S:t Olofsskolans läroplan. Hösten 2006

Transkript

1 S:t Olofsskolans läroplan Hösten 2006

2 Innehållsförteckning Verksamhetsidé Särskilda omständigheter Mål för arbetet Temahelheter Timfördelningen Elevbedömningen A. Bedömning under studiernas gång Bedömningens uppgift Principerna för bedömningen Bedömningen av arbetet Elevens självvärdering Bedömningen av uppförandet Bedömning av tillvalsämnen Bedömning av elever som är i behov av särskilt stöd Bedömning av elever med invandrarbakgrund Studiegång enligt ett eget studieprogram Uppflyttning och kvarstanning B. Slutbedömning Principerna för slutbedömningen Specialundervisningen Elevvårdsarbete Elevhandledning Vänelevsverksamhet 2

3 Samarbete mellan hem och skola Undervisningsämnen Bilagor S:t Olofsskolans handlingsplan mot mobbning Beredskapsplan och handlingsmodell vid akuta kriser Kulturstigsprogrammet 3

4 Verksamhetsidé S:t Olofsskolans elever skall i en trygg och positiv miljö ges möjligheter till personlig tillväxt och ett effektivt lärande. Skolan skall befrämja elevernas utveckling till empatiska och initiativrika individer med förmåga att ta ansvar för sig själva, sina medmänniskor och miljön. Särskilda omständigheter S:t Olofsskolan är det enda svenska högstadiet i Åbo med omnejd. Av en befolkning på drygt invånare i staden är drygt svenskspråkiga (5,2%). Skolans elevunderlag kommer från Åbo samt grannkommunerna S:t Karins, Pikis, Reso, Nådendal, Rusko och Lundo. Majoriteten av eleverna kommer från tvåspråkiga hem där finskan ofta dominerar. Fritidsspråket är också ofta finska. Denna tvåspråkighet ställer speciella krav på arbetet i skolan. Mål för arbetet I vår skola omfattar vi de mål för fostran och undervisning som formulerats i Statsrådets förordning Nr 1435/ Skolan skall stödja sina elever till att utvecklas till harmoniska och empatiska människor med sund självkänsla och till samhällsmedlemmar med förmåga att kritiskt bedöma sin omgivning Eleverna skall fostras till ansvar och samarbete samt tolerans och förståelse av andra kulturer Eleverna skall få goda baskunskaper och allmänbildning samt god kommunikativ förmåga För S:t Olofsskolan är ett särskilt viktigt mål att stärka skolspråket 4

5 Temahelheter Skolans arbete är ämnesindelat och integrerat. Utöver det som tas upp inom ramen för de ämnena sker verksamhet som övergriper och genomsyrar det dagliga arbetet. Att växa som människa Skolan vill stöda elevernas utveckling till harmoniska människor med sund självkänsla band annat genom att ge dem en trygg arbetsmiljö där de kan utvecklas på sina egna villkor och växa som människor. Vår strategi för att nå de målen är att varje klass under hela skoltiden ges kontinuerlig gruppträning. Under elevernas första period i åk 7 finns en schemalagd klassföreståndartimme (kf-timme) per vecka. Under dessa timmar genomförs ett program tillsammans med klassföreståndare och vänelever där syftet är att främja ett gott klassklimat. Vid skolstarten i åk 7 hålls en Kompisdag i utrymmen utanför skolan. Under denna dag strävar med till att genom handledd verksamhet sammansvetsa klassen och utveckla elevernas empatiska intelligens. Senare under terminen ordnas en utfärdsdag till Ulappa med 7:orna. Deras klassföreståndare och också deras vänelever deltar. På våren kan klasserna delta i en tvådagars lägerskola på Ahtela lägergård i Sagu. I åk 8 ansvara klassföreståndaren för att det goda klassklimatet bibehålls och klassen kan vid behov ha gruppträning tillsammans. Under novembermånad deltar klassen i en allaktivitetsdag. Niondeklassisternas klassklimat uppföljs och en gemensam klassutfärd kan ordnas antingen under hösten eller under våren. Kulturell identitet och internationalism Skolan vill stärka den kulturella identiteten och uppmärksammar därför bland annat följande festdagar: Svenska dagen Runebergsdagen Självständighetsdagen Snellmansdagen Luciadagen Kalevaladagen Julen Påsken 5

6 Skolan deltar också i Åbo stad Kulturstigsprogram (se bilaga). Vi vill stärka kulturtillhörigheten hos elever med invandrarbakgrund samt uppmuntra dem att ta vara på sin egen kultur. Därför strävar skolan efter att ordna en interkulturell dag. Också högtidsdagar som inte tillhör skolans egen kultur kan uppmärksammas. Elever med invandrarbakgrund bör i mån av möjlighet delta i hemspråksundervisning. Invandrarfamiljerna bör också knytas närmare skolan så att god kontakt skapas. Därför bör dessa familjer inbjudas till skolan. Kommunikation och mediekunskap Skolan lägger stor vikt i tidningskunskap då vi ger ut vår egen tidning Olof samt upprätthåller ett gott samarbete med Åbo Underrättelser. Eleverna skriver texter som publiceras i tidningen. Tidningen har också en fadderklass i skolan som samarbetar med tidningen. Inom ramen för undervisningen arbetar elever och lärare med kommunikation och media i stor utsträckning. Skolans datasal finns tillgänglig för de olika ämnena och eleverna fostras i hur bland annat hur media skall tillämpas. I mån av möjlighet vill skolan ordna en obligatorisk kurs i hanteringen av Internet där man bland annat behandlar sökning, säkerhet och ansvar. Också nätetik vill skolan att eleverna skall vara bekanta med. Deltagande, demokrati och entreprenörskap Eleven fostras till att följa aktuella frågor i medier. Detta görs bland annat genom ett nära samarbete med lokaltidningen Åbo Underrättelser. Nationella val uppföljs och skuggval kan ordnas inom skolan. Under åk 9 ordnar skolan en så kallad samhällsvecka där man bland annat besöker riksdagshuset, befolkningsskyddet, tingsrätten, stadsfullmäktige samt stadshuset. Programmet kan variera enligt behov.

7 Eleverna i åk 9 deltar i en kurs i företagsamhet där de bereds möjlighet att följa kedjan från idé till produktivitet. Vi vill på detta sätt utveckla elevernas driftighet. Inom ramen för elevkårsverksamheten praktiseras demokrati (se elevkårsverksamhet). Ansvar för miljö, välfärd och en hållbar utveckling Eleverna i åk 9 deltar i en samhällsinriktad miljökurs där eleverna får insikt i hur deras eget handlande påverkar samhället. Inom ramen för kursen besöks bland annat Paperinkeräys Oy, Jätelaitos, Problemavfallscentralen, Toppå och energiverket Trygghet och trafikkunskap Utgångsläget för undervisning i Trygghet och trafikkunskap är att eleven genom ett ansvarsfullt handlande kan främja en trygg arbetsmiljö såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Det är viktigt att kunna förutse farliga situationer och att inse riskerna i sitt eget och andras handlande. Det är också av största vikt att eleven har en beredskap för att kunna handla i olika krissituationer som kan uppstå. Genom fostran i temaområdet Trygghet och trafikkunskap vill skolan stöda eleven att lära sig lösa vardagliga problem, att utveckla en positiv självbild och att växa i takt med förhållandena i sin omgivning. Vi strävar till att eleven lär sig att skapa trygga människorelationer men också att hon kan förhålla sig till kulturella värderingar och globala angelägenheter på ett tillbörligt sätt. Elevvård inom skolan För att värna om elevernas välmående och trygghet finns i skolan ett utvecklat nätverk för elevvården. Därför har våt skola en elevvårdsgrupp, en antimobbningsgrupp, vänelevsarbete samt ett gott samarbete med hem och skola. (Se skilda kapitel) Krisplan 7

8 Skolan har utarbetat handlingsplaner för olika krissituationer samt ett antimobbningsprogram. (Se bilagor) Samarbete med intressegrupper Förutom den information och undervisning som på bred bas stöder temaområdet Trygghet och trafikkunskap i skolan, så finns det även ett utvecklat samarbete med olika intressegrupper: Räddningsverket - förstahandssläckning för eleverna i åk 7, som del av inskolningsprogrammet (Se Inskolningsprogram för åk 7). - Nou Hätä en nationell tävling i räddningskunskap för åk 8. - Förutom det direkta samarbetet med räddningsverket utförs också lagstadgade utrymmesövningar i skolans egen regi. - Ansvarspersonerna för brandsäkerheten i skolan informerar årligen för nya elever och vid behov för övriga. Röda korset - förstahjälp-skolning för eleverna i åk 9 - deltagande i hungerdagsinsamling. Information från Röda korset Folkhälsan - friskvård, som del av inskolningsprogrammet i åk 7 - må bra-program för skolpersonalen Polisen - besöker årskurserna trafikkunskap Församlingen - samarbete gällande skriftskola - veckosamlingar Utgångspunkten för undervisningen gällande temaområdet Trygghet och trafikkunskap är att eleverna, förutom direkt information, lär sig via egna erfarenheter och konkreta exempel ur vardagslivet. Undervisningen i hälsokunskap Undervisningen i hälsokunskap tar genomgående upp delområden knutna till temaområdet Trygghet och trafikkunskap och undervisningen fungerar således som en röd tråd från åk 7-9. Speciellt frågor 8

9 knutna till individen och närmiljön behandlas ingående och utgångspunkten är elevens eget sätt att förhålla sig till de faktorer som kan påverka tryggheten fysiskt, psykiskt eller socialt. (Se läroplanen för hälsokunskap 7-9) Människan och teknologin 9

10 Timfördelningen Årskurs Modersmål A-språk B-språk Matematik Miljö- och naturkunskap Biologi och geografi Fysik och kemi Hälsokunskap Religion/Livsåskådningskunskap Historia och samhällslära Musik Bildkonst Slöjd Gymnastik Huslig ekonomi 3 3 Elevhandledning Valfria ämnen Elevens minimala timantal Frivilligt A2 språk Elevbedömningen S:t Olofsskolan följer i sin bedömning av eleverna de av utbildningsstyrelsen föreskrivna direktiven. För mer detaljerade uppgifter se Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Elevbedömningen indelas i: A. bedömning under studiernas gång B. slutbedömning. A. Bedömning under studiernas gång Bedömningens uppgift Bedömningens uppgift under studiernas gång är: 10

11 - att handleda och sporra eleven i studierna - att stödja lärandeprocessen - att beskriva hur väl eleven uppnått målen - att hjälpa eleven att bilda sig en realistisk uppfattning om sitt lärande - att stödja personlighetens tillväxt Principerna för bedömningen Bedömning med siffror används i årskurserna 7-9 efter varje period med undantag av period 1 i årskurs 7 där bedömningen sker verbalt. Både elev och lärare fyller i en utvärderingsblankett som sedan ligger till grund för utvärderingssamtal mellan elev, lärare samt vårdnadshavare. Sifferbedömningen vid periodslutet är ett mellanbetyg, en lägesrapport. Vid slutet av läsåret ges läsårsbetyg. Lärarna klargör i början av varje läsår grunderna för bedömningen i respektive ämne samt vilka krav som gäller för olika vitsord. Bedömningen av arbetet Bedömningen av elevens arbete ingår i bedömningen i läroämnet för årskurserna 7-9. Elevens arbete skall synas i ämnesvitsordet. Hänsyn tas till elevens förmåga att: Arbeta självständigt och målmedvetet Planera, organisera och själv utvärdera sitt arbete Samarbeta och ta ansvar Utföra sina hemuppgifter Arbeta aktivt och motiverat, och visa positiv inställning till skolarbetet Elevens självvärdering I S:t Olofsskolan görs självvärdering i olika läroämnen regelbundet efter varje period eller efter utfört, lämpligt inlärningsavsnitt. Målet med självvärderingen är: - att ge eleven ökad självkännedom - att se hur man utvecklas i studierna - att förstärka känslan av delaktighet - att medvetandegöra eleven om det egna lärandet - att befrämja utvecklingen av inlärnings- och arbetsfärdigheter Bedömningen av uppförandet 11

12 Bedömningen av uppförandet fokuserar på elevens sätt att ta hänsyn till andra människor och till omgivningen och hur eleven följer regler. Uppförandet skall bedömas av alla lärare som undervisar eleven. Målen för elevens uppförande bör ingå i läroplanen. Då målen för uppförandet slås fast skall de mål som skolan ställt upp för fostran beaktas. Bedömning av elevens uppförande ges efter period 2 och 3 varje läsår. Bedömningen utgörs av ett genomsnitt av samtliga ämneslärares bedömning av elevens uppförande. Vid eventuella gränsfall avgör elevens klassföreståndare om vitsordet skall justeras uppåt eller neråt enligt S:t Olofsskolas kriterier för respektive siffervitsord. (Se bilaga) Bedömning av tillvalsämnen Tillvalsämnen bedöms med sifferbetyg. Bedömning av elever som är i behov av särskilt stöd För en elev som förts över till specialundervisning görs en individuell läroplan (IP). Elevens IP kan täcka alla eller endast enskilda ämnen. I de ämnen eleven inte följer en IP bedöms eleven enligt målen för den allmänna lärokursen. I elevens IP fastställs grunderna för bedömningen av elevens prestationer. Bedömningen görs enligt egna mål och kan ske genom verbalt utlåtande eller med sifferbetyg. Bedömning av elever med invandrarbakgrund Vid bedömning av invandrarelever - skall elevens bakgrund samt kunskapsnivån i skolspråket beaktas - kan verbal bedömning tillämpas under hela grundläggande utbildningen med undantag av slutbedömningen Uppflyttning och kvarstanning Eleven uppflyttas från årskursen - då alla studier är fullgjorda med godkänt resultat - även om elevens alla prestationer inte är godkända och eleven bedöms klara av följande årskurs Eleven kan kvarstanna - då eleven har underkända prestationer i ett eller flera ämnen - även om alla prestationer är godkända men vårdnadshavare och lärarna anser att eleven på grund av den allmänna skolframgången bör stanna kvar på årskursen 12

13 Elev med underkänt vitsord ger möjlighet att delta i vilkorsförhör vid läsårets slut för höjning av vitsord. B. Slutbedömning Principerna för slutbedömningen Slutbedömningen skall vara nationellt jämförbar och följer därför de vitsordskriterier som är fastställda av utbildningsstyrelsen. Vitsordet grundar sig på elevens kunnande vid slutskedet av den grundläggande utbildningen i årskurserna 8-9. Om eleven byter ut ett valfritt ämne mot ett annat antecknas på avgångsbetyget namnet på båda de valfria ämnena och antalet genomgångna årsveckotimmar. Det valfria ämne som är ofullbordat bedöms med anteckningen deltagit. Det nya valfria ämnet bedöms antingen med siffervitsord eller med anteckningen godkänd, beroende på antalet årsveckotimmar. Om elevens vårdnadshavare anhåller skriftligt om att siffervitsord i språk som studeras som valfritt språk inte skall antecknas på avgångsbetyget, utelämnas vitsordet och på betyget antecknas godkänd. Det andra inhemska språket undervisas dock som ett gemensamt läroämne och det bedöms med siffror. Läroämnen som bedöms med siffror är modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, det första främmande språket, matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, hälsokunskap, religion eller livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, musik, bildkonst, slöjd, gymnastik och huslig ekonomi. Specialundervisningen Elevvårdsarbete Elevvården skall ta hand om elevernas psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Elevvården är i första hand förebyggande, men går också ut på att i tid observera inlärningssvårigheter och övriga problem samt att ingripa i dem. Omsorgen om elevernas välbefinnande är allas gemensamma uppgift i skolan. Ett smidigt arbete mellan lärare och elevvårdsgruppen samt ett gott samarbete mellan skola, hem och närmiljö främjar elevernas harmoniska tillväxt och utveckling samt 13

14 säkerställer möjligheten till jämlikt lärande för alla. (Åbo stads kommunala läroplan inom den grundläggande utbildningen 2004) S:t Olofsskolans elevvård koordineras av en elevvårdsgrupp som samlas regelbundet. Till denna grupp hör rektor (ordf.), speciallärare, skolhälsovårdare, elevhandledare, psykolog, skolkurator samt skolläkare. Elevvårdsgruppen tar sig an elever med särskilda behov och utarbetar speciella handlingsprogram för dem om så krävs. Ärenden som önskas behandlas på elevvårdsgruppens möten bör anmälas till rektorn eller skolkuratorn. Det förebyggande arbetet i skolan kan indelas på följande sätt: 1) Inskolningsprogrammet för åk 7, 8 och 9. Här ingår information åt nya elever och föräldrar samt planering av nya klasser, temahelheter, utskolverksamhet (kompisdag, Ulappadag, Ahteladagar), samt andra gemensamma evenemang som stärker klassandan och motverkar mobbning. 2) Handlingsplanen mot mobbning, beredskapsplanen samt antidrogplanen. 3) Vänelevsverksamheten för åk 7. 4) Elevkåren. 5) Diskussion, evaluering samt uppföljning av elevvårdsverksamheten i skolan. 6) Kontakt med hemmet. 7) Samarbete med andra instanser (Folkhälsan, Hem & Skola, socialen, polisen). I akuta situationer sammankallar rektorn som är huvudansvarig antingen elevvårdsgruppen eller krisgruppen som består av elevvårdsgruppens medlemmar till möte (de som är på plats). Är det frågan om kriser, olycksfall, droger eller mobbning efterföljs respektive handlingsplaner. Angående anmälningsplikten för skolans personal kan namnas följande: Den som i sin tjänst eller befattning får vetskap om att barn är i uppenbart behov av familje- eller individriktat barnskydd utan dröjsmål skall anmäla detta till socialnämnden. (Barnskyddslagen, 40 ). Elevhandledning Vänelevsverksamhet Målet för vänelevsverksamheten är att sjundeklassisterna skall känna sig trygga inför skolstarten. Därför finns det en grupp bland niondeklassisterna som fungerar som stöd för sjundeklassisterna. De som utses kallas vänelever. För att bli antagen som vänelev bör eleven i åk 8 göra en skriftlig ansökan. Vidare gallring görs, om nödvändigt, på basen av intervjuer. Varje sjundeklass har fyra 14

15 vänelever. Sjuans kf får utse en vänelev för sin grupp, den övriga truppen byggs runt denna elev. På våren ges vänelevsskolning. Denna kan ske i samarbete med närliggande kommuner. Väneleverna uppgift är att: - vägleda och ta sig an nykomlingarna - hålla delar av kf-lektioner tillsammans med kf - delta i sjuornas bekantningsprogram, till exempel utförd till Ulappa och Ahtela - samarbeta med sjuornas kf samt med mobbningsgruppen Samarbete mellan hem och skola Takorganisationen för Hem och skola-sektionen i S:t Olofsskolan är Hem och skola i Åbo r.f. Alla familjer som har barn i S:t Olofsskolan hör även till S:t Olofsskolans Hem och skola. Av medlemsavgifterna som betalas till takorganisationen kommer en del S:t Olofsskolan tillgodo. Målsättningen med verksamheten Fungera som kontakt mellan skolan och hemmen i ärenden som berör både enstaka elever och skolan allmänt. Hjälpa till att förstärka gemenskapen inom klasserna och i skolan. Bidra till att skapa en trygg arbetsmiljö som gynnar både elever och lärare Stöda verksamhet som motarbetar mobbning. Samarbeta med lärarkåren och stöda deras arbete. Samarbeta med elevkåren. Arbetsmetoder Klassföräldrar väljs i varje klass på höstens första föräldramöte. Valet av klassföräldrar i åk 7 organiseras av klassföräldrar i årskurs 8 och 9 tillsammans med klassföreståndaren. Klassföräldrarna väljer en huvudklassförälder. Huvudklassföräldern sammankallar till gemensamma klassföräldramöten och representerar S.t Olofsskolans föräldrar i Hem och Skola i Åbo r.f:s styrelse tillsammans med lärarrepresentanten. Lärarrepresentanten utses av skolans lärarkår. 15

16 Strävan är att klassföräldrarna träffas 3 gånger/läsår: 1 gång på hösten och 2 gånger på våren. Mötena protokollförs av en sekreterare som väljs för varje möte. Protokollet distribueras senare per e-post till alla klassföräldrarna vilka ger informationen vidare till föräldrar på egna möten eller genom e-post. Huvudklassföräldern ansvarar för ekonomin och planerar läsårets verksamhet tillsammans med andra klassföräldrar och lärarrepresentanten. Fokus läggs på verksamhet är i de enskilda klasserna. Klassföräldrarna ordnar föräldramöten tillsammans med klassföreståndaren och har huvudansvaret vid organiserandet av klassresan i åk 9. Undervisningsämnen 16

17 Bilagor (Bilaga 1) BEREDSKAPSPLAN OCH HANDLINGSMODELL VID AKUTA KRISER 17

18 VIKTIGA TELEFONNUMMER Allmänt nödnummer 112 Polisen Sjöräddning Allmän Åbo Åbo hälsovårdscentral (Kommunalsjukhusv. 20) Skolhälsovårdaren Skolpsykologen / Skolläkaren Skolkuratorn Stadens krisgrupp Åbo svenska församling Kyrkoherden Ungdomsarbetsledaren Giftinformationscentralen (09) Folkhälsans ungdomstelefon Mån-fre 15-20, avgiftsfritt Åbo kvinnojour Ons flickjouren Ella 18

19 Skolans krisgrupp består av: rektor, skolläkare, skolpsykolog, hälsovårdare, kurator och speciallärare KRISGRUPPENS UPPGIFTER: - att bedöma situationens allvar och eventuellt kalla in extra resurser - ta reda på vad som verkligen har hänt och under vilka omständigheter - ta reda på vilken information som Förmedlats av vem och till vem - ta reda på vilken information som ska förmedlas REKTORN ÄR INFORMATIONSANSVARIG! - ser till att alla får information, ingen får glömmas bort - sköter kontakten till media och allmänhet HANDLINGSMODELL FÖR KRISSITUATIONER I SKOLAN 1. Kolla upp vad som hänt 2. Kalla på hjälp Första hjälp LÄMNA ALDRIG OFFRET ENSAMT! Alla elever bort från olycksplatsen! Helst in i skolan ifall det är rast 3. Ge sakligt en kort sammanfattning till eleverna om vad som hänt Se till att eleverna har endast korrekt fakta att berätta vidare hemma Informera hela personalen om vad som hänt 4. Krisgruppen meddelar klassföräldrarna i den berörda klassen Klassläraren tar tillsammans med en annan vuxen hand om den drabbade klassen 5. Skicka skriftlig information till alla skolans elever 19

20 1 DÖDSFALL I SKOLAN (ELEV ELLER LÄRARE) 1.1 OMEDELBART EFTER DÖDSFALLET REKTORN (ELLER PROREKTORN) - Kontaktar anhöriga eller anhöriga kontaktar rektorn. Vid detta tillfälle kommer man överens om vad som ska berättas i skolan: praktiska arrangemang, minnesstund, tyst minut o.s.v. Det är viktigt med ärlig information for att förhindra ryktesspridning - sammankallar skolans krisgrupp - informerar klassföreståndaren och övrig personal - avgör från fall till fall vad som informeras till andra klasser - ansvarar för information utåt, d.v.s. till massmedia, eleverna bör informeras om detta - ser till att flaggan hissas på halvstång samma dag (OBS! En flagghissning och halning görs så att flaggan först hissas upp till toppen och först därefter halas till halvstång) - besöker den utsatta familjen - kontaktar vid behov stadens krisgrupp KLASSFÖRESTANDAREN, LÄRARE, HÄLSOVARDARE, KURATOR - informerar klassen - leder en öppen och konkret diskussion i klassen om händelsen (olycka/sjukdom/självmord) - eleverna måste få tala om vad de känner och tänker, det är viktigt att beröra saker kring dödsfallet - eleverna ska också beredas mojlighet att arbeta med frågor kring döden, exempelvis genom att exempelvis teckna, skriva dikter, tända ljus och prata i mindre grupper MINNESSTUND - är mycket viktig och hålls så snabbt som möjligt, helst redan följande dag - hålls i festsalen - en person utses att ansvara för förberedelserna - minnesord av exempelvis rektor, klassföreståndare, religionslärare eller klasskamrater - ta reda på om eleverna önskar ge uttryck för sin sorg genom att exempelvis läsa en dikt, spela ett musikstycke, lämna blommor, tända ljus o.s.v. - hänsyn bör tas till elevens eller lärarens religiösa och kulturella tillhörighet, om familjen önskar kan exempelvis en präst eller någon annan person som hör till samma religion eller kultur säga några ord 1.2 BEGRAVNING - Begravningen är en viktig del av sorgearbetet och det är önskvärt att de elever och lärare som vill får delta, men saken ska diskuteras med den avlidnas anhöriga - Lärarna sammankallas till möte och beslut tas om vem som ska representera skolan och på vilket satt (blommor, minnesord o.s.v.) - Ifall elever deltar i begravningen ska de få veta hur begravningen går till, var och när den hålls o.s.v. Religions- och livsåskådningsläraren ansvarar för detta 20

21 1.3 UPPFÖLJNING - Uppföljning är mycket viktig, händelsen ska inte förträngas utan tid ska ges för genomgång av tankar och känslor kring det som inträffat - Skolans krisgrupp ansvarar för stöd till klassföreståndaren - Eleverna bör få stöd i sorgearbetet, enskilda diskussioner såväl som gruppdiskussioner ska ordnas i enlighet med elevernas önskemål - Behov av yttre hjälp ska kartläggas - Var uppmärksam på reaktioner under tiden efter dödsfallet, ibland kan bearbetningen av händelsen fördröjas - En varsam återgång till vardagsrutiner är önskvärd då tiden är mogen för det 2 EN ELEV DRABBAS AV EN ALLVARLIG SJUKDOM 2.1 SKOLAN INFORMERAS OM EN ELEVS ALLVARLIGA SJUKDOM - Rektorn kontaktas av en anhörig till den drabbade och informerar om elevens sjukdom - Rektorn diskuterar med familjen och kommer överens om vad man ska berätta för eleverna - Krisgruppen sammankallas och diskuterar med rektorn och elevens klassföreståndare om det som hänt - Klassförestandaren bör skapa en kontinuerlig och trygg kontakt med elevens hem - Allt agerande från skolans sida ska ske med respekt for familjens önskemål - Klassen bör kontinuerligt få veta hur den sjuka eleven mår och hur prognosen ser ut - Eleverna ska få chans att skicka brev och annan uppmuntran till den drabbade och om möjligt också gå på besök - Den sjukas närmaste vänner bör få möjlighet att diskutera det som händer omkring dem, exempelvis med kurator och skolpsykolog 2.2 SJUKDOMEN FAR DÖDLIG UTGÅNG - Agera som i punkt 1 DÖDSFALL I SKOLAN 3 ELEVEN FÖRLORAR EN NÄRA ANHÖRIG 3.1 OMEDELBART EFTER DÖDSFALLET - Om dödsbudet kommer under skoltid ska rektorn tillsammans med de från krisgruppen som är på plats ta ställning till vem som berättar för eleven vad som hänt - Det bör vara någon som eleven har förtroende för - Om uppgifterna är vaga ska man dubbelkolla informationen - Välj en lugn och ostörd plats - Var klar och tydlig och ge genast ditt stöd till eleven - Eleven får under inga omständigheter lämnas ensam, ordna andra som kan ta över dina vanliga arbetsuppgifter 21

22 - Om dödsbudet kommer vid annat tillfälle ska lärarkollegiet och krisgruppen informeras om vad som hänt - Familjen avgör vilken information klassen ska få - Eleven behöver få extra uppmärksamhet efter det inträffade och beakta hans eller hennes behov - Om eleven är borta från skolan kan klassen skicka en hälsning om deltagandet i sorgen - Innan eleven kommer tillbaka är det bra om klassföreståndaren kan prata med eleven och fråga om/hur hon eller han vill att saken ska tas upp i klassen - Elevens kamrater bör också få stod 3.2 UPPFÖLJNING - Var uppmärksam på eleven, reaktioner efter dödsfall kan fördröjas - Eleven ska beredas möjlighet att bearbeta händelsen med klassföreståndare, hälsovårdare, kurator och skolpsykolog - Tänk på att sorg hos barn och unga också tar tid 4 OLYCKA I SKOLAN ELLER I SKOLANS NÄRHET 4.1 OMEDELBARA ÅTGÄRDER - Ambulans, polis, hälsovårdare kallas till olycksplatsen, fördela arbetet ifall flera vuxna finns på plats - Olycksplatsen evakueras (utrymningsplan) - Ta reda på vilka elever som har bevittnat olyckan och diskutera med dem - Rektorn ansvarar för att korrekt information skickas hem med eleverna - Rektorn är den som har kontakt med media och också i övrigt den som är kontaktperson - Kontakta vid behov stadens krisgrupp - Det är också viktigt att prata om så kallade "nära ögat situationer" 4.2 UPPFÖLJNING - Ge berörda elever möjlighet att bearbeta händelsen - Se också uppföljning under de andra avsnitten 5 SAMHÄLLELIGA KRISER (NATIONELLA ELLER INTERNATIONELLA) - Rektorn informerar vid behov hela skolan - Klassföreståndarna diskuterar händelserna i sina respektive klasser (minnesstund/minnesord kan vara adekvat) - Uppföljning enligt tidigare punkter - Återgå så snabbt som möjligt till rutiner - Eleverna bör beaktas som en heterogen grupp, det kan finnas elever som berörs speciellt av krisen 22

23 ANALYSERA SITUATIONEN! TA DET LUGNT! LYSSNA! ATT TÄNKA PÅ - Vänta aldrig med att ge besked om vad som hänt - När något allvarligt hänt kommer rykten snabbt igång och de är ofta värre än verkligheten - Kom ihåg den drabbades bästa vän, håll koll på hans eller hennes reaktioner - Kom ihåg att om du håller dig lugn, signalerar du till eleverna att du har kontroll över situationen - Också den som hjälper behöver själv hjälp - Var observant på eventuella kulturella skillnader - Skicka inte hem elever tidigare p.g.a. dödsfall - Försök snabbt få ungdomarna tillbaka till skolan, rutiner är bra - Om en elev har dött behövs det vanligtvis under en längre tid flera samtal med klassen - Pojkar skriver oftast hellre än pratar om det som hänt medan flickor vanligtvis har lättare för att prata och också lättare för att gråta CHECKLISTA Vad här hänt? Vem är drabbad? Hur här det skett? Vilken information här gått ut? Vem ansvarar för informationsförmedlingen? Vem koordinerar? Vem arrangerar en eventuell minnesstund? Uppföljning av speciellt drabbade elever? Föräldramöten? Telefonkontakter? Hembesök? Media? Underrätta Utbildningsverkets växelpersonal? Underratta stadens räddningstjänst? Underrätta stadens krisgrupp? 23

24 (Bilaga 2) S:T OLOFSSKOLANS HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING Mobbning är negativ verksamhet (direkt eller indirekt) som riktar sig till en elev. Typiskt för denna verksamhet är att den är återkommande. Det är inte fråga om enskilda påhopp som är riktade mot än den ena, än den andra eleven, utan om att ett barn är utsatt för systematisk förföljelse. (Definition ur broschyren: Hur förebygga mobbning och våld i skolan..finlands Svenska Lärarförbund, FSL r.f., 2000). I S:t Olofsskolan gäller nolltolerans beträffande mobbning. Hela skolans personal är involverad i antimobbningsarbetet men huvudansvaret ligger på rektorn samt skolans antimobbningsgrupp. Skolans antimobbningsgrupp består av fyra lärare samt kurator. Denna grupp tar itu med mobbning enligt följande: 1) När ett mobbningsfall inträffar samlas gruppen och medlemmarna kommer överens om hur de skall hantera situationen. (Är det mobbning? Vilka personer är inblandade? ). 2) Försiktiga samtal förs med mobbningsoffret för att samla tillförlitlig information. (Vad har hänt? Hur ofta? Vad? När? Hur? Vem? ). 3) Då gruppen fått en helhetsbild av situationen kallas mobbarna en i sänder till strukturerade samtal. Mobbarna upplyses om att man vet att de mobbar, att man ser väldigt allvarligt på mobbningen och att man kräver att mobbningen omedelbart måste upphöra. Man varken moraliserar eller ställer varför-frågor utan går rakt på sak. Man frågar direkt mobbarna vad de tänker göra för att få slut på mobbningen och uppmuntrar dem själva att föreslå konkreta lösningar och "gottgörelse". 4) Efter påvisad mobbning ger gruppen mobbarna en varning. Om mobbaren/mobbarna redan fått en varning eller om mobbningen inte tar slut kontaktas föräldrarna och strängare åtgärder införs vid behov. 5) Uppföljningssamtal förs efter 1-2 veckor. 6) Antimobbningsgruppen utvärderar sin verksamhet och inför nya idéer vid behov. 7) Vid allvarligare fall samarbetar antimobbningsgruppen med elevvårdsgruppen och instanser som t.ex. polisen och socialen. 8) Mobbningsfallen dokumenteras i en för ändamålet tryckt blankett i antimobbningsmappen. 9) Antimobbningsgruppen presenterar sig årligen för åk 7 i början av terminen 24

25 Inom handlingsprogrammet mot mobbning betonas även det förebyggande arbetet. Detta arbete kan indelas i följande punkter: a) Inskolningsprogrammet, temahelheter samt utskolverksamhet (kompisdag, Ulappa, Ahtela). Inom denna verksamhet betonas attitydbildande aktiviteter och diskussioner. Lärarkollegiet evaluerar ständigt verksamheten och utvecklar den vid behov. b) Vänelevsverksamheten i åk 7. Väneleverna fungerar som stödpersoner för sjundeklassisterna och motverkar mobbning genom att hålla lektioner för sjuorna på KF-timmar med olika teman som berör mobbning. c) Gemensamma evenemang. Evenemangen stärker skolans vi-känsla och förebygger mobbning. Samarbetet med föräldrar, föreningen Hem & Skola samt polisen är viktig för att bygga en atmosfär av tolerans och medmänsklighet i skolan. S:t Olofsskolan strävar till att utföra en mobbnings- och trivselförfrågan två gånger om året för att få en bild av nuläget. Enkätsvaren är anonyma. Enkäten är till stor hjälp för att uppdaga eventuell mobbning som inte kommit fram tidigare. Elever, föräldrar och lärare skall omedelbart ta kontakt med respektive klassföreståndare, rektor eller någon av följande personer i antimobbningsgruppen ifall det finns en misstanke av att mobbning förekommer. 25

26 (Bilaga 3) S:t Olofsskolan Klostergatan 11 Tfn (02) rektor Tfn (02) lärarrum Fax (02) ÅTGARDER VID MISSTANKE OM DROGMISSBRUK Barnskyddslagen 1983/ Anmälningsskyldighet Har den som är anställd eller innehar ett förtroendeuppdrag inom social- och hälsovården, skolväsendet, polisväsendet eller en församling, vid handhavandet av sin tjänst eller befattning eller sitt uppdrag fått vetskap om att barn är i uppenbart behov av familje- och individinriktat barnskydd, skall han utan dröjsmål anmäla detta till socialnämnden. Alla vuxna personer som jobbar i skolan är enligt barnskyddslagen skyldiga att anmäla misstanke om drogmissbruk till de sociala myndigheterna. Om personalen inte anmäler att ett barn far illa kan åtal väckas för tjänstefel. Kom ihåg att all innehav av narkotiska preparat är olagligt. Personer under 18 år far heller inte inneha alkoholdrycker eller tobaksvaror. Dessa tecken kan tyda på att allt inte står ratt till med eleven, en orsak kan vara droganvändning skolk tobaksrökning oförklarlig aggressivitet oförklarlig trötthet personlighetsförändring byte av kompisgäng Vid misstanke om att en elev är drogpåverkad är förfaringssättet följande: kontakta rektorn, som i sin tur kontaktar skolans krisgrupp (de som är på plats i skolan) bemöt eleven sakligt förklara för eleven att du ser att han/hon mår dåligt och behöver hjälp 26

27 uttala inga anklagelser utan bevis följ eleven till skolhälsovårdaren eller hälsovårdscentralen (Kommunalsjukhusv. 20) om eleven vägrar att samarbeta bör man vara två vuxna som iakttagit eleven om eleven är samarbetsovillig och aggressiv kan polis kontaktas krisgruppen kontaktar vårdnadshavaren före åtgärder och eventuellt barnskyddsmyndigheterna Skolhälsovårdarens uppgift är att: värdera situationen genom iakttagelse och samtal ta urinprov (elevens tillstånd behövs) ansvara för att eleven kommer till fortsatta undersökningar Det är INTE skolhälsovårdarens eller någon annan i personalens uppgift att stalla diagnos! Skolans krisgrupp består av rektor, skolläkare, skolpsykolog, hälsovårdare, kurator och speciallärare. Liten "teckenguide" Cannabis ( marijuana, hasch) Effekt: pratsam, glad, trötthet, paranoia, aptitminskning, godissug, retlighet, aggressioner, starka hungerskänslor Fysiska symptom: röda ögonvitor Abstinens: sömnlöshet, överaktivitet, aptitminskning, svettning Lösningsmedel Effekt: trötthet, modlöshet, darrningar, viktminskning, nysningar, ljuskänslighet. Fysiska symptom: skador på hjärna, lungor och lever, illamående, långsamma reflexer. Abstinens: svettning, hosta, darrningar, depression, hallucinationer, huvudvärk, magsmärtor Amfetamin, Ecstasy Effekt: upphetsning, lyckokänsla, sömnlöshet, aptitlöshet, aggressivitet. Fysiska symptom: vidgade pupiller, ökad puls, förhöjt blodtryck, torra lappar. Abstinens: apati, långa sömnperioder, irritation, depression, förvirring, irritabilitet, trötthet, stark hunger, våldsutbrott. Kokain, Crack Effekt: eufori, energisk, pratsam, mentalt vital. Också motsatt verkan är mojlig: nervositet, rädsla, nedstämdhet. Fysiska symptom: ökad hjärtklappning och andning, förhöjt blodtryck, feber, avsaknad av matlust och minskat sömnbehov. Vid stora doser är tillståndet intensivare och personen kan vara oberäknelig och aggressiv. 27

28 Abstinens: oro, depression, sömnsvårigheter, kraftlöshet 28

29 Opiater - morfin och heroin Effekt: starka vällustskänslor, värme, avsaknad av hunger, smärta och sexlust, ben och armar känns tunga, munnen torkar. Nya användare kan drabbas av illamående och oro. Tillståndet växlar mellan pigg och sömnig. Fysiska symptom: vid ökad dos blir andningen långsammare, pupillerna krymper och huden känns kall, klibbig och blir blåaktig Abstinens: smärta, illamående, feber, darrningar, kramper, svettningar och frossa. Opiater är mycket beroendeframkallande och toleranshöjande, d.v.s. dosen måste höjas efter hand för bibehållen effekt. LSD och andra hallucinogener Effekt: varierar kraftigt och är oförutsebara, t.ex. känslor av extas eller fasa, uppfattningen om tid, avstånd och tyngdkraft rubbas, men också illamående, depression, rädsla, förföljelsemani och panik. Den psykiska effekten kan pågå i flera dagar. Fysiska symptom: förhöjt blodtryck, förstorade pupiller, hjärtklappning. Abstinens: Inga fysiska abstinensbesvär, men depression och ångest kan förekomma. Hallucinogener är toleranshöjande. Gamma (gammahydroxidsmorsyra) Effekt: användaren känner sig avslappnad och befinner sig i ett lyckorus Fysiska symptom: huvudvärk, tvångsrörelser, blodtrycksfall, sömnighet, svindel, illamående, kramper och hallucinationer kan förekomma. Abstinens: sömnlöshet, ångest och darrningar. Källor: TOIMINTAMALLI nuorten huume-epäilyjen kohdalla Katedralskolans drogplan

30 (Bilaga 4) Kulturstigen 30