INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN beredningshandbok

Transkript

1 INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2015 beredningshandbok ansökningsomgång Hösten 2015

2 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING OCH NYHETER 1.1 Sammanfattning av beredningsprocessen Nyheter hösten BIDRAGSFORMEN INTERNATIONELL POSTDOK Anställning och bidragsbelopp BEREDNINGSGRUPPER FÖR INTERNATIONELL POSTDOK-ANSÖKNINGAR Beredningsgruppsindelning för behandling av Internationell postdok-ansökningar Riktlinjer för sammansättningen av beredningsgrupperna Beredningsgruppernas ordförande, ledamöter, handläggare samt mötesdatum Rollfördelning mellan beredningsgruppsordförande, vice ordförande, beredningsgruppsledamöter och Vetenskapsrådets personal BEREDNING AV INTERNATIONELL POSTDOK-ANSÖKNINGAR Riktlinjer och principer i beredningsarbetet Beredning Förenklad process för ansökningar som inte kommer ifråga för rangordning vid beredningsgruppsmötet GRANSKNING OCH BETYGSSÄTTNING Vetenskapsrådets grundläggande bedömningskriterier av vetenskaplig kvalitet samt betygsskala Granskning och omdömen från enskilda beredningsgruppsledamöter och externa granskare inför beredningsgruppsmötet Granskning och omdömen under/efter beredningsgruppsmötet samt beredningsgruppens gemensamma yttrande ANVÄNDARSTÖD TILL PRISMA KONTAKTUPPGIFTER TILL PERSONAL VID VETENSKAPSRÅDET BILAGA 1. UTLYSNINGSTEXT INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN BILAGA 2. VETENSKAPSRÅDETS INSTRUKTION BILAGA 3. KORT OM VETENSKAPSRÅDET BILAGA 4. ALLMÄNNA RIKTLINJER FRÅN VETENSKAPSRÅDETS STYRELSE TILL ÄMNESRÅD, RÅD OCH KOMMITTÉER INFÖR BEREDNINGSARBETET BILAGA 5. VETENSKAPSRÅDETS JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI BILAGA 6. VETENSKAPSRÅDETS JÄVSPOLICY BILAGA 7. PRINCIPER FÖR ETIK: GODKÄNNANDEN OCH GOD FORSKNINGSSED BILAGA 8. VETENSKAPSRÅDETS GRUNDLÄGGANDE BEDÖMNINGSKRITERIER AV VETENSKAPLIG KVALITET SAMT BETYGSSKALA BILAGA 9. VETENSKAPSRÅDETS TILLÄGGSKRITERIUM FÖR BEDÖMNING AV VETENSKAPLIG KVALITET AVSEENDE INTERNATIONELL POSTDOK BILAGA 10. RUTINER OCH POLICY FÖR RESOR VID VETENSKAPSRÅDET BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

3 1. SAMMANFATTNING OCH NYHETER 1.1 Sammanfattning av beredningsprocessen Före beredningsgruppsmötet A. Sammansättning av beredningsgrupperna Beredningsgrupperna tillsätts i februari. Beslut fattas av Vetenskapsrådets generaldirektör. Ordförande och ledamöter har ettåriga mandatperioder med möjlighet till förlängning. B. Sista datum för ansökningar Sista datum för Internationell postdok (IPD)-ansökningar är den 9 september 2015 kl i Prisma. Prisma är ett nytt ansöknings- och ärendehanteringssystem på Vetenskapsrådet. Behörig företrädare för medelsförvaltaren ska ha signerat ansökan i Prisma senast en vecka (sju kalenderdagar) efter sista ansökningsdatum, vilket innebär den 16 september 2015, för att ansökan ska gå vidare i granskningsprocessen. C. Fördelning av ansökningar på beredningsgrupp Under beredningen kommer ansvaret för den vetenskapliga bedömningen av varje ansökan att ligga hos en av de tre ämnesspecifika beredningsgrupperna, IPD-HSUKF2, IPD-MH2 och IPD-NT2. Ansökan placeras efter registrering preliminärt inom det område som sökande själv föreslagit i första hand, och en kontroll görs av att ansökningarna uppfyller de formella kraven. Vetenskapsrådet gör en bedömning av beredningsgruppstillhörigheten. Ordförande ansvarar för och kontrollerar slutgiltig placering av ansökan. Avstämning med de andra beredningsgrupperna görs av ordförande om eventuell flytt av ansökningar och meddelas ansvarig handläggare för beredningsgruppen. Sista dag för flytt av ansökningar mellan beredningsgrupper är den 18 september. Efter 18 september kan ansvaret för en ansökan inte överföras till en annan beredningsgrupp, om det inte finns synnerliga skäl. Det innebär att så kallad parallellbehandling av en ansökan mellan flera beredningsgrupper inte kommer att ske. Däremot kan en ordförande be om rådgivande omdöme från någon av de andra beredningsgrupperna och även det ska ske senast den 18 september. Sådana omdömen bör inhämtas för ansökningar som inte ligger centralt inom beredningsgruppens ämnesområde. D. Lämna personuppgifter och anmäl jäv i Prisma Ansökningarna tillgängliggörs för granskarna och beredningsgrupperna i Vetenskapsrådets webbaserade granskningssystem Prisma. Granskarna skapar ett personligt konto i Prisma och lämnar personuppgifter som underlag för arvoden och anmäler jäv, avger betyg och förslag till yttranden/omdömen via Prisma. Inför beredningsgruppernas sammanträden kommer alla betyg och förslag till yttranden/omdömen finnas tillgängliga via Prisma. För hänvisning till information om Prisma, se kapitel 6. Innan ordföranden kan fördela granskningsansvaret på beredningsgruppens ledamöter är det viktigt att samtliga ledamöter går igenom alla ansökningar i beredningsgruppen (görs enklast genom läsning av faktablad), kontrollerar sökande och därefter anmäler jäv i Prisma senast den 15 september. E. Fördelning av ansökningar per granskare Granskningsansvaret delas av minst tre ledamöter i beredningsgruppen, en föredragande och två ytterligare granskare per ansökan. Föredraganden har huvudansvaret och lämnar förutom betyg en skriftlig motivering (förslag till yttrande). De båda övriga granskarna lämnar även de betyg och ett skriftligt omdöme. Om beredningsgruppen bedömer att ytterligare granskning av en ansökan är nödvändig (till exempel då en ansökan BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

4 inte ligger centralt inom beredningsgruppens ämnesområde eller på grund av jäv) kan ytterligare granskning ske av en extern granskare. F. Ansökningar till granskare Granskarna läser ansökningarna direkt i eller skriver ut dem från Prisma. G. Lämna förslag till yttrande och omdöme i Prisma Inför beredningsgruppsmötet lämnar beredningsgruppens ledamöter och externa granskare betyg, rangordning och skriftliga kommentarer över ansökningarna som bereds i beredningsgruppen. Gruppen ska sträva efter att använda hela betygsskalan (se kapitel 5). En tid innan mötet stängs systemet Prisma för inmatning samtidigt som det öppnas för läsning så att alla beredningsgruppsledamöter kan läsa varandras och externa granskares bedömningar av samtliga ansökningar, som förberedelse för diskussionerna på beredningsgruppsmötet. Under beredningsgruppsmötet H. Beredningsgruppernas bedömningar av ansökningar På beredningsgruppsmötet föredras och diskuteras ansökningarna med utgångspunkt från betygen för nytänkande och originalitet, projektets vetenskapliga kvalitet, sökandes kompetens, samt projektets genomförbarhet. Vidare ska tilläggskriteriet Internationalisering och forskningsmiljö betygsättas och kommenteras skriftligt, samt de andra delkriterierna som ställs upp för granskningen sammanvägas till ett sammanfattande betyg som reflekterar beredningsgruppens samlade bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet, efter att ansökan har diskuterats vid mötet. Gruppen avger därefter ett betyg samt skriftliga kommentarer för samtliga kriterier, som samfällt utgör beredningsgruppens yttrande över ansökan. Gruppens yttrande är ett viktigt dokument för den fortsatta beredningen och utgör också Vetenskapsrådets beslutsunderlag i ärendet. Det är viktigt att de skriftliga kommentarerna i beredningsgruppens yttrande är informativa och konsistenta med betygen. Yttrandet skickas alltid ut till den sökande när bidragsbeslut är fattat. Beredningsgruppen väljer ut de ansökningar av högsta kvalitet som beredningsgruppen önskar finansiera inom sin budgetram. Beredningsgruppen rangordnar även ansökningar utanför beredningsgruppens budgetram till en reservlista inför förslag till beslut. Efter beredningsgruppsmötet I. Skriv in beredningsgruppens yttrande i Prisma Föredraganden är ansvarig för att skriva beredningsgruppens slutliga yttrande över ansökningarna. Efter beredningsgruppsmötet ska detta yttrande skrivas in i Prisma, även detta av föredraganden. Alla yttranden ska vara inskrivna i Prisma senast en vecka efter avslutat beredningsgruppsmöte. Det är av stor vikt att yttrandena är av hög kvalitet och skrivs in inom utsatt tid. Beredningsgruppens ordförande går igenom yttrandena och forskningssekreteraren godkänner yttrandena i Prisma, men har inte till uppgift att göra omfattande redigeringar. Ordföranden kan då även komma att be föredraganden om kompletteringar i yttrandet. Ordföranden ansvarar för att de ansökningar som diskuterats på ett beredningsmöte har ett yttrande som återspeglar beredningsgruppens diskussion samt att de skriftliga motiveringarna motsvarar betygen. J. Bidragsbeslut Efter förslag från beredningsgrupperna fattar Vetenskapsrådets generaldirektör beslut om vilka ansökningar som ska beviljas respektive avslås. Detta sker den 23 november BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

5 1.2 Nyheter hösten 2015 Prisma Prisma, som har utvecklats gemensamt av Vetenskapsrådet, Forte och Formas, är ett ansöknings- och ärendehanteringssystem som ska stödja flera finansiärer, många olika typer av utlysningar och även de återrapporteringskrav som regeringen ålagt respektive finansiär. Prisma har också byggts för att underlätta administrationen av bidrag för medelsförvaltaren. För att vara heltäckande måste data vara sökbart och möjligheten till olikheter byggas in i systemet. Den som utför granskning i Prisma måste registrera sig som användare i systemet mer information om detta finns i Användarstöd till Prisma, se kapitel 6. I och med att Prisma är ett nytt system är det fortfarande under utveckling, och vi arbetar kontinuerligt med att göra förbättringar och avhjälpa problem som kan uppstå. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

6 2. BIDRAGSFORMEN INTERNATIONELL POSTDOK Bidragsformen Internationell postdok utlyses två gånger per år. Sista ansökningsdag 2015 på våren är i februari och under höstutlysningen den 9 september. Budget för Internationell postdok beslutas av Vetenskapsrådets styrelse. Vetenskapsrådets generaldirektör fattar beslut om vilka ansökningar som ska beviljas respektive avslås. Bidrag för Internationell postdok kan sökas av nydisputerade forskare för att forska utomlands. Den sökande ska ha svensk doktorsexamen eller examen från European University Institute (EUI). För att kunna söka internationell postdok våren 2015 ska den sökandes doktorsexamen vara högst 2 år gammal, det vill säga avlagd högst 24 månader före den sista ansökningsdagen för denna utlysning. Det examensdatum som vi utgår från är det datum då den sökande har uppfyllt alla krav för fullgjord examen, exempelvis obligatoriska kurser, disputation och godkänd doktorsavhandling. Om doktorsexamen är äldre går det ändå att söka om det finns godkända anledningar till avräkningsbar tid som är godkända enligt Vetenskapsrådet. Om den sökande vill åberopa avräkningsbar tid måste den sökande specificera godkänd anledning och omfattning i sin ansökan under Beskrivande information. Observera att vi inte godkänner arbetslöshet, semester eller övriga anställningar som avräkningsbar tid. Bidragstiden är månader och kan tillbringas både i Sverige och utomlands. Minst två tredjedelar av tiden ska tillbringas utomlands. Forskartiden utomlands kan delas upp i kortare perioder. Vetenskapsrådet förordar att vistelsen påbörjas under första hälften av Till ansökan bifogas tre bilagor. En bilaga som ska innehålla uppgifter om medelsförvaltaren i Sverige samt en inbjudan från denna medelsförvaltare. En andra bilaga ska innehålla en presentation av värdinstitutionen i utlandet samt en formell inbjudan från denna värdinstitution. Presentationen ska beskriva forskargruppens nuvarande forskning och sakkunskap, forskargruppens motiv för att ta emot den sökande samt den sökandes roll i forskargruppen. I en tredje bilaga ska en beskrivning lämnas av hur forskningen vid värdinstitutionen i utlandet förhåller sig till forskningen vid den svenska institutionen, samt en motivering till val av värdinstitution i utlandet och beskrivning av sökandens möjligheter att utveckla sin kompetens som forskare. 2.1 Anställning och bidragsbelopp Bidragsmottagaren ska vara anställd vid svensk högskola/universitet. Institutionen beslutar om anställningsform och anställningsvillkor. Vid ansökningstillfället behöver den sökande inte vara anställd. Genom att signera ansökan i Prisma bekräftar företrädaren för medelsförvaltaren sitt åtagande. Bidragsbeloppet är en schablon om kronor per år vilket avser kronor för lönekostnader och kronor för forskningsomkostnader som rör vistelsen och den forskning den sökande kommer bedriva (exempelvis förbrukningsmaterial, resor och publiceringskostnader). Bidragsbeloppet inkluderar ersättning för indirekta kostnader. Schablonbelopp som avser lönekostnader inkluderar även lagstadgade arbetsgivaravgifter. Vetenskapsrådet förutsätter att medelsförvaltaren som ansvarig arbetsgivare täcker eventuella kostnader utöver det erhållna schablonbidraget. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

7 3. BEREDNINGSGRUPPER FÖR INTERNATIONELL POSTDOK-ANSÖKNINGAR 3.1 Beredningsgruppsindelning för behandling av Internationell postdok-ansökningar IPD-HSUKF2 humaniora och samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap, genus, samt konstnärlig forskning IPD-MH2 medicin och hälsa IPD-NT2 naturvetenskap och teknikvetenskap 3.2 Riktlinjer för sammansättningen av beredningsgrupperna Vetenskapsrådets generaldirektör fattar beslut om beredningsgruppernas ordförande och ledamöter efter förslag från Vetenskapsrådets huvudsekreterare. För beredningsgruppernas sammansättning gäller följande riktlinjer: Antalet beredningsgruppsledamöter, inklusive ordförande, kan som riktlinje vara 7 15 stycken. Ordförande väljs för ett år. Normalt är mandattiden för beredningsgruppsordförande ett år och får förlängas till maximalt sex år (inkluderar även de år då ordföranden inte aktivt deltar i beredningsarbetet). Vice ordförande utses inom beredningsgruppen av beredningsgruppsordföranden. Mandattiden för beredningsgruppsledamot är ett år och får förlängas till maximalt sex år. Efter sex år i beredningsgrupp övergår ordförande/vice ordförande/ledamot i karensperiod som i normalfallet varar i tre år, varefter man kan återkomma som ledamot eller ordförande i beredningsgrupp. Unadantag från reglerna om mandattid i beredningsgrupp medges i två specialfall: 1) Person som varit beredningsgruppsledamot i ett eller två år och som sedan utses av generaldirektören till ordförande får sitta full mandatperiod som ordförande, det vill säga 3+3 år. 2) Person som varit beredningsgruppsledamot i fyra eller fem år och sedan utses av generaldirektören till ordförande för en treårig mandatperiod, därefter inträder karensperiod. Tid som ledamot eller ordförande i IPD-beredningsgrupp har varit ledamot eller ordförande i beredningsgrupp för någon annan bidragsform på Vetenskapsrådet ska inte inräknas i den tillåtna tiden man kan sitta i IPD-beredningsgrupp innan karenstid ska påbörjas. Beredningsgruppen ska ha en ämnesmässig och geografisk spridning i sin sammansättning. Om detta inte kan uppnås ska berörd huvudsekreterare inför generaldirektören motivera orsaken till detta, samt meddela vilka personer som tillfrågats om medverkan men tackat nej. Ledamot i beredningsgrupp ska ha hög vetenskaplig kompetens. Forskare verksamma i utlandet kan utses till ledamöter i beredningsgrupp. Vid tillsättning av beredningsgrupp ska jämn könsfördelning eftersträvas (minst 40 procent av underrepresenterat kön). Om detta inte kan uppnås ska berörd huvudsekreterare inför generaldirektören motivera orsaken till detta, samt meddela vilka personer av underrepresenterat kön som tillfrågats om medverkan men tackat nej. Rektorer, dekaner och storinstitutionsprefekter bör inte utses till beredningsgruppsledamöter. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

8 3.3 Beredningsgruppernas ordförande, ledamöter, handläggare samt mötesdatum Grupp Ordförande Ledamöter Handläggare Mötesdatum IPD- HSUKF2 Dag Lindström, Uppsala universitet Drude Dahlerup, Stockholms universitet Linda Evans, University of Leeds Anne Grönlund, Umeå universitet Erika Jonsson Laukka, Karolinska institutet Johannes Landgren, Göteborgs universitet Elena Namli, Uppsala universitet Johan Pedersen, Köpenhamns universitet Franz Peterander, Ludwig-Maximilians University Björn Petersson, Lunds universitet Stefan Tengblad, Högskolan i Skövde Boel Westin, Stockholms universitet Katayon Amini IPD-MH2 Henrik Jörntell, Lunds universitet Eero Castrén, University of Helsinki Tina Dalianis, Karolinska institutet Vessela Kristensen, University of Oslo Marie Larsson, Linköpings universitet Katarina Le Blanc, Karolinska institutet Valeri Lyssenko, Lunds universitet Sjaak Neefjes, Netherlands Cancer Institute Jonas Nilsson, Göteborgs universitet Louise von Essen, Uppsala universitet Emilie Sörås Antila BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

9 Grupp Ordförande Ledamöter Handläggare Mötesdatum IPD-NT2 Elisabeth Rachlew, Kungliga Tekniska högskolan Jens Bergström, Karlstads universitet Anna Delin, Kungliga Tekniska högskolan Per Jensen, Linköpings universitet Karl Henrik Johansson, Kungliga Tekniska högskolan Caroline Jonsson, Göteborgs universitet Kristina Luthman, Göteborgs universitet Ulf Molau, Göteborgs universitet Karina Persson, Umeå universitet Per Persson, Lunds universitet Helle Ploug, Göteborgs universitet Anna Rosling, Uppsala universitet Catarina Rydin, Stockholms universitet William R. Salaneck, Linköpings universitet Sung-Za Ödelycke BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

10 3.4 Rollfördelning mellan beredningsgruppsordförande, vice ordförande, beredningsgruppsledamöter och Vetenskapsrådets personal Beredningsgrupperna har utsetts av Vetenskapsrådets generaldirektör efter förslag från Vetenskapsrådets huvudsekreterare. Ordföranden och personal vid Vetenskapsrådet upprätthåller gemensamt Vetenskapsrådets policy i beredningsarbetet. Personalen har en väsentlig roll som förmedlare av styrelsens intentioner för beredningen samt för återkoppling till Vetenskapsrådet. Personalen deltar inte i beredningsgruppens granskningsarbete. En vice ordförande utses inom beredningsgruppen av gruppens ordförande. Vice ordförande leder beredningsgruppsmötet då ordföranden inte kan delta, exempelvis då ordföranden är jävig. Varje beredningsgrupp har en forskningssekreterare och en ansvarig handläggare från Vetenskapsrådet, som bistår ordföranden i planeringen av mötet, ansvarar för den administrativa hanteringen i beredningen, samt förmedlar sakkunskap vad det gäller hanteringsordningar, regler, praxis etcetera. Beredningsgruppsledamöter arbetar på uppdrag av Vetenskapsrådet och är de viktigaste deltagarna i granskningsprocessen. Det är därför väsentligt att varje beredningsgruppsledamot följer de riktlinjer som Vetenskapsrådet har beslutat, till exempel jävspolicyn och jämställdhetsstrategin. Ordförandes roll i beredningen Ordförande i beredningsgruppen har en samordnande roll i bedömningen och granskar inte själv ansökningarna. Ordförande har följande uppgifter och ansvar: att leda beredningsgruppens granskningsarbete att fördela ansökningarna på föredragande och granskare att i samråd med beredningsgruppen bedöma behovet av externa granskare att i samråd med Vetenskapsrådet godkänna fördelning av beredningsgruppens ansökningar inom denna att Vetenskapsrådets policy och vad som i övrigt anges i aktuell beredningshandbok efterföljs i beredningsgruppens arbete och förslag att beredningsgruppen för varje individuell ansökan når en gemensam rekommendation att samtliga beredningsgruppsledamöter under sammanträdet bereds tillfälle att framföra sina synpunkter och att dessa beaktas att genom sitt godkännande av jävsprotokollet bekräfta att gällande jävsregler följts under sammanträdet att inför sammanträdet läsa samtliga ansökningar, förslag till yttranden, omdömen och eventuella externa omdömen att ansvara för att innehållet i yttrandena avspeglar beredningsgruppens diskussion och att de externa granskarnas synpunkter tagits tillvara att de yttranden som beredningsgruppen avger är kvalitetsgranskade och återspeglar beredningsgruppens gemensamma bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet vid den tidpunkt som anges för beredningsgruppen i Prisma. Vice ordförandes roll i beredningen Vice ordförande i en beredningsgrupp ansvarar för: att ersätta beredningsgruppens ordförande i situationer där denne inte kan delta, exempelvis då ordföranden är jävig. Ledamots roll i beredningen Ledamot i en beredningsgrupp ansvarar för: att följa Vetenskapsrådets policy i sitt granskningsarbete enligt vad som anges i aktuell beredningshandbok BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

11 att fullfölja sitt individuella granskningsarbete enligt den tidsplan som anges för beredningsgruppen i Prisma, samt övriga instruktioner från Vetenskapsrådet att inlämna omdömen (förslag till yttrande, omdöme, yttrande) enligt angivna tider i Prisma att inlämna omdöme (externt omdöme) i Prisma, som efterfrågats från de andra ämnesspecifika beredningsgrupperna, enligt angivna tider i Prisma att skyndsamt meddela Vetenskapsrådet eventuella oförutsedda hinder för att genomföra sitt granskningsarbete att närvara vid beredningsgruppens sammanträde. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

12 4. BEREDNING AV INTERNATIONELL POSTDOK- ANSÖKNINGAR 4.1 Riktlinjer och principer i beredningsarbetet Ansökningar behandlas konfidentiellt Ledamöterna i beredningsgrupperna ska behandla ansökningarna konfidentiellt. Om någon begär att få ta del av en ansökan, hänvisas han eller hon till handläggaren på Vetenskapsrådet. Även då en ledamot i granskningsarbetet rådfrågar en kollega om en ansökan ska detta göras konfidentiellt. På beredningsgruppsmöten ska diskussionerna kunna föras öppet, och därför är det av stor vikt att ingenting från dessa förs vidare utanför gruppen, annat än i form av slutlig betygssättning och yttranden. Flera ansökningar från samma forskare Den som söker bidrag för Internationell postdok får endast lämna in en Internationell postdok-ansökan oavsett vetenskapsområde. För information om vilka av Vetenskapsrådets andra bidrag den sökande kan söka samtidigt samma år, se tabell via länken nedan. Till tabell: Bidrag du kan söka samtidigt. För information om vilka av Vetenskapsrådets andra bidrag den sökande kan söka om den sökande har ett pågående bidrag, se tabell via länken nedan. Till tabell: Bidrag du kan söka om du har pågående bidrag. Bibliometri Bibliometriska data ingår inte i ansökningarna om bidrag för Internationell postdok. 4.2 Beredning Ansökningar om bidrag för Internationell postdok bereds vanligtvis åtskilt från Vetenskapsrådets andra bidragsformer. För Vetenskapsrådets utlysning Internationell postdok ska bedömningen av ansökningar om postdoktorsstöd grundas på vetenskaplig kvalitet (inklusive potential för framtida vetenskaplig verksamhet) med beaktande av jämställdhetshänsyn. Vid urval bland de sökande ska beviljningsgrad mellan könen eftersträvas i enlighet med Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi. Med beviljningsgrad för kvinnor respektive män menas andelen beviljade ansökningar av samtliga inkomna ansökningar från kvinnor respektive män. Av förslaget till beslut ska framgå att motsvarande beviljningsgrad har uppnåtts. Ansökningarna bereds i tre ämnesspecifika beredningsgrupper, IPD-HSUKF2, IPD-MH2 och IPD-NT2. Varje ansökan granskas av minst tre personer där en är föredragande och övriga två är granskare. Om ansökan inte ligger centralt inom beredningsgruppens ämnesområde kan extern granskare anlitas. Beredningsgrupperna skriver yttranden och sätter betyg. Efter förslag från beredningsgrupperna fattar Vetenskapsrådets generaldirektör beslut om vilka ansökningar som ska beviljas respektive avslås. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

13 4.3 Förenklad process för ansökningar som inte kommer ifråga för rangordning vid beredningsgruppsmötet För att öka diskussionstiden för de ansökningar som bedöms ha en rimlig möjlighet att finansieras, har Vetenskapsrådet beslutat om ett förenklat förfarande för bedömning av de ansökningar som inte kan komma ifråga för finansiering enligt nedan: Underlag för vilka ansökningar som inte tas upp till diskussion på beredningsgruppsmötet är listan med alla granskares omdömen inför mötet, där medelrankningen ligger till grund för sortering av listan. Beredningsgruppsordförande går, assisterad av forskningssekreterare och ansvarig handläggare, igenom ansökningslistan och sätter "strecket", det vill säga den gräns under vilken ansökningarna inte kommer att diskuteras på mötet. Man identifierar ansökningar under detta streck som ändå bör granskas, exempelvis om de tre granskarnas betygsättning av ansökan skiljer sig mycket. Jämställdhetskontroll görs för att se till att processen inte slår olika mot kvinnor och män. En tumregel är att cirka 40 procent av ansökningarna ska diskuteras i detalj på mötet, men det kan variera mellan beredningsgrupper. Listan görs tillgänglig för alla beredningsgruppsledamöter på Anslagstavlan i Prisma inför mötet med information om vilka ansökningar som föreslås att inte tas upp till diskussion. Föredraganden får i uppgift att inför mötet föreslå sammanvägt betyg för ansökans vetenskapliga kvalitet för de ansökningar som inte kommer att diskuteras på mötet. Endast ansökningar med ett sammanvägt betyg om 4 eller lägre kan vara föremål för att inte tas upp till diskussion. Vilken (ojävig) ledamot som helst kan begära att en ansökan lyfts till diskussion på mötet. En kort tid avsätts på dagordningen för diskussion kring betygsättningen av de ansökningar som inte ska diskuteras ytterligare på mötet. Den skriftliga motiveringen utgår i de fall ansökningar om bidrag inte diskuterats på mötet. Den skriftliga motiveringen sker då i form av en standardformulering som meddelar sållningsprocessen och att ansökan inte diskuterats på mötet med hänsyn till antalet ansökningar och sammanvägt betyg. Betyget för baskriterier och eventuella tilläggskriterier behöver inte ingå men det sammanvägda betyget för ansökans vetenskapliga kvalitet ska alltid ingå. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

14 5. GRANSKNING OCH BETYGSSÄTTNING 5.1 Vetenskapsrådets grundläggande bedömningskriterier av vetenskaplig kvalitet samt betygsskala GD-BESLUT NR Vetenskapsrådet har beslutat att vid bedömningar av ansökningar från och med 2012 ska beredningsgrupperna använda en gemensam betygsskala samt basera bedömningen av vetenskaplig kvalitet på fyra grundläggande bedömningskriterier (baskriterier). En sjugradig betygsskala ska användas för tre av de fyra baskriterierna, samt även för ett sammanfattande omdöme av ansökan. Det fjärde bedömningskriteriet (genomförbarhet) graderas på en tregradig skala. Delbetygen ska sammanvägas till ett sammanfattande betyg som reflekterar beredningsgruppens samlade bedömning av ansökans vetenskapliga kvalitet, efter att ansökan har diskuterats vid beredningsgruppens möte. Baskriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet På sjugradig skala: Novelty and originality (Nytänkande och originalitet) Scientific quality of the proposed research (Projektets vetenskapliga kvalitet) Merits of applicant(s) (Sökandes kompetens avser kompetens för utförande av det sökta projektet, gäller också medverkande) På tregradig skala: Feasibility (Genomförbarhet) BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

15 Betygsskalor Outstanding (Enastående) 7 Exceptionally strong application with negligible weaknesses / Exceptionellt stark ansökan med försumbara svagheter Excellent (Utmärkt) 6 Very strong application with negligible weaknesses / Mycket stark ansökan med försumbara svagheter Very good to excellent (Mycket bra till utmärkt) 5 Very strong application with minor weaknesses / Mycket stark ansökan med mindre svagheter Very good (Mycket bra) 4 Strong application with minor weaknesses / Stark ansökan med mindre svagheter Good (Bra) 3 Some strengths, but also moderate weaknesses / Vissa styrkor men också vissa svagheter Weak (Svag) 2 A few strengths, but also at least one major weakness or several minor weaknesses / Några styrkor men åtminstone en större svaghet eller ett flertal mindre svagheter Poor (Dålig) 1 Very few strengths and numerous major weaknesses / Mycket få styrkor och ett flertal större svagheter Granskaren ska också välja Insufficient/Otillräcklig om det saknas information i ansökan för att bedöma dess kvalitet. För kriteriet Genomförbarhet/Feasibility gäller alltså en tregradig skala: Feasible (Genomförbart) 3 Partly feasible (Delvis genomförbart) 2 Not feasible (Ej genomförbart) 1 Även här ska granskaren markera Insufficient/Otillräcklig när information saknas för att kunna bedöma kriteriet. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

16 Observera att betygsskalorna enligt ovan är ordinalskalor (det vill säga med odefinierade avstånd mellan värdena); det är därför inte relevant att ange medelvärden. I beredningen av ansökningar används medianer. Tilläggskriterium samt betygsskala för bedömning av vetenskaplig kvalitet avseende Internationell postdok Vetenskapsrådets grundläggande fyra bedömningskriterier (baskriterier) av vetenskaplig kvalitet samt betygsskala ska också gälla vid bedömning av ansökningars vetenskapliga kvalitet inom ramen för bidragsformen Internationell postdok. För Internationell postdok ska även följande tilläggskriterium gälla: Internationalization and research environment (Internationalisering och forskningsmiljö) Här avses bedömning av möjligheterna för den sökande att vid den utländska värdinstitutionen utveckla sin kompetens som forskare. Tilläggskriteriet betygsätts på en tregradig betygsskala och kommenteras skriftligt. Betygsskala för tilläggskriteriet: Weak (Svag) 1 Appropriate (Lämplig) 2 Excellent (Utmärkt) 3 Granskaren ska även här kunna markera Insufficient/Otillräcklig när information saknas för att kunna bedöma tilläggskriteriet. 5.2 Granskning och omdömen från enskilda beredningsgruppsledamöter och externa granskare inför beredningsgruppsmötet Beredningsgruppsledamot Beredningsgruppen har lika stort ansvar för alla ansökningar som behandlas inom gruppen och samtliga ska bedömas utifrån sina egna företräden. Ingen ansökan får ges lägre rangordning eller betyg med motiveringen att den inte ligger centralt inom gruppens ämnesområde. Varje ansökan ska granskas och betygsättas av minst tre ledamöter i beredningsgruppen. En av dessa ledamöter, föredraganden, lämnar en mer utförlig skriftlig kommentar, förslag till yttrande, som komplement till betygssättningen och rangordningen. Annan ledamot i beredningsgruppen, som betygsätter och rangordnar ansökan, kallas granskare och ska även lämna ett skriftligt omdöme. I granskarnas förslag till yttrande/omdöme inför beredningsgruppsmötet anges betyg avseende bedömning av nytänkande och originalitet, projektets vetenskapliga kvalitet, sökandes kompetens samt projektets genomförbarhet. Vidare ska här bedömas möjligheterna för den sökande att vid den utländska värdinstitutionen utveckla sin kompetens som forskare. Varje granskare anger också en preliminär rangordning av hur den specifika ansökan bedöms jämfört med alla andra ansökningar som granskaren har granskat. Detta görs i Prisma. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

17 Extern granskare Definitionen på en extern granskare är en person som utför granskning av ansökningar till stöd åt en beredningsgrupp, men som inte själv är vald ledamot. En extern granskare kan vara ledamot av annan beredningsgrupp, eller i övrigt stå utanför Vetenskapsrådets beredningsorganisation. Det kan ofta vara en fördel att välja en utländsk sakkunnig som extern granskare. Externa granskare kostar, både i form av arvoden och av den arbetstid som läggs ned på att rekrytera och ledsaga dem i granskningsprocessen. Därför ska användande av externa granskare vara restriktivt. Utöver de externa granskare som är nödvändiga på grund av jävssituationer (se nedan) rekommenderas att maximalt en extern granskare anlitas per tio ansökningar i gruppen. Så långt det är möjligt ska de ombes granska flera ansökningar för att få ett underlag för jämförelse. Beredningsgruppens ordförande ska i samråd med beredningsgruppen identifiera situationer när extern granskning behövs och föreslå vem som ska anlitas. I normalfallet kontaktar handläggaren på Vetenskapsrådet föreslagna externa granskare. Extern granskare måste vara ojävig i förhållande till sökande som ska bedömas. Fall där extern granskning förekommer är typiskt: Jävsituation inom beredningsgruppen man vill styrka att även en helt oberoende granskning leder till ungefär samma resultat i bedömningen. Ansökans vetenskapliga innehåll är sådant att beredningsgruppens samlade kompetens inte är tillräcklig för en fullvärdig bedömning. En extern granskare ska i huvudsak göra samma slags bedömning av ansökan som beredningsgruppen (och ge skriftliga kommentarer och betyg). Granskarens omdömen som inkommer till Vetenskapsrådet lämnas inte ut på begäran från och med Huvudprincipen är att beredningsgruppen är fullt ansvarig för bedömningen av en ansökan. Eventuella externa granskare ersätter normalt inte bortfall av granskare inom gruppen (minst tre). 5.3 Granskning och omdömen under/efter beredningsgruppsmötet samt beredningsgruppens gemensamma yttrande För varje ansökan ska beredningsgruppen lämna ett slutligt sammanvägt betyg, enligt ovan, på Vetenskapsrådet gemensamma sjugradiga betygsskala. Beredningsgruppens skriftliga yttrande Under beredningsgruppsmötet utformas beredningsgruppens yttrande, som är slutprodukten av den granskningsprocess som varje ansökan genomgår. Gruppyttrandet är därför ett mycket viktigt dokument och utgör myndighetens beslutsunderlag i ärendet och skickas i ett senare skede till den sökande. Det är viktigt att yttrandet är konsistent med betyget samt innehåller de klargöranden som kan behövas. Förslaget till yttrande som skrivits in i Prisma innan beredningsgruppsmötet ligger till grund för det slutgiltiga yttrandet. Förslaget till yttrande modifieras efter beredningsgruppens gemensamma bedömning av ansökan. Föredraganden har vanligen uppdraget att skriva in gruppyttrandet i Prisma senast en vecka efter avslutat beredningsgruppsmöte. De fyra baskriterierna är tänkta att återge en ansökans kvalitetsprofil. De ska därmed tjäna som bedömning av enskilda komponenter och inte som poäng som summeras mekaniskt till det sammanvägda betyget för ansökans vetenskapliga kvalitet. Betyget kan alltså inte vara ett medelvärde eller en summering av delbedömningarna. Yttrandena skrivs på svenska eller engelska. Beredningsgruppens ordförande går igenom och forskningssekreteraren godkänner yttrandena i Prisma, men har inte till uppgift att göra omfattande redigeringar. Ordföranden ansvarar för att de ansökningar som BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

18 diskuterats på ett beredningsmöte har ett yttrande som återspeglar beredningsgruppens diskussion samt att de skriftliga motiveringarna motsvarar betygen. Några vägledande frågor Beredningsgruppen bör särskilt beakta att följande finns kommenterat i yttrandet: - Nytänkande och originalitet Användning och tillämpning av nya och befintliga metoder. Har projektet potential att på ett väsentligt sätt flytta fram gränserna för forskningsområdet? Innehåller projektet helt nya sätt och metoder att närma sig vetenskapliga frågeställningar? Genererar eller utforskar projektet nya forskningsområden? - Projektets vetenskapliga kvalitet Styrkor och svagheter i projektets frågeställning och metodik inklusive potential för framtida vetenskaplig verksamhet. Är det föreslagna projektet relevant vad gäller de vetenskapliga frågeställningarna, de föreslagna lösningarna och i relation till forskningsfronten på området? Är den föreslagna forskningen vetenskapligt betydelsefull? Är valet av forskningsmetod, tillgången till utrustning och forskningsinfrastruktur adekvat för projektets inriktning? - Sökandes kompetens Vetenskapliga kvalifikationer och kompetens i relation till det föreslagna projektet. Har den sökande tillräcklig vetenskaplig kompetens inom området som ansökan gäller? Sett till projektet som helhet finns potential och vetenskaplig kompetens som krävs för att genomföra forskningsuppgiften? - Genomförbarhet En bedömning av det föreslagna projektets genomförbarhet. - Internationalisering och forskningsmiljö En bedömning av möjligheterna för den sökande att vid den utländska värdinstitutionen utveckla sin kompetens som forskare. Generella råd och rekommendationer Yttrandet är främst till för den sökande och ska hjälpa denne att förstå grunderna för beredningsgruppens kvalitetsbedömning och rekommendationer. Det är därför viktigt att sakligt analysera ansökans huvudsakliga styrkor och svagheter. Normalt finns sällan skäl att i yttrandet skriva omfattande referat om den sökande eller om den forskning som beskrivs i ansökan. Innehållet snarare än textens omfattning är väsentligt. Alltför summariska beskrivningar kan dock försvåra för den sökande att förstå beredningsgruppens rekommendation. Kvantifierbara data, exempelvis exakt antal publikationer, liksom bibliometriska mått ska undvikas i yttrandet. Förslag till finansieringsbelopp ska inte anges i yttrandet, inte heller rekommendationer om att avslå eller bevilja en ansökan. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

19 Om avvikelser från de generella instruktionerna för ansökan (till exempel forskningsplanens längd) vägts in i bedömningen av ansökan kan detta kommenteras i yttrandet. Yttrandet avges från hela beredningsgruppen och ska därför inte referera till den individuelle granskaren ( Jag anser, Enligt min åsikt... etcetera). Kommentarer om att en ansökan inte hör hemma i eller passar för beredningsgruppen, eller Vetenskapsrådet, ska inte förekomma i yttrandet. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

20 6. ANVÄNDARSTÖD TILL PRISMA För information om Prisma, se Prisma användarstöd som återfinns här. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

21 7. KONTAKTUPPGIFTER TILL PERSONAL VID VETENSKAPSRÅDET E-postadresser har formatet Humaniora och samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap, genus, samt konstnärlig forskning (Internationell postdok HS, U, KF 2; IPD-HSUKF2): Katayon Amini Lucas Pettersson Medicin och hälsa (Internationell postdok MH 2; IPD-MH2): Emilie Sörås Antila Anna Vallstedt Haeger Naturvetenskap och teknikvetenskap (Internationell postdok NT 2; IPD-NT2): Sung-Za Ödelycke Winnie Birberg BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

22 BILAGA 1. UTLYSNINGSTEXT INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN 2015 Internationell postdok Villkor för bidraget Så här ansöker du Vad ska ansökan innehålla? Registrera ansökan Bedömning Beslut När och hur ska ansökan lämnas in? Kontakt Syftet med bidraget är att ge dig som nydisputerad forskare med doktorsexamen från svenskt universitet möjlighet att forska utomlands. Villkor för bidraget Om ansökan inte uppfyller villkoren för eller avviker från instruktionerna för det sökta bidraget så kan ansökan komma att avvisas och därmed inte behandlas. Vem kan söka? Internationell postdok söks av dig som enskild forskare. Du ska ha doktorsexamen från svenskt universitet eller från European University Institute (EUI). För att kunna söka internationell postdok ska din doktorsexamen vara högst 2 år gammal, det vill säga avlagd högst 24 månader före den sista ansökningsdagen för denna utlysning. Det examensdatum som vi utgår från är det datum då du har uppfyllt alla krav för fullgjord examen, exempelvis obligatoriska kurser, disputation och godkänd doktorsavhandling. Du kommer inte att kunna slutföra din ansökan om din doktorsexamen är äldre än två år. Om din doktorsexamen är äldre går det ändå att söka om det finns anledningar till avräkningsbar tid som är godkända enligt Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådets godkända anledningar är föräldraledighet, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer, plikttjänstgöring inom totalförsvaret, sjukdom (egen eller vård av nära anhörig), allmäntjänstgöring (AT), samt vidareutbildning/specialisttjänstgöring för kliniskt verksamma yrkeskategorier (de två sistnämnda skälen kan uppgå till max 24 månader vardera). Observera att vi inte godkänner arbetslöshet, semester och övriga anställningar som avräkningsbar tid. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

23 Om du vill åberopa avräkningsbar tid måste du specificera godkänd anledning och omfattning i din ansökan under Beskrivande information (se nedan). Vi utför stickprovskontroller och kan komma att begära in intyg som styrker dina angivna skäl till avräkningsbar tid. Medverkande forskare I denna ansökan kan du inte inkludera medverkande forskare i ditt projekt. Beskriv dina samarbetspartners och deras roller i forskningsplanen (se anvisningar nedan). Bidragsperiod Bidragstiden är månader med start 1 januari Minst två tredjedelar av bidragstiden ska tillbringas utomlands. Denna tid kan dock delas upp i flera kortare perioder. Första utbetalning av beviljat bidrag sker tidigast i januari Kostnader och bidragsbelopp Bidragsbeloppet är en schablon om kronor per år vilket avser kronor för dina lönekostnader och kronor för forskningsomkostnader som rör din vistelse eller den forskning du kommer bedriva (exempelvis förbrukningsmaterial, resor och publiceringskostnader). Bidragsbeloppet inkluderar ersättning för indirekta kostnader. Schablonbelopp som avser lönekostnader inkluderar även lagstadgade arbetsgivaravgifter. Vetenskapsrådet förutsätter att medelsförvaltaren som ansvarig arbetsgivare täcker eventuella kostnader utöver det erhållna schablonbidraget. Antal bidrag och ansökningar Vilka bidrag kan jag söka samtidigt? Du får endast lämna in en ansökan i denna utlysning av Internationell postdok. Vetenskapsrådets övriga restriktioner för vilka bidrag du kan söka under samma år framgår av tabellen nedan. Vad kan jag söka om jag har ett pågående bidrag? Vetenskapsrådet har restriktioner för vilka bidrag du kan söka samtidigt som du är projektledare för ett pågående bidrag. Med pågående bidrag menar vi ett tidigare beviljat bidrag med bidragsperiod BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

24 (utbetalningsperiod från Vetenskapsrådet) som helt eller delvis överlappar perioden du nu ansöker om. Notera att dispositionstiden, det vill säga tiden som du kan disponera bidraget, normalt är längre än bidragsperioden. Kontrollera din underrättelse om beslut från Vetenskapsrådet om du är osäker på vad som gäller för ditt bidrag. Se tabellen nedan för ytterligare information om vad du kan söka om du har ett pågående bidrag. Förvaltning Bidraget förvaltas av ett svenskt universitet eller högskola eller någon annan svensk offentlig organisation som uppfyller Vetenskapsrådets krav på medelsförvaltare. Om din organisation inte redan är en godkänd medelsförvaltare måste den ansöka om att bli detta genom att skapa ett organisationskonto som ska godkännas av Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet kräver att ekonomisk slutredovisning ska lämnas in inom angiven tid för alla bidrag som finansieras av oss. Vi kommer därför att kontrollera att samtliga ekonomiska redovisningar för dina eventuella avslutade bidrag är inlämnade. Skulle en ekonomisk slutredovisning saknas, kommer den aktuella ansökan att avvisas. Om du är osäker på om alla slutredovisningar är inlämnade ska du kontakta medelsförvaltaren. Arbetsgivarförhållanden och anställningsvillkor Du ska som bidragsmottagare vara anställd av medelsförvaltaren under hela bidragsperioden, om inte Vetenskapsrådet, medelsförvaltaren och eventuell annan arbetsgivare kommer överens om något annat. Medelsförvaltaren beslutar om anställningsform, lön och anställningsvillkor. Du förutsätts dock vara anställd på heltid under bidragsperioden. Du kommer alltså att vara anställd och betala skatt i Sverige under din utlandsvistelse. Du behöver inte vara anställd vid ansökningstillfället. Genom att signera ansökan i Prisma (se nedan) bekräftar medelsförvaltaren sitt åtagande. Så här ansöker du Du ansöker elektroniskt i Prisma, som är Vetenskapsrådets nya ansökningssystem. För att kunna ansöka måste ditt lärosäte ha godkänts som medelsförvaltare och skapat ett organisationskonto i Prisma. Användarstöd för Prisma Instruktionerna för ansökan nedan följer hur ansökningsformuläret i Prisma är utformat. För att tillgodogöra dig instruktionerna uppmanar vi dig därför att parallellt som du läser texten orientera dig i formuläret. För de flesta moment finns i Prisma användarstöd som beskriver hur du ska göra, samt svar på vanliga frågor. Vi uppmanar dig att ta del av dessa när du skriver din ansökan. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

25 Skapa personkonto i Prisma Innan du ansöker måste du skapa ett personligt konto i Prisma där dina personuppgifter sparas. Du kan även lägga in cv-uppgifter och publikationer för framtida bruk. Du behöver bara lägga in informationen en gång, och kan därefter komplettera eller ändra den vid behov. Notera att i denna utlysning hämtar du enbart in uppgifter om forskarutbildning från ditt personliga konto i Prisma. Fullständigt cv och publikationslista bifogas separat i PDF-format. De ansökningar du registrerar i Prisma kopplas till ditt konto. Tänk på att skapa ditt personliga konto i god tid. Även eventuella medverkande administratörer måste skapa ett personligt konto i Prisma och före sista ansökningsdag även godkänna sin medverkan i ansökan. Om din arbetsgivare är ansluten till SWAMID kan du använda samma inloggningsuppgifter i Prisma som du använder på din arbetsplats. För att kunna lägga upp ett konto i Prisma behöver du ett forskar-id från ORCID. ORCID är en digital identifikation kopplad till ett internationellt register för forskare och obligatoriskt i Prisma. Har du ännu inte skapat ett forskar-id gör du det på ORCID:s webbplats (länk finns också i Prisma). Notera att publikationer i ORCID inte kopplas till Prisma. Språk Utländska experter används i den vetenskapliga bedömningen av ansökningarna. För att säkerställa att bedömningen sker på ett likvärdigt och effektivt sätt ber vi dig att skriva din ansökan på engelska. Text Du skapar din ansökan i Prisma genom att fylla i textfält, ange val i rullgardinsmenyer, hämta in information från ditt personliga konto, samt bifoga de bilagor som efterfrågas. Vissa textfält går att formatera, vilket innebär att du kan formatera typsnitt och teckenstorlek och infoga vissa tabeller, formler och symboler. Om du har skrivit texten på förhand i Microsoft Word kan du även välja att använda en funktion för att klistra in den med bibehållen formatering. Bilder kan dock inte infogas i textfälten. Alla fria textfält har begränsningar för antal tecken. Ansökningssystemet säger ifrån om du försöker registrera en ansökan med för stort antal tecken i ett textfält, liksom om obligatoriska uppgifter saknas eller behöver korrigeras i ansökan. Signering Både du som sökande och en behörig företrädare för medelsförvaltaren ska signera ansökan elektroniskt i Prisma. Se mer information under Registrera ansökan. BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

26 Kom ihåg att förhandsgranska din ansökan innan du registrerar den! Vad ska ansökan innehålla? Du ansvarar för att ansökan är fullständig, det vill säga att ansökningsformuläret är korrekt ifyllt och att all efterfrågad information är angiven enligt instruktionerna. Lämna bara in material som vi uttryckligen frågar efter. Vi godkänner inte kompletteringar efter sista ansökningsdatum, bortsett från sådana som vi ber om. Om du som sökande inte uppfyller villkoren för det sökta bidraget eller inte följer instruktionerna så kan det antingen vägas in i bedömningen eller så kan din ansökan komma att avvisas och därmed inte behandlas. Ansökan, som vi ber dig skriva på engelska, ska innehålla all obligatorisk samt eventuell övrig information under respektive flik i ansökningsformuläret (obligatorisk information är i Prisma markerad med asterisk; *): Beskrivande information Forskningsplan Budget och forskningsresurser Cv och publikationer (som PDF) Bilagor Medelsförvaltare Beredningsgrupper Medverkande (i denna utlysning endast administratörer) Cv (endast forskarutbildning anges här) Publikationer (observera att fliken inte är aktuell i denna utlysning och ska alltså lämnas tom) Under fliken Registrerasignerar du som sökande ansökan genom att registrera den. Observera att alla du bjudit in att medverka i din ansökan måste acceptera inbjudan innan du kan registrera ansökan (annars måste inbjudan tas bort). För att ansökan ska betraktas som fullständig och gå vidare i granskningsprocessen krävs också att företrädaren för medelsförvaltaren signerar ansökan (se under Registrera ansökan nedan). Läs mer nedan om vilken information du ska fylla i under respektive flik i Prisma. Beskrivande information Ange en svensk och en engelsk projekttitel, projekttid (antal månader), samt klassificeringar (nyckelord och tillhandahållna SCB-koder) för projektet. Markera även under Ämnesområde vilket av våra ämnesområden din ansökan rör. Under Beskrivande information fyller du även i eventuell avräkningsbar tid, Abstract och Populärvetenskaplig beskrivning, se nedan. Avräkningsbar tid BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN

27 Ange eventuella uppehåll i din aktiva forskningstid som orsakats av någon av Vetenskapsrådets godkända anledningar. Uppehållet ska anges beräknat som heltid och avrundat uppåt till hela kalendermånader. För information om vad som räknas som godkända anledningar, se under rubriken Vem kan söka? ovan. Abstract Sammanfattningen av forskningsplanen ska innehålla en kort beskrivning av vad som ska göras hur forskningen ska utföras: projektorganisation, tidplan och vilka vetenskapliga metoder som ska användas vad som är viktigt med den planerade forskningen mervärdet av att din forskning bedrivs vid vald värdinstitution i utlandet. Texten ska ge en snabb orientering om forskningens syfte och genomförande. Skriv så att även personer med annan forskningsinriktning kan ta del av informationen. Redogörelsen får omfatta högst 1500 tecken inklusive mellanslag. Till din hjälp finns en räknare under textfältets nedre kant till höger. Populärvetenskaplig beskrivning Beskriv projektet populärvetenskapligt, så att även den som inte är insatt i ämnet har möjlighet att förstå. Beskriv vad som ska göras och varför samt förklara på vilket sätt den nya kunskapen kan vara betydelsefull. Den populärvetenskapliga beskrivningen är ett viktigt verktyg när vi informerar om forskning som Vetenskapsrådet finansierar. Om vi beviljar din ansökan, förbehåller vi oss rätten att använda beskrivningen för informationsändamål. Observera att den populärvetenskapliga beskrivningen måste skrivas på svenska, till skillnad från resten av ansökan. Redogörelsen får omfatta högst 4500 tecken inklusive mellanslag. Till din hjälp finns en räknare under textfältets nedre kant till höger. Mottagande land Ange i vilket land och vid vilket utländskt lärosäte och institution du kommer att spendera utlandsvistelsen. Forskningsplan Etiska överväganden BEREDNINGSHANDBOK INTERNATIONELL POSTDOK HÖSTEN