Folk- och bostadsräkningarna

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Folk- och bostadsräkningarna Folkräkningar utfördes under perioden vart tionde år och publicerades i Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik (BiSOS A). Dessa är digitaliserade och finns på adressen: Därefter har resultaten från räkningarna ingått i serien Sveriges officiella statistik (SOS) till 1930 genomfördes räkningen vart tionde år och därefter vart femte år med undantag för Publikationerna har t o m 1960 benämnts Folkräkningen. De allmänna bostadsräkningarna utfördes , 1920, 1933, 1945 och År 1945 bar titeln Bostäder och hushåll till 1990 ägde Folk- och bostadsräkningen rum vart femte år. Folkräkningen den 31 december V, Trosbekännelse. Främmande stam. Främmande språk m.m. = Recensement de la population en V, Confession. Races étrangères. Langues étrangères etc. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-fob-1930_5

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR FOLKRÄKNINGEN DEN 31 DECEMBER 1930 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN V. TROSBEKÄNNELSE. FRÄMMANDE STAM. FRÄMMANDE SPRÅK M. M. STOCKHOLM 1937 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE ÉTAT ET MOUVEMENT DE LA POPULATION RECENSEMENT DE LA POPULATION EN 1930 PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE V. CONFESSION. RACES ÉTRANGÈRES. LANGUES ÉTRANGÈRES ETC.

5 TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna femte delen av sin redogörelse för 1930 års allmänna folkräkning. Redigeringen av den språkkarta, som finnes fogad till redogörelsen, har omhänderhafts av amanuensen Folke Lublin. Stockholm den 12 juni IVAR UHNBOM. Underdånigst ERNST HÖLJER.

6

7 v Text. Innehållsförteckning. Inledning 1 I. Trosbekännelse 1 A. Medlemskap av svenska kyrkan, dop, konfirmation och första nattvardsgång B. Dissenters och främmande trosbekännare 9 Allmän översikt 9 Antal och förekomst 13 Ålder, kön och civilstånd 20 Yrkesfördelning 21 Utrikes födelseort och statsborgarskap 22 II. Främmande stam 25 A. Lappar 26 Stambegrepp 26 Antal och utbredning 30 Ålder, kön och civilstånd 31 Yrke, inkomst och förmögenhet 33 Lyte, bildningsgrad, hushållsfördelning, statsborgarskap och födelseort m. m Lapparna i Europa 37 B. Finnar 38 Stambegrepp 38 Antal och utbredning 39 Ålder, kön och civilstånd 41 Yrke, inkomst och förmögenhet 42 Lyte, bildningsgrad, hushållsfördelning, statsborgarskap och födelseort m. m C. Översikt över folkstammarna i Norrbottens län 46 III. Främmande språk 49 Språkundersökningens planläggning och utförande 49 Språkförhållandena i övre Norrland 55 IV. Granskning av folkräkningens resultat 63 Allmän översikt 63 Folkräkningsresultaten 1910, 1920 och 1930 jämförda med uppgifterna om folkmängdens förändringar under årtiondena och Jämförelse mellan folkräkningen och mantalsskrivningen 68 Frånvarande 69 Obefintliga 70 Texttabeller. Tab. A. Dissenters och främmande trosbekännare, fördelade efter samfund och medlemskap av svenska kyrkan, år Tab. B. Relativa antalet dissenters och främmande trosbekännare, läns- och stiftsvis samt i de största städerna, år Tab. C. Relativa fördelningen av trosbekännarna tillhörande de viktigare samfunden, länsvis och i de största städerna, år Tab. D. Relativa ålders- och civilståndsfördelningen m. m. bland dissenters och främmande trosbekännare, år Sid.

8 VI Sid. Tab. E. Relativa fördelningen av yrkesutövarna bland dissenters och främmande trosbekännare efter yrke och socialklass, år Tab. F. Dissenters och främmande trosbekännare, fördelade efter födelseort och statsborgarskap, år Tab. G. Relativ fördelning (%) efter stam, huvudspråk, statsborgarskap samt födelseort beträffande fyra skilda finska befolkningsgrupper (se texten), år Tab. H. De olika folkstammarnas andelar av hela befolkningen inom särskilda huvuddelar av Norrbottens län, vid folkräkningarna åren Tab. I. Befolkningens fördelning efter huvudspråk inom Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, år Tab. J. Språkfördelning inom Norrbottens läns undersökningsområde, kommunvis, år Tab. K. Kvarstående obefintliga, fördelade efter födelse- och bokföringsort, år Tab. L. Relativa åldersfördelningen m. m. bland obefintliga och befintliga, år Tabeller. Tab. 1. Medlemskap av svenska kyrkan samt medlemmarnas fördelning efter dop och nattvard samt efter ålder och kön, inom hela riket, dess landsbygd och städer, den 31 december Tab. 2. Medlemmar av svenska kyrkan, fördelade efter dop och nattvard samt efter ålder och kön, läns- och stiftsvis, den 31 december Tab. 3. Dissenters och främmande trosbekännare, fördelade efter samfund, medlemskap av svenska kyrkan och kön, inom hela riket, dess landsbygd och städer, den 31 december Tab. 4. Dissenters och främmande trosbekännare, fördelade efter samfund och kön, länsvis, den 31 december Tab. 5. Dissenters och främmande trosbekännare, fördelade efter samfund och kön, stiftsvis, den 31 december Tab. 6. Dissenters och främmande trosbekännare, fördelade efter samfund, ålder, kön och civilstånd, inom hela riket, dess landsbygd och städer, den 31 december Tab. 7. Dissenters och främmande trosbekännare, fördelade efter samfund, yrke och socialklass, inom hela riket, dess landsbygd och städer, den 31 december Tab. 8. Befolkningens fördelning efter stam (svenskar, lappar och finnar) samt lappar och finnar efter kön och civilstånd, den 31 december Tab. 9. Lappar, fördelade efter ålder, kön och civilstånd, den 31 december Tab. 10. Finnar, fördelade efter ålder, kön och civilstånd, den 31 december Tab. 11. Lappar, fördelade efter yrke, inkomst och förmögenhet, år Tab. 12. Finnar, fördelade efter yrke, inkomst och förmögenhet, år Tab. 13. Lappar, fördelade efter lyte, den 31 december Tab. 14. Finnar, fördelade efter lyte, den 31 december Tab. 15. Lappar över 10 år, fördelade efter bildningsgrad, den 31 december Tab. 16. Finnar över 10 år, fördelade efter bildningsgrad, den 31 december Tab. 17. Hushåll med lapsk resp. finsk föreståndare, fördelade efter hushållets storlek och sammansättning, den 31 december Tab. 18. Hel- och halvlappar i landskapet Lappland, fördelade efter kyrkobokförings- och födelseort, den 31 december Tab. 19. Språkundersökt befolkning inom Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands läns undersökningsområden, fördelad efter huvudspråk och bispråk, kommunvis, den 31 december Tab. 20. Språkundersökt befolkning inom Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands läns undersökningsområden, fördelad efter språk, kön, ålder och civilstånd, den 31 december

9 VII Sid. Tab. 21. Språkundersökt befolkning inom Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands läns undersökningsområden, fördelad efter språk och stam, den 31 december Tab. 22. Språkundersökt befolkning över 10 år inom Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands läns undersökningsområden, fördelad efter språk och skolbildning, den 31 december Tab. 23. Språkundersökt befolkning inom Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands läns undersökningsområden, fördelad efter språk och födelseort, den 31 december Tab. 24. Frånvarande personer, inräknade i folkmängden, den 31 december Tab. 25. Kvarstående obefintliga, fördelade efter ålder, kön och civilstånd, inom hela riket, den 31 december Tab. 26. Kvarstående obefintliga, fördelade efter födelse- och bokföringsort, länsvis, den 31 december Tab. 27. Kvarstående obefintliga, fördelade efter födelseort (kommunen, länet i övrigt etc), länsvis, den 31 december Bilagor. Bil. 1. Förteckning över vid folkräkningen upprättade s. k. råtabeller 159 Bil. 2. Kungl. statistiska centralbyråns cirkulär till vissa församlingar i övre Norrland, där i samband med folkräkningen specialundersökning av finsk och lapsk befolkning skall äga rum 215 Bil. 3. Uppgift om svenska, finska och lapska språkens utbredning och om befolkningens härkomst (folkstam) i vissa församlingar av övre Norrland, år Bil. 4. Uppgift om språkförhållandena inom vissa församlingar i övre Norrland, år Karta. Finska språkets utbredning i Norrbottens läns språkundersökta område, år Texte. Table des matières. Pages Introduction 1 I. Confession 1 A. Qualité de membre de l'église suédoise, baptême, confirmation et première communion 3 B. Dissidents 9 Aperçu général 9 Nombre et répartition 13 Age, sexe et état civil 20 Répartition par profession 21 Lieu de naissance à l'étranger et nationalité 22 II. Races étrangères 25 A. Lapons 26 Définition de la race 26 Nombre et répartition 30 Age, sexe et état civil 31 Professions, revenus et fortunes 33 Infirmités, degré d'instruction, répartition de ménages, nationalité et lieu de naissance, etc 35 Les Lapons en Europe 37 B. Finnois 38 Définition de la race 38 Nombre et répartition 39 Age, sexe et état civil 41

10 VIII Pages Professions, revenus et fortunes 42 Infirmités, degré d'instruction, répartition de ménages, nationalité et lieu de naissance, etc 44 C. Aperçu des races dans le département de Norrbotten 46 III. Langues étrangères 49 Plan et exécution de l'examen concernant la langue 49 Les langues dans le haut Norrland 55 IV. Analyse des résultats du recensement 63 Aperçu général 63 Résultats des recensements en 1910, 1920 et 1930, comparés aux chiffres du mouvement de la population pendant les décades et Comparaison entre le recensement et les registres municipaux (mantalsskrivningarna) 68 Personnes absentes 69 Introuvables 70 Tableaux insérés dans le texte. Tabl. A. Dissidents, répartis par congrégation et par qualité de membre de l'église suédoise, en Tabl. B. Nombre relatif des dissidents, par département et par diocèse ainsi que dans les plus grandes villes, en Tabl. C. Répartition relative des dissidents, appartenant aux congrégations les plus importantes, par département et dans les plus grandes villes, en Tabl. D. Répartition relative, par âge et par état civil, etc., des dissidents, en Tabl. E. Répartition relative, par profession et par position sociale, des personnes actives parmi les dissidents, en Tabl. F. Dissidents, répartis par lieu de naissance et par nationalité, en Tabl. G. Répartition relative (%), par race, par langue principale, par nationalité et par lieu de naissance pour quatre différents groupes de la population finnoise (voir le texte), en Tabl. H. Parts des différentes races de la population totale, dans certaines régions principales du département de Norrbotten, aux recensements de Tabl. I. Répartition, par langue principale, de la population dans les départements de Norrbotten, de Västerbotten et de Jämtland, en Tabl. J. Répartition des langues dans le territoire du département de Norrbotten, examiné concernant la langue, par commune, en Tabl. K. Introuvables, répartis par lieu de naissance et par celui d'enregistrement, en Tabl. L. Répartition relative, par âge, etc., des introuvables et de la population de droit, en Tableaux annexés. Tabl. 1. Qualité de membre de l'église suédoise et répartition des membres à l'égard du baptême et de la communion, ainsi que par âge et par sexe, dans le royaume entier, à la campagne et dans les villes, au 31 déc Tabl. 2. Membres de l'église suédoise, répartis à l'égard du baptême et de la communion ainsi que par âge et par sexe, dans les départements et dans les diocèses, au 31 déc Tabl. 3. Dissidents, répartis par congrégation, par qualité de membre de l'église suédoise ainsi que par sexe, dans le royaume entier, à la campagne et dans les villes, au 31 déc Tabl. 4. Dissidents, répartis par congrégation et par sexe, dans les départements, au 31 déc Tabl. 5. Dissidents, répartis par congrégation et par sexe, dans les diocèses, au 31 déc

11 Pages Tabl. 6. Dissidents, répartis par congrégation, par âge, par sexe et par état civil, dans le royaume entier, à la campagne et dans les villes, au 31 déc Tabl. 7. Dissidents, répartis par congrégation, par profession et par position sociale, dans le royaume entier, à la campagne et dans les villes, au 31 déc Tabl. 8. Répartition de la population par race (Suédois, Lapons et Finnois) et répartition des Lapons et des Finnois par sexe et par état civil, au 31 déc Tabl. 9. Lapons, répartis par âge, par sexe et par état civil, au 31 déc Tabl. 10. Finnois, répartis par âge, par sexe et par état civil, au 31 déc Tabl. 11. Lapons, répartis par profession, par revenu et par fortune, en Tabl. 12. Finnois, répartis par profession, par revenu et par fortune, en Tabl. 13. Lapons, répartis par infirmité, au 31 déc Tabl. 14. Finnois, répartis par infirmité, au 31 déc Tabl. 15. Lapons au-dessus de 10 ans, répartis par degré d'instruction, au 31 déc Tabl. 16. Finnois au-dessus de 10 ans, répartis par degré d'instruction, au 31 déc Tabl. 17. Ménages avec le chef de famille de race laponne ou finnoise, répartis par nombre des membres et par composition du ménage, au 31 déc Tabl. 18. Lapons et demi-lapons dans la province de Laponie, répartis par lieu d'enregistrement et par celui de naissance, au 31 déc Tabl. 19. Population examinée concernant la langue dans les territoires d'examen des départements de Norrbotten, de Västerbotten et de Jämtland, répartie par langue principale et par langue secondaire, dans les communes, au 31 déc Tabl. 20. Population examinée concernant la langue, dans les territoires d'examen des départements de Norrbotten, de Västerbotten et de Jämtland, répartie par langue, par sexe, par âge et par état civil, au 31 déc Tabl. 21. Population examinée concernant la langue dans les territoires d'examen des départements de Norrbotten, de Västerbotten et de Jämtland, répartie par langue et par race, au 31 déc Tabl. 22. Population au-dessus de 10 ans examinée concernant la langue dans les territoires d'examen des départements de Norrbotten, de Västerbotten et de Jämtland, répartie par langue et par degré d'instruction, au 31 déc Tabl. 23. Population examinée concernant la langue dans les territoires d'examen des départements de Norrbotten, de Västerbotten et de Jämtland, répartie par langue et par lieu de naissance, au 31 déc Tabl. 24. Personnes absentes, comprises dans la population, au 31 déc Tabl. 25. Introuvables, répartis par âge, par sexe et par état civil, dans le royaume entier, au 31 déc Tabl. 26. Introuvables, répartis par lieu de naissance et par celui d'enregistrement, dans les départements, au 31 déc Tabl. 27. Introuvables, répartis par lieu de naissance (la commune d'enregistrement, le reste du département, etc.), dans les départements, au 31 déc Appendices. App. 1. Liste des «tableaux bruts» («råtabeller») établis au recensement 159 App. 2. Circulaire du Bureau central de statistique à certaines paroisses du haut Norrland, où il doit être procédé à une étude spéciale de la population finnoise et laponne à l'occasion du recensement 215 App. 3. Spécification de la répartition des langues suédoise, finnoise et laponne, ainsi que de l'origine de la population (race) dans certaines paroisses du haut Norrland, en App. 4. Spécification des langues dans certaines paroisses du haut Norrland, en Carte annexée. Répartition de la langue finnoise dans le territoire du département de Norrbotten, examiné concernant la langue, en IX

12 X Les mots suédois suivants, qui reviennent dans les tableaux, sont à traduire: Allmän förvaltningstjänst Gifta Mariés (sées) och fria yrken Services publics et pro Halvkristna och icke fessions libérales kristna samfund.. Congrégations demi-chrétiennes et non chré Annan utbildning utan studentexamen... Autre instruction soolaire tiennes mais sans l'examen du Handel och samfärdsel. Commerce et communications baccalauréat Barn under 15 år... Enfants au-dessous de Hela antalet Nombre total 15 ans Hela riket Royaume entier Barn över 15 år.... Enfants au-dessus de 15 Helundersökt område. Territoire entièrement ans examiné Befolkning Population Hushåll Ménages Bildningsgrad.... Degré d'instruction Hushållsföreståndare. Chef de ménage Bisprik Langue secondaire Hushållsmedlemmar.. Membres de ménage Blandade samfund.. Congrégations mixtes Husligt arbete.... Travaux domestiques Blandad stam.... Race mixte Hustrur Femmes mariées Bokföringsort.... Lieu d'enregistrement Huvudspråk Langue principale Huvudundersökningen. Examen principal Civilstånd Etat civil Högre utbildning... Examen du baccalauréat et autres examens supérieurs Delundersökt område. Territoire partiellement examiné Dissenters Dissidents Döpta av svenska kyrkan Baptisés par l'église suédoise Döpta, men icke av svenska kyrkan.. Baptisés, mais non pas par l'église suédoise Ej konfirmerade... Personnes non confirmées Endast läskunniga.. Sachant seulement lire Ettårsklasser Groupes d'un an Familjemedlemmar.. Membres de famille F. d. yrkesutövare och övriga Retraités, veuves, etc. Femårsklasser.... Groupes de cinq ans Finnar 1 Finska f Finnoia Folkmängden Population Frånskilda Divorcés (-ées) Frånvarande Personnes absentes Främmande trosbekännare Dissidents Födda i lappby.... Nés dans un village lapon Födelseort Lieu de naissance Födelseår Année de naissance Förmögenhet Fortunes Förut gifta Ceux ayant été mariés (veufs, veuves, divorcés, divorcées) Landsbygd Lappar Icke döpta Non-baptisés Industri och hantverk. Industrie et professions manuelles Ingen skolundervisning, läs- eller skrivkunnighet ej angiven... Sans instruction scolaire, autres informations non précisées Inkomst Revenus Inom riket En dedans du royaume Jordbruk med binäringar Agriculture, etc. Katolska samfund.. Congrégations catholiques Kommun Commune Kommunalombudens uppgifter Données des représentants communaux Konfessionslösa.... Personnes sans confession Konfirmerade.... Personnes confirmées Kvinnor (p. abrév. Kv.) Femmes Kyrkobokförda under lappby Enregistrés dans un village lapon Kyrkobokföringsort.. Lieu d'enregistrement Kön Sexe Campagne Lapons

13 Lappbefolkning.... Population laponne Socialklass Position sociale Lappmark District lapon Specialundersökningen. Examen spécial Lapska Lapon Specialuppgifterna.. Données spéciales Lutherska samfund.. Congrégations luthériennes Sprakundersökt befolkning Population examinée Lyte Infirmité concernant la langue Län Département Stam Race Las- och skrivkunniga Statsborgarskap... Nationalité utan skolundervisning Stift Diocèse Sachant lire et écrire Städer Villes mais sans instruction Summa (p. abrév. S:a) Total scolaire Svenska 1 Med känd eller förmodad vistelseort Lieu de résidence connu ou supposé Svenskar Tillsammans Till sjöss j S u é d o i s Total Sur mer Män (p. abrév. M.).. Hommes Tjänare Domestiques Obefintliga Oblandad stam.... Ogifta Introuvables Race pure Célibataires Personer ej tillhörande svenska kyrkan... Non-membres de l'église suédoise Personer tillhörande svenska kyrkan... Membres de l'église suédoise Reformerta samfund. Congrégations réformées Trossamfund Congrégations XI Under 15 ar Au-dessous de 15 ans Undersökningsområde. Territoire d'examen Utan uppgift om skolbildning Sans données sur l'instruction scolaire Utom riket En dehors du royaume Varken läs- eller skrivkunniga Ne sachant ni lire ni écrire Samfund av okänd art. Congrégations de nature Trke Profession inconnue Yrkesutövare Personnes actives Samtliga Total Ålder \ Släktingar Parents Åldersår Age Småskola, folkskola eller därmed jämställd Änklingar Veufs Änkor Veuves skola Enseignement primaire, etc. över 15 år Au-dessus de 15 ans

14 XII Recensement de la population en 1930; V:e partie: confession, races étrangères, langues étrangères etc. Le rapport sur le recensement de la Suède en 1930 est divisé en plusieurs volumes. Le présent volume, le cinquième, contient des renseignements sur les confessions, les races étrangères, les langues étrangères, les «introuvables», etc. Quant à la confession, on a recueilli, au présent recensement, des données sur le nombre des personnes qui, d'après leur propre déclaration, sont dissidents, tandis qu'aux recensements précédents on a seulement rendu compte des dissidents qui, légalement, ne sont pas membres de l'église suédoise. Le nombre total des dissidents déclarés, y compris les personnes sans confession, s'élevait, au recensement de 1930, à , ce qui correspond à 4"2 % de la population totale. La très grande majorité ou (93" 1 %) étaient, légalement, membres de l'église suédoise. Parmi les différentes congrégations,»la Socfété de Mission suédoise» est la plus importante avec membres, suivie par les baptistes (56 898), les pentecôtistes (31 969), les membres de l'armée du salut (11 684), les méthodistes (11 450), les israëlites (6 653) et les catholiques romains (4 818). Enfin, personnes se sont déclarées être sans confession. En ce qui concerne les races étrangères, les tableaux 8 18 donnent des renseignements sur les Lapons et les Finnois, dont le nombre s'élevait à et respectivement. Il n'existe aucune commune où les Lapons constituent la majorité; même dans l'ancienne province de Laponie, en son entier, ils ne forment que 4" 4 % de la population totale; dans le département de Jâmtland, leur nombre ne monte pas à plus que 0'6 % de la population. C'est donc tout-à-fait une erreur de désigner, comme cela se produit souvent dans des atlas étrangers, tout l'intérieur de la Suède septentrionale, jusqu'au 62 m0 degré de latitude, comme étant occupé par les Lapons. Les Finnois se trouvent pour la plus grande partie dans les régions du nord et de l'est du département de Norrbotten. Lors du recensement de 1930, on a procédé à un examen concernant les langues dans le haut Norrland, c'est-à-dire une étude de la mesure où sont parlées les langues suédoise, finnoise et laponne dans ces parties du royaume (tabl ). Il en a résulté que le suédois prédomine partout, à l'exception du territoire le plus septentrional, dont l'étendue est indiquée dans la carte annexée au rapport. Dans ce territoire 232 personnes sur se servaient du suédois comme langue principale, 725 se servaient du finnois et 43 du lapon. Les tableaux forment une espèce d'appendice au bulletin de recensement. Le tableau 24 spécifie le nombre des personnes qui au moment du recensement ne se trouvaient pas dans leur paroisse d'enregistrement. Les tableaux donnent la répartition des personnes dites «introuvables» (»obefintliga»), c'est-à-dire celles qui au bout d'un certain temps ont été rayées des registres de population. La méthode suédoise de compter la population suivant les registres courants exige une prescription au sujet des personnes ayant disparu sans notification légale de leur migration. Les personnes en question ne sont point comprises dans les chiffres de la population (de droit). Plusieurs d'entre elles sont mortes ou se trouvent à l'étranger. En 1930, les registres des introuvables contenaient personnes, dont la plupart ou étaient enregistrées dans les villes.

15 Av redogörelsen för 1930 års allmänna folkräkning ha tidigare offentliggjorts fyra delar, varjämte utarbetats dödlighets- och livslängdstabeller för årtiondet , vilka dock icke ingå i serien folkräkningsberättelser. Den berättelse, som härmed framlägges och betecknats del V, behandlar befolkningens fördelning efter trosbekännelse samt efter främmande stam och språk, varjämte det resultat i fråga om landets folkmängd, som framgått på grundval av folkräkningen, upptages till granskning, och i samband därmed redogörelse även lämnas angående s. k. frånvarande och obefintliga. Till berättelsen har därjämte såsom en särskild bilaga fogats en förteckning över alla vid folkräkningen upprättade s. k. råtabeller. Utrymmesskäl och andra skäl göra det omöjligt att i alla detaljer offentliggöra det siffermaterial, som finnes sammanfört i dessa råtabeller. Centralbyrån har emellertid utgått ifrån att det skulle vara till gagn för myndigheter, kommittéer och enskilda forskare att äga tillgång till en beskrivning över råtabellerna, ur vilken vägledande upplysningar kunna inhämtas angående de uppgifter, som stå att erhålla ur folkräkningsmaterialet. I redogörelsen för 1920 års folkräkning behandlades statistiken över trosbekännelse m. m. i del II. Med hänsyn till de förändrade grunder, efter vilka denna statistik upprättats vid 1930 års folkräkning, föreligger såväl tabell- som textffamställningen i väsentligt omarbetat skick. Rörande främmande språk ha uppgifter tidigare icke meddelats vid någon folkräkning. I. Trosbekännelse. Vid framläggandet av planen för 1930 års folkräkning framhöll statistiska centralbyrån angelägenheten av att få till stånd en förbättrad konfessionsstatistik. Den dittillsvarande redovisningen byggde uteslutande på de anteckningar, som göras i församlingsböckernas kol. 14 angående utträde ur svenska kyrkan och om främmande trosbekännare. Såsom främmande trosbekännare angives där endast den, som lagligen tillhör främmande trossamfund, varvid för honom antecknas den trosbekännelse, han omfattar. En konfessionsstatistik grundad på församlingsböckerna meddelar sålunda uppgift om antalet personer, som rättsligen tillhöra och ej tillhöra svenska kyrkan, och

16 2 TROSBEKÄNNELSE. huru dessa senare fördela sig på olika samfund. Vill man ävenledes ha uppgift om antalet personer, vilka, samtidigt som de reellt eller nominellt kvarstå såsom medlemmar av statskyrkan, tillhöra eller i sina åsikter bekänna sig till religiösa sammanslutningar av annan art och detta berör bl. a. alla de inom svenska kyrkans ram talrikt förekommande separatistiska rörelserna och samfunden måste andra källor anlitas; samma gäller också beträffande antalet personer, som anse sig vara utan trosbekännelse (konfessionslösa). Den lämpligaste utvägen att införskaffa dessa nya uppgifter ansågs vara att vid mantalsskrivningen låta vederbörande personer frivilligt deklarera sitt religiösa ställningstagande, även om man därvid måste räkna med att uppgifterna i viss mån måste bliva ofullständiga och i en eller annan detalj komma att lida av oklarhet. I överensstämmelse härmed inrymdes en särskild kolumn (9) å formuläret till mantalsuppgiften, och denna hade följande lydelse:»trossamfund. (Ifylles endast om person, som fyllt 15 år, är inskriven medlem av annan religiös sammanslutning än statskyrkan eller anser sig vara konfessionslös.)» I fråga om kolumnens ifyllande meddelades i övrigt följande anvisning:»om en person, antingen han lagligen utträtt ur svenska kyrkan eller ej, har annan trosbekännelse än den evangelisk-lutherska eller är inskriven medlem av annan religiös sammanslutning än statskyrkan, namngives här (kol. 9) det religionssamfund eller den religiösa sammanslutning, han faktiskt tillhör. Här uppgives sålunda, att personen i fråga är t. ex. romersk katolik, grekisk katolik, mosaisk trosbekännare, metodist, baptist, att han tillhör Svenska Missionsförbundet, Frälsningsarmén, pingstvännerna o. s. v., eller att han anser sig vara utan trosbekännelse (konfessionslös).» Sättet för dessa uppgifters inhämtande gör det klart, att man varken kan eller bör förutsätta överensstämmelse i alla detaljer mellan å ena sidan antalet på grundval av dessa uppgifter redovisade dissenters och främmande trosbekännare och å andra sidan det antal, som framgår av de enskilda samfundens medlemsförteckningar, vilka säkerligen ibland äro bristfälliga i den meningen, att personer, som ej längre tillhöra samfundet, nominellt kvarstå i medlemsförteckningen. Då skiljelinjen mellan olika konfessioner ofta icke är skarpt avgränsad, har säkerligen i många fall, då faktiskt medlemskap i annat trossamfund ej förelegat, mantalsformulärets fråga angående trossamfund uppfattats på olika sätt av de enskilda uppgiftslämnarna. En annan svårighet är förknippad med frågan om de minderårigas tillhörighet till svenska kyrkan eller till annat religionssamfund. Därvid är att märka, att endast personer över 15 år skulle ifylla mantalsuppgiftens kolumn om trosbekännelse. Den inverkan, dessa och andra omständigheter haft å de resultat, som framgått ur det nya källmaterialet, kommer att beröras i det följande. I samband med statistiken över konfession bruka beträffande dem, som rättsligen tillhöra svenska kyrkan, även behandlas uppgifter om dop, konfirmation och första nattvardsgång, varom anteckningar finnas' i försam-

17 MEDLEMSKAP AV SV. KYRKAN, DOP, KONFIRMATION, FÖRSTA NATTVARDSGÅNG. 3 lingsboken. Såtillvida har även denna statistik varit bristfällig, som för Stockholms stad alla hithörande uppgifter saknats av det skäl, att folkräkningen där grundat sig på mantalsboken, vilken icke innehåller upplysning om dop m. m. För att få uppgifterna fullständigade i detta avseende vid 1930 års folkräkning inrymdes å mantalsformuläret för Stockholms stad en särskild kolumn angående dop, konfirmation och nattvardsgång. Även för huvudstadens vidkommande föreligga sålunda denna gång uppgifter i nyssnämnda hänseenden, men dessa kunna i fråga om fullständighet och tillförlitlighet av naturliga skäl icke mäta sig med uppgifterna för riket i övrigt, vilka bygga på pastors anteckningar i kyrkoböckerna. A. Medlemskap av svenska kyrkan, dop, konfirmation och första nattvardsgång. Den redovisning av medlemskap av svenska kyrkan, som i detta avseende lämnas, gäller, såsom omnämnts i det föregående, det antal personer, som tillhöra kyrkan i rättslig mening. Uppgifterna härom, liksom angående dop m. m., äro sammanförda i tabellerna 1 och 2, av vilka den förra lämnar fördelning efter ålder och den senare anger fördelningen läns- och stiftsvis. Hela antalet personer, som enligt församlingsböckerna tillhörde svenska kyrkan, uppgick till , medan antalet ej tillhörande densamma utgjorde eller 03 % av hela folkmängden. Bortser man däremot ifrån den rättsliga tillhörigheten och betraktar alla dem, som vid folkräkningen uppgivit sig ha annan religionsutövning än statskyrkans eller vara konfessionslösa, såsom fristående från denna kyrka, växer antalet dylika personer från till , motsvarande 4-2 % av hela folkmängden. Främst till antalet bland de till svenska kyrkan rättsligen ej hörande personerna komma de mosaiska trosbekännarna, upptagande inemot 40 A av samtliga. En redogörelse för huru fördelningen i detta avseende ställer sig inom de olika samfunden lämnas i tab. 3 samt i nedan angivna sammanställning, som ävenledes innehåller jämförelsetal för år 1920.») Inrftknat fribaptiater.

18 4 MEDLEMSKAP AV SV. KYRKAN, DOP, KONFIRMATION, FÖRSTA NATTVARDSGÅNG. Närmast i talrikhet efter de mosaiska trosbekännarna komma romerska katoliker och metodister, som vardera upptaga ungefär en fjärdedel av antalet personer ej tillhörande statskyrkan. I förhållande till de tre nu nämnda samfunden representera övriga samfund en mycket ringa andel. Omkring 6 000, eller ungefär en tredjedel av här ifrågakommande personer, äro födda i utlandet. Vid jämförelse med år 1920 uppmärksammas, att antalet personer, som ej tillhöra svenska kyrkan, minskats från till , vilken minskning dock är mera skenbar än verklig. Minskningen kan i huvudsak återföras till att antalet utträdda baptister till synes sjunkit så avsevärt; i andra hand kommer en minskning för metodisterna. Ifrågavarande förhållande torde sammanhänga med att vid granskningen av 1930 års församlingsboksutdrag uppmärksammats, att dessa i många fall såsom utträdda upptogo personer tillhörande samfund, vilkas medlemmar sällan eller aldrig utträda ur svenska kyrkan (såsom pingstvänner m. fl.). I sådana fall tillskrevos vederbörande pastorsämbeten, och såsom regel erhölls till svar, att ifrågavarande personer icke voro utträdda. Någon sådan gallring synes åtminstone beträffande baptisterna icke ha ägt rum år 1920, vilket sålunda lämnar förklaringen till minskningen år I detta sammanhang må även en annan omständighet anmärkas. Vid en genomgång av tab. 3 finner man, att i ett i allmänhet obetydligt antal fall bland de utanför statskyrkan stående personerna ingå medlemmar tillhörande Svenska Missionsförbundet, Frälsningsarmén, pingstvännerna m. fl. Orsaken härtill torde vara skiljaktiga uppgifter angående trosbekännelse i församlingsboksutdraget och mantalsuppgiften. I utdraget har en person exempelvis betecknats såsom metodist och utträdd ur svenska kyrkan, medan vederbörande å mantalsuppgiften uppgivit sig vara pingstvän. Vid redovisningen har i avseende på trosbekännelsen denna sistnämnda uppgift fått gälla, i fråga om hans kyrkorättsliga ställning däremot församlingsboksutdraget. En del katolska och mosaiska trosbekännare ha vidare å mantalsuppgiften uppgivit sig vara konfessionslösa, och dessa ha räknats såsom konfessionslösa, ej tillhörande svenska kyrkan. I motsats härtill finnes, såsom framgår av tab. 3, ett antal personer redovisade såsom tillhörande svenska kyrkan, samtidigt som de uppgivas vara t. ex. romerska katoliker. Denna skenbara motsägelse får sin förklaring av att i församlingsboksutdraget någon anteckning om utträde ur svenska kyrkan ej funnits införd beträffande dessa personer, vilka själva enligt mantalsuppgiften anse sig tillhöra samfundet i fråga men av något skäl icke gjort anmälan om utträde ur svenska kyrkan. Jämför man, såsom skett här nedan, åldersfördelningen bland de till svenska kyrkan ej hörande personerna åren 1920 och 1930 och begränsar jämförelsen till den vuxna befolkningen, med hänsyn till att de minderårigas kyrkorättsliga ställning ofta är ganska oklar, befinnes resultatet bliva följande:

19 MEDLEMSKAP AV SV. KYRKAN, DOP, KONFIRMATION, FÖRSTA NATTVARDSGÅNG. 5 Minskningen i antalet sedan 1920 träffar relativt taget samtliga åldersklasser utom de allra äldsta. Av tablån framgår vidare, att de utträdda äro långt flera i städerna än på landsbygden. Särskilt i Stockholms stad är antalet betydande eller närmare personer. Statistiken över dop grundar sig på de anteckningar om dop, som skola göras i församlingsbokens kol. 1. Om någon till svenska kyrkan hörande person icke är döpt, eller om någon uppgives vara utan nödfall döpt av lekman, skall nämligen i denna kolumn efter hans namn utskrivas i förra fallet orden icke döpt och i senare fallet orden icke av svenska kyrkan döpt. Att märka är sålunda, att för sådana främmande trosbekännare, om vilka i kol. 14 finnes infört, att de ej tillhöra svenska kyrkan, anteckning om dop ej skall göras. Hela antalet i församlingsböckerna såsom»icke döpta» betecknade uppgick till , motsvarande 205 % 0 av rikets folkmängd. Bortser man för att erhålla jämförbarhet med tidigare folkräkningar från Stockholms stad, befinnas de odöpta uppgå till eller 209 % 0 av motsvarande folkmängd. Jämförelsetalen för de båda närmast föregående folkräkningarna äro för år 1910 resp och 9-2 % samt för år 1920 resp och 14-2 %. Det är en avsevärd ökning av antalet odöpta, som kommer till'synes i dessa tal. Antalet odöpta under 2 år utgjorde och över 2 år eller resp. 804 och 187 på av motsvarande folkmängd. Motsvarande tal, om gränsen sättes vid 15 år, äro resp och 500 samt och 107. Frekvensen av odöpta är ganska ojämn i de olika åldersklasserna och faller med stigande ålder, såsom framgår av följande tablå, där även jämförelsetal för år 1920 meddelas. Då för år 1920 uppgifter saknas för Stockholms stad, har för år 1930 tillfogats en kolumn, där Stockholms stad frånräknats. ökningen vid jämförelse med år 1920 träffar alla åldersklasser men är förhållandevis minst utpräglad i åldrarna och år.

20 6 MEDLEMSKAP AV SV. KYRKAN, DOP, KONFIRMATION, FÖRSTA NATTVARDSGÅNG. Efterser man, huru de odöpta fördela sig stiftsvis, och huru ökningen sedan år 1910 ställer sig i detta avseende, visar sig resultatet bliva följande: Den avgjort största frekvensen av odöpta förekommer i Strängnäs (513 %<,), Västerås (491 % 0 ) och Härnösands (42-8 % 0 ) stift, vilka tillsammans innesluta närmare hälften av hela antalet. Baptister och pingstvänner utgöra också i dessa stift ett ganska starkt inslag. Påfallande låga äro däremot frekvens- ') Kalmar stift medräknat Ar ) Uppgifterna ofullständiga.

21 MEDLEMSKAP AV SV. KURKAN, DOP, KONFIRMATION, FÖRSTA NATTVARDSGÅNG. 7 talen i Göteborgs (50 % ), Lunds (57 % ), Växjö (98 % ) och Luleå (9-8 /o 0 ) stift. I sammanställningen här ovan återgivas även siffror över antalet personer, som enligt anteckningar i församlingsboksutdragens kol. 1 uppgivits vara utan nödfall döpta av lekman. Hela antalet»döpta, men icke av svenska kyrkan» uppgick år 1930 till , motsvarande 27 % 0 av folkmängden, medan år 1920, Stockholm frånräknat, antalet utgjorde eller 1-8 %o av motsvarande folkmängd. De dophandlingar, som här avses, torde gälla sådana främmande trossamfund, vilkas medlemmar rättsligen tillhöra svenska kyrkan, eftersom beträffande övriga främmande trosbekännare anteckning om dop ej göres i församlingsbokens kol. 1. Då någon anmälningsplikt icke föreligger rörande dessa av lekman förrättade dop, kan man emellertid antaga, att det uppgivna antalet är för lågt. Statistiken över konfirmation och första nattvardsgång grundar sig på anteckningar i församlingsboken, där i kol. 12 finnes införd beteckningen n för den, som inom svenska kyrkan begått nattvarden, och beteckningen k för den, som är konfirmerad inom svenska kyrkan men ej begått nattvarden. Antalet av svenska kyrkan döpta personer, som ej konfirmerats och följaktligen ej heller begått nattvarden, visar en stadig ökning. Sätter man såsom tidigare gränsen vid 15 år och jämför antalet ifrågakommande personer över denna ålder, befinnas dessa vid frånräknande av Stockholms stad uppgå år 1910 till (20-8 %.), år 1920 till (329 % ) och år 1930 till (45'7 % 0 ). Inräknar man Stockholm år 1930, växer antalet till (52.5 % 0 ). Siffran för Stockholm är måhända något för hög, beroende på att en del personer där kunna tänkas ha underlåtit att å mantalsuppgiften meddela uppgift om konfirmation och nattvard. Låter man i stället 20 år bilda åldersgräns, vilket torde vara lämpligare med hänsyn till att konfirmationsåldern knappast kan anses avslutad vid 15 år, visar sig, om Stockholm frånräknas, antalet personer över 20 år, som vid 1920 och 1930 års slut voro okonfirmerade, uppgå till resp (22 % ) och (35 % ). Den tilltagande likgiltighet för kyrkans nådemedel, varom dessa siffror bära vittne, kommer också tydligt till uttryck i nedan angivna siffror, som med frånräknande av huvudstaden för de åldersklasser, beträffande vilka jämförbarhet i detta avseende är möjlig att erhålla, för åren 1920 och 1930 angiva antalet okonfirmerade personer.

22 8 MEDLEMSKAP AV SV. KYRKAN, DOP, KONFIRMATION, FÖRSTA NATTVARDSGÅNG. Den med stigande ålder hastigt fallande serien över relativa antalet okonfirmerade och den vid jämförelse med 1920 starka tillväxten just i ungdomsåldrarna lämna en klar bild av utvecklingen på detta område. Att 15-årsåldern icke är att betrakta såsom avslutningsgräns för konfirmationen, är emellertid en omständighet, som tydligt framträder, om man för åren 1920 och 1930 jämför de okonfirmerades antal inom födelseårskullarna i stället för inom åldersklasserna. Detta låter sig göra beträffande nedan angivna årskullar. 1 ) Antalet okonfirmerade bland de under åren födda uppgick år 1920 till (102-2 % ) men hade år 1930 sjunkit till (610 % 0 ), vilket innebär, att närmare hälften konfirmerats under mellanliggande tid. De båda andra födelseårsgrupperna ha däremot, om man frånser avgång på grund av dödsfall och emigration, ungefär bibehållit sin numerär. Frånsett Stockholms stad, för vilken den höga siffran till en del torde förklaras av ofullständiga uppgifter om konfirmation, är antalet okonfirmerade påfallande högt i "Västerås och Strängnäs stift men däremot förhållandevis lågt i Växjö, Lunds, Göteborgs och Skara stift. Följande tablå lämnar en översikt över ställningen i detta avseende i de olika stiften. Samtliga stift redovisa ett ökat antal okonfirmerade, men ökningen är, såsom synes, ganska ojämn. De i det föregående återgivna siffrorna angiva antalet personer, som varken konfirmerats eller begått nattvarden, men vill man erhålla uppgift om hela») Stockholm frånräknat. ) Kalmar stift medräknat ar 1910.

23 DISSENTERS OCH FRÄMMANDE TROSBEKÄNNARE. 9 antalet döpta personer, som ej begått nattvar 1 en, måste härtill läggas de, som ehuru konfirmerade ej begått denna. Dessa senare utgjorde, oavsett åldern och med frånräknande av Stockholms stad, (2'1 %<,) emot (15 %o) år Medräknas huvudstaden, för vilken siffran dock säkerligen är för hög, växer antalet för år 1930 till (66 % ). Näst efter Stockholms stad i fråga om antalet endast konfirmerade kommer Luleå stift med ett antal uppgående till icke mindre än B. Dissenters och främmande trosbekännare. Allmän översikt. I det föregående har lämnats en redogörelse för de undrade grunder, efter vilka konfessionsstatistiken upprättats vid 1930 års folkräkning, vilka ändrade grunder i främsta rummet innebära, att genom mantalsuppgifterna upplysningar inhämtats om samtliga till olika samfund hörande personer, oavsett om dessa rättsligen tillhöra svenska kyrkan eller ej, medan den tidigare redovisningen endast gällde dem, som ej tillhörde statskyrkan. Enligt dessa å mantalsblanketterna frivilligt deklarerade uppgifter förekomma inom landet ett betydande antal sekter och samfundsbildningar av vitt skilda slag, från de stora erkända samfunden till sådana, som endast räkna några få anhängare, och vilkas religiösa orientering är ganska oklar. Stora svårigheter ha mött att under den rätta bekännelsekaraktären kunna inordna alla dessa i primärmaterialet förekommande konfessionsbenämningar, som med hänsyn till sin avfattning ibland också antyda, att förväxling ägt rum mellan den lokala församlingens eller föreningens namn och samfundets, och den här gjorda fördelningen gör icke anspråk på att vara exakt i alla detaljer. Själva samfundsbegreppet kan tolkas på olika sätt, och fördelningen utfaller olika, allteftersom man med samfund förstår endast sådana, som hava eget prästerskap och sakramentsförvaltning på grundval av en egen trosbekännelse, eller ger en vidare innebörd åt begreppet. "Vid den förberedande behandlingen av konfessionsmaterialet verkställdes efter samråd med representanter för det kyrkliga området en gruppering av de viktigare samfunden efter deras bekännelsekaraktär, varefter de i materialet förekommande konfessionsbenämningarna inordnades härunder. Denna huvudgruppering har följande utseende: Lutherska samfund. 1 Svenska Missionsförbundet 2 Svenska Alliansmissionen 3 Herrnhutare 4 Lsestadianer 5 Övriga Reformerta samfund. 6 Metodistt-episkopalkyrkan 7 Frälsningsarmén 8 Svenska Frälsningsarmén 9 Baptister 10 Fribaptister 11 Pingstvänner 12 Anglikanska kyrkan 13 Fransk-reformerta 14 Reformerta utan annan uppgift 15 Helgelseförbundet 16 Plymouthbröder 17 övriga Katolska samfund. 18 Romerska katoliker 19 Grekiska ortodoxa 20 Gammalkatoliker 21 övriga Blandade samfund. 22 Svedenborgare 23 Katolsk-apostoliska 24 Christian Science 25 Adventister 26 Frireligiösa utan annan uppgift 27 övriga Halvkristna och icke kristna samfund. 28 Mosaiska trosbekännare 29 Mormoner 30 Teosofer 31 Muhammedaner och andra asiatiska samfund 32 övriga 33 Samfund av okänd art. 34 Konfessionslösa.

24 10 DISSENTERS OCH FRÄMMANDE TROSBEKÄNNARE. I efterföljande förteckning ha sammanförts de benämningar, vilka de personer, som å mantalsuppgiften uppgivit sig ha annan religionsåskådning än statskyrkans, använt för att beteckna denna sin åskådning. Benämningarna ha försetts med nummer, som angiva, vilket av de i huvudförteckningen här ovan upptagna samfunden vederbörande ansetts tillhöra. 25 Adventist 34 Agnostiker 2 Alliansmissionen 23 Allra, apostolisk 24 Andra Christian Science 1 Andreaskyrkan 12 Anglikanska kyrkan 1 Ansgarieförsamlingen 32 Antroposof 27 Apostolish Faith Mission 27 Apostoliska församlingen 21 Armen, gregorianska 34 Asatron 34 Ateist 9 Baptist 9 Betaniaförbundet 9 Betelkapellet 1 Betlehemskyrkan 27 Bibelforskare 27 Bibelstudiesällskapet 31 Bramaläran 3 Brödraförsamlingen 31 Buddhist 24 Christian Science 16 Darbyist 26 De fria trossamfunden 29 De heligas samfund 33 Den sanna församl., dar Kristus är huvudet 29 De sista dagarnas heliga 33 Det kristna mötet 33 Dissenter 33 Dissident 9 Ebeneserförsamling 27 Efraimitisk åskådning 27 Efraims budbärare 27 Efraims döttrar 27 Efraims söner 33 Eleionit 9 Elimförsamlingen 27 Emanuels bröder 7 Engelska Frälsningsarmén 12 Engelska kyrkan 12 Engelsk-episkopala kyrkan 12 Engelsk reformert 6 Epworth-förbundet 34 Erkänner icke religion 3 Evangeliska Brödraförsamlingen 3 Evangeliska Traktatmissionen 17 Evang. mennonit 11 Filadelfia 11 Folkestorps fria förs. 33 Framtidens folk 13 Fransk-reformert 26 Fria kristna församlingen 11 Fria pingstvänner 11 Fria vännerna 10 Fribaptist 11 Fri biblisk församling 27 Fridsförbundet 11 Fri döpt förs. 11 Friförsaml. Gilead 26 Friförsamling 26 Frikyrklig 26 Frireligiös 26 Fristående kristen 26 Fristående missionbförb. 5 Fri tysk sekt 34 Fritänkare 7 Frälsningsarmén 27 Förenade bibelforskare 20 Gammalkatolik 11 Gilead 19 Grekisk katolik 19 Grekisk-ortodox 18 Grekisk unierad 11 Guds församling 11 Guds församling (Kristi kropp) 34 Hedning 10 Helgean 16 Helgelseförbundet 3 Herrnhutare 11 Hörsta fria förs. 1 Immanuelskyrkan 17 Internationella Alliansmissionen 27 Internationella Bibelstudiesällskapet 7 Internationella Frälsningsarmén 34 Irreligiös 23 Irvingian 31 Islam 28 Israelit 29 Jesu Kristi kyrka 28 Jude 2 Jönköpings Missionsförening 13 Kalvinist 1 Karlskoga missionsförening 18 Katolik 23 Katolsk-apostolisk 34 Konfessionslös 31 Konfutse 17 Kongregationalist 27 Kristi Evang. 11 Kristi förs. 16 Kristlig trosbekännelse, Storgatan 17, Göteborg 11 Kumla fria förs. 17 Kväkare 4 Lsestadian 27 Leean 11 Levande Guds församling 21 Liberala katolska kyrkan 1 Lutherska missionsförbundet 17 Mennonit (Holland) 6 Metodist 6 Metodist-episkopalkyrkan 1 Mikaelförbundet 1 Missionsförbundet 34 Monist 29 Mormon 28 Mosaisk trosbekännare 31 Muhammedan 27 Nazaréernas parti 1 Norra missionsförsamlingen 26 Nya förbundet 22 Nya kyrkans bekännare 5 Nya missionsförbundet 23 Nyapostoliska kyrkan 22 Nykyrkliga samfundet 19 Ortodox 34 Panteist 11 Pingstvän 16 Plymouthbröder 12 Presbyterian 33 Privat sekt 17 Puritan 14 Reformert 33 Beformist 21 Reformkatolik 17 Remonstrant 18 Romersk katolik 27 Russelian 19 Rysk-ortodox 33 Rätt och sanning 9 Salem 16 Samlas med likasinnade i lokalen vid Bratt&s i Surte 6 S:t Peters förs. 9 Saron 26 Separatist 26 Sion Guds stad och Jakobs hus 26 Sionist

25 26 Sion-Kapellet 26 Sions församling 25 Sjundedagsadventist 17 Skotska frikyrkan 12 Skotsk presbyterian 1 Skånes missionsförbund 32 Spiritist 7 Sprängbataljonen 26 Stjärnan i öster Lev. Kr. K. 31 Sufi-rörelsen 22 Svedenborgare 2 Svenska Alliansmissionen 9 Svenska Baptistsamfundet DISSENTERS OCH FRÄMMANDE TROSBEKÄNNARE Svenska Frälsningsarmén 1 Svenska Missionsförbundet 1 Svenska Missionsförbundets ungdom 11 Södermalms fria församling 9 Tabor 31 Taoist 30 Teosof 3 Xraktatmissionen. 3 Traktatsällskapet 34 Transcendentalist 16 Tror pa Herren och samlas med likasinnade, Drottninggatan Ungdomsförbundet Korsbaneret 27 Unitarie 34 Utilist 17 Ved. Hervoined 33 Vittnesbördet 1 Waldenströmare 9 Örebro Missionsförening Beträffande de i huvudförteckningen upptagna samfunden kan särskiljande göras mellan å ena sidan sådana, vilkas församlingar antingen samtliga eller till en del ställt sig under dissenterförordningen av den 31 oktober 1873, samt å andra sidan övriga samfund. De förra voro vid utgången av år 1930 tillsammans 9, nämligen metodist-episkopalkyrkan, anglikanska kyrkan, fransk-reformerta kyrkan, romersk-katolska kyrkan, grekisk-ortodoxa kyrkan, Svedenborgska samfunden, katolsk-apostoliska samfundet, samfundet Christian Science samt mosaiska samfundet. I detta sammanhang må erinras om, att alltsedan år 1911 alla främmande trosbekännare skola bokföras i resp. territorialförsamling av svenska kyrkan. Rätten till egen kyrkobokföring inskränker sig till att de katolska församlingarna i Stockholm, Gröteborg, Malmö och Gävle medgivits rätt att föra födelse- och dopbok samt död- och begravningsbok. Beträffande de under dissenterlagen hörande samfunden må rörande deras kyrkliga förhållanden följande anföras. Metodist-episkopalkyrkan grundade år 1868 sina båda första församlingar i Stockholm och Göteborg, vilka erkändes av staten år Enligt föreliggande uppgifter funnos vid 1920 års slut 112 lagligen erkända metodistepiskopalförsamlingar i riket. Under tiden intill 1930 års folkräkning ha ytterligare 18 församlingar blivit erkända. De vid dessa församlingar anställda ordinarie predikanterna hava rätt att med laga verkan förrätta vigsel. Hela antalet församlingar angives i metodist-episkopalkyrkans årsbok för år ) hava utgjort 150, av vilka sålunda 20 ännu icke voro erkända av staten. Anglikanska eller engelsk-episkopala kyrkan räknar inom Sverige två församlingar, en i Stockholm och en i Göteborg. Åt deras prästerskap är beviljat rättighet att med laga verkan förrätta vigsel, en rättighet som år 1899 utsträcktes till anglikanska kyrkans prästerskap i allmänhet. En fransk-reformert församling finnes i Stockholm, vars prästerskap har rätt att med laga verkan förrätta vigsel. Romersk-katolska kyrkan har i vårt land 4 av staten erkända församlingar, i Stockholm, Malmö, Göteborg och Gävle. Dess prästerskap har rättighet att med laga verkan förrätta vigsel. Vid sidan härav finnas en del församlingar, som icke äro erkända av staten. ') Årsboken i fråga redogör för arbetsåret och torde sålunda närmast motsvara folkrakningstidpunkten.