Tillägg i Övervakningskommitténs arbetsordning

Transkript

1 1(5) Diarienummer:2017/00021 Anne Ronkainen Tillägg i Övervakningskommitténs arbetsordning Allmänt om jävsreglerna i förvaltningslagen För svenska förvaltningsmyndigheter finns jävsbestämmelserna reglerade i 11 förvaltningslagen (1986:223), FL. Jäv 11 Den som skall handlägga ett ärende är jävig 1. om saken angår honom själv eller hans make, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. om han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning av en annan myndighets beslut eller på grund av tillsyn över en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken, 4. om han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. 1. Sakägar-, intresse- och släktskapsjäv I första stycket 1 har de tre jävstyperna sakägar-, intresse- och släktskapsjäv förts samman. Den som ska handlägga ett ärende drabbas av sakägarjäv om saken angår honom själv. Sakägarjäv drabbar med andra ord den som har ett sådant rättsligt intresse i saken att han eller hon är berättigad att överklaga myndighetens beslut i ärendet. Det gäller naturligen främst den som är part hos myndigheten. Men även om saken inte angår en företrädare för myndigheten så nära att han eller hon är part där, blir det sakägarjäv när företrädaren hör till kretsen av personer som har rätt att överklaga myndighetens beslut i ärendet, t.ex. ägare av en grannfastighet i ett ärende om bygglov. Intressejäv föreligger om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för den som ska handlägga ett ärende. Det är här inte fråga Svenska ESF-rådet, kontor Besöksadress: besoksadress Postadress: postadress Telefon: telefon Fax: fax Webbplats:

2 2(5) om personens rättsliga intresse i saken vilket fall täcks av sakägarjävet utan om hans eller hennes faktiska intresse i ärendet. Någon skarp gräns mellan sakägarjäv och intressejäv finns inte. Det följer redan av att det uttryck som används för att karakterisera sakägarjäv ( om saken angår honom ) täcker också sådana fall då någon har klagorätt på grund av ett annat intresse i ärendet än ett rättsligt. Den omständigheten att en sak angår någon som samhällsmedlem grundlägger inte jäv enligt denna regel. Inte heller det förhållandet att saken har betydelse för en person som medlem av en viss grupp i samhället grundar i och för sig sakägarjäv. I linje med detta ligger att den som sitter i t.ex. en myndighets styrelse som företrädare för ett visst intresse inte enbart på grund av sin ställning som intresseföreträdare bör anses jävig i ett ärende som rör detta intresse. Släktskapsjävet omfattar två fall. För det första utgör vissa släktskap absoluta jävsgrunder. Det gäller situationer då saken angår eller ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för någon som är make, förälder, barn eller syskon till den som ska handlägga ärendet. För det andra kan även andra släktskap, svågerlag, samboende eller liknande förhållanden grunda jäv. Det krävs då att förhållandet är sådant att personen i fråga kan räknas som annan närstående. För att klargöra släktskapsjävets innebörd har det ansetts tillräckligt att i lagtexten bara nämna de släktskap som under alla omständigheter ska grunda jäv. Vem som ska betraktas som annan närstående blir beroende av en bedömning från fall till fall där också andra omständigheter än släktskap har betydelse. 2. Ställföreträdarjäv Punkt 2 gäller den som är ställföreträdare, eller har en närstående som är ställföreträdare, för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång. Detta jäv har betydelse framför allt när den som ska handlägga ett ärende är firmatecknare för ett aktiebolag, en förening, en stiftelse eller någon annan juridisk person som direkt berörs av ärendet. Men även situationer då den handläggande är exempelvis förmyndare, god man eller förvaltare för en fysisk person täcks av ställföreträdarjävet. Det bör betonas att jävet gäller den som är ställföreträdare för någon som har ett rättsligt eller faktiskt intresse i saken. Enbart den omständigheten att handläggaren är styrelseledamot i det bolag etc. som ärendet angår är ju inte i sig diskvalificerande. Det avgörande blir i stället om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. En sådan omständighet kan t.ex. vara att handläggaren är ordförande i styrelsen för den juridiska personen. Ordförandeskap i en styrelse innebär normalt en sådan identifiering med rättssubjektet att handläggarens opartiskhet kan sättas i fråga. En annan faktor att ta hänsyn till är vilket intresse bolaget, föreningen

3 3(5) osv. har i ärendet. Ju större betydelse saken har för den juridiska personen, desto större anledning finns det att ifrågasätta styrelseledamotens möjlighet att på ett opartiskt sätt sköta handläggningen hos myndigheten. 3. Tvåinstansjäv Med tvåinstansjäv åsyftas att den som ska handlägga ett ärende i högre instans har tagit sådan befattning med saken redan i lägre instans att hans eller hennes objektivitet kan sättas i fråga. För att jäv av detta slag ska föreligga krävs det till en början att ärendet har väckts hos den överordnade instansen på något av följande tre sätt: 1) genom överklagande, 2) genom underställning eller 3) på grund av tillsyn över den andra instansen. Endast fall av verklig instanssubordination grundar således jäv enligt denna punkt. Det första fallet, överklagande, syftar naturligen på situationer då talan förs mot den lägre instansens beslut hos en högre myndighet. En begäran om rättelse av en tjänstemans beslut hos dennes överordnade inom samma myndighet innefattas inte. Sådana fall får bedömas enligt generalklausulen i punkt 5. Inte heller åsyftas den situationen att omprövning av ett beslut ska ske enligt 27 FL. I detta fall kan man t.o.m. hävda att det från effektivitetssynpunkt är en fördel att det är samma beslutsfattare som handlägger ärendet vid båda tillfällena. Det andra fallet, underställning, avser situationer då den underordnade myndighetens beslut redan i samband med dess tillkomst prövas av en högre myndighet. Tillsynsfallet omfattar en rad olika situationer där en överordnad instans självmant eller efter anmälan har att vidta åtgärder i ett ärende som i första hand ankommer på en lägre myndighet. 4. Ombuds- och biträdesjäv Att den som fört talan i saken som ombud för en part inte ska handlägga ärendet på myndighetens vägnar är tämligen självklart. Fallet är jämförbart med den jävsgrund som behandlas i punkt 2, dvs. ställföreträdarjäv. Genom att identifiera sig med parten har han eller hon i praktiken betagit sig möjligheten att handla objektivt och att framstå som opartisk. När det gäller biträdessituationen ligger tonvikten i bestämmelsen på att myndighetens företrädare biträtt någon mot ersättning. Det har ansetts föra för långt att generellt föreskriva jäv, om den som ska handlägga ett ärende lämnat någon part eller annan intressent hjälp i något hänseende. Jävsregeln skulle i så fall kunna allvarligt begränsa myndigheternas service. Har däremot den handläggande biträtt någon i en sak mot ersättning, har han eller hon regelmässigt engagerat sig så i saken att opartiskheten kan sättas i fråga. 5. Generalklausul Punkt 5 syftar till att fånga upp sådana intressekonflikter som inte täcks av de övriga jävsgrunderna. Enligt denna punkt blir den som ska handlägga ett

4 4(5) ärende jävig, om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans eller hennes opartiskhet i ärendet. Generalklausul ska inte tillämpas rutinmässigt så fort någon annan jävsgrund inte är formellt tillämplig. Om handläggaren t.ex. har några aktier i ett bolag, som är part i ärendet, men inte så många att punkt 1 (intressejäv) är tillämplig, grundar enbart aktieinnehavet inte heller jäv enligt generalklausulen. Det måste till någon särskild omständighet, dvs. något mera påtagligt, för att man ska kunna slå fast att omständigheten är ägnad att rubba förtroendet för opartiskheten. Exempel på fall som bör bedömas enligt generalklausulen är att någon är uppenbar vän eller ovän med den som är part eller intressent i ärendet, ekonomiskt beroende av en part eller intressent, eller engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning. Om jäv och intressekonflikter i övervakningskommitté Jäv eller intressekonflikter regleras inte bara av svensk lagstiftning. Vad gäller övervakningskommitténs arbetsordning specifikt framgår det av artikel 11 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 av den 7 januari 2014 om den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna följande. Arbetsordning för övervakningskommittén Vid utarbetandet av arbetsordningen ska övervakningskommittéerna beakta följande: a) Medlemmarnas rösträtt. b) Tidsfrist för kallelse till möten och översändande av dokument, som i regel ska vara minst tio arbetsdagar. c) Förfaranden för offentliggörande och tillgång till förberedande dokument som lämnats in till övervakningskommittéerna. d) Förfarande för antagande, offentliggörande och tillgång till protokoll.

5 5(5) e)förfaranden för inrättande av och verksamhet i arbetsgrupperna inom övervakningskommittéerna. f)bestämmelser om intressekonflikter för parter som medverkar i övervakning, utvärdering och ansökningsomgångar. g) Villkor, principer och förfaranden för ersättningsregler, möjligheter till kapacitetsuppbyggnad och utnyttjande av tekniskt bistånd. Vidare framgår av artikel 12 i samma förordning följande. Medlemsstaterna ska se till att de parter som medverkar i utarbetandet av ansökningsomgångar och lägesrapporter och i övervakningen och utvärderingen av programmen är medvetna om sina skyldigheter beträffande uppgiftsskydd, sekretess och intressekonflikter. Av ovanstående förordning framgår det alltså att de parter som medverkar i utarbetandet av ansökningsomgångar och lägesrapporter och i övervakningen och utvärderingen av programmen ska vara medvetna om sina skyldigheter vad gäller bland annat intressekonflikter. Det är därför lämpligt att i arbetsordningen för övervakningskommittén tydliggöra denna skyldighet. Av arbetsordningen för Övervakningskommittén för det nationella socialfondsprogrammet beslutad av ÖK senare reviderad finns det dock ingen punkt som tar upp frågan intressekonflikter. Förslagsvis bör det tas in en bestämmelse i arbetsordningen som informerar om detta. Beslutsförslag Förslag på text som bör finnas med är följande och bör läggas under punkten 3.5 i arbetsordningen. Jäv/Intressekonflikt Förvaltningslagens bestämmelser om jäv/intressekonflikt ska tillämpas av Övervakningskommittén. Det åligger ledamot att självmant anmäla jäv/ intressekonflikt. Förslagsvis bör ledamot anmäla jäv till ordförande. Det är ordförande som fattar beslut i fråga om jäv eller intressekonflikt föreligger.