Folk- och bostadsräkningarna

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Folk- och bostadsräkningarna Folkräkningar utfördes under perioden vart tionde år och publicerades i Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik (BiSOS A). Dessa är digitaliserade och finns på adressen: Därefter har resultaten från räkningarna ingått i serien Sveriges officiella statistik (SOS) till 1930 genomfördes räkningen vart tionde år och därefter vart femte år med undantag för Publikationerna har t o m 1960 benämnts Folkräkningen. De allmänna bostadsräkningarna utfördes , 1920, 1933, 1945 och År 1945 bar titeln Bostäder och hushåll till 1990 ägde Folk- och bostadsräkningen rum vart femte år. Särskilda folkräkningen 1935/36. VIII, Partiella folkräkningen i mars 1936: Yrke. Yrkesväxling. Skol- och yrkesutbildning. Inkomst och förmögenhet = Recensement de la population en 1935/36. VIII, Le recensement partiel de la population en mars 1936: Professions. Changement de profession. Instruction. Revenus et fortunes. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-fob-1935_36_8

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR SÄRSKILDA FOLKRÄKNINGEN 1935/36 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN VIII. PARTIELLA FOLKRÄKNINGEN I MARS 1936: YRKE. YRKESVÄXLING. SKOL- OCH YRKESUTBILDNING. INKOMST OCH FÖRMÖGENHET. STOCKHOLM 1940 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4 STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE ÉTAT ET MOUVEMENT DE LA POPULATION RECENSEMENT DE LA POPULATION EN 1935/36 PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE VIII. LE RECENSEMENT PARTIEL DE LA POPULATION EN MARS 1936: PROFESSIONS. CHANGEMENT DE PROFESSION. INSTRUCTION. REVENUS ET FORTUNES.

5 TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna åttonde delen av sin redogörelse för särskilda folkräkningen Stockholm den 14 februari Underdånigst ERNST HÖIJER. JOHANNES SJÖSTRAND. Ture Widstam.

6 IV Innehållsförteckning. Text. Sid. Inledning 1* I. Yrkesläkningen 1* A. Materialets beskaffenhet och bearbetningen av detsamma 1* B. Allmän översikt över befolkningens yrkesfördelning 4* Befolkningens fördelning efter familjeställning inom olika yrkesgrupper 4* Yrkesutövare i egentlig mening 7* Befolkningens fördelning efter huvudgrupper av yrken 10* Befolkningens fördelning efter social ställning 13* Befolkningens fördelning efter ålder inom olika yrkesgrupper och socialklasser.. 15* Yrkesutövarnas fördelning efter civilstånd, yrke och socialklass i kombination.. 19* C. Befolkningens fördelning å yrkes- och näringsklasser 21* Jordbruk med binäringar 21* Industri och hantverk 24* Handel och samfärdsel 26* Allmän förvaltningstjänst och fria yrken 27* Husligt arbete 28* F. d. yrkesutövare och övriga 29* D. Kvinnornas yrkesverksamhet 29* Kvinnliga yrkesutövare inom olika huvudgrupper av yrken 29* Yrkesverksamheten bland gifta kvinnor i bestående äktenskap, ingångna efter år * II. Biyrke 44* III. Yrkes- och socialklassväxling 51* IV. Allmän medborgerlig bildning 63* Allmän översikt över befolkningens skolbildning 64* Allmän medborgerlig bildning inom olika socialklasser 68* V. Yrkesutbildning 73* Allmän översikt över yrkesutbildningen 73* Yrkesutbildningen inom olika yrkes- och socialgrupper 77* VI. Inkomst och förmögenhet 81* A. Inkomstfördelningen 84* Allmän översikt 84* Inkomsten inom olika yrkesgrupper och socialklasser 86* Inkomsten inom olika civilstånd 88* Inkomsttagare med familjeavdrag 90* B. Förmögenhetsfördelningen 91* Allmän översikt 91* Förmögenheten inom olika yrkesgrupper och socialklasser 93* C. Sambandet mellan inkomst och förmögenhet 95* Tabeller. Tab. 1. Folkmängden, fördelad efter familjeställning, samt inkomst och förmögenhet inom olika yrkes- och socialklasser. Landsbygden och städerna 2 Tab. 2. Relativ fördelning av folkmängden inom olika yrkes- och socialklasser. Riket.. 38 Tab. 3. Yrkesutövare, fördelade efter kön, ålder, yrke och socialklass. Riket 44

7 Sid. Tab. 4. Hustrur utan eget yrke, fördelade efter ålder samt mannens yrke och socialklass. Riket 46 Tab. 5. Yrkesutövare inom industri och hantverk, varuhandel samt fria yrken, vilka utöva yrket i sin bostad 47 Tab. 6. Bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, med fördelning efter mannens yrke samt hustruns huvud- eller biyrke. Landsbygden och städerna 48 Tab. 7. Bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, med fördelning efter makarnas sammanlagda inkomst, mannens yrke samt förekomsten av huvud- eller biyrke för hustrun i städer med minst invånare 52 Tab. 8. Manliga yrkesutövare med biyrke, fördelade efter huvudyrke och biyrke. Riket.. 54 Tab. 9. Kvinnliga yrkesutövare med biyrke, fördelade efter huvudyrke och biyrke. Riket 56 Tab. 10. Hustrur utan eget huvudyrke men med biyrke, fördelade efter biyrke samt mannens huvudyrke. Riket 57 Tab. 11. Yrkes- och socialklassväxling från år 1930 till år 1936 för manliga yrkesutövare, fördelade efter ålder. Riket 58 Tab. 12. Yrkes- och socialklassväxling för kvinnliga yrkesutövare, fördelade efter ålder. Riket 64 Tab. 13. Hustrur utan eget yrke år 1936, fördelade efter eget yrke och socialklass år 1930 samt mannens yrke och socialklass år Riket 66 Tab. 14. Befolkningen över 15 år, fördelade efter allmän medborgerlig bildning, ålder och kön i riket, dess landsbygd och städer 68 Tab. 15. Yrkesutövare över 15 år, fördelade efter allmän medborgerlig bildning, socialklass, ålder och kön. Riket, landsbygden och städerna 70 Tab. 16. Hustrur utan eget yrke och övriga familjemedlemmar över 15 år, fördelade efter allmän medborgerlig bildning, ålder och kön samt huvudpersonens socialklass. Riket, landsbygden och städerna 73 Tab. 17. Manliga yrkesutövare över 15 år, fördelade efter yrkesutbildning och ålder i riket, dess landsbygd och städer 76 Tab. 18. Kvinnliga yrkesutövare över 15 år, fördelade efter yrkesutbildning och ålder i riket, dess landsbygd och städer 78 Tab. 19. Manliga yrkesutövare över 15 år, fördelade efter yrkesutbildning samt yrkes- och socialklass. Riket, landsbygden och städerna 80 Tab. 20. Kvinnliga yrkesutövare över 15 år, fördelade efter yrkesutbildning samt yrkes- och socialklass. Riket 86 Tab. 21. Inkomsttagare, fördelade efter inkomst och förmögenhet i kombination. Riket.. 88 Tab. 22. Gifta manliga inkomsttagare, fördelade efter inkomst i klasser samt familjeavdrag, ortsgruppsvis. Riket 94 Tab. 23. Bestående äktenskap med yrkesverksam hustru, fördelade efter makarnas inkomst i kombination, i städer med minst invånare 95 Tab. 24. Hustrur utan eget yrke och övriga familjemedlemmar över 15 år, fördelade efter yrkesutbildning. Riket 96 V

8 VI Texte. Table des matières. Pages Introduction 1* I. Recensement des professions 1* A. Nature et exploitation des matériaux 1* B. Aperçu général de la répartition par profession de la population 4* Répartition de la population suivant la position dans la famille, dans les différents groupes professionnels 4* Personnes actives proprement dites 7* Répartition de la population suivant les grandes catégories professionnelles... 10* Répartition de la population suivant la position sociale 13* Répartition de la population par âge, dans les différents groupes professionnels et sociaux 15* Répartition combinée des personnes actives par état civil, par profession et par position sociale 19* C. Répartition de la population par grandes catégories professionnelles 21* Agriculture et professions similaires 21* Industrie et professions manuelles 24* Commerce et communications 26* Services publics et professions libérales. 27* Travaux domestiques 28* Retraités, veuves, etc. 29* D. Activité professionnelle des femmes 29* Femmes exerçant une profession, dans les grandes catégories professionnelles.. 29* Activité professionnelle parmi les épouses dans les mariages contractés après 1900 et encore existant au recensement 34* II. Profession secondaire 44* III. Changement de profession et de position sociale 51* IV. Instruction scolaire 63* Aperçu général de l'instruction scolaire de la population 64* Instruction scolaire dans les différentes positions sociales 68* V. Instruction professionnelle 73* Aperçu général de l'instruction professionnelle 73* Instruction professionnelle dans les différents groupes professionnels et sociaux. 77* VI. Revenus et fortunes 81* A. Répartition des revenus 84* Aperçu général 84* Revenus dans les différents groupes professionnels et sociaux 86* Revenus dans les différents états civils 88* Personnes ayant des revenus avec défalcation d'impôts pour charges de famille.. 90* B. Répartition des fortunes 91* Aperçu général 91* Fortunes dans les différents groupes professionnels et sociaux 93* C. Relation entre revenus et fortunes 95* Tableaux. Tabl. 1. Population, répartie d'après la position dans la famille, les revenus et la fortune, dans les différents groupes professionnels et sociaux. Campagne et villes 2 Tabl. 2. Répartition relative de la population, dans les différents groupes professionnels et sociaux. Royaume 38

9 VII Pages Tabl. 3. Personnes actives réparties par sexe, par âge, par profession et par position sociale. Royaume 44 Tabl. 4. Femmes mariées sans profession, réparties par âge et suivant la profession et la position sociale de l'époux. Royaume 46 Tabl. 5. Personnes actives dans l'industrie et professions manuelles, dans le commerce et dans les professions libérales, exerçant leur profession au domicile 47 Tabl. 6. Mariages contractés après 1900 et existant encore au moment du recensement, répartis d'après la profession de l'époux et la profession principale ou secondaire de l'épouse. Campagne et villes 48 Tabl. 7. Mariages contractés après 1900 et existant encore au moment du recensement, répartis d'après le total des revenus des époux, la profession de l'époux et la profession principale ou secondaire éventuelle de l'épouse, dans les villes de plus de habitants 52 Tabl. 8. Hommes actifs exerçant une profession secondaire, répartis par profession principale et par profession secondaire. Royaume 54 Tabl. 9. Femmes actives exerçant une profession secondaire, réparties par profession principale et par profession secondaire. Royaume 56 Tabl. 10. Femmes mariées sans profession principale mais exerçant une profession secondaire, réparties par profession secondaire et d'après la profession principale de l'époux. Royaume 57 Tabl. 11. Changement de profession et de position sociale, de 1930 à 1936, des hommes actifs répartis par âge. Royaume 58 Tabl. 12. Changement de profession et de position sociale, de 1930 à 1936, des femmes actives réparties par âge. Royaume 64 Tabl. 13. Epouses sans profession en 1936, réparties d'après la profession et la position sociale en 1930 ainsi que d'après celles de l'époux en Royaume 66 Tabl. 14. Population au-dessus de 15 ans, répartie d'après l'instruction scolaire, l'âge et le sexe, dans le royaume entier, à la campagne et dans les villes 68 Tabl. 15. Personnes actives au-dessus de 15 ans, réparties d'après l'instruction scolaire, la position sociale, l'âge et le sexe. Royaume, campagne et villes 70 Tabl. 16. Femmes mariées sans profession et autres membres de famille au-dessus de 15 ans, répartis d'après l'instruction scolaire, l'âge et le sexe ainsi que d'après la position sociale du chef de famille. Royaume, campagne et villes 73 Tabl. 17. Hommes actifs au-dessus de 15 ans, répartis d'après l'instruction professionnelle et l'âge, dans le royaume entier, à la campagne et dans les villes 76 Tabl. 18. Femmes actives au-dessus de 15 ans, réparties d'après l'instruction professionnelle et l'âge, dans le royaume entier, à la campagne et dans les villes 78 Tabl. 19. Hommes actifs au-dessus de 15 ans, répartis d'après l'instruction professionnelle et le groupe professionnel et social. Royaume, campagne et villes 80 Tabl. 20. Femmes actives au-dessus de 15 ans, réparties d'après l'instruction professionnelle et le groupe professionnel et social. Royaume 86 Tabl. 21. Personnes ayant des revenus, réparties par groupes de revenus et de fortunes combinés. Royaume 88 Tabl. 22. Hommes mariés ayant des revenus, répartis d'après leurs revenus (en classes) et la défalcation d'impôts pour charges de famille, par catégories de localité. Royaume 94 Tabl. 23. Mariages existant au moment du recensement, où l'épouse exerce une profession, répartis par groupes de revenus combinés des époux, dans les villes de plus de habitants 95 Tabl. 24. Femmes mariées sans profession et autres membres de famille au-dessus de 15 ans, répartis d'après l'instruction professionnelle. Royaume 96

10 VIII Les mots suédois, qui reviennent dans les tableaux, sont à traduire ainsi: Absoluta tal Nombres absolus Funktionärer Employés et fonctionnaires Allmän förvaltningstjänst och fria yrken. Services publics et professions liberales Företagare Förmögenhet Patrons, chefs Fortunes Allmän landtransport. Transport par terre Förmögenhetsbelopp.. Montants de fortunes Allmän medborgerlig Förmögenhetsägare.. Personnes ayant île la bildning Instruction scolaire fortune Antal Nombre Försvarsväsendet... Défense nationale Arbetare 1 Förvaltningspersonal.. Employés administratifs,,., i-... Ouvriers Arbetarpersonal J Hank oeh försäkring.. Banques et assurances Barn under 15 år... Enfants au-dessous de Gifta Mariés (-ées) 15 ans Handel och samfärdsel. Commerce et communications Befolkning Population Bestående äktenskap.. Mariages existant au Hela antalet Nombre total moment du recensement Hotell- och restaurang Hela folkmängden... Population totale Biyrke Profession secondaire rörelse Industrie d'hôtels et de Bostad Habitation restaurants Byggnadsverksamhet, Husligt arbete Travaux domestiques belysning, vattenledning m. m Constructions et bâti Hustruns inkomst... Revenus de l'épouse Hustruns yrke.... Profession de l'épouse ments, éclairage, distribution d'eau, etc. Hustrur Femmes mariées, épouses Båda könen Les deux sexes Hustrur utan eget yrke Femmes mariées sans Därav Dont profession Huvudgrupp av yrken. Grande catégorie professionnelle Efter utproportionering av gr. V och VI.. Après répartition des Huvudyrke Profession principale groupes V et VI Högre elementarutbildning Egentliga yrkesutövare. Personnes actives proprement dites Bj angivbar social ställning Enseignement secon daire Position sociale non de Icke något yrke.... Sans profession terminable Industri och hantverk. Industrie et professions Ej angiven inkomst.. Revenus non déclarés Ej specificerad industri. Industrie non spécifiée Familjeavdrag Défalcation d'impôts pour charges de famille Familjemedlemmar... Membres de famille Familj estai] ning.... Position dans la famille F. d. yrkesutövare och övriga Retraités, veuves, etc. Fiske Pêche Folkskolans påbyggnader och lägre elementarutbildning Enseignement primaire supérieur et enseignement secondaire inférieur Inkomst Revenus Inkomstbelopp.... Montants de revenus Inkomsttagare Personnes ayant des revenus Inträdesfrekvens.... Invånare (inv.).... Fréquence des entrées dans une profession Habitants manuelles Industriarbetare.... Ouvriers industriels Ingen skolundervisning. Sans instruction scolaire Ingen yrkesutbildning. Sans instruction professionnelle Ingångna efter år Contractés après 1900 Jordbruk med binäringar Agriculture et professions similaires

11 IX Jordbruk och boskapsskötsel Agriculture et élevage du bétail Jord- och stenindustri. Industrio de la terre et de la pierre Kemisk-teknisk industri Industrie chimique Kommunal förvaltning, ej annorstädes redovisad Administration communale, non décomptée ailleurs Kronor (kr.) Couronnes Kvinnliga Féminins Kvinnliga yrkesutövare. Femmes actives Kvinnor (Kv.).... Femmes Kön Sexe Landsbygd Campagne Lots-, fyr-, hamn-, kanal-, bärgnings-, räddnings- och flygväsende Service de pilotage, de phares et feux, de ports, d'exploitation des canaux, de sauvetage et service aérien Läder-, hår- och gummivaruindustri Industrie du cuir, des poils et du caoutchouc Läs- men ej skrivkunniga Sachant seulement lire Läs- och skrivkunniga. Sachant lire et écrire Makar Makarnas sammanlagda inkomst Epoux Total des revenus des époux Malmbrytning, mineral-, metall- och maskinindustri Exploitation minière, industrie métallurgique et des machines Manliga Masculins Manliga yrkesutövare. Hommes actifs Mannens inkomst... Revenus de l'époux Mannens yrke Profession de l'époux Medhjälpande familjemedlemmar i arbetarställning Membres auxiliaires de famille en situation d'ouvrier Median- Mindre företagare Minst kr Män (M.) Médian... Petits exploitants cour, ou plus Hommes Närings- och njutningsmedelstillverkning.. Industrie des denrées alimentaires et des excitants Ortsgrupp Catégorie de localité Industrie du papier et industrie graphique Pappers- och grafisk industri Post, telegraf, telefon, järnvägs-, spårvägsoch omnibustrafik.. Postes, télégraphes et téléphones; exploitation des chemins de fer, des tramways et des omnibus Relativ fördelning... Répartition relative Religionsvârd Administration ecclésiastique Riket Royaume Samma yrkesförh.... Mêmes conditions professionnelles Sammanlagd inkomst. Revenus totaux Samtliga Total Sjuk-, fattig-, barna- och fångvård samt annan social verksamhet.. Service sanitaire, assistance publique, protection de l'enfance, prisons et autres branches de l'activité sociale Självständiga hantverkare utan lejd hjälp.. Artisans indépendants sans ouvriers Självständiga yrkeslösa. Personnes indépendantes sans profession (retraités, veuves, etc.) Sjöfart Navigation Skogsbruk Economie forestière Småskola, folkskola, fortsättningsskola o. d.. Enseignement primaire, enseignement primaire supérieur etc.

12 X Social ställning I Socialgrupp ;... Position sociale Socialklass Socialklassväxling... Changement de position sociale Statens (civila) förvaltning, ej annorstädes redovisad Administration civile de l'etat, non décomptée ailleurs Studentexamen.... Examen du baccalauréat Städer Villes Städer raed minst invånare Villes de plus de habitants Större företagare och likställda Summa Textil- och beklädnadsindustri Trävaruindustri.... Grands chefs et patrons et grands propriétaires d'entreprises Total Industrie textile et des vêtements Industrie du bois Under 500 kr Moins de 500 cour. Undervisning, litterära och konstnärliga yrken m. m Instruction publique, professions libérales, etc. Utan angiven förmögenhet Sans fortune déclarée Utan uppgift Sans donnée Utträdesfrekvens... Fréquence des départs d'une profession Varken läs- eller skrivkunniga Varuhandel och kommission Xe sachant ni lire ni écrire Commerce et commissions Yrke Profession Yrkes- och socialgrupp. Groupe professionnel et social Yrkesutbildningsfrekvens Fréquence de l'instruction professionnelle Yrkesutövare Personnes actives Yrkesväxling Changement de profession Ålder 1 Âldersar " Âr Année Over 15 år Au-dessus de 15 ans Övriga Autres övriga städer med minst inv Autres villes de plus de habitants Résumé. Le recensement de la population en 1935/1936, qui avait surtout pour but de recueillir les données nécessaires sur les conditions démographiques, sociales et économiques pour l'illustration de la question démographique du pays, comprend et un recensement général, se rapportant au 31 décembre 1935, et un recensement partiel en mars Le recensement partiel, qui a été effectué à l'aide d'agents enquêteurs, ne comprenait qu'environ un cinquième de la population du royaume; la population recensée fut choisie d'après le principe de la représentativité (cf.»recensement de la population en 1935/1936», tome IV). Le présent volume, le huitième du rapport sur le recensement de la population, traite la répartition de la population suivant la profession principale, la profession secondaire, le changement de profession et de position sociale, l'instruction scolaire, l'instruction professionnelle, ainsi que la fortune et les revenus. Répartition professionnelle de la population. La population est répartie, en chiffres relatifs, dans les six grandes catégories professionnelles de la manière suivante: agriculture et professions similaires 30'6 %; industrie et professions manuelles 31'8 %; commerce et communications 15"5 %; services publics et professions libérales 6'5 %; travaux domestiques 4-0 %; retraités, veuves, etc. 11,6 %. En

13 répartissant les deux derniers groupes sur les autres, on trouve les chiffres suivants: agriculture et professions similaires 36'2 %, industrie et professions manuelles 37'2 %, commerce et communications 18 M 0, et services publics et professions libérales 8'2 %. La décroissance de la population agricole, constatée à partir du début des recensements professionnels en 1870, a continué pendant la dernière décade et l'industrie et professions manuelles font actuellement vivre une plus grande partie de la population que l'agriculture et professions similaires. L'augmentation la plus importante depuis 1930 est présentée par le groupe»services publics et professions libérales» et est causée, surtout, par le développement de l'activité publique de nature sociale. Profession secondaire. Cette statistique concerne les professions secondaires de nature permanente. L'activité professionnelle de cette espèce se rencontre surtout parmi les hommes actifs dont 13'C % exercent une profession secondaire. Parmi les femmes actives, la fréquence s'élève à 2"5 %, et parmi les femmes mariées sans profession principale à 8'4 %. En ce qui concerne les hommes, la fréquence de profession secondaire est très élevée parmi les ouvriers forestiers et les propriétaires terriens. Pour les hommes, l'économie forestière et l'agriculture présentent les professions secondaires les plus nombreuses; pour les femmes, ce rôle se retrouve dans l'industrie textile et des vêtements, dans les travaux domestiques et dans l'agriculture. Changement de profession et de position sociale. Cette enquête comprend les personnes au-dessus de 20 ans ayant changé de profession de 1930 à 1936, dans les quatre grandes catégories professionnelles, c'est-à-dire les catégories professionnelles proprement dites. La fréquence du changement de profession est la plus élevée parmi les hommes; sur hommes exerçant une profession en 1930 aussi bien qu'en 1936, 90 avaient changé de profession; pour les femmes, le chiffre correspondant est de 46. La fréquence du changement de profession est la plus élevée dans les groupes d'âge bas et diminue successivement suivant l'accroissement de l'âge. Par les changements de profession une décroissance des personnes actives dans l'agriculture et professions similaires s'est produite, tandis qu'il a été amené à l'industrie et professions manuelles ainsi qu'aux services publics et professions libérales beaucoup de personnes. Instruction scolaire. Près de /ic de la population au-dessus de 15 ans ont reçu l'enseignement primaire etc., 48 %o l'enseignement primaire supérieur et l'enseignement secondaire inférieur et 55 %«l'enseignement secondaire, tandis que 16 %c ont passé l'examen du baccalauréat. 10 ;. seulement de la population n'ont pas reçu d'instruction scolaire; cependant la moitié de ceux-ci sait lire et écrire, tandis que 2 '/" (pour la plupart idiots) ne savent ni lire ni écrire. Bans le groupe d'âge ans, la fréquence de l'instruction scolaire au-dessus de l'enseignement primaire etc., est remarquablement élevée (142 %>) mais diminue suivant l'accroissement de l'âge à 55 '/et dans l'âge au-dessus de 65 ans. Dans ce groupe d'âge se trouvent la plupart des personnes ne sachant ni lire ni écrire; 59 % de la population au-dessus de 65 ans n'ont pas reçu d'instruction scolaire. Instruction professionnelle. La statistique comprend toute instruction professionnelle acquise à l'école ou l'établissement d'enseignement professionnel, tandis que l'instruction provenant de la pratique dans une profession (apprentissage) n'a pas été comprise dans l'enquête. L'instruction professionnelle a été reçue par 9"8 % de la population au-dessus de 15 ans. La fréquence est plus élevée parmi les hommes (121 %) que parmi les femmes (7'6 %). Ce sont surtout les personnes actives qui ont acquis cet enseignement; 11'6 % de celles-ci contre 5'1 % parmi les membres de famille ont reçu l'instruction pour une profession déterminée. L'instruction professionnelle la plus fréquente parmi les hommes est l'instruction technique, suivie par les instructions militaire et commerciale. Quant à celle des femmes, l'instruction non universitaire pour le professorat occupe la première place. Revenus et fortunes. Cette statistique se rapporte, concernant les revenus, à l'année 1935 et, concernant la fortune, à la fin de cette même année. 44'5 % de la population avaient des revenus. De ceux-ci, 16-0 % avaient moins de 600 cour., 24-0 % cour., 302 % cour., 15-5 % cour., 7'3 % cour., 4"1 % cour, et le reste plus de cour. Quant aux fortunes, 39'6 % des personnes ayant des revenus avaient aussi de la fortune. Suivant son importance, les possesseurs de fortune se répartissaient comme suit: 51'3 % ayant moins de cour., 19-1 % cour., 15"1 % cour., 10"1 % cour., tandis que le reste ayant plus de cour. XI

14

15 Inledning. Särskilda folkräkningen 1935/36 omfattar dels en allmän folkräkning, avseende den 31 december 1935, dels en partiell folkräkning i mars 193G. I samband med den sistnämnda räkningen verkställdes en specialundersökning av bostadsförhållandena i 100 landskommuner med övervägande jordbruksbefolkning. Av redogörelsen för särskilda folkräkningen ha tidigare utkommit sju delar, av vilka första och andra delarna helt samt fjärde delen delvis avse den allmänna folkräkningen. I tredje delen redovisas resultaten av den nyssnämnda specialundersökningen av bostadsförhållandena i 100 landskommuner, och i fjärde delen ingå förutom en granskning av den allmänna folkräkningens resultat redogörelser för särskilda folkräkningens tillkomst samt beträffande den partiella folkräkningen bl. a. för planläggning, organisation, uttagning av undersökningsobjekt, primärmaterial, folkmängd efter ålder, kön och civilstånd samt materialets representativitet. Femte delen behandlar de vid den partiella folkräkningen inhämtade uppgifterna om arbetsoförmåga och arbetslöshet, och i sjätte delen belyses den äktenskapliga fruktsamheten som sådan och i dess sammanhang med olika faktorer. I sjunde delen redogöres för familje-. hushålls- och bostadsförhållanden. Med föreliggande åttonde del är folkräkningsredogörelsen avslutad. Denna del behandlar fördelningen efter huvudyrke, biyrke, yrkes- och socialklassväxling, allmän medborgerlig bildning, yrkesutbildning samt inkomst och förmögenhet. De härvid lämnade uppgifterna grunda sig på ett antal av centralbyrån upprättade råtabeller. Fjärde delen av redogörelsen innehåller en förteckning över flertalet av dessa i bil. 21, där tabellerna i fråga upptaga numren och Därtill komma ett mindre antal råtabeller (97 99), för vilka redogörelse lämnas i samband med kommenteringen av desamma. I. Yrkesräkningen. A. Materialets beskaffenhet och bearbetningen av detsamma. Yrkesuppgifterna vid 1936 års partiella folkräkning ha väsentligen införskaffats för de familjestatistiska undersökningar, som utgjorde folkräkningens huvuduppgift. Då emellertid yrkesuppgifterna även äro av självständigt värde, framläggas de härmed i form av en yrkesräkning.

16 2* YRKESRÄKNINGEN. Med hänsyn till folkräkningens partiella karaktär och därmed förenad risk för bristfälligheter i materialets representativitet är det nödvändigt, att största försiktighet iakttages vid jämförelse med resultaten av föregående folkräkningar. Visserligen skedde uttagningen av de undersökta kommunerna med utgångspunkt från huvudnäringsförhållandena (se fjärde delen av folkräkningsredogörelsen), men då vid uttagningen hänsyn måste tagas även till andra faktorer, torde vissa brister i materialets representativitet föreligga. Dessa torde vara störst i fråga om undergrupper och yrkesklasser av mera lokal karaktär. Däremot synes representativiteten vara fullt tillfredsställande i fråga om de större yrkes- och socialgrupperna. I detta sammanhang kan erinras om att representativiteten befanns vara god vid en i redogörelsens sjätte del kommenterad undersökning av de bestående äktenskapens fördelning på vissa yrkes- och socialgrupper. Yad som här anförts beträffande materialets representativitet gäller givetvis även andra i denna berättelse behandlade ämnen än yrkesräkningen, enär ifrågavarande undersökningar till stor del beröra yrkesförhållandena. Det till grund för yrkesstatistiken liggande primärmaterialet har utgjorts av vid den partiella folkräkningen i mars 1936 genom direkt metod insamlade uppgifter (se redogörelsens fjärde del). Dessutom har centralbyrån haft till sitt förfogande församlingsboksutdragens yrkesuppgifter, vilka genom överföring till folkräkningsformulären meddelats folkräknarna och varit till viss ledning för dessa men icke gjorts till föremål för statistisk bearbetning. Däremot har centralbyrån icke haft tillgång till det främsta primärmaterialet i fråga om yrkesuppgifter vid 1930 års folkräkning, nämligen självdeklarationerna. Genom den direkta metoden har det visat sig möjligt att i större utsträckning än tidigare erhålla yrkesuppgifter, i synnerhet beträffande personer, som på grund av ålder eller arbetslöshet icke utövade något yrke vid folkräkningstillfället och ej avgivit självdeklaration. För samtliga personer, som utövade eller utövat ett yrke, skulle i folkräkningsformulärets kol lämnas uppgifter om huvudyrke och yrkesställning, huruvida huvudyrket utövades i bostaden och äkta makar biträdde varandra i yrket, om biyrke samt om huvudyrke och yrkesställning år 1930; anställda personer hade dessutom att beträffande huvudyrket uppgiva arbetsgivarens resp. företagets namn och art, medan arbetsgivare skulle deklarera antalet anställda. Folkräknarna hade erhållit utförliga instruktioner rörande yrkesuppgifternas avfattning, vilka anvisningar finnas tryckta å sid i folkräkningsredogörelsens fjärde del. Emellertid konstaterades vid den av centralbyrån företagna granskningen av primärmaterialet åtskilliga brister, vilka dock avhjälptes genom skriftväxling. Av de omkring anmärkningar eller förfrågningar, som framställdes av centralbyrån vid skriftväxlingen, gällde mer än fjärdedelen yrkesuppgifterna. Beträffande yrkesgrupperingen har i likhet med förhållandet vid 1920 och 1930 års folkräkningar tillämpats den i utlandet vanliga principen med för-

17 MATERIALETS BESKAFFENHET OCH BEARBETNINGEN AV DETSAMMA. 3* delning efter näringsgren, varigenom nian erhåller uppgifter om antalet personer, som ha sitt uppehälle inom olika näringsgrenar, och samtidigt blir i stånd att mäta dessas relativa betydelse i samhället. Före år 1920 låg däremot den personliga yrkesutbildningen till grund för yrkesgrupperingen. Yrkesschemat finnes publicerat såsom bilaga 14 till folkräkningsredogörelsens fjärde del, och de såsom bilaga 15 till samma del tryckta anvisningarna för personalen vid utsättandet av yrkesbeteckningar lämna ytterligare inblick i yrkesgrupperingens principer. Ett utförligt yrkesregister, som dock är av alltför stort omfång för att kunna publiceras i folkräkningsredogörelsen, har utarbetats för yrkesklassificeringen. Med få undantag ansluter sig den använda yrkesgrupperingen till den, som begagnats vid 1930 års folkräkning. Uppdelningen å detaljyrken har dock gjorts mindre utförlig år 193G; på grund av folkräkningens partiella karaktär var det nödvändigt att ej gå alltför mycket i detalj för att icke äventyra materialets representativitet. Avsikten var ursprungligen, att inom huvudgruppen industri och hantverk uppdelning skulle ske endast å undergrupper. På framställning av kvinnoarbetskommittén ha emellertid vissa näringsgrenar, i vilka kvinnor i stor utsträckning äro verksamma, även blivit redovisade. Beträffande några av dessa näringsgrenar, vilka ha starkt lokaliserad utbredning, exempelvis tändstieksindustrien, torde dock materialets representativitet vara mindre tillfredsställande. De mest väsentliga skiljaktigheterna mellan 1936 års och 1930 års yrkesschema äro följande. Personer, som på grund av hög ålder eller av annan anledning upphört att utöva något yrke, ha vid 1936 års folkräkning räknats som f. d. yrkesutövare inom den huvudgrupp, till vilken deras yrke hörde. Äldre f. d. yrkesutövare utan angiven inkomst och förmögenhet, vilka voro upptagna i nära släktings hushåll, redovisades däremot vid 1930 års folkräkning som familjemedlemmar. Hustrur, barn under 15 år samt övriga familjemedlemmar (över 15 år) ha vid 1936 års folkräkning i förekommande fall påförts inkomst och förmögenhet. År 1930 däremot lades hustruns inkomst och förmögenhet till mannens och barnens till faderns (eventuellt moderns); förmögenheter över kr. fingo dock kvarstå, och vederbörande hustru eller barn betecknades som kapitalist eller husägare, alltså yrkesutövare. Yrkesklassen frisörer, barberare, manicurister, som vid 1930 års folkräkning hänfördes till industri och hantverk, har nu räknats till allmän förvaltningstjänst och fria yrken och där sammanförts med badare och baderskor inom undergrupp G. Inom huvudgruppen handel och samfärdsel ha undergrupperna D. Post, telegraf och telefon och E. Järnväg och spårväg sammanslagits. Till denna grupp har all omnibuspersonal, som förut till stor del räknades till gruppen Allmän landtransport, blivit överflyttad. Slutligen ha inom allmän förvaltningstjänst och fria yrken undergrupperna E. Undervisning m. m. ocli F. Litterära och konstnärliga yrken m. m. sammanförts.

18 4* YRKESRÄKNINGEN. Av tabellerna i bilagan behandla tab. 1 7 samt 23 yrkesräkningen. Tab. 1 redovisar folkmängden efter familjeställning och kön inom de särskilda yrkena och socialklasserna del» på landsbygden, dels i städerna. Tab. 2 redogör för den relativa fördelningen av folkmängden inom olika yrken och socialklasser efter familjeställning och kön samt av yrkesutövarna efter kön. I tab. 3 ha manliga och kvinnliga yrkesutövare och i tab. i hustrur fördelats efter yrke och socialklass samt ålder. Tab. J innehåller uppgifter om yrkesutövare, vilka utöva yrket i sin bostad. I tab. 6 ha bestående äktenskap, ingångna efter år 1900, fördelats efter mannens yrke samt hustruns huvud- eller biyrke, där dylikt utövats: redovisning lämnas för dels landsbygden, dels städerna. De efter år 1900 ingångna, bestående äktenskapen i städer med minst invånare ha i tab. 7 fördelats efter makarnas sammanlagda inkomst, mannens yrke samt förekomsten av huvudeller biyrke för hustrun. I tab. 23 slutligen ha de bestående äktenskapen med yrkesverksam hustru i samma större städer fördelats efter makarnas inkomst i kombination. B. Allmän översikt över befolkningens yrkesfördelning. Befolkningens fördelning efter familjeställning inom olika yrkesgrupper. En av de viktigaste uppgifterna vid en yrkesräkning är att fördela befolkningen efter familjeställning. I mera inskränkt mening innebär detta en uppdelning av folkmängden i 5'rkesutövare och familjemedlemmar, av vilka de förra, åtminstone om begreppet tages i ordets mera vidsträckta bemärkelse, i stort sett utgöra de direkta försörjarna och familjemedlemmarna de försörjda. Det är emellertid förenat med vissa svårigheter att verkställa en dylik uppdelning i huvud- och bipersoner, enär gränsfallen äro mycket talrika. Antalet yrkesutövare är därför beroende av den närmare definition, man giver begreppet. Förutom de aktivt yrkesverksamma pläga en del andra befolkningsgrupper föras hit, men dessa grupper äro ej lika avgränsade i alla länder. Någon enhetlig definition av begreppet yrkesutövare existerar nämligen icke, vilket i hög grad försvårar internationella jämförelser i detta hänseende. Vid yrkesräkningarna i vårt land brukar man särskilja yrkesutövare i egentlig och i mera formell bemärkelse. Med yrkesutövare i egentlig mening avses i regel personer, vilka aktivt deltaga i förvärvslivet. Familjemedlemmar ha i vårt land hänförts till yrkesutövarna, därest de deltaga i arbetet i husbondens yrke eller i husligt arbete i hans hushåll (medhjälpande familjemedlemmar) och husbonden är nära anhörig till dem, såsom fader, moder, svärfader, svärmoder, broder eller syster. Sedan gammalt ha jordbrukares och fiskares hemmavarande, arbetsföra barn över 15 år, magar, bröder och systrar ansetts biträda husbonden i dennes yrke, även om direkt uppgift härom saknats. Samtliga tjänare i huslig tjänst ha betraktats såsom yrkesutövare och hänförts till den femte yrkesgruppen, husligt arbete. Hustrurnas husmoderskall har däremot icke räknats som yrkesverksamhet och icke heller det arbete, jordbrukarhustrurna utföra i

19 ALLMÄN ÖVERSIKT ÖVER BEFOLKNINGENS YRKESFÖRDELNING. 5* Tab. A. Relatif fördelning av befolkningen efter familjeställning och huvudgrupper av yrken. det egna jordbruket. Till yrkesutövare i mera formell bemärkelse ha räknats de s. k. självständiga yrkeslösa ur den sjätte yrkesgruppen, nämligen f. d. yrkesutövare, änkor utan yrke, pensionärer, understödstagare m. fl. Den såsom yrkesutövare icke räknade befolkningen har uppdelats i hustrur, barn under 15 år och övriga familjemedlemmar. Resultatet av befolkningens fördelning efter familjeställning inom de olika huvudgrupperna av yrken meddelas i relativa tal i tab. A; för varje yrke ha uppgifter lämnats i absoluta tal i tab. 1 och i relativa tal i tab (12

20 6* YRKESRÄKNINGEN. Vad männen beträffar, visa sig yrkesutövarna uppgå till 747 % av hela den manliga befolkningen. De utgöra något mer än 70? av könets folkmängd inom var och en av de fyra första yrkesgrupperna. Däremot omfatta de endast 174 % inom den femte gruppen men icke mindre än 828 % inom den sjätte gruppen. Bland den kvinnliga befolkningen uppgå yrkesutövarna till 374 %. Denna andel varierar emellertid avsevärt för de olika yrkesgrupperna. I fråga om gruppen husligt arbete uppgå de kvinnliga yrkesutövarna till icke mindre än 928 % av könets folkmängd inom gruppen, varefter följa grupperna f. d. yrkesutövare och övriga med 61/1 % och allmän förvaltningstjänst och fria yrken med 48-8 %. Minst yrkesverksamma äro kvinnorna inom industri och hantverk (203 %). Sammanräknas båda könen, visar det sig, att yrkesutövarna i mera vidsträckt bemärkelse uppgå till 558 % av folkmängden. Av tabellen framgår vidare, att städerna äga relativt flera yrkesutövare än landsbygden. I synnerhet gäller detta i fråga om kvinnorna, bland vilka yrkesutövarna uppgå till 448 % i städerna mot 33l % på landsbygden: motsvarande tal för männen äro resp. 76'3 och 739 %. De personer, vilka icke angivits såsom yrkesutövare utan som försörjda. uppgå för mankönets del till 253 Y av samtliga män. Häribiand utgöres det stora flertalet av gossar under 15 år, och kategorien övriga familjemedlemmar omfattar endast 2-7 % av den manliga befolkningen. De icke yrkesutövande kvinnorna uppgå till 62-6 % av könets folkmängd. Denna höga siffra förklaras därav, att hustrur, som icke deltaga i det direkta förvärvslivet, räknas såsom försörjda; de utgöra 3Ö6?» av samtliga kvinnor. I förhållande till den kvinnliga folkmängden uppgå flickorna under 15 år till 21-4 % ooh övriga kvinnliga familjemedlemmar till 56 %. Man kan sålunda konstatera, att medan gossar och flickor under 15 år nå ungefär samma numerär, dock med någon övervikt för gossarna, så äro de vuxna kvinnliga familjemedlemmarna, även när hustrurna ej medräknas, mer än dubbelt så talrika som de motsvarande manliga. Samtliga icke yrkesutövande personer av båda könen uppgå till 442 % av folkmängden, varav 180 % icke yrkesutövande hustrur, 22-0 % barn under 15 år och 4-2 % övriga familjemedlemmar. Fördelningen efter familjeställning påverkas starkt av befolkningens åldersfördelning och gestaltar sig av detta och andra skäl olika på landsbygden än i städerna. Medan sålunda yrkesutövarna uppgå till 539 % av landsbygdens folkmängd, utgöra de 593 / av stadsbefolkningen. Särskilt stor är skillnaden för de kvinnliga yrkesutövarnas vidkommande: på landsbygden 33 1 % och i städerna 448 % av den kvinnliga befolkningen. Antalet barn under 15 år uppgår emellertid till 24 1 % av landsbygdens folkmängd men till endast 180 % av städernas. Sedan år 1930 har den yrkesutövande delen av befolkningen ökats från 527 % till 558 %. ökningen är nästan helt koncentrerad till landsbygden. Uppgifterna äro emellertid ej fullt jämförbara, enär, såsom förut framhållits, vissa ändringar i klassificeringen efter familjeställning företagits år Av de olika yrkesgrupperna uppvisar jordbruk med binäringar den största

21 ALLMÄN ÖVERSIKT ÖVER BEFOLKNINGENS YRKESFÖRDELNING. 7* ökningen, närmast följd av f. d. yrkesutövare och övriga, medan någon minskning föreligger för husligt arbete, ökningen torde till stor del ha sin grund i att hos andra boende, f. d. yrkesutövare utan inkomst redovisades såsom familjemedlemmar år 1930, om de stodo i nära släktskapsförhållande till huvudpersonen, och då fördelades efter dennes yrke, men nu upptagits såsom självständiga yrkeslösa. Av tab. A framgår vidare, hurusom den relativa fördelningen efter familjeställning inom de olika yrkesgrupperna avviker åtskilligt än i ena, än i andra riktningen från genomsnittet för hela riket. Ännu större motsatser och mera olikartade fördelningstyper framkomma emellertid vid jämförelse av den relativa fördelningen inom varje särskild yrkesklass (tab. 2). I fråga om sådana yrken, vilkas utövare till största delen utgöras av yngre personer eller av kvinnor, synes det helt naturligt, att hustrur, barn och övriga familjemedlemmar äro proportionsvis få och yrkesutövarna alltså många. Såsom exempel på dylika yrkesklasser må nämnas medhjälpande familjemedlemmar inom jordbruk med binäringar, självständiga hantverkare och arbetare inom hatt- och mösstillverkning ävensom inom tvätt och strykning, serveringspersonal och övrig arbetarpersonal inom hotell- och restaurangrörelse samt tjänare; inom nämnda yrkesklasser uppgå yrkesutövarna i allmänhet till över 85 % av folkmängden. Däremot framstå huvudpersonerna som relativt få inom yrken, vilkas utövare till väsentlig del bestå av gifta män med många hemmavarande barn under 15 år, exempelvis bland statare och gifta drängar med endast 276 %. De hemmavarande barnen under 15 år äro talrikast inom sistnämnda yrkesklass, där de utgöra 424 % av yrkesklassens folkmängd, och uppgå till över 40 % även bland brukare, landbönder och jordtorpare. övriga familjemedlemmar äro proportionsvis talrikast hos godsägare, där de utgöra 20 6 %. Ännu större andel eller omkring 30 % skulle emellertid jordägare, brukare och jordtorpare ha uppvisat, därest deras hemmavarande vuxna barn, magar, bröder och systrar räknats såsom familjemedlemmar och icke såsom yrkesutövare. Det framlagda materialet kan utnyttjas för beräkning av antalet bipersoner eller försörjda per huvudperson eller yrkesutövare. Ett dylikt medeltal är dock av mindre värde, såvida man icke samtidigt kan fördela yrkesutövarna på självförsörjare och familjeförsörjare, och en sådan klassificering har ej kunnat verkställas. Yrkesutövare i egentlig mening. Om man från yrkesutövarna i mera vidsträckt bemärkelse utskiljer de s. k. självständiga yrkeslösa eller f. d. yrkesutövare, personer utan yrke m. fl., återstå yrkesutövarna i egentlig mening. Dit hänföras alltså yrkesutövare inom de fem första grupperna samt från sjätte gruppen yrkesklasserna arbetare av obestämt slag och husägare; därjämte ha även kapitalister och rentierer räknats hit vid denna folkräkning, enär de vid bearbetningen sammanförts med husägare till en yrkesklass. Folkmängden vid 1936 års partiella folkräkning. fördelar sig, sedan dylik skillnad ge-

22 8* YRKESRÄKNINGEN. nomförts, på följande sätt, varvid till jämförelse även den relativa fördelningen år 1930 meddelas: Absoluta tal Relativa tal Sammanställningen visar, att 48-3 % av befolkningen äro yrkesutövare i egentlig mening och 75 % yrkesutövare i blott formell bemärkelse. För bägge kategorierna men i synnerhet den sistnämnda föreligger ökning sedan år När man studerar resultaten av yrkesstaiistiken och jämför uppgifterna från olika tidpunkter, måste framför allt uppmärksammas, att förändringarna i yrkesfördelningen intimt sammanhänga med förändringarna i befolkningens numerär och dess sammansättning efter kön och ålder. Perioden har liksom det närmast föregående decenniet karakteriserats i synnerhet av ökning av befolkningen i arbetsför ålder, medan åldersklasserna under 15 år på grund av den minskade nativiteten starkt nedgått i numerär. Tillgången på arbetskraft har därför varit riklig, vilket satt sin prägel på omfattningen av befolkningens deltagande i förvärvslivet. I syfte att belj'sa de temporala förändringarna i 5 r rkesfördelningen har följande tablå upprättats, vilken lämnar uppgift om antalet egentliga yrkesutövare i procent av folkmängden vid folkräkningarna åren med särskiljande av män och kvinnor samt landsbygd och städer. Såsom framgår av tabellen, ha de egentliga yrkesutövarna ökats mellan var och en av de i tabellen upptagna folkräkningarna. Denna ökning beror i viss mån på bättre yrkesuppgifter men sammanhänger till övervägande delen med industrialismens utträngande av arbetet i hemmen och därmed föl-

23 ALLMÄN ÖVERSIKT ÖVER BEFOLKNINGENS YRKESFÖRDELNING. 9* Tab. B. Fördelning av befolkningen över 15 år efter familjeställning och ålder år jande nedgång i hushålls- och familjemedlemmarnas antal, varjämte nedgången i nativiteten under de senaste decennierna starkt nedbringat de yngre åldersklassernas numerär, ökningen av antalet egentliga yrkesutövare under perioden är dock obetydlig i jämförelse med de föregående årtiondena, och i fråga om de kvinnliga yrkesutövarna i städerna föreligger till och med nedgång. Denna torde huvudsakligen ha sin grund i olikartade principer för klassificeringen vid de senaste folkräkningarna i det att beträffande hustrur, för vilka intet huvudyrke redovisades men väl biyrke, det sistnämnda betecknades såsom huvudyrke vid 1930 års folkräkning, om det var av större betydelse; biyrkesutövande hustrur ha däremot alltid räknats såsom familjemedlemmar år Bland kvinnorna är antalet yrkesutövare i förhållande till folkmängden alltjämt betydligt större i städerna än på landsbygden, medan för männens vidkommande landsbygd och städer äro varandra tämligen jämställda i detta hänseende. I avsikt att erhålla en fullt tydlig bild av förvärvsintensiteten bland befolkningen ha i tab. B sammanställts en del beräkningar, som visa, hur befolkningen över 15 år inom varje åldersklass och kön fördelar sig på egentliga yrkesutövare, självständiga yrkeslösa, hustrur utan eget yrke samt övriga familjemedlemmar. Dessa siffror ådagalägga ännu tydligaie än tidigare meddelade, att stor skillnad råder mellan männens och kvinnornas deltagande i förvärvsarbetet. Bland männen över 15 år äro 87D % yrkesutövare, av kvin-

24 10* YRKESRÄKNINGEN. norna i samma åldrar blott 36'S %. Männens förvärvsintensitet stiger med åldern till åldersklassen år, där den utgör icke mindre än 98 - l %, och sjunker därpå långsamt till åldersklassen år, sedan hastigare. Andelen egentliga yrkesutövare bland kvinnorna befinnes däremot vara högst i åldersklassen år med 69-6 % och faller sedan starkt. Den i synnerhet för kvinnorna kraftigt stegrade förvärvsintensiteten under de senaste årtiondena belyses av nedanstående översikt, utvisande antalet egentliga yrkesutövare över 15 år i procent av folkmängden i samma ålder. Åren ägde den relativt största ökningen rum av den yrkesutövande befolkningen, vartill förbättrade yrkesuppgifter till en del bidrogo. Efter år 1920 har emellertid förvärvsintensiteten nedgått i fråga om männen, och detsamma är förhållandet med kvinnorna efter år En jämförelse av förvärvsintensiteten inom olika åldersklasser åren 1930 och 1936 utvisar ökning sistnämnda år för männens vidkommande i åldrarna mellan 30 och 50 år och för kvinnorna i åldrarna under 25 år. Fullt jämförbara med varandra äro dock icke uppgifterna för de båda folkräkningarna på grund av olikheter i primärmaterialet och yrkesklassificeringen. Frekvensen icke blott av egentliga yrkesutövare utan även av självständiga yrkeslösa, hustrur och familjemedlemmar är givetvis mycket olikartad inom olika åldersgrupper. Detta belyses jämväl av tab. B. Medan de egentliga yrkesutövarna äro betydligt talrikare bland män än bland kvinnor, upptaga däremot de självständiga yrkeslösa en större andel bland kvinnorna (10-7 %) än bland männen (8'6 %). Det stora flertalet av de självständiga yrkeslösa koncentreras vidare helt naturligt till äldre årsklasser; exempelvis upptaga dessa personer i åldern över 65 år ända till 55-9 % av den manliga och 53-2 % av den kvinnliga befolkningen. Icke yrkesutövande hustrur uppgå i åldrarna mellan 30 och 65 år till åtskilligt mer än hälften av hela antalet kvinnor. Familjemedlemmarna upptaga endast i de lägsta åldersklasserna någon mera betydande andel av folkmängden och nedgå sedan mycket hastigt i antal, i synnerhet för männens vidkommande. Befolkningens fördelning efter huvudgrupper av yrken. Sedan gammalt har man, när det gäller fördelning av befolkningen inom riket på huvudgrupper av yrken, vid sidan av de genom folkräkningen direkt erhållna siffrorna brukat angiva även de, som framkomma efter utproportionering av de mera obestämda eller osjälvständiga femte och sjätte grupperna husligt arbete och f. d. yrkes-

25 ALLMÄN ÖVERSIKT ÖVER BEFOLKNINGENS YRKESFÖRDELNING. 11* utövare m. fl. å de övriga. Man vinner på detta sätt kunskap om det ungefärliga antalet personer, som mer eller mindre direkt hämta sin utkomst från var och en av de fyra första eller mera egentliga yrkesgrupperna, och erhåller därigenom ett mått på de fyra huvudnäringarnas relativa betydelse för landet. Beräkningarna ha utförts särskilt för landsbygd och städer på följande sätt. Vad femte huvudgruppen beträffar, ha tjänarna med yrkesbeteckningen i yrkesschemat (se redogörelsens del IV) hänförts till resp. husbondefolks yrkesgrupp, under det att yrkesklasserna nr utproportionerats å de fyra första huvudgrupperna efter dessas folkmängd. I fråga om sjätte huvudgruppen ha f. d. yrkesutövare samt änkor, nr , räknats till den huvudgrupp, var och en av dem eller deras män tillhört. Vidare ha arbetare av obestämt slag, nr 601, fördelats på de tre första huvudgrupperna av yrken och de återstående yrkesklasserna, nr 600, 602 och , på huvudgrupperna I IV. Befolkningens yrkesfördelning har undergått genomgripande förändringar sedan år 1870, då den första yrkesräkningen ägde rum i vårt land. En översikt över denna utveckling i såväl hela riket som på landsbygden och i städerna lämnas i tab. C. Av denna framgår i första hand, att jordbruksbefolkningens relativa betydelse sedan år 1870 befinner sig i stadigt sjunkande, vilket synes fortsätta i allt hastigare tempo. Jordbruksnäringen är den enda yrkesgrupp, som uppvisar tillbakagång sedan 1930 års folkräkning. Handelsgruppen har emellertid stagnerat, och industrigruppens expansion har i det närmaste avstannat. För grupperna allmän förvaltningstjänst och fria yrken samt f. d. 5'rkesutövare och övriga föreligger däremot en betydande tillväxt, som beträffande den förstnämnda gruppen framför allt har sin grund i den starka utvecklingen på det sociala området och i fråga om den sistnämnda gruppen huvudsakligen beror på förut beskrivna ändrade klassificeringsgrunder i fråga om f. d. yrkesutövare utan angiven inkomst, vilka tillhöra nära anhörigs hushåll. Industri och hantverk omfatta numera en större del av folkmängden än jordbruk med binäringar, nämligen 318 % mot 30-6 % för jordbruket. Handel och samfärdsel försörja 15-5 % av folkmängden och allmän förvaltningstjänst 65 %. I förhållande till folkmängden i riket uppvisar den sistnämnda gruppen jämte husligt arbete de minsta förändringarna under perioden Industrigruppens andel av folkmängden har under denna tidrymd mer än tredubblats och handel och samfärdsel femdubblats. De båda sistnämnda gruppernas starka utveckling är emellertid delvis skenbar, beroende på bristfälliga yrkesuppgifter vid de första yrkesräkningarna, då till den sjätte huvudgruppen måste hänföras icke mindre än en fjärdedel av hela folkmängden. Verkställes utproportionering av femte och sjätte grupperna å de övriga, framträder dock en betydande ökning för industri- och handelsgrupperna, nämligen från 146 resp. 52 % av folkmängden år 1870 till 37-2 % resp. 18'4 % år 1936, under det att jordbruk med binäringar minskats från 72-4 % till 362 %. Det torde i detta sammanhang böra framhållas, att sifferuppgifter från äldre och nyare folkräkningar rörande storleken av de fyra första yrkesgrup-