Beredningshandbok U 2008

Transkript

1 1 Beredningshandbok U 2008 Slutversion 21 april 2008 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning och nyheter 3 Bidragsformer inom utbildningsvetenskap 7 Beredningsgrupper inom utbildningsvetenskap 9 Tidplan för beredningsarbete inom utbildningsvetenskap 13 Hanteringsordning för ansökningar inom utbildningsvetenskap 14 Granskning och betygsättning 25 Användarguide till VR-Review 28 Arbetsordning för etikprövning vid ansökan till Vetenskapsrådet 31 Allmänna riktlinjer från Vetenskapsrådets styrelse till kommittéer och ämnesråd inför beredningsarbetet Riktlinjer för bedömning av rekommendationsbrev vid beredning av ansökan 36 BILAGOR Utdrag ur förordningar m m som styr Vetenskapsrådets fördelning av forskningsmedel 37 Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi 43 Vetenskapsrådets jävsregler 48 Sekretessbehandling av ansökningar vid Vetenskapsrådet 53 Hantering av skriftliga klagomål över beslut vid Vetenskapsrådet om att bevilja eller avslå en ansökan om medel 55 Utlysningar inom utbildningsvetenskap 2008 i den sk. stora utlysningen 56

2 2 Förord Vetenskapsrådets beredningsorganisation bygger på fyra hörnstenar: - öppenhet i processen - inomvetenskaplig bedömning, peer-review - strikta jävsregler samt en - femgradig betygsskala för vetenskaplig kvalitet. Den öppna processen innebär att alla ansökningar som inkommer till Vetenskapsrådet är offentlig handling och att beredningsprocessen är så öppen som möjligt. Rättssäkerheten skall vara föredömlig i hanteringen. Ett verktyg för att förbättra uppföljningen av den vetenskapliga kvaliteten är den femgradiga betygsskalan som är gemensam för samtliga ämnesråd/kommittéer. VR-betyget skall bygga på en sammanvägning av kvaliteten i projektets frågeställning, projektets metodik och forskarens/forskargruppens kompetens inom det aktuella ämnesområdet. Bedömarna får anvisningar om att lämna en gradering av prioritet. Under 2008 prövas en delvis ny beredningsorganisation inom utbildningsvetenskap för att höja kvaliteten i beredningsarbetet ytterligare. Detta görs genom att tydligare skilja beredningsarbetet från beslutsfunktionen, vilket betyder att vare sig ordförande eller beredningsgruppsledamöterna samtidigt är ledamot av UVK. Förändringarna framgår i denna beredningshandbok. Det är min förhoppning att en tydligare formulerad forskningsinriktning tillsammans med den förändrade beredningsorganisationen skall medverka till att alla som ansöker om medel inom utbildningsvetenskap skall finna att granskning av deras ansökan skett på bästa tänkbara sätt. Stockholm i april 2008 Ulf P Lundgren Huvudsekreterare Vetenskapsrådet/Utbildningsvetenskap

3 3 Sammanfattning och nyheter Sammanfattning av beredningsprocessen Fördelning Under beredningen kommer huvudansvaret för den vetenskapliga bedömningen av varje ansökan att ligga hos en av de fem beredningsgrupperna. En preliminär fördelning på beredningsgrupper görs i samband med registreringen av ansökningarna vid Vetenskapsrådet. Efter genomgång av kansliet och bekräftelse av beredningsgruppernas ordförande fastställs den slutliga fördelningen i slutet av maj 2008 Rådgivande yttranden Om en ansökan ligger inom flera vetenskapsområden kan en beredningsgrupps ordförande inhämta rådgivande yttrande från någon av de andra beredningsgrupperna, från extern sakkunnig eller från annan ämnesgrupp (HS, M, NT) inom VR. Sådana yttranden skall respektive ordförande begära senast i början av juni. Om ytterligare behov framkommer senare under processen skall ordförande snarast kontakta kansliet. Beredningsgruppernas arbete Beredningsgruppernas ordförande har utsetts av Utbildningsvetenskapliga kommittén. Övriga ledamöter har utsetts genom beslut av kommitténs huvudsekreterare efter samråd med respektive beredningsordförande. Varje beredningsgrupp har ansvar för bedömningen av ett antal ansökningar och bredningsgruppens ordförande fördelar ansökningarna inom gruppen. Ledamöterna skriver ett underlag för den gemensamma diskussionen. För projektbidrag, nätverk och planeringsbidrag gäller att en förslagsställare och två rådgivande granskare skall utses för varje ansökan. Förslagsställaren skriver ett längre utlåtande samt avger betyg och omdömen utifrån en rad kriterier (= förslag till yttrande). Externt yttrande inhämtas i vissa fall, t.ex. när jäv föreligger eller vid behov av särskild kompetens som inte finns i gruppen. Externa sakkunniga ger en bedömning men anger inget betyg. Om flera ansökningar bedöms inom samma kategori av samma granskare skall en prioritering göras men inget betyg sättas. Forskarskolor kommer under 2008 inte att behandlas av någon beredningsgrupp utan av externa bedömare. Huvudsekreteraren lämnar sedan förslag till beslut som tas i UVK samtidigt med övriga ansökningar från den sk. stora utlysningen. Ansökningar om bidrag för anställning som forskarassistent bereds i beredningsgrupp 5 med en förslagsställare för varje ansökan. Rådgivande yttranden kan vid behov tas in från annan beredningsgrupp med lämplig ämnesmässig profil. Alla ledamöter skall senast den 31 juli kl ha skrivit in sina utlåtanden i VR-Review. Från den 1 augusti fram till beredningsgruppens sammanträde kommer alla betyg och

4 4 utlåtanden att finnas tillgängliga för ledamöterna i respektive beredningsgrupp via VR- Review. Beredningsgruppens yttranden På beredningsmötet i augusti skall beredningsgruppen enas om ett yttrande för varje ansökan utifrån vetenskaplig kvalitet och utbildningsvetenskaplig relevans. För varje ansökan ska en prioritering göras. Ordförande utser vilken ledamot som ansvarar för att efter mötet slutredigera gruppens gemensamma yttrande. Detta skall vara inskrivet i VR-Review senast den 29 augusti. Yttrandena skall vara utformade så att det framgår att det är beredningsgruppen som kollektivt avger dem. Det skall även framgå att yttrandet utgör ett underlag till UVK:s beslut. Yttrandet skall avspegla beredningsgruppens rekommendation om fortsatt behandling i det prioriteringsarbete som återstår innan UVK fattar beslut om fördelning av stöd. Det är mycket viktigt att betyg och text hänger samman. Beredningsgruppens sekreterare (från kansliet) upprättar ett protokoll med jävsnoteringar vid beredningsmötena i augusti. Gruppens ordförande justerar protokollet, inbegripande yttrande för varje enskild ansökan. Ordföranden har även ansvaret för att Vetenskapsrådets jävsregler tillämpas av samtliga närvarande. Yttrandena kommer att arkiveras tillsammans med ansökan och är offentliga handlingar. Det är därför viktigt att det framgår tydligt av yttrandet hur ansökan har bedömts. När UVK har fattat beslut kommer den sökande att få yttrandet tillsammans med beslutet. UVK ansvarar för yttrandet även i det fall det sammanfaller med beredningsgruppens yttrande. Ledamöterna i UVK har ansvaret för att handha kontakter med de sökande som vill ha ytterligare information om bedömning och beslut. Ordförande i beredningsgrupperna förväntas bistå ledamöterna vid behov. Riktlinjer och betyg Betyg och utbildningsvetenskaplig relevans Vid bedömningen skall betyg sättas enligt Vetenskapsrådets 5-gradiga betygsskala för vetenskaplig kvalitet (läs mer om betyg och definitioner på sid 25-27) och omdöme ges även angående den utbildningsvetenskapliga relevansens i två steg; relevant icke relevant. Allmänna riktlinjer Vetenskapsrådet har utfärdat allmänna riktlinjer för beredning och inför beslut. Dessa rör bland annat etiska överväganden, genusperspektiv, unga forskare etc. Dessa riktlinjer skall beaktas vid bedömning. Läs om riktlinjerna längre fram och i rapporten Vad är god forskningssed?. Samverkan I regleringsbrevet för Vetenskapsrådet står att Vidare skall medlen för utbildningsvetenskaplig forskning huvudsakligen användas till forskningsprogram i nära anslutning till lärarutbildning inom vilka universitet och högskolor skall samverka.

5 5 Under särskild rubrik i bilaga A skall samverkan redovisas/kommenteras. Beskrivning skall göras om hur den planerade forskningen förväntas stärkas genom samarbetet och om samverkan inte kunnat åstadkommas måste detta särskilt motiveras. Sökandes hantering av samverkanskravet bör därmed få en viss tyngd i bedömningen av en ansökan. Avslag Formella skäl till avslag är: om ansökan inkom för sent om ansökan är ofullständig om intyg att doktorsexamen har avlagts inte har inkommit till Vetenskapsrådet senast den 1 augusti om svensk institutionsanknytning saknas. Beslut UVK ledamöterna kommer att vara observatörer i två beredningsgrupper vardera. När beredningsgruppernas arbete är avslutat den 29 augusti kommer UVK ledamöterna att läsa samtliga ansökningar som fått prioritet 5 och 4. Om utrymme finns för ansökningar med prioritet 3 ansvarar huvudsekreteraren för en beredning av vilka ansökningar kommittén skall ta ställning till. Kommittén rangordnar dessa. UVK fattar beslut om bidrag den oktober Protokollet skall vara justerat den 29 oktober varefter beslutet blir officiellt. VR-Review Beredningsgruppsledamöterna skall avge sina bedömningar på särskilt formulär över Internet med hjälp av VR-Review som är ett interaktivt webbaserat system för distribution av ansökningar till ledamöterna och hämtning och distribution av ledamöternas utlåtanden och betyg. Beredningsgruppsledamöterna skall med hjälp av ett användarnamn och ett lösenord, som kansliet tillhandahåller via post, koppla upp sig mot VR-Review. Adressen till VR-Review är Där finns mer information och hjälptexter.

6 6 Nyheter 2008 Särskilda områden Liksom tidigare år görs en satsning på forskning kring hållbar utveckling inom såväl naturoch teknikvetenskap, utbildningsvetenskap som humaniora och samhällsvetenskap. Minst 8 miljoner kronor finns öronmärkta inom satsningen. Vetenskapsrådet och Energimyndigheten fortsätter också samarbetet kring projektbidrag till energiriktad grundforskning inom natur- och teknikvetenskap avsedd att söka kunskaper av betydelse för framtida energisystem. De senaste åren har ca 15 miljoner kr per år tilldelats nya projekt inom den energiriktade grundforskningen. Ambitionen är att också under 2009 kunna tillföra den energiriktade grundforskningen stöd på samma nivå. Ansökningar som gäller genusforskning eller forskning med genusperspektiv kommer liksom föregående år att beredas inom respektive ämnesråd/kommittés beredningsgrupper. Eftersom det särskilda återrapporteringskravet för ansökningar med genusinriktning tagits bort från och med 2008 finns inte längre möjlighet för de sökande att i ansökan kryssmarkera att forskningen har sådan inriktning. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning bistår dock, vid behov, även fortsättningsvis beredningsgrupperna med förslag till sakkunniga med genuskompetens. Förfrågningar skickas till genuskommittén genom Kerstin Nordstrand (kn@vr.se), tillsammans med faktabladet för den aktuell ansökan senast den 13 juni Doktorsexamen senast 1 augusti Senast den 1 augusti 2008 skall den sökande och vetenskapligt ansvarige ha avlagt doktorsexamen eller ha motsvarande kompetens, för de bidragsformer som har doktorsexamen som kompetenskrav (se utlysningstexterna på

7 7 Bidragsformer inom utbildningsvetenskap Här kommenteras endast de utlysningar som ryms inom den sk. stora utlysningen med slutdatum 22 april Projektbidrag Projektbidrag ges för forskning under en bestämd period för att lösa en definierad forskningsuppgift. Planeringsbidrag - U De generella planeringsbidrag som funnits inom utbildningsvetenskap sedan 2001 avskaffades från och med Kommittén valde då att lysa ut planeringsbidrag inom eftersatta eller av andra skäl aktualiserade områden är planeringsbidrag åter en del av den stora utlysningen som ett bidrag tänkt att stödja arbete som skall ligga till grund för en senare ansökan till Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet kan komma att begära statusrapport under planeringsperioden. Bidrag beviljas normalt för ett år och om högst 150tkr inklusive 35% påslag för indirekta kostnader. Nätverk Bidraget avser stöd till nätverk för forskare verksamma vid olika lärosäten i syfte att stärka forskningen genom ökat samarbete. Av bilaga A framgår att den sökande skall redogöra för det vetenskapliga syftet och den långsiktiga strategin för nätverket samt beskriva de konkreta resultat som förväntas av samarbetet inom nätverket under bidragsperioden. Bidragstiden är vanligvis tre år och normalt beviljas högst 300tkr per år exkl. indirekta kostnader. Anställning som forskarassistent Syftet med anställningen är att innehavaren skall bygga upp sin kompetens och meritera sig för en fortsatt karriär inom forskningen. Forskarskolor inom utbildningsvetenskap Bidraget avser stöd för etablering av nationella, mångvetenskapliga forskarskolor med utbildningsvetenskaplig inriktning. Forskarskolan skall omfatta flera samverkande lärosäten, varav minst ett lärosäte med lärarutbildning och skall gälla områden där behovet av kunskapsuppbyggnad är särskilt stort. Bidragstiden är normalt längst fyra år och det totala sökbeloppet bör ej överstiga 2000 tkr (exkl. indirekta kostnader) per år. Forskarskolorna granskas inte i beredningsgrupperna utan bedöms av externa bedömare. Huvudsekreteraren lämnar förslag till beslut till UVK som beslutar vid sitt möte oktober Driftsbidrag - KFI Bidragsformen är avsedd att göra det möjligt för svenska forskare att få ökad tillgång till nationell eller internationell forskningsinfrastruktur genom att bidra till drift, underhåll och användarstöd för befintlig infrastruktur. Se vidare sidan 20

8 8 Dyrbar vetenskaplig utrustning - KFI Bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning (>2000 tkr) är ett investeringsbidrag till forskningsinfrastruktur. Det kan inte användas för drift, underhåll eller förbrukningsmaterial för utrustningen, inte heller till annan utrustning som kan anses vara standard laboratorieeller kontorsutrustning (inkl. persondatorer). Se vidare sidan 18. Planeringsbidrag KFI Bidragsformen är avsedd att göra det möjligt för svenska forskare att i ett tidigt skede delta i planeringen inför ny nationell eller internationell forskningsinfrastruktur och för att planera investeringar i avancerad teknisk utrustning. Se vidare sidan 16.

9 9 Beredningsgrupper inom utbildningsvetenskap Beredningsgrupp 1 Värden och föreställningar Namn Titel Universitet Forskningsområde/n Klas-Göran Karlsson, ordförande Professor Lunds universitet Historia Lena Kåreland Professor Stockholms universitet Svenska, genus, svenskämnets didaktik, litteraturläsning Ola Sigurdson Professor Göteborgs universitet Religion, filosofi, idéhistoria, kontinental teoribildning Moira von Wright Professor Örebro universitet Ped. filosofi, ped. teori. kritisk didaktik, kommunikation, relation, makt, genus Sten Dahlstedt Professor Uppsala universitet Musik, idé-o. lärdomshistoria, utbildningshistoria, ped. historia Gun-Marie Frånberg Docent Umeå universitet Värdefrågor, pedagogisk arbete, genus, makt, etik, demokratifrågor (i skola och utbildning), mångfald Helena Pedersen, sekreterare

10 10 Beredningsgrupp 2 Individens lärande Namn Titel Universitet Forskningsområde/n Ulla Riis ordförande Professor Uppsala universitet Pedagogik, IKT i undervisning o utbildning, högskola, genus Svein Lie Professor Oslo universitet Ämnesdidaktik, elevers kunskap o förståelse, TIMSS Ingegerd Tallberg Broman Professor Malmö högskola Pedagogik, yngre barns lärande, professioner, genus Mats Myrberg Professor Stockholms universitet Specialpedagogik, språk- Henning Johansson läs- o skrivutveckling Professor Högskolan i Jönköping Pedagogik, kulturmöten, minoritetsfrågor, lärlingslärande Ulla Runesson Docent Göteborgs universitet yrkesprofession/matematik, lärarutb., videoanalyser, klassrumsstudier, interventionsstudier Heléne Sundewall, sekreterare Beredningsgrupp 3 Systemfrågor Namn Titel Universitet Forskningsområde/n Astrid Pettersson, ordförande Professor Stockholms universitet Pedagogik, matematikdidaktik Kerstin Skog Östlin Lektor Örebro universitet Pedagogik, professioner Christina Cliffordson Docent Göteborgs universitet och Högskolan Väst Högskoleutb, betyg, urvalsintr., kognitiv utv., multivariata, stat.metoder, storskaliga studier Leif Lindberg Professor Växjö universitet Pedagogik o disciplinen ped., högre utb., jämställdhet, högskoleped. Lars Petterson Professor Högskolan i Dalarna Historia, utbildningshistoria, professioner Per Erik Ellström Lisbeth Söderqvist. Sekreterare Professor Linköpings universitet pedagogik, utbildning och lärande i arbetslivet, yrkesutb., vuxnas lärande, utb.planering, org.utv., skolan som org., styrning o ledning.

11 11 Beredningsgrupp 4 Didaktik Namn Titel Universitet Forskningsområde/n Staffan Selander, Professor Stockholms didaktik ordförande universitet Johan Lithner Professor Umeå universitet matematik, lärarutbildning, nt Inger Edfors Docent Högskolan i Kalmar Biologi, genetik, lärarutbildning Ann-Christine Vallberg Roth Lektor Malmö högskola pedagogik, små barns lärande, läroplaner, didaktik Doris Jorde Professor Oslo universitet Na-didaktik, IKT K G Karlsson Lektor Mittuniversitetet Na-didaktik, (fysik), internationella jämförelser Anders Westlin, sekreterare Beredningsgrupp 5 - Forskarassistent Berit Askling, ordförande Professor, emerita Göteborgs universitet Gerd Brandell Univ.lektor Lunds universitet Glenn Hultman Professor Linköpings universitet Stefan Samuelsson Professor Linköpings universitet Inger Wistedt Professor Stockholms universitet och Växjö universitet Lennart G. Svensson Professor emeritus Göteborgs universitet Anders Westlin, sekreterare Pedagogik Matematik, ma didaktik, högskoleutb., genus pedagogiskt arbete mm Specialpedagogik, läsning- o skrivning, beteendegenetik pedagogik, matematikdidaktik, svenska moderna språk Sociologi, utbildning, yrke, profession, org.

12 12 Beredningsgruppernas profiler Beredningsgruppernas profil bygger på nedanstående åtta områden för utbildningsvetenskap. Områdena fördelar sig på beredningsgrupperna på följande sätt (sifferbeteckningar enligt nedan): - Värden och föreställningar (område 1 Utbildningshistoria och 3 Värdefrågor) - Individens lärande (område 4 Individens lärande och 5Grupprocesser) - Systemfrågor (område 2 Utbildningssystem, 7 Professioner och 8 Effektstudier) - Didaktik (område 6 Didaktik) Vissa justeringar av beredningsgruppernas ansvarsområden kan komma att göras på grund av olika söktryck inom områdena, jäv mm. Områdesindelning för utbildningsvetenskap 1. Utbildningshistoria Forskning inriktad på att beskriva och analysera t.ex. ämnesutvecklingen inom olika utbildningssystem. 2. Utbildningssystem Forskning om betygs- och urvalssystem, läroplansteori, styrning och ledning, utbildningsekonomi, utbildningspolitik/policy, och liknande. 3. Värdefrågor Forskning om demokrati, etik- och moralfrågor, frågor inom pedagogisk filosofi och liknande. 4. Individens lärande Forskning om kunskapsutveckling, IKT, frågor inom pedagogisk psykologi och utvecklingspsykologi med fokus på individen och liknande. 5. Grupprocesser Forskning om kunskapsutveckling, IKT, frågor inom pedagogisk psykologi, utvecklingspsykologi och sociologiska studier med fokus på gruppen och liknande. 6. Didaktik Forskning med inriktning på både allmänna och ämnesspecifika didaktiska frågeställningar, även inom specialpedagogik. 7. Professioner Forskning om lärares arbete och yrkesidentitet, lärarutbildning, skolledares arbete, karriärval och vägledning och liknande. 8. Effektstudier Forskning om reformers effekter, produktivitet, effektivitet och liknande.

13 13 Tidplan för beredningsarbete inom utbildningsvetenskap april Sista dag för ansökan + sista dag för S-bilagan 7 maj Avstämning med ordförande i beredningsgrupperna av ansökningarnas fördelning på olika beredningsgrupper 29 maj Seminariedag för samtliga beredningsledamöter 13 juni Sista dag för begäran hos genuskommittén om sakkunnig Juni-juli Granskningsperiod för beredningsledamöterna 31 juli Sista dag för inskrivning av utlåtanden och förslag till yttranden i VRreview. 1 augusti Formulär för utlåtanden i VR-Review stängs för inskrivning och öppnas för läsning beredningsgruppsvis. 19 augusti Beredningsgrupp 5 för foass sammanträder i Vetenskapsrådets lokaler augusti Beredningsgrupp 1-4 sammanträder i Vetenskapsrådets lokaler från kl 10 dag 1 till lunch dag augusti Protokoll och samtliga yttranden klara för beredningsgrupp september UVK sammanträder i Stockholm. Avstämning av preliminär budget för oktober UVK beslutar om bidrag. 29 oktober Protokoll skall vara justerat.

14 14 Hanteringsordning för ansökningar inom utbildningsvetenskap 1. Riktlinjer och betyg Betyg och utbildningsvetenskaplig relevans Vid bedömningen skall betyg sättas enligt Vetenskapsrådets 5-gradiga betygsskala för vetenskaplig kvalitet och UVK:s 2-gradiga skala gällande utbildningsvetenskaplig relevans (relevant icke relevant). Vidare skall de ansökningar som beredningsgruppen prioriterar som 3-5 rangordnas inom respektive grupp. Läs om mer om betygen och definitionerna på sidan Hantering av särskilda inriktningar och utlysningar 2008 Ansökningar till VR inom Hållbar utveckling 2008 Vetenskapsrådet ämnar finansiera grundforskning på temat hållbar utveckling med 8 miljoner kr för Satsningen omfattar bl.a: forskning om klimatsystemet och klimatstyrande processer i atmosfären och hydrosfären, inklusive paleoklimatologiska aspekter samt prediktionsmodeller forskning om mänskligt handlande och socio-ekonomiska förhållanden som medför klimatpåverkan, förbrukning av ändliga resurser och energianvändning teknisk forskning med central betydelse för hållbar utveckling forskning om attitydpåverkan och utbildning inom området hållbar utveckling mångvetenskaplig forskning om hållbar utveckling som begrepp och diskurs Kriterier för medelstilldelning är såväl god vetenskaplig kvalitet som hög relevans för kunskapsutveckling om hållbar utveckling. Hanteringsordning: De sökande som önskar komma i fråga för finansiering genom satsningen skall bifoga en relevansbilaga till ansökan (Bilaga Y). Endast ansökningar med denna bilaga kan komma ifråga för satsningen. Ansökningar som inte kommer att finansieras med medel från den särskilda satsningen konkurrerar om bidrag på vanligt sätt inom Vetenskapsrådets budgetram. Satsningen skall omfatta ansökningar om projektbidrag. Ansökningar med betyg 3 eller högre skall, efter den normala vetenskapliga bedömningen i ordinarie beredningsgrupper, relevansbedömas av en särskild panel med bred kompetens inom natur- och teknikvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och utbildningsvetenskap. Varje beredningsgrupp kan nominera upp till 10 ansökningar till panelen. Med tillgång till den vetenskapliga bedömningen av ansökningarna skall panelen ge ett förslag, baserat på vetenskaplig kvalitet och relevans för insatsområdet, till finansiering av utvalda projekt. Dessa lyfts då bort från berörda beredningsgrupper. Detta steg skall äga rum efter de ordinarie beredningsgruppernas möte, men före det att omfördelningsprocesserna inletts. Bidragen skall kunna utdelas till grundvetenskaplig forskning inom såväl natur- och teknikvetenskap som samhällsvetenskap, humaniora och utbildningsvetenskap.

15 15 Liksom tidigare skall tvärvetenskapliga ansatser och internationellt forskningssamarbete anses vara särskilt betydelsefullt. Panelen skall inför sitt sammanträde erhålla faktablad för ansökningarna, yttranden från beredningsgruppen, samt relevansbilagor. Beredningsgrupperna skall instrueras att i sina yttranden särskild kommentera ansökans relevans. Styrelsen eller ev. ämnesråd (ÄR) fattar beslut om bidrag enligt panelens rekommendation i november. Genusforskning och forskning med genusperspektiv Ansökningar som gäller genusforskning eller forskning med genusperspektiv kommer liksom föregående år att beredas inom respektive ämnesråd/kommittés beredningsgrupper. Eftersom det särskilda återrapporteringskravet för ansökningar med genusinriktning tagits bort från och med 2008 finns inte längre möjlighet för de sökande att i ansökan kryssmarkera att forskningen har sådan inriktning. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning bistår dock, vid behov, även fortsättningsvis beredningsgrupperna med förslag till sakkunniga med genuskompetens. Förfrågningar skickas till genuskommittén genom Kerstin Nordstrand, tillsammans med faktablad för aktuell ansökan senast den 13 juni Hanteringsordning - bilaterala ESRC ansökningar 1. Ansökningarna insänds i den vanliga ansökningsomgången, med de formulär och uppgifter som gäller för övriga ansökningar inom respektive ämnesområde. 2. Ansökningarna registreras och behandlas på samma sätt som andra vanliga projektansökningar inom respektive ämnesområde. 3. Sökande skall även sända in ett pappersbrev som anger att ansökan skall komma ifråga för samarbetet mellan ESRC och VR. Brevet ställs till Lisbeth Söderqvist som skickar vidare en kopia av detta brev till respektive handläggare, tillsammans med en lista över vilka ansökningar som är aktuella. 4. Ansökningarna bedöms i VR:s vanliga beredningsgrupper i enlighet med de vanliga kriterierna/procedurerna. Ansvarig handläggare inom beredningsgruppen ansvarar även för dessa ansökningar. 5. Varje bilateral ansökan skall även, utöver den vanliga beredningen i beredningsgruppen, bedömas av två externa granskare som skall utses gemensamt av VR och ESRC. Beredningsgruppen ifråga skall fästa avsevärd vikt vid de omdömen som inkommit från dessa granskare. Handläggaren för den beredningsgrupp där ansökan behandlas ansvarar för att ta fram förslag till tre externa granskare (per ansökan), samt överlämna dessa till Lisbeth Söderqvist. Förslagen bör omfatta granskare från såväl Storbritannien som Sverige (och ev andra länder). Lisbeth Söderqvist kommer därefter överens med ESRC om vilka externa bedömare som skall utses för respektive ansökan. Detta återrapporteras sedan till berörda handläggare i beredningsgrupperna. 6. Handläggaren i beredningsgruppen ansvarar för att kontakta utvalda externa granskare samt att dessa loggar in i VR REVIEW etc., allt enligt gängse normer för externa granskare för projektansökningar. 7. Såväl de externa yttrandena som beredningsgruppens gemensamma yttrande över de ansökningar som gäller ESRC-samarbetet skall skrivas på engelska.

16 16 8. Beslut om finansiering fattas av ämnesråd/kommitté i samband med övriga beslut om projektbidrag. 9. I de fall som minst 70 % av forskningskostnaderna gäller forskare i Sverige åtar sig VR ett totalt finansieringsansvar för beviljade projekt, (och vice versa för projekt som till minst 70 % utgörs av forskare i England.) I övriga fall finansierar VR den del av projekten som faller inom Sverige. 10. Lisbeth Söderqvist återrapporterar till ESRC vilka bilaterala projekt som avslagits och beviljas. Hanteringsordning för beredning av ansökningar om planeringsbidrag - KFI Ansökningarna behandlas i tre steg. I det första steget sker bedömningen i ämnesrådens beredningsgrupper samt vid behov av externa granskare. Skriftliga yttrande från ämnesrådens beredningsgrupper ligger till grund för beredningen i KFI:s beredningsgrupper. Beslutsunderlaget till KFI tas sedan fram av en särskild sammanvägningsgrupp inom KFI. Ansvarsfördelningen mellan beredningsgrupperna vid ämnesråden och KFI är sådan att den vetenskapliga bedömningen främst görs av ämnesrådens beredningsgrupper medan KFI:s svarar för den långsiktiga och övergripande strategiska värderingen av hur väl ansökan uppfyller KFI:s kriterier för forskningsinfrastruktur. Steg 1 1. Varje ansökanskallbedömas i minst en av KFI:s beredningsgrupper och minst en av ämnesrådens beredningsgrupper. 2. För varje ansökanskallberedningsgrupperna avge skriftliga yttranden. Dessaskallinnehålla följande: a) En bedömning av om den planerade infrastrukturen uppfyller de kriterier som KFI har antagit och en bedömning av behovet av planering. KFI:s kriterier är att den planerade infrastrukturen ska: vara av brett nationellt intresse ge förutsättningar för världsledande forskning utnyttjas av ett flertal forskargrupper/användare med högt kvalificerade forskningsprojekt vara så omfattande att enskilda grupper inte kan driva dem på egen hand ha en långsiktig planering för vetenskapliga mål, finansiering och utnyttjande vara öppet och enkelt tillgängliga för forskare och ha en plan för hur tillgänglighetenskallförbättras (gäller både utnyttjande av infrastrukturen, tillgång till insamlade data och presentation av resultat) Påståendet Ansökan avser en ny forskningsinfrastruktur och det finns behov av att genomföra en detaljerad planering skallbesvaras med Ja eller Nej. OBS! Detta gäller endast KFI:s beredningsgrupper. b) En bedömning av kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen. Eftersom infrastrukturen ännu är på planeringsstadiet kan inte samma krav ställas på beskrivningen av projektet som vid en ansökan om projektbidrag, utan det är projektets potential somskallbedömas. c) En bedömning av kompetensen hos de sökande Bedömningsskalan för b) och c) är femgradig (se avsnittet om VR-betyg):

17 17 5 = världsledande/outstanding 4 = utmärkt/excellent 3 = mycket bra/very good 2 = bra/good 1 = otillräcklig/insufficient Vid bedömning av ansökningar med många sökande (grupper) bör en sammanvägd bedömning av b) respektive c) göras och vid behov kommenteras i den skriftliga motiveringen h). d) En bedömning av infrastrukturens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen Bedömningsskalan är tregradig: 3 = Mycket hög relevans 2 = Hög relevans 1 = Låg relevans e) En bedömning av infrastrukturens potentiella användare Bedömningsskalan är tregradig: 3 = Infrastrukturen är av internationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt kvalificerade svenska forskargrupper 2 = Infrastrukturen är av nationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt kvalificerade svenska forskargrupper 1 = Infrastrukturen är av intresse för en begränsad grupp användare f) Eventuella andra aspekter som bör vägas in vid prioriteringen, t ex betydelsen för unga forskare, tvärvetenskap och genusperspektiv samt hur konkurrerande eller kompletterande infrastrukturer kan påverka bedömningen. Dessa aspekterskallredovisas utförligt i den skriftliga motiveringen h) där detskallframgå i vilken utsträckning de vägts in i prioriteringen. g) En sammanfattande prioritering av ansökan där bedömningen i a), b) och c) är huvudkriterier. Prioriteringen görs i en femgradig skala: 5 = Högsta prioritet 4 = Hög prioritet 3 = Medelhög prioritet 2 = Låg prioritet 1 = Ingen prioritet h) En skriftlig motivering, som kompletterar bedömningen ovan. Beredningsgruppernas yttranden kommer att skickas till de sökande tillsammans med det slutliga beslutet. Steg 2 3. På grundval av beredningsgruppernas yttranden skall KFI:s sammanvägningsgrupp upprätta en prioriteringslista. Gruppenskallta hänsyn till långsiktiga strategiska överväganden vid sammanvägningen. 4. Med hjälp av prioriteringslistan och de givna ekonomiska förutsättningarnaskallsammanvägningsgruppen upprätta ett beslutsunderlag till KFI om medelsfördelning.

18 18 Hanteringsordning för beredning av ansökningar om medel till dyrbar vetenskaplig utrustning KFI Vetenskapsrådetskallfinansiera dyrbar vetenskaplig utrustning till grundforskning och till tillämpad forskning inom alla vetenskapsområden. Observera att detta skiljer sig från Vetenskapsrådets huvuduppdrag. Enligt regleringsbrevetskallvetenskapsrådet genom sin fördelning av medel till dyrbar vetenskaplig utrustning skapa förutsättningar för både grundläggande och tillämpad forskning av högsta kvalitet. Ansökningar om medel till dyrbar vetenskaplig utrustning har en stor spännvidd vad avser antalet sökande (nyttjare av utrustningen), projekt somskallstödjas av utrustningen och själva utrustningen. Ansökan kan gälla allt från kommersiellt tillgänglig lagervara till tillverkning av utrustning/anläggning i egen regi. Riktlinjerna nedan kommer därför att vara tillämpliga i de allra flesta fall men i något fall kan bedömare behöva ge utförligare kommentarer med hänsyn till ansökans specifika art. Ansökningarna behandlas i tre steg. I det första steget sker bedömningen i ämnesrådens beredningsgrupper samt vid behov av externa granskare. Skriftliga yttrande från ämnesrådens beredningsgrupper ligger till grund för beredningen i KFI:s beredningsgrupper. Beslutsunderlaget till KFI tas sedan fram av en särskild sammanvägningsgrupp inom KFI. Ansvarsfördelningen mellan beredningsgrupperna vid ämnesråden och KFI är sådan att den vetenskapliga bedömningen främst görs av ämnesrådens beredningsgrupper medan KFI:s svarar för den långsiktiga och övergripande strategiska värderingen. Steg 1 1. Varje ansökan skall bedömas i minst en beredningsgrupp. Används externa granskare skall minst två bedöma ansökan. 2. För varje ansökan skall beredningsgrupperna avge skriftliga yttranden. Dessa skall innehålla följande moment: a) Kvalitén på den verksamhet som skall stödjas av utrustningen b) Kompetens hos sökande Bedömningsskalan för a) och b) är femgradig (se avsnittet om VR-betyg): 5= ledande/outstanding 4= utmärkt/excellent 3=mycket bra/very good 2=bra/good 1=otillräcklig/insufficient Vid bedömning av ansökningar med många sökande (grupper) bör en sammanvägd bedömning av a) respektive b) göras och vid behov kommenteras i yttrandet g). c) Utrustningens relevans för den verksamhet som skall stödjas av utrustningen Bedömningsskalan är tregradig: 3=Mycket hög relevans 2=Hög relevans 1=Låg relevans

19 19 I fall där del eller delar av utrustningen har annan relevans än huvuddelen (t.ex. kan någon perifer del anses vara överflödig eller feldimensionerad) bör detta kommenteras i yttrandet g). d) Utrustningens utnyttjande under avskrivningstiden En bedömning görs huruvida sökandens planering av driften under avskrivningstiden, vad avser driftskostnader, adekvat datahantering och kompetens, står i paritet med de krav utrustningen ställer på driftsorganisation. Bedömningsskalan är tregradig: 3=Verkligt goda förutsättningar att utnyttja utrustningens potential 2=Goda förutsättningar att utnyttja utrustningens potential 1=Otillräckliga förutsättningar att utnyttja utrustningens potential e) Eventuella andra aspekter som bör vägas in vid prioriteringen Dessa redovisas utförligt i yttrandet g) och i motiveringen bör ingå i vilken utsträckning de vägts in i prioriteringen. f) En sammanfattande prioritering av ansökan där bedömningen i a) och b) är huvudkriterier. Prioriteringen görs i en femgradig skala: 5=Högsta prioritet 4=Hög prioritet 3=Medelhög prioritet 2=Låg prioritet 1=Ingen prioritet g) Beredningsgruppen skriver ett yttrande som kompletterar bedömningen ovan. Det skall användas som underlag av KFI vid sammanställning av en slutlig prioriteringslista, se punkt 3 nedan. Beredningsgruppernas yttranden kommer att skickas till de sökande tillsammans med det slutliga beslutet. Steg 2 3. På grundval av beredningsgruppernas yttranden skall KFIs sammanvägningsgrupp upprätta en prioriteringslista. Gruppen skall ta hänsyn till långsiktiga strategiska överväganden vid sammanvägningen. 4. Med hjälp av prioriteringslistan och de givna ekonomiska förutsättningarna skall sammanvägningsgruppen upprätta ett beslutsunderlag till KFI om fördelning av medel.

20 20 Hanteringsordning för beredning av ansökningar om driftsbidrag KFI Ansökningarna behandlas i tre steg. I det första steget sker bedömningen i ämnesrådens beredningsgrupper samt vid behov av externa granskare. Skriftliga yttrande från ämnesrådens beredningsgrupper ligger till grund för beredningen i KFI:s beredningsgrupper. Beslutsunderlaget till KFI tas sedan fram av en särskild sammanvägningsgrupp inom KFI. Ansvarsfördelningen mellan beredningsgrupperna vid ämnesråden och KFI är sådan att den vetenskapliga bedömningen främst görs av ämnesrådens beredningsgrupper medan KFI:s svarar för den långsiktiga och övergripande strategiska värderingen av hur väl ansökan uppfyller KFI:s kriterier för forskningsinfrastruktur. Steg 1 1. Varje ansökan skall ges en vetenskaplig bedömning i minst en av ämnesrådens beredningsgrupper. Dessa beredningsgruppers yttranden skall ges före beredningen i KFI:s beredningsgrupper. Steg 2 2. Ansökningarna bedöms i KFI:s beredningsgrupper som också avger yttranden. En ansökan kan behandlas i flera beredningsgrupper. 3. De skriftliga yttranden som KFI:s och ämnesrådens beredningsgrupper skall avge skall innehålla följande: a) En bedömning av om infrastrukturen uppfyller de kriterier som KFI har antagit och en bedömning av behovet av driftsbidrag. KFI:s kriterier är att infrastrukturen ska: vara av brett nationellt intresse ge förutsättningar för världsledande forskning utnyttjas av ett flertal forskargrupper/användare med högt kvalificerade forskningsprojekt vara så omfattande att enskilda grupper inte kan driva dem på egen hand ha en långsiktig planering för vetenskapliga mål, finansiering och utnyttjande vara öppet och enkelt tillgängliga för forskare och ha en plan för hur tillgängligheten skall förbättras (gäller både utnyttjande av infrastrukturen, tillgång till insamlade data och presentation av resultat) b) En bedömning av kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen. Om infrastrukturen ännu är på planeringsstadiet kan inte samma krav ställas på beskrivningen av projektet som vid en ansökan om projektbidrag, utan det är projektets potential som skall bedömas. c) En bedömning av kompetensen hos de sökande Bedömningsskalan för b) och c) är femgradig (se avsnittet om VR-betyg): 5 = världsledande/outstanding 4 = utmärkt/excellent 3 = mycket bra/very good 2 = bra/good 1 = otillräcklig/insufficient Vid bedömning av ansökningar med många sökande (grupper) bör en sammanvägd bedömning av b) respektive c) göras och vid behov kommenteras i den skriftliga motiveringen h).

21 21 d) En bedömning av infrastrukturens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen Bedömningsskalan är tregradig: 3 = Mycket hög relevans 2 = Hög relevans 1 = Låg relevans e) En bedömning av infrastrukturens potentiella användare Bedömningsskalan är tregradig: 3 = Infrastrukturen är av internationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt kvalificerade svenska forskargrupper 2 = Infrastrukturen är av nationellt intresse och bör kunna utnyttjas av ett flertal högt kvalificerade svenska forskargrupper 1 = Infrastrukturen är av intresse för en begränsad grupp användare f) Eventuella andra aspekter som bör vägas in vid prioriteringen, t ex betydelsen för unga forskare, tvärvetenskap och genusperspektiv samt hur konkurrerande eller kompletterande infrastrukturer kan påverka bedömningen. Dessa aspekter skall redovisas utförligt i den skriftliga motiveringen h) där det skall framgå i vilken utsträckning de vägts in i prioriteringen. g) En sammanfattande prioritering av ansökan där bedömningen i a), b) och c) är huvudkriterier. Prioriteringen görs i en femgradig skala: 5 = Högsta prioritet 4 = Hög prioritet 3 = Medelhög prioritet 2 = Låg prioritet 1 = Ingen prioritet h) En skriftlig motivering, som kompletterar bedömningen ovan. Beredningsgruppernas yttranden kommer att skickas till de sökande tillsammans med det slutliga beslutet. Steg 3 4. På grundval av alla beredningsgruppers yttranden skall KFI:s sammanvägningsgrupp upprätta en prioriteringslista. Gruppen skall ta hänsyn till långsiktiga strategiska överväganden vid sammanvägningen. 5. Med hjälp av prioriteringslistan och de givna ekonomiska förutsättningarna skall sammanvägningsgruppen upprätta ett beslutsunderlag till KFI om medelsfördelning.

22 22 Hanteringsordning för beredning av ansökningar om stora databaser (DISC) Ansökningarna behandlas i tre steg. I det första steget sker bedömningen i ämnesrådens beredningsgrupper. Skriftliga yttranden från ämnesrådens beredningsgrupper ligger till grund för beredningen i DISC:s beredningsgrupp som utgör andra steget. Som sista steg upprättar DISC:s styrelse en prioritering, baserad på de föregående stegen, där det framgår vilka ansökningar som man vill finansiera. Ansvarsfördelningen mellan beredningsgrupperna vid ämnesråden och KFI är sådan att ämnesrådens beredningsgrupper främst gör en vetenskaplig bedömning medan KFI (inkl DISC) också gör en långsiktig och övergripande strategisk värdering av hur väl ansökan uppfyller KFI:s kriterier för forskningsinfrastruktur. Steg 1 Ämnesrådens beredningsgrupper har endast till uppgift att bedöma de potentiella vetenskapliga resultaten av den forskning som är tänkt att stödjas av databasen, databasens relevans för den föreslagna forskningen och de sökandes kompetens. Beredningsgruppernas yttranden skall avges innan beredningen i DISC:s beredningsgrupp. De skriftliga yttranden som ämnesrådens beredningsgrupper skall avge skall innehålla följande: a) En bedömning av kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av databasen. Bedömningsskalan är femgradig (se avsnittet om VR-betyg): 5 = världsledande/outstanding 4 = utmärkt/excellent 3 = mycket bra/very good 2 = bra/good 1 = otillräcklig/insufficient b) En bedömning av databasens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av databasen Bedömningsskalan är tregradig: 3 = Mycket hög relevans 2 = Hög relevans 1 = Låg relevans c) En bedömning av kompetensen hos de sökande Bedömningsskalan är femgradig: 5 = världsledande/outstanding 4 = utmärkt/excellent 3 = mycket bra/very good 2 = bra/good 1 = otillräcklig/insufficient

23 23 Vid bedömning av ansökningar med många sökande (grupper) bör en sammanvägd bedömning av a) respektive c) göras och vid behov kommenteras i den skriftliga motiveringen d). d) En skriftlig motivering, som kompletterar bedömningen ovan. Beredningsgruppernas yttranden kommer att skickas till de sökande tillsammans med det slutliga beslutet. Steg 2 Ansökningarna bedöms av DISC:s beredningsgrupp, med hjälp av externa granskare, med avseende på såväl vetenskaplig kvalitet som databasens kvalitet. De skriftliga yttranden som DISC:s beredningsgrupp skall avge skall innehålla följande: a) En bedömning av designen och kvaliteten hos databasen 5 = högsta internationella standard 4 = hög internationell standard 3 = Bra 2 = Acceptabel 1 = Ej acceptabel b) En bedömning av kvaliteten på den forskning som är tänkt att stödjas av databasen. Bedömningsskalan är femgradig (se avsnittet om VR-betyg): 5 = världsledande/outstanding 4 = utmärkt/excellent 3 = mycket bra/very good 2 = bra/good 1 = otillräcklig/insufficient c) En bedömning av databasens relevans för den forskning som är tänkt att stödjas av infrastrukturen Bedömningsskalan är tregradig: 3 = Mycket hög relevans 2 = Hög relevans 1 = Låg relevans d) En bedömning av kompetensen hos de sökande Bedömningsskalan är femgradig: 5 = världsledande/outstanding 4 = utmärkt/excellent 3 = mycket bra/very good 2 = bra/good 1 = otillräcklig/insufficient

24 24 Vid bedömning av ansökningar med många sökande (grupper) bör en sammanvägd bedömning av b) respektive d) göras och vid behov kommenteras i den skriftliga motiveringen g). e) Eventuella andra aspekter som bör vägas in vid prioriteringen, t ex betydelsen för unga forskare, tvärvetenskap och genusperspektiv samt hur konkurrerande eller kompletterande databaser kan påverka bedömningen. Dessa aspekter skall redovisas utförligt i den skriftliga motiveringen g) där det skall framgå i vilken utsträckning de vägts in i prioriteringen. f) En sammanfattande prioritering av ansökan Prioriteringen görs i en femgradig skala: 5 = Högsta prioritet 4 = Hög prioritet 3 = Medelhög prioritet 2 = Låg prioritet 1 = Ingen prioritet g) En skriftlig motivering, som kompletterar bedömningen ovan. Beredningsgruppens yttranden kommer att skickas till de sökande tillsammans med det slutliga beslutet. Steg 3 DISC:s styrelse upprättar en prioritering, baserad på de föregående stegen och på strategiska överväganden, av vilken det framgår vilka ansökningar som man vill finansiera. KFI beslutar sedan, med DISC:s prioritering som underlag, vilka ansökningar som beviljas.

25 25 Granskning och betygsättning Bedömningskriterier och graderingsskalor VR-betygen, riktlinjer för beredningen GD-beslut , Dnr Gemensamma betyg för vetenskaplig kvalitet, de femgradiga så kallade VR-betygen, beslutades av GD i april 2002 efter förslag från huvudsekreterarna. Betygen skall användas tills vidare. Vetenskapsrådet skall sträva efter en absolut betygsskala, även om det inte är möjligt att komma ända fram. Syftet är att visa upp ansökningarnas kvalitet för statsmakterna och allmänheten. När systemet bedöms tillförlitligt skall betygen dessutom användas till att ge ett underlag till Vetenskapsrådets uppföljning av medelsfördelningen och av forskningen och dess kvalitet, möjliggöra bättre jämförelser tvärs över ämnesråden, informera universitet och högskolor till hjälp för deras prioriteringsarbete, i enlighet med en överenskommelse mellan VR och SUHF 1 juli Det bör påpekas att VR-betygen absolut inte kommer att användas till någon slags mekanisk metod för medelsfördelning. VR-betygen kommer att följas upp på olika sätt, bl.a. kan de jämföras med externa utvärderingar, som helst också bör använda dessa skalor. Anvisningar för betygsättning av Vetenskapsrådets ansökningar Ansökningarnas vetenskapliga kvalitet skall bedömas av beredningsgrupperna i en femgradig skala enligt nedan. Betyget skall utgöra en sammanvägning av kvaliteten på projektets frågeställning och metodik samt forskarens kompetens inom det för projektet aktuella ämnesområdet. Ett sammanvägt betyg skall lämnas även i de fall det finns betydande skillnader mellan frågeställning, metodik och kompetens. Beredningsgruppen kan i sådana fall kommentera skillnaderna och sammanvägningen i yttrandet. Kvalitetskriterier kan behöva olika förtydliganden inom olika ämnesområden. Ämnesråden kan därför lämna särskilda anvisningar för hur den vetenskapliga kvaliteten skall bedömas inom olika ämnesområden. Randvillkor som påverkar prioriteringen men inte är en del av den vetenskapliga kvaliteten skall inte vägas in i betyget. Möjligheten till finansiering skall inte heller vägas in i betyget; betygen skall självfallet inte justeras uppåt för de ansökningar som kan finansieras eller nedåt för de ansökningar som inte kan finansieras. Begreppen nationellt ledande och världsledande under betygen 4 respektive 5 skall inte tolkas som bara ett enda projekt eller en enda forskare. De ledande inom ett ämnesområde kan vara flera, men bara ett begränsat antal projekt och forskare. Det ämnesområde som avses skall anges när betyget sätts till 4 eller 5. Ämnesområdet får inte vara för smalt definierat. Ämnesråden kan utfärda särskilda anvisningar beträffande omfattningen av ämnesområden för betygen 4 och 5. Med forskarens kompetens avses i regel huvudsökandens men kompetensen kan också vara en sammanvägning av samtliga sökandens kompetens; beredningsgruppen kan i sådana fall göra en notering om detta i yttrandet. Vid bedömning av unga forskare skall deras framtidspotential betraktas som en viktig komponent av kompetensen. Ansökningar från unga forskare skall också kunna ges betygen 4 eller 5. Begreppet ledande inom ett

26 26 ämnesområde får då för unga forskare tolkas som potentialen att bli ledande inom ämnesområdet; beredningsgruppen kan i sådana fall göra en notering om detta i yttrandet. Betygen definieras enligt följande 5=världsledande/outstanding: Projektet representerar resp. forskaren bedriver världsledande forskning av högsta kvalitet. Projektet kan jämföras med och forskaren tillhör de världsledande inom ämnesområdet. Eftersom svensk forskning inte är världsledande annat än inom ett begränsat antal ämnesområden saknas sannolikt ansökningar på denna nivå inom flera beredningsgrupper. 4 = utmärkt/excellent: Projektet representerar resp. forskaren bedriver utmärkt, internationellt uppmärksammad forskning. Projektet kan jämföras med och forskaren tillhör de nationellt ledande inom ämnesområdet. 3 = mycket bra/very good: Projektet representerar resp. forskaren bedriver mycket bra, internationellt konkurrenskraftig forskning som så långt möjligt bör erhålla stöd från Vetenskapsrådet. 2 = bra/good: Projektet representerar resp. forskaren bedriver bra forskning väl värd stöd från Vetenskapsrådet om det finns tillräckliga resurser. Betyget skall inte uppfattas som lågt i ett vidare perspektiv. Forskning värd stöd från Vetenskapsrådet måste uppfylla höga kvalitetskrav. 1 = otillräcklig/insufficient: Den sammanvägda vetenskapliga kvaliteten är otillräcklig för finansiering från Vetenskapsrådet. Betyget otillräcklig innebär inte att projektet resp. forskaren behöver vara dålig(t). Projektet resp. forskaren kan vara bra men inte tillräckligt bra för att klara de höga kvalitetskrav som Vetenskapsrådet enligt sin instruktion skall upprätthålla.

27 27 Särskilda betyg inom utbildningsvetenskap Utbildningsvetenskaplig relevans Utöver VR:s betyg skall alla ansökningar till UVK bedömas med avseende på utbildningsvetenskaplig relevans: - relevant eller - icke relevant. Prioritering Omdömen för vetenskaplig kvalitet och utbildningsvetenskaplig relevans skall vägas samman till en prioritering. Den vetenskapliga kvaliteten skall väga tungt. De ansökningar som får prioritet 3-5 skall rangordnas inom respektive grupp. Prioritet 5 betyder i detta fall alltså inte Världsledande (som vid vetenskaplig kvalitet) utan högsta prioritet. Detta innebär dock inte att alla beredningsgrupper nödvändigtvis kommer att använda prioritet 5 då detta betyg bör reserveras för verkligt högkvalitativa ansökningar. Här får ledamöternas erfarenhet styra. Den sammanfattande prioriteringen görs enligt skalan: 5 = Högsta prioritet 4 = Hög prioritet 3 = Medelhög prioritet 2 = Låg prioritet 1 = Avslag föreslås

28 28 Användarguide till VR-Review Uppdaterad mars 2008 (JB) Välkommen som deltagare i Vetenskapsrådets beredningsorganisation. Vad är VR-Review? VR-Review är ett webbaserat verktyg som innehåller dels en databas (elektroniskt arkiv), dels ett hanteringssystem för beredningsarbetet. I databasen lagras de ansökningar om forskningsbidrag som skickats in till Vetenskapsrådet. Ansökningarna lagras som PDF-filer och kan läsas med Adobe Acrobat Reader ( VR-Review kommer du åt via Internet genom att öppna adressen: eller följa länken på En guide till hur du använder VR-Review hittar du i slutet av detta dokument. Vem gör vad i beredningsarbetet? Ansökningarna fördelas på beredningsgrupper efter det att de har skickats in till Vetenskapsrådets webbaserade ansökningssystem VR-Direct. Som deltagare i en beredningsgrupp läser du sedan via VR-Review de ansökningar som skall granskas. Annat material kan skickas ut beroende på vilket ämnesområde du arbetar inom. För dig som arbetar som extern granskare (ej ledamot av beredningsgruppen) fungerar VR- Review så att endast de ansökningar du har ombetts att granska syns på skärmen. Om du som ledamot av beredningsgruppen föredrar att läsa ansökningarna i pappersformat, kan du beställa dessa efter det att du har loggat in i VR-Review under menyvalet Mina uppgifter. Alla granskare skall registrera sina omdömen (minnesanteckningar/förslag till yttrande/externa utlåtanden) i VR-Review. Förslagsställaren (tidigare år kallad föredragande) skriver i formuläret Förslag till yttrande. Övriga granskare inom beredningsgruppen skriver i formuläret Minnesanteckningar (tidigare år kallat utlåtande eller BG-lista). Extern granskare skriver i formuläret: Externt utlåtande. Som en säkerhetsåtgärd rekommenderar vi att du även spar kopior av ditt arbete på din egen dator, t ex i ett ordbehandlingsprogram som MS Word. Inget material som återfinns i VR-Review skall spridas till obehöriga. Beredningsgruppen skall avge ett gemensamt yttrande över varje ansökan efter beredningsgruppsmötet. Gruppens yttrande samt utlåtanden från externa granskare är offentliga handlingar efter beslut, som vid förfrågan lämnas ut till den som begär det. Förslag till yttrande och minnesanteckningar betraktas som arbetsmaterial och är inte offentliga handlingar. När beredningsgruppen påbörjar sitt prioriteringsarbete sker detta i VR-Review. Slutligen registreras prioriteringar, yttranden och förslag till beslut. Dessa tjänar i sin tur som underlag när respektive ämnesråd/ kommitté skall fatta beslut om bidrag.