NT:2014 NATURVETENSKAP TEKNIKVETENSKAP. beredningshandbok

Transkript

1 NT:2014 NATURVETENSKAP TEKNIKVETENSKAP beredningshandbok ansökningsomgång 2014

2 FÖRORD Beredningsprocessen för ansökningar till Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap drar nu igång på allvar. Alla vi som är inblandade är naturligtvis angelägna om att slutresultatet skall bli den bästa möjliga fördelningen av forskningsanslaget. En förutsättning för att nå detta mål är tillgång till god information om beredningsprocessens alla delar. Syftet med beredningshandboken är att ge dig som granskare det stöd som krävs för att genomföra ditt uppdrag på bästa sätt. Beredningshandboken innehåller anvisningar och riktlinjer för hur beredning och bedömning går till för de olika bidragsformer, som utlyses inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Den innehåller information om Vetenskapsrådets allmänna riktlinjer samt de riktlinjer som är specifika för Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap. I beredningshandboken hittar du också praktiska anvisningar om hur betygssättningen går till, liksom instruktioner för hur yttrandena ska skrivas. Även om målet med beredningsprocessen är att fördela ämnesrådets anslag på bästa sätt, är det också mycket viktigt att vi avger yttranden av hög kvalitet. Arbetet med att granska ansökningar utgör basen för ämnesrådets verksamhet. Att vara ledamot i en av ämnesrådets beredningsgrupper är ett viktigt förtroendeuppdrag. Min erfarenhet är att det naturligtvis innebär mycket arbete, men att det samtidigt är intressant och givande eftersom det ger en överblick över ett lite bredare område än det man normalt stöter på i sin vardag som forskare. Jag hoppas att du kommer att uppskatta beredningsarbetet och att du känner att din insats är till nytta för svensk naturvetenskaplig och teknikvetenskaplig forskning. Välkommen som granskare för Vetenskapsrådet! Lars Kloo Vik Huvudsekreterare Naturvetenskap och teknikvetenskap, Vetenskapsrådet

3 INNEHÅLL FÖRORD INTRODUKTION UTGÅNGSPUNKTER OCH REGLER FÖR BEREDNINGSARBETET GRANSKNING OCH BETYGSSÄTTNING AV ANSÖKNINGAR INOM NTS ORDINARIE BEREDNINGSGRUPPER BEREDNING AV ÖVRIGA ANSÖKNINGAR INOM BEREDNINGSGRUPPEN BILAGOR BILAGA 1. TIDPLAN FÖR BEREDNINGEN BILAGA 2. BEREDNINGSGRUPPER OCH KONTAKTUPPGIFTER BILAGA 3. ÖVERSIKT ÖVER BIDRAGSFORMER SOM KAN SÖKAS/ INNEHAS SAMTIDIGT BILAGA 4. VETENSKAPSRÅDETS JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI BILAGA 5. VETENSKAPSRÅDETS JÄVSREGLER BILAGA 6. ALLMÄNNA RIKTLINJER BILAGA 7. EXTERNA GRANSKARE BILAGA 8. PRINCIPER FÖR ETIK: GODKÄNNANDEN OCH GOD FORSKNINGSSED BILAGA 9. RUTINER OCH POLICY FÖR RESOR VID VETENSKAPSRÅDET BILAGA 10. ANVÄNDARGUIDE TILL VR-REVIEW BEREDNINGSHANDBOK NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP

4 1. INTRODUKTION Nyheter i 2014 års beredning som direkt berör beredningsgruppernas arbete. Yttranden I år ska yttrandena för de ansökningar som inte tas upp till diskussion på beredningsgruppensmöte endast innehålla slutbetyg och en kort kommentar där det framgår att ansökan inte har gått vidare till slutbedömningen. Ämnesövergripande tvärvetenskapliga ansökningar I årets beredning finns en särskild hantering av ämnesövergripande tvärvetenskapliga ansökningar där forskningen omfattar mer än ett vetenskapsområde. Ansökningar där den sökande själv har indikerat att ansökan är relevant för även ett annat vetenskapsområde eller där ordföranden anser att så är fallet kommer även att gå till en ämnesövergripande tvärvetenskaplig grupp, Tvärgruppen. Ordförande kan även nominera ansökningar där sökande själv inte angett att ansökan är relevant för annat vetenskapsområde till Tvärgruppen. Tvärgruppen har i uppdrag att peka ut vilka av dessa ansökningar som är tvärvetenskapliga, hur de ska bedömas och, i ett senare skede av processen, föreslå vilka som ska finansieras av de särskilda medel som har avsatts för tvärvetenskapliga ansökningar av Vetenskapsrådets styrelse. Rambidrag för strategisk forskning inom informations- och kommunikationsteknik samt rambidrag för strategisk energiforskning Årets utlysning inom naturvetenskap och teknikvetenskap innehåller även Rambidrag för strategisk forskning inom informations- och kommunikationsteknik och Rambidrag för strategisk energiforskning. Dessa ansökningar bereds i ett första steg i de ordinarie beredningsgrupperna. Den slutgiltiga bedömningen, och bedömningen av strategisk relevans, görs av särskilda paneler. Bidrag till framstående yngre forskare Vetenskapsrådets bidrag till framstående yngre forskare, som utlystes första gången 2013, kommer i år i ett första steg att beredas i de ordinarie beredningsgrupperna. Den slutgiltiga bedömningen görs av en internationell panel. International Career Grants Beredningsgrupperna kommer i år att få bereda ansökningar om International Career Grants i ett första steg. Den slutgiltiga bedömningen görs av en ämnesövergripande panel. Infrastruktur Inom infrastruktur gjordes i år endast en utlysning om Planeringsbidrag, Driftsbidrag till deltagande i internationell infrastruktur och Bidrag till dyrbar utrusning för deltagande i internationell infrastruktur. Projektbidrag för unga forskare Nytt för i år är att utlysningen riktar sig till de forskare som har en karriärålder mellan 2 och 7 år. Det går inte längre att lägga till medverkande forskare i ansökningsformuläret. BEREDNINGSHANDBOK NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP

5 Striktare jävsregler Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap beslutade om striktare jävsregler för beredningsgruppsledamöter som medverkar på en projektbidragsansökan (se bilaga 2, rubriken Riktlinjer för beredningsgruppernas sammansättning). Forskningssamarbete med Indien Beviljade projektbidragsansökningar som i ansökan har bilaga d1 kan också komma ifråga för den särskilda satsningen på forskningssamarbete med Indien. Bidraget i satsningen är begränsat till tre år och är på kronor per år. BEREDNINGSHANDBOK NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP

6 2. UTGÅNGSPUNKTER OCH REGLER FÖR BEREDNINGSARBETET 2.1 Beredningsgruppens uppgifter Beredningsgruppernas uppgift är i första hand att ta fram ett beslutsunderlag för ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap (ÄR-NT), genom att kvalitetsbedöma det vetenskapliga innehållet i ansökningar för forskningsfinansiering. Baserat på detta underlag fattar som regel ÄR-NT det slutgiltiga finansieringsbeslutet, inom tillgängliga budgetramar. För vissa ansökningar, t.ex. ansökningar om infrastrukturbidrag, fattas bidragsbeslutet av ett annat organ. För att fullgöra bedömningsuppdraget ska respektive beredningsgrupp: Göra en kvalitetsbedömning och betygssättning av varje ansökan som placerats för bedömning i beredningsgruppen. Skriva ett yttrande för varje ansökan. Upprätta en lista över vilka projekt som bör finansieras inom den befintliga budgetramen, samt en prioriteringslista med reserver. Ge förslag till finansierat belopp för de projekt som gruppen prioriterar. Beredningsgruppen har lika stort ansvar för alla ansökningar som behandlas inom gruppen och samtliga ansökningar ska bedömas utifrån sina egna företräden. Ingen ansökan får ges lägre rangordning eller betyg med motiveringen att den inte ligger centralt inom gruppens ämnesområde. 2.2 Regler och principer Bedömning av vetenskaplig kvalitet I Vetenskapsrådets instruktion slås det i portalparagrafen fast att: Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Den grundläggande principen för bedömning av den vetenskapliga kvaliteten är den sakkunniggranskning av ansökningar om forskningsbidrag som genomförs av de olika beredningsgrupperna inom respektive ämnesområde. Inom ÄR-NT sker sakkunniggranskningen inom nitton olika beredningsgrupper och ett antal paneler (se bilaga 2 för mer information om beredningsgruppsindelningen inom NT). En annan viktig princip för bedömningen är att forskningsfinansiering ska fördelas i konkurrens. Konkurrensen ska gälla även mellan forskningsprojekt från olika ämnesområden. Det är därför viktigt att beredningsgrupperna i sin sakkunnigbedömning tillämpar samma kvalitetskriterier för alla projekt oavsett deras ämnestillhörighet eller personalsammansättning. Det betyder att sakkunnigbedömningen inom beredningsgrupperna ska göras utan kvotering mellan de vetenskapliga discipliner som ingår i dem. Vidare ska varje granskning utgå från fyra baskriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet nytänkande och originalitet, projektets vetenskapliga kvalitet, sökandes kompetens samt genomförbarhet vilka är tänkta att återge en ansökans kvalitetsprofil (se vidare under avsnitt 3.2.). Externa omdömen Det är väsentligt att ingen sökande missgynnas av att hans eller hennes projekt ligger på gränsen mellan olika beredningsgrupper. Beredningsgruppen har ett övergripande ansvar för alla ansökningar som placerats i gruppen. Därför ska beredningsgruppen begära ett externt omdöme från en annan beredningsgrupp eller ett annat ämnesråd om man anser att detta behövs för att ansökan ska kunna bedömas rättvist. Det gäller även ansökningar som har identifierats som tvärvetenskapliga av den tvärvetenskapliga gruppen. Vid behov kan också en beredningsgrupp välja att begära sakkunnigutlåtande från en extern granskare. Detta förekommer BEREDNINGSHANDBOK NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP

7 särskilt då (1) jävsförhållanden gör det svårt att bedöma ansökan inom beredningsgruppen, samt (2) om beredningsgruppen saknar specifik kompetens för att bedöma ansökningar inom något specialområde. Om en ledamot av ett ämnesråd eller styrelsen står bakom en ansökan ska alltid två externa granskare användas. (Se bilaga 7 för ytterligare riktlinjer gällande externa granskare). Jäv En process med sakkunniggranskning innebär att granskningen av ansökningar utförs av forskare som själva utgör en del av det kollektiv av forskare som ansöker om bidrag. Detta skapar en speciell risk för jäv (särskilt s.k. delikatessjäv). För att undvika jävssituationer i beredningsarbetet har Vetenskapsrådet satt upp strikta interna riktlinjer (se bilaga 5, Vetenskapsrådets jävsregler). Alla ledamöter är skyldiga att i förekommande fall anmäla jäv i förhållande till de ansökningar hon eller han ska granska. Vid eventuell oklarhet rådgörs med ordförande och Vetenskapsrådets personal. Ytterst är det myndigheten som är ansvarig. I de fall där jäv föreligger utses annan granskare. Beredningsgruppsledamöterna (inklusive ordföranden) får inte själva vara sökande eller medverkande på en projektbidragsansökan som beredningsgruppen behandlar. I sådana fall måste beredningsgruppsledamoten eller ordföranden antingen avstå från årets beredningsarbete, eller så behandlas ansökan i en annan beredningsgrupp. Vid andra typer av jäv ska den som är jävig lämna lokalen när ärendet behandlas. Jäv antecknas i ett särskilt jävsprotokoll. Även fall där jäv prövas men inte anses föreligga ska protokollföras. Tydlighet med avseende på jävsrisk är en viktig princip. Jämställdhet Vetenskapsrådet ska främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde. Mot den bakgrunden har Vetenskapsrådets styrelse beslutat om en jämställdhetsstrategi (se bilaga 4). Ett av de operationella målen i jämställdhetsstrategin är samma beviljandegrad för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till stödformen. Mot bakgrund av detta mål ska en beredningsgrupp, innan den fastställer sitt förslag till bidragsfördelning, räkna ut beviljandegraden i förslaget och den genomsnittliga bidragsstorleken för kvinnor respektive män samt förhålla sig till och eventuellt kommentera utfallet. I de allmänna riktlinjerna från styrelsen (se bilaga 6) fastlås även att jämställdhet ska användas som ett randvillkor för prioritering av kvalitetsmässigt likvärdiga (eller nära likvärdiga) ansökningar. I dessa fall ska ansökningar från underrepresenterat kön ges högre prioritet. Pensionerade forskare som söker bidrag För att kunna ta emot bidrag från Vetenskapsrådet krävs att den sökande är anställd vid det förvaltande organet. Vid vissa lärosäten förekommer regelmässigt avtal om fortsatt verksamhet efter ålderspension. Prefekten garanterar med sin signatur på ansökan att den sökande kan bedriva sin forskning vid institutionen. Ansökningar från utländska gästprofessorer Utländska gästprofessorer som söker bidrag ska bedömas på samma grund som övriga sökande. Om projektledarens aktivitetsgrad i projektet eller omfattningen av anställningen vid det svenska lärosätet inte framgår av ansökan kan beredningsgruppens ordförande eller ledamot som granskar ansökan begära att beredningsgruppens ansvarige handläggare kontaktar sökande för att denne ska kunna komplettera ansökan. Detta kan göras fram till två veckor innan beredningsgruppens möte. Utlämnande av handlingar Fram till det att ämnesrådet fattar sina bidragsbeslut i höst och tills dess att resultaten har publicerats är alla uppgifter om beredningens utfall konfidentiella. Om någon begär att få ta del av en ansökan eller hur den har bedömts ska de hänvisas till respektive beredningsgrupps handläggare (se bilaga 2 för kontaktuppgifter). BEREDNINGSHANDBOK NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP

8 Omfördelning Årligen avsätter ÄR-NT en andel av sin totala budget att fördela i konkurrens mellan ansökningar från olika ämnesområden. Efter att de ordinarie beredningsgrupperna sammanträtt tar omfördelningsprocessen vid. År 2014 görs omfördelningen av en central omfördelningsgrupp som består av ÄR-NTs ledamöter. En andel av samtliga 19 ämnesberedningsgruppers budgeterade medel, totalt 30 Mkr, har reserverats för att konkurrensutsättas så att projektbidragsansökningar av högsta kvalitet ska kunna finansieras oavsett forskningsfält. Beredningsgrupperna upprättar rangordningslistor över projektansökningar som inte kan finansieras inom den egna budgetramen. Beredningsgrupperna ska också nominera ansökningar om projektbidrag för unga forskare att konkurrera med övriga rangordnade projekt. Yttrande och betyg från beredningsgrupperna är underlag för omfördelningspanelens arbete. 2.3 Ansökningar som ska bedömas av NTs ordinarie beredningsgrupper i utlysningen 2014 Inom naturvetenskap och teknikvetenskap utlyses 2014 bland annat bidragsformerna projektbidrag, projektbidrag för unga forskare, rambidrag för strategisk forskning inom informations- och kommunikationsteknik samt rambidrag för strategisk energiforskning. Vetenskapsrådet utlyser även Bidrag till framstående yngre forskare och International Career Grant. Bidrag till forskningsinfrastruktur utlyses av Vetenskapsrådet och behandlas av Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI). Beredningsgrupperna föreslår finansiering för ansökningar om projektbidrag och projektbidrag för unga forskare inom sina egna budgetramar. De ansökningar om projektbidrag av hög kvalitet som inte kan finansieras inom beredningsgruppernas ramar rangordnas på särskild lista till omfördelningen. Den vetenskapliga bedömningen av ansökningar om rambidrag görs av de ämnessakkunniga beredningsgrupperna. Särskilda paneler bereder sedan dessa ansökningar vidare och lämnar förslag till beslut i ämnesrådet. Se kap. 3 och 4 för anvisningar om beredning och bedömning. För fullständig information om utlysta bidragsformer 2014 hänvisas till utlysningstexterna på Projektbidrag Bidragsformen avser bidrag för att under en bestämd period lösa en definierad forskningsuppgift. Vetenskapsrådet ger stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och vill främja forskningssamarbete och erfarenhetsutbyten. Bidraget kan innefatta medel för löner, material, resor, publiceringskostnader med mera, samt mindre utrustning och avskrivningskostnader. Bidragstiden är längst fem år. Inom naturvetenskap och teknikvetenskap beviljas i normalfallet projektbidragen på fyra år. Rådsforskare med löpande bidrag till sin anställning bör normalt beviljas ett projektbidrag som stöd för sin forskningsverksamhet. Ämnesrådet har beslutat att sedan 2012 ange tydligare riktlinjer för bedömning av rådsforskares ansökningar om projektbidrag: 1) I ett första steg behandlas ansökan (från rådsforskaren) som alla andra ansökningar, helt utan randvillkor. 2) Om ansökan hamnar utanför budgetramen men får samma sammanvägda slutbetyg som den lägst rankade ansökan innanför budgetramen, och om betyget är minst 4, ska ansökan lyftas innanför budgetramen på bekostnad av denna lägst rankade ansökan. 3) Om ansökan får ett lägre sammanvägt slutbetyg än den lägst rankade ansökan innanför budgetramen, men inte lägre än betyg 4, ges ett ettårigt bidrag på kr. Det innebär också en möjlighet att återkomma med en ny ansökan nästa år. Om den sökande beviljas ett ettårigt bidrag på kr ska det tydligt framgå i yttrandet vilka som var de främsta svagheterna i ansökan. Inriktningar inom ansökningar om projektbidrag BEREDNINGSHANDBOK NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP

9 Forskningssamarbete med Indien Beviljade projektbidragsansökningar som har bilaga d1 kan också komma ifråga för den särskilda satsningen på forskningssamarbete med Indien. Bidraget i satsningen är begränsat till tre år och är på Kr/år. Energiriktad grundforskning Energiriktad grundforskning är ett satsningsområde inom Energimyndigheten där Vetenskapsrådet och Energimyndigheten samarbetar kring kvalitets- och relevansbedömning med mera. Ansökningar som avser energirelaterad grundforskning sänds in till Vetenskapsrådet genom den ordinarie ansökningsomgången och ska innehålla en särskild energibilaga, bilaga J, som ska skrivas på svenska. Energimyndigheten avsätter medel till nya projekt inom energiriktad grundforskning, med en förväntad total omfattning på cirka 15 miljoner kr per år i maximalt fyra år. Sedan 2005 har Energimyndigheten ansvaret för hela den svenska energiforskningen, även den grundläggande forskningen. Information om Energimyndighetens insatsområden finns på Vid denna särskilda inriktning kommer inte fissionsforskningsrelaterade ansökningar att behandlas. Varje ansökan om forskningsbidrag från satsningen på energiriktad grundforskning tolkas som en deklaration från den sökandes sida att han/hon i sitt arbete kommer att söka kunskaper av betydelse för framtida energisystem och att sökanden medger att projektet kan överföras till Energimyndigheten för finansiering. Kriterier för tilldelning från en satsning på energiriktad grundforskning kommer att vara såväl hög vetenskaplig kvalitet som hög relevans för kunskapsutveckling inom området. Vetenskaplig kvalitetsgranskning görs i Vetenskapsrådets beredningsgrupper. Ansökningar som av Vetenskapsrådets beredningsgrupper bedöms ha hög vetenskaplig kvalitet går vidare till Energimyndighetens grundforskningskommitté för relevansbedömning och urval för finansiering från Energimyndigheten. Se Avsnitt 3.5 för avlyftshantering. Inriktning vars medel fördelas utan särskild ansökan Nya områden samt mång- och tvärvetenskap Varje beredningsgrupp har möjlighet att välja ut en ansökan om projektbidrag med tvärvetenskaplig karaktär och som ej kan erhålla bidrag inom beredningsgruppens ram. I yttrandet för denna ansökan ska det framgå vilka värden som ansökan har i relation till nya områden eller mång- och tvärvetenskap. Omfördelningspanelen väljer sedan vilka ansökningar som föreslås ämnesrådet för finansiering. Denna satsning ska inte förväxlas med Vetenskapsrådets styrelses satsning på ämnesövergripande tvärvetenskap (se nedan). Vetenskapsrådets satsning på ämnesövergripande tvärvetenskapliga projekt I årets beredning finns en särskild hantering av tvärvetenskapliga ansökningar som omfattar mer än ett vetenskapsområde. I denna satsning ingår ansökningar om Projektbidrag och Projektbidrag för unga forskare. Ansökningar där den sökande själv har indikerat att ansökan är relevant för även ett annat vetenskapsområde och där ordföranden anser att så är fallet, kommer att även gå till Tvärgruppen. Tvärgruppen har i uppdrag att peka ut vilka av dessa ansökningar som är tvärvetenskapliga, hur de ska bedömas och, i ett senare skede av processen, föreslå vilka som ska finansieras av de särskilda medel som har avsatts för ämnesövergripande tvärvetenskapliga projekt av Vetenskapsrådets styrelse. Ordförande kan även nominera ansökningar där sökande själv inte angett att ansökan är relevant för annat vetenskapsområde till Tvärgruppen. Ansökningarna bedöms i de ordinarie beredningsgrupperna på samma sätt som övriga projektbidragsansökningar. För avlyftshantering se avsnitt 3.5. Projektbidrag för unga forskare Bidragsformen är utformad för forskare med en doktorsexamen som är avlagd mellan och Syftet med bidraget är att innehavaren ska bygga upp sin kompetens och kunna meritera sig för en fortsatt karriär. Även den som avlagt doktorsexamen tidigare kan räknas till denna kategori om det finns särskilda skäl (t ex sjukdom eller föräldraledighet). Bidrag kan sökas både av dem som vid ansökningstillfället saknar en anställning (men där värdinstitutionens prefekt godkänt att en sådan ska komma till stånd) och av dem som redan har en anställning vid värdinstitutionen. Bidraget kan innefatta medel för löner, material, resor, BEREDNINGSHANDBOK NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP

10 publiceringskostnader med mera, samt mindre utrustning och avskrivningskostnader. Bidragstiden är som längst fem år. Inom naturvetenskap och teknikvetenskap beviljas i projektbidrag för unga forskare på fyra år. Vetenskapsrådet finansierar i denna bidragsform maximalt 75 procent av den sökandes lön. Projektbidrag för unga forskare bereds åtskilt från vanliga projektbidrag (separata listor med rangordningar ska tas fram under beredningen). Styrelsens satsning på ämnesövergripande tvärvetenskap gäller även bidragsformen Projektbidrag för unga forskare. Rambidrag De två inriktningarna som utlyses inom rambidrag är rambidrag för strategisk forskning inom informations- och kommunikationsteknik och rambidrag för strategisk energiforskning. Syftet med rambidraget är att forskare ska få möjlighet att bedriva forskning med betydande bredd och djup. Rambidrag kan ge starka forskargrupper handlingsfrihet inom jämförelsevis generösa ramar för ekonomi och val av forskningsinriktning. Rambidraget bidraget beviljas för fyra år, och bidragsbeloppet är mellan två till fem miljoner kronor per år. Bidraget kan omfatta alla slags projektrelaterade kostnader, exempelvis löner (inklusive egen lön, dock högst motsvarande din aktivitetsgrad i projektet), resor (inklusive vistelser vid forskningsanläggningar), publiceringskostnader, mindre utrustning och avskrivningskostnader. Bidrag till framstående yngre forskare Syftet med bidraget är att finansiera anställningar, inklusive forskningsmedel, till de allra främsta yngre forskarna. Bidraget är ett schablonbelopp på tre miljoner kronor per år under en period av sex år. Satsningen riktar sig till forskare som avlagt doktorsexamen för sex till tolv år sedan. Beslut och finansiering bestäms inte av ÄR-NTs beredningsgrupper, men ansökningarna bedöms i ett första steg i ämnesrådets beredningsgrupper. International Career Grant (INCA) Syftet med bidraget är att ge forskare möjlighet att tidigt i karriären utvecklas både som forskare och som forskningsledare. Minst två tredjedelar av bidragstiden ska tillbringas i ett annat land än det där den sökande arbetat de två senaste åren. Ledarskapsutbildning ingår i bidraget. Satsningen riktar sig till forskare som avlagt doktorsexamen för två till sju år sedan. Beslut om finansiering tas inte av ÄR-NT, men ansökningarna kvalitetsbedöms i ett första steg i ämnesrådets beredningsgrupper. Planeringsbidrag, RFI Bidragsformen är avsedd att göra det möjligt för svenska forskare att i ett tidigt skede delta i planeringen inför ny nationell eller internationell forskningsinfrastruktur. Beslut om finansiering tas av RFI. Svenskt deltagande i internationell infrastruktur i form av driftbidrag eller dyrbar utrustning, RFI Bidrag till svenskt deltagande i internationell infrastruktur i form av dyrbar vetenskaplig utrustning eller driftsbidrag får användas till forskningsinfrastruktur som är av brett nationellt intresse. Syftet med bidragen är att ge forskare ökad tillgång till infrastrukturer för forskning genom att bidra till investeringar, drift, underhåll och användarstöd. Beslut om finansiering tas av RFI. BEREDNINGSHANDBOK NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP

11 3. GRANSKNING OCH BETYGSSÄTTNING AV ANSÖKNINGAR INOM NTS ORDINARIE BEREDNINGSGRUPPER 3.1 Rollfördelning Beredningsgrupperna har utsetts av ämnesrådet, vars ledamöter utgör observatörer i beredningsgrupperna. Ordförande, observatören, och personal vid Vetenskapsrådet upprätthåller gemensamt ämnesrådets och Vetenskapsrådets policy i beredningsarbetet. Ordförande planerar och leder mötet och är ansvarig för att det genomförs i enlighet med Vetenskapsrådets regler och policys. Varje beredningsgrupp har en ansvarig handläggare samt en forskningssekreterare från Vetenskapsrådet, vilka bistår ordförande i planeringen av mötet, ansvarar för den administrativa hanteringen vid beredningen, samt förmedlar sakkunskap avseende hanteringsordningar, regler, praxis etc. Observatören har en väsentlig roll som förmedlare av styrelsens och ämnesrådets intentioner för beredningen samt för återkoppling till ämnesrådet. Observatören deltar inte i beredningsgruppens granskningsarbete. Vice ordförande leder beredningsgruppsmötet då ordförande måste lämna möteslokalen vid jäv. Huvudsekreteraren har ett övergripande ansvar för beredningsprocessen och besvarar frågor av principiell natur samt hanterar inkomna klagomål efter beslut. För varje ansökan utser ordförande en ledamot som är förslagsställare och två ytterligare som är granskare på ansökan. Dessa betygsätter och skriver individuella omdömen på ansökan inför beredningsgruppens möte, samt rangordnar de ansökningar de är satta att granska. Förslagsställaren är sedan den som skriver beredningsgruppens gemensamma yttrande efter beredningsgruppens möte. Vid jäv, eller om särskild sakkunskap saknas inom beredningsgruppen, kan även en extern granskare anlitas. Definitionen på en extern granskare är en person som utför granskning av ansökningar till stöd åt en beredningsgrupp, men som inte själv är vald ledamot av beredningsgruppen. En extern granskare kan vara ledamot av annan beredningsgrupp, eller i övrigt stå utanför Vetenskapsrådets beredningsorganisation. Det är ofta en fördel att anlita en utländsk expert som extern granskare. 3.2 Vetenskapsrådets grundläggande bedömningskriterier av vetenskaplig kvalitet samt betygsskala Vetenskapsrådet beslutade 2012 att vid bedömningar av ansökningar ska beredningsgrupperna använda en gemensam betygsskala samt basera bedömningen av vetenskaplig kvalitet på fyra grundläggande bedömningskriterier (baskriterier). En sjugradig betygsskala ska användas för tre av de fyra baskriterierna, samt även för ett sammanfattande omdöme av ansökan. Det fjärde bedömningskriteriet (genomförbarhet) graderas på en tregradig skala. Delbetygen ska sammanvägas till ett sammanfattade betyg som reflekterar beredningsgruppens samlade bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet, efter det att ansökan har diskuterats vid beredningsgruppens möte. BEREDNINGSHANDBOK NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP

12 Bedömningskriterier Novelty and originality (Nytänkande och originalitet) Scientific quality of the proposed research (Projektets vetenskapliga kvalitet) Merits of applicant(s) (Sökandes 1 kompetens) Feasibility (Genomförbarhet) Betygsskalan Den allsidiga bedömningen görs genom den för Vetenskapsrådet gemensamma betygsskalan. En sjugradig betygsskala ska användas för tre av de fyra bedömningskriterierna, samt användas som ett sammanfattande omdöme av ansökan. Det fjärde bedömningskriteriet (genomförbarhet) graderas på en tregradig skala. Skalstegens definitioner ges i rutan nedan. Betygen används inte som en mekanisk metod för medelsfördelning. Blanketterna har också fält där det är möjligt att skriva in en kommentar. Kommentaren kan ge en djupare information om bedömningen av ansökan än vad som framgår av betygssättningen. 1 Notera att detta kan avse en eller flera sökande BEREDNINGSHANDBOK NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP

13 Betygsskalan Outstanding (Enastående) 7 Exceptionally strong application with neglible weaknesses/ Exceptionellt stark ansökan med försumbara svagheter Excellent (Utmärkt) 6 Very strong application with negligible weaknesses / Mycket stark ansökan med försumbara svagheter Very good to excellent (Mycket bra till utmärkt) 5 Very strong application with minor weaknesses / Mycket stark ansökan med mindre svagheter Very good (Mycket bra) 4 Strong application with minor weaknesses / Stark ansökan med mindre svagheter Good (Bra) 3 Some strengths, but also moderate weaknesses / Vissa styrkor men också vissa svagheter Weak (Svag) 2 A few strengths, but also at least one major weakness or several minor weaknesses / Några styrkor men åtminstone en större svaghet eller ett flertal mindre svagheter Poor (Dålig) 1 Very few strengths and numerous major weaknesses / Mycket få styrkor och ett flertal större svagheter Granskaren ska välja Insufficient/Otillräcklig om det saknas information i ansökan för att bedöma dess kvalitet. Som komplement till denna skala finns också en tregradig skala för vissa villkor. Ett exempel på detta är kriteriet Genomförbarhet /Feasibility: Feasible (Genomförbart) 3 Partly feasible (Delvis genomförbart) 2 Not feasible (Ej genomförbart) 1 Även här ska granskaren markera Insufficient (Otillräcklig) när information saknas för att kunna bedöma kriteriet. BEREDNINGSHANDBOK NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP

14 Observera att betygskalorna enligt ovan är ordinalskalor (d v s med odefinierade avstånd mellan värdena); det är därför inte relevant att ange medelvärden. I beredningen av ansökningar används istället medianvärden. För varje ansökan ska beredningsgruppen lämna ett slutligt sammanvägt betyg, samt slutliga betyg för de fyra baskriterierna enligt ovan, på Vetenskapsrådet gemensamma betygsskala. Undantag från detta är de ansökningar som inte tas upp till diskussion på mötet, där endast ett slutligt sammanvägt betyg lämnas. Som en indikation av hur betygsskalan används visas i figur 1 den relativa fördelningen av olika betyg satta för projektbidragsansökningar Figur 1. Fördelning av sammanvägt betyg för ansökningar om projektbidrag Särskilda anvisningar för betygssättning och bedömning av ansökningar inom naturvetenskap och teknikvetenskap Sammanvägt betyg Det sammanvägda betyget tas fram utan förutbestämd numerisk viktning av baskriterierna. Som vägledning för ansökningar om projektbidrag, projektbidrag för unga forskare, rambidrag för strategisk energiforskning samt rambidrag för strategisk forskning inom informations- och kommunikationsteknik gäller: projektets vetenskapliga kvalitet och sökandens kompetens är det två viktigaste kriterierna, men även nytänkande och originalitet ska tas med i bedömningen. Genomförbarheten vägs in i det sammanvägda betyget för ansökan. Vägledande frågor för bedömning av baskriterierna. Som ett förtydligande av baskriterierna har följande vägledande frågor för bedömningen av ansökningar inom naturvetenskap och teknikvetenskap tagits fram. Dessa frågor bör adresseras i yttrandet. BEREDNINGSHANDBOK NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP

15 Nytänkande och originalitet Har projektet potential att på ett väsentligt sätt flytta fram gränserna för forskningsområdet? Innehåller projektet helt nya sätt och metoder att närma sig vetenskapliga frågeställningar? Genererar eller utforskar projektet nya forskningsområden? Projektets vetenskapliga kvalitet Är det föreslagna projektet relevant vad gäller de vetenskapliga frågeställningarna, de föreslagna lösningarna och i relation till forskningsfronten på området? Är den föreslagna forskningen vetenskapligt betydelsefull? Sökandes kompetens Har den sökande tillräcklig vetenskaplig kompetens inom området som ansökan gäller? Hur är den sökandes vetenskapliga meriter och vetenskapliga produktion sett i relation till karriärålder och tidigare forskningsaktiv tid? För unga forskare ska sökandes potential vägas in i bedömningen. Speciellt för projektbidrag unga forskare: Har den sökande visat på förmåga till självständigt arbete? Har den sökande visat förmåga att verka i nya (internationella) forskningsmiljöer t.ex. under postdokvistelser? Genomförbarhet Är valet av forskningsmetod, tillgången till utrustning och forskningsinfrastruktur adekvat för projektets inriktning? Sett till projektet som helhet, och de medverkande forskare som ingår, finns den kompetens som krävs för att genomföra forskningsuppgiften? Bibliometri Bibliometriska data ingår i ansökningarna om projektbidrag (bilaga C), och används av beredningsgruppen som ett (av flera) underlag för att bedöma forskarens kompetens. Goda citeringstal i vetenskapliga publikationer är en indikation på att kunskapsöverföringen till forskarsamhället fungerar väl. Sett till helheten är det dock en mindre andel av kompetensbedömningen som kan grundas på bibliometri. Grunden för utvärdering av kompetensen utgörs av den vetenskapliga kvaliteten på publicerade arbeten, handledarfarenhet, framträdanden på vetenskapliga konferenser etc Randvillkor Kvalitetskravet återfinns i första paragrafen i Vetenskapsrådets instruktion. Kvaliteten är alltså det primära kriteriet för prioritering av ansökningarna, men ett antal randvillkor kan vägas in. Randvillkoren ska användas endast för prioritering av kvalitetsmässigt likvärdiga (eller nära likvärdiga ansökningar). Inget randvillkor är viktigare än något annat. Randvillkoren är: Jämställdhet: sökande inom ett område som domineras av forskare av det motsatta könet Rörlighet: sökande som avser byta miljö (institution eller lärosäte). Ämnesövergripande forskning: ansökan som gäller ett projekt med väsentliga inslag av mång- eller tvärvetenskap Det är en fördel om beredningsgruppen identifierar likvärdiga ansökningar då randvillkoren ska tillämpas. Randvillkor som har betydelse för bedömningen ska anges i de skriftliga kommentarerna till yttrandet (i särskild ruta i formuläret). Detta gäller endast ansökningar om projektbidrag och projektbidrag för unga forskare. För övriga ansökningar görs ingen rangordning med hänsyn till randvillkoren. Randvillkor kan inte påverka betygen, endast slutlig rangordning av ansökningar. BEREDNINGSHANDBOK NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP

16 3.4 Granskningsprocessen Anmäla jäv Det är viktigt att alla ledamöter redan från början uppmärksammar alla jävsförhållanden (Vetenskapsrådets jävsregler återfinns i bilaga 5). Om man som granskare finner att man är jävig för en viss ansökan ska detta omgående meddelas till ordföranden och ansvarig handläggare så att en ny granskare snabbt kan utses. Jävsförhållanden ska noteras i granskningssystemet VR-Review. När alla jäv har registrerats och ansökningar har fördelats på granskare påbörjas själva granskningen. Fördelning av ansökningar på beredningsgrupp och granskare När alla ansökningar kommit in till Vetenskapsrådet skapar personalen sammanfattande listor över ansökningar till respektive beredningsgrupp. Listorna sänds till beredningsgruppernas ordförande. Hon eller han ansvarar sedan för att fördela ansökningarna på granskare inom beredningsgruppen, bedöma om någon/några av dem kräver ett externt omdöme från en annan beredningsgrupp eller om de bör flyttas helt och hållet till en annan beredningsgrupp eller annat ämnesråd/kommitté samt indikera om ansökan även bör bedömas av den tvärvetenskapliga gruppen. Ordföranden ska också avgöra om någon ansökan behöver granskas av extern granskare, då beredningsgruppen kan sakna kompetens för just den ansökan eller om jäv föreligger. De ansökningar där ordföranden själv är jävig ska fördelas av vice ordföranden. Granskarna får tillgång till de ansökningar som de ska granska i VR-Review där de vid behov även kan beställa utskrifter (print on demand). Ordförande har också möjlighet att identifiera ansökningar där kompletterande information kan behövas, och meddela gruppens ansvarige handläggare, så att denne kan begära in informationen från den sökande. Ordförande bör särskilt vara uppmärksam på ansökningar från utländska gästforskare, där omfattningen av verksamheten vid det svenska lärosätet behöver klargöras. Beredningsgruppen har lika stort ansvar för alla ansökningar som behandlas inom gruppen och samtliga ansökningar ska bedömas utifrån sina egna företräden. Ingen ansökan får ges lägre rangordning eller betyg med motiveringen att den inte ligger centralt inom gruppens ämnesområde. Varje ansökan ska granskas och betygsättas av minst tre ledamöter i beredningsgruppen. En av de tre granskarna blir förslagsställare. Den som är förslagsställare i VR-Review får blanketten förslag till yttrande och de övriga får blanketten minnesanteckning. Förslagsställaren är den ledamot som inleder diskussionen av ansökan, noterar beredningsgruppens diskussion och som efter mötet skriver beredningsgruppens gemensamma skriftliga yttrande om ansökan. Inför beredningsgruppens möte Inför beredningsgruppens möte görs en individuell granskning där varje ledamot lämnar betyg avseende bedömning av nytänkande och originalitet, projektets vetenskapliga kvalitet, sökandes kompetens samt projektets genomförbarhet, för de ansökningar ledamoten är satt att granska. Betygssättningen ska åtföljas av en skriftlig motivering till de satta betygen. (Se avsnitt 3.2 och 3.3 för information om betygsskala och bedömningskriterier). Varje granskare anger också en preliminär rangordning per bidragsform och inriktning av hur den specifika ansökan bedöms jämfört med alla andra ansökningar inom samma bidragsform som han/hon granskat (till exempel 1 (20), 2 (20) osv). I betyg och preliminär rangordning ska inte hänsyn tas till eventuella randvillkor. I förslaget till yttrande ska föredragande i löpande text närmare kommentera nytänkande och originalitet, projektets vetenskapliga kvalitet, sökandes kompetens samt projektets genomförbarhet. Efter att ha gjort sin rangordning och betygssättning uppmanas granskaren att analysera fördelning och rangordning i sin egen lista med avseende på jämställdhet. Granskarnas individuella omdömen ska vara inlämnade i VR-Review senast två veckor innan beredningsgruppens möte. Utifrån granskarnas individuella rangordning av ansökningarna gör den ansvarige handläggaren därefter en lista sorterad enligt medelvärdet av granskarnas ranking. Ca 10 dagar innan beredningsgruppens möte går BEREDNINGSHANDBOK NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP

17 beredningsgruppens ordförande, forskningssekreterare, ansvarig handläggare, samt observatör igenom denna lista. Vid mötet bedöms vilka ansökningar som är så lågt rankade att de inte kommer att komma ifråga för finansiering av beredningsgruppen. En tumregel är att 30 % av ansökningarna kan sållas på detta sätt 2. Vid mötet identifieras även de ansökningar bland de sållade som ändå bör tas upp till diskussion i beredningsgruppen till exempel om de tre granskarnas betygssättning skiljer sig mycket. Vid mötet görs också en kontroll av jämställdhet för att processen inte ska slå olika mot mäns och kvinnors ansökningar. Ca en vecka innan mötet skickas mötesunderlaget, alla granskares individuella omdömen, samt en översikt av granskarnas användning av betygsskalan ut till beredningsgruppen. Där framgår det också vilka ansökningar som föreslås att inte tas upp till diskussion på mötet. En viktig princip är att vilken ledamot som helst (förutsatt att jäv inte föreligger) kan begära att en ansökan tas upp till diskussion på beredningsgruppens möte. Inför mötet bör beredningsgruppsledamöterna läsa igenom varandras individuella omdömen, och förslagsställaren förbereda en kort sammanfattning av bedömningen av ansökan. För ansökningar som sållats bort bör förslagsställaren ha med sig ett förslag till sammanvägt betyg för ansökan till beredningsgruppsmötet. Beredningsgruppens möte Mötet startar med att beredningsgruppens ordförande och forskningssekreterare går igenom gruppens uppgifter och mötets upplägg. Beredningsgruppen har också en diskussion om kalibrering av de enskilda granskarnas användande av betygsskalan. Ledamöterna ges möjlighet att meddela ytterligare jäv, samt om de vill lyfta upp de sållade ansökningarna för diskussion på mötet. I den fortsatta hanteringen gås varje bidragsform igenom för sig, enligt i medelrankingordning. Jäviga ledamöter lämnar rummet när ansökan diskuteras. Ansökningarna föredras av den som är förslagsställare, som också föreslår betygssättning. De två andra granskarna kompletterar med sina bedömningar. Efter detta kan övriga ledamöter kommentera, innan beredningsgruppen kommer överens om betygen och bedömningen. Ansökningarna ges då slutligt betyg för samtliga kriterier och ett sammanfattande betyg. När det finns externt yttrande för en ansökan läses det upp av beredningsgruppens ordförande. Förslagsställaren bör anteckna diskussionen för att kunna skriva beredningsgruppens gemensamma yttrande. Finansiering (belopp och bidragstid) diskuteras efter det att samtliga ansökningar diskuterats och rangordnats, normalt på mötets andra dag. Beredningsgruppen ska rangordna tio ansökningar om projektbidrag och fem ansökningar om projektbidrag för unga forskare utanför budgetramen. En kort tid avsätts för att ge ett sammanvägt betyg för de ansökningar som inte tagits upp till diskussion vid mötet. Beredningsgruppen kan också nominera ett tvärvetenskapligt projekt (gäller Projektbidrag) utanför bgramen (Tvär-NT). I mötets slutskede görs följande: Kontroll av att finansieringsförslag totalt sett stämmer med tilldelad budget. Kontroll av att medelbidragsnivå och -tid uppfyller de krav som ställts. Kontroll av rådsforskares bidrag (se avsnitt 2.3 under rubriken Projektbidrag ) Kontroll av att beviljandegraden för män och kvinnor är lika i förhållande till söktryck. Om det är en stor avvikelse ska observatören lyfta en diskussion om utfallet vid beredningsgruppens möte och slutligen förbereda en förklaring till ämnesrådet. Efter beredningsgruppens möte Efter beredningsgruppens möte skriver förslagsställaren yttrandet. Detta ska skrivas in i VR-Review senast en vecka efter mötet. För bidragsformerna rambidrag för strategisk energiforskning, rambidrag för strategisk forskning inom informations- och kommunikationsteknik, Bidrag till Framstående yngre forskare samt International Career grant sammanträder sedan de särskilda panelerna. De ansökningar om projektbidrag och 2 Hantering enligt ämnesrådets beslut den 13 mars 2013 om ett förenklat förfarande för bedömning av de ansökningar som inte kan komma ifråga för finansiering. BEREDNINGSHANDBOK NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP

18 projektbidrag för unga forskare utanför beredningsgruppens budgetram som rangordnats av beredningsgruppen, samt eventuellt projekt som nominerats till Tvär-NT, behandlas i omfördelningspanelen, som består av ämnesrådets ledamöter. För omfördelningen 2014 har 30 miljoner kronor avsatts. Den ämnesövergripande grupp som behandlar ämnesövergripande tvärvetenskapliga ansökningar och Energimyndighetens panel för Energiriktad grundforskning sammanträder efter att de ordinarie beredningsgrupperna har haft sitt möte (se avsnitt 3.5 för avlyftsprinciper för dessa satsningar). Beslut Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap fattar beslut som rör projektbidrag, projektbidrag för unga forskare, rambidrag för strategisk energiforskning och rambidrag för strategisk forskning inom informations och kommunikationsteknik. Detta sker för 2014 års beredning den 24 oktober. RFI fattar beslut som rör forskningsinfrastruktur i början av november. Generaldirektören fattar beslut om International Career grant, Bidrag till Framstående yngre forskare, satsningen på samarbete med Indien och satsningen på ämnesövergripande tvärvetenskap. Energimyndigheten fattar beslut om Energiriktad grundforskning. 3.5 Riktlinjer för beredningsgruppens finansieringsförslag och att avföra en ansökan på formell grund Flexibilitet avseende beredningsgruppens fördelning av medel mellan projektbidrag och projektbidrag för unga forskare Ämnesrådet tilldelar beredningsgrupperna separata budgetar för kategorierna projektbidrag och projektbidrag för unga forskare. Om kvaliteten i den ena kategorin är högre än i den andra kan beredningsgruppen välja att föra över en liten del av budgeten till den kategori där den vetenskapliga kvaliteten är högre. En riktlinje är att högst ett bidrag bör flyttas mellan kategorierna. Bidragsbelopp Sökt minimibelopp för Projektbidrag och Projektbidrag för unga forskare är kronor per år inklusive indirekta kostnader. Vetenskapsrådet har beslutat att den genomsnittliga storleken på Projektbidrag och Projektbidrag för unga forskare ska vara minst kr per år inom vetenskapsområdet naturvetenskap och teknikvetenskap. Varje beredningsgrupp ska därför vid sitt möte, innan förslagen lämnas vidare för beslut, kontrollera att medelbeloppet inte understiger det från föregående år, såväl inom beredningsgruppsramen som på de rangordningslistor som upprättats. För projektbidrag och projektbidrag för unga forskare bidragstiden fyra år i normalfallet. Avlyftsprinciper för särskilda inriktningar Panelen för energiriktad grundforskning sammanträder efter det att de ordinarie beredningsgrupperna har sammanträtt (i början på oktober 2014). Därför kommer de ansökningar som denna panel önskar finansiera (med särskild relevansbilaga) att lyftas bort från de ämnesspecifika beredningsgrupperna. I de fall ansökningar, som redan placerats för finansiering inom beredningsgruppernas budgetram, tas bort kommer de att generera ett budgetutrymme för att finansiera ytterligare ansökningar inom beredningsgruppens budgetram. Frigjorda medel tillfaller i första hand berörd beredningsgrupps högst rangordnade ansökningar med relevansbilaga samt lägst betyg 5, och som bedömts som relevant för satsningen. I andra hand sker avlyft enligt beredningsgruppens rangordning. (Beredningsgrupperna ska därför även alltid rangordna ett lämpligt antal ansökningar utöver vad som krävs för omfördelningen.) Tvärgruppen som bedömer den ämnesövergripande tvärvetenskapliga satsningen, sammanträder i början på oktober Om en ansökan som finns inom en beredningsgrupps ram föreslås finansiering från den BEREDNINGSHANDBOK NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP

19 ämnesövergripande tvärvetenskapliga satsningen tillfaller de frigjorda medlen den berörda beredningsgruppen, och ger ett utrymme att finansiera ytterligare ansökningar från beredningsgruppens rangordningslista. Restriktioner rörande flera projektbidrag till samma forskare Det är tillåtet med maximalt ett löpande projektbidrag per sökande (projektledare) och per vetenskapsområde (naturvetenskap och teknikvetenskap, medicin och hälsa, humaniora och samhällsvetenskap eller utbildningsvetenskap). En sökande kan söka projektbidrag samtidigt till ett annat ämnesråd, alternativ ha ett pågående projektbidrag från ett annat vetenskapsområde, förutsatt att det är en annan projektidé. Den som söker projektbidrag för unga forskare kan inte samtidigt söka vanligt projektbidrag (utan inriktning) eller ha beviljats projektbidrag (utan inriktning) från Vetenskapsrådet för samma bidragsperiod. Detta gäller även projektbidrag knutet till en tidigare anställning som forskare eller forskarassistent. En konsekvens av denna policy är att projektansökningar från forskare som redan har ett projektbidrag har avförts utan granskning. Om beredningsgruppen bedömer att en projektbidragsansökan från en forskare som har ett pågående projektbidrag från ett annat vetenskapsområde är samma projektidé som det tidigare ska den ansvarige handläggaren meddelas. Ansökan kan då komma att avföras av formella skäl. En översikt över vilka övriga bidrag som kan sökas/innehas samtidigt återfinns i bilaga 3. Att avföra ansökningar av formella skäl En ansökan kan avföras av formella skäl, vilket innebär att den avförs från vidare beredning utan att bli kvalitetsbedömd eller betygsatt. För att en ansökan ska avföras av formella skäl krävs ett myndighetsbeslut. Ett ämnesråd, eller en beredningsgrupp, ska därför inte själv besluta om att avföra en ansökan av formella skäl. Om en granskare under bedömningsarbetet identifierar anledningar till att en ansökan bör avföras av formella skäl har han eller hon dock ett ansvar att påtala detta för beredningsgruppens handläggare, som sedan övertar ansvaret för att hantera ärendet vidare. Normalt räcker det att granskaren framför det skälet under beredningsgruppsmötet. VR-handläggaren övertar sedan ansvaret för den vidare hanteringen. 3.6 Riktlinjer för beredningsgruppens skriftliga yttrande Under beredningsgruppsmötet utformas beredningsgruppens yttrande, som är slutprodukten av den granskningsprocess som varje ansökan genomgår. Gruppyttrandet är därför ett mycket viktigt dokument och utgör myndighetens beslutsunderlag i ärendet och skickas i ett senare skede till den sökande. Det är viktigt att yttrandet är konsistent med betyget och förslaget till beslut samt innehåller de klargöranden som kan behövas. Beredningsgruppen bör särskilt beakta att de vägledande frågorna finns kommenterade i yttrandet (se avsnitt 3.4). Förslaget till yttrande som skrivits in i VR-Review innan beredningsgruppsmötet ligger till grund för det slutgiltiga yttrandet. Förslaget till yttrande modifieras efter beredningsgruppens gemensamma bedömning av ansökan. Förslagsställaren har uppdraget att skriva in gruppyttrandet i VR-Review senast en vecka efter avslutat beredningsgruppsmöte. Ordförande kan komma att be förslagsställaren om kompletteringar i yttrandet efter att tidsfristen passerat. BEREDNINGSHANDBOK NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP

20 4. BEREDNING AV ÖVRIGA ANSÖKNINGAR INOM BEREDNINGSGRUPPEN För beredningen av ansökningar om Bidrag till framstående yngre forskare, INCA och RFI gäller i viss mån andra eller kompletterande riktlinjer, vilka specificeras nedan. 4.1 Rambidrag Beredningsgruppen bedömer de ansökningar om Rambidrag för strategisk energiforskning och Rambidrag för strategisk forskning inom informations- och kommunikationsteknik som faller inom beredningsgruppens ämnesområde. Ansökningarna kan bedömas av mer än en beredningsgrupp. Bedömning av den vetenskapliga kvaliteten sker på samma sätt som för vanliga projektansökningar, förutom att större vikt ska läggas vid forskargruppens sammansättning vid bedömning av sökandes meriter. I ett andra steg bedöms ansökningarna av särskilda paneler, som bedömer den strategiska relevansen och en sammanvägd bedömning, samt rangordnar ansökningarna. Eftersom de särskilda panelerna har internationella granskare ska yttrandena vara skrivna på engelska. 4.2 Ansökningar om bidrag till framstående yngre forskare Beredningsgruppen bedömer de ansökningar om bidrag till framstående yngre forskare som faller inom beredningsgruppens ämnesområde. Bedömning av den vetenskapliga kvaliteten sker på samma sätt som för vanliga projektansökningar med undantaget att bedömningskriteriet Genomförbarhet/Feasibility inte ska användas vid bedömningen. Ansökningarna ska inte heller jämföras direkt med ansökningar om projektbidrag utan bedömas i konkurrens med övriga ansökningar inom satsningen. Bidrag till framstående yngre forskare konkurrerar om en särskilt avsatt budget för ändamålet. Vid beredningsgruppsmötet ska gruppen enas om en gemensam bedömning av den vetenskapliga kvaliteten och sedan nominera de starkaste ansökningarna för vidare bedömning i en övergripande internationell panel. Lägsta betygsnivå för de ansökningar som kan nomineras till den internationella panelen, liksom hur många, meddelas inför mötet. De ansökningar som nomineras från beredningsgruppen ska dock rangordnas inbördes. Nomineringarna bör göras så att det återspeglar söktrycket för män och kvinnor. För den internationella panelens arbete är det av stor vikt att beredningsgruppens yttrande som ska vara skrivet på engelska tydligt anger ansökans styrkor och svagheter och att underlaget alltså kan tjäna som utgångspunkt för panelens arbete. Förutom beredningsgruppernas yttrande kommer panelen också att kunna ta del av ansökningarna. Den övergripande panelen skall dock inte överpröva den ämnesspecifika, vetenskapliga bedömningen utan skall främst bedöma den sökandes potential att bli internationellt ledande inom sitt fält. 4.3 INCA ansökningar De ansökningar om International Career Grant (INCA) som faller inom beredningsgruppens område ska också bedömas av beredningsgruppen. Den vetenskapliga kvaliteten bedöms här utifrån samma bedömningskriterier som vanliga projektbidragsansökningar. Inget av de tre delkriterierna för vetenskaplig kvalitet ska väga tyngre än andra. Utöver det underlag som normalt finns i en ansökan innehåller INCA-ansökningar bilaga C7, (Värdinstitution i utlandet), som också ska utgöra en del av kvalitetsbedömningen. Bilaga V (Andra redogörelser/ karriärutvecklingsplan) eller bilaga Z (Ethical issues table) ska dock inte bedömas i detta steg. Vid beredningsgruppsmötet ska gruppen enas om en gemensam bedömning av den vetenskapliga kvaliteten. För varje INCA-ansökan ska beredningsgruppen: sätta betyg, skriva yttrande (på engelska), BEREDNINGSHANDBOK NATURVETENSKAP OCH TEKNIKVETENSKAP