UTBILDNINGSVETENSKAP. beredningshandbok

Transkript

1 UTBILDNINGSVETENSKAP 2017 beredningshandbok

2 FÖRORD Utbildningsvetenskap utgör kunskapsunderlag för den betydande del av det svenska samhället som utgörs av utbildningssystemet, och berör direkt eller indirekt en stor del av befolkningen. I beredningsgrupperna för utbildningsvetenskap möts forskare från flera olika discipliner för att gemensamt granska och bedöma den vetenskapliga kvaliteten i ansökningar som handlar om lärande, undervisning, utbildning, fostran och bildning och bidrar till kunskapsutveckling inom området. Forskning med stark koppling till förskolans och skolans verksamhet och utveckling är en ytterst betydelsefull del av denna forskning. I handboken har vi sammanställt regler och riktlinjer för beredningsarbetet, både sådant som gäller allmänt för Vetenskapsrådets beredningsarbete och sådant som är specifikt för utbildningsvetenskap. Här finns hålltider för beredningen, kontaktuppgifter och praktisk information om vårt nya webbaserade verktyg för ansökningar och yttranden, Prisma. Vi är mycket tacksamma för att ni accepterar uppdraget och därmed gör en viktig insats i Vetenskapsrådets uppdrag att stödja forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom området. Läs noga igenom både dessa anvisningar och bifogade dokument som beskriver vår process för sakkunniggranskning och bedömning samt Vetenskapsrådets jävs- och jämställdhetspolicy så att ni är väl förberedda inför granskningsarbetet. Varmt välkomna som granskare av årets forskningsansökningar inom utbildningsvetenskap! Eva Björck Huvudsekreterare, Utbildningsvetenskapliga kommittén Vetenskapsrådet

3 INNEHÅLL FÖRORD... 1 NYHETER UTGÅNGSPUNKTER OCH REGLER FÖR GRANSKNINGSARBETET GRANSKNING OCH BETYGSSÄTTNING AV ANSÖKNINGAR INOM UVK:S BEREDNINGSGRUPPER TIDSPLAN FÖR BEREDNINGSARBETET BILAGA 1. KORT OM VETENSKAPSRÅDET BILAGA 2: JÄVSPOLICY BILAGA 3. VETENSKAPSRÅDETS JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI BILAGA 4. PRINCIPER FÖR ETIK: GODKÄNNANDEN OCH GOD FORSKNINGSSED BILAGA 5. PRINCIPER FÖR SAKKUNNIGBEDÖMNING BILAGA 6. RUTINER OCH POLICY FÖR RESOR VID VETENSKAPSRÅDET BILAGA 7. UTBILDNINGSVETENSKAP BILAGA 8. KONTAKTUPPGIFTER FÖR PERSONAL INOM UTBILDNINGSVETENSKAP VID VETENSKAPSRÅDET... 33

4 NYHETER 2017 Nyheter i 2017 års beredning som berör beredningsgruppernas arbete. Årets ansökningar I år hanterar beredningsgrupperna inom Utbildningsvetenskap endast ansökningar om fria projektbidrag. Bidrag för internationell postdok samt forskarskolor har också utlysts och dessa bidrag bereds i särskilda paneler. Maximalt sidantal i forskningsplan Vetenskapsrådet inför i år en striktare hantering för ansökningar där forskningsplanen överstiger det maximala tillåtna sidantalet. De sökande har fått information i årets utlysningstexter om att innehåll som överstiger maximalt sidantal inte kommer att beaktas i beredning av ansökan. Därför ska beredningsgruppen bedöma de sidorna inom ramen men inte ta ställning till eventuella sidor i forskningsplanen som överstiger maximalt sidantal. Om det går att på ett adekvat sätt bedöma forskningen på det tillåtna sidantalet ska detta göras, även om den sökande har avvikit från instruktionerna. Det maximala sidantalet för forskningsplaner för projektbidrag inom utbildningsvetenskap är tio sidor. Sållning av ansökningar inför beredningsgruppsmötet Ansökningarna med lägst betyg inför beredningsgruppsmötet kommer att sållas för att beredningsgrupperna ska få tillräckligt med tid för att diskutera de ansökningar som är av högst kvalitet och därmed har störst möjlighet att beviljas medel. De ansökningar som sållats får ett standardyttranden och ett sammanfattande betyg. Takbelopp Det finns en övre gräns för hur mycket pengar det är möjligt att söka i Vetenskapsrådets utlysning av projektbidrag inom utbildningsvetenskap i år. Det maximala belopp som går att ansöka om för projektbidrag inom utbildningsvetenskap år 2017 är 1,5 miljoner kronor per år i medeltal, det vill säga maximalt totalt sex miljoner kronor (inklusive indirekta kostnader) för en fyraårsperiod. Tvärvetenskapliga ansökningar Under hade Vetenskapsrådet en särskild hantering för tvärvetenskapliga ansökningar. Tvärvetenskapliga ansökningar bedömdes i en särskild tvärvetenskaplig beredningsgrupp, parallellt med att de bedömdes i den ordinarie beredningsgruppen. Styrelsen avsatte särskilda medel för satsningen för att tvärvetenskapliga ansökningar inte skulle belasta budgeten för enskilda ämnesråd eller kommittéer. Denna hantering utgår i år. Alternativa sätt att stödja tvärvetenskaplig forskning kommer att utredas under 2017 med syfte att införa ett nytt stöd i BEREDNINGSHANDBOK UV

5 1. UTGÅNGSPUNKTER OCH REGLER FÖR GRANSK- NINGSARBETET Prisma Prisma är det system för ansökning, ärendehantering och granskning som används av Vetenskapsrådet, Forte och Formas. För att kunna utföra granskning i Prisma måste du vara registrerad i systemet mer information om detta finns i Prismas Användarguide. Där får du även information om hur du hittar till Prismas användarstöd online. Inför beredningsmötet Fördelning av ansökningarna När ansökningarna kommit in och registrerats görs en preliminär fördelning på beredningsgrupper, huvudsakligen baserat på de sökandes egna önskemål, och en kontroll av att ansökningarna uppfyller de formella kraven. Ansökningar som inte uppfyller formella krav avvisas utan vetenskaplig granskning. Ansökningar som inte avser utbildningsvetenskap flyttas till annat ämnesråd efter beslut av huvudsekreteraren. En fördelning görs därefter i samråd med ordförandegruppen och läggs in i Prisma, där ordförande och ledamöter anmäler jäv (se Jävspolicy bilaga 2). Om det på grund av jävsförhållanden är nödvändigt så görs ytterligare justeringar innan den slutliga fördelningen fastställs vid beredningskonferensen den 12 maj. Under beredningen ligger sedan huvudansvaret för den vetenskapliga bedömningen av varje ansökan hos någon av de fyra beredningsgrupperna. Jäv En process med sakkunniggranskning innebär att granskningen av ansökningar utförs av forskare som själva utgör en del av det kollektiv av forskare som ansöker om bidrag. Detta skapar en speciell risk för jäv (särskilt s.k. delikatessjäv). För att undvika jävssituationer i beredningsarbetet har Vetenskapsrådet satt upp strikta interna riktlinjer (se bilaga 2 för en utförlig beskrivning). Alla ledamöter är skyldiga att i förekommande fall anmäla jäv i förhållande till de ansökningar hen ska granska. Vid eventuell oklarhet rådgörs med ordförande eller Vetenskapsrådets personal. I de fall där jäv föreligger utses annan granskare. Beredningsgruppernas ledamöter (inklusive ordföranden) får inte själva stå bakom en ansökan som beredningsgruppen behandlar. I sådana fall måste ledamoten eller ordföranden antingen avstå från årets beredningsarbete, eller så behandlas ansökan i en annan beredningsgrupp. Detsamma gäller när det är fråga om släktskapsjäv (enligt förvaltningslagen). Vid andra typer av jäv ska den som är jävig lämna lokalen när ärendet behandlas. Jäv antecknas i ett särskilt jävsprotokoll. Även fall där jäv prövas men inte anses föreligga ska protokollföras. Ledamöternas granskning Beredningsgruppens ordförande fördelar arbetet på ledamöterna i gruppen. För varje ansökan utses en föredragande och två rådgivande granskare. Inför beredningsgruppens möte skriver den som är föredragande ett längre utlåtande (förslag till yttrande) medan granskarna skriver ett kortare utlåtande (omdöme), och båda kategorierna avger betyg och omdömen utifrån en rad kriterier. Dessa kriterier och betygsskalan som ska användas finns utförligt beskrivna i avsnitt 2 Granskning och betygssättning av ansökningar inom UVK:s beredningsgrupper. Ledamöterna skriver under sommaren dessa underlag inför den gemensamma diskussionen vid sammanträdet i augusti/september. I betygssättningen ska inte hänsyn tas till eventuella randvillkor. I förslaget till yttrande BEREDNINGSHANDBOK UV

6 ska föredragande i löpande text närmare kommentera nytänkande och originalitet, projektets vetenskapliga kvalitet, sökandes kompetens samt projektets genomförbarhet. Lägg märke till att detta är arbetsmaterial; gruppens gemensamma skriftliga yttrande om ansökan färdigställs i anslutning till beredningsmötet. Ansökningarna med lägst betyg inför beredningsgruppsmötet kommer att sållas för att beredningsgrupperna ska få tillräckligt med tid för att diskutera de ansökningar som är av högst kvalitet och därmed har störst möjlighet att beviljas medel. De ansökningar som sållats får ett standardyttranden och ett sammanfattande betyg. Ledamöterna i UV-1 och UV-3 ska ha skrivit in sina utlåtanden i Prisma senast den 21 augusti och ledamöterna i UV-2 och UV-4 ska ha skrivit in sina utlåtanden i Prisma senast den 14 augusti. Dagen efter och fram till beredningsgruppens sammanträde kommer alla betyg och utlåtanden att finnas tillgängliga för ledamöterna i respektive beredningsgrupp via Prisma. Alla ledamöter ska som förberedelse för den gemensamma diskussionen vid beredningsmötet läsa samtliga ansökningar, förslag till yttranden, omdömen och eventuella externa yttranden. Extern granskning och rådgivande yttranden Ordförande för en beredningsgrupp kan begära rådgivande yttrande från någon av de andra beredningsgrupperna, från extern sakkunnig eller från annat ämnesråd (humaniora och samhällsvetenskaper, medicin och hälsa, naturvetenskap och teknikvetenskap, konstnärlig forskning eller utvecklingsforskning) inom VR. Extern granskning är obligatorisk när den sökande är ledamot av Vetenskapsrådets beslutsorgan (minst två externa yttranden krävs inför beslut). Externa granskare kan också anlitas vid jävsituation inom beredningsgruppen för att styrka att även en helt oberoende granskning leder till ungefär samma resultat i bedömningen, när ansökans vetenskapliga innehåll är sådant att beredningsgruppens samlade kompetens inte är tillräcklig för en fullvärdig bedömning. En extern granskare ska i huvudsak göra samma slags bedömning av ansökan som beredningsgruppen (och ge skriftliga kommentarer och betyg). För de ansökningar som får externa utlåtanden kommer dessa utlåtanden arkiveras endast i de fall då de inhämtats för att en ämnesrådsledamot sökt bidrag. I övriga fall kommer de att gallras bort efter att beredningsgruppen har fått ta del av dem. Det betyder att de inte skickas till den sökande. Bedömningen i det externa utlåtandet vägs istället in i beredningsgruppens yttrande. Huvudprincipen är att beredningsgruppen är fullt ansvarig för bedömningen av en ansökan och förslaget till beslut. Eventuella externa granskare ersätter inte bortfall av granskare inom gruppen (minst tre). Extern granskning kostar, både i form av arvoden och av den arbetstid som läggs ned på att rekrytera och ledsaga dem i granskningsprocessen. Därför ska användande av externa granskare vara restriktivt. Så långt det är möjligt ska de ombes granska flera ansökningar för att få ett underlag för jämförelse. Extern granskare ska inte ha egen ansökan i aktuell beredningsgrupp, och måste vara ojävig i förhållande till sökande som ska bedömas. Begäran om rådgivande yttrande ska göras så snart som möjligt men allra senast 12 maj. Om ytterligare behov framkommer senare under processen ska ordförande snarast kontakta ansvarig handläggare för beredningsgruppen. Beredningsmötet Vid mötet ska beredningsgruppen diskutera och enas om hur varje enskild ansökan ska bedömas och avge ett gemensamt yttrande. För varje ansökan som ges ett sammanfattande betyg 5 eller högre ska beredningsgruppen också bedöma om projektets budget är rimlig i förhållande till projektets genomförande och bemanning. Synpunkter på ansökningarnas budget eller andra kommentarer inför den fortsatta beredningen protokollförs. Under slutet av mötet rangordnar beredningsgruppen ansökningarna med högst sammanfattande betyg. Listor med rangordnade ansökningar från de fyra beredningsgrupperna lämnas vidare till ordförandeberedningen. En kort sammanfattning av beredningsgruppens intryck av årets ansökningar såsom nya trender i vilka frågeställningar som tas upp, metodval eller kvalitet ska också sammanställas. BEREDNINGSHANDBOK UV

7 Ordförande i beredningsgruppen har en samordnande roll i bedömningen och granskar inte själv ansökningarna. Inför sammanträdet läser ordförande samtliga ansökningar, förslag till yttranden, omdömen och eventuella externa yttranden. Ett jävsprotokoll upprättas vid beredningsgruppens sammanträde. När en ledamot är jävig i förhållande till en viss ansökan får denne inte delta i bedömning eller diskussioner och ska lämna rummet när denna ansökan behandlas. Ordföranden ansvarar för att Vetenskapsrådets jävsregler tillämpas (se Jävspolicy bilaga 2). Beredningsgruppen har lika stort ansvar för alla ansökningar som behandlas inom gruppen och samtliga ska bedömas utifrån sina egna företräden. Ingen ansökan får ges lägre rangordning eller betyg med motiveringen att den inte ligger centralt inom gruppens ämnesområde. Varje ansökan ska granskas och betygsättas av minst tre ledamöter i beredningsgruppen. Beredningsgrupperna rangordnar ansökningarna med högst sammanfattande betyg i slutet av beredningsgruppsmötet. Listorna med rangordnade ansökningar från de fyra beredningsgrupperna lämnas vidare till ordförandeberedningen. Den som är föredragande för en ansökan redigerar efter mötet yttrandet i enlighet med gruppens diskussion och beslut. Yttrandena ska vara utformade så att det framgår att det är beredningsgruppen som kollektivt avger dem. Det är mycket viktigt att betyg och text hänger samman. De kvalitetsskillnader som kan finnas inom varje betygssteg ska så långt möjligt komma till uttryck i yttrandena. Efter beredningsmötet Beredningsgruppen yttrande Efter beredningsmötet utformas beredningsgruppens yttrande, som är slutprodukten av den granskningsprocess som varje ansökan genomgår. Gruppens yttrande är därför ett mycket viktigt dokument och utgör myndighetens beslutsunderlag i ärendet och skickas i ett senare skede till den sökande. Det är viktigt att yttrandet är samstämmigt med betyget och förslaget till beslut samt innehåller de klargöranden som kan behövas. Yttrandet ska innehålla både betyg och skriftlig motivering för såväl baskriterier som det sammanvägda betyget. Delbetyg och sammanfattande betyg ska beredningsgruppen besluta om på beredningsgruppsmötet. Den skriftliga motiveringen, som måste vara väl genomarbetad och ge tydlig information om på vilka grunder betygsättningen är gjord, färdigställs i slutlig form efter mötet. Föredraganden ansvarar för att ta fram en skriftlig motivering vilken sedan ska granskas och godkännas av ordföranden, som ansvarar för att innehållet avspeglar beredningsgruppens diskussion och beslut och att de externa granskarnas synpunkter tagits tillvara. Vid utformandet av denna skriftliga motivering ska följande aspekter beaktas: Motiveringen ska återspegla beredningsgruppens gemensamma bedömning, efter en diskussion baserad på samtliga underlag inför beredningsmötet. Den ska inte vara en enskild ledamots bedömning. Motiveringen bör fokusera på vad som är styrkor och svagheter i det föreslagna projektet, inte på att sammanfatta innehållet i ansökan. Motiveringen måste överensstämma med såväl delbetygen som det sammanfattande sifferbetyget. En projektansökan som får t.ex. betyg 4 ( stark ansökan med vissa svagheter ) ska också ha ett skriftligt omdöme som lyfter fram vad som gör projektet starkt och vilka svagheter gruppen ser. När det finns ett externt omdöme till ansökan ska beredningsgruppens skriftliga motivering förhålla sig till innehållet och bedömningen i detta yttrande. Yttrandet ska vara skrivet på svenska eller engelska. De vägledande frågorna för de olika betygskriterierna besvaras i det slutgiltiga yttrandet (avsnitt 2). BEREDNINGSHANDBOK UV

8 Ordförandeberedning sammanvägd bedömning Efter beredningsgruppernas möten samlas beredningsgruppsordförandena och gör en sammanvägd bedömning av de ansökningar som bedömts hålla högst kvalitet och rangordnats i de fyra beredningsgrupperna. Inför detta sammanträde läser beredningsgruppsordförandena ansökningar och yttranden från samtliga grupper för de ansökningar som ska diskuteras. Huvudsekreteraren är ordförande vid detta möte och har en samordnande roll i bedömningen och granskar inte själv ansökningarna. Med utgångspunkt i den sammanvägda bedömningen tar ordförandegruppen fram ett beslutsförslag till UVK. Beslutsförslaget består av en grupp av ansökningar som föreslås beviljas medel och en grupp med ett mindre antal ansökningar som ligger runt gränsen till att beviljas medel eller att hamna på reservlistan. I förslaget ska randvillkoren om jämställdhet beaktas. Randvillkor under ordförandeberedningen Kvalitetskravet återfinns i första paragrafen i Vetenskapsrådets instruktion. Kvaliteten är det primära kriteriet för prioritering av ansökningarna, men ett antal randvillkor kan vägas in. Randvillkoren ska användas endast för prioritering av kvalitetsmässigt likvärdiga (eller nära likvärdiga ansökningar). I årets beredningsarbete ska ett randvillkor om jämställdhet tillämpas. Jämställdhet Vetenskapsrådet ska främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde. Mot den bakgrunden har Vetenskapsrådets styrelse beslutat om en jämställdhetsstrategi (se bilaga 3 för detaljer). Ett av de operationella målen i jämställdhetsstrategin är samma beviljandegrad för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till stödformen. Jämställdhet ska användas som ett randvillkor i ordförandeberedningen för att prioritera ansökningar av likvärdig vetenskaplig kvalité. Beslut och offentliggörande UVK fattar beslut om bidrag den 24 oktober Beslutet publiceras i början av november på Vetenskapsrådets webb och de sökande meddelas även via Prisma. Beredningsgruppens gemensamma yttranden är offentliga handlingar och skickas ut till de sökande via Prisma tillsammans med beslutet. För de ansökningar som får externa utlåtanden kommer dessa utlåtanden arkiveras endast i de fall då de inhämtats för att en ledamot i UVK (beslutande organ) sökt bidrag. I övriga fall kommer de att gallras bort efter att beredningsgruppen har fått ta del av dem. Det betyder att de inte skickas till den sökande. Bedömningen i det externa utlåtandet vägs istället in i beredningsgruppens yttrande. Frågor om bedömningen Frågor till enskilda ledamöter i beredningsgrupperna om bedömning eller beslut hänvisas till Vetenskapsrådet. De frågor som direkt rör beredningsgruppernas bedömning av enskilda ansökningar och som Vetenskapsrådets handläggare inte kan besvara hänvisas vidare till beredningsgruppernas ordförande. Rollfördelning Beredningsgrupperna har utsetts av UVK. Ordförande i beredningsgrupperna har en väsentlig roll som förmedlare av styrelsens och UVK:s intentioner för beredningen samt för återkoppling till UVK. Ordföranden och personal vid Vetenskapsrådet upprätthåller gemensamt ämnesrådets/kommitténs och Vetenskapsrådets policy i beredningsarbetet. Ordförande ska tidigt utse en vice ordförande som bland annat ska fördela granskningsuppgifter i de fall ordföranden är jävig och som leder beredningsmötet då ordföranden måste lämna möteslokalen på grund av jäv eller av andra skäl. BEREDNINGSHANDBOK UV

9 Varje beredningsgrupp har en ansvarig handläggare samt en forskningssekreterare från Vetenskapsrådet vilkas uppgifter är att bistå ordföranden i planeringen av mötet, ansvara för den administrativa hanteringen i beredningen samt förmedla sakkunskap om hanteringsordning, regler, praxis etc. Huvudsekreteraren har ett övergripande vetenskapligt ansvar för beredningsprocessen, besvarar frågor av principiell natur och hanterar inkomna klagomål efter beslut. Beredningsarbetet utförs i Prisma. Beredningsgruppernas ordförande har större befogenheter i Prisma än övriga granskare och är ansvarig för att yttrandena överensstämmer med det som beredningsgruppen enats om. Ordförandes roll i beredningen sammanställning av uppgifter Ordförande i beredningsgruppen har en samordnande roll i bedömningen och granskar inte själv ansökningarna. Ordförande har följande uppgifter: Fördela ansökningarna på beredningsgrupper, förslagsställare och granskare. Bedöma behovet av externa granskare. Inför sammanträdet läsa samtliga ansökningar, förslag till yttranden, omdömen och eventuella externa yttranden. Ansvara för att Vetenskapsrådets jävsregler tillämpas. Utse den ledamot som slutredigerar gruppens gemensamma yttrande vanligen föredragande. Ansvara för att innehållet i yttrandena avspeglar beredningsgruppens diskussion och att de externa granskarnas synpunkter tagits tillvara. Delta i ordförandeberedningen där ett sammanvägt förslag tas fram. Inför ordförandeberedningen läsa ansökningar och yttranden från samtliga grupper för de ansökningar som ska diskuteras. Efter beslut besvara frågor från sökande om beredningsgruppens bedömning. BEREDNINGSHANDBOK UV

10 2. GRANSKNING OCH BETYGSSÄTTNING AV ANSÖK- NINGAR INOM UVK:S BEREDNINGSGRUPPER Vetenskapsrådets grundläggande bedömningskriterier av vetenskaplig kvalitet samt betygsskala Vetenskapsrådet har beslutat att vid bedömningar av ansökningar ska beredningsgrupperna använda en gemensam betygsskala samt basera bedömningen av vetenskaplig kvalitet på fyra grundläggande bedömningskriterier (baskriterier). En sjugradig betygsskala ska användas för tre av de fyra baskriterierna, samt även för ett sammanfattande omdöme av ansökan. Det fjärde bedömningskriteriet (genomförbarhet) graderas på en tregradig skala. Delbetygen ska sammanvägas till ett sammanfattat betyg som reflekterar beredningsgruppens samlade bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet, efter att ansökan har diskuterats vid beredningsgruppens möte. Baskriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet På sjugradig skala Novelty and originality (Nytänkande och originalitet) Scientific quality of the proposed research (Projektets vetenskapliga kvalitet) Merits of applicant(s) (Sökandes kompetens avser kompetens för utförande av det sökta projektet, gäller också medverkande) På tregradig skala Feasibility (Genomförbarhet) Nedan preciseras vad som bör beaktas för de olika kriterierna inom utbildningsvetenskap. Nytänkande och originalitet Potential att generera nya grundläggande frågor, ny kunskap och nya inriktningar för forskningen. Potential for the creation of new fundamental questions, new knowledge and new directions for research. Innovativ tillämpning av befintliga metoder/tekniker på nya områden. Innovative application of existing methodologies/technologies in new areas. Användande av nya tekniker eller metoder. Use of novel technologies/methodologies. Projektets vetenskapliga kvalitet Är det föreslagna projektet tydligt, välmotiverat och övertygande? Scientific/intellectual merits of the proposed research: clear, convincing and compelling. Är problemdefinitionen, angreppssättet och forskningsöversikten väl genomförd/beskriven? Thoroughness: definition of the problem and proposed solutions, review of the state of the art. Är valen av teori, metod, infrastruktur, utrustning och fältarbete ändamålsenliga? BEREDNINGSHANDBOK UV

11 Appropriateness of selected theories, research methods, infrastructures, equipment and fieldwork. Är etiska frågor väl hanterade och beskrivna i ansökan? Are ethical considerations well described and appropriately dealt with in the application? Sökandes kompetens Bedömningen avser både projektledaren och de medverkande forskare som utför det huvudsakliga vetenskapliga arbetet. Akademiska kvalifikationer och meriter för att genomföra det föreslagna projektet. Academic qualifications and achievements in relation to the proposed project. Finns i samtliga relevanta delar expertis bland projekt-teamet för att kunna genomföra projektet? Appropriateness of the team of applicants in terms of availability of all relevant expertise to successfully complete the project. Publiceringsmeriter bedömning av de mest relevanta och viktigaste publikationerna. Publication track record most relevant and important articles. Genomförbarhet Är projektet praktiskt och tekniskt genomförbart? Är tidsplanen realistisk? Practical and technological feasibility and project timeline. Har projektet tillgång till personal, infrastruktur och andra nödvändiga resurser? Availability and accessibility of relevant personnel, infrastructures or other necessary resources. Är forskningsmiljön lämplig för att genomföra det föreslagna projektet? Suitability of the environment to conduct the proposed research. Sammanfattande betyg Delbetygen ska sammanvägas till ett sammanfattat betyg enligt nedanstående principer: Det är en förutsättning för bidrag inom utbildningsvetenskap att projektet är genomförbart och att den sökande har för projektet solid och relevant kompetens. Bedömningen av ansökans vetenskapliga kvalitet är avgörande för den sammanvägda bedömningen. Nytänkande och originalitet ska också väga tungt, men ett högt betyg i denna aspekt kan inte uppväga brister i vetenskaplig kvalitet. BEREDNINGSHANDBOK UV

12 Betygsskalan Den allsidiga bedömningen görs genom den för Vetenskapsrådet gemensamma betygsskalan. En sjugradig betygsskala ska användas för tre av de fyra bedömningskriterierna, samt användas som ett sammanfattande omdöme av ansökan. Det fjärde bedömningskriteriet (genomförbarhet) graderas på en tregradig skala. Skalstegens definitioner ges i rutan nedan. Betygen används inte som en mekanisk metod för medelsfördelning. Blanketterna har också fält där det är möjligt att skriva in en kommentar. Kommentaren kan ge en djupare information om bedömningen av ansökan än vad som framgår av betygssättningen. Betygsskalan Outstanding (Enastående) 7 Exceptionally strong application with neglible weaknesses/ Exceptionellt stark ansökan med försumbara svagheter Excellent (Utmärkt) 6 Very strong application with negligible weaknesses / Mycket stark ansökan med försumbara svagheter Very good to excellent (Mycket bra till utmärkt) 5 Very strong application with minor weaknesses / Mycket stark ansökan med mindre svagheter Very good (Mycket bra) 4 Strong application with minor weaknesses / Stark ansökan med mindre svagheter Good (Bra) 3 Some strengths, but also moderate weaknesses / Vissa styrkor men också vissa svagheter Weak (Svag) 2 A few strengths, but also at least one major weakness or several minor weaknesses / Några styrkor men åtminstone en större svaghet eller ett flertal mindre svagheter Poor (Dålig) 1 Very few strengths and numerous major weaknesses / Mycket få styrkor och ett flertal större svagheter Granskaren kan även välja Insufficient/Otillräcklig om det saknas information i ansökan för att bedöma dess kvalitet. BEREDNINGSHANDBOK UV

13 Som komplement till denna skala finns också en tregradig skala kriteriet Genomförbarhet /Feasibility. Genomförbarhet Feasible (Genomförbart) 3 Partly feasible (Delvis genomförbart) 2 Not feasible (Ej genomförbart) 1 Även här kan granskaren markera Insufficient (Otillräcklig) när information saknas för att kunna bedöma kriteriet. Observera att betygsskalorna enligt ovan är ordinalskalor (dvs. med odefinierade avstånd mellan värdena); det är därför inte relevant att ange medelvärden. BEREDNINGSHANDBOK UV

14 3. TIDSPLAN FÖR BEREDNINGSARBETET Observera att detta är en översiktlig tidsplan för beredningsarbetet. En uppdaterad om heltäckande lista kommer att vara synliga i Prisma. 4 april Sista ansökningsdag 28 april Ordförandemöte (telefonkonferens) för att fastställa fördelningen av ansökningar mellan beredningsgrupperna 8 maj Sista dag för jävsanmälan i Prisma för samtliga ledamöter 12 maj Beredningskonferens. Ett informationsmöte för samtliga ledamöter i Stockholm Fördelning av ansökningar fastställs 12 maj Sista datum för att be om rådgivande yttrande från annat ämnesråd eller annan beredningsgrupp 1 juni Prisma öppnar för granskning GRANSKNINGSPERIOD 21 aug Prisma stängs för inskrivning och öppnas för läsning för UV-1 och UV-3 14 aug Prisma stängs för inskrivning och öppnas för läsning för UV-2 och UV sep Beredningsmöten UV-1 och UV aug Beredningsmöten UV-2 och UV-4 12 sep Slutgiltiga yttranden UV-1 och UV-3 ska vara inskrivna i Prisma 5 sep Slutgiltiga yttranden UV-2 och UV-4 ska vara inskrivna i Prisma 4-5 okt Ordförandemöte. Ett sammanvägt förslag tas fram till UVK 24 okt UVK fattar beslut om bidrag Nov Publicering av bidragsbeslut BEREDNINGSHANDBOK UV

15 BILAGA 1. KORT OM VETENSKAPSRÅDET Vetenskapsrådet finansierar drygt en tiondel av forskningen vid svenska lärosäten bara de direkta statsanslagen står för en större andel. Vetenskapsrådet ger stöd till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Till största delen handlar det om grundforskning. En betydande del av Vetenskapsrådets finansiering består av stöd till vetenskapliga projekt där forskare själva formulerat frågeställningar och utarbetat metoder för att besvara dessa. För att underlätta forskares karriärutveckling och deras möjligheter att röra sig inom forskarvärlden ger myndigheten också karriär- och mobilitetsstöd. Dessutom finansieras forskningsinfrastruktur, forskningsmiljöer, forskarskolor, olika former av samverkan samt medlemskap i flera internationella organisationer och större forskningsanläggningar. Förutom forskningsfinansiering, ansvarar Vetenskapsrådet också för kommunikation om forskning och forskningsresultat. Myndigheten har även i uppgift att göra forskningspolitiska analyser, ge regeringen råd i forskningspolitiska frågor och att utvärdera forskning samt att stödja och utveckla förutsättningarna för kliniska studier. Vetenskapsrådets vision för verksamheten är att ha en ledande roll för att utveckla svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och därmed bidra till samhällets utveckling. 6,4 miljarder till forskning 2016 Under 2016 betalade Vetenskapsrådet ut 6,4 miljarder kronor i stöd till i huvudsak grundforskning inom samtliga vetenskapsområden och till forskningsinfrastrukturer. En stor del av forskningsstödet går till projekt som har föreslagits av forskarna själva, så kallad forskarinitierad forskning. INFRASTRUKTURSTÖD MILJÖ- OCH SAMVERKANSSTÖD KARRIÄRSTÖD 540 ANNAT STÖD 62 VERKSAMHETSSTÖD 97 PROJEKTSTÖD BEREDNINGSHANDBOK UV

16 Sakkunniggranskning Vetenskapsrådet förordar sakkunniggranskning (peer review) som den bästa metoden att bedöma vetenskaplig kvalitet. Forskarsamhällets förtroende för Vetenskapsrådet bygger på att granskningen genomförs på ett kunnigt, sakligt, opartiskt och transparent sätt. Sammanlagt medverkade 784 forskare som ledamöter i beredningsarbetet år procent av dessa beredningsgruppsledamöter var knutna till lärosäten utanför. Vetenskapsrådets styrning och organisation Vetenskapsrådet är en myndighet under utbildningsdepartementet. Vetenskapsrådet leds av en styrelse med en generaldirektör som myndighetschef. Vetenskapsrådets styrelse har ett övergripande ansvar för den samlade verksamheten och beslutar i principiella och strategiska forskningsfrågor inom de ramar som riksdag och regering har angett. Sex av ledamöterna utses genom val i en elektorsförsamling, som i sin tur är utsedd av universitet och högskolor. Ordföranden och övriga två styrelseledamöter, utses av regeringen. Under styrelsen lyder ämnesråden för humaniora och samhällsvetenskap, medicin och hälsa respektive naturvetenskap och teknikvetenskap, rådet för forskningens infrastrukturer och kommittéerna för utbildningsvetenskap, konstnärlig forskning respektive utvecklingsforskning. Dessutom finns kommittéer för klinisk behandlingsforskning och för nationell samordning av kliniska studier. Merparten av ledamöterna i ämnesråd, råd och kommittéer utses av forskarsamhället. Precis som vid valet av styrelseledamöterna sker detta genom elektorsval. En del ledamöter utses av Vetenskapsrådets styrelse och ytterligare några av regeringen. Generaldirektören svarar inför styrelsen för att den löpande verksamheten bedrivs enligt givna direktiv och riktlinjer. Myndigheten har cirka 190 anställda. Vid Vetenskapsrådet finns fem avdelningar: avdelningen för forskningsfinansiering, avdelningen för forskningspolitik, avdelningen för forskningens infrastruktur, kommunikationsavdelningen samt förvaltningsavdelningen. Läs mer i Vetenskapsrådets instruktion. BEREDNINGSHANDBOK UV

17 BILAGA 2: JÄVSPOLICY VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE, PROTOKOLL NR. 2, 2014 BILAGA 1 Vetenskapsrådets jävspolicy Beslutad Varför har Vetenskapsrådet en jävspolicy? Jävspolicyn är ett viktigt verktyg för säkerställande av den objektivitetsprincip som är grundlagsfäst och som innebär att myndigheter ska iaktta saklighet och opartiskhet och beakta allas likhet inför lagen. Den syftar till att förhindra intressekonflikter för företrädare för myndigheter som gör att företrädarens objektivitet kan ifrågasättas. Jävspolicyn är alltså betydelsefull för rättsskyddet men också viktiga för allmänhetens förtroende för myndigheten. Vetenskapsrådet skiljer sig från många andra myndigheter då merparten av ledamöterna i de beslutande och granskande organen är aktiva forskare, valda av forskarsamhället som också direkt berörs av myndighetens fördelning av forskningsmedel. Ansökningsberedningen inbegriper vidare en rad delsteg som potentiellt kan påverka slutresultatet, bl.a. kontroll av formella villkor, beslut om att avföra ansökan, fördelning av ansökningar på beredningsgrupper och granskare, enskild granskning, granskning i beredningsgrupp, beslut, genomförande av beslut och hantering av klagomål. Vetenskapsrådet genomför därtill utvärderingar, utser ledamöter till externa organ, utför strategiarbete, svarar på remisser, deltar i kommunikationsinsatser m.m. Delar av detta arbete sker genom s.k. peer review, där sakkunniga inom ett visst forskningsfält gör bedömningar av bl.a. ansökningar inom samma fält. För att inte äventyra rättssäkerheten eller rubba allmänhetens förtroende för myndigheten är det viktigt att allt arbete vid myndigheten utförs på ett sätt som förutom att förhindra klara jävssituationer också tar hänsyn till oklara och känsliga situationer. Ansvaret för att jävspolicyn följs ligger dels på myndigheten, men också på den enskilda handläggaren. Begreppet handläggare gäller härvid i vid bemärkelse och omfattar alla inom myndighetens organisation som kan påverka ett ärendes utgång. Det innebär att såväl tjänstemän, utnämnda granskare som valda ledamöter omfattas. 2. Vad är jäv? Bestämmelser om jäv finns i förvaltningslagen (1986:223) I 11 förvaltningslagen som Vetenskapsrådet i egenskap av statlig myndighet lyder under anges att den som ska handlägga ett ärende är jävig bland annat; om saken angår honom själv eller hans maka, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående. Så kallat sakägar-, intresse- eller släktskapsjäv, eller om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Så kallat delikatessjäv. 3. Verkan av jäv I 12 förvaltningslagen beskrivs verkan av jäv. Där anges; att den som är jävig inte får handlägga ärendet, att den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne självmant ska ge det till känna, och att myndigheten om det uppkommit en fråga om jäv mot någon snarast ska besluta i jävsfrågan. BEREDNINGSHANDBOK UV

18 Huvudregeln är alltså att den som är jävig varken får vidta någon förberedande åtgärd eller delta i ärendets avgörande. Det är därför angeläget att en handläggare, oaktat jävsgrund och vid samtliga beredningssteg undviker att handlägga de ansökningar för vilka jäv konstaterats. Vidare ska den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne självmant berätta det. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon ska Vetenskapsrådet snarast besluta i jävsfrågan. 4. Situationer som kan utgöra jäv Följande situationer utgör en särskild risk för jäv och/eller kan uppfattas som tveksamma ur förtroendesynpunkt. Den enskilda situationen måste bedömas utifrån såväl arten som omfattningen av förhållandena och tiden den fortgått. Följande situationer utgör normalt jäv; när en handläggare i ett visst ärende samtidigt i ett annat sammanhang står i ett beroendeförhållande till en sökande/medverkande. Ett exempel är om den sökande/medverkande har uppdrag som utvärderare av handläggarens kompetens, bidragsansökan, institution eller ämne, när en handläggare har ett pågående eller nyligen avslutat nära samarbete, till exempel i form av lärar- eller elevförhållande, eller gemensamt bedriven forskning med en sökande/medverkande. Ett doktorand- handledarförhållande bedöms som en jävssituation oavsett hur lång tid tillbaka samarbetet ägt rum, vid uppenbar vänskap, ovänskap eller meningsskiljaktighet, vid beroendeförhållande av ekonomisk art, och vid chefs-/medarbetarförhållande. I följande situationer råder risk för jäv; vid gemensamt författarskap av böcker och artiklar. Som riktlinje bör handläggning undvikas vid vetenskapligt samarbete och samproduktion som ägt rum under den senaste 5-årsperioden. En gemensam artikel eller ett gemensamt kapitel i redigerad bok kan vara tillräckligt för att utgöra samproduktion. Även samproduktion längre tid tillbaka än fem år kan utgöra en jävssituation. Avgörande är om det i professionell mening förekommit ett nära samarbete, vilket får bedömas från fall till fall, när en handläggare tillhör samma institution (särskilt små och medelstora) eller motsvarande självständig ekonomisk enhet som en sökande/medverkande, och när någon är engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma om att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning. 5. Förebyggande av jävsituationer Följande riktlinjer används vid Vetenskapsrådet för att förebygga jävsituationer. Ansökningar bör på ett tidigt stadium tillkännages handläggare inom relevanta ämnesråd, kommittéer och beredningsgrupper med en anmodan om att handläggare anmäler eventuella jäv. När beredningsgrupper utses och när ansökningar fördelas ska jävsfrågor uppmärksammas och jävsituationer undvikas. I vissa fall kan detta ske genom att beredningsgrupper utses först efter att ansökningar inkommit eller att en ansökan flyttas till en annan grupp. Handläggare som riskerar att vara jäviga utses inte till förslagsställare för en ansökan. Handläggare som riskerar att vara jäviga är inte med när en ansökan behandlas i beredningsgruppen. Även vad gäller medverkande bör eventuella jävsförhållanden i så stor utsträckning som möjligt beaktas. Med medverkande avses de forskare som har en avgörande eller central roll för den föreslagna forskningens genomförande. Handläggare som inte själva har för avsikt att söka bidrag eller medverka vid ansökan under den tid de fungerar som handläggare rekryteras i så stor utsträckning som möjligt. BEREDNINGSHANDBOK UV

19 Även vid kollektiv handläggning av ärenden, dvs. samtidig handläggning av flera ärenden, till exempel då ett ämnesråd samtidigt beslutar om ett större antal ansökningar enligt en prioriteringslista från en beredningsgrupp, bör hänsyn i så stor utsträckning som möjligt tas till eventuella jävsförhållanden. Ansökningar om forskningsstöd från ledamöter i styrelse, ämnesråd, råd, kommittéer och beredningsgrupper bereds inte i den grupp där ledamoten är ordförande, ledamot eller observatör. Detta gäller då ledamot är sökande såväl som medverkande. 6. Hantering av jäv Ovanstående riktlinjer kan inte alltid förhindra att jävsituationer uppstår. Vanliga situationer är; då en råds-, kommitté- eller styrelseledamot söker bidrag, eller då en ansökan faller inom ett starkt specialiserat område där det inte går att finna ledamöter i beredningsgrupper som inte står i en särskild relation till den sökande. I dessa fall ska skriftliga yttranden inhämtas från minst två utomstående sakkunniga. Vid en jävsituation ska följande åtgärder vidtas när ett ärende handläggs: Den som är jävig ska lämna lokalen. Detta gäller under hela handläggningsprocessen. Jävsförhållanden, alltså både när jäv föreligger och då jäv prövats men inte ansetts föreligga, ska dokumenteras under hela handläggningsprocessen. Om ett möte inte protokollförs ska likväl jävsprotokoll föras. 7. Kommunikation av jävspolicyn Frågor och diskussioner om jäv kan uppkomma inom hela Vetenskapsrådets verksamhet. Det är därför angeläget att alla handläggare är väl informerade om Vetenskapsrådets jävspolicy. För att säkerställa det bör; alla nyanställda informeras om Vetenskapsrådets jävspolicy och diskutera innebörden av den som en del av introduktionen till arbetet, handläggare involverade i ansökningsberedningen beredas tillfälle att diskutera jäv och de aktuella hanteringsordningarna före och efter ansökningsberedningen för att få fram synpunkter på hur arbetet kan förbättras, jävspolicyn finnas med i beredningshandböckerna, jävspolicyn kommuniceras till ämnesråd, råd, kommittéer, beredningsgruppsordförande och beredningsgruppsledamöter, hanteringsordningar för bidrag som bereds helt eller delvis utan koordinering av ämnesråd eller kommittéer inbegripa jävshantering, utsedd tjänsteman ha en central roll i kommuniceringen av jävspolicy i beredning som helt eller delvis genomförs utanför den del av beredningen som koordineras av ämnesråd eller kommittéer, det vid beredningsgruppsmötena informeras om att man närsomhelst kan ta upp en fråga om jäv till diskussion, och chefsjuristen på ett övergripande plan vara ansvarig för myndighetens hantering av jävsfrågor. 8. Giltighet Denna jävspolicy träder ikraft den 1 maj 2014 och gäller tills vidare. Den ersätter därmed tidigare beslutade jävsregler. BEREDNINGSHANDBOK UV

20 BILAGA 3. VETENSKAPSRÅDETS JÄMSTÄLLDHETS- STRATEGI BESLUTAD , VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE PROTOKOLL NR 2, 2014, BILAGA 2 REVIDERAD , VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE PROTOKOLL NR 6, 2016, BILAGA 1 Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Mål för Vetenskapsrådets jämställdhetsarbete Vetenskapsrådet ska, enligt instruktionen, främja jämställdheten inom sitt verksamhets- område. Strategin för att utföra denna uppgift är att sträva efter jämställdhet i hela myndighetens verksamhet. Vetenskapsrådet ställer upp följande operationella mål. Vetenskapsrådet ska 1) uppnå och behålla en jämn könsfördelning i sina beredningsgrupper, 2) vidmakthålla att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag hos Vetenskapsrådet motsvarar kvinnors och mäns andelar bland de potentiellt sökande forskarna, 3) ha samma beviljandegrad 1 för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till stödformen 2, 4) inkludera ett jämställdhetsperspektiv i varje analys och utvärdering där så är möjligt, 5) integrera jämställdhetsperspektivet i myndighetens externa kommunikation. Styrelsen har ansvaret för att Vetenskapsrådets strategi genomförs. För att målen ska uppnås krävs insatser av hela myndigheten, inklusive ämnesråd, råd och kommittéer. 3 Där inget annat anges, ansvarar generaldirektören för att jämställdhetsarbetet drivs framåt. Inledning Denna strategi avser Vetenskapsrådets verksamhet som forskningsfinansiär. Arbetet med att åstadkomma jämställdhet inom Vetenskapsrådet som myndighet behandlas i en särskild likabehandlingsplan. Vetenskapsrådets huvuduppgift är att fördela forskningsstöd till den forskning som har högst vetenskaplig kvalitet och som bäst främjar förnyelse. För att klara denna uppgift krävs att bedömningen av ansökningar sker på ett sakligt sätt. I en saklig bedömning ingår att den ska vara könsneutral; Vetenskapsrådet ska stödja de allra bästa forskarna oavsett om de är kvinnor eller män. Vetenskapsrådet utgår från att forskningskapacitet finns i samma utsträckning hos båda könen. Vetenskapsrådet har vidare som utgångspunkt att forskningen gagnas av att både kvinnor och män deltar och bidrar med sin kompetens och sina erfarenheter. 1 Med beviljandegrad för kvinnor respektive män menas andelen beviljade ansökningar av samtliga inkomna ansökningar från kvinnor respektive män. 2 Måluppfyllelsen måste självfallet bedömas med avseende på ett tillräckligt stort antal beslut. 3 Här avses ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap, ämnesrådet för medicin och hälsa, ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap, rådet för forskningens infrastrukturer, utbildnings- vetenskapliga kommittén, kommittén för konstnärlig forskning, kommittén för utvecklingsforskning och kommittén för klinisk behandlingsforskning BEREDNINGSHANDBOK UV

21 Jämställdhet är också en rättvisefråga. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forska och göra karriär som forskare. För att uppnå jämställdhet inom Vetenskapsrådets verksamhetsområde krävs långsiktigt och uthålligt arbete och kontinuerlig uppmärksamhet på att vunna framsteg i jämställdhetshänseende inte går förlorade. Myndigheten ska fortlöpande följa upp och analysera sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv samt vidta nödvändiga åtgärder med anledning av resultaten. Vetenskapsrådet ska också informera om jämställdhetsarbetet. Därutöver ska Vetenskapsrådet ägna uppmärksamhet åt hur genusforskningens resultat kan bidra till att förbättra jämställdheten i myndighetens verksamhetsområde. Lagar, förordningar och regleringsbrev Jämställdhet mellan kvinnor och män tas upp i det juridiska regelverket, t.ex. i regeringsformen 1 kap. 2, diskrimineringslagen (2008:567), högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Statsmakternas jämställdhetspolitiska mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv4. Detta övergripande mål har fyra delmål: (i) en jämn fördelning av makt och inflytande, (ii) ekonomisk jämställdhet, (iii) jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, (iv) mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Veten- skapsrådets verksamhet och jämställdhetsstrategi berör främst de två första delmålen. I Vetenskapsrådets instruktion (2009:975) 1 14 stadgas att Vetenskapsrådet ska främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom sitt verksamhetsområde. Måluppfyllelsen ska redovisas i Vetenskapsrådets årsredovisningar i enlighet med de krav som fastställs av regeringen i regleringsbrev. Processer för att nå målen Vetenskapsrådet ska analysera sin verksamhet i ett jämställdhetsperspektiv och följa upp i vilken utsträckning målen har uppnåtts. Detta ska ske årligen i samband med presentationen för styrelsen av utfallet av årets allmänna utlysning och i samband med utarbetandet av årsredovisningen. Jämställdhetsfrågorna ska diskuteras i styrelsen och i övriga delar av organisationen och behövliga åtgärder ska vidtas. Vidare ska en mer övergripande jämställdhetsanalys göras vid slutet av styrelsens treåriga mandatperiod. När en ny styrelse tillträder ska den se över jämställdhetsstrategin och vid behov besluta om förändring av strategin. I det följande beskrivs närmare hur de uppsatta operationella målen ska nås. 1. Jämn könsfördelning i Vetenskapsrådets beredningsgrupper Vetenskapsrådet ska uppnå och behålla en jämn könsfördelning i sina beredningsgrupper (mål 1). I detta sammanhang anses jämn könsfördelning råda i en grupp när ingetdera könet utgör mindre än 40 % av ledamöterna. Innan beredningsgrupper tillsätts, ska könsfördelningen övervägas totalt sett och inte minst med avseende på ordförandeposterna. Jämställdhetsarbetet ska vara långsiktigt. Det innebär bl.a. att inom vissa områden, där kvinnor eller män är starkt underrepresenterade bland högskolans lärare och forskare, måste Vetenskapsrådet vara uppmärksamt på att inte överutnyttja de fåtaliga kvinnorna respektive männen. Om den föreslagna sammansättningen av en beredningsgrupp, respektive förslaget till beredningsgruppsordföranden hörande till ett ämnesråd, råd eller kommitté, ligger utanför intervallet 40 % - 60 % ska detta framgå av beslutsunderlaget. I underlaget ska det också finnas en motivering för avvikelsen, där det anges vilka ansträngningar som gjorts för att få en jämn könsfördelning. Även när andra grupper tillsätts och när beslut fattas om Vetenskapsrådets representation i externa nationella och internationella organ ska jämställdhetsaspekten vägas in. BEREDNINGSHANDBOK UV

22 2. Kvinnors och mäns sökaktivitet Vetenskapsrådet ska bevaka att andelen kvinnor och män bland dem som söker bidrag hos Vetenskapsrådet motsvarar kvinnors och mäns andelar bland potentiellt sökande forskare (mål 2). Såväl kvinnliga som manliga forskare ansöker för närvarande om forskningsstöd hos Vetenskapsrådet i en utsträckning som motsvarar deras andel av dem som kan anses vara potentiellt sökande forskare. Om detta förhållande skulle ändras framöver, kommer Vetenskapsrådet att aktivt arbeta för att få in fler ansökningar från det kön som är underrepresenterat bland de sökande. 3. Samma beviljandegrad för kvinnor och män Vetenskapsrådet ska ha samma beviljandegrad 4 för kvinnor och män och samma genomsnittliga storlek på bidragsbeloppen till kvinnor och män med hänsyn tagen till forskningens karaktär och till bidragsformen 5 (mål 3). Innan Vetenskapsrådet beslutar att införa en ny bidragsform eller göra en ny forskningssatsning ska effekterna på jämställdheten analyseras och överväganden göras om några särskilda åtgärder är påkallade. Analysen ska gälla jämställdheten dels vad gäller den totala nivån på forskningsstödet, dels uppdelat på bidragsform och ämnesområde. Vetenskapsrådets uppdrag att främja jämställdhet i sitt verksamhetsområde, liksom jämställdheten som en kvalitetshöjande faktor bör betonas. Utlysningstexter, bedömningskriterier och beredningsformer ska övervägas i ett jämställdhetsperspektiv. Ledamöterna i ämnesråd, råd och kommittéer och i beredningsgrupper ska delges Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi. Beredningsgrupperna ska ges utbildning i jämställdhetsfrågor vid informationsmötena inför beredningsarbetet. Även övriga sakkunniga ska delges strategin, som också ska finnas på engelska. Vetenskapsrådets beredningshandböcker ska innehålla skriftliga anvisningar för beredningsgrupperna, där följande uppmärksammas: att samtliga bedömningskriterier ska vara tydliga och explicita. När utlysningar sker, ska kriterierna redovisas på Vetenskapsrådets hemsida tillsammans med anvisningarna för de sökande, att endast de "forskningsaktiva" åren ska beaktas vid bedömningen av den vetenskapliga produktionens omfattning, vilket innebär att t.ex. tid för föräldraledighet, ledighet på grund av sjukdom eller andra liknande omständigheter ska räknas bort, Handläggarna i Vetenskapsrådet ska inför varje ny beredningsomgång gå igenom ovanstående anvisningar med beredningsgrupperna. Innan en beredningsgrupp fastställer sitt förslag till bidragsfördelning ska beviljandegraden i förslaget och den genomsnittliga bidragsstorleken räknas ut för kvinnor respektive män. Huvudsekreterarna ska föredra beredningsgruppernas förslag om bidragsbeslut i ett jämställdhetsperspektiv för respektive ämnesråd, råd och kommitté och kommentera eventuella skillnader i beviljandegrad och genomsnittligt bidragsbelopp mellan kvinnor och män. Dessa föredragningar ska ske innan ämnesråd, råd och kommittéer fattar beslut. Till besluten ska bifogas respektive ämnesråds, råds och kommittés samlade bedömning av resultatet i förhållande till Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi. Bedömningarna ska inkludera ämnesrådets, rådets resp. kommitténs kommentarer till eventuella skillnader i de avseenden som nämns ovan, samt en 4 Se not 1. 5 Se not 2. BEREDNINGSHANDBOK UV