EXPANSIONSMÖJLIGHETER

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats EXPANSIONSMÖJLIGHETER FÖR BILLEASINGSMARKNADEN Leasegivarens hinder och möjligheter för privat billeasing Christoffer Nikolausson Handledare: Ulf Olsson Kristine Raibarte

2 Sammanfattning Finanskrisen som drabbat Sverige hösten år 2008 har lett till att bilbranschen rasat kraftigt och enligt Bil Sweden kommer nybilsförsäljningen att minska även Under år 2007 antal nyregistrerade bilar var , år 2008 registrerades nya bilar.(bil Sweden, 2009) Antal personbilar i samhället har ökat de senaste decennierna. Men finanskrisen som drabbat Sverige i år har lett till att bilförsäljningen fallit, framförallt privatbilsförsäljningen. Bankerna har skärpt kreditvillkoren som gör att det blir svårare att låna till bilköp. Kan detta leda till att privatpersoner får mer intresse för att inte äga bilen utan istället leasa den? I Sverige är billeasing för företag en väldigt stor marknad, men den är inte alls lika stor för privatpersoner. Med anledning av detta har vi i denna uppsats undersökt hur leasingmarknaden för bilar ser ut för både privatpersoner och företag i Sverige. Genom detta har vi velat få förståelse varför inte billeasing för privatpersoner lyckats på samma sätt som för företag. Genom dessa svar har vi sedan diskuterat olika saker finansbolagens skulle kunna göra för att få marknaden för privatleasing av bil att växa. För att få svar på ovanstående har vi valt att intervjua ett antal personer på olika finansbolag som erbjuder billeasing. Vi har även studerat de erbjudande som finns avseende billeasing samt litteratur som beaktar området. Vi har kommit fram till att anledningen varför Handelbanken och Nordea inte erbjuder tjänsten till privatpersoner utan endast till företag beror på skattelagstiftningen. Men även den svenska mentaliteten och dålig marknadsföring är orsak till att privat billeasing inte är så expanderad.

3 Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 1 Problem 3 Syfte 3 Avgränsningar och fokus 3 Teori 4 Finansiell leasing 4 Operationell leasing 5 För - och nackdelar med finansiell leasing för leasegivaren: 6 Fördelar med leasing till företag 6 Nackdelar med leasing till företag 7 Fördelar med leasing till privatpersoner 7 Nackdelar med leasing till privatpersoner 7 För- och nackdelar för leverantören 7 Billeasingens utformning 8 Företag 8 Billeasing för privatpersoner 10 Köpbeteende och köpbeslutsprocessen 13 Metod 15 Metodval 15 Intervju 15 Metoddiskussion 16 Empirisk diskussion 18 Varför väljer bankerna att inte erbjuda privat billeasing? 18 Varför erbjuder finansbolag privatleasing? 21 Kritik mot privatleasing av bil 24 Vilka fler faktorer påverkar efterfrågan på billeasing? 24 Analys 27 Varför har inte privat billeasing slagit? 27 Marknadsföringsverktyg som skulle leda till ökad efterfråga på privat billeasing 30 Slutsats 31 Förslag på ytterligare forskning 32

4 Källförteckning 33 Litteratur 33 Internet 33 Intervjuer 35 Bilaga 1 36 Intervjufrågor till Lennart Öhrn Handelsbanken 36 Bilaga 2 37 Intervjufrågor till Ikanobanken och Toyota 37

5 Inledning Finanskrisen som drabbat Sverige hösten år 2008 har lett till att bilbranschen rasat kraftigt och enligt Bil Sweden kommer nybilsförsäljningen att minska även Under år 2007 antal nyregistrerade bilar var , år 2008 registrerades nya bilar.(bil Sweden, 2009a) Bankerna har skärpt kreditvillkoren som gör att det blir svårare att låna till bilköp. Kan billeasing väcka större intresse under dessa omständigheter? Med anledning av detta tycker vi att en studie av billeasing är mycket aktuell just nu. Författarna vill fördjupa sig i billeasings marknad efter att ha läst en artikel i E24. I artikeln framkom att i Sverige finns ett antal finansbolag som erbjuder billeasing för företag men endast Ikanobanken och några bilhandlare t ex Toyota och Volkswagen som säljer tjänsten för privatpersoner. Men enligt finansbolagens statistik har leasing för personbilar ökat under de senaste sju åren. Genom att söka mer information om ämnet upptäcktes att intresset och möjligheterna för billeasing för privatpersoner är större i t ex Finland, Danmark och Baltikum. I dessa områden erbjuds tjänsten bl.a. av Swedbank och Nordea. I Sverige erbjuder däremot storbankerna billeasing endast för företag. Denna studie går ut på att samla fakta och jämföra billeasing mellan företag och privatpersoner. Samt få förståelse för varför billeasing för privatpersoner inte är så populär i Sverige och vad behövs för att öka efterfrågan på den. Bakgrund Bilbranschen i Sverige är en dynamiskt växande bransch som funnits sedan 1927 (Volvo Cars History, 2008) Varje år säljs i genomsnitt en kvarts miljon nya bilar men antalet bilar kan variera starkt beroende av förändringar i ekonomin. (SCB, 2008) Bil Sweden är en svensk branschorganisation för tillverkare och importörer av personbilar, lastbilar och bussar. Enligt dessa har Sverige en av Västeuropas äldsta bilparker som påverkar säkerheten och miljö negativt. 1

6 Men år 2008 har antal nyregistrerade miljöbilar slagit rekord både i antal och i andel av personbils marknad. (Bil Sweden, 2009b) Bilarna anskaffas framförallt genom de tre finansieringsformerna kontantköp, lån och leasing. I Sverige är leasing som finansieringsform bekant sedan många år tillbaka. Enligt Finansbolagens Förening har leasing för personbilar från finansbolagen ökat under de senaste åren. Lennart Öhrn, produktansvarig för leasing och avbetalningstjänster till företag på Handelsbanken Finans, berättar att leasing av bilar har alltid varit en av finansieringsmarknadens största produkter både till antal och till kreditvolym. Billeasing för privatpersoner har utvecklats på annat sätt under senaste två decennierna. Från Konsumentverkets hemsida framgår att under 1980-talet var billeasing för privatpersoner mer vanligt fram tills att det upptäcktes konsumentproblem. Konsumenterna hade svårt att överblicka kostnader i avtalsformen som kunde bli väldigt höga och detta ledde till att privatleasingavtal blev mindre efterfrågade. (Konsumentverket, Hyra och leasa, 2008) Leasing är en finansieringsform som innebär att en tillgång hyrs istället för att köpas (Persson & Nilsson, 2001, s.139). Vid billeasing kan man utgå från finansiell eller operationell leasing. Den finansiella påminner om ägandet av bilen men den operationella leasingformen liknar hyra av bilen. För att anskaffa nya bilar erbjuder finansbolagen sina finanstjänster direkt eller indirekt. Vid direkt finansiering ingås avtalet direkt mellan leverantören och leasetagaren, t ex leasingavtal med Toyota. Vid indirekt finansiering sker avtalen i första hand av finansbolag som i ägarhänseende är fristående från leverantören, t ex leasingavtal med Nordea. 2

7 Problem I Sverige är billeasing för privatpersoner ingen stor marknad. Vår frågeställning avseende detta är därför: Varför leasar finansbolagen så många bilar till företag men inte till privatpersoner? Hur kommer det sig att bankerna i Sverige inte erbjuder billeasing för privatpersoner? Vad skulle kunna göras för att få markanden billeasing för privatpersoner att växa? Syfte Syftet med vår studie är att förstå varför de flesta finansbolagen erbjuder billeasing för företag men bara några av de för privatpersoner. Vi vill utforska och jämföra billeasing för företag och privatpersoner i nuläget. Genom att studera detta önskar vi kunna se de skillnader som finns mellan erbjudandet för företag och för privatpersoner och därmed varför det är vanligare för företag. Genom att analysera dessa svar och jämföra med konsumenternas köpbeteende vid bilköp hoppas vi kunna ge ett antal förslag på hur finansbolagen ska kunna utveckla sina erbjudande gällande privatleasing så att detta blir en mer attraktiv marknad. Avgränsningar och fokus I uppsatsen behandlas billeasing endast utifrån storbankernas och de största billeverantörers perspektiv med fokus på den svenska marknaden. Då bilbranschen är väldigt omfattande kommer vi att fokusera endast på leasing av nya personbilar utifrån leasegivarens perspektiv. Fokus kommer att ligga på leasing under avtalstiden och inte efter den. 3

8 Teori I detta avsnitt kommer vi att presentera olika teorier som vi tycker är relevanta för vår studie. Först berättar vi om leasing som finansieringsform för att få förståelse hur denna fungerar. Utifrån denna studerar vi närmare just billeasing. En annan relevant teori att presentera är konsumenternas köpbeteende, eftersom konsumenterna beter sig annorlunda vid köp av en ny bil än vid köp av livsmedel. Innan konsumenten bestämmer att investera i en ny bil går denna igenom olika faser och därför har vi valt att presentera även köpbeslutsprocessen. För leasegivaren är det viktigt att analysera nuvarande och potentiella konsumenter för att kunna nå de med en framgångsrik marknadsföring. Leasing är en alternativ finansieringsvariant för avbetalningsköp eller lån. De två vanligaste varianterna av leasing är finansiell leasing och operationell leasing. Vi tänkte närmare beskriva dessa två och vad skillnaden är. Dessa två är de två varianter som erbjuds inom billeasing och därmed vill vi förklara dessa närmare. Finansiell leasing Nedan ser ni modell hur finansiell leasing fungerar mellan involverade parter. 4

9 Fig.1. Tillvägagångssätt vid leasing (Persson & Nilsson, 2001, s.141) Finansiell leasing är i sin utformning likt ett avbetalningsköp. I avtalet är tre parter involverade, nämligen leasetagaren, leasegivaren och leverantören. Om leasing uppstår genom ett bolag som inte ägs av leverantören kallas för indirekt leasing. ( Green. E, 1985, s.33) Leasetagaren hittar det objekt den är intresserad av hos leverantören och låter sedan leasegivaren köpa denna. I samband med detta ingår leasetagaren och leasegivaren ett leasingavtal. Avtalet innebär att leasetagaren har rätt att använda objektet mot en betalning av hyra. När hyran räknas fram ska den efter avtalets slut har täckt leasegivaren utgifter för anskaffning eller delar av den. Den ska också ge en viss ränta, ersättning för andra utgifter leasegivaren har och förstås ge en vinst för denna. Dessa avtal är många gånger inte uppsägningsbara och om de är det medför oftast detta en väsentlig kostnad för leasetagaren. ( Håstad. T. 2003) Inte alltid men ofta övergår äganderätten till leasetagaren vid avtalets slut. I detta fall får ett pris betalas för det återstående bokförda värdet. Om däremot inte äganderätten ska övergå vill leasegivaren skydda sig emot värdenedgången genom att leasetagaren vid avtalets slut får betala in det belopp som marknadsvärdet understiger det bokförda restvärdet. I vissa fall kanske marknadsvärdet överstiger restvärdet som leder till att leasegivaren får betala skillnaden till leasetagaren. Leasetagaren får vid denna variant av leasing utnyttja de ekonomiska fördelar som objektet medför och även står för de risker som uppkommer under leasingtiden. Därmed får han stå för service, reparationer etc. ( Håstad. T. 2003) Operationell leasing Operationell leasing kan jämföras mer med ett vanligt hyresavtal. Till skillnad mot finansiell leasing är det endast två parter involverade vid operationell leasing och kallas även för direkt leasing. Det är ett leasingbolag/leverantör samt en leasetagare. (SOU 1994:120 s. 61) I detta fall har leasingbolaget/leverantören köpt in objektet och hyr ut detta till leasetagaren. Leasegivaren har i dessa fall oftast mer kunskaper om objektet de hyr ut och står därför ofta för service, 5

10 reparationer och andra kostnader som kan uppstå. Därmed räknas dessa kostnader in i den hyra som ska betalas. Dessa avtal är oftast kortare än ett avtal för finansiell leasing. Leasetagaren kan i detta fall också oftast säga upp avtalet kostnadsfritt eftersom denna kostnad finns inräknad i hyran. Detta kan vara attraktivt eftersom de därmed kan ha moderna objekt i sitt företag. För - och nackdelar med finansiell leasing för leasegivaren: Fördelar med leasing till företag Enligt SOU, 1994:120 kan leasegivaren, som är ägare till tillgången, använda avskrivningsreglerna för att reglera resultatet i det egna bolaget. Eftersom leasegivaren får göra värdeminskningsavdrag har den möjlighet att erbjuda leasetagaren lägre räntekostnad. Om avskrivningstiden är kortare än den ekonomiska livslängden, kan leasegivaren få räntefri skattekredit av staten. Detta eftersom leasegivaren kan få snabbare återbetalning av satsat kapital som kan återinvesteras tidigt och därför är det möjligt för leasegivaren att erbjuda lägre räntekostnader. En annan fördel med leasing till företag är att om leasegivaren inte själv kan utnyttja avskrivningarna kan han sälja avskrivningsunderlag till tredje man. Även efter att leasegivaren har fått full betalning för anskaffningskostnaden är denne fortfarande ägare till tillgången. Leasegivaren har dessutom en bättre ställning än en avbetalningssäljare vid motpartens konkurs. (SOU 1994:120 s ) Fördel för leasegivaren är att avtalet om leasing kan innehålla ett villkor som säger att leasingbolaget har rätt att ändra leasingavgifter i avtalet under avtalstiden. (IFRS/IAS 2008, IAS 17, Leasingavtal s. 300) 6

11 Nackdelar med leasing till företag Det kan finnas en risk för leasegivaren som leasar till företag med dålig likviditet (SOU 1994:120 s. 18) och leasegivaren kan även stå restvärderisken om inget annat är avtalat med leasetagaren. En annan nackdel för leasegivaren är att denne inte har rätt till hjälp då leaseobjektet ska återtas. (SOU 1994:120 s ) Fördelar med leasing till privatpersoner Vid konsumentleasing är i stort sett samma fördelar som vid leasing till företag. Utöver de slipper leasegivaren inskränkningar av hans rättigheter som följer konsumentköplagen och konsumentkreditlagen. (SOU 1994:120 s. 268) Nackdelar med leasing till privatpersoner En nackdel med leasing till privatpersoner är att möjligheten att slippa krav på kontantinsats lockar kunder som inte är kreditvärdiga därmed ökar leasegivarens kreditrisk. En annan nackdel är att leasing är skattemässing ofördelaktig för konsumenten. För- och nackdelar för leverantören Fördelen med leasing för leverantören är att denne kan sälja sina produkter även till konsumenten som saknar pengar. Konsumenten behöver inte betala kontantinsats vid leasing. En annan fördel uppkommer genom att exempelvis bilhandlare säljer leasingkontrakt till finansiärer och får ut skillnaden mellan räntan inom bilhandeln och marknadsräntan. Nackdelen är att på sikt kan leasing för konsumenten orsaka större problem och risker för leverantören. (SOU 1994:120 s. 268) 7

12 Billeasingens utformning De olika finansbolagen hade vid 2007 års utgång tillsammans bokförd leasing avseende personbilar mkr. Summan avseende alla sorters leasing var mkr och därmed utgör billeasing en väldigt stor del av finansbolagens omsättning. Vi ska i kommande avsnitt förklara hur leasing av bil fungerar. Först ska vi förklara billeasing för företag och sedan för privatpersoner. ( Finansbolagens Förening, 2007) Företag Billeasing för företag är mycket vanligt förekommande i Sverige och det finns väldigt många aktörer som erbjuder denna tjänst. Alla stora banker och stora bilmärken erbjuder denna finansieringsform. Gällande avtalet finns de två olika varianter som vi tidigare beskrivit, nämligen finansiell och operationell. Finansiell billeasing När ett avtal ska förhandlas fram behöver företaget först och främst göra klart med den leverantör de vill ha bilen ifrån. Sedan tas kontakten med det finansbolag (leasegivaren) som företaget tänkt leasa ifrån. Ett leasingavtal tecknas och leasegivaren beställer bilen och betalar för denna. ( Nordea, 2008) Vid finansiella leasingavtals ingång bestäms ett restvärde genom en jämförelse med beräknat framtida värde, och detta värde ska bilen ha vid avtalets slut. Sedan ska avtalets längd bestämmas och den vanligaste tiden är två till fem år. Dessa två faktorer jämförs sedan med bilens anskaffningspris för att kunna räkna ut leasingavgiften. Avgiften ska spegla en så kallad avskrivning mot restvärdet plus en räntedel. I de flesta fall bestäms den sammanlagda avgiften till 8

13 en procentsats av anskaffningspriset. Räntan som ska betalas kan väljas antingen som fast eller rörlig. Genom rörlig kan företaget genom en räntenedgång få lägre avgift och tvärtom vid högre ränta.vid leasingavtalets slut finns olika varianter. Antingen kan leasetagaren köpa bilen, fortsätta leasa den eller lämna igen bilen. ( Nordea, 2008) Operationell billeasing Operationell billeasing har vissa klara skillnader jämfört med finansiell billeasing. Dessa avtal är oftast kortare än de finansiella leasingavtalen och kan vara endast på någon månad. Vid denna variant ingår all service och kostnader som kan uppstå för bilen. Dessa beaktas när leasingavgiften bestäms. Därmed slipper företaget de olika merkostnader som kan uppstå och får en väldigt bra koll på månadskostnaden för sina bilar. ( Danske Finans, 2008) När avtalet är slut lämnas bilen igen och inga uträkningar av restvärde görs som är fallet vid finansiell leasing. Även detta ger företaget en klar trygghet i vilka kostnader de kommer för sina bilar. Vid denna variant administrerar leasegivaren de olika fakturor som uppstår vilket sedan faktureras leasetagaren i en samlingsfaktura. ( Danske Finans, 2008) Fördelar med billeasing för företaget De finns ett antal fördelar som företag får genom att leasa en bil: Bilen utgör säkerheten för lånet och därmed behövs inte så höga krav för kreditgivningen. Genom att leasa istället för att köpa slipper företaget att binda kapital och kan i detta fall istället använda dessa pengar till annan verksamhet i företaget. Om företaget istället skulle låna till bilen uppstår en skuld och därmed försämras företagets soliditet. Vid operationell leasing av bilen blir det ingen förändring av soliditetsmåttet. Vid finansiell leasing måste däremot leasetagaren ta upp bilen som en tillgång precis som om de köpt den genom lån. Företaget kan dra av hela leasingavgiften som kostnad i den löpande bokföringen i företaget vilket leder till en lägre skattekostnad för företaget. 9

14 Genom leasing får företaget en klar bild av vad företagets bilar kostar varje månad, vilket ger fördelar genom att det underlättar budgetarbetet. Vid operationell leasing kan avtalet oftast sägas upp snabbt vilket ger företaget bra kontroll över kostnaden och slipper problemet med att sälja bilen själva. Halva momsbeloppet avseende leasingavgiften är avdragsgill. Om de istället köper en bil genom lån måste ett lån göras för bilens pris inklusive moms. Vid leasing baseras leasingkostnaden på priset exklusive moms och företaget får sedan dra av halva momsen på leasinghyrorna. (Danske Finans, 2008 och Nordea, 2008) Nackdelar med billeasing för företaget: Företaget äger inte bilen och har därmed inte samma juridiska befogenheter. T ex om leasegivaren går i konkurs har inte företaget rätt till bilen och kan därmed bli av med bilen trots att de betalat för den. I vissa fall är det väldigt svårt att säga upp ett avtal i förtid vilket gör att företaget binder upp sig en lång tid. Om de har möjlighet att säga upp kan det bli kostsamt för företaget. (Danske Finans, 2008 och Nordea, 2008) Billeasing för privatpersoner Vi ska i följande avsnitt förklara hur billeasing för privatpersoner kan vara utformat. Vi utgår härifrån Ikanobankens och Nybils erbjudande samt Toyotas erbjudande då de är några av de aktörer som erbjuder denna tjänst i Sverige. ( Toyota, 2008 och Nybil, 2008) Vi denna form av privatleasing tecknar abonnenten ett avtal på månader. Vid avtalets ingång betalas en deposition på fem till tio tusen kronor som kunden får tillbaka vid avtalets slut. Depositionen ska fungera som en säkerhet för bilen och täcka eventuella kostnader vid avtalets slut. Det kan vara kostnader som att bilen körts längre än avtalad körsträcka samt skador på bilen som inte reparerats med hjälp av försäkringsbolaget som står för reparationerna. Om abonnenten avlider, blir sjuk eller arbetslös täcker denna deposition den kostnad det blir att avsluta abonnemanget. (Nybil, 2008) 10

15 Ett antal grundkrav som Ikanobanken ställer för att få ett bilabonnemang är: Du ska ha giltigt körkort Sökande eller borgensman ska vara lägst 24 år fyllda Bara privatpersoner kan söka Inga betalningsanmärkningar Folkbokförd i Sverige Inkomst lägst kr per år ( Nybil, 2008) Varje månad betalas en fast avgift och i denna ingår service, sommar- och vinterdäck, försäkring, reparationer av fel, assistans- och hyrbilsskydd. Det som kunden får stå för själva är bensin och andra underhållskostnader ( t ex lampor, spolarvätska) som uppstår mellan servicetillfällena. Skatter, trängselavgift, p-böter och andra avgifter från myndigheter ingår inte i avgiften. När bilen beställs får abonnenten uppge antalet mil han beräknas köra. Detta beaktas sedan när månadskostnaden ska bestämmas. Kör abonnenten mer än han uppgivit i sin ansökan får han betala en extra avgift för detta, och denna är olika för olika bilar. En annan kostnad som kan uppstå är skador på bilen. I avgiften ingår endast sådana reparationer som avses vara normalt slitage vilket kan vara stenskott och enklare repor. Andra skador som kan uppstå som t ex bucklor, sanering efter rökning eller onormalt slitna däck får abonnenten stå för själv. En del av detta täcks av den helförsäkring som ingår, men kunden får i detta fall betala en självrisk. ( Nybil, 2008) Avtalet kan som sagts sägas upp vid sjukdom, arbetslöshet eller att partner avlider, men detta för kostnaden av depositionen. Om inte dessa förutsättningar föreligger men avtalet ändå vill sägas upp utgår kostnader som bestäms av hur länge bilen använts och vilket slitage det är på bilen. ( Nybil, 2008) Vid avtalets slut ska bilen återlämnas till uthyraren. Det finns inga möjligheter att köpa loss bilen, men ett avtal för en ny bil kan så klart tecknas. Vid återlämningen görs en kontroll av bilen på t 11

16 ex körda mil och efter eventuella skador. Dessa kan medföra extra avgifter som tas ifrån depositionen. ( Toyota, 2008) Det finns ett antal fördelar som Ikanobanken och Nybil framhäver i sin reklam: Genom att ta ett bilabonnemang slipper privatpersonen att förhandla om pris med en bilförsäljare för den bil han önska köpa samt priset för sin egen bil. Genom abonnemanget bestäms ett fast pris varje månad. Detta kan vara positivt för en person som inte är så bilintresserad. Vid ägandet av en bil kan många olika oförutsedda kostnader uppstå. Genom abonnemanget får kunden en fast kostnad som täcker de flesta av dessa kostnader och därmed kan man ha en klarare bild av vad ägandet av en bil kostar. Beställning kan lätt göras via Internet och bilen levereras till abonnentens hem. Det finns även ett antal nackdelar förenat med bilabonnemanget: Jämfört med att köpa en bil blir ett abonnemang dyrt speciellt i jämförelse med att köpa en begagnad bil. Vid avtalets slut får kunden inte tillgång till bilen och har därmed betalat bilens del av förbrukning utan att sedan kunna äga den. Om fel uppstår på bilen ska kunden själv vända sig till tillverkaren och något avdrag på priset är då inte aktuellt. En hyrbil erbjuds som ersättning men kunden får alltså sköta reklamationen själv. Vid återlämningen görs en bedömning av slitaget på bilen och om den slitits mer än normalt. Vad som avses med normalslitage är svårt att bestämma och detta kan leda till diskussion. Kunden kan förlora del av sin deposition trots att den inte anses sig slitit mer på bilen än normalt. (Toyota, 2008 och Nybil 2008) 12

17 Köpbeteende och köpbeslutsprocessen Wood (2005) skriver att nyckeln till framgångsrik marknadsföring är att ha kunskapen om konsumenten och de faktorer som påverkar dennas köpbeteende. Företagen måste värdera dem för att därefter basera affärsbesluten på detta. Det är viktigt för företagen att analysera hur deras nuvarande och potentiella konsumenter ser ut för att sedan utgå från det när de funderar på hur de ska nå konsumenterna, och sedan skräddarsy sin kommunikation efter varje konsument eller konsumentsegment. (Wood, 2005, s ) Konsumentens beteende varierar beroende på vad man köper och det krävs exempelvis mer engagemang att köpa en bil än en liter mjölk. Om konsumenten har bestämt sig för att köpa en vara som är dyr och som köps sällan ingår konsumenten i ett mer komplext köpbeteende. Enligt Kotler och Armstrong (2006) måste marknadsförare förstå konsumentens beteende när denne samlar och värderar informationen om en vara. I denna situation skall marknadsförare hjälpa konsumenten genom att lägga fram de egenskaper som är viktiga för varan konsumenten är intresserad av och hur just det egna märket uppfyller dessa egenskaper. Innan konsumenten fattar ett köpbeslut går konsumenten igenom köpbeslutsprocessen av fem olika steg, nämligen: problemupptäckt, informationssökande, alternativutvärdering, köpbeslut samt efterköpsbeteende. (Kotler & Armstrong 2006, s ) Första steget - konsumenten upptäcker ett behov exempelvis att bilen går sönder. Men det är inte säkert att konsumenten på en gång bestämmer sig för att köpa en ny bil. För att konsumenten ska ta nästa steg måste den vara motiverad att köpa en ny bil och att detta är den enda lösningen för att känna sig tillfredställd. Genom marknadsföringen kan man väcka ett behov hos konsumenten exempelvis med en bra leasingkampanj där det framkommer att det är inte bara produkter man säljer utan även en lösning på problemet. 13

18 Därefter börjar ett informationssökande som kan ha flera källor bland annat kommersiella, personliga, allmänna beroende på risken konsumenten tar. I det här steget skapas en lista av olika märken som kan vara en lösning. Nästa steg är utvärdering av olika alternativ då konsumenten väljer mellan olika märken som troligen ger konsumenten högsta levererade kundvärdet. Levererat kundvärde för en konsument är skillnaden mellan det totala kundvärdet och den totala kundkostnaden som ett marknadsföringserbjudande ger. Det totala kundvärdet är värdet av produkten/tjänsten, kringservice, personalens kompetens och bemötande samt företagets image. Den totala kundkostnaden däremot är summan av priset, tiden och energin som konsumenten måste lägga ner för att välja den bästa produkten. När man valt den bästa produkten kommer man till ett köpbeslut. Ju större risken är desto längre tid tar beslutet. Finns en risk att göra ett felaktigt köp ökar också involveringen i köpet, exempelvis leasing av fel bil kan leda till en rad av negativa konsekvenser. Beslutet påverkas av flera personer som familj, vänner etc. De avsikter vilka konsumenten hade med köpet från början kan påverkas även av oväntade händelser som kan uppstå i olika typer av situationer. (Kotler & Armstrong 2006, s. 157) Efter ett köp uppstår efterköpsbeteende då konsumenten kan känna sig nöjd eller missnöjd med sitt köp. Finns det stor glapp mellan konsumentens förväntningar och verkliga kvalifikationer kommer konsumenten att vara mindre tillfredställd. (Kotler & Armstrong 2006, s ) 14

19 Metod Metodval Syftet med uppsatsen är att undersöka varför billeasing för företag är mer efterfrågad än billeasing för privatpersoner, och utifrån det har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod för vår undersökning. Val av kvalitativ metod grundar sig i att förstå ämnets djupare grund och få fram innehållsrik och detaljerad data.(saunders et al. 2003) ) För att uppfylla syftet har vi bestämt oss för att intervjua ett antal personer på olika finansbolag som erbjuder billeasing. Vi har även studerat de erbjudande som finns avseende billeasing samt litteratur, tidskrifter och en konsumentundersökning som beaktar området. Intervju Eftersom vår studie handlar om finansieringsbranschen, behövde vi kartlägga de aktörer på marknaden som erbjuder billeasing för företag respektive privatpersoner. En annan viktig förutsättning är respondenternas tillgänglighet dvs. att välja respondenter som har tid att träffa oss. Våra respondenter är från olika finansbolag som erbjuder billeasing och för att kunna få tag på rätt person har vi kontaktat respektive finansbolag. Vi kontaktade de via där vi förklarade syftet med studien. På det sättet fick vi kontakt med väl insatta personer inom billeasing. En av de viktigaste aktörer inom billeasing för privatpersoner är Ikanobanken som är den enda banken i Sverige som erbjuder tjänsten för privatpersoner. För att kunna få en bredare uppfattning av hur billeasing för företag och privatpersoner fungerar idag har vi valt att även kontakta två andra banker Nordea och Handelsbanken. För att få ytterligare en syn på hur ett finansbolag som erbjuder privatleasing har vi valt att intervjua Toyota som har erbjudit denna tjänst under en lång tid. 15

20 Vi förberedde två intervjumallar i förväg som skickades till respondenterna för att de skulle kunna vara förberedda på de frågor som skulle komma och att underlätta för oss at få den information vi önskade. Det ena mallen skickades till finansbolag som erbjuder billeasing för företag, den andre till finansbolag som erbjuder billeasing för privatpersoner. Anledningen att vi valde semistrukturerade intervjuer är möjligheten att ställa förberedda frågor och följdfrågor där intervjuade personer skulle kunna formulera svaren med stor frihet och efter egna åsikter. (Saunders et al., 2003, s. 246f) Intervjuer med Ikanobanken och Toyota genomfördes via telefon eftersom respondenterna inte hade tid att träffa oss personligt. Lennart Öhrn, Handelsbanken Finans, har besvarat våra frågor via . Nordea Finans var inte så intresserade av en intervju utan gav oss ett snabbt svar via telefon, men detta gav ändå en inblick varför de väljer att erbjuda billeasing på det sätt som de gör. Metoddiskussion Studiens giltighet förstärks genom att intervjua personer som är kunniga inom området billeasing. Däremot är vår kunskap inom samma område är begränsat som kan ha lett till vi missat någon viktig fråga och därigenom utelämnat en viktig detalj i uppsatsens slutsats. Det som skulle kunna höja uppsatsens validitet är fler genomförda intervjuer. Men eftersom vi valt att intervjua de största bolag som erbjuder billeasing anser vi att antalet respondenter är tillräcklig. Vi förhåller oss kritiskt till telefonintervjuer som inte ger lika hög reliabilitet som personliga intervjuer med tanken på avstånd och tekniska störningar. Men eftersom respondenterna inte hade tid att träffa oss personligt valde vi därför genomföra intervjuerna via telefon eller . Telefonintervjuerna spelades inte in däremot antecknades de och bearbetades direkt efter för att höja reliabiliteten. För att vara på den säkra sidan gällande pålitliga källor har vi sökt vetenskapliga forskningsartiklarna via Database Marketing & Customer Strategy management. Vi har även använt informationen från icke vetenskapliga tidsskrifter men som vi anser ändå att informationen som framkommer där är pålitlig. 16

21 Böcker som vi har tagit del av är kurslitteratur som använts vid tidigare kurstillfällen, samt litteratur som blivit rekommenderad av lärare. Andra tryckta källor som vi har själva hittat har granskats utifrån vem som är fortfattare och vilka referenser de har använt. I studien har använts källor som är skrivna och publicerade en längre tid tillbaka samt nyare material som ger oss relevant information inom området. 17

22 Empirisk diskussion Varför väljer bankerna att inte erbjuda privat billeasing? Gällande frågan varför olika finansbolag väljer att inte erbjuda privat billeasing valde vi att intervjua två banker, nämligen Handelsbanken och Nordea. Detta är två banker som inte erbjuder tjänsten för privatpersoner men däremot för företag. Lennart Öhrn som är produktansvarig för leasing och avbetalningstjänster till företag på Handelsbanken Finans berättar att billeasing som tjänst utvecklats mycket under åren både om man ser till volym och tjänsteinnehåll. I Sverige har denna del av den svenska finansmarknaden blivit allt mer internationell vilket leder till att antalet aktörer på marknaden ökar hela tiden. Numer finns ett antal stora internationella bilfinansieringsföretag i Sverige. Med anledning av detta har konkurrensen ökat vilket är en positiv faktor för kunderna, då detta medför lägre priser och större valmöjligheter. Därmed har Handelsbanken fått anstränga sig ännu mer för att ta fram tjänster som deras kunder efterfrågar. För deras del innebär det att de idag erbjuder olika tjänster för olika kundbehov. Eftersom de flesta företagen har ett behov av en bil anser Handelsbanken att de är viktigt att erbjuda denna tjänst. De vill kunna erbjuda sina kunder många olika finansieringstjänster. Fördelen med billeasing är att de med denna tjänst får en naturlig kontaktpunkt med många olika typer av företag. Som kreditgivare är det viktigt att kunna få igen de pengar som lånats ut och därmed är det viktigt att jobba med olika säkerheter. Bilen har historiskt sett visat sig vara en bra sådan och därmed är detta en förmånlig tjänst för Handelsbanken att erbjuda. (Öhrn, L 2008) Varför många banker och finansieringsbolag inte väljer att erbjuda billeasing finns det olika orsaker till. I samtal med Nordea Finans uppgav de som största anledning till att de inte erbjuder detta beror på lagar som gör att privatpersonen inte gör en vinst genom att leasa en bil i jämförelse med att köpa på avbetalning. Däremot erbjuder de tjänsten till företag då regelverket ger dem fördelar som gör att de kan göra en vinst på att leasa en bil. ( Nordea Finans 2008) 18

23 Även Handelsbanken Finans uppger som huvudanledningen till att billeasing för privatpersoner inte är en så stor marknad i Sverige är att privatpersonen inte har möjlighet att göra ränteavdrag för de räntor som ingår i leasingavtalet. Detta eftersom leasing betraktas som en hyra. Däremot kan privatpersonen dra av räntekostnaderna gällande avbetalningsavtalet. Därmed ser vi att båda bankerna i sina svar anger skattelagstiftningen som anledning till att privatleasing inte lyckats i samma utsträckning som för företag. (Öhrn, L 2008) Leasing av bilar har alltid varit en stor del både avseende antal och kreditvolym för finansieringsmarknaden berättar Lennart Öhrn vidare. För väldigt många företag är bil en nödvändig del av deras verksamhet. Det finns många anledningar för företaget att välja leasing som finansieringsform. Leasing är en väldigt smidig form av finansiering och företaget behöver inte ha någon säkerhet då den utgörs av bilen. För ett företag som leasar en bil är halva momsen på leasingavgiften avdragsgill. Däremot om de köper bilen eller tar den på avbetalning får de inte lyfta någon moms. Det är därmed ekonomiskt fördelaktig för företaget att använda leasing som finansieringsform. (Öhrn, L 2008) Nordea Finans skriver i sin reklam för billeasing att detta momsavdrag kan jämföras med att sänka räntan på ett lån med tre till fem procentenheter. Vi tänkte illustrera detta genom att visa det räkneexempel som Nordea har i sin reklam: ( Nordea 2008) 19

24 Total Räkneexempel År Leasingavgift inkl moms, kr Avlyftbar moms, kr leasingkostnad,kr Räntekostnad vid lånefinansiering, kr Inköpspris inkl moms, kr Restvärde 30 % Hyrestid 3 år Restvärde inkl moms Summa Bilens inköpspris Total finansieringskostnad Finansieringskostnad i % 2,95 7,25 I denna tabell kan vi se att företaget genom att leasa gör en vinst i jämförelse med att finansiera bilen genom ett lån. Detta momsavdrag kan inte en privatperson göra vilket i sin tur leder till att deras månadskostnad blir högre. Privatpersonen får däremot dra av den räntekostnad som uppkommer när bilen finansieras genom ett lån. Detta ger ytterligare argument för att inte leasa en bil utan istället låna till denna. ( Nordea 2008) En ytterligare faktor som ger företaget en stor kostnadsfördel vid leasing är att hela momsen är avdragsgill vid service och andra reparationer av bilen. Företaget får därför en klart billigare kostnad jämfört med privatpersonen som inte kan utnyttja detta momsavdrag. (Skatteverket 2008) 20

25 Dessa skatteregler som gynnar företaget men däremot inte privatpersonen anser alltså både Nordea och Handelsbanken vara anledningen till att privatleasing av bil inte är en så stor marknad att de vill erbjuda denna tjänst. Varför erbjuder finansbolag privatleasing? För att få svar på denna frågan valde vi att intervjua två finansbolag som erbjuder denna tjänsten, nämligen Ikanobanken och Toyota. Jonas Lindholm som jobbar med affärsutveckling och som projektledare på Ikanobanken var med att november 2007 lansera tjänsten bilabonnemang i samarbete med Holmgrens Bil i Jönköping. Tillsammans startade de sidan Nybil.se. Jonas Lindholm började med att förklara för oss hur Ikanobanken fick fram idén med att erbjuda bilabonnemang. Att kunna köpa en bil via Internet har tidigare inte kunnat gå och detta var något Ikanobanken blev nyfikna på. Vid en närmare titt upptäcktes ett regelverk som gett ett undantag från den fria konkurrensen. Bilhandlare hade delats upp i regioner där de sålde sitt bilmärke och inom denna fanns inga konkurrenter. Detta undantag finns inte längre utan fri konkurrens råder inom bilhandeln. Trots försvinnandet av undantaget lever detta kvar inom bilbranschen. Ikanobanken blev därmed intresserade av att sälja bil via Internet. ( Lindholm, J 2008) Ett bilköp har tidigare varit en stor investering för privatpersonen och de kunde ha sparat länge till just detta köp. Detta ledde också till att de ägde bilen en lång tid. Jonas Lindholm menar nu att vi går mot tider då ett bilköp kan göras fort och bilen ägs inte alls under samma långa tid. Bilen kan därför nästan jämföras med en förbrukningsvara. Därför ville Ikanobanken lansera en tjänst där privatpersonen betalar en fast månadskostnad där de flesta kostnaderna ingår. Därmed blir det inga överraskningar för konsumenten som t ex däckbyte, service etc. Vid avtalets slut slipper också kunden att förhandla om ett pris för bilen och därmed inte bli besviken av t ex ett för lågt pris i konsumentens tycke. Hela tjänsten går att beställa via Internet och leverans sker till kundens hem. Detta anser Jonas Lindholm vara en fördel då kunden själv kan läsa all information på hemsidan och slipper kontakt med en bilhandlare som ger löften som kunden inte kommer ihåg senare. ( Lindholm, J 2008) 21

26 Inga specifik kundgrupp att satsa på valdes eftersom tjänsten anses kunna utnyttjas av alla. I efterhand har kunnat konstatera att majoriteten av kunderna har varit kvinnor som är singlar boendes i storstäder med en bra inkomst. Tjänsten har inte gått så bra som Ikanobanken hoppats på. Detta beror mycket på den finanskris som råder vilket har drabbat bilförsäljningen mycket. Däremot har de kunder som de fått varit väldigt nöjda med tjänsten. ( Lindholm, J 2008) Lars Hellström som jobbar på Toyota Finans berättar att de har erbjudit privatleasing av bil under en lång tid och har just nu ett erbjudande som kallas att kunden prenumerera på bilen Toyota Aygo. För Toyota har privatleasing genom åren inte gått speciellt bra. Däremot har deras koncept med prenumeration av Toyota Aygo gått ganska bra. De kunder de haft för denna tjänst är mellan år, välutbildade och oftast boendes i storstad. Lars Hellström menar att denna kundgrupp är mer öppen för denna sorts erbjudande. De har en bra inkomst men kanske inget kapital sparat och eftersom att vid ett billån måste en kontantinsats på minst 20 % läggas, jämfört med ingen vid leasing, är erbjudandet om leasing attraktivt för dessa. Han tror också att erbjudandet måste vara ett paket där alla kostnader avseende en bil finns med. Kunderna vill kunna veta hur mycket det kommer kostar varje månad. Han tycker att unga har ett mer öppet synsätt för denna sorts tjänster och tror att mer kan lockas av detta. Ett problem han ser är just att många ser den höga månadskostnaden för leasing men tänker då inte på den stora värdeminskning som det blir när de köper en bil. (Hellström, L 2008) På frågan varför Lars Hellström tror att inte privatleasing av bil lyckats på samma sätt som för företag uppger han lite olika anledningar. Den första han nämner just den anledning vi tidigare hört, nämligen lagstiftningen. De ränteavdrag som kan göras på ett lån som inte kan göras på ett leasingavtal anser han vara en stor anledning till att det inte lyckats. En annan orsak han uppger är de svenska konsumenternas mentalitet. I Sverige vill människor äga sin bil och vill känna att den bil som står på garageuppfarten är deras. Detta är en stor skillnad mot t ex USA berättar Lars. I USA leasar människor mycket mer och känner inte alls samma tvång att äga den bil de kör. Lars Hellström menar att de inte finns samma mognad för leasing i Sverige som i många andra länder. (Hellström, L 2008) 22

27 En tredje faktor som kan ha spelat in på utvecklingen för privatleasing är de problem som uppstod i början för de konsumenter som leasade en bil. Finansbolagen satte då ett högt restvärde på den bil som kunden skulle leasa. Detta ledde till att månadskostnaden blev låg för kunden och detta lockade även kunder. Däremot ledde detta också till att vid avtalets slut översteg restvärdet marknadsvärdet och denna skillnad fick kunden betala för. Detta blev stora kostnader som inte alla kunder hade råd att betala. (Hellström, L 2008) Lars berättar att ett företag till skillnad mot en privatperson har fördelen att de kan dra av halva momsen och därmed få en ekonomisk fördel mot att köpa bilen med lån. En annan anledning han uppger som företag får av att leasa bilen är att det kapital de inte använder för att köpa bilen kan de använda till annat. En bil är endast en kostnad för företaget och genererar i sig oftast inte en vinst. Därmed vill företaget hellre använda kapitalet till andra investeringar som kan leda till vinster för företaget. (Hellström, L 2008) Jonas Lindholm har inte något klart svar varför privat billeasing inte lyckats i Sverige. Han tycker det är lite märkligt eftersom det finns en stor marknad för detta i Sydeuropa och även i länder som Danmark och Finland som geografiskt ligger nära Sverige. Jonas tror det kan bero på att Sverige har en kultur där privatpersonen vill äga bilen och kunna fixa med den själv. En annan faktor är att ha en ny och fin bil är inte lika viktigt i Sverige som i andra länder. Detta leder till ett långt ägande av varje bil och intresset för att skaffa ny bil är inte så stort. ( Lindholm, J 2008) Tjänsten har inte marknadsförts speciellt mycket heller vilket Jonas tycker är lite märkligt. Därmed har inte tjänsten uppmärksammats och de nackdelar som finns att äga en bil, t ex den stora värdeminskning som sker, glöms bort av privatpersonen. Därför tror Jonas att en marknad för detta finns eftersom den inte har exploaterats så värst mycket. ( Lindholm, J 2008) 23

28 Kritik mot privatleasing av bil I en artikel från e24.se diskuteras Ikanobankens och Nybil.se nya tjänst att abonnera bilar. Detta är en form av privatleasing som de i artikeln kritiserar hårt. I artikeln uttalar sig Terje Eklund från Motormännens Riksförbund om att tjänsten ser dyr ut och att kunden kan drabbas av oväntade utgifter i form av de skador som uppstår på bilen. Alla dessa skador ingår inte i försäkringen utan en del får kunden stå för, endast normalt slitage ingår. Denna gränsdragning anser Terje vara svår att definiera och det kan uppstå konflikter p.g.a. detta. I artikeln kritiserar även Johan Adamsson från Konsumentverket tjänsten och uppmanar konsumenten att läsa avtalen noga. (e24, 2007) Konsumentverket har i en skrivelse uppmanat privatpersonen att noga läsa avtalen vid leasing som Johan Adamsson också säger i artikeln. Vidare i skrivelsen uppges att under 1980-talet var det vanligt att bilar leasades ut till privatpersoner. Det uppkom däremot vissa konsumentproblem som har lett till att tjänsten nu är väldigt sällsynt. De menar att denna finansieringsform gör det svårt för konsumenten att överblicka kostnaderna som ofta blir väldigt höga. De nämner även den skattelagstiftning som vi pratat om tidigare där privatpersonen inte kan dra av några räntor vid leasing, men som däremot kan med de räntor som uppstår vid lån. Även risken att konsumenten får betala en stor kostnad vid avtalets slut om restvärdet överstiger marknadsvärdet poängteras i skrivelsen. ( Konsumentverket 2008) Vilka fler faktorer påverkar efterfrågan på billeasing? En konsumentundersökning har utförts av Capgemini, en av världens främsta leverantörer av konsult-, teknik- och outsourcingtjänster. I undersökningen Cars Online 08/09 granskades mer än konsumenters köpbeteende, synpunkter om miljön, Internetanvändning vid informationssökande och bilköp samt kundlojalitet. Studien genomfördes i USA, Västeuropa, Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. 24

29 Vi anser att informationen som framkommer i undersökningen är relevant även för den svenska bilmarknaden. Är företagen medvetna vad som påverkar konsumentens köpbeteende kan de nå konsumenten med effektiv marknadsföring och detta är ett viktigt steg till ökad efterfrågan av billeasing. Nedan presenteras och diskuteras kortfattat om vad som karakteriserar konsumentens köpbeteende och köpbeslut vid bilköp. På Internet finns en hel del bloggar och diskussionsforum där det diskuteras om kostnader vid bilköp eller billeasing. Exempel på sådana är zatzy.com och autopower.se,. Det framkommer att konsumenterna har svårt att bestämma sig om de ska leasa en bil genom företaget eller privat eller om är det mer lönsamt med avbetalningsköp. Undersökningen Cars Online 08/09 visar att 80 % av bilköpare söker informationen inför ett bilköp på Internet. Positiva kommentarer om finansieringsformen eller bilmärke leder till att nästan 75 % av konsumenterna kommer förmodligen att anskaffa exempelvis just detta bilmärke. Konsumenten söker information om bilen och kostnader även hos bilåterförsäljare eller tillverkare och då förväntar de sig att få svar helst inom fyra timmar. (Cars Online 08/09, 2008, s. 5) I pressmeddelande (Capmegini, 2008) säger Johan Frykman, sektoransvarig för bilindustrin på Capgemini att: Konsumenternas kunskap om bilar och om miljön har vuxit markant i takt med att Internetanvändningen har ökat. De söker aktivt information på nätet och ligger ofta steget före både återförsäljare och tillverkare. Efter konsumenten har samlat in informationen utvärderar den vilka parameter som är de viktigaste vid bilköp. Johan Frykman, sektoransvarig för bilindustrin på Capgemini säger att: I Sverige har vi en aktiv klimatdebatt och ett högt bensinpris. Bensinförbrukningen har därför blivit en av de viktigaste faktorerna vid köp av ny bil, jämte säkerhet och driftsäkerhet. När konsumenten egentligen har bestämt sig för att köpa den bästa bilen enligt hans behov ställs konsumenten inför val av bilsäljare. Undersökningen visar att djup besvikelse med bilsäljarnas förhandlingssätt och konsumenternas ökade användning av Internet har lett till att antalet av de 25

30 tillfrågade som kan tänka sig att köpa en bil via Internet har växt från 20 % i fjol till 44 % i år. (Cars Online 08/09, 2008, s. 17) Efter köp av bil kommer konsumenten att utvärdera sina förväntningar och bilens verkliga kvalifikationer. Enligt undersökningen är bara två tredjedelar av tillfrågade tillfredställda med sitt bilköp jämfört med hela 80 procent nöjda konsumenter för tio år tillbaka. Men även nöjda konsumenter vill se förbättring så som ett mindre påtryckning från säljarna samt bättre kundservice och klarare prisuppgifter. (Cars Online 08/09, 2008, s. 5) 26

31 Analys Varför har inte privat billeasing slagit? Efter att ha studerat de svar vi fått i våra intervjuer samt den information vi fått av teorin kan vi konstatera att en stor faktor till att billeasing för privatpersoner inte lyckats beror på skattelagstiftningen. Ett företag kan dra av halva momsen på leasingavgiften och därmed få ekonomisk fördel jämfört med att ta ett billån. Detta avdrag kan däremot inte en privatperson utnyttja utan det gäller endast momspliktiga verksamheter. Både Nordea och Handelsbanken anger detta till anledningen varför de inte erbjuder tjänsten till privatpersoner utan endast till företag. De menar att privatpersonen inte kan dra några fördelar mot att ta ett billån och därmed finns ingen marknad för denna sorts tjänst. ( Nordea Finans, 2008 och Öhrn. L, 2008) Även de två finansbolagen som erbjuder tjänsten, Ikanobanken och Toyota, uppger skattereglerna som en huvudfaktor till att tjänsten inte lyckats i Sverige på samma vis som motsvarande tjänst för företag. ( Lindholm, J, 2008 och Hellström. L, 2008) Genom dessa svar kan vi konstatera att bankerna därmed väljer att utforma sina tjänster så de passar för företagen. Detta har lett till det som Jonas Lindholm på Ikanobanken uppger, nämligen att billeasing för privatpersoner har funnits men inte marknadsförts speciellt mycket och därmed inte blivit allmänt känt för privatpersonen. ( Lindholm, J, 2008) Nordea och Handelsbanken uppger att skattelagstiftningen som den enda anledning till att de inte erbjuder privat billeasing och inte ser någon potentiell marknad för detta. Däremot uppger Toyota och Ikanobanken andra anledningar. Dessa två företag har en annan inblick i marknaden då de båda verkar i den och därmed fått ett kunnande om den. Vi ser att den skattelagstiftning som finns gör att ett billån får en ekonomisk fördel jämfört med leasing då räntan på lånet är avdragsgill i privatpersonens inkomstdeklaration. Men trots denna 27

32 fördel finns stora skillnader på att leasa en bil jämfört med att äga den själv. Det finns väldigt många fördelar med att leasa en bil och det finns en marknad för det trots att den inte är så stor. I intervjuerna med Ikanobanken och Toyota har vi fått andra anledningar till att privat billeasingen inte lyckats. Något som både Ikanobanken och Toyota nämner i samtalen är att Svenska människors mentalitet har spelat stor roll för att privatpersoner i Sverige inte velat leasa en bil. I Sverige finns ett behov för oss privatpersoner att äga den bil som används i det privata livet. Lars Hellström på Toyota beskriver detta på ett bra sätt då han menar att svenskar vill känna mot sin granne att den bil de har på garageuppfarten äger de själva. Jonas Lindholm på Ikanobanken säger även han en bra sak gällande denna mentalitet. I långa tider har svenskar velat spara ihop pengar till den bil de köper och när de sedan har köpt bilen äger de denna under en lång tid. Han fortsätter med att svenskar också vill kunna fixa och reparera sin bil själva vilket också leder till tanken att äga bilen. ( Lindholm, J, 2008 och Hellström. L, 2008) I andra länder och då huvudsakligen USA har leasing slagit igenom på ett helt annat vis. Lars Hellström menar att i USA finns en helt annan mognad för bilägandet och där ser man mer till att köra en ny bil och vem som äger den spelar ingen roll. (Hellström. L, 2008) En tydlig faktor till att vi tänker på detta vis är att ett bilköp är bland de största affärerna vi gör under vår livstid. Förr i tiden var också bilköpet en viktig affär och bilen man köper ska man ha under en många år. Jonas Lindholm menar att vi går mot tider där en bil är mer som en förbrukningsvara och människor byter sin bil alltmer ofta. Därmed borde inte tanken på att äga den bil vi kör vara lika viktig längre, men denna tanke lever kvar hos svenskar. Detta leder till att privatpersonen inte ser billeasing som en tänkbar investeringsform till bil och därmed har inte denna marknad vuxit så mycket. En annan sak som Jonas Lindholm anser i intervjun är att svenskar inte tycker det är så viktigt att köra runt med en ny fin bil utan mer vill känna att det är deras bil. I andra länder är en fin bil en statusgrej. ( Lindholm, J, 2008) En anledning för den inte så lyckade marknaden för privatleasing uppger Lars Hellström kan bero på den historia billeasingen har. Precis i början av lanseringen av tjänsten satte några av de 28