U:2012 UTBILDNINGSSVETENSKAP. beredningshandbok

Transkript

1 U:2012 UTBILDNINGSSVETENSKAP beredningshandbok ansökningsomgång 2012

2 Beredningshandbok U 2012 Innehåll 1. Förord Nyheter Forskningsinriktning för utbildningsvetenskap Tidsplan för beredningsarbetet Beredningsprocessen arbetsgång och roller Bidragsformer inom utbildningsvetenskap Beredningsgrupper Bedömningskriterier och betygssättning Hanteringsordning för särskilda inriktningar Hanteringsordning för infrastrukturansökningar: dyrbar vetenskaplig utrustning, planeringsbidrag, stora databaser och driftsbidrag Användarguide till VR-Review Allmänna riktlinjer från Vetenskapsrådet styrelse till kommittéer och ämnesråd inför beredningsarbetet Principer för etik: godkännanden och god forskningssed Bilagor Förordning (2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Jävsregler för Vetenskapsrådet Vetenskapsrådets grundläggande bedömningskriterier av vetenskaplig kvalitet samt betygsskala Rutiner och policy för resor vid Vetenskapsrådet Kontaktuppgifter för personal inom utbildningsvetenskap vid Vetenskapsrådet

3 1. Förord Välkommen som granskare av årets ansökningar inom utbildningsvetenskap! I beredningsgrupperna för utbildningsvetenskap möts forskare från flera olika discipliner för att gemensamt granska och bedöma den vetenskapliga kvaliteten i ansökningar om bildning, utbildning, undervisning och lärande för olika åldrar och i olika sammanhang. Det är ett viktigt arbete som utförs av grupperna för att främja forskning av allra högsta kvalitet inom området. I denna handbok har vi sammanställt regler och riktlinjer för beredningsarbetet, både sådant som gäller allmänt för Vetenskapsrådet och sådant som är specifikt för utbildningsvetenskap. Den för året nya gemensamma bedömningskriterierna beskrivs här, liksom den nya sjugradiga betygsskalan. Här finns också hålltider för beredningen, kontaktuppgifter och praktisk information om vårt webbaserade verktyg för ansökningar och yttranden, VR-Review. Elisabet Nihlfors Huvudsekreterare för utbildningsvetenskap Vetenskapsrådet 2

4 2. Nyheter Generella nyheter Sex riktade satsningar Sex riktade satsningar utlyses mot bakgrund av den kartläggning av styrkor och svagheter hos forskning inom olika områden som Vetenskapsrådet genomförde under 2011: Det digitaliserade samhället - igår, idag, imorgon (alla ämnesområden) Komparativ forskning (inom HS) Framtidens behandlingar (inom MH) Genombrottsforskning (inom NT) Statistik i empiriska vetenskaper (alla ämnesområden) Utvärdering av utbildningsreformer - intentioner, genomförande, effekter (inom U) Reglerna för antal bidrag och ansökningar Reglerna för hur många bidrag som får sökas och vad som gäller om den sökande redan har ett pågående bidrag skiljer sig mellan olika bidrag. De regler som har gällt tidigare för de vanliga projektbidragen är ändrade. Informationen finns i respektive utlysningstext under Antal bidrag och ansökningar. Betyg Alla ansökningar ska från och med i år att bedömas enligt ett nytt enhetligt betygssystem för vetenskaplig kvalitet. De fyra baskriterierna är: Nytänkande och originalitet Projektets vetenskapliga kvalitet Sökandes kompetens Genomförbarhet. De tre första baskriterierna bedöms på en sjugradig betygsskala, liksom beredningsgruppens sammanfattade betyg. Genomförbarhet graderas på en tregradig skala. För specifika bidragsformer kan ytterligare kriterier tillkomma, likaså ett antal randvillkor. Läs mer om det nya enhetliga betygssystemet på sidorna 16 och 47. Datapubliceringsplan (ny bilaga) Nytt för i år är att en datapubliceringsplan är obligatorisk för ansökningar om projekt/motsvarande där insamling av data utgör en stor del. Detta fanns med även förra året men gällde då endast miljö- och klimatdata. I planen ska bl a projektets data beskrivas, hur den ska samlas in och lagras och hur/när den ska göras tillgänglig för andra. Vad som ska ingå i planen beskrivs i respektive utlysningstext. Avskrivningskostnader kan tas upp i ansökan om projektbidrag och rambidrag Avskrivningskostnader kan tas upp för utrustning som ska användas i projektet, förutsatt att utrustningen har minst tre års ekonomisk livslängd 3

5 utrustningen har ett anskaffningsvärde över visst belopp (vänd dig till ditt förvaltande organ för att få information om det belopp som gäller för din institution) utrustningsbehovet för det sökta projektet inte kan tillgodoses genom nyttjande av nationell eller internationell infrastruktur öppen för alla. Läs mer om forskningsinfrastrukturer som Vetenskapsrådet stödjer. Endast den del av avskrivningskostnaderna som motsvarar användningen av utrustningen i det sökta projektet kan tas upp. Avskrivningskostnader för utrustning som helt finansieras av andra bidrag kan inte tas upp. Budget och forskningsresurser ska specificeras på nytt sätt (ny bilaga) I år ska budget och forskningsresurser tas in via en nybilaga (bilaga N). Dessa uppgifter har tidigare redovisats i forskningsprogrammet (bilaga A). Läs mer om den nya bilagan i respektive utlysningstext. Nyheter specifika för utbildningsvetenskap Nytt beredningssteg inför UVK:s beslut UVK har i år inför ett nytt beredningssteg inför UVK:s beslutsmöte där ordförandena från samtliga beredningsgrupper jämför kvaliteten i de högprioriterade ansökningarna från de respektive beredningsgrupperna och tar fram ett sammanvägt förslag till bifall respektive avslag för samtliga inkomna ansökningar. 4

6 3. Forskningsinriktning för utbildningsvetenskap Utbildning och lärande har avgörande betydelse för individens och samhällets utveckling. Ungdomsskolan är stadd i förändring, antalet vuxna som studerar är mycket högt och den högre utbildningen har expanderat kraftigt. Lärande i arbetslivet, liksom studieverksamhet på fritiden och det informella lärandet utanför institutionerna är omfattande. Därför är det angeläget att öka förståelsen för kunskapsbildningens och lärandets villkor. Vetenskapsrådet stödjer grundforskning inom utbildningsvetenskap dvs. forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande. Med grundforskning/nyfikenhetsforskning avses forskning som ger ny kunskap och bidrar med förklaringar och förståelse. Stöd beviljas inte till mer utvecklingsbetonade studier, verksamhetsutveckling eller uppföljning. Avgörande vid bedömning av ansökningarna är den vetenskapliga kvaliteten. Utbildningsvetenskaplig forskning kan exempelvis handla om lärande av olika innehållsmässig karaktär, om sambandet mellan innehållets karaktär, undervisning och lärande eller om lärande i olika sociala kulturella och institutionella sammanhang inklusive arbetslivet. Den kan gälla mångfaldsaspekter på lärande och minne såsom kön, etnicitet, social bakgrund, begåvning, funktionshinder m.m. eller lärande i olika skeden av livet, dvs. det livslånga lärandet. Andra exempel är forskning om effekter av undervisningsinnovationer, utbildningsreformer eller olika utbildningsarrangemang och hur utbildningssystem och det informella lärandet fungerar under påverkan av olika sociala, ekonomiska och politiska förhållanden. Viktiga aspekter är forskningens möjlighet att belysa aktuella och grundläggande frågor i den pedagogiska praktiken och lärares yrkesutövning. Som framgår av instruktionen till VR ska Utbildningsvetenskapliga kommittén besluta om fördelning av medel till forskning om utbildning på forskarnivå med relevans för skolans och förskolans utveckling. I propositionen kommenteras denna formulering så att: Även fortsättningsvis kommer forskningen att ha starka kopplingar till behoven inom utbildningarna för blivande lärare och förskollärare. Den utbildningsvetenskapliga forskningen är av avgörande betydelse för den vetenskapliga förankringen av dessa utbildningar. Med en sådan inriktning som nu angetts blir det också möjligt för forskare från flera olika vetenskapliga discipliner att bidra till skolans, förskolans och utbildningsvetenskapens utveckling. Utbildningsvetenskaplig forskning bedrivs redan idag inom ett stort antal olika discipliner. Utbildningsvetenskapliga kommittén vill medverka till att stärka pågående forskning men även stödja forskning inom mindre utforskade områden. Kommittén välkomnar fler internationella, komparativa och longitudinella studier, gärna tvärvetenskapliga eller mångdisciplinära samt fler som kombinerar olika metodologiska och teoretiska perspektiv, exempelvis forskning som kombinerar kvantitativa och kvalitativa analyser. Kommittén välkomnar särskilt ansökningar från yngre forskare som önskar meritera sig inom det utbildningsvetenskapliga fältet. 5

7 4. Tidsplan för beredningsarbetet 18 april Sista dag för ansökan 16 maj Ordförandemöte (telefonmöte) för att fastställa fördelningen av ansökningar mellan beredningsgrupperna Samtliga ledamöter anmäler jäv i VR-Review (16-22 maj) 22 maj Sista dag för jävsanmälan 25 maj Informationsmöte för samtliga ledamöter i Stockholm Sista dag för flytt av ansökan till annat ämnesråd Fördelning av ansökningar fastställs 1 juni VR-Review öppnar för granskning och beställning av utskrifter 15 juni Sista dag för förfrågningar om rådgivande utlåtanden från annat ämnesområde eller beredningsgrupp - GRANSKNINGSPERIOD - 1 aug VR-Review stängs för inskrivning och öppnas för läsning för UVK-2 och 4 3 aug VR-Review stängs för inskrivning och öppnas för läsning för UVK-1 och aug Beredningsmöten UVK-2 och UVK aug Beredningsmöten UVK-1 och UVK-3 28 aug Samtliga gruppers slutgiltiga yttranden ska vara inskrivna i VR-Review 10 sept Ordförandemöte - ett sammanvägt förslag tas fram av ordförandena okt UVK fattar beslut om bidrag 6

8 5. Beredningsprocessen arbetsgång och roller VR-Review vårt verktyg för beredningen Vetenskapsrådet har ett webbaserat verktyg för beredningen, VR-Review ( där alla ansökningar finns tillgängliga, jäv anmäls, pappersutskrifter kan beställas och yttranden skrivs in och tillgängliggörs. En utförlig beskrivning av VR- Review finns i avsnitt 11 Användarguide till VR-Review. Fördelning av ansökningarna När ansökningarna kommit in och registrerats görs en preliminär fördelning på beredningsgrupper, huvudsakligen baserat på de sökandes egna önskemål, och en kontroll av att ansökningarna uppfyller de formella kraven. Ansökningar som inte uppfyller formella krav avförs utan vetenskaplig granskning. Ansökningar som inte avser utbildningsvetenskap flyttas till annat ämnesråd efter beslut av huvudsekreteraren. En fördelning görs därefter i samråd med ordförandegruppen och läggs in i VR-Review, där ordförande och ledamöter anmäler jäv (se Vetenskapsrådets jävsregler s 42). Om det på grund av jävsförhållanden behövs så kan justeringar därefter göras och den slutliga fördelningen fastställs vid beredningsgruppernas gemensamma seminarium i slutet av maj. Under beredningen ligger sedan huvudansvaret för den vetenskapliga bedömningen av varje ansökan hos de fyra beredningsgrupperna. Rådgivande yttranden En beredningsgrupps ordförande kan begära rådgivande yttrande från någon av de andra beredningsgrupperna, från extern sakkunnig eller från annat ämnesråd (humaniora och samhällsvetenskaper, medicin och hälsa, naturvetenskap och teknikvetenskap eller konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete) inom VR. Externa granskare anlitas dessutom alltid när en ledamot av något av Vetenskapsrådets beslutsorgan är sökande - minst två externa yttranden krävs i detta fall. Externa granskare gör en bedömning och avger ett skriftligt omdöme, men avger inget betyg. Begäran om rådgivande yttrande ska göras så snart som möjligt men allra senast 15 juni. Om ytterligare behov framkommer senare under processen skall ordförande snarast kontakta ansvarig handläggare för beredningsgruppen. Ledamöternas granskning Beredningsgruppens ordförande fördelar arbetet på ledamöterna i gruppen. För varje ansökan utses en förslagsställare och två rådgivande granskare. Förslagsställaren skriver ett längre utlåtande (förslag till yttrande) medan granskarna skriver ett kortare utlåtande (minnesanteckning), och båda kategorierna avger betyg och omdömen utifrån en rad kriterier. Dessa kriterier och betygsskalan som ska användas finns utförligt beskrivna i avsnitt 8 - Bedömningskriterier och betygssättning. Ledamöterna skriver under sommaren dessa underlag för den gemensamma diskussionen vid sammanträdet i augusti. Lägg märke till att detta är arbetsmaterial; gruppens gemensamma skriftliga yttrande om ansökan färdigställs i anslutning till beredningsmötet. 7

9 Alla ledamöter skall ha skrivit in sina utlåtanden i VR-Review senast den 1 augusti (UVK-2 och -4) respektive 3 augusti (UVK-1 och -3). Dagen efter och fram till beredningsgruppens sammanträde kommer alla betyg och utlåtanden att finnas tillgängliga för ledamöterna i respektive beredningsgrupp via VR-Review. Alla ledamöter ska som förberedelse för den gemensamma diskussionen vid beredningsmötet läsa samtliga ansökningar, förslag till yttranden, minnesanteckningar och eventuella externa yttranden. Beredningsmötet Vid mötet ska beredningsgruppen diskutera och enas om hur varje enskild ansökan ska bedömas och avge ett gemensamt yttrande. Beredningsgruppen ska också prioritera ansökningar inom de betygssteg som kan komma i fråga för beviljning i 3-4 grupper (A-C/D). Synpunkter på ansökningarnas budget eller andra kommentarer inför den fortsatta beredningen protokollförs. En kort sammanfattning av beredningsgruppens intryck av årets ansökningar såsom nya trender i vilka frågeställningar som tas upp, metodval eller kvalitet ska också sammanställas. Ordförande i beredningsgruppen har en samordnande roll i bedömningen och granskar inte själv ansökningarna. Inför sammanträdet läser ordförande samtliga ansökningar, förslag till yttranden, minnesanteckningar och eventuella externa yttranden. Ett jävsprotokoll upprättas vid beredningsgruppens sammanträde. När en ledamot är jävig i förhållande till en viss ansökan får denne inte delta i bedömning eller diskussioner och ska lämna rummet när denna ansökan behandlas. Ordföranden ansvarar för att Vetenskapsrådets jävsregler tillämpas (se Vetenskapsrådets jävsregler s 42). Förslagsställaren för en ansökan är föredragande för denna vid sammanträdet och redigerar efter mötet yttrandet i enlighet med gruppens diskussion och beslut. Yttrandena skall vara utformade så att det framgår att det är beredningsgruppen som kollektivt avger dem. Det är mycket viktigt att betyg och text hänger samman. De kvalitetsskillnader som kan finnas inom varje betygssteg ska så långt möjligt komma till uttryck i yttrandena. De skrivs på svenska eller engelska. Efter sammanträdet Efter att yttrandena färdigställts i VR-Review granskas de av ordföranden, som ansvarar för att innehållet avspeglar en beredningsgruppens diskussion och beslut och att de externa granskarnas synpunkter tagits tillvara. Gruppens ordförande justerar protokollet, inklusive yttrande för varje ansökan. Ordförandeberedning sammanvägt förslag Inför UVK:s beslut gör beredningsgruppernas ordförande en sammanslagning av beredningsgruppernas prioriterade grupper utifrån en bedömning av kvaliteten i de olika grupperna. Inför detta sammanträde läser ordförandena ansökningar och yttranden från övriga grupper för de ansökningar som ska diskuteras. Ordförandena gör också ett gemensamt förslag till bifall respektive avslag. 8

10 Huvudsekreteraren gör utifrån ordförandeberedningen ett beslutsförslag till UVK inom den tillgängliga budgetramen. I förslaget ska randvillkoren för jämställdhet och unga forskare beaktas. Beslut och offentliggörande UVK fattar beslut om bidrag den oktober Beslutet publiceras i månadsskiftet oktober-november på Vetenskapsrådets webb och skickas med post till de sökande. Beredningsgruppens gemensamma yttranden är offentliga handlingar och skickas ut till de sökande tillsammans med beslutet. Externa yttranden som inkommer till VR är allmänna handlingar, likställda med beredningsgruppens yttranden, och lämnas ut på begäran. Frågor om bedömningen Frågor till enskilda ledamöter i beredningsgrupperna om bedömning eller beslut hänvisas till Vetenskapsrådet. De frågor som direkt rör beredningsgruppernas bedömning av enskilda ansökningar och som Vetenskapsrådets handläggare inte kan besvara hänvisas vidare till beredningsgruppernas ordförande. Ordförandes roll i beredningen sammanställning av uppgifter Ordförande i beredningsgruppen har en samordnande roll i bedömningen och granskar inte själv ansökningarna. Ordförande har följande uppgifter: fördela ansökningarna på förslagsställare och granskare bedöma behovet av externa granskare inför sammanträdet läsa samtliga ansökningar, förslag till yttranden, minnesanteckningar och eventuella externa yttranden ansvara för att Vetenskapsrådets jävsregler tillämpas utse den ledamot som slutredigerar gruppens gemensamma yttrande vanligen förslagsställaren ansvara för att innehållet i yttrandena avspeglar beredningsgruppens diskussion och att de externa granskarnas synpunkter tagits tillvara delta i ordförandeberedningen där ett sammanvägt förslag tas fram inför ordförandeberedningen läsa ansökningar och yttranden från övriga grupper för de ansökningar som ska diskuteras efter beslut besvara frågor från sökande om beredningsgruppens bedömning 9

11 6. Bidragsformer inom utbildningsvetenskap Förteckningen avser de bidrag som ingår i Vetenskapsrådets s.k. stora utlysning. Projektbidrag Projektbidrag ges för forskning för att lösa en definierad forskningsuppgift. Vetenskapsrådet ger stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och vill främja forskningssamarbeten och erfarenhetsutbyten. Projektbidrag Utvärdering av utbildningsreformer intentioner, genomförande, effekter Syftet med satsningen är främst att stärka den empiriska forskningen om utbildningsreformer, men bidrag kan också ges för teoretisk och metodologisk utveckling för att möjliggöra utvärdering på detta område. Projektbidrag Statistik i empiriska vetenskaper Syftet med bidraget är att bidra till såväl bättre och mer tillförlitliga resultat inom de empiriska vetenskaperna som till statistisk metodutveckling. Projektbidrag Genusforskning inom medicinens teknik Bidragsformen är en särskild satsning för att stimulera genusforskning inom området medicinens teknik. Rambidrag Det digitaliserade samhället igår, idag, imorgon Syftet med bidraget är att forskare ska få möjlighet att bedriva forskning med betydande bredd och djup. Rambidrag kan ge starka forskargrupper handlingsfrihet inom jämförelsevis generösa ramar för tid, ekonomi och val av forskningsinriktning. Driftsbidrag RFI Bidragsformen är avsedd att göra det möjligt för svenska forskare att få ökad tillgång till nationell eller internationell forskningsinfrastruktur genom att bidra till drift, underhåll och användarstöd för befintlig infrastruktur. Dyrbar vetenskaplig utrustning RFI Syftet med bidraget är att ge forskare ökad tillgång till nationell och internationell infrastruktur för grundläggande och tillämpad forskning genom att bidra till investeringar i utrustning, exempelvis internationella och nationella anläggningar, specialiserade laboratoriemiljöer eller teknikplattformar. Planeringsbidrag RFI Syftet med bidraget är att ge forskare möjlighet att planera inför uppbyggnad och utveckling av nationell eller internationell forskningsinfrastruktur eller delta i planeringen av svensk medverkan i internationell infrastruktur. Planeringsarbetet kan ligga till grund för en senare ansökan om bidrag för investeringar eller drift. Bidrag till stora databaser RFI Syftet är att bidra till investering i forskningsdatabaser och att göra dem tillgängliga som en gemensam resurs för svensk forskning. 10

12 7. Beredningsgrupper UVK har fyra beredningsgrupper med en indelning som är baserad på den områdesindelning för utbildningsvetenskap som UVK tillämpar (nedan). Beredningsgrupp Beteckning Innefattar områden Värden och föreställningar UVK-1 1 Utbildningshistoria 3 Värdefrågor Individens lärande UVK-2 4 Individens lärande 5 Grupprocesser Systemfrågor UVK-3 2 Utbildningssystem 7 Professioner 8 Effektstudier Didaktik UVK-4 6 Didaktik Vissa justeringar av beredningsgruppernas ansvarsområden kan komma att göras på grund av olika söktryck inom områdena, jäv mm. Områdesindelning för utbildningsvetenskap 1. Utbildningshistoria Forskning inriktad på att beskriva och analysera t.ex. ämnesutvecklingen inom olika utbildningssystem. 2. Utbildningssystem Forskning om betygs- och urvalssystem, läroplansteori, styrning och ledning, utbildningsekonomi, utbildningspolitik/policy, och liknande. 3. Värdefrågor Forskning om demokrati, etik- och moralfrågor, frågor inom pedagogisk filosofi och liknande. 4. Individens lärande Forskning om kunskapsutveckling, IKT, frågor inom pedagogisk psykologi och utvecklingspsykologi med fokus på individen och liknande. 5. Grupprocesser Forskning om kunskapsutveckling, IKT, frågor inom pedagogisk psykologi, utvecklingspsykologi och sociologiska studier med fokus på gruppen och liknande. 6. Didaktik Forskning med inriktning på både allmänna och ämnesspecifika didaktiska frågeställningar, även inom specialpedagogik. 7. Professioner Forskning om lärares arbete och yrkesidentitet, lärarutbildning, skolledares arbete, karriärval och vägledning och liknande. 8. Effektstudier Forskning om reformers effekter, produktivitet, effektivitet och liknande. 11

13 NAMN TITEL,OMRÅDE FORSKNINGSINRIKTNING Beredningsgrupp 1 Ordförande Yngve Troye Nordkvelle Professor i pedagogik Internationell pedagogik, komparativa studier, utbildningshistoria Ledamöter Harry Haue Professor i historia Historia, historiedidaktik, utbildningshistoria Ulla Manns Professor i genusvetenskap Vetenskap-samhälle, sociala rörelser och historiografi, pedagogik i högre utbildning Bitte Modin Docent i sociologi Sociologi, skolrelaterad ohälsa, livsförloppsepidemiologi, kvantitativ metod Rolf Nygren Professor em. i rättshistoria Rättshistoria med inriktning mot familj, barn och integration Kennert Orlenius Professor i pedagogiskt arbete Religionsdidaktik, värdegrund, lärandets existentiella dimensioner Annika Rabo Professor i socialantropologi Socialantropologi, utbildning och makt, genus och etnicitet, mångkultur, migration och transnationalism Cristine Sarrimo Docent i litteraturvetenskap Litteraturvetenskap, kultur- och genusteori, medievetenskap, estetik Ansvarig handläggare Heléne Sundewall Forskningssekreterare Nina Rökaeus 12

14 NAMN TITEL,OMRÅDE FORSKNINGSINRIKTNING Beredningsgrupp 2 Ordförande Vibeke Grøver Aukrust Professor i pedagogik Språk och kommunikation, två- och flerspråkighet, läsförståelse, kognition Ledamöter Jonas Aspelin Docent i pedagogik Socialpsykologiska perspektiv på utbildning, sociala relationer, interpersonell kommunikation Maj Asplund Carlsson Professor i utbildningsvetenskap Litteraturvetenskap, estetik, pedagogik Stig Broström Professor i pedagogik Pedagogik och lärmiljö för för små barn Agneta Gulz Professor i kognitionsvetenskap Kognitionsvetenskap, IKT och utbildning Ingrid Hylander Docent i pedagogik Pedagogisk psykologi inkl. utvecklingspsykologi, social identitet Jens Normann Jørgensen Professor i danska som andra- och främmande språk Danska som andra- och främmandespråk, sociolingvistik, flerspråkighet, identitet och socialisering, ungdomsspråk Claes Nilholm Professor i pedagogik Pedagogik, specialpedagogik, kommunikation, evidensbasering Ansvarig handläggare Heléne Sundewall Forskningssekreterare Lisbeth Söderqvist 13

15 NAMN TITEL,OMRÅDE FORSKNINGSINRIKTNING Beredningsgrupp 3 Ordförande Sven Erik Hansén Professor i pedagogik Pedagogik, lärarutbildning Ledamöter Ingrid Helgøy Forskningsleder/seniorforska re, statsvetenskap Statsvetenskap, demokrati, förvaltning, välfärd Jan O. Jonsson Professor i sociologi Social stratifiering, ojämlikhet i utbildning, social rörlighet Tina Bering Keiding Docent i pedagogik Pedagogik, lärande, allmändidaktik, systemteoretisk didaktik, högre utbildning Ulla Lahtinen Professor i specialpedagogik Specialpedagogik, lärarutbildning Anders Persson Professor i sociologi Sociologi, makt, social interaktion, skolkulturer, lärares arbete, skolledarskap Kari Smith Professor i pedagogik Bedömning och lärande, lärarutbildning, vägledning Michel Uljens Professor i pedagogik Pedagogik, didaktik, pedagogiskt ledarskap, pedagogisk filosofi Ansvarig handläggare Maria Karlberg Forskningssekreterare Lisbeth Söderqvist 14

16 NAMN TITEL,OMRÅDE FORSKNINGSINRIKTNING Beredningsgrupp 4 Ordförande Åsa Mäkitalo Professor i pedagogik Pedagogik, kommunikation, kognitiv socialisering, kunskapsproduktion i institutionella miljöer Ledamöter Mie Buhl Professor i IKT, didaktik och visuell kultur IKT, didaktik och visuell kultur, kulturpedagogik, didaktisk design, telepresence och lärande, bilder, visualiseringar och multimodala metoder i forskning, undervisning och lärande Gunilla Jansson Docent i nordiska språk Sociolingvistik med inriktning mot svenska som andraspråk och flerspråkighet, kommunikation och lärande i arbetslivet, särskilt i hälsosektorn, skrivande och skrivpedagogik i högre utbildning Berit Helene Johnsen Docent i specialpedagogik Specialpedagogik, pedagogisk idéhistoria, didaktik/läroplansteori, internationell komparativ pedagogik Hans Niedderer Professor i fysikdidaktik Naturvetenskapernas didaktik, fysikdidaktik Sven Persson Professor i pedagogik Pedagogik, yngre barns lärande i förskola och skola, professionsforskning Andreas Ryve Arja Virta Ansvarig handläggare Maria Karlberg Forskningssekreterare Anders Hellström Professor i matematikdidaktik Professor i historia- och samhällskunskapsdidaktik Matematikdidaktik Historie- och samhällskunskapsdidaktik 15

17 8. Bedömningskriterier och betygssättning Bedömningskriterier för vetenskaplig kvalitet Vetenskapsrådets har från och med 2012 en ny gemensam betygsskala och fyra bedömningskriterier för vetenskaplig kvalitet som bedömningen ska baseras på (GD-beslut, sid 47). En sjugradig betygsskala ska användas för tre av de fyra bedömningskriterierna, samt användas som ett sammanfattande omdöme av ansökan. Det fjärde bedömningskriteriet (genomförbarhet) graderas på en tregradig skala. På den sjugradiga betygsskalan bedöms: Nytänkande och originalitet / Novelty and originality Projektets vetenskapliga kvalitet / Scientific quality of the proposed research Sökandes kompetens / Merits of the applicant På en tregradig betygsskala bedöms: Genomförbarhet / Feasibility Delkriterierna som ställs upp för granskningen ska sammanvägas till ett sammanfattade betyg som utgör beredningsgruppens samlade bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet, efter att ansökan har diskuterats vid mötet. Det slutliga omdömet ska vara den kvalitet som en ansökan uppnår i ett helhetsperspektiv, inte endast ett medelvärde av delbedömningarna. I normalfallet kan dock inte en starkt positiv bedömning av endast ett kriterium väga upp en ansökans övriga svagheter vid en sammanvägning. Nedan preciseras vad som bör beaktas för de olika kriterierna inom utbildningsvetenskap. Nytänkande och originalitet Potential att generera nya grundläggande frågor, ny kunskap och ny inriktningar för forskningen Potential for the creation of new fundamental questions, new knowledge and new directions for research Innovativ tillämpning av befintliga metoder/tekniker på nya områden Innovative application of existing methodologies/technologies in new areas Användande av nya tekniker eller metoder Use of novel technologies/methodologies Projektets vetenskapliga kvalitet Är det föreslagna projektet tydligt, välmotiverat och övertygande? Scientific/intellectual merits of the proposed research: clear, convincing and compelling Är problemdefinitionen, de föreslagna åtgärderna och forskningsöversikten väl genomförd/beskriven? Thoroughness: definition of the problem and proposed solutions, review of the state of the art 16

18 Är valen av forskningsmetod, infrastruktur, utrustning och fältarbete ändamålsenliga? Appropriateness of the research methods, infrastructures, equipment and fieldwork Sökandes kompetens Bedömningen avser både projektledaren och de medverkande forskare som utför det huvudsakliga vetenskapliga arbetet. Akademiska kvalifikationer och meriter för att genomföra det föreslagna projektet Academic qualifications and achievements in relation to the proposed project Finns den expertis och samverkan som behövs för att genomföra projektet? Appropriateness of the team of applicants in terms of availability and complementarities of all the relevant expertise Publiceringsmeriter bedömning av de mest relevanta publikationerna Publication track record most relevant and important articles Genomförbarhet Är projektet vetenskapligt och tekniskt genomförbart? Är tidsplanen realistisk? Scientific, technological feasibility and project timeline Har projektet tillgång till personal, infrastruktur och andra nödvändiga resurser? Availability and accessibility of relevant personnel, infrastructures or other necessary resources Är forskningsmiljön lämplig för att genomföra det föreslagna projektet? Suitability of the environment to conduct the proposed research 17

19 Betyg Sjugradig betygsskala Detta är Vetenskapsrådet sjugradiga betygskala: OUTSTANDING / Enastående 7 Exceptionally strong application with neglible weaknesses/ Exceptionellt stark ansökan med försumbara svagheter EXCELLENT / Utmärkt 6 Very strong application with negligible weaknesses / Mycket stark ansökan med försumbara svagheter VERY GOOD TO EXCELLENT / Mycket bra till utmärkt 5 Very strong application with minor weaknesses / Mycket stark ansökan med mindre svagheter VERY GOOD / Mycket bra 4 Strong application with minor weaknesses / Stark ansökan med mindre svagheter GOOD / Bra 3 Some strengths, but also moderate weaknesses / Vissa styrkor men också vissa svagheter WEAK/Svag 2 A few strengths, but also at least one major weakness or several minorminor weaknesses / Några styrkor men åtminstone en större svaghet eller ett flertal mindre svagheter POOR/Dålig 1 Very few strengths and numerous major weaknesses / Mycket få styrkor och ett flertal större svagheter Granskaren ska också kunna välja Insufficient/Otillräcklig om det saknas information i ansökan för att bedöma dess kvalitet. Tregradig betygsskala Som komplement till denna skala finns också en tregradig skala för vissa villkor. Ett exempel på detta är kriteriet Genomförbarhet /Feasibility: Feasible/Genomförbart 3 Partly feasible/delvis genomförbart 2 Not feasible/ Ej genomförbart 1 Även här ska granskaren kunna markera Insufficient/Otillräcklig när information saknas för att kunna bedöma kriteriet. 18

20 9. Hanteringsordning för särskilda inriktningar Hantering av projektbidrag Utvärdering av utbildningsreformer intentioner, genomförande, effekter Om bidraget Syftet med satsningen är främst att stärka den empiriska forskningen om utbildningsreformer, men bidrag kan också ges för teoretisk och metodologisk utveckling för att möjliggöra utvärdering på detta område. Under de senaste decennierna har en rad omfattande utbildningsreformer genomförts, såväl internationellt som nationellt. Satsningarna motiveras ofta med att konkurrensen i den globala kunskapsekonomin kräver ett förstärkt utbildningssystem, för de allra yngsta och genom hela det livslånga lärandet. Internationella kunskapsmätningar har utmanat länderna till en reformering och satsning på skola och utbildning på alla nivåer. För merparten av reformerna saknas dock systematiska och kritiska analyser, till exempel av relationerna mellan målsättningar, genomförande och konsekvenser. Långsiktiga utvärderingar behövs på såväl mikro- och meso- som makronivå, liksom studier som utnyttjar jämförelser över både tid och rum. För detta ändamål finns nationella registerdata och longitudinella data för internationella jämförelser, samtidigt som det på viktiga områden helt saknas nationell statistik. I det svenska sammanhanget har dessutom den långtgående decentraliseringen till kommuner och skolor försvårat jämförelser. Mot denna bakgrund är det framför allt den empiriska forskningen om utbildningsreformer som behöver stärkas, men det finns också behov av teoretisk och metodologisk utveckling för att möjliggöra utvärdering på detta område. Satsningen på Projektbidrag: Utvärdering av utbildningsreformer intentioner, genomförande, effekter kommer att finansiera projekt om cirka 8 miljoner kronor årligen. Beredningsprocessen Ansökningarna bedöms av UVK:s ordinarie beredningsgrupper med samma betygskriterier och betygsskala som för övriga projektansökningar (se avsnitt 8 - Bedömningskriterier och betygssättning). Hantering av rambidrag Det digitaliserade samhället igår, idag, imorgon Om bidraget Syftet med bidraget är att forskare ska få möjlighet att bedriva forskning med betydande bredd och djup. Rambidrag kan ge starka forskargrupper handlingsfrihet inom jämförelsevis generösa ramar för tid, ekonomi och val av forskningsinriktning. Kunskap och information produceras, processas, sprids, diskuteras och lagras i allt större utsträckning digitalt. Så är det i samhället i stort, och så är det också i forskningssamhället. Utvecklingen mot digitaliseringen har varit explosionsartad och har på kort tid fått genomgripande mänskliga, samhälleliga såväl som forskningsmässiga följder fullt jämförbara 19

21 med tidigare informationstekniska revolutioner, såsom boktryckarkonstens införande på talet. Trots sin korta historia genomsyrar den digitala tekniken redan en stor del av vårt samhälle: ungefär en tredjedel av jordens befolkning har tillgång till internetuppkoppling och mer än två tredjedelar har mobiltelefonabonnemang. Forskning om det digitaliserade samhället pågår redan inom flera olika ämnesområden. Denna satsning syftar till att på ett samlat sätt stödja all slags forskning om det digitaliserade samhället: hur det digitala samhället uppstod, de forskningsmässiga, kunskapsmässiga, industriella och samhälleliga följderna av digitaliseringen samt den framtida utvecklingen av hur digital information skapas, lagras, sprids och processas. Forskningsområden där tillgång till digitaliserad information utgör kärnan för forskningsuppgiften är också väsentliga för denna utlysning. Ansökningar kan komma från alla forskningsområden som idag stöds av Vetenskapsrådet och kan vara allt från inomdisciplinära till mångvetenskapliga. Det finns 61 miljoner per år att fördela inom denna satsning. Om ansökningarna Ansökningarna bör vara skrivna på engelska eftersom de ska, i ett andra steg, bedömas av en internationell panel. Sökande är en enskild forskare som ska ha en aktivitetsgrad om minst 20% av en heltid i projektet. Bidragsbeloppet kan vara mellan två till fem miljoner kronor per år, inklusive indirekta kostnader, och kan innefatta alla slags projektrelaterade kostnader. Bidragstiden är normalt fyra år. Ansökningar om rambidrag och projektbidrag Rambidrag kan sökas samtidigt med projektbidrag. En förutsättning för att båda ska kunna beviljas är att projektansökan inte är en del av rambidragsansökan. Om projektbidragsansökan är del av rambidragsansökan kommer projektbidragsansökan att avslås om rambidragsansökan blir beviljad. Antal rambidragsansökningar Den sökande får endast lämna in en ansökan om rambidrag per inriktning. Sökande kan dock medverka i en annan ansökan om rambidrag inom samma inriktning förutsatt att det rör sig om olika projektidéer. I ansökan ska den sökande i forskningsprogrammet tydligt klargöra hur rambidragsansökningarna skiljer sig från varandra. Vetenskapsrådets övriga rambidrag kan sökas samtidigt som detta. En förutsättning för att fler än en ansökan ska kunna beviljas är att det rör sig om olika projekt. Jäv En ansökan om rambidrag Det digitaliserade samhället från en ledamot i en av Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgrupper bör inte beredas i den beredningsgrupp ledamoten deltar i. Om en ledamot i en av Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgrupper är medverkande i en rambidragsansökan bör denne inte granska några rambidragsansökningar inom samma inriktning. Ledamöter i den internationella panelen får inte vara involverade i någon ansökan om rambidrag Det digitaliserade samhället, igår, idag, imorgon i utlysningen. 20

22 Beredningsprocessen Ansökningarna bedöms i två steg. I det första steget bedömer Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgrupper ansökans vetenskapliga kvalitet, enligt Vetenskapsrådets bedömningskriterier. Ansökan kan bedömas av en eller flera av beredningsgrupper. Ansökningar som har bilaga b7 Datapubliceringsplan kan vid behov bedömas av RFI:s beredningsgrupp för e-science. Tvärvetenskapliga ansökningar kommer bedömas av flera beredningsgrupper. Sökande föreslår själv inom vilken beredningsgrupp ansökans vetenskapliga kvalitet ska bedömas. Placeringen i beredningsgrupper bestäms dock av Vetenskapsrådet. Om kompetens helt saknas i någon av Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgrupper för att bedöma vetenskaplig kvalitet ska externa granskare användas. Bedömning och yttranden Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgrupper bedömer ansökans vetenskapliga kvalitet och sätter betyg enligt Vetenskapsrådets kriterier för vetenskapligt kvalitet: Nytänkande och originalitet (sjugradig skala) Projektets vetenskapliga kvalitet (sjugradig skala) De sökandes kompetens (sjugradig skala) Genomförbarhet (tregradig skala) Beredningsgruppen sätter också ett sammanvägt betyg på ansökans vetenskapliga kvalitet på en sjugradig skala. Beredningsgruppen ska förklara grunden för sin betygsättning för varje delkriterium i yttrandet och ge ett skriftligt omdöme om ansökans vetenskapliga kvalitet. Yttrandet från Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgrupper ska skrivas på engelska. I ett andra steg bedömer en särskild internationell panel ansökningarna. Panelen läser ansökningarna och Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgruppers yttranden och gör både en relevansbedömning för satsningen, och en sammanvägd bedömningarna av vetenskaplig kvalitet från Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgrupper. Den internationella panelen ger också ett förslag till beslut (dvs. rangordnar ansökningarna och föreslår finansiering). Om antalet ansökningar blir alltför stort för att kunna hanteras av den internationella panelen, kan Vetenskapsrådets ordinarie beredningsgruppers bedömning av den vetenskapliga kvaliteten ligga till grund för att endast ett urval av ansökningarna går vidare. Efter att den internationella panelen har gett sitt förslag till beslut kontrolleras att ingen av de föreslagna beviljade ansökningarna överlappar med föreslaget beviljat projektbidrag eller rambidrag med annan inriktning. Hantering av projektbidrag Livets molekyler i samverkan (LiMS) Om bidraget Syftet med den särskilda satsningen är att ge medel till forskning som studerar de komplexa samband mellan molekyler som resulterar i livets helhet Livets molekyler i samverkan. Satsningen avser också att öka Sveriges internationella konkurrenskraft inom området. 21

23 Det senaste halvseklets forskning har resulterat i att vi idag börjar få en god bild av de enheter - proteiner, DNA, RNA, lipider makromolekyler som bygger upp det vi kallar liv. Kartläggningen av genomet hos ett snabbt växande antal organismer, inklusive människan, har givit en solid bas för att ytterligare fördjupa förståelsen av livet utifrån ett molekylärt perspektiv. DNA-molekyler kodar för RNA sekvenser, som via ribosomer översätts till polypeptidkedjor som veckas, med eller utan hjälp, till kompakta tredimensionella strukturer innan de blir funktionella. Ibland behöver proteinerna dessutom binda andra proteiner eller små molekyler för att aktiveras. Vissa DNA-sekvenser kodar också för små RNA-molekyler som, utan att translateras, har en aktiv roll i regleringen av cellulära processer. En av de stora vetenskapliga utmaningarna är nu att klarlägga mekanismer och interaktioner mellan de olika makromolekylära enheterna. I denna utmaning ingår att på en molekylär nivå förstå hur dessa processer (t.ex. nedärvbar extra-genetisk information, DNA-replikering och transkription, RNA-translation, post-translationell modifiering, sammansättning av större proteinkomplex till cellulära enheter) fungerar mekanistiskt och regleras i cellerna. Genom att studera dynamik, struktur, enzymaktivitet och interaktioner mellan proteiner och makromolekyler kan vi bygga upp en bättre förståelse för de komplexa samband som resulterar i livets helhet. För att möta dessa vetenskapliga utmaningar, och därmed öka den internationella konkurrenskraften i Sverige, krävs ökad satsning på grundforskningsprojekt som med hjälp av cellbiologiska, molekylärbiologiska, biokemiska och biofysikaliska metoder fokuserar på fundamentala mekanismer och funktioner hos enskilda biomolekyler eller dess samverkan hos större biologiska system. För att möta de vetenskapliga utmaningar som beskrivits ovan har Vetenskapsrådets styrelse beslutat att utlysa Livets molekyler i samverkan som prioriterat grundforskningsområde. Vetenskapsrådet ser positivt på grundforskningsprojekt som fokuserar på fundamentala mekanismer och funktioner hos enskilda biomolekyler eller deras samverkan i större biologiska system. Områdets interdisciplinära karaktär och de komplexa sambanden på flera nivåer innebär stora utmaningar för kreativitet och förståelse inom området och för utbildningen och kommunikation av forskningsresultat. Forskning i anslutning till detta delområde innefattas av satsningen. Medel har avsatts för utlysningar 2010, 2011 och För årets utlysning har reserverats 15 miljoner kronor per år i tre år. Hanteringsordning De sökande som önskar komma i fråga för finansiering genom satsningen skall bifoga en bilaga till ansökan (Bilaga b1). Endast ansökningar med denna bilaga kan komma ifråga. Satsningen omfattar enbart ansökningar om projektbidrag. Ansökningar som inte kommer att finansieras med medel från den särskilda satsningen konkurrerar om bidrag på vanligt sätt inom Vetenskapsrådets budgetramar. Bidragen ska stödja grundvetenskaplig forskning inom samtliga vetenskapsområden. Den vetenskapliga bedömningen äger rum i ordinarie beredningsgrupper. Beredningsgrupperna använder den yttrandeblankett som respektive ämnesråd tillhandahåller och 22

24 ger också särskilt förslag till finansiering för dessa projekt. Beredningsgrupperna ska även ombedjas att yttra sig över ansökans relevans för satsningen. Yttrandena måste vara färdigställda senast den 25 september Ansökningar som beredningsgruppen ger lägst VR-betyg 4 (på den 7-gradiga skalan) kommer att bedömas samlat av en särskild panel, utsedd av ämnesrådet NT på delegation av Vetenskapsrådets styrelse. Panelen har en ordförande och minst sex övriga ledamöter. Beredningsgrupperna inom NT kan nominera upp till sju ansökningar vardera till panelen. Panelen skall inför sitt möte den 9 oktober 2012 ha tillgång till aktuella ansökningar, erhålla faktablad och relevansbilagor för ansökningarna samt yttranden och finansieringsförslag från beredningsgrupperna. Baserat på relevans för satsningen och vetenskaplig kvalitet ska panelen välja ut de projekt den vill föreslå finansiering för, inom en ram om 15 miljoner kronor per år under , genom att upprätta en prioriteringslista. ÄR NT fattar beslut om bidrag i slutet av oktober. Ansökningar som föreslås finansierade lyfts bort från berörda beredningsgruppers prioriteringslistor. På så sätt frigjorda medel, genom avlyft ifrån beredningsgruppens budgetram, tillfaller i första hand gruppens ansökningar enligt principer som berört ämnesråd/kommitté fastställt. Panelen ska inte avlämna skriftliga yttranden efter mötet; endast yttrande från den ursprungliga beredningsgruppen lämnas till de sökande. 23

25 10. Hanteringsordning för infrastrukturansökningar: dyrbar vetenskaplig utrustning, planeringsbidrag, stora databaser och driftsbidrag Hanteringsordning för beredning av ansökningar om infrastrukturbidrag Ansökningarna behandlas i tre steg. I det första steget sker bedömningen i ämnesrådens eller kommittéernas beredningsgrupper samt vid behov av externa granskare. Skriftliga yttranden inklusive betyg från ämnesrådens beredningsgrupper ligger till grund för beredningen i RFI:s beredningsgrupper som utgör det andra steget. I det tredje steget upprättar en sammanvägningsgrupp med representanter från RFI:s beredningsgrupper (vanligen ordföranden) ett beslutsunderlag till RFI. Vid mötet i november beslutar RFI om vilka ansökningar som ska beviljas eller avslås. Ansvarsfördelningen mellan beredningsgrupperna vid ämnesråden och RFI är sådan att den vetenskapliga bedömningen främst görs av ämnesrådens beredningsgrupper medan RFI:s grupper svarar för värdering av den långsiktiga och övergripande strategiska betydelsen och av hur väl ansökan uppfyller RFI:s kriterier för forskningsinfrastruktur. Den RFIberedningsgrupp som har huvudansvar för ansökan ansvarar för att ansökan får en fullgod bedömning, dvs begär vid behov in kompletterande yttranden från externa granskare. Steg 1 bedömning i ämnesrådens beredningsgrupper Varje ansökan ska ges en vetenskaplig bedömning i minst en av ämnesrådens beredningsgrupper, eller om det inte är möjligt av minst två externa granskare. Dessa beredningsgruppers yttranden ska avges före beredningen i RFI:s beredningsgrupper. De skriftliga yttranden som ämnesrådens beredningsgrupper avger ska innehålla betygsättning och skriftlig motivering av följande kriterier: a) Nytänkande och originalitet En bedömning av nytänkande och originalitet på både den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen och den infrastruktur som ansökan avser. Betygsskalan är sjugradig: Enastående 7 Utmärkt 6 Mycket bra till utmärkt 5 Mycket bra 4 Bra 3 Svag 2 Dålig 1 b) Projektets vetenskapliga kvalitet En bedömning av den vetenskapliga kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen. Betygsskalan är sjugradig: 24

26 Enastående 7 Utmärkt 6 Mycket bra till utmärkt 5 Mycket bra 4 Bra 3 Svag 2 Dålig 1 c) Sökandes kompetens En bedömning av sökandes kompetens. Här kan både kompetens för att konstruera och/eller driva en infrastruktur enligt vad som beskrivs i ansökan och akademiska forskningsmeriter vägas in. Betygsskalan är sjugradig: Enastående 7 Utmärkt 6 Mycket bra till utmärkt 5 Mycket bra 4 Bra 3 Svag 2 Dålig 1 d) Genomförbarhet En bedömning av genomförbarheten av den infrastruktur som föreslås i ansökan. Betygsskalan är tregradig: Genomförbart 3 Delvis genomförbart 2 Ej genomförbart 1 e) Sammanfattande bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet Ett sammanfattande betyg som reflekterar en helhetsbedömning av betygen under a-d. Bedömningen ska motiveras under f). Betygsskalan är sjugradig: Enastående 7 Utmärkt 6 Mycket bra till utmärkt 5 Mycket bra 4 Bra 3 Svag 2 Dålig 1 f) Skriftlig motivering av det sammanfattande betyget 25

27 En motivering till det sammanfattande betyget, e), där det tydligt framgår vilka överväganden som lett fram till betyget. Beredningsgruppens yttrande kommer att skickas till de sökande tillsammans med beslutet. g) Potentiella användare En bedömning av antalet kvalificerande användare som kan komma att nyttja infrastrukturen. Betygsskalan är tregradig: Bred nationell och/eller internationell användning 3 Viss nationell och/eller internationell användning 2 Främst lokal användning 1 h) Infrastrukturens relevans En bedömning av infrastrukturens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen. Betygsskalan är tregradig: Mycket hög 3 Hög 2 Låg 1 Steg 2 bedömning i RFI:s beredningsgrupper Ansökningarna bedöms i RFI:s beredningsgrupper som också avger yttranden. En ansökan kan behandlas i flera beredningsgrupper. De skriftliga yttranden som RFI:s beredningsgrupper avger ska innehålla betygsättning och skriftlig motivering av följande kriterier: a) I vilken grad uppfyller infrastrukturen kriterierna för nationell infrastruktur En sammanvägd bedömning av till vilken grad infrastrukturen uppfyller RFI:s kriterier för infrastruktur, de ska: vara av brett nationellt intresse, ge förutsättningar för världsledande forskning, utnyttjas av ett flertal forskargrupper/användare med högt kvalificerade forskningsprojekt, vara så omfattande att enskilda grupper inte kan driva dem på egen hand, ha en långsiktig planering för vetenskapliga mål, finansiering och utnyttjande, vara öppet och enkelt tillgängliga för forskare, industri och andra aktörer samt ha en plan för tillgängligheten (gäller både utnyttjande av infrastrukturen, tillgång till insamlade data och presentation av resultat), samt i relevanta fall, introducera ny spetsteknologi Betygsskalan är tregradig: Helt 3 Delvis 2 Inte alls 1 26

28 b) Nytänkande och originalitet En bedömning av nytänkande och originalitet på både den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen och den infrastruktur som ansökan avser. Betygsskalan är sjugradig: Enastående 7 Utmärkt 6 Mycket bra till utmärkt 5 Mycket bra 4 Bra 3 Svag 2 Dålig 1 c) Projektets vetenskapliga kvalitet En bedömning av teknisk och organisatorisk kvalitet på den infrastruktur som ansökan avser. Betygsskalan är sjugradig: Enastående 7 Utmärkt 6 Mycket bra till utmärkt 5 Mycket bra 4 Bra 3 Svag 2 Dålig 1 d) Sökandes kompetens En bedömning av sökandes kompetens. Här kan både kompetens för att konstruera och/eller driva en infrastruktur enligt vad som beskrivs i ansökan och akademiska forskningsmeriter vägas in. Betygsskalan är sjugradig: Enastående 7 Utmärkt 6 Mycket bra till utmärkt 5 Mycket bra 4 Bra 3 Svag 2 Dålig 1 e) Genomförbarhet En bedömning av genomförbarheten av den infrastruktur som föreslås i ansökan. Betygsskalan är tregradig: Genomförbart 3 Delvis genomförbart 2 Ej genomförbart 1 27

29 f) Potentiella användare En bedömning av antalet kvalificerande användare som kan komma att nyttja infrastrukturen. Betygsskalan är tregradig: Bred nationell och/eller internationell användning 3 Viss nationell och/eller internationell användning 2 Främst lokal användning 1 g) Infrastrukturens relevans En bedömning av infrastrukturens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen. Betygsskalan är tregradig: Mycket hög 3 Hög 2 Låg 1 h) Sammanfattande bedömning av ansökan Ett sammanfattande betyg som reflekterar en helhetsbedömning av betygen under a-g. Bedömningen ska motiveras under i). Betygsskalan är sjugradig: Enastående 7 Utmärkt 6 Mycket bra till utmärkt 5 Mycket bra 4 Bra 3 Svag 2 Dålig 1 i) Skriftlig motivering av det sammanfattande betyget En skriftlig motivering till det sammanfattande betyget, h), där det tydligt framgår vilka överväganden som lett fram till betyget. Det är viktigt att det framgår på vilka grunder ansökan bedömts, särskilt bör eventuella skillnader mellan kvalitetsbetyg och prioritering kommenteras liksom i de fall RFI:s beredningsgrupp gjort en annan bedömning än ämnesrådens beredningsgrupper. Beredningsgruppernas yttranden ska användas som underlag vid sammanställningen av en slutlig prioriteringslista. Yttrandena kommer även att skickas till de sökande tillsammans med beslutet. Steg 3 sammanvägning och beslut På grundval av beredningsgruppernas yttranden ska RFI:s sammanvägningsgrupp upprätta en prioriteringslista. Gruppen ska ta hänsyn till långsiktiga strategiska överväganden vid sammanvägningen. Baserat på underlaget från sammanvägningsgruppen och de ekonomiska förutsättningarna fattar RFI beslut om fördelning mellan olika bidragsformer och om beviljning av enskilda ansökningar. 28