UF:2014 UTVECKLINGSFORSKNING. beredningshandbok

Transkript

1 UF:2014 UTVECKLINGSFORSKNING beredningshandbok ansökningsomgång 2014

2 INNEHÅLL FÖRORD... 2 KONTAKTPERSONER... 3 TIDER FÖR INDIVIDUELLA BEREDNINGSGRUPPER... 4 UTGÅNGSPUNKTER OCH REGLER FÖR GRANSKNINGSARBETET... 5 BEREDNINGSPROCESSEN BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING BILAGOR BILAGA 1. TIDSSCHEMA FÖR BEREDNINGSARBETET BILAGA 2. PROJEKTBIDRAG INOM UTVECKLINGSFORSKNING (TIDIGARE U-FORSK) BILAGA 3. SWEDISH RESEARCH LINKS BILAGA 4. LEDAMÖTER UTVECKLINGSFORSKNING BILAGA 5. ANVÄNDARGUIDE TILL VR-REVIEW BILAGA 6. UPPGIFTER, ROLLER OCH ANSVAR I BEREDNINGEN BILAGA 7. VETENSKAPSRÅDETS JÄVSREGLER BILAGA 8. ALLMÄNNA RIKTLINJER BILAGA 9. VETENSKAPSRÅDETS JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI BILAGA 10. TRIAGEFÖRFARANDE GALLRING AV ANSÖKNINGAR BILAGA 11. RUTINER OCH POLICY FÖR RESOR VID VETENSKAPSRÅDET BILAGA 12. PRINCIPER FÖR ETIK: GODKÄNNANDEN OCH GOD FORSKNINGSSED... 60

3 FÖRORD Varmt välkommen som vetenskaplig granskare av ansökningar till Vetenskapsrådet inom området utvecklingsforskning. Vetenskapsrådet har regeringens uppdrag att utlysa, bereda, bedöma och besluta om ansökningar inom området utvecklingsforskning. Vi ansvarar för både projektbidrag och det internationella samarbetsbidraget Swedish Research Links. Denna handbok är tänkt att fungera som en hjälp för dig i ditt uppdrag som granskare. Den innehåller anvisningar och riktlinjer för hur beredning, bedömning och betygssättning går till inom området utvecklingsforskning och innefattar information om Vetenskapsrådets riktlinjer och policys. Vissa av instruktionerna skiljer sig från de som gäller inom andra av Vetenskapsrådets områden. Det är därför angeläget att du är väl förtrogen med de specifika instruktionerna även om du tidigare varit granskare inom något annat av Vetenskapsrådets områden. Läs därför noga igenom såväl instruktioner som bilagor. Du kommer också under arbetes gång att få information och stöd från Vetenskapsrådet och från ordföranden i din beredningsgrupp. Med förhoppning om att arbetet som granskare kommer att vara intressant och givande. Cecilia Stålsby Lundborg Vetenskaplig rådgivare för utvecklingsforskning, Vetenskapsrådet BEREDNINGSHANDBOK UTVECKLINGSFORSKNING

4 KONTAKTPERSONER Vi som arbetar med Utvecklingsforskning på Vetenskapsrådet och som ni kan kontakta om ni har några frågor är: Siri Jörgensen Bjarnar Anna Vallstedt Haeger Anna Herou Nina Frödin Britta Radeloff Ansvarig för beredningssamordning av ansökningar inom utvecklingsforskning. Kanslistöd för UF-1 (Humaniora, samhällsvetenskap och beteendevetenskap), UF-3 (Natur-, teknik- och miljövetenskap) och SRL (Swedish Research Links). Kanslistöd för UF-1 (Humaniora, samhällsvetenskap och beteendevetenskap) och UF-3 (Natur-, teknik- och miljövetenskap). Kanslistöd för UF-2 (Humaniora, samhällsvetenskap och beteendevetenskap) och UF-5 (Global hälsa) Ämnessakkunnig, kanslistöd för UF-2 (Humaniora, samhällsvetenskap och beteendevetenskap) och UF-5 (Global hälsa). Bidragsformsansvarig för Swedish Research Links program (SRL), kanslistöd för SRL. BEREDNINGSHANDBOK UTVECKLINGSFORSKNING

5 TIDER FÖR INDIVIDUELLA BEREDNINGSGRUPPER REWIEW PANEL Assessments reported in VR- Review by: Date for panel meeting Written evaluations updated in VRreview by main proposer by: Written evaluations approved by chair by: BEREDNINGSGRUPP UF-1: Humanities, social and behavioural sciences 25 Aug Sept 18 Sept 25 Sept UF-1: Humaniora, samhällsvetenskap och beteendevetenskap UF-2: Humanities, social and behavioural sciences 25 Aug Sept 18 Sept 25 Sept UF-2: Humaniora, samhällsvetenskap och beteendevetenskap UF-3: Natural, engineering and environmental sciences 1 Sept Sept 25 Sept 2 Oct UF-3: Naturvetenskap, teknik och miljö UF-5: Global health 8 Sept Sept 2 Oct 9 Oct UF-5: Global hälsa SRL: Swedish Research Links 15-sep 6-7 Oct 14 Oct 21 Oct SRL: Swedish Research Links BEREDNINGSHANDBOK UTVECKLINGSFORSKNING

6 UTGÅNGSPUNKTER OCH REGLER FÖR GRANSKNINGSARBETET I detta och följande kapitel beskrivs beredningsprocessen för dig som är utsedd som granskare i en av beredningsgrupperna inom Utvecklingsforskning. I avsnittet Bilagor kan du hitta mer detaljerad information om många av de moment som ingår, och du förväntas därför bekanta dig också med dessa. Introduktion till utvecklingsforskning Från och med 2013 stödjer Vetenskapsrådet området utvecklingsforskning och disponerar 170 miljoner av regeringens biståndsbudget till detta forskningsområde. Utvecklingsforskning som Vetenskapsrådet stödjer omfattar svensk forskning av särskild relevans för låg- och medelinkomstländer, samt stöd till forskningssamarbete mellan forskare i Sverige och forskare i dessa kategorier av länder. Med låg- och medelinkomstländer menas de länder som finns med på OECD/DAC:s lista (DAC list of ODA recipients). Forskningen ska vara relevant för de övergripande målen för Sveriges utvecklingssamarbete samt målen för politiken för global utveckling. Detta innebär att forskningen ska bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor och/eller bidra till en rättvis och hållbar utveckling. Medlen för utvecklingsforskning får enbart användas i enlighet med OECD:s biståndskommitté DAC:s riktlinjer för vad som kan klassificeras som bistånd. Under 2013 inrättade Vetenskapsrådet en interdisciplinär kommitté för utvecklingsforskning. Kommittén har som uppgift att utforma strategier och utveckla bedömningen av den vetenskapliga kvaliteten samt forskningens relevans för regeringens övergripande biståndspolitiska målsättningar på forskningsområdet samt att arbeta med integration av utvecklingsforskningen i Vetenskapsrådets verksamhet. I kommitténs ansvarsområde ingår två bidragsformer: projektbidrag inom utvecklingsforskning (tidigare U-forsk som hanterades av Sida) och Swedish Research Links (som redan tidigare har administrerats av Vetenskapsrådet). Kommittén beslutar om bland annat bidragen, ledamöter i beredningsgrupper samt utvecklingen av beredningsprocessen. Läs mer om kommittén här. Projektbidrag inom utvecklingsforskning Syftet med projektbidrag inom utvecklingsforskning är att stärka svensk forskning av särskild relevans för lågoch medelinkomstländer. Stöd ges till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom alla vetenskapliga områden och som är relevant för de övergripande målen för Sveriges utvecklingssamarbete samt målen för politiken för global utveckling. Forskningen kan syfta såväl till en omedelbar nytta som till framtagande av kunskap som är potentiellt betydelsefull för utlysningens mål och omfatta allt från grundläggande till tillämpad forskning. Swedish Research Links Syftet med bidraget är att stödja utveckling av långsiktiga forskningssamarbeten av hög kvalitet mellan svenska forskare och forskare från utvalda låg- och medelinkomstländer. Bidraget avser att stödja forskningssamarbeten inom områden som är relevant för låg- och medelinkomstländer och är baserad på principer om ömsesidig nytta, rättvisa och gemensamt utformade mål. Det långsiktiga målet är att bidra till ömsesidig vetenskaplig och socioekonomisk utveckling i de länder som deltar. Nyheter Projektbidrag inom utvecklingsforskning Flytten av medlen från Sida till Vetenskapsrådet förra året har inneburit ett par mindre förändringar. Sedan förra året kan den sökande söka för alla projektrelaterade kostnader, inklusive lönekostnader för samarbetande BEREDNINGSHANDBOK UTVECKLINGSFORSKNING

7 internationell forskare. Vidare finns heller inte något maxbelopp för vad den sökande kan söka i medel per år (på Sida var detta sek). Det är heller inte nödvändigt att bifoga intyg för att stärka forskningssamarbete med forskare i andra länder. Swedish Research Links I årets utlysning kan den sökande som har haft ett samarbete inom Swedish Research Links förut söka om bidrag med samma internationella partner igen förutsatt att ansökan rör en annan projektidé och att bidragsperioden för pågående bidrag slutar Beredningsgrupper År 2014 har Utvecklingsforskning fyra olika beredningsgrupper för projektbidrag och en beredningsgrupp för Swedish Research Links; UF-1 och UF-2 (Humaniora, samhällsvetenskap och beteendevetenskap), UF-3 (Natur-, teknik- och miljövetenskap), UF-5 (Global hälsa) och SRL (Swedish Research Links). En lista över ledamöterna finns under bilagor. Beredningsgruppernas uppgifter Beredningsgruppernas uppgift är i första hand att ta fram ett beslutsunderlag genom att kvalitetsbedöma det vetenskapliga innehållet i ansökningarna samt bedöma ansökningarnas relevans för utlysningens mål. Baserat på detta underlag fattar Kommittén för utvecklingsforskning det slutgiltiga finansieringsbeslutet. För att fullgöra bedömningsuppdraget ska respektive beredningsgrupp i korthet: Göra en kvalitetsbedömning och betygssättning av varje ansökan som omfattar beredningsgruppens ansvarsområde. Upprätta ett yttrande för varje ansökan (med undantag för de som gallrats bort). Upprätta en prioriteringslista över ansökningarna samt förslag till bidragbelopp Återrapportera om granskningsprocessen till Kommittén för utvecklingsforskning. Rollfördelning Beredningsgrupperna och dess ordförande har utsetts av Kommittén för utvecklingsforskning. Ordföranden är ansvarig att leda beredningsgruppens arbete enligt Vetenskapsrådets riktlinjer (se utförlig beskrivning av ansvar i bilaga Uppgifter, roller och ansvar ). Han eller hon är ansvarig för att beredningsgruppen når en gemensam bedömning för varje individuell ansökan, samt ytterst ansvarig för att yttrandena överensstämmer med det som beredningsgruppen enats om. Ordförande utser en vice ordförande inom gruppen som leder beredningsgruppsmötet då ordförande måste lämna möteslokalen vid jäv eller av andra skäl. Som granskare eller förslagsställare är du skyldig att inlämna bedömningar enligt angivna tider (se avsnittet Tider för individuella beredningsgrupper) och att följa Vetenskapsrådets policy i ditt granskningsarbete, samt att närvara vid beredningsgruppsmöten. Förslagsställaren presenterar ansökan och eventuella externa yttranden på beredningsmötet, tar ett särskilt ansvar för att granska projektets budget samt skriver det skriftliga yttrandet utifrån gruppens diskussioner. Varje beredningsgrupp har en ansvarig handläggare samt en forskningssekreterare från Vetenskapsrådet vilkas uppgifter är att bistå ordförande i planeringen av mötet, ansvara för den administrativa hanteringen i beredningen samt förmedla sakkunskap om hanteringsordning, regler, praxis etc. Ordföranden och Vetenskapsrådets personal upprätthåller gemensamt Vetenskapsrådets policy i beredningsarbetet. BEREDNINGSHANDBOK UTVECKLINGSFORSKNING

8 Regler, riktlinjer och principer Bedömning av vetenskaplig kvalitet I Vetenskapsrådets instruktion slås det i portalparagrafen fast att: "Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden". Den grundläggande principen för bedömning av den vetenskapliga kvaliteten är den sakkunniggranskning av ansökningar om forskningsbidrag som genomförs av de olika beredningsgrupperna inom respektive ämnesområde. Projektbidrag: Varje granskning ska utgå från fyra baskriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet nytänkande och originalitet, projektets vetenskapliga kvalitet, sökandes kompetens samt genomförbarhet vilka är tänkta att återge en ansökans kvalitetsprofil (se vidare under senare avsnitt). Swedish Research Links: Granskning av ansökningar omfattar bedömning av fem baskriterier nytänkande och originalitet, projektets vetenskapliga kvalitet, sökandes kompetens, genomförbarhet samt komplementaritet av forskningen (mervärde av forskningssamarbete) som tillsammans ska beskriva ansökans vetenskapliga kvalitet. Bedömning av relevans för utlysningen mål Relevansen bedöms separat från ansökans vetenskapliga kvalitet och inkluderas inte i det sammanfattande betyget (overall grade). Forskningen som stöds inom området utvecklingsforskning i form av Projektbidrag samt Swedish Research Links ska vara relevant för de övergripande målen för Sveriges utvecklingssamarbete samt målen för politiken för global utveckling. Detta innebär att forskningen ska kunna bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor och/eller att bidra till en rättvis och hållbar utveckling. Ansökningarna kommer att bedömas avseende vetenskaplig kvalitet samt relevans för målen med utlysningen, där vetenskaplig kvalitet är det överordnade kriteriet. Forskningen kan syfta såväl till en omedelbar nytta som till framtagande av kunskap som är potentiellt betydelsefull för utlysningens mål och omfatta allt från grundläggande till tillämpad forskning. För att kunna komma ifråga för finansiering ska den sökande tydligt visa att projektet är relevant för målen med utlysningen (Bilaga c1, Relevans för den särskilda utlysningen/satsningen). Den sökande har fått nedanstående beskrivning som vägledning: Relevant forskning syftar till att identifiera problem som drabbar främst de mest utsatta kvinnorna och männen, flickorna och pojkarna i låg- och medelinkomstländer, samt bidra till att finna lösningar på dessa problem. Forskningen ska vidare bidra till en rättvis och hållbar utveckling i låg- och medelinkomstländer. Vidare uppmuntras forskningen att identifiera nya faktorer av relevans för utveckling i låg- och medelinkomstländer samt beröra globala problem med signifikant påverkan på dessa länder. Samarbete(n) med forskare i låg- och medelinkomstländer uppmuntras. Utöver beskrivning av den generella relevansen har den sökande även fått instruktionen att beskriva (i Bilaga c1) hur projektet relaterar till målen beskrivna i regeringens policy för miljö och klimatfrågor samt policyn för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll i svenskt internationellt utvecklingssamarbete. Efter att utlysningarna öppnat antog regeringen i mars i år en ny biståndspolitiskt plattform. Denna har ersatt en rad olika policydokument, bland annat de om miljö och klimat samt jämställhet som vi har bett den sökande relatera sin forskning till. I och med att de två individuella policyerna gällde vid utlysningens start är det dock dessa som gäller för bedömningen av relevans av dessa frågor (se länkar under rubriken Läs mer på regeringens hemsida). För att få en överblick kan det ändå vara bra för dig som granskare att titta igenom den biståndspolitiska plattformen, Regeringens biståndspolitiska plattform. BEREDNINGSHANDBOK UTVECKLINGSFORSKNING

9 Gäller enbart Swedish Research Links Sökande ska tydligt visa att forskningen, förutom relevansen för de övergripande målen för Sveriges utvecklingssamarbete, även är relevant för utlysningens andra huvudmål vilket är utveckling och etableringen av långsiktiga forskningssamarbeten mellan svenska forskare och forskare från utvalda låg- och medelinkomstländer. Läs mer på regeringens hemsida: Bistånd och utveckling Forskning för utveckling - Policy för forskning inom det svenska utvecklingssamarbetet /08:89 Globala utmaningar vårt ansvar. Skrivelse om Sveriges politik för global utveckling Policy för miljö och klimatfrågor inom svenskt utvecklingssamarbete På lika villkor Policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll inom svenskt internationellt utvecklingssamarbete Jäv En process med sakkunniggranskning innebär att granskningen av ansökningar utförs av forskare som själva utgör en del av det kollektiv av forskare som ansöker om bidrag. Detta skapar en speciell risk för jäv (särskilt s.k. delikatessjäv). För att undvika jävssituationer i beredningsarbetet har Vetenskapsrådet etablerat strikta interna riktlinjer (se under bilagor för en utförlig beskrivning). Alla ledamöter är skyldiga att i förekommande fall anmäla jäv i förhållande till de ansökningar hon eller han ska granska. Vid eventuell oklarhet rådgörs med ordförande eller Vetenskapsrådets personal. Ytterst är det myndigheten som är ansvarig. I de fall där jäv föreligger utses annan granskare. Beredningsgruppsledamöterna (inklusive ordföranden) får inte själva vara huvudsökande för en ansökan som beredningsgruppen behandlar. Vid alla typer av jäv ska den som är jävig lämna lokalen när ärendet behandlas och jäv antecknas i ett särskilt jävsprotokoll. Även fall där jäv prövas men inte anses föreligga ska protokollföras. Jämställdhet Vetenskapsrådet ska främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde. Mot den bakgrunden har Vetenskapsrådets styrelse beslutat om en jämställdhetsstrategi (se detaljer under Bilagor). Ett av de operationella målen i jämställdhetsstrategin är samma beviljandegrad för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till stödformen. Detta mål ska beaktas av alla instanser involverade i bedömning, beredning och beslut avseende ansökningar om forskningsbidrag. Varje enskild beredningsgrupps ska därför ha jämställdhetsaspekter i åtanke under hela granskningsarbetet. Innan en beredningsgrupp fastställer sitt förslag till bidragsfördelning ska beviljandegraden i förslaget och den genomsnittliga bidragsstorleken räknas ut för kvinnor respektive män. Jämställdhet ska användas som ett randvillkor för prioritering av kvalitetsmässigt likvärdiga (eller nära likvärdiga) ansökningar. I dessa fall ska ansökningar från underrepresenterat kön ges högre prioritet. Eventuella skillnader i beviljningsgrader och bidragsnivåer ska alltid kommenteras skriftligt och det är ordförandes ansvar att se till att det sker. Unga forskare Vetenskapsrådets styrelse har slagit fast att ämnesråd, råd och kommittéer, med bibehållande av höga kvalitetskrav, ska ge goda förutsättningar för forskare i början av sin karriär. Som ett riktvärde bör därför minst en 1/3 av det årliga beslutade totalbeloppet för projektstöd samt stöd till anställningar och stipendier för varje ÄRK fördelas till unga forskare dvs. forskare med mindre än 8 års karriärålder. BEREDNINGSHANDBOK UTVECKLINGSFORSKNING

10 Bidragsperioder och belopp Vetenskapsrådet har beslutat om riktlinjer för att öka långsiktigheten och förbättra förutsättningarna för forskning genom att stöd till forskare utvecklas mot genomsnittligt högre bidragsbelopp och mot genomsnittligt längre bidragsperioder. För projektbidrag innebär detta: Medelbidragsnivån för projektbidrag bör inte vara mindre än förra årets ansökningsomgång (ca kr per år). Längre bidragsperioder än 3 år ska fasas in över tiden. I år innebär det att ca 20 % av ansökningarna kan beviljas bidrag i fyra år, och resterande bidrag max 3 år. En ansökan kan aldrig beviljas fler år än som sökts. För Swedish Research Links är maximalt sökbart belopp kr per år och bidragsperioden är 3 år. Beredningsgruppernas primära uppgift är att bedöma ansökningars vetenskapliga kvalitet. Beredningsgrupperna ska inte väga in olika nivåer för indirekta kostnader i den vetenskapliga bedömningen. Beredningsgrupperna bör göra en rimlighetsbedömning av ansökans föreslagna budget i relation till projektets genomförande och kan då föreslå nedskärningar i projektets budget. Utlämnande av handlingar Fram till det att bidragsbesluten är publicerade är alla uppgifter om beredningens utfall konfidentiella. Om någon begär att få ta del av en ansökan eller hur den har bedömts ska de hänvisas till respektive beredningsgrupps handläggare. BEREDNINGSHANDBOK UTVECKLINGSFORSKNING

11 BEREDNINGSPROCESSEN I detta och följande kapitel beskrivs beredningsprocessen. I avsnittet Bilagor kan du hitta mer detaljerad information om många av de moment som ingår. I korthet innebär granskningsprocessen följande: Varje ansökan till Swedish Research Links bedöms av tre granskare, medan fem granskare bedömer varje ansökan till Projektbidrag. En av granskarna är utsedd till förslagsställare, och ansvarar därmed för att föredra ansökan vid sammanträdet och också för att skriva det slutliga yttrandet. Förslagsställaren har även ett särskilt ansvar att granska projektets budget för sina ansökningar samt att presentera eventuella externa yttranden. Varje granskare bedömer var och en av sina tilldelade ansökningar genom att betygssätta och ranka den (gäller enbart Projektbidrag). Beredningsgruppen träffas för att diskutera samtliga ansökningar, enas om en gemensam betygssättning, skriftligt yttrande och slutlig prioritering av ansökningarna samt förslag till finansiering. Beslut fattas om ansökan Före beredningsgruppsmötet Innan granskningsarbetet påbörjas Utlysning och rekrytering av beredningsgrupper vår 2014 Beredningsgrupperna tillsätts under våren och beslut fattas av kommittén för utvecklingsforskning. En lista på ledamöterna 2014 hittar du under Bilagor. Utlysningen för bidragen inom utvecklingsforskning (17 februari till 2 april för 2014) är öppen för sökande under våren. Det är viktigt att du som granskare läser igenom utlysningstexten för att se vilka instruktioner som den sökande har fått (se utlysningstexten under Bilagor). Lämna personuppgifter och anmäl jäv i VR-Review maj VR har ett webbaserat verktyg för beredningen, VR-Review ( Inloggningsuppgifter för VR-Review får du via e-post av VRs personal. I VR-Review lämnar du dina personuppgifter som underlag för arvoden, anmäler jäv samt fyller i betyg och förslag till yttrande/minnesanteckningar/utlåtanden. Här anger du även i vilken form som du vill ha ansökningarna (som filer på USB och/eller papperskopior), samt leveransadress för juni månad när ansökningarna skickas ut. Ansökningarna kan också läsas och skrivas ut från VR-Review. En utförlig guide till VR-Review hittar du under bilagor. Du är som ledamot skyldig att i förekommande fall anmäla jäv i förhållande till ansökningarna i din beredningsgrupp. Detta gör du i VR-Review. Det är viktigt att du redan från början uppmärksammar alla jävsförhållanden så att ansökningarna kan fördelas på rätt granskare. Om du upptäcker jäv vid senare tillfälle måste du omedelbart anmäla detta till Vetenskapsrådet via e-post till bgusrl@vr.se. Fördelning av ansökningar på beredningsgrupp, granskare och förslagsställare maj Varje ansökan i en beredningsgrupp för projektbidrag läses av fem granskare inom projektbidrag respektive tre granskare inom Swedish Research Links, varav en person är förslagsställare. Inom projektbidrag läser ordföranden och betygsätter alla ansökningar, men är inte förslagsställare för någon ansökan. Ett förslag på fördelning av ansökningar mellan ledamöter görs av VRs personal som skickar detta till ordföranden i slutet av maj. Ordföranden påtalar eventuella korrigeringar och godkänner slutgiltig placering av ansökan i beredningsgruppen samt fördelning på granskare och förslagsställare. Vetenskapsrådets personal fördelar sedan ansökningarna i VR-Review på granskare och förslagsställare. BEREDNINGSHANDBOK UTVECKLINGSFORSKNING

12 Beredningskonferens 22 Maj På konferensen går vi bland annat igenom och diskuterar regler och riktlinjer i beredningsprocessen, jävspolicy, jämställdhetsstrategi och redovisar statistik för årets ansökningar. Utrymme kommer också att finnas för att gå igenom de ansökningar som gruppen blivit tilldelade och göra vissa korrigeringar på fördelning mellan granskare och förslagsställare. Utskick av ansökningarna Juni Ansökningarna skickas i den form och till den leveransadress som du tidigare angivit i VR-Review. Det individuella granskningsarbetet juni till augusti/september Under en period på två månader granskar du och betygsätter dina ansökningar. Du kommer att vara granskare på ett antal ansökningar och förslagställare på ett mindre antal. Som förslagställare förväntas du att förutom betygsättningen också att presentera ansökan på beredningsgruppsmötet, det kan därför underlätta att skriva ett förslag till yttrande (detta kan du sedan utgå ifrån när du ska skriva det slutliga yttrandet efter beredningsgruppens diskussioner). Du uppmanas också att närmre granska budgetens rimlighet för de ansökningar där du är förslagsställare. Utförliga instruktioner för granskning och betygsättning av ansökningarna hittar du i nästa avsnitt. I korthet innebär granskningen tre moment som ska inrapporteras till VR-Review: 1) Betygsättning av bedömningskriterier av alla dina ansökningar 2) Inbördes rankning av alla de ansökningar du bedömt både som granskare och förslagsställare (OBS! gäller enbart projektbidrag) 3) Formuläret Förslag till yttrande kan med fördel användas för skriftliga kommentarer på de ansökningar där du är förslagsställare, då texten går att kopiera över till det slutliga yttrandet och korrigeras efter beredningsgruppens diskussioner. Sista dag att rapportera in i VR-Review är 25 augusti för UF-1 och UF-2; 1 september för UF-3; 8 september för UF-5 och 15 september för SRL. Under beredningsgruppsmötet Gallring av ansökningar Triage I de fall beredningsgruppen har många ansökningar, kan ordföranden i samråd med VRs personal välja att börja mötet med ett s.k. triageförfarande eller gallring av ansökningar. Som underlag ligger gruppens betyg samt rankning av ansökningarna (OBS! gäller enbart för projektbidrag). De ansökningar som tas bort i triaget kommer inte att diskuteras vidare på mötet, vilket möjliggör utförligare diskussioner av de ansökningar som håller hög vetenskapligt kvalitet och som har en rimlig chans att bli finansierade. För de ansökningar som triageras ska gruppen enas om ett sammanfattande betyg (overall grade) samt relevansbetyg för varje ansökan. Marginalen för att gallra bort ansökningar ska vara stor, mer än 50 % ska aldrig gallras och ansökningar med ett sammanfattande betyg på 5 eller högre ska inte triageras bort. Notera att en ledamot alltid har möjlighet att föra tillbaka en triagerad ansökan till diskussionen om den önskar det under beredningsmötets gång. De triagerade ansökningarna får inte ett skriftligt yttrande. Mer om triageförfarandet hittar du under Bilagor. Relevansgallring Den sökande ska motivera relevansen med projektet för utlysningens mål i Bilaga c1. De ansökningar som beredningsgruppen gemensamt bedömer inte uppfyller detta krav (d.v.s. har relevansbetyg 1) kan gallras bort i början av mötet. Dessa ansökningar diskuteras då inte vidare på mötet och får ett yttrande som innehåller en standardfras avseende relevansen, samt betyg för kriteriet Overall grade. BEREDNINGSHANDBOK UTVECKLINGSFORSKNING

13 Diskussion och prioritering av ansökningar På mötet föredras och diskuteras resterande ansökningarna med utgångspunkt från de olika betygskriterierna och i diarienummerordning. Du föredrar då de ansökningar där du är förslagsställare med en kort presentation av ansökans innehåll och med fokus på ansökans styrkor och svagheter. Eventuella externa yttranden ska också presenteras av förslagsställaren. Gruppen kommer sedan genom diskussionen fram till gemensamma betyg för samtliga betygskriterier, samt de styrkor och svagheter som ska tas upp i yttrandet till den sökande. När alla ansökningar har gåtts igenom kommer beredningsgruppen fram till en gemensam prioriteringslista över ansökningarna, där vetenskaplig kvalitet ska vara det avgörande kriteriet. I de fall som den vetenskapliga kvaliteten anses vara jämförbar mellan olika ansökningar, kan relevansaspekterna vägas in. Vid prioritering av kvalitetsmässigt likvärdiga (eller nära likvärdiga) ansökningar ska jämställdhet användas som ett randvillkor och ansökningar från underrepresenterat kön ges högre prioritet. Förslag till budget för prioriterade ansökningar Beredningsgrupperna ska även ge förslag till budget för de projekt som de vill prioritera. De bör göra en rimlighetsbedömning av ansökans föreslagna budget och kan då föreslå nedskärningar. Förslagsställaren har då ett särskilt ansvar att göra en första bedömning av detta som sedan diskuteras av hela beredningsgruppen. Beredningsgrupperna ska inte väga in olika nivåer för indirekta kostnader i den vetenskapliga bedömningen. För projektbidrag finns idag inget tak för hur stort belopp den sökande kan söka för. Det betyder dock inte automatiskt att alla som beviljas kan få hela det belopp de söker för. Ju större belopp som beviljas, desto färre bidrag kan beviljas totalt. En avvägning bör därför ske mellan föreslagna nivåer på belopp och antal ansökningar som kan föreslås finansiering, där en medelbidragsnivå på runt tkr per år bör eftersträvas för projektbidrag. Den högsta belopp som kan beviljas till projekt inom Swedish Research Links är kr/år. Det kan dock inte beviljas mer än den belopp den sökande har sökt för. Även för ansökningar inom Swedish Research Links bör beredningsgrupperna göra en rimlighetsbedömning av ansökans föreslagna budget i relation till projektets genomförande, kontrollera att projektkostnader inte överstiger kr/år och kan också föreslå nedskärningar i projektets budget. Skriftliga yttranden Som förslagsställare för en ansökan ansvarar du för att ta anteckningar på beredningsgruppsmötet om det som ska stå i beredningsgruppens slutliga yttrande. Yttrandet skickas alltid ut till de sökande när bidragsbeslutet är fattat och det är viktigt att de skriftliga kommentarerna i detta yttrande är informativa och återspeglar ansökans betyg och belyser ansökans styrkor och svagheter. De gallrade ansökningarna kommer dock inte att få ett skriftligt yttrande. Återrapportering från beredningsgruppen Beredningsgruppernas erfarenhet av de behandlade ansökningarna samt beredningsprocessen är viktiga för Vetenskapsrådets arbete. Gruppen kommer därför att på mötet diskutera ett antal punkter avseende bland annat trender inom ansökningarna, beredningsgruppens sammansättning och jämställdhetsaspekter. Efter beredningsgruppsmötet Skriv in gruppyttrande i VR-Review På de ansökningar där du är förslagsställare är du ansvarig för att skriva beredningsgruppens slutliga yttrande i VR-Review, som representerar gruppens samlade omdöme enligt diskussionen på beredningsmötet. Det är därför viktigt att du har tagit anteckningar över gruppens bedömning av en ansökans styrkor och svagheter på beredningsgruppsmötet. Alla yttranden ska vara inskrivna i VR-Review senast en vecka efter avslutat BEREDNINGSHANDBOK UTVECKLINGSFORSKNING

14 beredningsgruppsmöte. Instruktioner för hur ett yttrande ska utformas hittar du i nästa avsnitt. Ordföranden är ansvarig för att godkänna alla yttranden för att säkerställa att de motsvarar beredningsgruppens bedömning samt att korrigera vid behov. Sista datum för ordförandens godkännande är två veckor efter beredningsgruppmötet. Efter det gås yttranden igenom av Vetenskapsrådets personal, som tar kontakt med ordföranden eller förslagsställaren om korrigeringar behövs göras. Bidragsbeslut oktober/november Beslut om vilka ansökningar som ska beviljas tas den 27 oktober av Kommittén för utvecklingsforskning och annonseras sedan på Vetenskapsrådets hemsida i början av november. De sökande får sedan en skriftlig underrättelse av beslut. BEREDNINGSHANDBOK UTVECKLINGSFORSKNING

15 BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING Bedömningskriterier Bedömningen av en ansökan görs genom Vetenskapsrådets gemensamma betygsskala. Det som du som granskare ska betygsätta är nedanstående kvalitetskomponenter, så kallade baskriterier. Observera att för Swedish Research Links ska utöver de fyra baskriterier ett ytterligare kriterium (Complementarity of the research) bedömas. 1) Bedömningen av den vetenskapliga kvaliteten för en ansökan görs med fyra baskriterier för projektbidrag och fem baskriterier för Swedish Research Links. Novelty and originality Scientific quality of the proposed research Merits of the applicant(s) Feasibility Complementarity of the research OBS! gäller bara för Swedish Research Links 2) Ovanstående delkriterier vägs samman till ett sammanfattande, övergripande betyg, för vetenskaplig kvalitet. OBS! för Swedish Research Links ingår även Complementarity of the research som delkriterium i detta betyg. Overall grade 3) Bedömningen av relevansen för utlysningens mål görs med ett separat kriterium. Relevance to program objectives Nedan hittar du en utförligare beskrivning av alla kriterierna. Vissa kriterier bedöms på en sjugradig skala, medan andra bedöms med hjälp av en tregradig skala. Betygen skrivs in i minnesanteckningar eller förslag till yttrande i VR Review beroende på om du är granskare eller förslagsställare på en ansökan. Baskriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet Novelty and originality/nytänkande och originalitet (betygskala 1-7) Vägledande frågor: Does the project convincingly challenge prevalent opinions and practice? Is there potential for the creation of new knowledge, exciting new ideas and approaches, directions for research and understanding of the research field? Does the project include use of novel technologies/methodologies, or innovative application of existing methodologies/technologies in new areas? Scientific quality of the proposed research/ Projektets vetenskapliga kvalitet (betygskala 1-7) Vägledande frågor: Is the project scientifically significant? Does the overall design of the project, its research questions and hypotheses meet the standards of highest quality? Are the scientific/intellectual merits of the proposed research clear, convincing and compelling? Does the proposed project have the character of thoroughness, e g in its definition of the problem and proposed solutions, and review of the state of the art? Merits of applicant(s) (for Swedish Research Links: Swedish and international applicant) / Sökandes kompetens (betygskala 1-7) Vägledande frågor: Do the applicants have sufficient research experience, expertise, level of independence and scientific network for implementation of the proposed project? BEREDNINGSHANDBOK UTVECKLINGSFORSKNING

16 Of what merits are the previous publications and other scientific achievements (e.g. supervisor experience, external funding) in relation to stage of career and active time for research: do these show a distinct and independent line of research or in case of a researcher in his/her early career stage, the potential of such? Focus is on the most relevant and important reports, with emphasis on quality rather than quantity Is there ability to successfully disseminate research findings? OBS för Swedish Research Links: Is there appropriateness of the team members, if applicable, in terms of availability and complementarities of all the relevant expertise, and in how the different roles and responsibilities are distinguished? Feasibility/Genomförbarhet (betygskala 1-3) Vägledande frågor: Is the general design, including time schedule and budget, optimal for implementing the proposed project? Does the proposed project (Collaboration project) include the availability and accessibility of relevant personnel, skills, equipment, facilities/infrastructures and other necessary resources? Is the environment suitable for carrying out the proposed research? Are the proposed research methods, infrastructures, equipment and fieldwork appropriate? OBS för Swedish Research Links: Does the project aim to establish long-term research collaboration and contain a realistic plan for how to raise funds for such collaboration? Complementarity of the research (the added value of the research collaboration)/komplementaritet av forskningen (mervärdet av forskningssamarbetet) (betygskala 1-7) OBS! Gäller enbart Swedish Research Links, inte projektbidrag Vägledande frågor: Is there appropriateness of the team members in terms of availability and complementarities of all the relevant expertise, and in how the different roles and responsibilities are distinguished? Does the cooperation bring mutual added value to the research; compared to if the partners were not working together? Can the cooperation lead to transfer of knowledge between applicants? To which extent is the collaboration based on principles of co-design, mutual benefit and equality? Does the project partnership have an appropriate gender balance? Sammanvägning till ett övergripande betyg Overall grade/ Sammanfattande betyg (betygskala 1-7) Ovanstående delkriterier vägs ihop till ett sammanfattade betyg som den samlade bedömningen av ansökans vetenskapliga kvalitet. Relevansbetyg ingår inte i detta. Baskriterierna ska tjäna som bedömning av enskilde komponenter och inte som poäng som summeras mekanisk till det sammanvägda betyget för ansökans vetenskapliga kvalitet. Betyget kan alltså inte vara ett medelvärde eller summering av delbedömningarna. Granskare, och i förlängningen gruppen/panelen, måste i varje enskilt fall ta ställning till vilken kvalitet som en ansökan uppnår i ett helhetsperspektiv. Projektbidrag inom utvecklingsforskning: De fyra baskriterier; Novelty and originality, Scientific quality of the proposed research, Merits of applicant och Feasibility vägs ihop till den samlade bedömningen Overall grade. I den bedömningen bör kriteriet Projektets vetenskapliga kvalitet vara vägledande. I normalfallet kan dock inte en stark bedömning av endast ett kriterium väga upp för en ansökans övriga svagheter vid sammanvägning. Samarbetsbidrag inom Swedish Research Links: I den samlade bedömningen av ansökans vetenskapliga kvalitet ingår utöver de fyra baskriterier som gäller för projektbidraget även Complementarity of the research, som femte kriterium. Vetenskapsrådet eftersträvar BEREDNINGSHANDBOK UTVECKLINGSFORSKNING

17 ansökningar av hög vetenskaplig kvalitet. I det sammanfattande betyget (Overall grade) för ansökningar inom Swedish Research Links kan kriteriet Complementarity of the research vara vägledande. Relevanskriterium Relevance to program objectives/ Relevans för den särskilda utlysningen/satsningen (betygskala 1-3) Bedömingen av relevansen utgår primärt från den sökandes motivering i Bilaga c1 (se instruktioner till sökande i utlysningstexten under Bilagor). Relevans bedöms separat från vetenskaplig kvalitet och ingår inte i det sammanfattande betyget. Den sökande har ombetts att motivera relevansen enligt tre kriterier; Generell relevans för utlysningens mål, Relevans ur ett jämställdhetsperspektiv samt relevans för miljö- och klimatfrågor. Relevansbetyget för ansökningar om projektbidrag inom utvecklingsforskning ska primärt återspegla den generella relevansen för utlysningens mål. För Swedish Research Links ingår utöver de tre ovanstående kriterierna även relevans för utveckling av långsiktigt forskningssamarbete mellan svenska forskare och forskare i låg- och medelinkomstländer. Ansökningar för Swedish Research Links ska vara relevanta för båda målen; etablering av långsiktiga forskningssamarbeten och de övergripande målen för Sveriges utvecklingssamarbete. För båda bidragsformer kan relevans ur ett jämställdhetsperspektiv samt relevans för miljö- och klimatfrågor vägas in positivt i betyget, men ska inte vara avgörande för betyget. 1. General relevance to program objectives/ Generell relevans för utlysningens mål Vägledande frågor: Does the proposed project match to the relevance description in the call objectives? Does the proposed research have the potential to create opportunities for poor people in low- and middleincome countries to improve their lives? Does the proposed research promote equitable and sustainable development in low- and middle-income countries? 2. Relevance for gender equality/ Relevans ur ett jämställdhetsperspektiv Vägledande frågor: Does the project adequately consider aspects of gender equality in its design and execution? OBS för Swedish Research Links: Does the project partnership have an appropriate gender balance? 3. Relevance to environmental and climate issues/ Relevans för miljö- och klimatfrågor Vägledande frågor: Does the project consider environmental and climate issues in its design and execution? 4. Relevance for the Development of long-term research partnerships/ Etablering av långsiktigt forskningssamarbete. OBS! Enbart för Swedish Research Links Vägledande frågor: Can three-year collaboration support lead to the establishment of a long-term research partnership? Does the collaborative research contribute to the establishment of new researcher-to-researcher relationships? If principal investigators have collaborated before is the proposed collaboration based on a new research topic? What were the experiences of that previous collaboration? Can additional funding lead to new collaborative research proposals with realistic ideas how to obtain funding? BEREDNINGSHANDBOK UTVECKLINGSFORSKNING

18 Betygskalor Den sjugradiga betygsskalan OUTSTANDING / Enastående 7 Exceptionally strong application with neglible weaknesses/ Exceptionellt stark ansökan med försumbara svagheter EXCELLENT / Utmärkt 6 Very strong application with negligible weaknesses / Mycket stark ansökan med försumbara svagheter VERY GOOD TO EXCELLENT / Mycket bra till utmärkt 5 Very strong application with minor weaknesses / Mycket stark ansökan med mindre svagheter VERY GOOD / Mycket bra 4 Strong application with minor weaknesses / Stark ansökan med mindre svagheter GOOD / Bra 3 Some strengths, but also moderate weaknesses / Vissa styrkor men också vissa svagheter WEAK/Svag 2 A few strengths, but also a few major weakness or several minor weaknesses / Några styrkor men åtminstone en större svaghet eller ett flertal mindre svagheter POOR/Dålig 1 Very few strengths and numerous major weaknesses / Mycket få styrkor och ett flertal större svagheter Den tregradiga betygsskala som används för Genomförbarhet/Feasibility FEASIBLE/Genomförbart: 3 PARTLY FEASIBLE/Delvis genomförbart: 2 NOT FEASIBLE/Ej genomförbart: 1 Den tregradiga betygsskala som används för Relevance to program objectives/ Relevans för den särskilda utlysningens/satsningens mål VERY RELEVANT/Mycket relevant: 3 RELEVANT/Relevant: 2 NOT RELEVANT/Ej relevant: 1 BEREDNINGSHANDBOK UTVECKLINGSFORSKNING

19 Rankning av ansökningar om projektbidrag inom utvecklingsforskning Som granskare ska du rangordna de ansökningar som du läst och betygsatt (både som förslagsställare och granskare). Rangordningen ska vara ett komplement till betygsättningen när beredningsgruppens ansökningar jämförs med varandra. Granskaren rangordnar alla projektbidragsansökningar denne har läst och bedömt från 1-N, med den bästa ansökan som nummer 1 och N = det totala antalet ansökningar som granskaren bedömt. Rankningen ska baseras på ansökans vetenskapliga kvalitet i första hand. Vänligen notera att flera ansökningar inte kan ha samma rangordning! Varje ansökans rankning ska föras in i granskningsformuläret (Minnesanteckningar eller Förslag till yttrande). Rankningen ska ske så sent som möjligt i granskningsarbetet då förändringar kan ske i fördelningen av ansökningar inom gruppen, vilket kan påverka antalet tilldelade ansökningar, och därmed rankning, för varje beredningsgruppsledamot. Rankningen ska inlämnas vid samma datum som betygsättning (vanligtvis ca två veckor innan sammanträdet). Där ansökningar är av jämförbar kvalitet är det särskilt viktigt att beakta jämställdhetsaspekter avseende underrepresenterat kön. Varje granskares individuella rankning av sina ansökningar vägs samman till en preliminär gemensam rangordning att presenteras som ett diskussionsunderlag för beredningsgruppen tillsammans med betygsättningen. Den preliminära rangordningen ska i första hand vara en hjälp vid gruppens triagemöte när ansökningar gallras och som ett diskussionsunderlag på beredningsgruppsmötet. Rankningen ska inte användas som underlag för slutligt rankning och prioritering vid sammanträdet. Riktlinjer för skriftliga yttranden Formuläret Förslag till yttrande kan med fördel användas för att ge skriftliga kommentarer på de ansökningar där du är förslagsställare innan mötet. Denna text går att kopiera över till det slutliga yttrandet och sedan korrigeras efter beredningsgruppens diskussioner. Observera att yttrandet ska skrivas på engelska. Efter beredningsgruppsmötet är det alltså förslagsställarens ansvar att se till att yttrandet sammanfattar beredningsgruppens gemensamma kvalitetsbedömning. Detta innebär också att skriva in den betygsättning för de olika kriterierna som gruppen enats om på mötet. De ansökningar som triagerats får inget yttrande, utan enbart ett sammanvägt kvalitetsbetyg. Beredningsgruppens ordförande gör sedan en genomgång av och godkänner yttrandena i VR-Review. Om ändringar behövs göras kontaktar ordföranden förslagsställaren om detta. Beredningsgruppens forskningssekreterare gör en slutlig kontroll att yttrandets innehåll överensstämmer med Vetenskapsrådets riktlinjer och den vetenskapliga bedömningen. Yttrandet blir en offentlig handling och skickas till den sökande efter att bidragsbeslutet tagits. Generella råd och rekommendationer Yttrandet är främst till för den sökande och ska hjälpa denne att förstå grunderna för beredningsgruppens vetenskapliga kvalitetsbedömning och betygsättning. Det är därför viktigt att sakligt analysera ansökans huvudsakliga styrkor och svagheter. Försök att identifiera strukturella och metodiska problem, om sådana finns. De skriftliga motiveringarna måste överensstämma med gruppens betygssättning. Återkoppla med fördel till betygsskalans definitioner i motiveringarna. En projektansökan som får t ex betyg 4 ( stark ansökan med vissa svagheter ) ska också ha ett skriftligt omdöme som lyfter fram vad som gör projektet starkt och vilka svagheter gruppen ser. Det vanligaste misstaget är ett alltför positivt yttrande som inte identifierar några svagheter, trots att ansökan uppnått ett lägre betyg och inte finansieras. BEREDNINGSHANDBOK UTVECKLINGSFORSKNING

20 Yttrandet ska innehålla både betyg och skriftlig motivering för såväl baskriterier som det sammanvägda betyget. Yttrandet ska inte innehålla omfattande referat av den forskning som beskrivs i ansökan. Innehållet snarare än textens omfattning är väsentligt. Alltför summariska beskrivningar kan dock försvåra för den sökande att förstå beredningsgruppens bedömning. Kvantifierbara data, exempelvis exakt antal publikationer, liksom bibliometriska mått ska undvikas i yttrandet. Förslag till finansieringsbelopp ska inte anges i yttrandet, inte heller rekommendationer om att avslå eller bevilja en ansökan. Granskaren bör undvika att omnämna personuppgifter liksom kön och ålder i yttrandet. Om en sammanvägd kompetensbedömning gjorts av flera personer i ansökan, bör detta framgå. Om avvikelser från de generella instruktionerna för ansökan (t ex forskningsprogrammets längd eller publikationslistans omfattning) vägts in i bedömningen av ansökan kan detta kommenteras i yttrandet. Yttrandet avges från hela beredningsgruppen och ska därför inte referera till den individuelle granskaren ( In my opinion, I think... etc.) Kommentarer om att en ansökan inte hör hemma i eller passar för beredningsgruppen, eller Vetenskapsrådet, ska inte förekomma i yttrandet. BEREDNINGSHANDBOK UTVECKLINGSFORSKNING

21 BILAGOR BEREDNINGSHANDBOK UTVECKLINGSFORSKNING

22 BILAGA 1. TIDSSCHEMA FÖR BEREDNINGSARBETET Kommitté beslut ledamöter 17 mars Sista ansökningsdag 2 april Utskick inloggning + Jävsinformation ledamöter 29 april Jävsanmälan ledamöter (VR-Review) 6 maj Utskick fördelningsförslag ordförande 19 maj Beredningskonferens 22 maj Jävsanmälan flyttade ansökningar Sista veckan i maj Ansökningar tillgängliga för granskarna V23-25 Granskning ansökningar Juni-augusti Sista datum inrapportering VR-Review UF-1, UF-2 25 augusti Sista datum inrapportering VR-Review UF-3 1 september Sista datum inrapportering VR-Review UF-4 8 september Sista datum inrapportering VR-Review SRL 21 september BG möte UF-1, UF september BG möte UF september BG möte UF september BG möte SRL 6-7 oktober Yttranden färdiga och godkända av ordföranden UF-1, UF-2 25 september Yttranden färdiga och godkända av ordföranden UF-3 2 oktober Yttranden färdiga och godkända av ordföranden UF-4 9 oktober Yttranden färdiga och godkända av ordföranden SRL 21 oktober Granskning yttranden BG stöd Oktober/november Bidragsbeslut 27 oktober Offentliggörande av beslut Början av november Utskick underrättelse av beslut November/december BEREDNINGSHANDBOK UTVECKLINGSFORSKNING

23 BILAGA 2. PROJEKTBIDRAG INOM UTVECKLINGSFORSKNING (TIDIGARE U-FORSK) Ämnesområde(n): Forskningsinfrastruktur, Humaniora och samhällsvetenskap, Konstnärlig forskning, Medicin och hälsa, Naturvetenskap och teknikvetenskap, Utbildningsvetenskap, Utvecklingsforskning Sista dag för ansökan: Bidraget syftar till att stärka svensk forskning av särskild relevans för låg- och medelinkomstländer. Stöd ges till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom alla vetenskapliga områden och som är relevant för de övergripande målen för Sveriges utvecklingssamarbete samt målen för politiken för global utveckling. Detta innebär att forskningen ska bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor och/eller att bidra till en rättvis och hållbar utveckling. Villkor för bidraget Om du som sökande inte uppfyller villkoren för det sökta bidraget eller inte följer instruktionerna så kan din ansökan komma att avföras och därmed inte behandlas. Utlysningens mål Målet med utlysningen av projektbidrag inom utvecklingsforskning är att stärka svensk forskning av särskild relevans för låg- och medelinkomstländer (DAC list of ODA recipients). Forskningen ska vara relevant för de övergripande målen för Sveriges utvecklingssamarbete; att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor, samt målen för politiken för global utveckling; att bidra till en rättvis och hållbar utveckling. Medlen inom utlysningen ska användas i enlighet med OECD:s biståndskommitté DAC:s riktlinjer för vad som kan klassificeras som bistånd. Forskningen kan syfta såväl till en omedelbar nytta som till framtagande av kunskap som är potentiellt betydelsefull för utlysningens mål och omfatta allt från grundläggande till tillämpad forskning. Ett tvärvetenskapligt perspektiv uppmuntras. Ansökningarna kommer att bedömas utifrån vetenskaplig kvalitet och relevans för målen med utlysningen, där vetenskaplig kvalitet är det överordnade kriteriet. Du ska i din ansökan tydligt visa att ditt projekt är relevant för målen med utlysningen (Bilaga c1, Relevans för den särskilda utlysningen/satsningen). Du kan använda nedanstående beskrivning som vägledning: Relevant forskning syftar till att identifiera problem som drabbar främst de mest utsatta kvinnorna och männen, flickorna och pojkarna i låg- och medelinkomstländer, samt bidra till att finna lösningar på dessa problem. Forskningen ska vidare bidra till en rättvis och hållbar utveckling i låg- och medelinkomstländer. Vidare uppmuntras forskningen att identifiera nya faktorer av relevans för utveckling i låg- och medelinkomstländer samt beröra globala problem med signifikant påverkan på dessa länder. Samarbete(n) med forskare i låg- och medelinkomstländer uppmuntras. Du bör också beskriva hur projektet relaterar till målen som beskrivs i regeringens policy för miljö och klimatfrågor samt policyn för jämställdhet och kvinnors rättigheter och roll i svenskt internationellt utvecklingssamarbete. Läs mer på regeringens hemsida: Bistånd och utveckling Forskning för utveckling - Policy för forskning inom det svenska utvecklingssamarbetet /08:89 Globala utmaningar vårt ansvar. Skrivelse om Sveriges politik för global utveckling Policy för miljö och klimatfrågor inom svenskt utvecklingssamarbete BEREDNINGSHANDBOK UTVECKLINGSFORSKNING