Olika personlighetsdrag och dess förhållande till prosocialt beteende.

Transkript

1 Olika personlighetsdrag och dess förhållande till prosocialt beteende. En enkätundersökning mellan TIPI och TPM Different personality traits and their relation to prosocial behavior. A survey amongst TIPI and PTM Anna Olsson Avdelningen för psykologi Psykologi B 7.5 hp Handledare: Nina Svensson, Henrik Bergman Examinator: Camilla Kylin Datum:

2 Sammanfattning Genom webbaserade enkäter har data insamlats för att undersöka huruvida det finns en korrelation med de olika personlighetsdragen inom The Big Five och olika dimensioner av prosocialt beteende. Till detta utformades en enkät genom sammanslagning av Ten Item Personality Inventory (TIPI) och Prosocial Tendency Measure (PTM), där index togs ut för alla olika dimensioner. Respondenter rekryterats genom ett tillgänglighetsurval (N= 79, varav 24 stycken män, M= 39,6 år, SD= 13.6, 55 stycken kvinnor, M= 40.1 år, SD= 13.6 ). Totalt av urvalet var 13,8 procent uppvuxna i en storstad, 28,8 procent uppvuxna i småstad och 57,5 procent inom landsbygd. Inom urvalet hade 10 procent en grundskoleutbildning, 38,8 procent gymnasieutbildning, och 51,3 högskole- eller universitetsutbildning. Resultatet visar att det finns samvariationer mellan de olika personlighetsdragen och olika dimensioner av prosocialt beteende. Nyckelord: personlighetsdrag, prosocialt beteende, enkätundersökning, korrelationsanalys, TIPI, PTM. 1

3 Innehållsförteckning Inledning. s. 3 Syfte...s. 7 Frågeställning/hypotes... s. 7 Metod Urval,......s 7 Design s. 7 Datainsamlingsmetod....s. 8 Genomförande.s. 10 Databearbetning...s. 10 Bortfall s. 11 Reliabilitet och validitet..s. 11 Etiska aspekter av undersökningen.s. 13 Resultat.s. 14 Diskussion s. 16 Referenser s. 22 Bilagor Etiskt protokoll....s. 24 Informationsbrev.. s. 25 Egenkonstruerade frågor..s. 26 2

4 Inledning Socialpsykologi är ett försök att förstå och förklara hur en individs de tankar, känslor och beteenden påverkas av den faktiska, inbillade eller underförstådda närvaron av en annan människa, (Allport, 1954a, refererad i Hewstone, Strobe & Jonas, 2012, s. 5). Prosocialt beteende är ett agerande som gynnar en utomstående individ. Detta kan innebära beteenden som avser till att hjälpa andra, dela med sig, trösta, vägleda, rädda eller försvara en annan individ (Eagly, 2009). Bartels, Twenge, Baumeister, DeWall och Ciarocco (2007) antydde att vad som gör prosocialt beteende till unikt är att detta beteende inte härleder till att skapa förmåner för den enskilde individen (Bartels et al, 2007). Prosocialt beteende kan därmed förklaras som en del av socialpsykologin för att skapa en förståelse till varför individer uppvisar prosocialt beteende. Eagly s (2009) forskning inom prosocialt beteende har granskat skillnader mellan kvinnor och män, där skillnaderna påvisar att kvinnor uppvisar en högre grad av känslomässigt stöd, i synnerhet inom nära relationer samt omsorg för barn och äldre släktningar. Männen tenderar att uppvisa en högre grad av prosocialt beteende genom att ingripa i olyckor och svårigheter för att hjälpa främlingar, göra hjältemodiga uppsåt i farliga nödsituationer samt även uppvisar en högre grad av att ge stöd till diverse sociala grupper och kollektiv som befinner sig i krig (Eagly, 2009). Sze, Gyurak, Goodkind och Levenson s (2012) undersökning visade att emotionell empati bidrog till en högre grad av prosocialt beteende. Undersökningen gick till genom att två grupper fick se vardera film, där ena gruppen såg en film som var upplyftande och den andra gruppen fick se den upprörande filmen. Individerna som fick se den upprörande filmen registrerade en hög nivå av emotionell empati och dessa individer påvisade en högre grad av prosocialt beteende i form av donation till välgörenhet, jämfört med de individer som fick se den uppliftande filmen. Warden och Mackinnon s (2003) studie beträffande prosociala barn, mobbare samt de som blivit utsatta för mobbning inom åldrarna 9-10 år, visar att flickor tenderar att kategoriseras i högre grad som prosociala av kamrater, pojkarna kategoriserades i högre grad som antingen mobbare eller offer för mobbning. Undersökningen visade även att de prosociala barnen var mer benägna att inneha en populär status samt löpte mindre sannolikhet för att bli utfrysta. De prosociala barnen innehöll även en högre grad av empati än de barnen som utförde mobbning. Warden och Mackinnon (2003) konstaterade även att både prosociala barn samt de barn som blivit utsatta för mobbning, var bättre inom problemlösning, där dessa 3

5 kom fram till mer direkta och självsäkra lösningar gentemot de barn som bedrev mobbning. Prosocialt beteende i deras studie var i det avseendet att dela med sig av sina saker, hjälpa en kamrat med ett problem, trösta en sårad eller upprörd kamrat samt försöka att få alla barn delaktiga i spel eller arbete (Warden & Mackinnon, 2003). Eftersom att prosocialt beteende kan involvera olika sorters av handlingar utformade Carlo och Randall (2002) ett mätinstrument vilket omfamnar olika kategorier av prosocialt beteende, Prosocialt Tendency Measure. Denna skala påvisar sex olika dimensioner av prosocialt beteende: altruistiskt, överensstämmande, emotionellt, ödesdigert, publikt, och anonymt (Carlo & Randall, 2002). Den alturistiska delen syftar till att prosocialt beteende drivs av sympati, vilket förutsätter en spontanitet för handlingen (Eisenberg, Guthrie, Murphy, Shepard, Cumberland & Carol, 1999). Eisenberg-Berg, Cameron, Tryon, och Dodez (1981) menade att överensstämmande prosocialt beteende syftar till den hjälp som ges till en individ, efter att en person frågat efter hjälp (Eisenberg-Berg et al. 1981). Den emotionella delen av prosocialt beteende inriktar sig till att hjälpa andra inom en känsloladdad situation (Sze et al. 2012). Enligt Carlo och Randall (2002) menade Buhrmester et al. (1992) att publikt prosocialt beteende är det hjälpande beteende som uppstår när individer har en publik eller åskådare, drivkraften bakom det hjälpande beteendet är delvis att bli respekterad av andra, samtidigt som det till viss del höjer självkänslan hos utföraren (Buhrmester et al., 1992 refererad i Carlo & Randall, 2002). Carlo och Randall (2002) menade att det anonyma prosociala beteendet inrymmer sådana aktioner att den som blir hjälpt inte är medveten om vem som hjälpte dem (Carlo & Randall, 2002). Exempel på detta beteende är att donera pengar anonymt. Vidare uttryckte Carlo och Randall (2002) att ödesdigra prosociala beteenden är sådant beteende som uppstår i kriser eller nödsituationer (Carlo & Randall, 2002). Egeberg, Halse, Jerlang, Jonasses, Ringsted och Wedel-Brandt (1999) påpekade att utvecklingspsykologi och pedagogik samspelar med varandra när de bägge formas och skapas av samhället och den rådande omgivningen som individer befinner sig i (Edeberg et al. 1999). Med detta sagt, kan man se att prosocialt beteende förändras gentemot kontexten, det vill säga att hur vi uppvisar prosocialt beteende påverkas av omgivningen. Hewstone et al. (2012) tar upp ett lysande exempel på detta, vilket visar att amerikaner donerade en betydligt högre summa till naturkatastrofen Katrina än till Haiti eller Thailand, dock vid Katrina drabbades 4

6 betydligt färre individer (Hewstone et al. 2012). Huruvida individer uppvisar prosocialt beteende samt inom vilka former, kan möjligtvis bero på individens personlighet, det vill säga att individen erhåller specifika personlighetsdrag som gör att denne är mer benägen att agera genom ett visst prosocialt beteende. Eventuellt kan det finnas en koppling mellan orkanen Katrina och dess placering, där placeringen av naturkatastrofen möjligtvis bidrog till en högre frekvens av ett specifikt personlighetsdrag hos amerikanerna, vilket påverkade deras prosociala beteende gentemot att donera pengar till de som drabbats av naturkatastrofen. Det kan antas, att det finns en koppling mellan prosocialt beteende och olika personlighetsdrag. I sådana fall skulle detta säga oss att de individer som sysslar med exempelvis volontärsarbete erhåller gemensamma specifika personlighetsdrag för denna typ av prosocialt beteende. Möjligtvis kan individer med specifika personlighetsdrag vara mer benägna att uppvisa prosocialt beteende. Enligt Holt, Bremmer, Sutherland, Vliek, Passer och Smith (2012) menade Capsi och Roberts (1999); Terracciano et al. (2006) att personlighetsdrag definieras som de karaktäristiska sätt en individ reagerar på till dess omgivning (Capsi & Roberts, 1999; Terracciano et al refererad i Holt et al. 2012). En välkänd personlighetsteori är The Big Five, vilket omfattar fem personlighetsdrag och dess motsatser; extrovert, vänlighet, målmedvetenhet, emotionell stabilitet och öppenhet (Digman, 1990). Utefter denna teori har Benet-Martínez och John (1998) framställt ett personlighetstest, BFI, vilket genom 44 stycken frågor mäter personlighetsdragen (Benet- Martínez & John, 1998). Gosling, Rentfrow & Swann, (2003) har vidare utvecklat TIPI, som en förenklad version av BFI, innefattande 10 stycken frågor (Gosling, et al. 2003). Med personlighetsdraget extraversion menade Gosling et al. (2003) att detta innebär att vara sällskaplig, självsäker, pratsam och aktiv, motsatsen till att vara reserverad eller blyg (Gosling et al, 2003). Benet-Martinez och John (1988) summerade extraversion till att innefatta egenskaper som kopplas till aktivitet och energi, dominans, sällskaplighet, uttrycksfullhet, och positiva känslor (Benet-Martinez & John, 1998). Vänlighet omfattas av Gosling et al (2003) till ett karaktäristiska som inrymmer aspekterna att vara generös, sympatisk och samarbetsvillig, en motsats till att vara aggressiv eller kall (Gosling et al, 2003). Benet-Martinez & John (1998) syftade till att vänlighet som karaktäristiska inrymde en prosocial inställning mot andra och innehåller bland annat egenskaper som altruism, tillit och ödmjukhet (Benet-Martinez & John, 1998). Ytterligare förklaringar av begreppet vänlighet som personlighetsdrag klargörs av Digman (1990) som menade att Tupes & Christal (1961); Norman, (1963); Goldberg (1981); Costa & McCrae (1985) vänlighet avser karaktäristiska såsom altruism, omvårdnad, omsorg, känslomässigt 5

7 stöd, dess motsats inrymmer, fientlighet, likgiltighet, illvilja, svartsjuka gentemot andra samt självcentrering (Tupes & Christal 1961; Norman, 1963; Goldberg 1981; Costa & McCrae 1985 refererad i Digman, 1990). Målmedvetenhet, som ett personlighetsdrag yrkade Gosling et al (2003) på att detta omfamnar karaktäristiska som ambitiös, ansvarstagande, självdisciplin och noggrannhet, motsatser till att vara slarvig eller impulsiv (Gosling et al. (2003). Benet-Martinez och John (1998) beskrev detta personlighetsdrag som social impulskontroll, vilket skapar ett beteende som underlättar att nå ett mål (Benet-Martinez & John, 1998). Vidare påvisade Gosling et al (2003) att emotionellt stabil innefattade karaktäristiska som avslappnad och självsäker som motsatser till att vara orolig, lynnig, lätt upprörd eller lätt stressad (Gosling et al 2003). Benet-Martinez och John (1998) definierade emotionell stabilitet som en kontinuerlig stabilitet genom olika negativa affekter, inklusive ångest, sorg, irritabilitet och nervositet (Benet-Martinez & John, 1998). Gosling et al (2003) påpekade att öppenhet karaktäriserades av nyfikenhet, reflekterande, kreativitet, djuphet och öppenhet som motsatser till konventionell (Gosling et al, 2003). Enligt Digman (1991) fastställde McCrae och Costa (1985) öppenhet som öppenhet för känslor och nya idéer, ett flexibelt tankesätt och benägenhet till fantasiförmåga (McCrae & Costa, 1985 refererad i Digman, 1990). Benet-Martinez och John (1998) beskriver att öppenhet karakteriseras av bredden, djupet och komplexiteten i en individs mentala och erfarenhetsmässiga liv (Benet-Martinez & John, 1998, s. 730). Undersökningar angående The Big Five och prosocialt beteende har gjorts av Claxton- Oldfield och Banzen (2010), där resultatet visade att kvinnliga volontärer inom palliativ omsorg (erfarenhet av volontärsarbete M= 5.1 år) gentemot kvinnor i allmänhet, uppvisade en högre grad av personlighetsdragen öppenhet, vänlighet, extraversion, resultaten visade även en lägre grad av emotionell stabilitet hos volontärerna. Inom karaktärsdraget målmedvetenhet fann man ingen skillnad mellan kvinnor i allmänhet och de kvinnliga volontärerna (Claxton- Oldfield & Banzen, 2010). Ytterligare undersökningar angående prosocialt beteende och personlighetsdrag gjordes av Carlo, Okun, Knight och Guzman (2005), som undersökte volontärarbete och förhållandet till The Big Five. Resultatet visade att vänlighet och extraversion var två faktorer som utmärkte sig vid volontärsarbete, där vänlighet erhöll den starkaste korrelationen (Carlo et al. 2005). När det finns olika dimensioner av prosocialt beteende kan det tänkas att dessa dimensioner är mer eller mindre representerade hos de olika personlighetsdragen eller att 6

8 vissa personlighetdrag snarare främjar till ett specifikt prosocialt beteende. Kan det finnas en koppling mellan de olika personlighetsdragen och de olika dimensionerna av prosocialt beteende? En intressant fråga man kan ställa är huruvida våra personlighetsdrag indikerar för hur vi väljer att uppvisa prosocialt beteende. Kan det vara så att exempelvis personlighetsdraget vänlighet utgör en grund för alturistiskt prosocialt beteende? Baserat på saknaden av koppling mellan dimensionerna av prosocialt beteende och de olika personlighetsdragen inom tidigare forskning, behöver detta område utvidgas. Med detta sagda behövs det en generell undersökning för att se om individer som uppvisar ett prosocialt beteende, exempelvis engagerar sig i ideell verksamhet, donerar blod, donerar pengar till välgörande ändamål eller liknande har specifika personlighetsdrag. Syfte Undersökningens syfte blir därför att studera om det finns en samvariation mellan de olika prosociala beteenden och specifika personlighetsdrag. Frågeställning Finns det ett samband mellan självskattat prosocialt beteende och olika personlighetsdrag? Metod Urval Populationen i denna undersökning, är individer som är över 16 år, respondenterna rekryterades genom ett tillgänglighetsurval som skedde via det sociala forumet Facebook. Hayes (2000) definierar ett tillgänglighetsurval som ett urval som görs genom att man använder sig av de respondenter som finns tillgängliga vid undersökningens tidpunkt (Hayes, 2000). Kravet för att delta i undersökningen var att respondenten var minst 16 år gammal. Stickprovet resulterade i 79 stycken respondenter, där deltagarna bestod av 24 stycken män (M= 39.6, SD= 13.6) och 55 stycken kvinnor (M= 40.1, SD= 13.6). Totalt av urvalet var 13,8 procent uppvuxna i en storstad, 28,8 procent uppvuxna i småstad och 57,5 procent inom landsbygd. Inom urvalet hade 10 procent en grundskoleutbildning, 38,8 procent gymnasieutbildning, och 51,3 högskole- eller universitetsutbildning som högsta utbildningsnivå. Design Undersökningen utfördes genom en webbaserad enkätstudie på 80 stycken respondenter. Studien har en korrelationsdesign, där det eftersträvas efter en samvariation 7

9 mellan variablerna prosocialt beteende (alturistiskt, anonymt, ödesdigert, överrenstämmande, emotionellt, publikt) och personlighetsdrag (extraversion, målmedvetenhet, vänlighet, emotionellt stabil, öppenhet). Det kommer även att studeras om eventuella korrelationer skiljer sig mellan män och kvinnor. Enligt Hayes (2000) är studien är av ett icke parametriskt test, när det inte finns en normalfördelning av populationen (Hayes, 2000). Datainsamlingsmetod Denna undersökning är kvantitativ med en deduktiv ansats. Hayes (2000) påpekade att enkätundersökningar, vilket den kvantitativa metoden har den fördelen att de ger en vid information från ett stort antal deltagare, för att kunna utläsa olika mätvärden (Hayes, 2000). Hayes (2000) menade vidare att en deduktiv ansats innebär att man utgår ifrån en teori, för att sedan skapa en hypotes, för att sedan testa hypotesen i empirin (Hayes, 2000). Undersökningen var även en nomotetiskt studie, vilket Hayes (2000) förklarar som en undersökning med vars syfte är att hitta generella lagar om mänskligt beteende, som kan ge förutsättningar om hur individer beter sig i olika situationer (Hayes, 2000). En enkät utformades genom en sammanslagning av två stycken redan befintliga tester PTM, Prosocial Tendency Measure, samt TIPI, Ten Item Personality Inventory. Dessa är psykometriska tester, Hayes (2000) identifierar psykometriska tester, vilka mäter förmågor, egenskaper eller attityder som respondenten kan vara omedveten om (Hayes, 2000). När PTM kunde tänkas inneha brist av prosocialt beteende som anses som mer vardagligt beteende, utvecklades det ytterligare 5 stycken frågor för att inrymma dessa handlingar (se bilaga). Med tillhörande bakgrundsfrågor omfattade enkäten totalt 44 stycken frågor. Mätinstrument Prosocial Tendency Measure. PTM består av 23 påståenden vilket omfamnas av sex olika kategorier av prosocialt beteende (Carlo & Randall, 2002). Instrumentet har översatts med stöd av en studiegrupp på totalt fem individer samt granskades av två stycken handledare för kursen. Det har genomförts en viss korrigering av påståendena, när en direkt översättning inte lämpar sig för den svenska grammatiken samt för att skapa en förståelse inom det svenska språket. Svarsalternativen till dessa frågor bestod av en 5-gradig självskattad lickertskala, där alternativen omfattande Beskriver mig inte alls, Beskriver mig lite, Beskriver mig varken eller, Beskriver mig bra samt Beskriver mig väldigt bra. Skalan som användes för PTM var ordinalskala. Låga poäng på dessa påståenden innebar en låg grad av ett specifikt 8

10 prosocialt beteende, höga poäng innebar en hög grad av specifikt prosocialt beteende. De frågor som var omvända, innebar att höga poäng påvisade en låg grad av specifikt prosocialt beteende samt att låga poäng syftade på en hög grad av specifikt prosocialt beteende. Ten item personality test. TIPI består av 10 stycken påståenden där varje påstående bestod av två stycken attribut där respondenten ska ange hur väl attributen stämmer in på denne (Gosling et al. 2003). De fem olika personlighetsdragen ur Gosling et al. (2003) samt dess motsatser lyder; extraversion (extraverted, enthusiastic or reserved, quiet); agreeableness (sympathetic, warm or critical, quarrelsome); conscientiousness (dependable, self-disciplined or disorganized, careless); emotional stability (calm, emotionally stable or anxious, easily upset); openness to experience (open to new experiences, complex or conventional, uncreative), (Gosling et al. 2003). En befintlig översättning av testet användes, vilken var gjort av Lundell, (n.d). De olika karaktärsdragen kan översättas så att de lyder; extraversion, vänlighet, målmedvetenhet, emotionellt stabil och öppenhet. Lundell (n.d). har översatt de olika motsättningarna, där TIPI på svenskt språk lyder; extraversion (utåtriktad, entusiastisk och motsättningen reserverad, tyst); vänlighet (sympatisk varm och motsättningen kritiskt, grälsjuk); målmedvetenhet (pålitlig, självdisciplinerad och motsättningen rörig, slarvig); emotionellt stabil (lugn, emotionellt stabil och motsättningen ängslig, lätt upprörd); öppenhet (öppen för nya erfarenheter, komplex och motsättningen konventionell, okreativ), (Lundell, n.d). De olika svarsalternativen som var av ordinalskala bestod av en sjugradig självskattad lickertskala innefattande Håller inte alls med, Håller inte med, Håller inte riktigt med, Varken eller, Håller med litegrand, Håller med samt Håller med fullständigt, även denna översatt av Lundell (n.d). Höga poäng på denna skala innebar att graden av det specifika personlighetsdraget var högt, exempelvis extraversion. Låga poäng på skalan innebar att individen är till låg grad exempelvis extraversion. Till de omvända frågorna innebar höga poäng att individen erhöll en låg grad av personlighetsdraget, och ett lågt poäng innebar att individen tenderar att ha en hög grad av personlighetsdraget. Gosling et al (2003) har i USA även utvecklat normativa värden för TIPI, baserat på 1813 individer där bägge könen representeras. De normativa värdena för varje personlighetsegenskap lyder; extraversion (M= 4.44, SD=1.45), emotionell stabilitet (M= 4.83, SD= 1.42), öppenhet (M= 5.38, SD= 1.07), målmedvetenhet (M= 5.40, SD= 1.32), vänlighet (M= 5.23, SD= 1.11) (Gosling et al. 2003). Bakgrundsfrågor. Bakgrundsfrågorna bestod av ålder, kön, utbildningsnivå samt uppväxtområde. För att besvara sin ålder, fick respondenten fylla i sin ålder. Denna variabel 9

11 mättes sedan genom en kvotskala. För att svara angående könstillhörighet fick respondenten välja mellan antingen man eller kvinna. För att få information om respondentens högsta avslutade utbildningsnivå fick denne välja mellan alternativen grundskola, gymnasium, högskole- eller universitet (dock minst två år). Beträffande respondentens huvudsakliga uppväxtområde fick denne välja mellan altenativen Storstad exempelvis Stockholm, Göteborg, Småstad exempelvis Karlstad, samt Landsbygd exempelvis Forshaga, Svensbyn. Variablerna kön, utbildningsnivå samt uppväxtområde bestod av nominalskalor. Genomförande När enkäten arbetats färdigt inom dataprogrammet Survey & Report och godkänts av handledaren för kursen var denne färdig för distribution. Enkäten som var internetbaserad via Survey & Report, lades sedan upp genom en extern länk på Facebook där den länkades av två stycken studiekamrater till deras Facebookprofiler. Länken till enkäten lades även upp på ett socialt forum vid namn Norrland ett eget land. Besvarandet av enkäten tog cirka 10 minuter. När svarsfrekvensen uppnått 80 respondenter, stängdes enkäten ned vilket medförde att denne ej längre gick att svara på. Databearbetning All rådata exporterades från Survey & Report till Excel, för att sedan exporteras till SPSS för analysering. Med hjälp av SPSS har deskriptiv statistik, Cronbach Alpha, Spearman korrelationstest (2-tailed) tagits fram. Eftersom att testet var ett icke-parametriskt test, uppfyllde denna undersökning inte de kraven som finns för att kunna utföra Pearson, angående bland annat normalfördelning, lika-intervall data (equal-interval data) samt slumpmässigt urval (Hayes, 2000). Den ordinaldata som framkom av TIPI och PTM, omarbetades till plastisk intervall skala. Enligt Hayes (2000) menade Wright (1976) att genom att omvandla ordinalskala till plastisk intervall skala, får man en bättre summering av svaren för varje respondent, något som lämpar sig vid bland annat för attitydskalor (Wright, 1976 refererad i Hayes, 2000). Den plastiska intervall skalan uppstår när man summerar deltagarnas svar till index. Genom dessa index kunde medelvärde och standardavvikelse från respektive test tas ut. Enligt Hayes (2000) menar Wright (1976) att genom att göra på detta sätt får man en överblick angående hur respondenterna generellt sett tagit ställning, inom denna undersökning därav respondenternas ställning gentemot de olika personlighetsdragen samt dimensionerna av prosocialt beteende (Wright, 1976 refererad i Hayes, 2000). Orsaken till varför dessa index utgick ifrån medelvärdet var på grund av att detta skulle vara mer 10

12 representativt för urvalet, när det förekom interna bortfall. Detta resulterade i index för de olika dimensionerna inom PTM; altruistiskt, överensstämmande, emotionellt, ödesdigert, offentligt, anonymt samt index för TIPI och respektive personlighetsdrag; öppenhet, vänlighet, extraversion, noggrannhet samt emotionell stabilitet. Ett Cronbach Alpha värde togs fram för att ge ett mått på reliabilitet på PTM, TIPI samt de egenkomponerade frågorna som skulle komplettera PTM. Med de sex olika index från PTM samt de fem olika index från TIPI gjordes en korrelation med användning av Spearman (2-tailed). Deskriptiv statistik tog ut för bakgrundsfrågorna, medelvärde och standardavvikelse på frågan angående ålder, inom bakgrundsfrågorna rörande utbildningsnivå och uppväxtområde togs mätvärden ut i procent. Bortfall Det återfanns 1 stycken externt bortfall, antalet deltagare blev totalt 79 personer efter att bortfallet raderats från datan. Det interna bortfallet uppgick till 23 stycken. Dessa interna bortfall var varken centrerade till fråga eller individ och fick därför vara med i uträkningen. Ingen specifik fråga hade mer än 2 stycken interna bortfall. Reliabilitet och validitet Både TIPI och PTM är sedan innan beprövade tester och ses därefter som tillförlitliga. När dessa test är etablerade ses även begreppesvaliditeten som hög, fenomenen är därmed grundligt operationaliserade, Hayes (2000) menade att detta innebär att testen är uppbyggda på en teoretisk bakgrund för att mäta ett specifikt fenomen (Hayes, 2000). PTM mäter således prosociala tendenser samt TIPI mäter personlighetsdrag. Hayes (2000) beskrev validitet som när ett instrument mäter vad det avser att mäta (Hayes, 2000). Undersökningen innehar en låg ekologisk validitet när undersökningen inte indikerar huruvida respondenterna uppvisar de olika dimensionerna av prosocialt beteende eller personlighetsdragen, det finns en risk att respondenterna svarat utefter hur de antar att de skulle reagera inom vissa situationer, Hayes (2000) poängterar att när man inte vet om ett fenomen verkligen återspeglar det faktiska handlandet eller beteendet medför detta en låg ekologisk validitet (Hayes, 2000). Översättningen av PTM kan påverka reliabiliteten negativt men även felaktig översättning påverkar indirekt validiteten, om inte översättningen mäter samma princip som PTM. Därav ses det som positivt att översättningen skett inom en studiegrupp när det kan reflekteras och diskuteras sinsemellan individerna så att det ursprungliga syftet inom PTM kvarstår, utöver detta har ingen validiering av översättningen för PTM genomförts. För att stärka reliabiliteten har en pilotstudie genomförts på 15 respondenter, där respondenten hade 11

13 möjlighet att lämna synpunkter på sådant som var svårbegripligt. Synpunkter och kommentarer som framkom har medfört korringering av översättningen på de påståenden samt svarsalternativ som rör PTM, så att dessa är mer lättbegripliga. Hayes (2000) menar att en pilotundersökning kan leda till nya insikter om förändringar beträffande enkäten (Hayes, 2000). Påståendena har vid översättningen förenklats så långt som möjligt med hänsyn till att dem inte ska förlorar sin innebörd. Inom denna undersökning gav Cronbach Alpha följande värde; PTM totalt av alla 23 frågor, (0.72). Varje respektive kategori av prosocialt beteende fick följande Cronbach Alpha värde; publikt (4 stycken frågor 0.654), alturism (5 stycken frågor, 0.510), emotionellt (4 stycken frågor, 0.747), ödesdigert (3 stycken frågor, 0.632), anonymt (5 stycken frågor, 0.656), överrenstämmande (2 stycken frågor 0.868). När de 5 stycken egenkomponerande frågorna som skulle komplementera PTM visade ett alltför lågt Cronbach Alpha värde, utlämnades därför dessa frågor inom analysen. Egna frågor angående alturism samt de från PTM (totalt 8 stycken frågor, innefattande 3 stycken egenkomponerade) gav Cronbach Alpha värdet Detta resulterade i att Cronbach Alpha värdet enbart höjdes en aning. De egenkomponerade frågorna rörande emotionellt prosocialt beteende samt de från PTM (totalt 6 stycken frågor, varav 2 stycken egenkonstruerade) gav Cronbach Alpha värdet Dessa nya påståenden gav rentav ett lägre Cronbach Alpha värde än vad enbart påståendena för PTM visade. Cronbach Alpha gav följande värde på TIPI; extraversion (0.69), målmedvetenhet (0.53), vänlighet (0.36), emotionellt stabil (0.638), öppenhet (0.337). Inom PTM uppvisar Carlo och Randall (2002) i deras undersökning ett Cronbach Alpha på vardera kategori inom prosocialt beteende; publikt (4 stycken frågor, 0.78), anonymt (5 stycken frågor, 0.85), ödesdigert (3 stycken frågor, 0.63), emotionellt (4 stycken frågor, 0.75), överensstämmande (2 stycken frågor, 0.80), alturistiskt (5 stycken frågor, 0.74), (Carlo & Randall, 2002). Gosling et al (2003) visar i deras undersökning ett Cronbach Alpha värde för varje personlighetsdrag inom TIPI; extraversion (0.68), vänlighet (0.40), målmedvetenhet (0.50), emotionell stabilitet (0.73), samt öppenhet (0.45). Undersökningen var enbart standardiserad för de instruktioner som gavs, däremot hur länge vardera enkät tog att besvara, proceduren, är ovisst. Enligt Gosling et al. (2003) har även TIPI även genomgått ett test retest reliabilitet efter 6 veckor, värdet för personlighetsdragen löd; extraversion (0.77), vänlighet (0.71), målmedvetenhet (0.76), emotionellt stabil (0.70), öppenhet (0.62), samt ett totalt medelvärde 12

14 på (0.72). Hayes (2000) definierar kriterievaliditet att detta återfinns när likartade tester jämförs gentemot varandra (Hayes, 2000). Ett test-retest utfördes för BFI och FIPI med cirka 2 veckors mellanrum, samt för TIPI med en intervall på cirka 6 veckor och visar följande resultat; (Gosling et al., 2003; John & Srivastava, 1999 refererad i Gosling et al. 2003). Tabell 1. Test-tetest för BFI, FIBI, TIPI Test-retest BFI FIPI TIPI Extraversion Vänlighet Målmedvetenhet Emotionell stabilitet Öppenhet Medelvärde Etiska aspekter av undersökningen För att inrymma alla möjliga etiska problem som kan uppstå vid en undersökning har ett informationsbrev samt ett etiskt protokoll (se bilaga) utformats på förhand för att uppfylla de etiska aspekterna informationskravet, nyttjandekravet, samtyckeskravet och konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 1990;1997). Innan enkäten påbörjades fick respondenten ta del av informationsbrevet som innehåll information om undersökningens syfte samt vad resultatet skulle användas till. Däremot framgick det inom syftet endast att undersökningen handlade om socialt beteende, prosocialt beteende och personlighetsdrag nämndes inte för respondenten med beaktande till att minimera response bias, det vill säga att respondenten reviderar sina svar efter vad som anses socialt önskvärt (Hayes 2000). Det framgick inom informationen att deltagandet var frivilligt samt att respondenten när som helst kunde avbryta sin medverkan. Inom informationen framgick det att enkäten bestod av 44 stycken frågor och ungefärlig tidsåtkomst för att besvara enkäten skulle uppgå till cirka 10 minuter. Hayes (2000) samt Vetenskapsrådet (2011) menar att det är ytterst viktigt med konfidentialitet vid enkätundersökningar. Hayes (2000) menar vidare att genom att undvika öppna frågor är detta ett sätt att nå en god konfidentialitet för respondenterna, öppna frågor har därmed inte används i denna undersökning (Hayes 2000). För att säkerhetsställa anonymiteten och den tänkbara skada som kan inträffa för respondenten var enkäten webbaserad, inga specifika svar kunde spåras till respektive deltagare vilket innebär att alla deltagare förblev helt anonyma. För att anonymiteten skulle göras ännu tydligare delades länken till enkäten på olika Facebook sidor, bland annat en sida vars medlemmar uppgick över personer. Testet var även utformat så att respondenten inte ska uppfatta denne som stötande eller kränkande. För att kunna medverka i enkäten fanns det ett krav att 13

15 deltagarna var minst 16 år. Vetenskapsrådet (1990) menar att detta krävs för att delta i en enkätundersökning utan målsmans godkännande (Vetenskapsrådet, 1990). Respondenterna var tvungna att intyga att deras ålder var minst 16 år samt även ge sitt samtycke till sitt deltagande i undersökningen, dessa två frågor var obligatoriska och enkäten kunde inte påbörjas innan dessa två frågor besvarades. Resultat De index som skapades för TIPI gav följande resultat; emotionellt stabil (M= 4,99, SD= 1.32), extraversion (M= 5.03, SD= 1.51), målmedvetenhet (M= 4.94, SD= 1.32), vänlighet (M= 5.18, SD= 0.97), öppenhet (M= 5.26, SD= 1.12). Index för de olika dimensionerna av prosocialt beteende blev; anonymt (M= 2.86, SD 0.65); emotional (M=3.37, SD=0.70); ödesdiget (M= 3.44, SD= 0.71); överrenstämmande (M= 4.13, SD= 0.69); publikt (M= 1.78, SD= 0.63); alturism (M= 4.18, SD, 0.53). Generella resultatet baserat på alla deltagare och mellan TIPI och PTM återfinns korrelationer mellan; personlighetsdraget extraversion och prosociala beteendet alturism samt mellan personlighetsdraget vänlighet och emotionellt prosocialt beteende. Individer som uppgav en hög grad av personlighetsdraget öppenhet återfann en korrelation till emotionellt prosocialt beteende. Personlighetsdraget emotionell stabilitet korrelerade till det prosociala beteendet alturism. Personlighetsdraget målmedvetenhet erhöll även en korrelation till det prosociala beteendet alturism, (se tabell 2). Generella resultatet baserat på alla deltagare och mellan TIPI och PTM återfinns korrelationer mellan; TIPI extraversion och PTM alturism, TIPI vänlighet och PTM emotionellt, TIPI öppenhet och PTM emotionellt, TIPI emotionell stabilitet och PTM alturism, TIPI målmedvetenhet och PTM alturism, (se tabell 2). Korrelationer för enbart männen återfinns mellan TIPI och PTM inom; personlighetsdraget målmedvetenhet och publikt samt alturistiskt prosocialt beteende. Personlighetsdraget vänlighet erhöll en korrelation till det prosociala beteendet alturism, (se tabell 3). Korrelationer för enbart männen återfinns mellan TIPI och PTM inom; TIPI målmedvetenhet och PTM publikt, TIPI målmedvetenhet och PTM alturism, TIPI vänlighet och PTM alturism, (se tabell 3). Korrelationer för enbart kvinnor mellan TIPI och PTM inom; personlighetsdraget emotionell stabilitet och dimensionerna alturism, ödesdigert samt emotionellt prosocialt beteende. Inom kvinnorna återfanns korrelationer för personlighetdraget extraversion och 14

16 dimensionerna överensstämmande och emotionellt prosocialt beteende. Personlighetsdraget vänlighet korrelerade till emotionellt prosocialt beteende, personlighetsdraget öppenhet korrelerade till ödesdigert, emotionellt och överrenstämmande prosocialt beteende, (se tabell 4). Korrelationer för enbart kvinnor mellan TIPI och PTM återfanns inom; TIPI emotionell stabilitet och PTM alturism, TIPI emotionell stabilitet och PTM ödesdigert, TIPI emotionell stabilitet och PTM emotionellt, TIPI extraversion och PTM överensstämmande, TIPI extraversion och PTM emotionellt, TIPI vänlighet och PTM emotionellt, TIPI öppenhet och PTM ödesdigert, TIPI öppenhet och PTM emotionellt, TIPI öppenhet och PTM överrenstämmande, (se tabell 4). För övriga personlighetsdrag samt dimensioner av prosocialt beteende visar inte på några signifikanta korrelationer (NS), där p > 0.5. Inom några aspekter var p < 0.62 men större än p > 0.5 och redovisas följande; Generella resultatet (män och kvinnor) återfann korrelation mellan alturistiskt prosocialt beteende och personlighetsdraget vänlighet (Rho= 0.212,p= 0.61) och inom överrenstämmande prosocialt beteende och personlighetsdraget emotionell stabilitet (Rho= 0.212, p= 0.62). För enbart kvinnor återfanns korrelation mellan anonymt prosocialt beteende och personlighetsdraget extraversion (Rho= , p= 0.60). Övriga korrelationer erhöll ett p < 0.8. Tabell 2. Samvariationen totalt sett, alla deltagare och TIPI, PTM. TIPI PTM Korrelationskoefficient, p-värde Extraversion Anonymt Rho= , p= Extraversion Emotionellt Rho= , p= Vänlighet Emotionellt Rho= 0.269, p= Öppenhet Ödesdigert Rho= 0.249, p= Emotionell stabilitet Alturism Rho= 0.294, p= Målmedvetenhet Alturism Rho= 0.266, p= Tabell 3. Samvariationen mellan män och TIPI, PTM. TIPI PTM Korrelationskoefficient, p-värde Målmedvetenhet Publikt Rho= , p= Målmedvetenhet Alturism Rho= 0.591, p= Vänlighet Alturism Rho= 0.426, p=

17 Tabell 4. Samvariationen mellan kvinnor och TIPI, PTM. TIPI PTM Korrelationskoefficient, p-värde Emotionell stabilitet Alturism Rho= 0.338, p= Emotionell stabilitet Ödesdigert Rho= 0.295, p= Emotionell stabilitet Emotionellt Rho= 0.325, p= Extraversion Överrenstämmande Rho= 0.288, p= Extraversion Emotionellt Rho= 0.411, p= Vänlighet Emotionellt Rho= 0.335, p= Öppenhet Ödesdigert Rho= 0.335, p= Öppenhet Emotionellt Rho= 0.282, p= Öppenhet Överensstämmande Rho= 0.271, p= Diskussion Frågeställningen för denna undersökning löd: Finns det ett samband mellan självskattat prosocialt beteende och olika personlighetsdrag?. Resultatet visar att det finns någon form av samvariaton mellan alla personlighetsdrag inom TIPI; vänlighet, öppenhet, extraversion, emotionell stabilitet, målmedvetenhet och dimensionerna av PTM; ödesdigert, alturistiskt, emotionellt, överrenstämmande, publikt, anonymt prosocialt beteende. Detta resultat påvisar att nollhypotesen kan förkastas, det finns ett samband mellan prosocialt beteende och personlighetsdrag. Däremot finns det en risk att vi gör typ I fel när vi förkastar nollhypotesen på detta sätt. Hayes (2000) menar att typ I fel uppstår när man förkastar en nollhypotes, trots att det inte finns någon skillnad mellan exempelvis grupper (Hayes, 2000). I denna undersökning skulle det innebära att det inte finns en samvariation mellan specifika personlighetsdrag och olika dimensioner av prosocialt beteende. En svårighet med denna studies resultat är att tidigare nämnd forskning inte har samma definition samt fördelning av dimensioner inom prosocialt beteende, vilket gör det därför svårt att jämföra fenomenet prosocialt beteende samt personlighetsdrag med funna studier inom området. När denna undersökning även är ett så kallat icke parametriskt test, kan det inte göras några generella antaganden baserat på undersökningsresultaten. De index som framkom från TIPI inom denna undersökning, skiljer sig marginellt från de normativa värdena som Gosling et al. (2003) påvisar (Gosling et al, 2003). Trots olikheter inom populationen antyder detta att validiteten för TIPI är relativt hög inom denna undersökning. Detta resultat visar på en korrelation hos kvinnorna, mellan personlighetsdraget 16

18 öppenhet och dimensionerna emotionellt, överrenstämmande, ödesdigert prosocialt beteende. Resultatet i denna undersökning visar även att kvinnor har en korrelation mellan personlighetsdraget vänlighet och dimensionen emotionellt prosocialt beteende, samt även inom personlighetsdraget extraversion och dimensionerna emotionellt, överrenstämmande prosocialt beteende. Hittills stämmer detta resultat överens med Claxton-Oldfield och Banzen s (2010) undersökning angående kvinnliga volontärer och The Big Five, där de fann korrelationer inom personlighetsdragen öppenhet, vänlighet, extraversion. Däremot har Claxton och Banzen (2010) operationaliserat prosocialt beteende som en enhetlig dimension, till skillnad från denna undersökning (Claxton-Oldfield och Banzen 2010). Kvinnor inom detta undersökningsresultat visar även på en korrelation mellan personlighetsdraget emotionell stabilitet och alturistiskt, ödesdigert, emotionellt prosocialt beteende, detta resultat strider mot Claxton-Oldfield och Banzen s (2010) resultat, där kvinnor med prosocialt beteende erhöll en lägre grad av personlighetsdraget emotionell stabilitet (Claxton-Oldfield & Banzen, 2010). Det kan anses förvånande att Claxton-Oldfield och Banzen (2010) påvisar en lägre grad av personlighetsdraget emotionell stabilitet inom prosocialt beteende, när en längre period av volontärsarbete (M= 5.1 år) kan tänkas skapa en högre toleransnivå för emotionell instabilitet. Carlo et al. (2005) påvisade ett resultat där personlighetsdragen vänlighet och extraversion korrelerade till prosocialt beteende (Carlo et al. 2005). Dock avses Carlo et al. s (2005) operationalisering av prosocialt beteende som förhållandet till påbörjat eller påtänkt volontärsarbete samt förhållandet till prosociala värdemotiv som Carlo et al (2005) menar att Batson, (1999); Eisenberg & Fabes, (1998); Staub, (1978), relaterade till alturism (Batson, 1999; Eisenberg & Fabes, 1998; Staub, 1978 refererad i Carlo et al. 2005). För att urskilja vilken dimension av prosocialt beteende som Carlo et al s (2005) undersökning syftar till, kan vi anta att definitionen avser till alturistiskt prosocialt beteende. Genom den specifika dimensionen alturistiskt prosocialt beteendet finner denna undersöknings generella resultat (kvinnor och män) en korrelation med personlighetsdragen emotionell stabilitet, målmedvetenhet. Däremot erhöll alturistiskt prosocialt beteende den lägsta Cronbach Alfa värdet, vilket gör att dessa korrelationer och dess validitet angående den svenska översättningen kan ifrågasättas. Eagly s (2009) resultat visade på en skillnad mellan uppvisandet av prosocialt beteende hos kvinnor och män. Prosocialt beteende hos kvinnor resulterade i känslomässigt stöd, omsorg för barn och äldre släktningar (Eagly, 2009). För att implementera detta beteende till de dimensioner som används i denna undersökning, kan det antas att kvinnor uppvisar en 17

19 större del av emotionellt prosocialt beteende vilket kan relateras till känslomässigt stöd och omsorg för barn och äldre släktningar. Denna undersöknings resultat har dock ej undersökt skillnader mellan kvinnor och män, men resultatet visar på korrelationer för kvinnor mellan emotionellt prosocialt beteende och personlighetsdragen vänlighet, öppenhet, emotionell stabilitet och extraversion (inom extraversion återfinns den starkaste korrelationen). Noterbart är att inom detta undersökningsresultat finns det ingen korrelation finns inom männens enskilda resultat mellan emotionellt prosocialt beteende och personlighetsdraget extraversion. En korrelation mellan denna dimension av prosocialt beteende och personlighetsdrag återfinns även inom det generella resultatet (kvinnor och män), på en högre signifikantnivå. Varför detta undersökningsresultat inte finner någon korrelation mellan detta personlighetsdrag och dimension av prosocialt beteende hos männen, kan detta kan bero på en skev fördelning av könen inom urvalet som påverkar resultatet, vilket även Hayes (2000) poängterar (Hayes, 2000). Emellertid finns det heller ingen information om huruvida en individ besvarat enkäten flertal gånger, vilket även detta kan ge ett missvisande resultat. Eagly s (2009) resultat påvisade att män uppvisade ett prosocialt beteende inom farliga situationer samt ingriper inom olyckor och svårigheter (Eagly, 2009). Detta beteende kan relateras till dimensionen ödesdigert prosocialt beteende, denna undersökning visar dock ingen samvariation mellan denna dimension av prosocialt beteende och något personlighetsdrag hos männen. Däremot visar denna undersökning en korrelation på totala urvalet (kvinnor och män), mellan ödesdigert prosocialt beteende och öppenhet som personlighetsdrag. Orsaken till varför detta resultat inte återfinner en korrelation för ödesdigert prosocialt beteende och personlighetsdrag hos män, kan bero på att antaganden om könsspecifika roller gradvis försvinner, detta är även något som Eagly (2009) poängterar (Eagly, 2009). Sze et al s (2012) resultat visade att emotionell empati skapar prosocialt beteende, där operationaliseringen av prosocialt beteende var ekonomisk donation (Sze et al. 2012). Denna form av prosocialt beteende kan relateras till dimensionen emotionellt prosocialt beteende. När en känslomässig situation enligt Sze et al s (2012) undersökning, väcker emotionell empati, så kan vi anta att emotionell empati kan relateras till personlighetsdraget vänlighet. Detta undersökningsresultat finner en korrelation mellan emotionellt prosocialt beteende och personlighetsdraget vänlighet dels inom det generella resultatet samt inom kvinnornas resultat, där kvinnornas korrelation är på en något högre signifikansnivå. Warden och Mackinnon s (2003) resultat visade att flickor (9-10 år) ansågs som mer prosociala än pojkar inom samma ålder samt att prosociala barn tenderade att inneha en populär status och en hög grad av empati (Warden & Mackinnon, 2003). Populär status kan 18

20 kopplas till personlighetsdraget extraversion och empati kan kopplas till personlighetsdraget vänlighet. Warden och Mackinnon (2003) resultat visade även att prosociala barn var bättre inom problemlösning (Warden & Mackinnon, 2003). Problemlösning kan kopplas till kreativitet och personlighetsdraget öppenhet. De prosociala beteendet Warden och Mackinnon (2003) syftade till kan relateras till dimensionerna överensstämmande, emotionellt, publikt, alturistiskt eller ödesdigert prosocialt beteende. Detta undersökningsresultat visar på korrelationer mellan personlighetsdraget extraversion och dimensionerna emotionellt respektive alturistiskt prosocialt beteende samt mellan personlighetsdraget vänlighet och emotionellt prosocialt beteende inom det generella resultatet (kvinnor och män). Där den starkaste korrelationen återfinns mellan personlighetsdraget extraversion och emotionellt prosocialt beteende. Inom det generella resultatet finns även korrelation mellan personlighetsdraget öppenhet och ödesdigert prosocialt beteende. Resultatet för enbart männen visar i denna undersökning en korrelation mellan personlighetsdraget vänlighet och alturistiskt prosocialt beteende. För enbart männen inom denna undersökning fanns det ingen korrelation mellan personlighetsdraget extraversion och någon dimension av prosocialt beteende. Resultatet för enbart kvinnor påvisade en korrelation mellan personlighetsdraget extraversion och dimensionerna emotionellt samt överrenstämmande prosocialt beteende. Resultatet för enbart kvinnorna visade även en korrelation mellan personlighetsdraget vänlighet och emotionellt prosocialt beteende. Vidare visar detta undersökningsresultat korrelationer hos kvinnor, mellan personlighetsdraget öppenhet och ödesdigert, överrenstämmande och emotionellt prosocialt beteende. Warden och Mackinnon (2003) påvisade även att pojkar (9-10 år) ansågs i högre grad som mobbare eller offer för mobbning, för att detta även ska vara gällande inom denna undersökning innebär det att männens resultat skulle indikera på en negativ korrelation beträffande personlighetsdraget extraversion och någon dimension av prosocialt beteende, någon sådan korrelation återfinns inte i denna undersökning. De betydligt fler korrelationer som detta undersökningsresultat finner hos kvinnorna inom specifika personlighetsdrag och dimensioner av prosocialt beteende, indikerar inte i denna undersökning på att kvinnor är mer prosociala än män, trots att Warden och Mackinnon s (2003) resultat visade på detta (Warden & Mackinnon, 2003). För att kunna utsäga sig om detta påstående, angående vilket kön som är mer prosocialt, hade denna undersökning krävt ett Mann-Whitney U-test eller T-test (Hayes, 2000). Dessa olika korrelationer för kvinnor och män inom personlighetsdrag och prosocialt beteende inom denna undersökning, kan som tidigare nämnt bero på den skeva fördelningen av könen inom 19

21 urvalet. Yterliggare en orsak till varför korrelationerna inom detta resultat är fördelade på olika sätt hos kvinnor och män, kan även bero på socialt önskvärda svar inom den aspekten att individen har svarat utefter vad som anses lämpligt enligt en ålderdomlig syn på vad könsspecifikt beteende är. En utomstående faktor som kan ha påverkat undersökningsresultat är att enkäten distribuerades vid högtiden jul. Det kan tänkas att julens haft ett sådant inflytande att individer självskattar sig själv i högre grad som prosociala. Samt uttrycket Jul glädjens tid kan även påverkat individens syn på dennes attityd gentemot sig själv. Generellt sett angående denna undersökning går det dock att diskutera huruvida den svenska översättningen av påståendena rörande alturistiskt, publikt, ödesdigert och anonymt prosocialt beteende är korrekta och likvärdiga med det ursprungliga PTM, när de svenska indexen på dessa dimensioner fick ett relativt lågt Cronbach Alpha värde (0.510, 0.654, 0.632, 0.656). Dessa låga värden påverkar reliabiliteten och översättningen av PTM påverkar validiteten inom denna undersökning negativt samt kan innebära att den svenska versionen av PTM inte fångar fenomenen alturistiskt, publikt, ödesdigert samt anonymt prosocialt beteende på samma sätt som Carlo och Randall s (2003) ursprungliga PTM gör. Kommande undersökningar inom detta område bör på ett bättre sätt säkerhetsställa att respondenterna uppfyller ålderskravet på 16 år, vilket det är tveksamt om tillgänglighetsurvalet inom denna undersökning uppfyllt. Kommande undersökningar bör fokusera på ett urval som anses representativt för populationen, webbaserade enkäter kan medföra risken att enbart individer som finner intresse för socialt beteende blir dess respondenter, vilket kan medföra att en andel av populationen inte blir representativ. För framtida forskning bör det ske en vidare sammanställning av de olika dimensionerna av prosocialt beteende samt vad dessa inrymmer, så att dessa lättare kan jämföras med tidigare forskning, även om den forskningen inte använd sig av de olika dimensionerna inom PTM. Detta undersökningsresultat visar att det finns en samvariation mellan personlighetsdrag och självskattat prosocialt beteende. De olika personlighetsdragen samt dimensionerna av prosocialt beteende är återfinns på olika sätt hos männen och kvinnorna, vilket även tidigare forskning yrkar på. Detta kan tyda på att vissa personlighetsdrag tenderar att vara mer representerade hos det ena könet, där personlighetsdrag kan leda till en viss dimension av självskattat prosocialt beteende, detta betyder däremot inte att prosocialt beteende i sin helhet är mer eller mindre förekommande hos något av könen. Huruvida personlighetsdrag är en utlösande faktor för uppvisat prosocialt beteende är fortfarande ett mysterium vilket möjligtvis kan lösas genom observationer och olika varianter av experiment. 20

22 För att summera denna undersökning går det att urskilja att respektive personlighetsdrag korrelerar till olika dimensioner av prosocialt beteende; personlighetsdraget extraversion med anonymt, emotionellt och överrenstämmande prosocialt beteende, personlighetsdraget vänlighet med emotionellt och alturistiskt prosocialt beteende. Personlighetsdraget öppenhet med ödesdigert, emotionellt och överrenstämmande prosocialt beteende, personlighetsdraget målmedvetenhet med alturistiskt samt publikt prosocialt beteende, personlighetsdraget emotionell stabilitet till alturistiskt, ödesdigert samt emotionellt prosocialt beteende. 21