- eller undervisningsnivå. Strategier genomlysning och uppbyggande av organisation för internationaliseringsstöd, identifiering av utbytbara kursmoduler. Uppföljningskriterier andel in- respektive utresande studenter och lärare. 15

58 Ärende p 9 Ny struktur för KPU 150 % med reviderade kursuppdrag Plats för noteringar:

59 Lärarhögskolan Styrelse KPU Struktur- och kursuppdragsförslag Sid 1 (4) Ärende p: 9 Ärende: Ny struktur för KPU förhöjd studietakt ( 150 % ) med reviderade kursuppdrag Föredragande: Anna-Karin Lidström Persson Bakgrund: Inför ht 2016 har ett förslag strukturförändring i Kompletterande Pedagogisk Utbildning (KPU) med förhöjd studietakt tagits fram av Karolina Broman, ordförande för programrådet för ämneslärarprogrammet inklusive KPU. och Anna-Karin Lidström Persson, Utbildningsledare, Lärarhögskolans kansli. Det har bearbetats och förankrats hos studierektor och prefekter vid -Samhällsvetenskaplig fakultet: Pedagogiska institutionen (PED) och Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap (TUV) Teknisk-naturvetenskaplig fakultet: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik (NMD) Humanistisk fakultet: Institutionen för idé- och samhällsstudier, Institutionen för språkstudier Förändringarna innebär att studenterna genomför en kort VFU redan under höstterminen, 1,5 hp, och en VFU omfattande 28,5 hp under vårterminen, istället för att som i dagsläget endast genomföra en VFU om 30 hp under vårterminen. Förslaget innebär också att kursen Vetenskap och kunskap, 7,5 hp, som tidigare låg som kurs nummer två nu ligger som kurs nummer sex för att på så sätt få större relevans för det nära förestående examensarbetet och den långa VFU-perioden. Både förra årets programstudenter (H 14) och årets programstudenter (H 15) har önskat att tidigare komma i kontakt med skola och sitt framtida yrke samt att kursen Vetenskap och kunskap bör skjutas längre fram. Önskemålen diskuterades även under ett utvärderingsmöte i maj 2015 med kursansvariga lärare och redan då startade planeringen av en ny struktur. Tidigare har alla sex kurser inom KPU under höstterminer omfattat 7,5 hp. I det nya förslaget omfattar kursen Undervisning och lärande - läroplansteori och didaktik, 9 hp. Anledningen till att lägga 1,5 hp VFU i en annan kurs är dels för att organisatoriskt kunna hantera att VFU genomförs på 100 % takt samtidigt som övriga studier genomförs med 150 % takt, dels att man kan knyta teoriinnehållet i denna kurs om undervisning och didaktik till praktiskt handlande i skolan. Kursansvaret föreslås ligga

60 Lärarhögskolan Styrelse KPU Struktur- och kursuppdragsförslag Sid 2 (4) hos PED. Studenterna introduceras i undervisning och planering oavsett vilket ämne de har. Enligt tidigare styrelsebeslut ska Lärarhögskolans styrelse beställa kursuppdrag för VFU 30 hp och för Examensarbete 15 hp inför varje termin till de fakulteteters institutioner där fakultetens ämnen finns representerade. Hittills efter två antagningsomgångar har inga kursuppdrag gått till någon institution inom humanistisk fakultet. Den övervägande majoriteten av KPU-studenter har sin ämnestillhörighet inom teknisk naturvetenskaplig fakultet och där är det NMD som ansvarar för VFU och examensarbete. Höstterminen 14 antogs 21 studenter varav 15 inom naturvetenskapliga ämnen eller matematik och sex inom samhällsvetenskapliga ämnen. Höstterminen 15 antogs 30 studenter varav 21 inom naturvetenskapliga ämnen eller matematik och nio inom samhällsvetenskapliga ämnen. För studenter inom samhällsvetenskaplig fakultet har kursuppdrag gått till PED och till TUV som samarbetat kring studenter med exempelvis samhällskunskap, sociologi, företagsekonomi som undervisningsämnen. På motsvarande sätt skulle de ha behövts kursansvariga institutioner inom humanistisk fakultet för att hantera studenter med exempelvis spanska, bild eller religion. Förslaget nedan innebär att endast en institution inrättar kursplaner i VFU och Examensarbete. Denna institution föreslås vara NMD. Detta motiveras genom att det både administrativt och ekonomiskt blir svårt för andra fakulteteters institutioner att hantera mycket små studentgrupper. Vid ett möte med studierektorer och prefekter från samtliga fakulteter diskuterades frågan mycket noggrant och mötet motiverade det förändrade kursansvaret med att NMD är den institutionen idag som har majoriteten av studenterna inom KPU knutna till sig ämnesmässigt, och som sannolikt alltid kommer att ha egna studenter i kurserna. NMD kan därmed lättare få god ekonomi i kurserna. De har utöver detta även pågående ämnesdidaktisk forskning. NMD har sagt ja till att ta emot kursuppdragen och att använda ämneskompetens från övriga fakulteter för VFUbesök och handledning av examensarbeten. Den nya strukturen innebär -att VFU genomförs tidigt under höstterminen i form av en vecka VFU, dvs 1,5 hp. Denna vecka ska ligga inom kursen Undervisning och lärande läroplansteori och didaktik, som ett eget moment. Kursansvarig institution är som tidigare Pedagogiska institutionen. Kursen Undervisning och lärande läroplansteori och didaktik omfattar med detta förslag 9 hp, -att VFU-perioden under vårterminen förkortas från 30 hp till 28,5 hp, -att studietakten varierar mellan höst- och vårtermin; 46,5 hp under hösttermin och 43,5 hp under vårterminen, vilket inte medför problem för CSN, -att kursen Vetenskap och kunskap 7,5 hp som tidigare låg som kurs nummer två nu placeras som kurs nummer sex, dvs som sjätte och sista kurs under höstterminen,

61 Lärarhögskolan Styrelse KPU Struktur- och kursuppdragsförslag Sid 3 (4) -att en institution uppdras att ansvara för VFU 28,5 hp och Examensarbete med ämnesdidaktisk inriktning 15 hp och att NMD är den institutionen som är kursansvarig, -att NMD köper in ämnesdidaktisk kompetens för såväl VFU-besök som för teoripass inom VFU-kursen, till exempel språkdidaktik, SO-didaktik mm, från aktuella institutioner, -att NMD köper in handledning för examensarbeten från aktuella institutioner, -att om antalet sökande inom KPU ökar inom ämnen som hör till institutioner inom humanistisk eller samhällsvetenskaplig fakultet samtidigt och/eller antal studerandeplatser ökar till programmet, kan det vara intressant att organisera VFU och Examensarbete på ett annat sätt än ovan angivet, men som läget är just nu förordas ovan nämnda väg. Förslag till beslut: Styrelsen bifaller de föreslagna förändringarna vad avser struktur och kursansvar Motivering till beslut: Strukturen och kursansvaret är bearbetat och förankrat hos studenter och hos berörda institutioner vid tre fakulteter. Bilagor: Nuvarande struktur för KPU med förhöjd studietakt, bilaga p 9 B. Ny struktur från hösten 2016 för KPU med förhöjd studietakt, bilaga p 9 C. Expedieras till: Helena Näs Simon Wolming Gunnar Schedin Jonas Nilsson Malin Isaksson Anna Lindqvist

62 Lärarhögskolan Styrelse KPU Struktur- och kursuppdragsförslag Sid 4 (4) Kopia för kännedom till: Anna-Karin Lidström Persson Karolina Broman Agnetha Simm

63 Nuvarande struktur KPU Förhöjd studietakt Inriktn Program Programkod Studietakt KPU, 90 hp LYKGY/GR Gy + åk % 1 1 6PE153 Bilaga p 9 B TermKurs Kurskod Kursbenämning Engelsk benämning Hp Kursansvarig Ka org Ka % Medv. Medv ormedv % Utbildningens villkor och samhälleliga funktion Conditions and funktions for education in society 7,5 TUV ,00 Statsvetenska KPU, 90 hp LYKGY/GR Gy + åk % 1 2 6PE150 Vetenskap och kunskap Philosophy of Science and Education 7,5 NMD ,66 Idé- och samh ,33 KPU, 90 hp LYKGY/GR Gy + åk % 1 3 6PE155 Undervisning och lärande - läroplansteori och didaktik Teaching and Learning - Curriculum Theory and Didactics 7,5 Pedagogik ,00 KPU, 90 hp LYKGY/GR Gy + åk % 1 4 6PE152 Den professionella läraren I: Barns och ungas utveckling, specialpedagogik, sociala relationer och kommunikation The professional teacher I: Child and youth development, Special education, Social relationships and Communication 7,5 TUV ,33 Pedagogik ,67 KPU, 90 hp LYKGY/GR Gy + åk % 1 5 6PE154 Den professionella läraren II: Uppdrag, ledarskap och undervisning The professional teacher II: Mission, leadership and teaching 7,5 Pedagogik ,33 TUV ,67 KPU, 90 hp LYKGY/GR Gy + åk % 1 6 6PE151 Bedömning Assessment 7,5 NMD ,33 TUV ,67 KPU, 90 hp LYKGY/GR Gy + åk % 2 1 6PE170 Verksamhetsförlagd utbildning (KPU) School-Based Studies 30,0 Pedagogik ,00 TUV KPU, 90 hp LYKGY/GR Gy + åk % 2 1 6PE171 Verksamhetsförlagd utbildning Placement studies 30,0 NMD ,00 KPU, 90 hp LYKGY/GR Gy + åk % 2 2 6PE169 Examensarbete Degree Project 15,0 TUV ,00 Pedagogik KPU, 90 hp LYKGY/GR Gy + åk % 2 2 6PE172 Examensarbete med ämnesdidaktisk inriktning Degree Project with a Focus on Subject Didactics 15,0 NMD ,00

64 Ny struktur KPU, förhöjd studietakt - från ht 16 Antagningskrav IN-krav Termin Kurs Kurskod Kursnamn Namn på engelska Hp Nivå Succ. Ansv inst Andel (hp) Medv Andel (hp) Medv Andel (hp) Examenskrav UT-krav Bilaga p 9 C Krav för antagning: *Minst 240 hp *Minst en uppsats på kand.nivå, 15 hp samt *För åk 7-9: Minst 90 hp (av 240 hp) i ett av de utlysta ämnena med relevant innehåll (ämne 1) eller *För Gy: Minst 120 hp i ett av de utlysta ämnena med relevant innehåll (ämne 1) 1 1 6PE153 Utbildningens vilkor och samhälleliga funktion (UK) 1 2 6PE214 Undervisning och lärande - läroplansteori och didaktik inklusive VFU (UK och VFU) PE152 Den professionella läraren I: Barns utveckling, specialpedagogik, sociala realtioner och kommunikation (UK) 1 4 6PE154 Den professionella läraren II: Uppdrag, ledarskap och Conditions and Functions for Education in Society Teaching and Learning - Curriculum Theory and Didactics, including Placement The Professional Teacher I: Child and Youth Development, Special Education, Social Relationships and Communication The Professional Teacher II: Mission,Lleadership and 7,5 Avanc A1N TUV 6 Stats 1,5 9 Avanc A1N Ped 9 7,5 Avanc A1N TUV 5,5 Ped 2 7,5 Avanc A1N Ped 5,5 TUV PE216 Bedömning (UK) Assesment 7,5 Avanc A1N NMD 3,5 TUV 2 Ped PE215 Vetenskap och kunskap (UK) Philosophy of Science and Education 2 7 6PEXXX Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 2 8 6PEXXX Examensarbete med ämnesdidaktisk inriktning (UK) 7,5 Avanc A1N NMD 5 Idé- 2,5 Placement 28,5 Avanc A1F NMD 28,5 Degree Project 15 Avanc A1F NMD 15 ht 46,5 hp vt 43,5 hp För examen på grundnivå krävs: Ett-ämnes, 180 hp, åk 7-9 (90) Två-ämnes, 225 hp, åk 7-9 ( ) Ett-ämnes, 210 hp Gy (120) För examen på avancerad nivå krävs: Tre-ämnes, 270 hp, åk 7-9 ( ) Två-ämnes, 270 hp, åk 7-9 ( ) Två-ämnes, 300/330 hp, Gy ( ) samt *examensarbete om sammanlagt 30 hp på avancerad nivå (enligt lokal examensbeskrivning), varav 15 hp ämnesdidaktiskt som genomförs inom KPU. Studenten måste alltså ha med sig ett arbete på avancerad nivå på minst 15 hp. *minst 45 hp på avancerad nivå (lokal examensordning) samt *minst uppfyllt 90 hp i ett av de utlysta ämnena med relevant innehåll (för ämne 2 i Gy, undantag Sv, Mu, Sh där det krävs 120 hp. eller *minst uppfyllt 45 hp eller 90 hp i de utlysta ämnena med relevant innehåll (för ämne 2 samt ev ämne 3, i åk 7-9, undantag Sv, Mu, Sh där det krävs 90 hp) Behörighetskrav för alla kurser 1-6: Univ: Högskolestudier motsvarande 240 hp inkl. självständigt arbete/examensarbete om minst 15 hp på kandidatnivå. Ämneskrav i ett ämne om minst 90 hp för inriktning mot åk 7-9 eller 120 hp i minst ett ämne för inriktning mot gymnasiet, eller motsvarande. Huvudområde och successiv fördjupning för alla kurser 1-6: "Avancerad nivå, har endast kurser på grundnivå som förkunskapskrav (A1N)" SCB-ämne: UV1 Kursveckor för Kurstillfällen ht 16: Kurs 1: Kurs 2: (VFU v 40) Kurs 3: Kurs 4: Kurs 5: Kurs 6:

65 Ärende p 10 Reviderat kvalitetssystem Plats för noteringar:

66 Lärarhögskolan Bilaga p 10 A Missiv kvalitetssystem Bakgrund Ett nytt kvalitetssystem för utbildning på grund- och avancerad nivå (Dnr FS 2015/1422) har fastställts vid Umeå universitet. Med anledning av detta har Lärarhögskolan reviderat sitt kvalitetssystem. Beredning Ärendet har beretts av Lärarhögskolans ledning och kansli. Förslag till beslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att: fastställa det föreslagna kvalitetssystemet.

67 Lärarhögskolan Fastställt av Lärarhögskolans styrelse Dnr Kvalitetssystem för Lärarhögskolan 1. Lärarhögskolans kvalitetssäkringsarbete Enligt Instruktion för centrumbildningen Lärarhögskolan vid Umeå universitet (dnr ) ska Lärarhögskolan vid Umeå universitet: samordna, utveckla och kvalitetssäkra lärarutbildning och utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, vara en angelägenhet för hela universitetet och samverka med parter inom såväl som utanför universitetet. Målsättningen med Lärarhögskolans kvalitetsarbete är att ge utbildningar med hög kvalitet som uppfyller examensordningens mål för respektive examen och där universitetets samlade kompetens tas till vara på ett ändamålsenligt vis. Kvalitetsarbetet ska också säkerställa att verksamheten följer lagar och förordningar samt Umeå universitets visioner och dokumenterade målsättningar, regelverk och policybeslut. Inledningsvis beskrivs kvalitetssystemets organisation och ansvarsförhållanden. Därefter återges strategier för genomförande, uppföljning och utveckling av kvalitetsarbetet med ansvarsfördelning och tidsplan för respektive komponent i systemet. Avslutningsvis beskrivs hur kvalitetsarbetet återkopplas samt rutiner för uppföljning av själva kvalitetssystemet. 2. Organisation och ansvarsförhållanden Organisation och ansvarsfördelning: Lärarhögskolans styrelse har det övergripande ansvaret för kvalitetsarbetet inom forskning, utbildning och samverkan. Operativt ansvarig för kvalitetsarbetet är Lärarhögskolans rektor. Rektor vid Umeå universitet fastställer treåriga delmål med strategier och uppföljningskriterier för Lärarhögskolans verksamhet på förslag av Lärarhögskolans styrelse. Utifrån upprättade delmål fastställer Lärarhögskolans styrelse årligen en aktivitetsplan som följs upp årligen. Lärarhögskolans ledningsgrupp: består av rektor, biträdande rektorer och kanslichef. I ledningsgruppen behandlas generella planerings- och kvalitetsfrågor. Programråd: Programråd utgör basen i Lärarhögskolans kvalitetsarbete på utbildningssidan. Programråden leds av en ordförande (programansvarig). Lärarhögskolan har inrättat fem programråd: programrådet för förskollärarprogrammet, programrådet för grundlärarprogrammet, programrådet för ämneslärarprogrammet (inklusive den kompletterande pedagogiska utbildningen), 1

68 Lärarhögskolan Fastställt av Lärarhögskolans styrelse Dnr programrådet för specialpedagogik och speciallärare, programrådet för studie- och yrkeslärarprogrammet (inklusive yrkeslärarutbildningen). Programråden har till uppgift att: ansvara för samordning, kontinuitet och progression av programmets/inriktningens hela innehåll, ta initiativ till utveckling och förbättring av programmet, bereda beslut om utbildningsuppdrag, tillstyrka förslag till nya kurser och revidering av befintliga kurser som ingår i programmet, genomföra uppföljningar och lämna årlig verksamhetsberättelse för programmet samt ansvara för att beslut i Lärarhögskolans styrelse genomförs i programmet. Lärarutbildningsråd: Lärarhögskolan har inrättat ett råd för informations- och erfarenhetsutbyte mellan program. Rådet har till uppgift att för styrelsen och rektors räkning bereda icke programspecifika eller övergripande programgemensamma utbildningsfrågor inom Lärarhögskolans ansvarsområde (se Instruktion för Lärarhögskolan UmU ). Forskningskommitté: Lärarhögskolan har inrättat en forskningskommitté som har till uppgift att för styrelsen och rektors räkning bereda forskningsfrågor inom Lärarhögskolan. Forskningskommittén ansvarar för att ta fram förslag till kvalitetsbaserad fördelning av forskningsresurser samt att granska och analysera olika nyckeltal för forskningens kvalitet såsom publikationer/citeringar och externa anslag. (se Instruktion för Lärarhögskolan UmU ). Kopplingen mellan Lärarhögskolans beredande organisation och Umeå universitets centrala råd ser ut på följande vis: biträdande rektor för utbildning vid Lärarhögskolan ingår i Lärarutbildningsrådet. Biträdande rektor för utbildning ingår även i Umeå universitets utbildningsstrategiska råd som leds av vicerektor för utbildning vid Umeå universitet, där kvalitetsrelaterade och strategiska frågor behandlas. biträdande rektor för forskning adjungeras till Lärarhögskolans forskningskommitté. Biträdande rektor för forskning ingår i Umeå universitets forskningsstrategiska råd som leds av vicerektor för forskning vid Umeå universitet, där kvalitetsrelaterade och strategiska frågor behandlas. Stödfunktioner: Lärarhögskolans kansli ansvarar för Lärarhögskolans servicefunktioner. Huvudansvarig är kanslichefen som också ingår i Umeå universitets strategiska råd för administration, där kvalitetsrelaterade och strategiska frågor behandlas. 2

69 Lärarhögskolan Fastställt av Lärarhögskolans styrelse Dnr Strategier för genomförande, uppföljning och utveckling av kvalitetsarbetet Följande komponenter ingår i Lärarhögskolans kvalitetssystem. I tabellen anges även ansvarsfördelning samt tidsplan för respektive aktivitet. Aktivitet Regelbundenhet Ansvarig Kommentar Utbildning på grund- och avancerad nivå: Säkring av examensmål för program/examina (aktivitet 4 UmU:s kvalitetssystem) Årligen Kanslichef Genom en matris som årligen följs upp och revideras i dialog med programråd och inblandade institutioner. Utvärdering av utbildningsprogram (aktivitet 5 UmU:s kvalitetssystem) Årligen Programrådsordförande Granskningen ligger till grund för kommande års verksamhetsplanering. Syfte: utvärdering av varje programkull för att ta tillvara studenters och lärares erfarenheter av att nå utbildningsmålen och utveckla utbildningen samt säkerställa att progression och generiska färdigheter uppnås samt att frågor rörande internationalisering och samverkan behandlas. Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan för varje program. (aktivitet 6 UmU:s kvalitetssystem) Årligen Programrådsordförande Redovisningen ska utgöra underlag för Programutvärdering med kollegial granskning samt Extern utvärdering av yrkesprogram och generella examina Utvärdering av kurser (aktivitet 7 UmU:s kvalitetssystem): Årligen Resp. Prefekt Programrådsordf örande Sammanställning av kursutvärderingar ska skickas till programrådsordförande. Granskningen ligger till grund för kommande års verksamhetsplanering. I samråd med studentkårerna väljs ett antal Uppföljning av studentkårsskrivelse (aktivitet 8 UmU:s kvalitetssystem) Vart tredje år Rektor områden från studentkårsskrivelsen ut för att arbeta vidare med på fakultets/lärarhögskolenivå för att utveckla kvalitén i utbildningen samt följa upp föregående studentkårsskrivelses åtgärdsplan. 3

70 Lärarhögskolan Fastställt av Lärarhögskolans styrelse Dnr En programutvärdering som inkluderar en kollegial granskning av studenterna och ev. andra intressenters (lärare/arbetslivsföreträdares) åsikter från Kollegial granskning av program (aktivitet 9 UmU:s kvalitetssystem), Vart tredje år Rektor programutvärderingen i relation till utbildningsplan och VB/VP för programmet. Utvärderingen syftar till att säkra utbildningens kvalitetskriterier inklusive samverkan och internationalisering och ska ge stöd för utveckling och uppföljning av förändringsinsatser Fakultetsaudit (aktivitet 10 UmU:s kvalitetssystem) Vart sjätte år Universitetsledningen Auditen genomförs för att både säkra utbildningsorganisationen och utveckla stödet på fakultetsnivå för utbildning på grund- och avancerad nivå. Extern utvärdering av yrkes-program och generella examina (Aktivitet 11 UmU:s kvalitetssystem) Vart sjätte år Rektor Syftet är att säkra utbildningens mål, progression, kvalitet och aktualitet i relation till lagstadgade krav och nationella kvalitetskriterier. Ska innehålla en granskning av utbildningarnas användbarhet i samhället. Nybörjarenkät Vartannat år Kanslichef Nybörjarenkätens syfte är att inhämta utbildningserfarenheter från studenter som påbörjat studier på grundläggande nivå. Informationen ska ligga till grund för aktiviteter och/eller beslut Studiebarometern Alumnenkät Vartannat år Rektor Via SCB tillsammans med ett tjugotal lärosäten i landet. Utvärdering av forskning: Uppföljning av forskningssatsningar Enligt tidsplan för respektive satsning Kanslichef Utvärdering av forskarskolan: 4

71 Lärarhögskolan Fastställt av Lärarhögskolans styrelse Dnr Resultaten av respektive granskande komponent återkopplas till Lärarhögskolans ledning och styrelse och ger upphov till utvecklings- och förändringsinsatser. 4. Återkoppling av kvalitetsarbetet Återkoppling och informationsspridning: Återkoppling och informationsspridning av kvalitetsarbetet sker inom ramen för följande aktiviteter: - månadsvisa möten med universitetsledningen, - Lärarhögskolan styrelsemöte 2-3 gånger per termin, - möte med verksamhetsföreträdare/prefekter/studierektorer 2-3 gånger per termin, - rektors beslutsmöte, - veckovisa ledningsgruppsmöten, - regelbundna möten med studentrepresentanter (studentdialoger), 2-3 gånger per termin, - facklig samverkan, 3 gånger per termin, - regelbundna möten med kommunföreträdare och Region Västerbotten, 1 gånger per termin (samverkansforum), - nyhetsbrev till skolhuvudmän och lärare i regionen (månadsvis), - protokoll från kommittéer, råd, rektors beslutsmöte och Lärarhögskolans styrelsemöte läggs ut på Lärarhögskolans hemsida. 5. Uppföljning av kvalitetssystemet Lärarhögskolans kvalitetssystem revideras löpande i den mån nya riktlinjer eller ändrade omständigheter kräver det. En mer genomgripande utvärdering av Lärarhögskolans kvalitetssystem, som kan ligga till grund för större förändringar, sker i samband med den regelbundet återkommande fakultetsauditen. Referenser: Kvalitetssystem för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Umeå universitet FS 2015/1433 5

72 Ärende p 11 Kursuppdrag UK 2 Plats för noteringar:

73 Lärarhögskolan Missiv FS Bilaga p 11 A Beslut om kursuppdrag inom utbildningsvetenskaplig kärna II Bakgrund Förändringar av innehåll och struktur i kurserna inom utbildningsvetenskaplig kärna I, UK I, trädde ikraft för första gången hösten 2015 vilket får till följd att förändringar i kurser inom UK II erfordras. Beslut fattades därför vid styrelsemötet den 19 maj 2015 om att en beställning av kurser inom UK II görs under 2016, enligt rektors beslut om modell för tillvägagångssätt, med start våren Ett tentativt förfrågansunderlag utvecklades vilket diskuterades och reviderades vid styrelsemötet den 15 september Reviderat underlag remitterades till LH:s programråd samt via fakultetskanslierna även till institutioner. Av remissvaren gick att utläsa följande: för små kurser, poängmässigt sätt, önskemål om separata förfrågansunderlag för respektive program, positiv inställning till Specialpedagogik som egen kurs, att såväl kursen Utbildningsvetenskap, undervisning och lärande, 6 hp och kursen Bedömning för lärande, 9 hp har för liten omfattning, avsaknad av motiv och analys till förändringar i förfrågansunderlaget. Utifrån remissomgången reviderades förfrågansunderlaget ytterligare Det ursprungliga förslaget om fyra kurser ersattes med tre större och mer sammanhållna kurser, Kursen Utbildningsvetenskap, undervisning och lärande ökades från 6 hp till 8 hp, Kursen Bedömning för lärande ökades från 9 hp till 11 hp, Separata förfrågansunderlag infördes för respektive program. Vid styrelsemötet den 22 oktober fastställdes att omedelbart utverka och skicka ut tre programspecifika förfrågansunderlag för beställning av kurser inom UK II. Samtliga inkomna förslag till kurser sammanställdes den 18 januari 2016 för respektive program och vidarebefordrats till respektive förskol-, grund- ämnes- och speciallärar- /pedagogrådet för synpunkter. Dialoger har därefter genomförts med kursansvariga prefekter och lärare vid berörda institutioner. I de nu aktuella kursplanernas innehåll har en sammanvägning av Lärarhögskolans ledning, rådens synpunkter liksom synpunkter som framkommit i genomförda dialoger beaktats. Förslag till beslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att: fastställa förslag till kursuppdrag för de tio kursplanerna med kursansvar och fördelning av poäng i kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna II med start våren 2017.

74 Lärarhögskolan Missiv FS Bilaga p 11 A Bilagor: Bilaga 11 B: Sammanfattning av förfrågansprocessen gällande kursplaneförslag för kurser inom Utbildningsvetenskaplig kärna II(UK II) Bilaga 11 C: Förskollärarprogrammet - kurers inom UK II Bilaga 11 D: Grundlärarprogrammet - kurers inom UK II Bilaga 11 E: Ämneslärarprogrammet - kurers inom UK II Expedieras till:

75 Lärarhögskolan Kursansvar och kursplaner inom UK II en sammanfattning Sid 1 (4) Bilaga p 11 B Sammanfattning av förfrågansprocessen gällande kursplaneförslag för kurser inom Utbildningsvetenskaplig kärna II(UK II) I utsänt förfrågansunderlaget framgick att UK II bestod av 3 kurser och att inlämnade förslag kunde bestå av kurser som möjliggör samläsning mellan inriktningar/program men att det även är möjligt att lämna programspecifika förslag på kurser. I underlaget betonades även kompetensbaserad samverkan mellan institutioner och över fakultetsgränser i syfte att förstärka kvaliteten. Vidare skulle förslagens FSR riktas mot angivna nationella examensmål och kopplingen till tidigare UK-kurser, så att progression och fördjupning framgick. Vid slutdatum konstateras att inga konkurrerande kursplaneförslag förekommer. Totalt har inlämnats nio kursplaner, tre för vardera program och med skilda kursansvariga och en tydlig programfokusering. Från Institutionen för språkstudier hade vidare inlämnats sju förslag på önskemål om kompletterande innehåll. De inlämnade förslagen kan, vad gäller poängfördelning och involverade institutioner, kort beskrivas på följande sätt Förskollärarprogrammet Utbildningsvetenskap, undervisning och lärande, 8hp Kursansvar TUV, 6 hp Medverkande Pedagogik, 2hp Kvalitet och bedömning i förskolan, 10 hp Kursansvar TUV, 6 hp Medverkande Pedagogik, 2 hp; NMD, 2 hp Specialpedagogik, 5hp Kursansvar TUV 4 hp Medverkande Pedagogik 2 hp Grundlärarprogrammet Utbildningsvetenskap, undervisning och lärande, 8hp Kursansvar Pedagogik, 3 hp Medverkande TUV, 1 hp, NMD, 2hp, Psykologi, 2hp Bedömning för lärande, 11 hp Kursansvar NMD, 5 hp Medverkande Pedagogik, 2,5 hp; TUV 2,5hp, Juridik, 1 hp Specialpedagogik, 5hp Kursansvar Pedagogik 2,5 hp Medverkande TUV 2 hp, Psykologi 0,5 hp Ämneslärarprogrammet Utbildningsvetenskap, undervisning och lärande, 8hp Kursansvar Pedagogik, 5 hp Medverkande, NMD, 1hp, Psykologi, 2hp Bedömning för lärande, 11 hp Kursansvar NMD, 5 hp Medverkande Pedagogik, 2,5 hp; TUV 2,5hp, Juridik, 1 hp Specialpedagogik, 5hp Kursansvar Pedagogik 2,5 hp Medverkande TUV 2 hp, Psykologi 0,5 hp

76 De ovan nämnda förslagen sammanställdes av Lärarhögskolans kansli för beredning i programråden. Framkomna rådssynpunkter diskuterades i Lärarhögskolans ledningsgrupp och utgjort grund för efterföljande dialoger. Dialogerna genomfördes vid två tillfällen, ett första där förslagsställande prefekter deltog i syfte att få en bild av process och förekommande diskussioner samt ett senare möte där samtliga i förslagen förekommande institutioner deltog. Här diskuterades mer i detalj de inlämnade förslagen beträffande innehåll, förväntade studieresultat och examination men också tankar kring kursansvar och medverkande institutioners roll. Mot denna bakgrund föreslogs att fördela kursansvar och poängfördelning ge kursansvarig institution uppdrag att enligt anvisning revidera innehåll i föreslagna kursplaner ge kursansvarig institution i uppdrag att enligt anvisning justera poängfördelning och samverkan enligt nedan. Förskollärarprogrammet Utbildningsvetenskap, undervisning och lärande, 8 hp Kursansvar: TUV, 5 hp Medverkande: Pedagogik, 1hp; Psykologi, 2 hp Motiv: Utbildningsvetenskaplig forskning med tydligt fokus på förskola gör att såväl kursansvar och poäng är relevant. Det finns ett framskrivet utvecklingsperspektiv i såväl innehåll som FSR som gör att Psykologi bör ingå. Kursplan Som bilaga följer inlämnad kursplan med revideringsanvisningar samt kommentarer från Förskollärarrådet Bedömning för lärande, 10 hp Kursansvar: NMD, 6 hp Medverkande: TUV, 4 hp; Juridik Motiv: Formativ bedömning bör ha stort utrymme och då denna fo-miljö finns vid NMD bör kursansvaret för kursen förläggas där. Dessutom bör utrymme för vidare behandling beträffande tillämpning finnas inom huvudämneskurser. Att Pedagogik utgår baseras på att den summativa bedömningen tonats ned till förmån för fokus mot bedömning av kvaliteten i verksamheten. Här ska juridik medverka och omfatta 1 hp. Om kursansvarig anser att det finns skäl att poängsätta medverkan för Juridiska inst. är detta helt möjligt. Specialpedagogik, 6hp Kursansvar: TUV 3 hp Medverkande: Pedagogik 3 hp; Psykologi Motiv: I kursen ska Psykologi medverka i en omfattning av 0,5 hp. Om kursansvarig anser att det finns skäl att poängsätta medverkan för Psykologiska inst. är detta helt möjligt. Det inkomna förslaget om tillägg från Språkstudier har lämnats utan åtgärd med motivet att detta innehåll tillgodoses i andra kurser i programmet.

77 Grundlärarprogrammet Utbildningsvetenskap, undervisning och lärande, 8 hp (OBS 2 kursplaner) Motiv: För att möta kraven på färre institutioners involvering i kursen (3 istället för 4) utformas två kursplaner, en för inriktningen mot Fritidshem och en för f-3/4-6. Utbildningsvetenskap, undervisning och lärande, 8 hp (Fritidshem) Kursansvar: Pedagogik; 3 hp Medverkande: TUV 3 hp; Psykologi, 2 hp Utbildningsvetenskap, undervisning och lärande, 8 hp (f-3/4-6) Kursansvar: Pedagogik; 3 hp Medverkande: NMD 3 hp; Psykologi, 2 hp Bedömning för lärande, 11 hp Kursansvar: NMD, 5 hp Medverkande: TUV, 2,5 hp; Pedagogik, 2,5 hp; Juridik 1 hp Motiv: Inga synpunkter som avviker från lagt förslag. Specialpedagogik, 5 hp Kursansvar: Pedagogik 2,5 hp Medverkande: TUV 2 hp; Psykologi 0,5 hp Motiv: Inga synpunkter som avviker från lagt förslag. Det inkomna förslagen om tillägg från Språkstudier har lämnats utan åtgärd med motivet att detta innehåll tillgodoses i andra kurser i programmet. Ämneslärarprogrammet UK II Utbildningsvetenskap, undervisning och lärande, 8hp Kursansvar: Pedagogik, 5 hp Medverkande: NMD, 1hp, Psykologi, 2hp Motiv: Inga synpunkter som avviker från lagt förslag. Bedömning för lärande, 11 hp Kursansvar: NMD, 5 hp Medverkande: Pedagogik, 2,5 hp; TUV 2,5hp, Juridik, 1 hp Motiv: Inga synpunkter som avviker från lagt förslag.

78 Specialpedagogik, 5hp Kursansvar: Pedagogik 2,5 hp Medverkande: TUV 2 hp, Psykologi 0,5 hp Motiv: Inga synpunkter som avviker från lagt förslag. Det inkomna förslagen om tillägg från Språkstudier har lämnats utan åtgärd med motivet att detta innehåll tillgodoses i andra kurser i programmet. Det är således resultatet av dessa sistnämnda anvisningar, tillsammans med vissa mer detaljerade textförändringsförslag, som ligger till grund för de 10 inlämnade kursplanerna.

79 Bilaga p 11 C Förskollärarprogrammet kurser inom UK II Utbildningsvetenskap, undervisning och lärande i förskolan Educational science, teaching and learning in preschool Högskolepoäng: 8 hp Kursansvarig institution: Tillämpad utbildningsvetenskap 5 hp Medverkande institution: Pedagogik 1 hp, Psykologi 2 hp Innehåll I kursen fördjupas perspektiv på kunskaps- och vetenskapsteori relaterat till didaktiska överväganden i förskoleverksamhet. Ett särskilt fokus läggs på kunskapsöversikter med aktuell forskning, hur de är sammanställda och hur denna samlade kunskap kan användas i, och ligga till grund för, den pedagogiska verksamheten. Med stöd i utbildningsvetenskaplig och utvecklingspsykologisk forskning, bearbetas hur aktiviteter kan planeras och analyseras för att möjliggöra alla barns utveckling och lärande. Dessutom behandlas hur en vetenskaplig undersökning som bygger på intervju kan planeras och genomföras, samt principiella frågor kring upplägg och skrivande av en vetenskaplig rapport. I kursen ingår även förskollärares ledarskap med fokus på strategier för hantering av konflikter. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse - redogöra för innehåll och struktur i kunskapsöversikter med aktuell utbildningsvetenskaplig och utvecklingspsykologisk forskning relaterat till förskolläraruppdraget - redovisa och diskutera hur ett vetenskapligt förhållningssätt kan utgöra grunden för förskollärares didaktiska överväganden Färdigheter och förmåga - med stöd planera och genomföra en vetenskaplig studie som bygger på intervju med förskollärare - skriva en vetenskaplig rapport - planera med grund i kunskaper från utbildningsvetenskaplig och utvecklingspsykologisk forskning pedagogiska aktiviteter som möjliggör barns utveckling och lärande Värderingsförmåga och förhållningssätt - diskutera och tillämpa pedagogiskt ledarskap i hantering av konflikter från förskoleverksamhet - granska, värdera och diskutera vetenskapliga rapporter Behörighetskrav Godkänt betyg på kurser ingående i Utbildningsvetenskaplig kärna, 1-28,5 hp i överensstämmelse med aktuell programstruktur. Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, workshops och rollspel där kursinnehåll tillämpas i varierade former. Syftet med de olika undervisningsinslagen är att förbereda för förskollärares didaktiska arbete med verksamhet på vetenskaplig grund. Genomgående under skrivprocessen av rapporten genomförs workshops där studenterna i mindre grupp under ledning av lärare får möjlighet att bearbeta och diskutera de olika delarna i rapporten. Examinerande inslag är obligatoriska. Utvärdering sker efter avslutad kurs. Examination Examinationer sker individuellt och i grupp via muntliga seminarier och rollspel samt individuellt via

80 Bilaga p 11 C en skriftlig examination och en vetenskaplig rapport med empiri genererad från intervju med en förskollärare. Betyg för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten av de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera kring olika teoretiska och metodiska aspekter samt kunna analysera med stöd av teoretiska begrepp. Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle Dessutom ska ytterligare minst ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, sk uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas för omprov kan det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/obligatoriska momentet. Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen. Rätten att delta vid tentamenstillfälle eller att få praktik för att uppnå godkänt betyg kan enligt högskoleförordningen inte begränsas till mindre än fem tillfällen för tentamen och två tillfällen för praktik. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Kurslitteratur Broström, Stig; Johansson, Inge; Sandberg, Anette & Frøkjær, Thorleif (2012). Preschool teachers view on learning in preschool in Sweden and Denmark. European Early Childhood Education Research Journal, 22(5), Friberg, Birgitta & Hakvoort, Ilse (2015). Konflikthantering i professionellt lärarskap. 3:e uppl. Malmö: Gleerups. Gruber, Michael (Compiled). (2015) Developmental psychology for educators: an introduction. New York: McGraw-Hill Education. ISBN Hartsman, Nanny & Jönsson, Karin (2010). Lärandets vem, varför, vad och hur i förskolan och grundskolans tidiga år. I: Skolverket (2010) Perspektiv på barndom och barns lärande. En kunskapsöversikt om kunskap och lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. Stockholm: Fritzes. Johansson, Eva (2011). Möten för lärande pedagogisk verksamhet för de yngsta i förskolan. Kunskapsöversikt. 2. uppl. Stockholm: Skolverket/Fritzes.

81 Bilaga p 11 C Löfdahl, Annika; Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber. Persson, Sven (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. Vetenskapsrådets rapportserie 11:2008. Stockholm: Vetenskapsrådet. Pramling Samuelsson, Ingrid & Tallberg Broman, Inge-Gerd (red.) (2013). Barndom, lärande och ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur. Öhman, Margareta (2009). Hissad och dissad om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber. Tillkommer 200 sidor valbar litteratur kopplat till den skriftliga rapporten. Referenslitteratur: Dimenäs, Jörgen (red.) (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber. Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea-Maria (2007). Professionell vägledning - med samtal som redskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. 5. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget. Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke (2012). Undervisning i teori och praktik - en introduktion i didaktik. 5. uppl. Umeå: Fundo förlag Bedömning för lärande i förskolan Assessment for Learning in Preschool Högskolepoäng: 10,0 hp Kurskod: 6PEXXX Ansvarig institution: Naturvetenskapernas och matematikens didaktik (5,5 hp) Medverkande institutioner: Tillämpad utbildningsvetenskap (3,5 hp), Juridiska institutionen (1 hp) Datum för fastställande: Beslutad av: Giltig från: Giltig till: Tillsvidare Nivå: Grundnivå Huvudområden och successiv fördjupning: Inget huvudområde; Grundnivå, har mindre än 60 hp kurser inom ett och samma huvudområde eller mindre än två års sammanlagda studier som förkunskapskrav (G1F) Betygsgrader: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Moment 1 (6 hp) Formativ praktik och motivation (Formative Assessment and Motivation) I momentet behandlas formativa bedömningar vars syfte är att utveckla förskolans verksamhet för att stödja barns lärande och utveckling. I momentet ingår på vilket sätt information om barns lärande och utveckling kan insamlas, dokumenteras, tolkas, analyseras, kommuniceras och användas för formativa syften. Momentet innehåller även motivationsteorier och hur kunskap om dessa kan användas i praktiken för att förstå och stödja barns motivation att lära och utvecklas. Kursen inkluderar också definitioner och tillämpning av kvalitetskriterier för bedömningar som kan ligga till grund för beslut om hur förskollärare kan stödja barns lärande och utveckling

82 Bilaga p 11 C Moment 2 (4 hp), Utveckling av verksamhet och samverkan I momentet behandlas förskolans uppdrag att systematiskt och kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten i enlighet med målen i förskolans läroplan. Arbetet med att kvalitetssäkra och utvärdera verksamhet i förskolan bearbetas utifrån olika perspektiv. Hur barns utveckling och lärande kan följas, dokumenteras och analyseras i förhållande till verksamhetens mål som ett led i utvärderingen av förskolans kvalitet belyses. Där fokuseras särskilt analysen, med stöd i olika teoretiska perspektiv, och hur verksamheten utifrån den kan utvecklas. Dessutom behandlas hur barns lärande och utveckling kan kommuniceras med vårdnadshavare, och olika utvecklingssamtalsunderlag diskuteras med avseende på detta. Momentet belyser också sekretessreglerna och hur sekretessbrytande regler kan möjliggöra samverkan med förskoleklass, fritidshem, skola och socialtjänst. Förväntade studieresultat Moment 1 Kunskap och förståelse redogöra för teorier om motivation och grundprinciper för formativ praktik, och hur de kan användas för att stödja barns utveckling Färdigheter och förmåga använda teorier om motivation och grundprinciper för formativ praktik för att stödja barns utveckling Värderingsförmåga och förhållningssätt värdera och kritiskt granska förskoleverksamhet utifrån teorier om motivation och grundprinciper för formativ praktik Moment 2 För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse redogöra för olika former av systematisk dokumentation, uppföljning och utvärdering av förskoleverksamhet, vilka perspektiv de bygger på och i vilka sammanhang de är relevanta redogöra för sekretess, sekretessbrytande regler och vad som i övrigt kan beaktas vid information, dokumentation och kommunikation om barn vid samverkan med förskoleklass, fritidshem, skola samt socialtjänst. Färdigheter och förmåga analysera dokumentationer av lärsituationer, och utifrån analyserna föreslå hur verksamheten kan utvecklas Värderingsförmåga och förhållningssätt problematisera hur barns utveckling och lärande kan följas, dokumenteras och analyseras i relation till verksamhetens mål i förskola diskutera och granska olika utvecklingssamtalsunderlag med avseende på hur barns utveckling och lärande kan kommuniceras med vårdnadshavare Behörighetskrav Godkänt betyg på kurser ingående i Utbildningsvetenskaplig kärna, 1-28,5 hp i överensstämmelse med aktuell programstruktur. Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, obligatoriska seminarier, tillämpande övningar och grupparbeten

83 Bilaga p 11 C Examination Moment 1 - Formativ praktik och motivation 6 hp Momentet examineras genom följande prov: individuell skriftlig salstentamen, tillämpande övningar, skriftligt grupparbete samt muntlig redovisning av grupparbete, individuella muntliga redovisningar samt individuella skriftliga uppgifter. Den skriftliga salstentamen bedöms med något av resultaten Väl godkänt (VG), Godkänt (G) eller Underkänt (U). För de övriga proven ges endast något av resultaten Godkänt (G) eller Underkänt (U). Betyg på momentet beslutas först när alla examinerande delar är genomförda. Momentet betygsätts med något av betygen Väl godkänt (VG), Godkänt (G) eller Underkänt (U). För betyget Godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med resultatet Godkänt (G). För betyget Väl godkänt (VG) krävs därutöver att den skriftliga salstentamen bedömts med resultatet Väl godkänt (VG). Moment 2 - Utveckling av verksamhet och samverkan 4 hp Momentet examineras genom följande prov: muntligt genom aktivt deltagande i seminarier, tillämpande workshop, muntlig redovisning av grupparbete, samt individuell skriftlig fördjupningsuppgift. Den skriftliga fördjupningsuppgiften bedöms med något av resultaten Väl godkänt (VG), Godkänt (G) eller Underkänt (U). För de övriga proven ges endast något av resultaten Godkänt (G) eller Underkänt (U). Betyg på momentet beslutas först när alla examinerande delar är genomförda. Momentet betygsätts med något av betygen Väl godkänt (VG), Godkänt (G) eller Underkänt (U). För betyget Godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med resultatet Godkänt (G). För betyget Väl godkänt (VG) krävs därutöver att den skriftliga fördjupningsuppgiften bedömts med resultatet Väl godkänt (VG). Gemensamma examinationsbestämmelser Slutbetyg på hel kurs beslutas först när kursens samtliga examinerande delar är genomförda och betyg på båda momenten är beslutade. För betyget Godkänt (G) på hel kurs krävs betyget Godkänt (G) på både Moment 1 och Moment 2. För betyget Väl godkänt på hel kurs krävs Väl godkänt (VG) på både Moment 1 och Moment 2. Om någotdera av Moment 1 eller Moment 2 har betygsatts med betyget Underkänd (U) erhålls även slutbetyget Underkänd (U) på hel kurs under förutsättning att betyg beslutats på kursens andra moment. Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå. Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle. I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22, HF). Begäran om ny examinator ska ställas till prefekten vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.

84 Bilaga p 11 C Föreskrifter vid övergångar I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Kurslitteratur (Anvisning: I litteraturlistan förtecknas den kurslitteratur och de övriga läromedel som ska användas. Momentindelad kurs kan med fördel ha momentindelad kurslitteraturlista.) Moment 1 Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad Stockholm: Fritzes. Skolverket (2013). Skolverkets allmänna råd med kommentarer för förskolan. Stockholm: Wiliam, D (2013). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Artiklar tillkommer. Moment 2 Olsson, Staffan (2011). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur, fjärde upplagan. Pramling Samuelsson, Ingrid & Pramling, Niklas (2010). Vad betyder barns perspektiv för utvärdering och utveckling? Forskning om undervisning och lärande, vol. 3, ss Sheridan, Sonja; Williams, Pia & Sandberg, Anette (2012). Systematic Quality work in preschool. International Journal of Early Childhood, 45(1), Skolverket (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan pedagogisk dokumentation. Stockholm: Fritzes. Åsén, Gunnar (2015) (red.). Utvärdering & pedagogisk bedömning i förskolan. Stockholm: Liber. Referenslitteratur (ej obligatorisk) Skolverket (2010). BRUK. Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad Stockholm: Fritzes. Skolverket (2012). Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2013). Skolverkets allmänna råd med kommentarer för förskolan. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2015). Kvalitetsarbete i praktiken. Stödmaterial. Stockholm: Fritzes. Specialpedagogik grundnivå, 6 hp Special Education basic level, 6 hp Högskolepoäng: 6 hp Kurskod: 6PExxx Ansvarig institution: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap 3 hp Medverkande institutioner: Pedagogiska institutionen 2 hp och Institutionen för Psykologi 0,5 hp Datum för fastställande: 2016-xx-xx Beslutad av: Prefekten Giltig från: 2016-xx-xx

85 Bilaga p 11 C Huvudområden och successiv fördjupning: Inget huvudområde Nivå: Grundnivå Betygsgrader: Väl godkänd, Godkänd, Underkänd SCB-ämnesrubrik: Innehåll I kursen introduceras det specialpedagogiska fältet med inriktning mot förskollärarens uppdrag samt hur specialpedagogisk verksamhet organiseras och styrs. Centrala värdegrundsfrågor inom specialpedagogik granskas kritiskt med hjälp av aktuella perspektiv och begrepp inom området, som till exempel normalitet/avvikelse, inkludering och differentiering. I kursen fördjupas också kunskaper om barn i behov av särskilt stöd och med teoretisk förankring i specialpedagogiska perspektiv och begrepp problematiseras kunskapsområdet. Dessutom behandlas hur förskolan och förskolläraren i samverkan med andra verksamheter och professioner kan arbeta för att ge stöd och stimulans för barns utveckling och lärande. Förväntade studieresultat Efter godkänd kurs skall den studerande kunna: Kunskap och förståelse Redogöra för centrala perspektiv och begrepp inom det specialpedagogiska fältet. Redogöra och visa förståelse för det specialpedagogiska uppdraget i förskolans verksamhet. Färdighet och förmåga Beskriva olika uttryck för barns svårigheter på organisations- grupp- och individnivå samt kritiskt granska och diskutera konsekvenser som dessa svårigheter får i och för den pedagogiska praktiken. Analysera och föreslå åtgärder för att bemöta barns olikheter och utveckling i relation till verksamhetens mål. Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över organisationen av samt möjligheter för samverkan med andra verksamheter och professioner i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Reflektera över barns olika förutsättningar och behov samt analysera skolans betydelse för att utveckla en inkluderande och gynnsam pedagogisk miljö för alla barn. Behörighetskrav Godkänt betyg på kurser ingående i Utbildningsvetenskaplig kärna, 1-28,5 hp i överensstämmelse med aktuell programstruktur. Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och workshops där kursinnehåll beskrivs och analyseras i varierade former. Huvuddelen av kursens avsnitt introduceras genom föreläsningar. Därefter följer bearbetningar i form av workshops och seminarier. Tillämpande delar genomförs med

86 Bilaga p 11 C skriftliga uppgifter och redovisningar där studenterna får tillfälle att synliggöra och granska sin förståelse. Examinerande inslag är obligatoriska. Utvärdering sker efter avslutad kurs. Examination Examination sker individuellt och i grupp via seminarium, redovisning och skriftlig inlämningsuppgift. Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle Dessutom ska ytterligare minst ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, sk uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas för omprov kan det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/obligatoriska momentet. Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen. Rätten att delta vid tentamenstillfälle eller att få praktik för att uppnå godkänt betyg kan enligt högskoleförordningen inte begränsas till mindre än fem tillfällen för tentamen och två tillfällen för praktik. Betyg för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten av de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Kurslitteratur Ahlberg Ann Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar 1.uppl.: Stockholm: Liber: 2013: 192 s. : ISBN: (valda delar) Jakobsson Inga-Lill, Lundgren Marianne Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd: viktigare än diagnos 1.uppl.: Stockholm: Natur & Kultur: 2013: 135 s. : ISBN

87 Bilaga p 11 C (valda delar) Jakobsson Inga-Lill, Nilsson Inger Specialpedagogik och funktionshinder 1.uppl.: Stockholm: Natur & Kultur: 2011: 339 s. : ISBN (valda delar) Lutz Kristian Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: Möte med det som inte anses lagom. 1.uppl.: Stockholm: Liber: 2013 : 139 s. : ISBN Morgan P. L, Farkas G, Hillemeier M. M., Maczuga S. Are Minority Children Disproportionately Represented in Early Intervention and Early Childhood Special Education? Educational Researcher: 2012: 41 (9): s (12 s.) Nilholm Claes Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk Forskning i Sverige: 2005: Årgång 10 nummer 2: s (14 s.) ISSN: Nordin Hultman Elisabeth Dags för en synvända. Pedagogiska magasinet: 2008: nummer 2: s (4 s.) Sandberg Anette (red.) Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. 1. uppl.: Lund: Studentlitteratur: 2009: 304 s. : ISBN: (valda delar) Skolverkets Allmänna Råd med kommentarer Förskolan Stockholm: Skolverket: 48 s.: ISBN: (vald delar) URL: %2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3139.pdf%3Fk%3D3139 Skolverkets Allmänna Råd

88 Bilaga p 11 C Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Stockholm: Skolverket: 2014: 80 s.: ISBN: (valda delar) URL: %2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3299.pdf%3Fk%3D3299 Valbar litteratur om cirka 200 sidor tillkommer.

89 Bilaga p 11 D Grundlärarprogrammet kurser inom UK II Kursplan Utbildningsvetenskap, undervisning och lärande 8 hp Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem Education science, teaching and learning, 8 hp Högskolepoäng: 8 hp Kurskod: Ansvarig institution: Pedagogiska institutionen 3 hp. Medverkande institutioner: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap 3 hp och Institutionen för psykologi 2 hp. Beslutad av: Giltig från: Huvudområden och succesiv fördjupning: Betygsgrader: Innehåll I kursen introduceras läroplansteori och studeras tillsammans med fördjupade didaktiska perspektiv på lärares arbete i fritidshem och skola. Lärandeteorier fördjupas utifrån pedagogiska och utvecklingspsykologiska perspektiv för att kunna användas som planerings- och analysverktyg av elevers lärande på både grupp och individnivå. Under kursen genomför studenterna en mindre studie och skriver en vetenskaplig rapport där utbildningsvetenskapliga begrepp används för analys av didaktiska processer. Pedagogiskt ledarskap studeras och praktiseras med fokus på strategier för konflikthantering. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse - Redogöra för aktuell utbildningsvetenskaplig och utvecklingspsykologisk forskning relaterat till grundläraruppdraget. - Redogöra för centrala läroplansteoretiska begrepp med betoning på lärares arbete i fritidshem och skola. - Beskriva skilda villkor för undervisning och lärande utifrån individuella, relationella och kontextuella faktorer. Färdigheter och förmåga - Planera och genomföra en studie med utgångspunkt i ett utbildningsvetenskapligt perspektiv - Skriva en vetenskaplig rapport - Tillämpa och diskutera pedagogiskt ledarskap med fokus på konfliktsituationer. - Använda och reflektera över digitala verktyg i pedagogisk verksamhet Värderingsförmåga och förhållningssätt

90 Bilaga p 11 D - Med stöd i utbildningsvetenskaplig och utvecklingspsykologisk forskning planera pedagogisk verksamhet och analysera grundlärares didaktiska överväganden i fritidsverksamhet. Behörighetskrav Godkänt betyg på kurser ingående i Utbildningsvetenskaplig kärna, 1-28,5 hp i överensstämmelse med aktuell programstruktur. Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, workshops och rollspel där kursinnehåll tillämpas i varierade former. Syftet med de olika undervisningsinslagen är att förbereda för grundlärares arbete i pedagogisk verksamhet på vetenskaplig grund. Rollspelen på kursen är obligatoriska. Examination Examination sker individuellt i en skriftlig tentamen och en vetenskaplig rapport och i rollspelsseminarier som sker i grupp. Betyg på hel kurs utgör sammanfattande bedömning av resultaten på de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att göra välgrundade tolkningar och att kritiskt analysera med stöd av olika teoretiska begrepp. Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Den som utan godkänt resultat på genomgången examination samt ett förnyat examinationstillfälle för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa examinationstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd. Det första förnyade examinationstillfället ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie examinationstillfället har meddelats. För examinationer som genomförs under maj och juni månad får första förnyade examinationstillfället erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för förnyade examinationstillfällen/omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie. I de fall då examinationer eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för examinationer kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie tillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Kurslitteratur (OBS: preliminär) Aspelin, Jonas(2014) Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups utbildning (168s) Dimenäs, Jörgen(2007) Lära till lärare-att utveckla läraryrkets vetenskapliga förhållningssätt och vetenskapliga metodik. Stockholm: Liber(264s) Gruber, Michael (red)(2015) Developmental psychology for educators: an introduction.

91 Bilaga p 11 D Hartsman, Nanny & Jönsson, Karin (2010). Lärandets vem, varför, vad och hur I förskolan och grundskolanst tidigare år. I Skolverket (2010) Perspektiv på barndom och barns lärande. En kunskapsöversikt om kunskap och lärande I förskolan och grundskolans tidigare år. Stockholm: Fritzes. Klerfelt, A & Haglund, B (2014). Presentation of research on School-age Educare in Sweden. I: International Journal for Research on Extended Education, Vol.2, Nr 1/2014,s Ilse Hakvoort & Birgitta Friberg (red) (2013) Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö: Gleerups utbildning (219s) Linde, Göran(2012) Det ska ni veta en introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur (120s) Pihlgren, Ann S(red)(2013) Fritidshemmets didaktik. Stockholm: Studentlitteratur. Saar, Tomas; Löfdahl, Annica & Hjalmarsson, Maria (2012) Kunskapsmöjligheter I svenska fritidshem. I: Nordisk barnehageforskning. Vol 5, Nr3 sid Skolverket(2011). Fritidshemmet: lärande I samspel med skolan. Forskning för skolan. Stockholm: Fritzes. Uljens, Michael.(2009) Critical School Didactics - A theory and its features Åbo Akademi University: URL: _Critical_School_Didactics_-_A_theory_and_its_features,_1.11_2009%20.pdf Artiklar tillkommer Referenslitteratur: Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke (2012). Undervisning i teori och praktik - en introduktion i didaktik. 5. uppl. Umeå: Fundo förlag (valda delar) Sandin, Bengt & Säljö, Roger (2006). Utbildningsvetenskap: - ett kunskapsområde under formering. Stockholm: Carlsson. Läsanvisning: s 7-26, , , (Alexanderssons, Carlgrens och Hallbergs) Skolverket(2014). Fritidshemmet. Skolverkets allmänna råd. Stockholm: Fritzes. Utbildningsvetenskap, undervisning och lärande 8 hp Grundlärarprogrammet F-3 och 4-6 Education science, teaching and learning, 8 hp Högskolepoäng: 8 hp Kurskod: Ansvarig institution: Pedagogiska institutionen 3 hp. Medverkande institutioner: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik 3 hp, Institutionen för psykologi 2 hp och Institutionen för språkstudier.

92 Bilaga p 11 D Beslutad av: Giltig från: Huvudområden och succesiv fördjupning: Betygsgrader: Innehåll I kursen introduceras läroplansteori och studeras tillsammans med fördjupade didaktiska perspektiv på lärares arbete i grundskolan. Lärandeteorier fördjupas utifrån pedagogiska och utvecklingspsykologiska perspektiv för att kunna användas som planerings- och analysverktyg av elevers lärande på både grupp och individnivå. Under kursen genomför studenterna en mindre studie och skriver en vetenskaplig rapport där utbildningsvetenskapliga begrepp används för analys av didaktiska processer. Pedagogiskt ledarskap studeras och praktiseras med fokus på strategier för konflikthantering. Röst och tal skall ingå för f-3 och 4-6 lärare eftersom det är ett viktigt arbetsverktyg i undervisningen. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse - Redogöra för aktuell utbildningsvetenskaplig och utvecklingspsykologisk forskning relaterat till läraruppdraget. - Redogöra för centrala läroplansteoretiska begrepp med betoning på lärares arbete i grundskolan och i fritidshemmet. - Beskriva skilda villkor för undervisning och lärande utifrån individuella, relationella och kontextuella faktorer. Färdigheter och förmåga - Planera och genomföra en studie med utgångspunkt i ett utbildningsvetenskapligt perspektiv - Skriva en vetenskaplig rapport - Tillämpa och diskutera pedagogiskt ledarskap med fokus på konfliktsituationer. - Använda och reflektera över digitala verktyg i pedagogisk verksamhet Värderingsförmåga och förhållningssätt - Med stöd i utbildningsvetenskaplig och utvecklingspsykologisk forskning planera undervisning och analysera didaktiska överväganden. Behörighetskrav Godkänt betyg på kurser ingående i Utbildningsvetenskaplig kärna, 1-28,5 hp i överensstämmelse med aktuell programstruktur. Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, workshops och rollspel där kursinnehåll tillämpas i varierade former. Syftet med de olika undervisningsinslagen är att förbereda för grundlärares arbete i pedagogisk verksamhet på vetenskaplig grund. Rollspelen på kursen är obligatoriska. Examination Examination sker individuellt i en skriftlig tentamen och en vetenskaplig rapport och i rollspelsseminarier som sker i grupp. Betyg på hel kurs utgör sammanfattande bedömning av resultaten på de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan

93 Bilaga p 11 D Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att göra välgrundade tolkningar och att kritiskt analysera med stöd av olika teoretiska begrepp. Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Den som utan godkänt resultat på genomgången examination samt ett förnyat examinationstillfälle för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa examinationstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd. Det första förnyade examinationstillfället ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie examinationstillfället har meddelats. För examinationer som genomförs under maj och juni månad får första förnyade examinationstillfället erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för förnyade examinationstillfällen/omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie. I de fall då examinationer eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för examinationer kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie tillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Kurslitteratur (OBS: preliminär) Aspelin, Jonas(2014) Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups utbildning (168s) Dimenäs, Jörgen(2007) Lära till lärare-att utveckla läraryrkets vetenskapliga förhållningssätt och vetenskapliga metodik. Stockholm: Liber(264s) Gruber, Michael (red)(2015) Developmental psychology for educators: an introduction. Hartsman, Nanny & Jönsson, Karin (2010). Lärandets vem, varför, vad och hur I förskolan och grundskolanst tidigare år. I Skolverket (2010) Perspektiv på barndom och barns lärande. En kunskapsöversikt om kunskap och lärande I förskolan och grundskolans tidigare år. Stockholm: Fritzes. Klerfelt, A & Haglund, B (2014). Presentation of research on School-age Educare in Sweden. I: International Journal for Research on Extended Education, Vol.2, Nr 1/2014,s Ilse Hakvoort & Birgitta Friberg (red) (2013) Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö: Gleerups utbildning (219s) Linde, Göran(2012) Det ska ni veta en introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur (120s) Saar, Tomas; Löfdahl, Annica & Hjalmarsson, Maria (2012) Kunskapsmöjligheter I svenska fritidshem. I: Nordisk barnehageforskning. Vol 5, Nr3 sid 1-13.

94 Bilaga p 11 D Uljens, Michael.(2009) Critical School Didactics - A theory and its features Åbo Akademi University: URL: _Critical_School_Didactics_-_A_theory_and_its_features,_1.11_2009%20.pdf Artiklar tillkommer Referenslitteratur: Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke (2012). Undervisning i teori och praktik - en introduktion i didaktik. 5. uppl. Umeå: Fundo förlag (valda delar) Sandin, Bengt & Säljö, Roger (2006). Utbildningsvetenskap: - ett kunskapsområde under formering. Stockholm: Carlsson. Läsanvisning: s 7-26, , , (Alexanderssons, Carlgrens och Hallbergs) Bedömning för och av lärande för grundlärare, 11.0 hp Assessment for and of Learning for the Primary Education 11.0 Credits Högskolepoäng: 11,0 hp Kurskod: 6PEXXX Ansvarig institution: Naturvetenskapernas och matematikens didaktik (5 hp), Medverkande institutioner: Pedagogiska institutionen,(2,5 hp), Tillämpad utbildningsvetenskap(2,5 hp), Juridiska institutionen (1 hp) Datum för fastställande: Beslutad av: Giltig från: Giltig till: Tillsvidare Nivå: Grundnivå Huvudområden och successiv fördjupning: Inget huvudområde; Grundnivå, har mindre än 60 hp kurser inom ett och samma huvudområde eller mindre än två års sammanlagda studier som förkunskapskrav (G1F) Betygsgrader: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Innehåll I kursen behandlas bedömningar och utvärderingar och hur dessa kan användas för att stödja de olika yrkeskategoriernas behov av att fatta välgrundade enligt sina respektive uppdrag. Formativa bedömningars syfte att stödja elevers lärande och verksamheters systematiska kvalitetsarbete fokuseras liksom hur de formativa och de summativa bedömningarna på ett tillförlitligt och likvärdigt sätt ska utgöra grund för olika sorters beslut. Likaså studeras hur utfall av olika bedömningar kan kommuniceras med elever, vårdnadshavare, kollegor och skolledare samt etiska aspekter på denna kommunikation. Kursen inkluderar definitioner och tillämpning av kvalitetskriterier, med sikte på reliabla och valida bedömningspraktiker såväl av elevers lärande som när utvärdering och uppföljning används i det systematiska kvalitetsarbetet. Kursen behandlar hur information om hur elevers kunskaper respektive verksamhetens kvalitet kan insamlas, dokumenteras, tolkas, analyseras, kommuniceras och användas för såväl summativa som formativa syften. Formativ bedömning innebär att läraren använder belägg för elevers lärande för att anpassa undervisning och verksamhet för att bättre möta elevernas behov och verksamhetens mål. Det inkluderar även att stödja elevernas deltagande i den formativa bedömningsprocessen som läranderesurser för varandra och som självreglerande lärande

95 Bilaga p 11 D Kursen behandlar också den svenska betygsmodellen, inklusive kunskapskravens utformning och de rättsregler som styr lärarens myndighetsutövande funktion, med fokus på hur betygsättning kan påverka bedömningspraktiken i skolan och elevers lärande. Kursen innehåller motivationsteorier och hur kunskap om dessa kan användas i undervisningen för att förstå och stödja elevers motivation att lära, och elevers sätt att skapa mening. Inom kursens ram fördjupas och exemplifieras kursens innehåll i relation till de tre olika inriktningarna, F-3, 4-6 och Fritidshem. Förväntade studieresultat Kunskap och förståelse För godkänd kurs ska den studerande kunna: redogöra för centrala begrepp och deras användning i samband med bedömning, betygsättning och utvärdering, redogöra för den svenska betygsmodellen inklusive de rättsregler som gäller för myndighetsutövning vid betygsättning och bedömning redogöra för teorier om formativ bedömning och motivation och hur de kan användas för att stödja elevers lärande, redogöra för varför nationella prov och internationella komparativa studier genomförs, hur deras resultat tolkas och används samt deras begränsningar och möjligheter. Färdighet och förmåga För godkänd kurs ska den studerande kunna: genomföra valida och reliabla bedömningsprocesser för summativa och formativa syften använda formativ bedömning och teorier om motivation för att främja elevers lärande och systematisk kvalitetsarbete, ge förslag på och argumentera för hur en undervisnings- och bedömningspraktik systematiskt kan utvärderas och utvecklas för att främja verksamheten samt elevers lärande och motivation. Visa på och diskutera hur olika sätt att kommunicera bedömningar kan göras till berörda parter. Värderingsförmåga och förhållningssätt För godkänd kurs ska den studerande kunna: värdera och kritiskt granska sin egen och andras undervisnings- och bedömningspraktik ur både ett bedömningsteoretiskt perspektiv och ett motivationsteoretiskt perspektiv, diskutera hur olika modeller för systematisk utvärdering och uppföljning kan användas för att utveckla undervisning och verksamhet. Behörighetskrav Godkänt betyg på kurser ingående i Utbildningsvetenskaplig kärna, 1-28,5 hp i överensstämmelse med aktuell programstruktur. Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, obligatoriska seminarier, gruppdiskussioner, grupparbeten, och tillämpande övningar. Examination Kursen examineras genom följande prov:

96 Bilaga p 11 D individuell skriftlig salstentamen, individuell skriftlig tentamen genomfört via digital lärplattform, tillämpande övningar, skriftligt grupparbete samt muntlig redovisning av grupparbete, individuella muntliga redovisningar samt individuella skriftliga uppgifter. muntlig examination genom aktivt deltagande i seminarier, Den skriftliga salstentamen samt tre skriftliga inlämningsuppgifter bedöms med något av resultaten Väl godkänt (VG), Godkänt (G) eller Underkänt (U). För de övriga proven ges endast något av resultaten Godkänt (G) eller Underkänt (U). Slutbetyg på hel kurs beslutas först när kursens samtliga examinerande delar är genomförda. För slutbetyget Godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med resultatet Godkänt (G). För slutbetyget Väl godkänt (VG) krävs därutöver att den skriftliga rapporten bedömts med resultatet Väl godkänt (VG). Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå. Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle. I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22, HF). Begäran om ny examinator ska ställas till prefekten vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Föreskrifter vid övergångar I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Kurslitteratur (Gemensam litteratur för alla inriktningar) Pihlgren, A (2015) Att bedöma tillsammans. I Pihlgren A (red) Fritidshemmet och skolan det gemensamma uppdraget. Lund: Studentlitteratur. Sid

97 Bilaga p 11 D Håkansson, J. (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem. Strategier och metoder. Lund: Studentlitteratur. Selghed, B. (2011). Betygen i skolan: kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis. 2. uppl. Stockholm: Liber Hirsh, Å. (2012). IUP Verktyg för lärande? Forskning om undervisning och lärande, Vol. 9, s Näsström Gunilla Bedömningsmatriser en liten handbok. Opublicerat material. Distribueras via Cambro. Vallberg Roth, A-C. (2010). Att stödja och styra barns lärande- tidig bedömning och dokumentation. I: Skolverket (2010) Perspektiv på barndom och barns lärande. En kunskapsöversikt om kunskap och lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. Stockholm: Fritzes Wikström, C. (2012). Konsten att göra bra prov: Vad lärare behöver veta om kunskapsmätning. Stockholm: Natur & Kultur. Wiliam, D. (2013). Att följa lärande : formativ bedömning i praktiken Lund: Studentlitteratur. What's still wrong with rubrics: Focusing on the consistency of performance criteria across scale levels. Simon M, Tierney R Practical Assessment: 9(2) : The power of feedback Hattie John, Timperley Helen Review of Educational Research 77(1) : 2007 : : Obligatorisk Stiggins, Richard, Arter, Judy, Chappius, Jan, & Chappius, Steve. (2004). From classroom assessment for student learning: Doing it right using it well. (Kapitel 4) Blandat Artiklar och arbetsmaterial om ca 200 sidor tillkommer Blandat : Obligatorisk Rekommenderad litteratur till alla inriktningar Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket (2012). Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Stockholm: Fritzes

98 Bilaga p 11 D Specialpedagogik grundnivå, 5 hp Special Education basic level, 5 hp Högskolepoäng: 5 hp Kurskod: 6PExxx Ansvarig institution: Pedagogiska institutionen 2,5 hp Medverkande institutioner: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap 2 hp och Institutionen för Psykologi 0,5 hp Datum för fastställande: 2016-xx-xx Beslutad av: Prefekten Giltig från: 2016-xx-xx Huvudområden och successiv fördjupning: Inget huvudområde Nivå: Grundnivå Betygsgrader: Väl godkänd, Godkänd, Underkänd SCB-ämnesrubrik: Innehåll I kursen introduceras dels det specialpedagogiska fältet med inriktning mot grundlärarens uppdrag, dels hur specialpedagogisk verksamhet regleras och styrs. Centrala värdegrundsfrågor inom specialpedagogik granskas kritiskt med hjälp av aktuella perspektiv och begrepp, som till exempel normalitet/avvikelse, inkludering, differentiering och en skola för alla. I kursen diskuteras frågor om elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Kunskapsområdet problematiseras med teoretisk förankring i specialpedagogiska perspektiv och begrepp. Dessutom behandlas hur skolan och läraren i samverkan med andra verksamheter och professioner kan arbeta för att ge stöd för elevers utveckling och lärande. Förväntade studieresultat Efter godkänd kurs skall den studerande kunna: Kunskap och förståelse Redogöra för centrala perspektiv och begrepp inom det specialpedagogiska fältet Redogöra för skolans specialpedagogiska uppdrag, funktioner och verksamheter Färdighet och förmåga Beskriva olika uttryck för elevers svårigheter utifrån värdegrund och kunskapsmål samt kritiskt granska och diskutera konsekvenser som dessa svårigheter får i och för den pedagogiska praktiken Analysera och föreslå åtgärder för att bemöta elevers olikheter och utveckling i relation till specialpedagogiska perspektiv och läroplanens mål Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över organisationen av samt möjligheter för samverkan med andra verksamheter och professioner i arbetet med elever i behov av särskilt stöd Reflektera över elevers olika förutsättningar och behov samt analysera skolans betydelse för att utveckla en inkluderande och gynnsam pedagogisk miljö för alla

99 Bilaga p 11 D Behörighetskrav Godkänt betyg på kurser ingående i Utbildningsvetenskaplig kärna, 1-28,5 hp i överensstämmelse med aktuell programstruktur. Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och workshops där kursinnehåll beskrivs, analyseras och tillämpas i varierade former. Huvuddelen av kursens innehåll introduceras genom föreläsningar. Därefter följer bearbetningar i form av workshops och seminarier. Tillämpande delar genomförs med skriftliga uppgifter och redovisningar där studenterna får tillfälle att reflektera över sin förståelse. Examinerande inslag är obligatoriska. Utvärdering sker efter avslutad kurs. Examination Examinationer sker såväl enskilt som i grupp, genom seminarium, gruppredovisning samt skriftlig inlämningsuppgift. Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Den som utan godkänt resultat på genomgången examination samt ett förnyat examinationstillfälle för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa examinationstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd. Det första förnyade examinationstillfället ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie examinationstillfället har meddelats. För examinationer som genomförs under maj och juni månad får första förnyade examinationstillfället erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för förnyade examinationstillfällen/omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie. I de fall då examinationer eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för examinationer kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie tillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla. Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen. Rätten att delta vid tentamenstillfälle eller att få praktik för att uppnå godkänt betyg kan enligt högskoleförordningen inte begränsas till mindre än fem tillfällen för tentamen och två tillfällen för praktik. Betyg för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten av de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.

100 Bilaga p 11 D Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Kurslitteratur Eleni Damianidou Eleni, Phtiaka Helene Disability And Home-School Relations In Cyprus: Hope And Deception International Journal about Parents in Education 2013, Vol. 7, No. 2, ISSN: Eriksson-Gustavsson Anna-Lena, Göransson Kerstin, Nilholm Claes Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2011 : 176 s. : ISBN: (valda delar: s 13-30, , ) Göransson Kerstin, Nilholm Claes, Karlsson Kristina Inclusive education in Sweden? A critical analysis International Journal of Inclusive Education, 2011: 15(5), s (14 s.) Isaksson Joakim, Lindqvist Rafael What is the meaning of special education? Problem representations in Swedish policy documents: late 1970s (2014) Pedagogiska magasinet tema nr 4, 2011 En skola för (nästan) alla (nyttja större delen av detta temanummer) Nilholm Claes Specialpedagogik-Vilka är de grundläggande perspektiven? (2005) Nilholm, Claes Barn och elever i svårigheter- en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur (2005) Nilholm Claes, Alm Barbro

101 Bilaga p 11 D An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies, and children's experiences European Journal of Special Needs Education, 2010, Vol.25 (3), p (13 s.) Skolverket 2009 Kraften av samverkan: om samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. En antologi om samverkan mellan skola, polis, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatri. Stockholm: Skolverket. Skolverkets Allmänna Råd Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Stockholm: Skolverket: 2014: 80 s.: ISBN: URL: %2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3299.pdf%3Fk%3D3299 Skolverket Stödinsatser i utbildningen- om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd Svenaeus, Fredrik ADHD som en samtida kulturdiagnos (2015) Tinglev, Inger En specialpedagogisk överblick (Skolverket) Valbar litteratur om cirka 200 sidor

102 Bilaga p 11 E Ämneslärarprogrammet kurser inom UK II Utbildningsvetenskap, undervisning och lärande 8 hp Education science, teaching and learning, 8 hp Högskolepoäng: 8 hp Kurskod: Ansvarig institution: Pedagogiska institutionen 5 hp Medverkande institutioner: Institutionen för psykologi 2 hp, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik 1 hp, Institutionen för språkstudier. Beslutad av: Giltig från: Huvudområden och succesiv fördjupning: Betygsgrader: Innehåll I kursen fördjupas läroplansteorin och didaktiska perspektiv på lärares arbete i högstadiet och i gymnasieskolan. Lärandeteorierna fördjupas utifrån pedagogiska och utvecklingspsykologiska perspektiv för att kunna användas som planerings- och analysverktyg av elevers lärande på både grupp och individnivå. Under kursen genomför studenterna en mindre studie och skriver en vetenskaplig rapport där utbildningsvetenskapliga begrepp används för analys av didaktiska processer. Pedagogiskt ledarskap studeras och praktiseras med fokus på strategier för konflikthantering. Röst och tal skall ingå för ämneslärare eftersom det är ett viktigt arbetsverktyg i undervisningen. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse - Redogöra för aktuell utbildningsvetenskaplig och utvecklingspsykologisk forskning relaterat till läraruppdraget. - Redogöra för läroplansteoretiska perspektiv med betoning på lärares arbete i högstadiet och i gymnasieskolan - Beskriva skilda villkor för undervisning och lärande utifrån individuella, relationella och kontextuella faktorer. Färdigheter och förmåga - Planera och genomföra en studie med utgångspunkt i ett utbildningsvetenskapligt perspektiv - Skriva en vetenskaplig rapport - Tillämpa och diskutera pedagogiskt ledarskap med fokus på konfliktsituationer - Använda och reflektera över digitala verktyg i pedagogisk verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt

103 Bilaga p 11 E - Med stöd i utbildningsvetenskaplig och utvecklingspsykologisk forskning planera undervisning och analysera didaktiska överväganden. Behörighetskrav Godkänt betyg på kurser ingående i Utbildningsvetenskaplig kärna, 1-28,5 hp i överensstämmelse med aktuell programstruktur. Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, workshops och rollspel där kursinnehåll tillämpas i varierade former. Syftet med de olika undervisningsinslagen är att förbereda för gymnasielärares arbete i pedagogisk verksamhet på vetenskaplig grund. Rollspelen på kursen är obligatoriska. Examination Examination sker individuellt i en skriftlig tentamen, en vetenskaplig rapport och i rollspelsseminarier som sker i grupp. Betyg på hel kurs utgör sammanfattande bedömning av resultaten på de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att göra välgrundade tolkningar och att kritiskt analysera med stöd av olika teoretiska begrepp. Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Den som utan godkänt resultat på genomgången examination samt ett förnyat examinationstillfälle för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa examinationstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd. Det första förnyade examinationstillfället ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie examinationstillfället har meddelats. För examinationer som genomförs under maj och juni månad får första förnyade examinationstillfället erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för förnyade examinationstillfällen/omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie. I de fall då examinationer eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för examinationer kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie tillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Kurslitteratur (OBS: preliminär) Aspelin, Jonas(2014) Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups utbildning (168s) Dimenäs, Jörgen(2007) Lära till lärare-att utveckla läraryrkets vetenskapliga förhållningssätt och vetenskapliga metodik. Stockholm: Liber(264s) Gruber, Michael (red)(2015) Developmental psychology for educators: an introduction.

104 Bilaga p 11 E Ilse Hakvoort & Birgitta Friberg (red) (2013) Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö: Gleerups utbildning (219s) Pedagogisk forskning i Sverige, 4(1). (1999). Uljens, Michael.(2009) Critical School Didactics - A theory and its features Åbo Akademi University: URL: _Critical_School_Didactics_-_A_theory_and_its_features,_1.11_2009%20.pdf Artiklar tillkommer Referenslitteratur: Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke (2012). Undervisning i teori och praktik - en introduktion i didaktik. 5. uppl. Umeå: Fundo förlag (valda delar) Bedömning för och av lärande för ämneslärare för åk 7-9 och gymnasium, 11.0 hp Assessment for and of Learning for the Secondary and Upper Secondary Level, 11.0 Credits Högskolepoäng: 11,0 hp Kurskod: 6PEXXX Ansvarig institution: Naturvetenskapernas och matematikens didaktik (5,0 hp) Medverkande institutioner: Pedagogiska institutionen (2,5 hp), Tillämpad utbildningsvetenskap (2,5 hp), Juridiska institutionen (1,0 hp) Datum för fastställande: Beslutad av: Giltig från: Giltig till: Tillsvidare Nivå: Grundnivå Huvudområden och successiv fördjupning: Inget huvudområde; Grundnivå, har mindre än 60 hp kurser inom ett och samma huvudområde eller mindre än två års sammanlagda studier som förkunskapskrav (G1F) Betygsgrader: För denna kurs ges betygen (VG) Väl godkänd, (G) Godkänd, (U) Underkänd Innehåll Kursen handlar om bedömningar som underlag för beslut och åtgärder i lärarens yrkespraktik, såväl för enskilda elever som för lärarens egen undervisning. Den övergripande målsättningen är att den studerade ska utveckla sin förmåga att observera, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling samt att kommunicera utfall från olika former av bedömningar såväl till eleverna och deras vårdnadshavare som till skolledare. Syftet med dessa bedömningar är att genom formativa bedömningar stödja elevers lärande samt att genom summativa bedömningar på ett tillförlitligt och likvärdigt sätt kunna utöva betygsättning. Den studerande ska också kunna ta ställning till bedömningars kvalitet då en viktig aspekt av bedömning är dess önskade och oönskade konsekvenser för olika typer av beslut, där bedömningar, betyg och utvärderingar används som underlag, men också för den enskilde elevens motivation och lärande. Kursen är indelad i tre moment. Moment 1: Grundläggande teorier om bedömning (2hp) Som en central utgångspunkt för en god bedömnings- och utvärderingskultur innehåller momentet centrala begrepp som rör bedömningar. Momentet har ett fokus på definitioner och tillämpning av kvalitetskriterier, med sikte på reliabla och valida bedömningspraktiker. Momentet sätter även in bedömning och betygsättning i ett samhällsperspektiv. Nationella utvärderingar och internationella

105 Bilaga p 11 E komparativa studier om undervisning och elevers resultat behandlas för att ge perspektiv på undersökningarna, deras resultat och konsekvenser. Momentet behandlar även utvärdering, uppföljning och kvalitetssäkring av undervisning. Moment 2: Summativa bedömningar i teori och praktik, 3,5hp Momentet handlar om hur information om elevers kunskaper kan insamlas, tolkas och kommuniceras för summativa syften. Det inkluderar utformning och användning av olika typer av prov, men också om alternativa bedömningsformer. Fokus ligger på summativa bedömningar som underlag för beslut om betyg, men också som underlag för skriftliga utvecklingsplaner. Eftersom principer för betygssättning styrs av det betygssystem som är gällande, kommer momentet att behandla den svenska betygsmodellen, inklusive kunskapskravens utformning, de rättsregler som styr lärarens myndighetsutövning och hur man som lärare utifrån dessa bör arbeta för att kunna sätta valida och reliabla betyg. Moment 3: Formativ bedömning och motivation i teori och praktik, 5,5 hp Momentet handlar om formativ bedömning och hur det kan användas i undervisningen för att främja elevers lärande. Det inkluderar tekniker för hur formativ bedömning kan användas i praktiken och teorier för teknikernas funktion och dess effektivitet. Formativ bedömning innebär att läraren använder belägg för elevers lärande för att anpassa undervisningen för att bättre möta elevernas lärandebehov. Det inkluderar även att stödja elevernas deltagande i den formativa bedömningsprocessen som läranderesurser för varandra och som självreglerande lärande. Momentet behandlar också motivationsteorier och hur kunskap om dessa kan användas i undervisningen för att förstå och stödja elevers motivation att lära. Förväntade studieresultat Kunskap och förståelse För godkänd kurs ska den studerande kunna: redogöra för centrala begrepp och deras användning i samband med bedömning, betygsättning och utvärdering, redogöra för den svenska betygsmodellen inklusive de rättsregler som gäller för myndighetsutövning vid betygsättning och bedömning redogöra för teorier om formativ bedömning och motivation och hur de kan användas för att stödja elevers lärande, redogöra för olika modeller för systematiska utvärderingar, uppföljning och kvalitetsarbete, redogöra för varför nationella prov och internationella komparativa studier genomförs, hur deras resultat tolkas och används samt deras begränsningar och möjligheter. Färdighet och förmåga För godkänd kurs ska den studerande kunna: genomföra valida och reliabla bedömningsprocesser för summativa syften, använda formativ bedömning och teorier om motivation för att främja elevers lärande, ge förslag på och argumentera för hur en undervisnings- och bedömningspraktik kan utvärderas och utvecklas för att främja elevers lärande och motivation. Värderingsförmåga och förhållningssätt För godkänd kurs ska den studerande kunna: värdera och kritiskt granska sin egen och andras undervisnings- och bedömningspraktik ur både ett bedömningsteoretiskt perspektiv och ett motivationsteoretiskt perspektiv, diskutera hur olika modeller för systematisk utvärdering och uppföljning kan användas för att utveckla undervisning. Behörighetskrav Godkänt betyg på kurser ingående i Utbildningsvetenskaplig kärna, 1-28,5 hp i överensstämmelse med aktuell programstruktur.

106 Bilaga p 11 E Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, obligatoriska seminarier, gruppdiskussioner, grupparbeten, och tillämpande övningar. Examination Moment 1: Grundläggande teorier om bedömning, 2hp Momentet examineras genom följande prov: individuell skriftlig tentamen genomfört via digital lärplattform, muntlig examination genom aktivt deltagande i seminarier, samt individuella skriftliga inlämningsuppgifter, Samtliga skriftliga inlämningsuppgifter bedöms med något av resultaten Väl godkänt (VG), Godkänt (G) eller Underkänt (U). Seminarierna bedöms enbart med något av resultaten Godkänt (G) eller Underkänt (U). Betyg på momentet beslutas först när alla examinerande delar är genomförda. Momentet betygsätts med något av betygen Väl godkänt (VG), Godkänt (G) eller Underkänt (U). För betyget Godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med resultatet Godkänt (G). För betyget Väl godkänt (VG) krävs därutöver att samtliga skriftliga inlämningsuppgifter bedömts med resultatet Väl godkänt (VG). Moment 2: Summativa bedömningar i teori och praktik, 3,5hp Momentet examineras genom följande prov: muntlig examination genom aktivt deltagande i seminarier, samt individuella skriftliga inlämningsuppgifter, Samtliga skriftliga inlämningsuppgifter bedöms med något av resultaten Väl godkänt (VG), Godkänt (G) eller Underkänt (U). Seminarierna bedöms enbart med något av resultaten Godkänt (G) eller Underkänt (U). Betyg på momentet beslutas först när alla examinerande delar är genomförda. Momentet betygsätts med något av betygen Väl godkänt (VG), Godkänt (G) eller Underkänt (U). För betyget Godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med resultatet Godkänt (G). För betyget Väl godkänt (VG) krävs därutöver att samtliga skriftliga inlämningsuppgifter bedömts med resultatet Väl godkänt (VG). Moment 3: Formativ bedömning och motivation i teori och praktik, 5,5 hp Momentet examineras genom följande prov: individuell skriftlig salstentamen, tillämpande övningar, skriftligt grupparbete samt muntlig redovisning av grupparbete, individuella muntliga redovisningar samt individuella skriftliga uppgifter. Den skriftliga salstentamen och tre skriftliga uppgifter bedöms med något av resultaten Väl godkänt (VG), Godkänt (G) eller Underkänt (U). För de övriga proven ges endast något av resultaten Godkänt (G) eller Underkänt (U).

107 Bilaga p 11 E Betyg på momentet beslutas först när alla examinerande delar är genomförda. Momentet betygsätts med något av betygen Väl godkänt (VG), Godkänt (G) eller Underkänt (U). För betyget Godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med resultatet Godkänt (G). För betyget Väl godkänt (VG) krävs därutöver att den skriftliga rapporten och den skriftliga salstentamen bedömts med resultatet Väl godkänt (VG). Gemensamma examinationsbestämmelser Slutbetyg på hel kurs beslutas först när kursens samtliga examinerande delar är genomförda och betyg samtliga momenten är beslutade. För slutbetyget Godkänt (G) på hel kurs krävs betyget Godkänt (G) på samtliga moment. För slutbetyget Väl godkänt (VG) på hel kurs krävs betyget Väl godkänt (VG) samtliga moment. Om någotdera av momenten har betygsatts med betyget Underkänd (U), erhålls även slutbetyget Underkänd (U) på hel kurs under förutsättning att betyg beslutats på kursens övriga moment. Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå. Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle. I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22, HF). Begäran om ny examinator ska ställas till prefekten vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Föreskrifter vid övergångar I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Litteratur Selghed Bengt Betygen i skolan : kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis 2. uppl. : Stockholm : Liber : 2011 : 220 s. : S. 9-26

108 Bilaga p 11 E Wikström Christina Konsten att göra bra prov : Vad lärare behöver veta om kunskapsmätning Natur & Kultur : 2012 : 224 s. Kapitel 1-3 Näsström Gunilla Bedömningsmatriser en liten handbok. Opublicerat material. Distribueras via Cambro. What's still wrong with rubrics: Focusing on the consistency of performance criteria across scale levels. Simon M, Tierney R Practical Assessment: 9(2) : Håkansson, J. (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem. Strategier och metoder. Lund: Studentlitteratur. Alternativt Allmändidaktik : vetenskap för lärare Forsman Liselott, Hansén Sven- Erik 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2011 : 398 kapitel 14 och 15 ISBN: The power of feedback Hattie John, Timperley Helen Review of Educational Research 77(1) : 2007 : : Obligatorisk Stiggins, R., Arter, J, Chappuis, J and Chappuis S. (2004). Classroom Assessment for Student Learning: Doing it right - using it well. Assessment Training Institute. Endast kapitel 4 Assess How? Designing Assessments to Do What You Want (p ) Kapitlet finns tillgängligt i filsamlingen samt online Wiliam Dylan Att följa lärande : formativ bedömning i praktiken 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2013 : 200 s. : ISBN: Obligatorisk Se bibliotekskatalogen Album Referenslitteratur Vad påverkar resultaten i svensk grundskola : kunsk apsöversikt om betydelsen av olika faktorer Skolverket : 2009 : Systematiskt kvalitetsarbete : Allmänna råd med kom mentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet : för skolväsendet Stockholm : Skolverket : 2012 : 52 s. : URL: Fritt tillgänglig via Skolverkets webbplats Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Stockholm : Skolverket : 2011 : 279 s. : URL: Fritt tillgängligt via Skolverkets webbplats

109 Bilaga p 11 E Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 Stockholm : Skolverket : 2011 : 202 s. : URL: Fritt tillgänglig via Skolverkets webbplats Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter Sambedömning i skolan Skolverkets diskussionsunderlag för resp ämne http: // Specialpedagogik grundnivå, 5 hp Special Education basic level, 5 hp Högskolepoäng: 5 hp Kurskod: 6PExxx Ansvarig institution: Pedagogiska institutionen 2,5 hp Medverkande institutioner: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap 2 hp och Institutionen för psykologi 0,5 hp Datum för fastställande: 2016-xx-xx Beslutad av: Prefekten Giltig från: 2016-xx-xx Huvudområden och successiv fördjupning: Inget huvudområde Nivå: Grundnivå Betygsgrader: Väl godkänd, Godkänd, Underkänd SCB-ämnesrubrik: Innehåll I kursen introduceras det specialpedagogiska fältet med inriktning mot ämneslärarens uppdrag samt hur specialpedagogisk verksamhet regleras och styrs. Centrala värdegrundsfrågor inom specialpedagogik granskas kritiskt med hjälp av aktuella perspektiv och begrepp, som till exempel normalitet/avvikelse, inkludering, differentiering och en skola för alla. I kursen diskuteras frågor om elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Kunskapsområdet problematiseras med teoretisk förankring i specialpedagogiska perspektiv och begrepp. Dessutom behandlas hur skolan och läraren i samverkan med andra verksamheter och professioner kan arbeta för att ge stöd för elevers utveckling och lärande. Förväntade studieresultat Efter godkänd kurs skall den studerande kunna: Kunskap och förståelse Redogöra för centrala perspektiv och begrepp inom det specialpedagogiska fältet

110 Bilaga p 11 E Redogöra för skolans specialpedagogiska uppdrag, funktioner och verksamheter Färdighet och förmåga Beskriva olika uttryck för elevers svårigheter utifrån värdegrund och kunskapsmål samt kritiskt granska och diskutera konsekvenser som dessa svårigheter får i och för den pedagogiska praktiken Analysera och föreslå åtgärder för att bemöta elevers olikheter och utveckling i relation till specialpedagogiska perspektiv och läroplanens mål Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över organisationen av samt möjligheter för samverkan med andra verksamheter och professioner i arbetet med elever i behov av särskilt stöd Reflektera över elevers olika förutsättningar och behov samt analysera skolans betydelse för att utveckla en inkluderande och gynnsam pedagogisk miljö för alla Behörighetskrav Godkänt betyg på kurser ingående i Utbildningsvetenskaplig kärna, 1-28,5 hp i överensstämmelse med aktuell programstruktur. Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, casestudier och workshops där kursinnehåll beskrivs, analyseras och tillämpas i varierade former. Huvuddelen av kursens innehåll introduceras genom föreläsningar. Därefter följer bearbetningar i form av workshops och seminarier. Tillämpande delar genomförs med skriftliga uppgifter och redovisningar där studenterna får tillfälle att reflektera över sin förståelse. Examinerande inslag är obligatoriska. Utvärdering sker efter avslutad kurs. Examinationer Examinationer sker såväl enskilt som i grupp, genom seminarium, gruppredovisning samt skriftlig inlämningsuppgift. Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Den som utan godkänt resultat på genomgången examination samt ett förnyat examinationstillfälle för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa examinationstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd. Det första förnyade examinationstillfället ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie examinationstillfället har meddelats. För examinationer som genomförs under maj och juni månad får första förnyade examinationstillfället erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för förnyade examinationstillfällen/omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie. I de fall då examinationer eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för examinationer kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

111 Bilaga p 11 E I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie tillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla. Studerande som underkänts två gånger på kursen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses som examinator. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen. Rätten att delta vid tentamenstillfälle eller att få praktik för att uppnå godkänt betyg kan enligt högskoleförordningen inte begränsas till mindre än fem tillfällen för tentamen och två tillfällen för praktik. Betyg för hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten av de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas vid Umeå universitet. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Kurslitteratur Eleni Damianidou Eleni, Phtiaka Helene Disability And Home-School Relations In Cyprus: Hope And Deception International Journal about Parents in Education 2013, Vol. 7, No. 2, ISSN: Eriksson-Gustavsson Anna-Lena, Göransson Kerstin, Nilholm Claes Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2011 : 176 s. : ISBN: (valda delar: s 13-30, , ) Göransson Kerstin, Nilholm Claes, Karlsson Kristina Inclusive education in Sweden? A critical analysis International Journal of Inclusive Education, 2011: 15(5), s (14 s.) Isaksson Joakim, Lindqvist Rafael What is the meaning of special education? Problem representations in Swedish policy documents: late 1970s (2014)

112 Bilaga p 11 E Pedagogiska magasinet tema nr 4, 2011 En skola för (nästan) alla (nyttja större delen av detta temanummer) Nilholm Claes Specialpedagogik-Vilka är de grundläggande perspektiven? (2005) Nilholm, Claes Barn och elever i svårigheter- en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur (2005) Nilholm Claes, Alm Barbro An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies, and children's experiences European Journal of Special Needs Education, 2010, Vol.25 (3), p (13 s.) Skolverket 2009 Kraften av samverkan: om samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. En antologi om samverkan mellan skola, polis, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatri. Stockholm: Skolverket. Skolverkets Allmänna Råd Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Stockholm: Skolverket: 2014: 80 s.: ISBN: URL: %2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3299.pdf%3Fk%3D3299 Skolverket Stödinsatser i utbildningen- om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd Svenaeus, Fredrik ADHD som en samtida kulturdiagnos (2015) Tinglev, Inger En specialpedagogisk överblick (Skolverket) Valbar litteratur om cirka 200 sidor

113 Ärende p 12 Doktorandanställningar i forskarskolan Plats för noteringar:

114 Umeå universitet Lärarhögskolan Carina Rönnqvist Beslutsförslag Dnr FS Sid 1 (2) Bilaga p 12 A Fördelning av delfinansiering av doktorandanställningar i FU Den 27 oktober 2015 inbjöd Lärarhögskolan alla institutioner, enheter och fakulteter vid Umeå universitet samt skolhuvudmän i regionen (Västerbotten och Örnsköldsvik) att inkomma med ansökan om delfinansiering av 20 doktorander till Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området. Utlysningen gällde doktorander som ska antas ht Sista ansökningsdag var den 20 januari Se utlysning: forskarstuderande-inom-uvo/ Sammantaget inkom ansökningar om 20 utrymmen vars inriktning var bestämd. Utöver dessa inkom en ansökan från Region Västerbotten med ett tiotal förslag på inriktningar, men där det vid ansökningstillfället ej fanns medfinansiering för något av dessa. Två av ansökningarna återtogs då finansiering ej kunde ordnas. Sista dag för komplettering av ansökan var den 22 februari. Denna deadline föreslås förlängas till den 22 mars för att möjliggöra för resterande sökande att ordna finansiering. Forskningskommitténs beslutsförslag Forskningskommittén föreslår Lärarhögskolans styrelse att fördela de 16,5 doktorandutrymmen där medfinansieringen av anställningen/-arna är klar enligt följande: Institution/Skolhuvudman Estetiska 2 Språkstudier 4 Idé- och samhällsstudier 2 TUV 4 Juridik 1 NMD 3,5 Totalt antal utrymmen 16,5 Antal utrymmen

115 Umeå universitet Lärarhögskolan Carina Rönnqvist Beslutsförslag Dnr FS Sid 2 (2) Bilaga p 12 A Forskningskommittén föreslår också att styrelsen uppdrar åt LHs rektor att besluta om fördelning för kvarvarande ansökningar om doktorandutrymmen, utifrån principen om a) bred spridning över fakulteter, institutioner och forskarutbildningsämnen samt b) prioritering av fördelning till skolhuvudmän om dessa är få. Beslut fattas direkt efter förlängd deadline för kompletteringar som är den 22 mars De ansökningar som behandlas vid det beslutet är: Institution/Skolhuvudman Antal utrymmen NMD 0,5 Datavetenskap 1 Region Västerbotten 1-10 Förslag till beslut: Lärarhögskolans styrelse beslutar att: fastslå fördelning av doktorandutrymmen enligt forskningskommitténs förslag, samt att uppdra till rektor för Lärarhögskolan att besluta om utrymmen till NMD, Datavetenskap och Regions Västerbotten i det fall medfinansiering kan garanteras och enligt de principer som forskningskommittén föreslår.

116 Ärende p 13 Idébidrag för risktagande och nydanande forskning inom utbildningsvetenskap i samverkan med företag och organisationer Plats för noteringar:

117 Lärarhögskolan Carina Rönnqvist Beslutsförslag FS Sid 1 (3) Bilaga p 13 Idébidrag för risktagande och nydanande forskning inom utbildningsvetenskap i samverkan med företag och organisationer I sin verksamhetsplan för har Lärarhögskolan bland annat uttryckt följande två delmål kring målet Forskning som spränger gränser från Vision 2020: Möjligheter till risktagande och nydanande forskning Lärarhögskolan har i samverkan med olika aktörer på utbildningsarenan stärkt forskning kopplad till verksamhetsutveckling Lärarhögskolan vill skapa möjligheter för risktagande och nydanande forskning i samverkan inom utbildningsvetenskap genom att utlysa idébidrag till forskare vid Umeå universitet som vill initiera eller testa ett samarbete med ett företag eller en organisation. Målsättningen med samarbetet ska vara att skapa långsiktiga relationer som ska befrämja såväl forskning som nyttiggörande. Samarbete mellan Innovationskontor Norr och Lärarhögskolan Utlysningen görs i samarbete med Innovationskontor Norr som under 2016 prövar finansieringsformen Verifiering för samverkan (VFS). 1 Inom ramen för den utlysningen kan finansiering beviljas med upp till kr för projekt som ska vara avslutade senast Förnyelse och nyttiggörande står i fokus för utlysningen som också betonar modell- och metodutveckling. Medlen kan inte sökas som en del i pågående forskning utan ska avse en helt ny idé. Syftet med utlysningen är med andra ord att ge forskare förutsättningar för att undersöka om en forskningsidé kan vara värd att driva vidare inte för att genomföra själva forskningen. Medel i denna utlysning beviljas endast för exempelvis resor, förbrukningsmaterial för experiment och vissa andra omkostnader. Lärarhögskolan erbjuder som komplement till beviljade ansökningar från VFS ett idébidrag i form av lönemedel upp till kr/projekt för upp till tre projekt som bedöms ha goda möjligheter att bidra till måluppfyllelse för målen om risktagande och nydanande forskning och utveckling i samverkan inom utbildningsvetenskap. 1

118 Lärarhögskolan Carina Rönnqvist Beslutsförslag FS Sid 2 (3) Bilaga p 13 Projekt som är möjliga att bevilja medel Kravet för att erhålla medel från VFS är att projektidén ska bidra till förnyelse och nyttiggörande och att den genomförs i samverkan med minst en extern partner. För att kunna erhålla medel från LH i denna utlysning ska dessutom projektidén bedömas ha mycket goda förutsättningar att leda till nydanande forskning. De projektidéer som kan beviljas medel ska således vara forsknings- och utvecklingsprojekt med god potential att både leda till modell- och/eller metodutveckling och nydanande forskning inom det utbildningsvetenskapliga området. Exempel på projekt i utbildningsvetenskap som kan beviljas medel från både VFS och Lärarhögskolan. Öka teknikintresset på förskolor göra experiment och beforska Skapa en modell för hur förstelärare kan nyttjas vid skolor (jfr Piteåprojektet) Undersöka vilken kompetens avnämare (t ex företag, organisationer) efterfrågar och hur utbildning kan bidra till att skapa denna. Utveckling av undervisningsformer, läromedel, stödjande ramfaktorer o. dyl. där forskning utgör en förutsättning för utvecklingen. Samarbetspartners kan vara en skola, en kommun, ett företag, en organisation eller motsvarande i Sverige eller i andra delar av världen. Utlysning, beredning och beslut VFS kan sökas när som helst under 2016, men LH kommer i samråd med projektansvariga för VFS att bestämma en särskild tidsperiod där ansökningar som faller under detta samarbete ska inlämnas. Eftersom VFS endast körs som testpilot under 2016 och erhållna medel ska vara förbrukade senast 31 december 2016 bör en eventuell utlysning gå ut redan i mars Till utlysningen bifogas i vanlig ordning LH:s definition av utbildningsvetenskap med tillhörande exempel. Ansöknings- och beredningsförfarande 1) Ansökan märkt med Idebidrag från Lärarhögskolan skickas in till VFS som bereder ansökningarna och fattar beslut om vilka som kan beviljas medel. Om det finns önskemål därom, kan den bedömargrupp som beviljar VFS-medlen adjungera en representant från Lärarhögskolan vid det urvalet.

119 Lärarhögskolan Carina Rönnqvist Beslutsförslag FS Sid 3 (3) Bilaga p 13 2) Ansökningar som beviljats medel från VFS behandlas därefter av LH. Om det finns fler beviljade ansökningar än det finns medel att fördela görs urvalet av en grupp bestående av representanter både från VFS beredningsgrupp och LH. Forskningskommitténs förslag Forskningskommittén föreslår Lärarhögskolans styrelse att avsätta kr ur forskningsbudgeten för utlysning av idébidrag för risktagande och nydanande utbildningsvetenskaplig forskning i samverkan med företag och organisationer. Förslag till beslut Lärarhögskolans styrelse beslutar att: att avsätta kr ur forskningsbudgeten 2016 för utlysning av idébidrag för risktagande och nydanande utbildningsvetenskaplig forskning i samverkan med företag och organisationer.

120 Ärende p 14 Förändring i intern arbetsordning för Lärarhögskolan Plats för noteringar:

121 Lärarhögskolan Förslag till beslut Bilaga p 14 A Förslag till beslut angående förändring i intern arbetsordning för Lärarhögskolan vid Umeå universitet gällande programrådssammansättning Enligt nuvarande interna arbetsordning för Lärarhögskolan ska fem programråd finnas inrättade för bland annat uppföljning av de utbildningsprogram som faller under Lärarhögskolans ansvar. I rådens uppdrag ingår även viss beredning av programanknutna frågor inför beslut av Lärarhögskolans styrelse och rektor. Det har under rådens föregående och nuvarande mandatperiod framkommit att skillnaden i arbetsbelastningen för de olika råden i hög grad varierat. Med i det närmaste samma antal ledamöter har råden haft att arbeta med programrelaterade frågor, där antal program och programmens olika komplexitet medfört att arbetet i Ämneslärarrådet blivit särskilt betungande. Idag har Programrådet för Ämneslärarprogrammet i uppdrag att förutom inriktningarna 7-9 och gymnasiet, även att arbeta med den kompletterande pedagogiska utbildningen( KPU) och Yrkeslärarprogrammet. Detta kan till exempel jämföras med Programrådet för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen eller Programrådet för Förskollärarprogrammet där uppgiften är mer avgränsad. Det har vidare visat sig att begränsningen i antal ledamöter medfört svårighet att säkerställa nödvändig inriktningsspecifik kompetens. Att öka antalet ledamöter ytterligare i Ämneslärarrådet är inget realistiskt alternativ då det redan idag är det största rådet samtidigt som tiden för ett kvalitativt godtagbart arbete skulle öka till orimlighet för de medverkande. Yrkeslärarprogrammets karaktär med dess nära koppling till arbetslivet kan till del kopplas till den kompetens som programrådet för Studie- och yrkesvägledare besitter. Vidare är detta ett relativt litet råd med få ledamöter och med en förstärkning på två ledamöter med särskild områdeskompetens skulle detta råd bli mer ändamålsenlig. Då det för närvarande inte ingår någon ledamot från humanistisk fakultet, och där Institutionen för Idé och samhällsstudier idag har kursansvar för en betydande del av kurserna inom yrkelärarprogrammet, bör en av ledamöterna därifrån ingå. Ett övergripande ansvar har sedan länge vilat på Pedagogiska institutionen vid Samhällsvetenskaplig fakultet, varför den andra ledamoten bör sökas därifrån. Lärarhögskolans styrelse föreslås med anledning av ovanstående besluta - om ändring i Intern Arbetsordning för Lärarhögskolan vid Umeå universitet gällande programråds ansvarsområden enligt följande: