RFI:2010 FORSKNINGENS INFRASTRUKTURER. beredningshandbok

Transkript

1 RFI:2010 FORSKNINGENS INFRASTRUKTURER beredningshandbok ansökningsomgång 2010

2 Beredningshandbok för forskningens infrastrukturer, RFI, 2010 Innehåll 1. Förord Nyheter Bidragsformer och utlysningar RFI Beredningsgrupper RFI... 5 Rollfördelning beredningsgruppsordförande och forskningssekreterare... 5 Beredningsgruppsindelning... 5 Riktlinjer för sammansättningen av beredningsgrupperna Tidsplan beredningsarbete RFI Hanteringsordning för ansökningar RFI Hanteringsordning för beredning av ansökningar om medel till dyrbar vetenskaplig utrustning Hanteringsordning för beredning av ansökningar om planeringsbidrag Hanteringsordning för beredning av ansökningar om stöd till stora databaser Hanteringsordning för beredning av ansökningar om driftsbidrag Granskning och betygssättning av ansökningar inom RFI Användarguide till VR-Review Allmänna riktlinjer från Vetenskapsrådets styrelse till ämnesråd, råd och kommittéer inför beredningsarbetet Principer för etik: tillstånd, godkännanden och god forskningssed Riktlinjer för bedömning av rekommendationsbrev vid beredning av ansökan BILAGOR VR-betygen riktlinjer för beredningen Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Jävsregler för Vetenskapsrådet Förordning (2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet Rutiner och policy för resor vid Vetenskapsrådet Utlysningstexter RFI Personal forskningens infrastrukturer... 50

3 2 1. Förord Denna handbok är tänkt att fungera som en hjälp för dig som fått uppdraget som granskare för Rådet för forskningens infrastrukturer, RFI. Handboken innehåller anvisningar och riktlinjer för hur beredning och bedömning går till för de bidragsformer som utlyses inom infrastrukturområdet. Den innehåller också information om Vetenskapsrådets allmänna riktlinjer. Praktiska anvisningar finns om hur betygssättning av ansökningar görs i det webbaserade verktyget VR-Review ingår, liksom instruktioner om hur yttrandena, som används som beslutsunderlag och sedan sänds till den sökande, ska skrivas. Arbetet med att granska ansökningar är en viktig del av RFI:s verksamhet och kompletterar det löpande arbetet med strategier, uppföljning och utvärdering av infrastrukturer. Ditt uppdrag som ledamot i en av RFI: beredningsgrupper är ett viktigt förtroendeuppdrag. Välkommen som granskare för RFI. Lars Börjesson Huvudsekreterare Rådet för forskningens infrastrukturer

4 3 2. Nyheter 2010 Här presenteras nyheter som har betydelse för beredningsarbetet. Ändrade villkor för bidrag: o Indirekta kostnader i ansökningar om bidrag för infrastruktur ska indirekta kostnader inte räknas med. Vid projektbidrag ska indirekta kostnader, som exempelvis lokaler och bibliotek, räknas med i ansökans budget. Vad som är direkta respektive indirekta kostnader ska inte specificeras. Vetenskapsrådet kommer inte att ange procentsatser för de två olika typerna av kostnader i beviljade projekt. o Forskningsresultat ska publiceras i webbaserade tidskrifter som tillämpar Open Access, alternativt arkiveras i öppna databaser inom sex månader efter publicering. Denna nya regel om tillgänglighet gäller än så länge enbart vetenskapligt bedömda texter i tidskrifter och konferensrapporter, inte monografier och bokkapitel. o Vetenskapsrådet undersöker inte längre om etikprövning krävs vid forskning där människor medverkar. Det är forskningshuvudmannen, det vill säga det förvaltande organet, som ansvarar för att forskningen uppfyller de villkor som lagen kräver. Riktad utlysning av bidrag till omfattande infrastruktur för biologisk avbildning inom MRI, PET eller annan teknik som kräver nationell samordning.

5 4 3. Bidragsformer och utlysningar RFI Dyrbar vetenskaplig utrustning Bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning (>2 Mkr) är ett investeringsbidrag till forskningsinfrastruktur. Det kan inte användas för drift, underhåll eller förbrukningsmaterial för utrustningen, inte heller till annan utrustning som kan anses vara standard laboratorie- eller kontorsutrustning (inkl. persondatorer). Observera att från och med 2009 finansierar Vetenskapsrådet inte längre dyrbar vetenskaplig utrustning för enskilda forskare eller forskargrupper. Planeringsbidrag Bidragsformen är avsedd att göra det möjligt för svenska forskare att i ett tidigt skede delta i planeringen inför ny nationell eller internationell forskningsinfrastruktur och för att planera investeringar i avancerad teknisk utrustning. Stöd till stora databaser Bidrag till stora databaser avser att ge resurser till uppbyggnad och underhåll av forskningsdatabaser med syfte att göra dessa tillgängliga som en gemensam resurs för svensk forskning. En förutsättning för bidrag är att det tydligt framgår vilka vetenskapliga frågor som databasen kan bidra till att belysa. Bidraget har två huvudinriktningar: En inriktning avser uppbyggnad och underhåll av forskningsdatabaser, främst mikrodata och individbaserade forskningsmaterial, som ger förutsättning för internationellt konkurrenskraftig forskning och har samhällelig relevans. Den andra inriktningen avser att tillgängliggöra forskningsdata för klimat- och miljöforskning som ger förutsättning för internationellt konkurrenskraftig forskning. Driftsbidrag Bidragsformen är avsedd att göra det möjligt för svenska forskare att få ökad tillgång till nationell eller internationell forskningsinfrastruktur genom att bidra till drift, underhåll och användarstöd för befintlig infrastruktur. Bidragsformen är också avsedd att användas till uppbyggnad och igångsättning av infrastruktur. Bidrag till omfattande forskningsinfrastruktur för biologisk avbildning En riktad engångsutlysning till omfattande forskningsinfrastrukturer för biologisk avbildning som är så långt framskridna i sin planering att uppbyggnad eller drift kan starta under Infrastrukturerna ska vara av brett nationellt eller internationellt intresse och ge förutsättning för världsledande forskning. Utlysningen gäller avbildning med magnetisk resonanstomografi (Magnetic resonance imaging, MRI) och positronemissionstomografi (Positron emission tomography, PET) samt biologisk avbildning med annan teknik som är så kostsam eller avancerad att det finns stora fördelar med nationell samordning och samutnyttjande. Utlysningen sker inom ramen för regeringens strategiska satsningar.

6 5 4. Beredningsgrupper RFI Rollfördelning beredningsgruppsordförande och forskningssekreterare Beredningsgrupperna utses av RFI. Minst en RFI-ledamot ingår i varje beredningsgrupp, vanligen som ordförande och vice ordförande. En forskningssekreterare från Vetenskapsrådets kansli är sekreterare i varje beredningsgrupp. Ordföranden och forskningssekreteraren företräder gemensamt Vetenskapsrådets och RFI:s policy i beredningsarbetet. Ordföranden planerar tillsammans med forskningssekreteraren beredningsgruppsmötet samt ansvarar för ledningen av och genomförandet av mötet. Vice ordförande tar över ordförandens roll för ärenden där ordföranden är jävig. Vice ordföranden tar även över de år som ordföranden har egen ansökan i beredningsgruppen. Forskningssekreteraren bistår ordföranden i planeringen av mötet, ansvarar för den administrativa hanteringen i beredningen, samt bistår mötet med sakkunskap vad det gäller hanteringsordning, regler, praxis etc. Beredningsgruppsindelning Bg 1 Infrastruktur för astronomi och subatomär forskning Inkluderar astronomi (inkl. ESO/NOT etc), fusionsplasmafysik och subatomär forskning. Ordförande: Claes Fransson, SU Vice ordförande: vakant Forskningssekreterare: David Edvardsson, VR Ledamöter: Lars Bergström, SU Olga Botner, UU Paula Eerola, Helsingfors universitet * Sofia Feltzing, LU Tord Johansson, UU Torbjörn Sjöstrand, LU Bg 2 Infrastruktur för molekyl-, cell- och materialforskning Inkluderar ämnesområden inom molekyl-, cell- och materialforskning inkl. anläggningar för synkrotronljus, frielektronlasrar, neutronkällor, NMR-anläggningar, teknikplattformar inom t.ex. funktionsgenomik och nanovetenskap m.m. Ordförande: Ulf Karlsson, KTH Vice ordförande: Dick Heinegård, LU Forskningssekreterare: Tove Andersson, VR Ledamöter: Inger Andersson, SLU Anne Borg, NTNU, Trondheim, Norge Jan-Otto Carlsson, UU Urban Lendahl, KI Tor Ny, UmU Ingrid Reineck, Sandvik Kajsa Uvdal, LiU Mary Jo Wick, GU

7 6 Bg 3 Infrastruktur för forskning om jorden och dess närmaste omgivning Inkluderar polar- och geologisk forskning (polar- och klimatforskning, IODP etc) atmosfärsforskning (inkl. EISCAT etc) och rymdfysik. Ordförande: Donal Murtagh, Chalmers Vice ordförande: Håkan Olsson, SLU Forskningssekreterare: Magnus Friberg, VR Ledamöter: Ulf Båmstedt, UmU Torben Christensson, LU Marie Emanuelsson, Formas Mari Källersjö, Botaniska trädgården Göteborg Victoria Pease, SU Bg 4 Infrastruktur för e-science Inkluderar beräkningsresurser, datanät och databaser. Ordförande: Juni Palmgren, KI/SU (t.o.m. 30 juni 2010) Vice ordförande: Erik Elmroth, UmU Forskningssekreterare: David Edvardsson, VR Ledamöter: Anders Brändström, UmU Björn Halleröd, UmU Dan Henningson, KTH Kersti Hermansson, UU Jeanette Hällgren Kotaleski, KTH Jesper Tegnér, KI/LiU * Deltar ej i 2010 års beredningsarbete pga egen ansökan.

8 7 Riktlinjer för sammansättningen av beredningsgrupperna Sammansättningen av beredningsgrupperna beslutas av RFI. Beredningsgruppsordförande föreslår ledamöter i respektive beredningsgrupp efter samråd med vice ordförande och forskningssekreterare. För beredningsgruppernas sammansättning gäller följande: 1. Antalet beredningsgruppsledamöter inklusive ordförande och vice ordförande bör vara minst fem och högst åtta. 2. Ordförande och vice ordförande utses om möjligt bland RFI:s ledamöter. 3. Mandattiden för beredningsgruppsledamöter är tre år och får förlängas till maximalt sex år. 4. Beredningsgruppens sammansättning ska ha en ämnesmässig och geografisk balans. Ledamöter i beredningsgrupperna bör vara väl insatta i forskningsinfrastrukturfrågor i ett brett perspektiv, i beredningsgruppsarbetet ska de se till helheten för gruppens ansvarsområde och inte prioritera sitt specialområde. 5. Utländska forskare får utses till beredningsgruppsledamöter. 6. Beredningsgruppsordförandena ska eftersträva jämn könsfördelning (40-60 % av respektive kön) inom beredningsgruppen. Om detta ej kan uppnås ska ordföranden skriftligen motivera varför samt meddela vilka personer av underrepresenterat kön som tillfrågats om medverkan men tackat nej. 7. Rektorer, dekaner eller storinstitutionsprefekter ska ej utses till beredningsgruppsledamöter. 8. Beredningsgruppsledamöterna (inkl. ordförande) får inte ha egen ansökan som måste behandlas i beredningsgruppen. I sådant fall ska ledamoten antingen avstå från årets beredningsarbete eller så ska ansökan behandlas i annan beredningsgrupp. 9. Ledamöter i RFI:s beredningsgrupper ska anmäla jäv gentemot existerande åtaganden samt mot alla nyinkomna ärenden som tas upp till någon form av behandling. En jävslista som redovisar samtliga ledamöters intressen i existerande och planerad infrastruktur ska upprättas och hållas uppdaterad av forskningssekreteraren. Även jäv hos utomstående experter som anlitas av beredningsgruppen ska dokumenteras på denna lista.

9 8 5. Tidsplan beredningsarbete RFI februari RFI-sammanträde, bg-ordförande utses Mitten februari Ansökningsutlysningen publiceras mars RFI-sammanträde, ev nya beredningsgruppsledamöter utses 20 april Sista ansökningsdag 20 maj Sista dag för ämnesrådens beredningsgrupper att ange granskare på RFIansökningar maj RFI-sammanträde 9 juni Sista dag att anmäla jäv 8 9 september RFI-sammanträde, beslut om bidrag till omfattande infrastruktur Slutet aug 17 sep Ämnesrådens beredningsgrupper sammanträder 30 september Sista dag för ämnesråden att leverera yttranden över RFI-ansökningar 6 12 oktober RFI:s beredningsgrupper bereder ansökningar gör priolistor och skriver yttranden 14 oktober Utskick till RFI:s sammanvägningsgrupp (ca en veckan innan mötet) 21 oktober RFI:s sammanvägningsgrupp sammanträder och ger förslag till beslut till RFI oktober Utskick till RFI 3-4 november RFI-sammanträde, beslutsmöte 9 december RFI-sammanträde, eventuella uppföljningsbeslut fattas Nov dec Underrättelser om bidragsbeslut och avslagsbrev skickas ut till de sökande

10 9 6. Hanteringsordning för ansökningar RFI 6.1 Hanteringsordning för beredning av ansökningar om medel till dyrbar vetenskaplig utrustning Vetenskapsrådet ska finansiera dyrbar vetenskaplig utrustning till grundforskning och tillämpad forskning inom alla vetenskapsområden. Observera att detta skiljer sig från Vetenskapsrådets huvuduppdrag. I enlighet med direktiven i forskningspropositionen 2008/09:50 Ett lyft för forskning och innovation kommer Vetenskapsrådet från och med 2009 inte längre att finansiera dyrbar vetenskaplig utrustning för enskilda forskare eller forskargrupper. Det ansvaret övergår istället till universiteten. Vetenskapsrådet kommer att fokusera på forskningsinfrastrukturer av nationellt intresse. Ansökningar om bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning har en stor spännvidd vad avser antalet sökande (nyttjare av utrustningen), projekt som ska stödjas av utrustningen och själva utrustningen. Ansökan kan gälla allt från kommersiellt tillgänglig lagervara till tillverkning av utrustning/anläggning i egen regi. Riktlinjerna nedan kommer därför att vara tillämpliga i de allra flesta fall men i något fall kan bedömare behöva ge utförligare kommentarer med hänsyn till ansökans specifika art. Ansökningarna behandlas i tre steg. I det första steget sker bedömningen i ämnesrådens beredningsgrupper samt vid behov av externa granskare. Skriftliga yttrande från ämnesrådens beredningsgrupper ligger till grund för beredningen i RFI:s beredningsgrupper som utgör andra steget. Som tredje steg upprättar en sammanvägningsgrupp med representanter från RFI:s beredningsgrupper beslutsunderlaget till RFI. Vid rådsmötet i oktober/november beslutar RFI om vilka ansökningar som ska beviljas eller avslås. Ansvarsfördelningen mellan beredningsgrupperna vid ämnesråden och RFI är sådan att den vetenskapliga bedömningen främst görs av ämnesrådens beredningsgrupper medan RFI:s grupper svarar för den långsiktiga och övergripande strategiska värderingen och hur väl ansökan uppfyller RFI:s kriterier för forskningsinfrastruktur. Steg 1 1. Varje ansökan ska ges en vetenskaplig bedömning i minst en av ämnesrådens beredningsgrupper. Dessa beredningsgruppers yttranden ska avges före beredningen i RFI:s beredningsgrupper. De skriftliga yttranden som ämnesrådens beredningsgrupper avger ska innehålla följande: a) En bedömning av kvaliteten på den verksamhet som ska stödjas av utrustningen b) En bedömning av kompetensen hos de sökande Bedömningsskalan för a) och b) är femgradig (se avsnittet om VR-betyg): 1=otillräcklig/insufficient 2=bra/good 3=mycket bra/very good 4= utmärkt/excellent 5= ledande/outstanding Vid bedömning av ansökningar med många sökande (grupper) bör en sammanvägd bedömning av a) respektive b) göras och vid behov kommenteras i yttrandet e).

11 10 c) Utrustningens relevans för den verksamhet som ska stödjas av utrustningen Bedömningsskalan är tregradig: 1=Låg relevans 2=Hög relevans 3=Mycket hög relevans I fall där del eller delar av utrustningen har annan relevans än huvuddelen (t.ex. kan någon perifer del anses vara överflödig eller feldimensionerad), bör detta kommenteras i yttrandet e). d) En bedömning av utrustningens potentiella användare Bedömningsskalan är tregradig: 1 = Utrustningen är av intresse för en begränsad grupp användare 2 = Utrustningen är av nationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt kvalificerade svenska forskargrupper 3 = Utrustningen är av internationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt kvalificerade svenska forskargrupper e) En skriftlig motivering, som kompletterar bedömningen ovan. Beredningsgruppens yttrande kommer att skickas till de sökande tillsammans med det slutliga beslutet. Steg 2 2. Ansökningarna bedöms i RFI:s beredningsgrupper som också avger yttranden. En ansökan kan behandlas i flera beredningsgrupper. 3. De skriftliga yttranden som RFI:s beredningsgrupper avger ska innehålla följande: a) En bedömning av om utrustningen uppfyller RFI:s kriterier för forskningsinfrastruktur; den ska: vara av brett nationellt intresse ge förutsättningar för världsledande forskning utnyttjas av ett flertal forskargrupper/användare med högt kvalificerade forskningsprojekt vara så omfattande att enskilda grupper inte kan driva dem på egen hand ha en långsiktig planering för vetenskapliga mål, finansiering och utnyttjande vara öppet och enkelt tillgängliga för forskare och ha en plan för hur tillgängligheten ska förbättras (gäller både utnyttjande av infrastrukturen, tillgång till insamlade data och presentation av resultat) b) En bedömning av kvaliteten på den forskning som ska stödjas av utrustningen c) En bedömning av kompetensen hos de sökande Bedömningsskalan för b) och c) är femgradig (se avsnittet om VR-betyg): 1=otillräcklig/insufficient 2=bra/good 3=mycket bra/very good 4= utmärkt/excellent 5= ledande/outstanding Vid bedömning av ansökningar med många sökande (grupper) bör en sammanvägd bedömning av b) respektive c) göras och vid behov kommenteras i yttrandet h). I beredningsgruppens slutliga yttrande anges även ett s.k. VR-betyg som är en sammanvägning av kvalitet och kompetens (b och c); se avsnitt om VR-betyg.

12 11 d) Utrustningens relevans för den forskning som ska stödjas av utrustningen Bedömningsskalan är tregradig: 1=Låg relevans 2=Hög relevans 3=Mycket hög relevans I fall där del eller delar av utrustningen har annan relevans än huvuddelen (t.ex. kan någon perifer del anses vara överflödig eller feldimensionerad), bör detta kommenteras i yttrandet h). e) Utrustningens utnyttjande under avskrivningstiden En bedömning görs om de sökandes planering av driften under avskrivningstiden står i paritet med de krav utrustningen ställer på driftsorganisation avseende driftskostnader, adekvat datahantering, kompetens och användarstöd. Bedömningsskalan är tregradig: 1=Otillräckliga förutsättningar att utnyttja utrustningens potential 2=Goda förutsättningar att utnyttja utrustningens potential 3=Verkligt goda förutsättningar att utnyttja utrustningens potential f) Eventuella andra aspekter som bör vägas in vid prioriteringen, t.ex. betydelsen för unga forskare, tvärvetenskap och genusperspektiv samt hur konkurrerande eller kompletterande infrastrukturer kan påverka bedömningen. Dessa aspekter ska redovisas utförligt i den skriftliga motiveringen h) där det ska framgå i vilken utsträckning de vägts in i prioriteringen. g) En sammanfattande prioritering av ansökan där hänsyn tas till bedömningen i a-f. Prioriteringen görs i en femgradig skala: 1=Ingen prioritet 2=Låg prioritet 3=Medelhög prioritet 4=Hög prioritet 5=Högsta prioritet h) En skriftlig motivering, som kompletterar bedömningen ovan. Beredningsgruppernas yttranden ska användas som underlag vid sammanställningen av en slutlig prioriteringslista, se punkt 4 nedan. Yttrandena kommer även att skickas till de sökande tillsammans med det slutliga beslutet. Det är viktigt att det framgår av yttrandet på vilka grunder ansökan bedömts, särskilt bör eventuella skillnader mellan kvalitetsbetyg och prioritering kommenteras liksom i de fall RFI:s beredningsgrupp gjort en annan bedömning än ämnesrådens beredningsgrupper. Steg 3 4. På grundval av beredningsgruppernas yttranden ska RFI:s sammanvägningsgrupp upprätta en prioriteringslista. Gruppen ska ta hänsyn till långsiktiga strategiska överväganden vid sammanvägningen. 5. Baserat på underlaget från sammanvägningsgruppen och de ekonomiska förutsättningarna fattar RFI beslut om fördelning mellan olika bidragsformer och om beviljning av enskilda ansökningar.

13 Hanteringsordning för beredning av ansökningar om planeringsbidrag Ansökningarna behandlas i tre steg. I det första steget sker bedömningen i ämnesrådens beredningsgrupper samt vid behov av externa granskare. Skriftliga yttrande från ämnesrådens beredningsgrupper ligger till grund för beredningen i RFI:s beredningsgrupper som utgör andra steget. Som tredje steg upprättar en sammanvägningsgrupp med representanter från RFI:s beredningsgrupper beslutsunderlaget till RFI. Vid rådsmötet i oktober/november beslutar RFI om vilka ansökningar som ska beviljas eller avslås. Ansvarsfördelningen mellan beredningsgrupperna vid ämnesråden och RFI är sådan att den vetenskapliga bedömningen främst görs av ämnesrådens beredningsgrupper medan RFI:s grupper svarar för den långsiktiga och övergripande strategiska värderingen och hur väl ansökan uppfyller RFI:s kriterier för forskningsinfrastruktur. Steg 1 1. Varje ansökan ska ges en vetenskaplig bedömning i minst en av ämnesrådens beredningsgrupper. Dessa beredningsgruppers yttranden ska avges före beredningen i RFI:s beredningsgrupper. De skriftliga yttranden som ämnesrådens beredningsgrupper avger ska innehålla följande: a) En bedömning av kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen. Eftersom infrastrukturen ännu är på planeringsstadiet kan inte samma krav ställas på beskrivningen av projektet som vid en ansökan om projektbidrag, utan det är projektets potential som ska bedömas. b) En bedömning av kompetensen hos de sökande. Bedömningsskalan för a) och b) är femgradig (se avsnittet om VR-betyg): 1=otillräcklig/insufficient 2=bra/good 3=mycket bra/very good 4= utmärkt/excellent 5= ledande/outstanding Vid bedömning av ansökningar med många sökande (grupper) bör en sammanvägd bedömning av a) respektive b) göras och vid behov kommenteras i yttrandet e). c) En bedömning av infrastrukturens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen Bedömningsskalan är tregradig: 1=Låg relevans 2=Hög relevans 3=Mycket hög relevans d) En bedömning av infrastrukturens potentiella användare Bedömningsskalan är tregradig: 1 = Infrastrukturen är av intresse för en begränsad grupp användare 2 = Infrastrukturen är av nationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt kvalificerade svenska forskargrupper 3 = Infrastrukturen är av internationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt kvalificerade svenska forskargrupper

14 13 e) En skriftlig motivering, som kompletterar bedömningen ovan. Beredningsgruppens yttrande kommer att skickas till de sökande tillsammans med det slutliga beslutet. Steg 2 2. Ansökningarna bedöms i RFI:s beredningsgrupper som också avger yttranden. En ansökan kan behandlas i flera beredningsgrupper. 3. De skriftliga yttranden som RFI:s beredningsgrupper avger ska innehålla följande: a) En bedömning av om den planerade infrastrukturen uppfyller RFI:s kriterier för infrastruktur och en bedömning av behovet av planering. RFI:s kriterier för infrastruktur är att de ska: vara av brett nationellt intresse ge förutsättningar för världsledande forskning utnyttjas av ett flertal forskargrupper/användare med högt kvalificerade forskningsprojekt vara så omfattande att enskilda grupper inte kan driva dem på egen hand ha en långsiktig planering för vetenskapliga mål, finansiering och utnyttjande vara öppet och enkelt tillgängliga för forskare och ha en plan för hur tillgängligheten ska förbättras (gäller både utnyttjande av infrastrukturen, tillgång till insamlade data och presentation av resultat) Påståendet Ansökan avser en ny forskningsinfrastruktur och det finns behov av att genomföra en detaljerad planering ska besvaras med Ja eller Nej. b) En bedömning av kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen. Eftersom infrastrukturen ännu är på planeringsstadiet kan inte samma krav ställas på beskrivningen av projektet som vid en ansökan om projektbidrag, utan det är projektets potential som ska bedömas. c) En bedömning av kompetensen hos de sökande. Bedömningsskalan för b) och c) är femgradig (se avsnittet om VR-betyg): 1=otillräcklig/insufficient 2=bra/good 3=mycket bra/very good 4= utmärkt/excellent 5= ledande/outstanding Vid bedömning av ansökningar med många sökande (grupper) bör en sammanvägd bedömning av b) respektive c) göras och vid behov kommenteras i yttrandet h). I beredningsgruppens slutliga yttrande anges även ett s.k. VR-betyg som är en sammanvägning av kvalitet och kompetens (b och c); se avsnitt om VR-betyg. d) En bedömning av infrastrukturens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen. Bedömningsskalan är tregradig: 1=Låg relevans 2=Hög relevans

15 14 3=Mycket hög relevans e) En bedömning av infrastrukturens potentiella användare Bedömningsskalan är tregradig: 1 = Infrastrukturen är av intresse för en begränsad grupp användare 2 = Infrastrukturen är av nationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt kvalificerade svenska forskargrupper 3 = Infrastrukturen är av internationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt kvalificerade svenska forskargrupper f) Eventuella andra aspekter som bör vägas in vid prioriteringen, t.ex. betydelsen för unga forskare, tvärvetenskap och genusperspektiv samt hur konkurrerande eller kompletterande infrastrukturer kan påverka bedömningen. Dessa aspekter ska redovisas utförligt i den skriftliga motiveringen h) där det ska framgå i vilken utsträckning de vägts in i prioriteringen. g) En sammanfattande prioritering av ansökan där hänsyn tas till bedömningen i a-f. Prioriteringen görs i en femgradig skala: 1=Ingen prioritet 2=Låg prioritet 3=Medelhög prioritet 4=Hög prioritet 5=Högsta prioritet h) En skriftlig motivering, som kompletterar bedömningen ovan. Beredningsgruppernas yttranden ska användas som underlag vid sammanställningen av en slutlig prioriteringslista, se punkt 4 nedan. Yttrandena kommer även att skickas till de sökande tillsammans med det slutliga beslutet. Det är viktigt att det framgår av yttrandet på vilka grunder ansökan bedömts, särskilt bör eventuella skillnader mellan kvalitetsbetyg och prioritering kommenteras liksom i de fall RFI:s beredningsgrupp gjort en annan bedömning än ämnesrådens beredningsgrupper. Steg 3 4. På grundval av beredningsgruppernas yttranden ska RFI:s sammanvägningsgrupp upprätta en prioriteringslista. Gruppen ska ta hänsyn till långsiktiga strategiska överväganden vid sammanvägningen. 5. Baserat på underlaget från sammanvägningsgruppen och de ekonomiska förutsättningarna fattar RFI beslut om fördelning mellan olika bidragsformer och om beviljning av enskilda ansökningar.

16 Hanteringsordning för beredning av ansökningar om stöd till stora databaser Ansökningarna behandlas i tre steg. I det första steget sker bedömningen i ämnesrådens beredningsgrupper samt vid behov av externa granskare. Skriftliga yttrande från ämnesrådens beredningsgrupper ligger till grund för beredningen i RFI:s beredningsgrupper som utgör andra steget. Som tredje steg upprättar en sammanvägningsgrupp med representanter från RFI:s beredningsgrupper beslutsunderlaget till RFI. Vid rådsmötet i oktober/november beslutar RFI om vilka ansökningar som ska beviljas eller avslås. Ansvarsfördelningen mellan beredningsgrupperna vid ämnesråden och RFI är sådan att den vetenskapliga bedömningen främst görs av ämnesrådens beredningsgrupper medan RFI:s grupper svarar för den långsiktiga och övergripande strategiska värderingen och hur väl ansökan uppfyller RFI:s kriterier för forskningsinfrastruktur. Steg 1 1. Varje ansökan ska ges en vetenskaplig bedömning i minst en av ämnesrådens beredningsgrupper. Dessa beredningsgruppers yttranden ska avges före beredningen i RFI:s beredningsgrupper. De skriftliga yttranden som ämnesrådens beredningsgrupper ska avge ska innehålla följande: a) En bedömning av kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av databasen. b) En bedömning av kompetensen hos de sökande Bedömningsskalan för a) och b) är femgradig (se avsnittet om VR-betyg): 1=otillräcklig/insufficient 2=bra/good 3=mycket bra/very good 4= utmärkt/excellent 5= ledande/outstanding Vid bedömning av ansökningar med många sökande (grupper) bör en sammanvägd bedömning av a) respektive b) göras och vid behov kommenteras i yttrandet e). c) En bedömning av databasens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av databasen Bedömningsskalan är tregradig: 1=Låg relevans 2=Hög relevans 3=Mycket hög relevans d) En bedömning av databasens potentiella användare Bedömningsskalan är tregradig: 1 = Databasen är av intresse för en begränsad grupp användare 2 = Databasen är av nationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt kvalificerade svenska forskargrupper 3 = Databasen är av internationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt kvalificerade svenska forskargrupper e) En skriftlig motivering, som kompletterar bedömningen ovan. Beredningsgruppens yttrande kommer att skickas till de sökande tillsammans med det slutliga beslutet.

17 16 Steg 2 2. Ansökningarna bedöms i RFI:s beredningsgrupper som också avger yttranden. En ansökan kan behandlas i flera beredningsgrupper. 3. De skriftliga yttranden som RFI:s beredningsgrupper avger ska innehålla följande: a) En bedömning av om databasen uppfyller RFI:s kriterier för forskningsinfrastruktur; den ska: vara av brett nationellt intresse ge förutsättningar för världsledande forskning utnyttjas av ett flertal forskargrupper/användare med högt kvalificerade forskningsprojekt vara så omfattande att enskilda grupper inte kan driva dem på egen hand ha en långsiktig planering för vetenskapliga mål, finansiering och utnyttjande vara öppet och enkelt tillgängliga för forskare och ha en plan för hur tillgängligheten ska förbättras (gäller både utnyttjande av infrastrukturen, tillgång till insamlade data och presentation av resultat) b) En bedömning av kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av databasen. c) En bedömning av kompetensen hos de sökande Bedömningsskalan för b) och c) är femgradig (se avsnittet om VR-betyg): 1=otillräcklig/insufficient 2=bra/good 3=mycket bra/very good 4= utmärkt/excellent 5= ledande/outstanding Vid bedömning av ansökningar med många sökande (grupper) bör en sammanvägd bedömning av b) respektive c) göras och vid behov kommenteras i yttrandet i). I beredningsgruppens slutliga yttrande anges även ett s.k. VR-betyg som är en sammanvägning av kvalitet och kompetens (b och c); se avsnitt om VR-betyg. d) En bedömning av databasens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av databasen Bedömningsskalan är tregradig: 1=Låg relevans 2=Hög relevans 3=Mycket hög relevans e) En bedömning av databasens potentiella användare Bedömningsskalan är tregradig: 1 = Databasen är av intresse för en begränsad grupp användare 2 = Databasen är av nationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt kvalificerade svenska forskargrupper 3 = Databasen är av internationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt kvalificerade svenska forskargrupper f) En bedömning av designen och kvaliteten hos databasen Bedömningsskalan är femgradig: 1 = Ej acceptabel

18 17 2 = Acceptabel 3 = Bra 4 = Hög internationell standard 5 = Högsta internationella standard g) Eventuella andra aspekter som bör vägas in vid prioriteringen, t.ex. betydelsen för unga forskare, tvärvetenskap och genusperspektiv samt hur konkurrerande eller kompletterande databaser kan påverka bedömningen. Dessa aspekter ska redovisas utförligt i den skriftliga motiveringen i) där det ska framgå i vilken utsträckning de vägts in i prioriteringen. h) En sammanfattande prioritering av ansökan där hänsyn tas till bedömningen i a-g. Prioriteringen görs i en femgradig skala: 1=Ingen prioritet 2=Låg prioritet 3=Medelhög prioritet 4=Hög prioritet 5=Högsta prioritet i) En skriftlig motivering, som kompletterar bedömningen ovan. Beredningsgruppernas yttranden ska användas som underlag vid sammanställningen av en slutlig prioriteringslista, se punkt 4 nedan. Yttrandena kommer även att skickas till de sökande tillsammans med det slutliga beslutet. Det är viktigt att det framgår av yttrandet på vilka grunder ansökan bedömts, särskilt bör eventuella skillnader mellan kvalitetsbetyg och prioritering kommenteras liksom i de fall RFI:s beredningsgrupp gjort en annan bedömning än ämnesrådens beredningsgrupper. Steg 3 4. På grundval av beredningsgruppernas yttranden ska RFI:s sammanvägningsgrupp upprätta en prioriteringslista. Gruppen ska ta hänsyn till långsiktiga strategiska överväganden vid sammanvägningen. 5. Baserat på underlaget från sammanvägningsgruppen och de ekonomiska förutsättningarna fattar RFI beslut om fördelning mellan olika bidragsformer och om beviljning av enskilda ansökningar.

19 Hanteringsordning för beredning av ansökningar om driftsbidrag Ansökningarna behandlas i tre steg. I det första steget sker bedömningen i ämnesrådens beredningsgrupper samt vid behov av externa granskare. Skriftliga yttrande från ämnesrådens beredningsgrupper ligger till grund för beredningen i RFI:s beredningsgrupper som utgör andra steget. Som tredje steg upprättar en sammanvägningsgrupp med representanter från RFI:s beredningsgrupper beslutsunderlaget till RFI. Vid rådsmötet i oktober/november beslutar RFI om vilka ansökningar som ska beviljas eller avslås. Ansvarsfördelningen mellan beredningsgrupperna vid ämnesråden och RFI är sådan att den vetenskapliga bedömningen främst görs av ämnesrådens beredningsgrupper medan RFI:s grupper svarar för den långsiktiga och övergripande strategiska värderingen och hur väl ansökan uppfyller RFI:s kriterier för forskningsinfrastruktur. Steg 1 1. Varje ansökan ska ges en vetenskaplig bedömning i minst en av ämnesrådens beredningsgrupper. Dessa beredningsgruppers yttranden ska avges före beredningen i RFI:s beredningsgrupper. De skriftliga yttranden som ämnesrådens beredningsgrupper avger ska innehålla följande: a) En bedömning av kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen. b) En bedömning av kompetensen hos de sökande. Bedömningsskalan för a) och b) är femgradig (se avsnittet om VR-betyg): 1=otillräcklig/insufficient 2=bra/good 3=mycket bra/very good 4= utmärkt/excellent 5= ledande/outstanding Vid bedömning av ansökningar med många sökande (grupper) bör en sammanvägd bedömning av a) respektive b) göras och vid behov kommenteras i yttrandet e). c) En bedömning av infrastrukturens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen Bedömningsskalan är tregradig: 1=Låg relevans 2=Hög relevans 3=Mycket hög relevans d) En bedömning av infrastrukturens potentiella användare Bedömningsskalan är tregradig: 1 = Infrastrukturen är av intresse för en begränsad grupp användare 2 = Infrastrukturen är av nationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt kvalificerade svenska forskargrupper 3 = Infrastrukturen är av internationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt kvalificerade svenska forskargrupper

20 19 e) En skriftlig motivering, som kompletterar bedömningen ovan. Beredningsgruppens yttrande kommer att skickas till de sökande tillsammans med det slutliga beslutet. Steg 2 2. Ansökningarna bedöms i RFI:s beredningsgrupper som också avger yttranden. En ansökan kan behandlas i flera beredningsgrupper. 3. De skriftliga yttranden som RFI:s beredningsgrupper avger ska innehålla följande: a) En bedömning av om infrastrukturen uppfyller RFI:s kriterier för infrastruktur; den ska: vara av brett nationellt intresse ge förutsättningar för världsledande forskning utnyttjas av ett flertal forskargrupper/användare med högt kvalificerade forskningsprojekt vara så omfattande att enskilda grupper inte kan driva dem på egen hand ha en långsiktig planering för vetenskapliga mål, finansiering och utnyttjande vara öppet och enkelt tillgängliga för forskare och ha en plan för hur tillgängligheten ska förbättras (gäller både utnyttjande av infrastrukturen, tillgång till insamlade data och presentation av resultat) b) En bedömning av kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen. c) En bedömning av kompetensen hos de sökande. Bedömningsskalan för b) och c) är femgradig (se avsnittet om VR-betyg): 1=otillräcklig/insufficient 2=bra/good 3=mycket bra/very good 4= utmärkt/excellent 5= ledande/outstanding Vid bedömning av ansökningar med många sökande (grupper) bör en sammanvägd bedömning av b) respektive c) göras och vid behov kommenteras i yttrandet h). I beredningsgruppens slutliga yttrande anges även ett s.k. VR-betyg som är en sammanvägning av kvalitet och kompetens (b och c); se avsnitt om VR-betyg. d) En bedömning av infrastrukturens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen. Bedömningsskalan är tregradig: 1=Låg relevans 2=Hög relevans 3=Mycket hög relevans e) En bedömning av infrastrukturens potentiella användare Bedömningsskalan är tregradig: 1 = Infrastrukturen är av intresse för en begränsad grupp användare 2 = Infrastrukturen är av nationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt kvalificerade svenska forskargrupper 3 = Infrastrukturen är av internationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt kvalificerade svenska forskargrupper f) Eventuella andra aspekter som bör vägas in vid prioriteringen, t.ex. betydelsen för unga forskare, tvärvetenskap och genusperspektiv samt hur konkurrerande eller kompletterande infrastrukturer kan

21 20 påverka bedömningen. Dessa aspekter ska redovisas utförligt i den skriftliga motiveringen h) där det ska framgå i vilken utsträckning de vägts in i prioriteringen. g) En sammanfattande prioritering av ansökan där hänsyn tas till bedömningen i a-f. Prioriteringen görs i en femgradig skala: 1=Ingen prioritet 2=Låg prioritet 3=Medelhög prioritet 4=Hög prioritet 5=Högsta prioritet h) En skriftlig motivering, som kompletterar bedömningen ovan. Beredningsgruppernas yttranden ska användas som underlag vid sammanställningen av en slutlig prioriteringslista, se punkt 4 nedan. Yttrandena kommer även att skickas till de sökande tillsammans med det slutliga beslutet. Det är viktigt att det framgår av yttrandet på vilka grunder ansökan bedömts, särskilt bör eventuella skillnader mellan kvalitetsbetyg och prioritering kommenteras liksom i de fall RFI:s beredningsgrupp gjort en annan bedömning än ämnesrådens beredningsgrupper. Steg 3 4. På grundval av beredningsgruppernas yttranden ska RFI:s sammanvägningsgrupp upprätta en prioriteringslista. Gruppen ska ta hänsyn till långsiktiga strategiska överväganden vid sammanvägningen. 5. Baserat på underlaget från sammanvägningsgruppen och de ekonomiska förutsättningarna fattar RFI beslut om fördelning mellan olika bidragsformer och om beviljning av enskilda ansökningar.

22 21 7. Granskning och betygssättning av ansökningar inom RFI Varje ansökan om driftsbidrag, planeringsbidrag, dyrbar vetenskaplig utrustning och stöd till stora databaser granskas och betygsätts i minst en av RFI:s beredningsgrupper samt i en eller flera av ämnesrådens beredningsgrupper, se kapitel 7 om VR-betygen samt hanteringsordning för respektive bidragsform. Varje ansökan ska normalt granskas av tre ledamöter i respektive beredningsgrupp; för ansökningar om bidrag till forskningsinfrastruktur gäller minst två granskare per RFIberedningsgrupp. En av RFI:s beredningsgrupper har huvudansvar för ansökan, övriga beredningsgrupper ses som rådgivande inom sina respektive expertområden. De som granskat en ansökan sätter betyg, rangordnar samt skriver en motivering i VR-Review (se kap 8). En ledamot, förslagsställaren, formulerar ett förslag på gruppens gemensamma yttrande och ser efter beredningsmötet till att gruppens yttrande förs in i VR-Review. I vissa fall kan externa granskare anlitas som experter. De ska både betygsätta ansökan och lämna skriftligt utlåtande. Den RFIberedningsgrupp som har huvudansvar för ansökan gör utifrån sina egna och ämnesrådens yttranden och betyg även en priolista. Priolistor från RFI-beredningsgrupper behandlas av sammanvägningsgruppen som vid sitt möte sammanställer ett gemensamt förslag till beslut om planeringsbidrag, driftsbidrag, dyrbar utrustning och bidrag till stora databaser. RFI fattar beslut om vilka ansökningar som beviljas bidrag på rådsmötet i november. I de undantagsfall då en eller flera av gruppledamöterna är starkt knutna till en föreslagen infrastruktursatsning ska, utöver vad som sägs ovan, minst två externa utlåtanden inhämtas. Beredningsgrupperna har ansvar för alla ansökningar som behandlas inom gruppen och samtliga ska beredas utifrån sina egna företräden. Ingen ansökan får nedprioriteras med motiveringen att den inte ligger centralt inom gruppens område. Externa granskare Externa granskare kostar, både i form av arvoden och av den arbetstid som läggs ned på att rekrytera och ledsaga dem i granskningsprocessen. Därför skall användande av externa granskare vara restriktivt. Utöver de externa granskare som är nödvändiga på grund av jävssituationer rekommenderas att maximalt en extern granskare anlitas per tio ansökningar i gruppen. Så långt det är möjligt ska de ombes granska flera ansökningar för att få ett underlag för jämförelse. Det innebär att en grupp med totalt 100 ansökningar inte bör anlita mer än tio externa granskare, utöver dem som krävs för särskilda jävsförhållanden. Definitionen på en extern granskare är en person som utför granskning av ansökningar till stöd åt en beredningsgrupp (eller annan beredande entitet), men som inte själv är vald ledamot. En extern granskare kan vara ledamot av annan beredningsgrupp, eller i övrigt stå utanför Vetenskapsrådets beredningsorganisation. Det är ofta en fördel att anlita en utländsk expert som extern granskare. En extern granskare ska i huvudsak göra samma slags bedömning av ansökan som beredningsgruppen (och ge skriftliga kommentarer och betyg). Granskarens yttranden som inkommer till Vetenskapsrådet är en allmän handling, likställt med beredningsgruppens slutyttrande, och ska lämnas ut på begäran. I vissa fall kan man be en annan beredningsgrupp som helhet komma med ett rådgivande yttrande, och även det hanteras då som ett extern yttrande.

23 22 Beredningsgruppen, eller dess ordförande, kan identifiera situationer när extern granskning behövs och föreslå vem som ska anlitas. I normalfallet kontaktar den beredningsgruppsansvarige på Vetenskapsrådet föreslagna externa granskare. Extern granskare ska inte ha egen ansökan i aktuell beredningsgrupp, och måste vara ojävig i förhållande till sökande som ska bedömas. Extern granskning är obligatorisk när ledamot av Vetenskapsrådets beslutsorgan är sökande (minst 2 externa yttranden krävs inför beslut). Övriga fall där extern granskning förekommer är typiskt: Jävsituation inom beredningsgruppen man vill styrka att även en helt oberoende granskning leder till ungefär samma resultat i bedömningen. Ansökans vetenskapliga innehåll är sådant att beredningsgruppens samlade kompetens inte är tillräcklig för en fullvärdig bedömning. Huvudprincipen är att beredningsgruppen är fullt ansvarig för slutbedömningen av en ansökan och förslaget till beslut. Eventuella externa granskare ersätter inte bortfall av granskare inom gruppen (minst 3).

24 23 8. Användarguide till VR-Review Uppdaterad mars 2008 (JB) Välkommen som deltagare i Vetenskapsrådets beredningsorganisation. Vad är VR-Review? VR-Review är ett webbaserat verktyg som innehåller dels en databas (elektroniskt arkiv), dels ett hanteringssystem för beredningsarbetet. I databasen lagras de ansökningar om forskningsbidrag som skickats in till Vetenskapsrådet. Ansökningarna lagras som PDF-filer och kan läsas med Adobe Acrobat Reader ( VR-Review kommer du åt via Internet genom att öppna adressen: eller följa länken på En guide till hur du använder VR-Review hittar du i slutet av detta dokument. Vem gör vad i beredningsarbetet? Ansökningarna fördelas på beredningsgrupper efter det att de har skickats in till Vetenskapsrådets webbaserade ansökningssystem VR-Direct. Som deltagare i en beredningsgrupp läser du sedan via VR-Review de ansökningar som ska granskas. Annat material kan skickas ut beroende på vilket ämnesområde du arbetar inom. För dig som arbetar som extern granskare (ej ledamot av beredningsgruppen) fungerar VR-Review så att endast de ansökningar du har ombetts att granska syns på skärmen. Om du som ledamot av beredningsgruppen föredrar att läsa ansökningarna i pappersformat, kan du beställa dessa efter det att du har loggat in i VR-Review under menyvalet Mina uppgifter. Alla granskare ska registrera sina omdömen (minnesanteckningar/förslag till yttrande/externa utlåtanden) i VR-Review. Förslagsställaren (tidigare år kallad föredragande) skriver i formuläret Förslag till yttrande. Övriga granskare inom beredningsgruppen skriver i formuläret Minnesanteckningar (tidigare år kallat utlåtande eller BG-lista). Extern granskare skriver i formuläret: Externt utlåtande. Som en säkerhetsåtgärd rekommenderar vi att du även spar kopior av ditt arbete på din egen dator, t ex i ett ordbehandlingsprogram som MS Word. Inget material som återfinns i VR-Review ska spridas till obehöriga. Beredningsgruppen ska avge ett gemensamt yttrande över varje ansökan efter beredningsgruppsmötet. Gruppens yttrande samt utlåtanden från externa granskare är offentliga handlingar efter beslut, som vid förfrågan lämnas ut till den som begär det. Förslag till yttrande och minnesanteckningar betraktas som arbetsmaterial och är inte offentliga handlingar. När beredningsgruppen påbörjar sitt prioriteringsarbete sker detta i VR-Review. Slutligen registreras prioriteringar, yttranden och förslag till beslut. Dessa tjänar i sin tur som underlag när respektive ämnesråd/ kommitté ska fatta beslut om bidrag.

25 24 Hur arbetar du i VR-Review? A. Din dator För att arbetet ska gå så smidigt som möjligt behöver nedanstående tekniska krav vara uppfyllda. Kraven gäller oavsett vilken plattform eller vilket operativsystem du använder. Grundläggande krav: Din dator måste vara ansluten till Internet för att kunna använda VR-Review. Du måste ha en modern webbläsare samt tillåta att javascript körs. Du måste ha en mjukvara installerad som kan läsa PDF-filer (PDF-version 1.4 eller senare). Du måste tillåta att använder så kallade Session Cookies. Vetenskapsrådet rekommenderar: Webbläsaren FireFox (version 1.5 eller senare). PDF-läsaren Acrobat Reader (version 7 eller senare). Att du är uppkopplad till internet med minst 128 Kbps ADSL-modem. Att du inte går genom en proxyserver när du använder VR-Review. Att du tillåter popupfönster för vrreview.vr.se. Om du är osäker på hur du ska lösa ovanstående instruktioner ber vi dig att kontakta den datoransvarige på din institution/motsvarande. B. Menyval i VR-Review VR-Review är uppbyggt efter ett antal olika menyval vilka du hittar i vänstermarginalen. Observera att vilka menyer du ser är beroende av vilken behörighet du har tilldelats för din/a beredningsgrupp/er. Vissa av menyerna som beskrivs nedan kan därför saknas i ditt aktuella fall. Mina uppgifter Här fyller du i personliga uppgifter, kontouppgifter för arvode samt uppgifter för utskick och val av i vilken form du vill ha beredningsgruppens material tillsänt dig. Detta måste fyllas i innan du börjar granska ansökningar. Mina beredningsgrupper Här beskrivs de beredningsgrupper som du på ett eller annat sätt medverkar i. Du väljer beredningsgrupp genom att klicka på dess namn i menyn till vänster. Du finner då detaljerad information om beredningsgruppen, inklusive ledamöter och viktiga datum, samt kan se och läsa samtliga ansökningar som gruppen behandlar. Här finns också Anslagstavlan, där olika dokument kan läggas upp för att kommunicera till och/eller inom beredningsgruppen. Administrera ansökningar Här fördelas ansökningarna inom en beredningsgrupp på granskare. Jäv Här ska du anmäla vilka av beredningsgruppens ansökningar du är jävig för under den period då systemet är öppet för jävsanmälningar. När denna period infaller för beredningsgruppen framgår under menyvalet Mina beredningsgrupper. Mina ansökningar att granska Här finner du en lista över de ansökningar som du ska granska och lämna omdömen för. Om du är förslagsställare för en ansökan lämnar du också gruppens gemensamma yttrande efter mötet här.

26 25 Prioritera ansökningar Här lämnas förslag till finansiering och görs andra prioriteringar. Avsnittet är i första hand avsett för Vetenskapsrådets administratörer. Alla beredningsgrupper Här finns Vetenskapsrådets samtliga beredningsgrupper inklusive deras tilldelade ansökningar för det aktuella året. Rapporter Här kan du som ledamot beställa rapporter över ansökningar och omdömen. Rapporterna skickas sedan till den e-post adress du har angivit. Inställningar Här kan du ändra ditt lösenord till VR-Review. Du kan även här välja att se ansökningar till Vetenskapsrådet från tidigare år. C. Så här gör du: Gå in på adressen Logga in med det användarnamn och lösenord som finns på första sidan i detta dokument. Börja gärna med att läsa vänstermenyns; Hjälp. Klicka på Mina uppgifter, i vänstermenyn. Här fyller du i personliga uppgifter, kontouppgifter för eventuellt arvode samt uppgifter för ev. utskick av ansökningar. Klicka på Spara-knappen. Under menyvalet Inställningar, kan du göra olika slags inställningar, t.ex. ändra ditt lösenord. Klicka på Mina beredningsgrupper. Där finns en lista på de beredningsgrupper som du medverkar i. När du klickar på en beredningsgrupp, finner du en lista på de personer som ingår i beredningsgruppen, samt en anslagstavla där det finns gemensamma dokument för beredningsgruppen. På den högra delen av webbsidan ser du också de datum som berör beredningsarbetet. Observera att datumen kan vara olika för olika beredningsgrupper. Om du ingår i berednings-gruppen finner du också alla ansökningar i beredningsgruppen här. Klicka på Jäv. En lista över samtliga ansökningar som behandlas i beredningsgruppen visas. Här kan du i förekommande fall kryssa i vilka ansökningar du är jävig för. När du klickar på (>>) vid berörd ansökan finner du mer information om ansökan samt en PDF-ikon för själva ansökan och dess faktablad. I denna bild ska du anmäla eventuellt jäv genom att kryssa i en ruta och eventuellt lämna kommentarer till din anmälan om jäv. Under menyvalet Mina ansökningar att granska, finns en lista på de ansökningar för vilka du antingen är förslagsställare eller granskare. När du klickar på (symbolen: >>) vid berörd ansökan finner du mer information om ansökan samt en PDF-ikon som du kan klicka på för att läsa själva ansökan med tillhörande faktablad. Här finns även formuläret där du ska skriva in ditt omdöme om ansökan. Innan ett visst datum ska du: som förslagsställare fylla i formuläret Förslag till yttrande. som granskare fylla i formuläret Minnesanteckning. som extern granskare (ej ledamot av beredningsgruppen) fylla i formuläret Externt utlåtande. Tveka inte att höra av dig till kontaktpersonerna för beredningsgrupperna inom ditt ämnesområde (kontaktuppgifter finns på under respektive utlysning) om du har frågor som rör utförandet av granskningen eller hantering av ansökningar. Behöver du teknisk VR-Reviewsupport är du välkommen att kontakta Vetenskapsrådet via: vrreview@vr.se Tack för att du är med och granskar ansökningar!