Enkätresultaten 2014/ Elever i fritidshem Grundskoleförvaltningen

Transkript

1 Enkätresultaten 2014/ Elever i fritidshem Grundskoleförvaltningen Foto: Stig-Åke Jönsson, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: April Eric Grundström och Janette Borg Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

2 Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Inledning... 4 Om fritidshem... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 5 Uppföljning av mål... 5 Disposition... 5 Metod och material... 6 Enkätens målgrupp... 6 Enkätens utformning... 6 Datainsamling... 6 Svarsfrekvens... 7 Rapportens upplägg... 7 Enkätresultaten 2014/ A. Lärande i fritidshemmet... 9 B. Skapande och rörelse (ledd av vuxna) C. Fritidshemmet och omvärlden D. Samspel mellan elever och vuxna E. Elevinflytande i fritidshemmet F. Trygg i fritidshemmet G. Innemiljö H. Utemiljö I. Nöjd med sitt fritidshem Bilaga 1. Formulär - enkäten för elever i fritidshem

3 Sammanfattande analys I denna rapport redovisas resultaten från enkäten för eleverna i fritidshem 2014/2015. Syftet med enkäten är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i fridshemmen upplever sin lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sitt fritidshem som helhet. Syftet är även att ge verksamheten bättre underlag för ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten. I detta kapitel sammanfattas, analyseras och kommenteras övergripande de viktigaste resultaten från rapporten. De flesta eleverna i Malmös fritidshem förefaller trivas Eleverna är i stor utsträckning positiva till sitt fritidshem beträffande de flesta huvudfrågeområdena. Särskilt positiva är eleverna på frågorna om trygghet, inflytande, innemiljö och samspelet mellan eleverna och vuxna samt den övergripande frågan om hur nöjd man är med sitt fritidshem som helhet. Eleverna är vidare i högre utsträckning positiva till sitt fritidshem än sin skola vid jämförelse av de frågor som kan likställas mellan enkäten och enkäten för de yngre eleverna i grundskolan. Mellan fritidshemmen kan andelen positiva svar skilja mellan procentenheter per huvudfrågeområde. Mellan könen är pojkarna i en högre uträckning än flickorna positiva till utemiljön och sitt fritidshem som helhet. Att så många elever trivs i fritidshemmet beror troligen på ett flertal faktorer, bland annat att vistelsetiden anpassas och bestäms av familjens behov. En ytterligare förklaring kan vara att det är mer rekreation i fritidshemmet, exempelvis diverse aktiviteter i samband med loven (idrottsturneringar, badutflykter och dylikt), än i skolan. Samtidigt som uppemot 90 procent av eleverna svarar positivt på frågorna om tryggheten i fritidshemmet är fler än var tionde elev inte positiv vilket inte är förenligt med att alla elever ska känna sig trygga. Resultatet från elevenkäten visar på ett samband mellan att eleverna är positiva på frågorna om samspelet mellan elever och vuxna och upplevd trygghet. Ett tydligt arbete i fritidshemmet kring samspelet mellan elever och vuxna kan främja lika rättigheter samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det kan vara orsaken till sambandet. Ungefär hälften av eleverna som inte känner sig trygga i fritidshemmet svarar emellertid även negativt på frågan om de känner sig trygg i skolan. I dessa fall ligger inte ansvaret enbart på fritidshemmet utan hela skolan. Lärandet i fritidshemmet är ett utvecklingsområde Eleverna är generellt positiva när det gäller samtliga huvudfrågeområden. Fritidshemmet och omvärlden, Skapande och rörelse och Lärande i fritidshemmet är de huvudfrågeområden där inte lika många elever är positiva. I den nya skollagen har fritidshemmet fått ett tydligare uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande. Alla tre huvudfrågeområdena knyter an till detta uppdrag och således får lärandet i fritidshemmet ses som ett utvecklingsområde. Att den pedagogiska behörigheten är låg bland personalen kan vara en bidragande faktor till detta. En ytterligare aspekt kan vara att de nya allmänna råden för fritidshemmet inte ännu fullt ut implementerats. Det är samtidigt viktigt att ha i åtanke att lärandet i fritidshemmet skiljer sig från lärandet på skoltid. Det kan göra det svårt för eleverna att identifiera lärsituationer i fritidshemmet och således ha betydelse för hur eleverna besvarar den typen av frågor. Att många elever inte heller upplever att det finns ställen i fritidshemmet där de kan sitta i lugn och ro när de vill får anses utgöra ytterligare en komplicerande faktor i lärandehänseende. I grundskoleförvaltningens Utredning fritidshem (GRF ) framgår att elevökningarna i Malmö har haft en negativ betydelse för fritidshemmen då lokalerna i en stor utsträckning prioriterats för skolan. Det har gjort att lokalen ofta är elevernas klassrum. 3

4 Inledning Om fritidshem Fritidshemmet är en del av skolväsendet och verksamheten regleras i skollagen. Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och i de särskilda utbildningsformer som skolplikten kan fullgöras i. Fritidshemmet ska enligt skollagen stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska vidare främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Vid sidan av skollagen är läroplanen det viktigaste styrdokumentet för fritidshemmet. Fritidshemmet ska tillämpa del 1 och 2 av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Det finns även allmänna råd för fritidshem som ska betraktas som stöd och vägledning i arbetet med att planera en fritidshemsverksamhet som utgår ifrån skollagen och läroplanen, vars syfte är att bidra till att fler elever når målen. De allmänna råden behandlar förutsättningarna för arbetet i fritidshemmet, rektorns pedagogiska ledarskap, lärande i fritidshemmet och samverkan med hemmet. Ungefär elever i årskurs F-6 går i fritidshem i Malmös kommunala skolor. Verksamheten är därmed större än gymnasieskolan till antalet elever. Andelen elever i årskurs F-3 som går i fritidshem är ungefär 8 av 10 elever. Motsvarande andel när det gäller årskurs 4-6 är cirka 1 av 3 elever har grundskoleförvaltningen genomfört en utredning av fritidshemmet i Malmö och tagit fram en utvecklingsplan (GRF ). I utredningen framgår bland annat att det finns utvecklingsbehov kring fritidshemmen i Malmö och att kvalitetsskillnaderna varierar och därmed utvecklingsbehoven. Den 8 april 2015 gick Skolverket ut med ett pressmeddelande - Utvecklingen i fritidshemmen måste vändas - där bland annat följande framgår: Den genomsnittliga elevgruppen i fritidshemmen har växt från 31 elever 2004 till 41,1 elever Under samma tidsperiod har personaltätheten försämrats. Antalet elever per personal har ökat från 10,8 till 13,1. Statistiken visar också att personalens utbildningsnivå sjunker. Idag har 51 procent av personalen pedagogisk högskoleutbildning var motsvarande siffra 58 procent. Malmö stad har enligt Skolverkets statistik en lägre personaltäthet och pedagogisk behörighet bland personalen än riket och fler elever per avdelning än riket. Bakgrund Det har tidigare inte funnits någon enkät för eleverna i fritidshem i Malmö. Den nyligen bildade grundskoleförvaltningen har därför valt att utforma en elevenkät om fritidshem. I år har den tidigare enkäten för eleverna i grundskolan utformats i två enkäter, en för elever i årskurs 7 och 9 och en för elever i årskurs 3 och 5. När det gäller enkäten för de yngre eleverna har många frågor om skolan tagits bort för att göra plats för andra frågor om fritidshemmet. Eleverna som uppgett i undersökningen att de går i fritidshem har fått besvara denna frågedel. Till enkätens utformning och till viss del när det gäller frågorna ligger elevenkäten för grundskolan, och således i förlängningen Skolinspektionens elevenkät, till grund för enkäten för elever i fritidshem. Frågorna i enkäterna inriktar sig bland annat på hur eleverna i fridshemmen upplever 4

5 sin lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sitt fritidshem som helhet. Forskare med stor erfarenhet av enkäter har deltagit i arbetet och lämnat synpunkter på frågor, språk och svarsskala. Även pedagoger och andra enkätkunniga har varit involverade i arbetet. Enkäterna har även testats på elever på två skolor i kommunen och relevanta justeringar gjordes efter deras synpunkter. Syfte Syftet med en elevenkät om fritidshem är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i fridshemmen upplever sin lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sitt fritidshem som helhet. Syftet är även att ge verksamheten bättre underlag för ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten. Uppföljning av mål Undersökningen ger de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten på sin skola. Mycket av resultaten som avhandlas i rapporten har delgetts skolorna ett par veckor efter enkätperiodens slut i form av statistiska sammanställningar. Skolorna har kunnat använda materialet för att analysera sina resultat och besluta om insatser. I skolornas dokumentation av sitt kvalitetsarbete framkommer att man ofta använder enkätsvar som underlag för förbättringsinsatser. Därutöver kommer grundskoleförvaltningen följa upp varje skolas resultat bland annat i samband med höstens kvalitetsdialoger mellan rektor och utbildningschef. Denna aktuella enkät och dess resultat ger också ett underlag för att bedöma huruvida de nationella och kommunala målen uppfylls. Undersökningen ger stöd till de förtroendevalda när de ska bedöma delar av måluppfyllelsen och fatta beslut om åtgärder och prioriteringar. Grundskolenämnden i Malmö har beslutat om följande nämndsmål direkt riktade mot skolan: 1. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet) 2. Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse) Därutöver har nämnden ytterligare mål riktade till förvaltningen (se nämndsbudget 2015). Disposition I nästföljande kapitel kommer bland annat undersökningens genomförande, svarsfrekvens och denna rapports upplägg att avhandlas. Därefter följer rapportens resultatkapitel. Rapportens huvudslutsatser redogörs under Sammanfattande analys. 5

6 Metod och material Enkätens målgrupp Enkäten för eleverna i fritidshem har riktat sig till samtliga elever i årskurs 3 (cirka 2600 elever) och 5 (2300) i Malmö stad. Eleverna har först besvarat en frågedel om skolan och därefter, efter att ha uppgett på en fråga om de går i fritidshem, fått besvara en ytterligare frågedel om fritidshem. Enkätens utformning När det gäller enkäten för fritidshem är 21 av 23 frågor påståenden indelade i huvudfrågeområden med tre frågor per huvudfrågeområde. Avslutningsvis ställs två enskilda frågor där eleverna får 1) gradera hur nöjd han/hon är med sitt fritidshem, och 2) ge eventuella idéer och förslag i fritext till sin rektor som kan förbättra den enskilda skolans fritidshemsverksamhet. Fritextsvaren från denna sistnämnda fråga har varken sammanställts eller analyserats av grundskoleförvaltningen då den enbart är tänkt att vara av intresse för den berörda rektorn och redovisas sålunda inte i denna rapport. Svarsskalan för frågorna är följande: 1. Stämmer helt 2. Stämmer ganska bra 3. Stämmer ganska dåligt 4. Stämmer inte alls 5. Vet inte Svarsskalan för den efterföljande frågan är 1-10 där 1 är inte alls nöjd och 10 är jättenöjd. Enkätformuläret återfinns som bilaga i slutet av rapporten. Sju frågor om skolan som de yngre eleverna besvarar är snarlika och således jämförbara med frågorna om fritidshem. Datainsamling Ett webbaserat enkät- och analysverktyg, EsMaker, har använts vid genomförandet av den aktuella undersökningen. Enkäten skickades via ett e-postmeddelande till samtliga elever i målgruppen. Den enskilde eleven har antingen besvarat enkäten på eget initiativ, efter uppmaning av lärare eller så har eleverna i respektive undervisningsgrupp besvarat enkäten vid ett gemensamt tillfälle. Elevförteckningar har hämtats från elevsystemet EXTENS, där eleverna i Malmös kommunala skolor finns registrerade med aktuella uppgifter om bland annat skoltillhörighet, kön, årskurs och e-postadress (från det pedagogiska nätet Malmö Apps (MaApps)). Personuppgiftslagens (PUL) krav om behandling av elevuppgifter är uppfyllt genom en tidigare generell anmälan om att upprätta en respondentdatabas för den pedagogiska verksamheten. 6

7 Information och kommunikation kring undersökningen har skett genom de reguljära kanaler som finns inom Malmö stads organisation för skolan. Påminnelser har också skickats till såväl skolorna som eleverna. Grundskoledirektören, utbildningscheferna och rektorerna har fortlöpande uppdaterats om den aktuella svarsfrekvensen på skol- och kommunnivå under undersökningsperioden. Svarsfrekvens Av de knappt 5000 elever som besvarat enkäten för de yngre eleverna i grundskolan var det 50 procent av eleverna som besvarade fritidshemsdelen, vilket sammanlagt överensstämmer väl med andelen elever i de två årskurserna som går i fritidshem (ungefär 8 av 10 elever i årskurs 3 och cirka 3 av 10 elever i årskurs 5 går i fritidshem). Inga signifikanta skillnader har noterats mellan könen i detta hänseende. Ytterligare information om svarsfrekvensen går att läsa i rapporten Enkätresultaten 2014/ Elever i grundskolan. Rapportens upplägg Enkäten handlar som nämnts om hur eleverna i fridshemmen upplever sin lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sitt fritidshem som helhet. Frågorna indelas i 8 (+1) huvudfrågeområden. Enkätresultaten redovisas per huvudfrågeområde under följande avsnitt: A. Lärande i fritidshemmet B. Skapande och rörelse (ledd av vuxna) C. Fritidshemmet och omvärlden D. Samspel mellan elever och vuxna E. Elevinflytande i fritidshemmet F. Trygg i fritidshemmet G. Innemiljö H. Utemiljö I. Nöjd med sitt fritidshem Utgångspunkt är huvudfrågeområdenas samt Nöjd med sitt fritidshem -frågans resultat på kommunnivå men intressanta resultat och/eller utmärkande skillnader utifrån/mellan frågorna, fritidshemmen, könen, årskurserna samt tidigare års resultat kommer också att uppmärksammas. Den sista frågan i enkäten, som ordagrant lyder: Om du tänker på ditt fritidshem som helhet, hur nöjd är du då? (1 är inte alls nöjd och 10 är jättenöjd) är en modifierad version från en fråga som fram till 2014 förekommit i Sveriges kommuner och landstings skolenkät Om du tänker på din skola i sin helhet, hur nöjd är du då? som då användes av flera kommuner vilket möjliggjorde jämförelser. Frågan fyller en viktig funktion som den enda frågan i enkäten som ger en bild av elevernas helhetsomdöme om Malmös fritidshem. Resultatet från frågan går även att jämföra med motsvarande fråga eleverna besvarat om vad de tycker om sin skola som helhet. Svaren på frågan kommer att redovisas grupperade med 1 och 2 som väldigt negativa svar, 3 och 4 som ganska negativa svar, 7-8 som ganska positiva resultat och 9-10 som väldigt positiva svar. 5 och 6 betraktas som varken positiva eller negativa svar. 7

8 När det gäller de övriga frågorna betraktas Stämmer helt som väldigt positiva svar, Stämmer ganska bra som ganska positiva svar, Stämmer ganska dåligt som ganska negativa svar och Stämmer inte alls som väldigt negativa svar. 8

9 Enkätresultaten 2014/2015 Genomgående är andelen elever som är positiva högre i årskurs 3 än i årskurs 5. Vanligtvis är också resultatskillnaderna mellan pojkarna och flickorna försumbara. Avvikelser från detta generella mönster kommer att nämnas under redovisningen för respektive huvudfrågeområde. Eftersom det inte finns några sådana avvikelser beträffande årskurs kommer rubriken vid dessa tillfällen vara Skillnader mellan könen. Skillnader mellan könen på fritidshemnivå kommer nämnas om differensen är över 25 procentenheter. Vid de tillfällen då det bedöms motiverat kommer avsnitten att avslutas med en kommentar. A. Lärande i fritidshemmet Skollagen anger att fritidshemmet ska komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och i de särskilda utbildningsformer som skolplikten kan fullgöras i samt stimulera elevernas utveckling och lärande och härutöver erbjuda en meningsfull fritid och rekreation. 66 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Lärande i fritidshemmet medan ungefär 20 procent är negativa. Flest elever svarar positivt på frågan om de i fritidshemmet får lära sig hur de kan lösa konflikter. Lägst andel positiva svar erhåller frågan om de i fritidshemmet lär sig saker som de kan använda sig av i sitt skolarbete. Diagram 1. Lärande i fritidshemmet svarsfördelning per fråga (%) % 12% 11% 7% 11% 13% 11% 12% 14% 34% 31% 37% 2 23% 35% 37% På fritids lär jag mig saker som jag kan använda mig av i mitt skolarbete På fritids pratar vi om att man kan tycka olika På fritids lär vi oss hur vi kan lösa konflikter A. Lärande i fritidshemmet Resultatskillnader mellan fritidshemmen Mellan fritidshemmen i kommunen är differensen cirka 45 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från strax över 90 procent ned till knappt 45 procent. 9

10 Diagram 2. Lärande i fritidshemmet - spridning mellan fritidshemmen (%) På fyra fritidshem skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. Det varierar mellan dessa fritidshem huruvida det är pojkarna eller flickorna som i en högre utsträckning är positiva. Kommentar Lärande i fritidshemmet är det huvudfrågeområde som har lägst andel positiva svar jämfört med övriga huvudfrågeområden. Det är även det huvudfrågeområde som har störst spridning mellan fritidshemmen där skillnaden uppgår till omkring 45 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna. I grundskoleförvaltningens Utredning fritidshem (GRF ) framgår att kunskapen om fritidshemmets uppdrag varierar på olika nivåer och att det inte är ovanligt att rektorer uttrycker att de upplever sig sakna tillräcklig kunskap om fritidshemmets verksamhet och önskar möjlighet att fokusera mer på fritidshemsutveckling. Att den pedagogiska behörigheten är låg bland personalen kan vara en ytterligare faktor. Det kan även vara svårt för en elev att identifiera lärsituationer i fritidshemmet jämfört med de lärsituationer som finns på skoltid. Det är några möjliga förklaringar till spridningen och de förhållandevis låga resultaten när det gäller Lärande i fritidshemmet. 10

11 B. Skapande och rörelse (ledd av vuxna) Utbildningen i fritidshemmet är en läroplansstyrd verksamhet. Av läroplanen framgår det att fritidshemmet ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. 74 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Skapande och rörelser (ledd av vuxna) medan 17 procent är negativa. Flest elever svarar positivt på frågan om de vuxna i fritidshemmet leder aktiviteter kring att skapa, måla och pyssla. Lägst andel positiva svar erhåller frågan om de vuxna i fritidshemmet leder aktiviteter kring, teater, uppträdanden och lekar. Diagram 3. Skapande och rörelse - svarsfördelning per fråga (%) % 2% 4% 25% 13% 9% 12% 14% % 31% 38% 32% 31% De vuxna på fritids leder aktiviteter kring att skapa, måla och pyssla De vuxna på fritids leder aktiviteter kring musik, dans och rörelse B. Skapande och rörelse (ledd av vuxna) De vuxna på fritids leder aktiviteter kring teater, uppträdanden och lekar Resultatskillnader mellan fritidshemmen Mellan fritidshemmen i kommunen är differensen cirka 35 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från 90 procent ned till dryga 55 procent. 11

12 Diagram 4. Skapande och rörelse - spridning mellan fritidshemmen (%) På ett fritidshem skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. Det är pojkarna på detta fritidshem som i en högre utsträckning är positiva. Kommentar En stor andel av eleverna i fritidshemmet upplever att de vuxna leder aktiviteter kring att skapa, måla och pyssla. Resultaten på de övriga frågorna antyder att de vuxna inte leder de andra aktiviteterna i samma utsträckning. 12

13 C. Fritidshemmet och omvärlden I läroplanen anges att alla som arbetar i fritidshemmet ska verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter som kan berika lärmiljön och bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av social eller kulturell bakgrund. 71 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Fritidshemmet och omvärlden medan 17 procent är negativa. Frågorna Vi gör utflykter och besöker olika ställen med fritids (till exempel på loven) och Vi går ut i närområdet med fritids (till exempel ut i naturen eller till lekplatser) erhåller ungefär lika många positiva svar. Lägst andel positiva svar erhåller frågan om eleven genom fritidshemmet har fått nya fritidsintressen. Diagram 5. Fritidshemmet och omvärlden - svarsfördelning per fråga (%) % 5% 6% 9% 7% 12% 11% 6 26% 29% 2 47% 43% 39% Vi gör utflykter och besöker olika ställen med fritids (till exempel på loven) Vi går ut i närområdet med fritids (till exempel ut i naturen eller till lekplatser) C. Fritidshemmet och omvärlden Genom fritids har jag fått nya fritidsintressen Resultatskillnader mellan fritidshemmen Spridningen mellan fritidshemmen i kommunen är cirka 35 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från 90 procent ned till runt 55 procent. Ett fritidshem utmärker sig med en betydligt lägre andel positiva svar. 13

14 Diagram 6. Fritidshemmet och omvärlden - spridning mellan fritidshemmen (%) På två fritidshem skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. Det är flickorna på dessa två fritidshem som i en högre utsträckning är positiva. Kommentar Förutsättningar för fritidshemmen att kunna genomföra aktiviteter med en större tidsåtgång en vanlig skoldag är begränsade. Det är inte särskilt lång tid som hela elevgruppen är samlad och personalen måste hålla eleverna i skolans närhet för att föräldrarna ska kunna hämta eleven, ibland ganska tidigt på eftermiddagen. Om elevernas skoldagar inte är synkroniserade försvåras förutsättningarna ytterligare. I ljuset av detta är 71 procent positiva elever på frågorna om Fritidshemmet och omvärlden en förhållandevis hög andel. 14

15 D. Samspel mellan elever och vuxna Enligt skollagen ska fritidshemmet främja elevernas möjlighet till allsidiga kontakter och social gemenskap. 90 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Samspel mellan elever och vuxna. Det är det huvudfrågeområde med högst andel positiva svar från eleverna i fritidshemmet. Endast 7 procent är negativa. Flest elever svarar positivt på frågan om de i fritidshemmet har kompisar. Diagram 7. Samspel mellan elever och vuxna - svarsfördelning per fråga (%) % 1% 15% 5% 3% 3% 2% 6% 5% 28% 29% 59% 6 På fritids har jag kompisar På fritids ser de vuxna till att alla får vara med och leka På fritids kan jag få hjälp av en vuxen när jag behöver det D. Samspel mellan elever och vuxna Resultatskillnader mellan fritidshemmen Mellan fritidshemmen i kommunen är differensen cirka 20 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna. Ett fritidshem utmärker sig med 100 procent positiva svar på alla tre frågor. 15

16 Diagram 8. Samspel mellan elever och vuxna - spridning mellan fritidshemmen (%) På ett fritidshem skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. Det är pojkarna på detta fritidshem som i en högre utsträckning är positiva. Kommentar Samspel mellan elever och vuxna är det huvudfrågeområde med högst andel positiva svar jämför med övriga huvudfrågeområden. Samtidigt är det minst spridning mellan fritidshemmen. I och med att bemanningen i fritidshemmen är lägre och grupperna är större i Malmö i jämförelse med i riket får det anses vara ett positivt resultat då Skolverket tydligt signalerat att motsvarande uppgifter på riksplanet måste förbättras (se inledningskapitlet i denna rapport). Resultaten från elevenkäten visar på ett samband mellan att eleverna är positiva på frågorna om samspelet mellan elever och vuxna och upplevd trygghet. 16

17 E. Elevinflytande i fritidshemmet Alla som arbetar i fritidshemmet ska främja elevers förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska miljön. Personalen ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete, svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. 79 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Elevinflytande i fritidshemmet medan 12 procent är negativa. Flest elever svarar positivt på frågan om de vuxna i fritidshemmet lyssnar på vad de tycker. Lägst andel positiva svar erhåller frågan om eleverna i fritidshemmet får vara med och påverka vilka aktiviteter de ska göra. Diagram 9. Elevinflytande i fritidshemmet - svarsfördelning per fråga (%) % 11% 6% 4% 6% 4% 7% 6% 27% 33% 38% 2 35% 53% 51% På fritids får jag vara med och påverka vilka aktiviteter vi ska göra På fritids får pojkar och flickor vara med och påverka vilka aktiviteter vi ska göra lika mycket På fritids lyssnar de vuxna på vad jag tycker E. Elevinflytande i fritidshemmet Resultatskillnader mellan fritidshemmen Mellan fritidshemmen i kommunen är differensen cirka 25 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från strax över 90 procent ned till 65 procent. 17

18 Diagram 10. Elevinflytande i fritidshemmet - spridning mellan fritidshemmen (%) På två fritidshem skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. Det varierar mellan dessa fritidshem huruvida det är pojkarna eller flickorna som i en högre utsträckning är positiva. Kommentar Resultaten från elevenkäten om fritidshemmet visar att en högre andel av eleverna i årskurs 3 och 5 är positiva till elevinflytandet i fritidshemmet än i skolan (se Enkätresultaten 2014/ Elever i grundskolan). 18

19 F. Trygg i fritidshemmet Av skollagen framgår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en fritidshemsmiljö som präglas av trygghet och studiero. Fritidshemmet ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. All personal i fritidshemmet ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. 87 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Trygg i fritidshemmet medan 8 procent är negativa. Ungefär lika många elever är positiva på alla tre frågor. Diagram 11. Trygg i fritidshemmet - svarsfördelning per fråga (%) % 6% 3% 3% 3% 3% 4% 5% 5% 7 23% 26% 24% % 6 64% Jag vet vem jag kan prata med om någon har De vuxna på fritids reagerar om de får reda på varit elak mot en elev på fritids att någon varit elak mot en elev F. Trygg i fritidshemmet Jag känner mig trygg på fritids Resultatskillnader mellan fritidshemmen Differensen mellan fritidshemmen i kommunen är omkring 30 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna. På fyra fritidshem är eleverna 100 procent positiva på alla tre frågor. Däremot utmärker sig lika många fritidshem med endast ungefär 70 procent positiva elever. 19

20 Diagram 12. Trygg i fritidshemmet - spridning mellan fritidshemmen (%) På ett fritidshem skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. Det är pojkarna på detta fritidshem som i en högre utsträckning är positiva. Kommentar Trygg i fritidshemmet är ett av huvudfrågeområdena som fått flest positiva svar, nästan 90 procent. Resultaten från elevenkäten visar på ett samband mellan att eleverna är positiva på frågorna om samspelet mellan elever och vuxna och upplevd trygghet. Ett tydligt arbete i fritidshemmet kring samspelet mellan elever och vuxna kan främja lika rättigheter samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det kan vara orsaken till sambandet. Ungefär hälften av eleverna som inte känner sig trygga i fritidshemmet svarar emellertid även negativt på frågan om de känner sig trygg i skolan. I dessa fall ligger inte ansvaret enbart på fritidshemmet utan hela skolan. Resultaten från elevenkäten om fritidshemmet visar att en högre andel av eleverna i årskurs 3 och 5 är positiva till tryggheten i fritidshemmet än i skolan (se Enkätresultaten 2014/ Elever i grundskolan). 20

21 G. Innemiljö Av läroplanen framgår att lokalernas storlek och utformning, faktorer såsom luft, ljud och ljus samt valen av material behöver vara sådana att personalen i fritidshemmet kan bedriva en god pedagogisk verksamhet i en säker och hälsosam miljö. Fritidshemmets lokaler ska ge utrymme för olika typer av verksamhet, såväl livliga aktiviteter som lugnare och mer rofyllda, i både större och mindre grupper. Det är viktigt att det finns naturliga avgränsade platser i fritidshemmet där eleven kan vila, sitta och prata eller läsa och där ljudnivån kan hållas låg. 80 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Innemiljö medan 14 procent är negativa. Flest elever svarar positivt på frågan om det finns material inomhus i fritidshemmet som de tycker är kul att använda. Lägst andel positiva svar erhåller frågan om det i fritidshemmet finns ställen där eleverna kan sitta i lugn och ro när de vill. Diagram 13. Innemiljö - svarsfördelning per fråga (%) % 5% 6% 3% 4% 11% 5% 6% 13% 32% 28% 34% 2 38% 59% På fritids finns det ställen där jag kan sitta i lugn och ro när jag vill Det finns material inomhus på fritids som jag tycker är kul att använda Jag tycker att innemiljön på fritids är bra G. Innemiljö Resultatskillnader mellan fritidshemmen Mellan fritidshemmen i kommunen är differensen cirka 30 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från strax över 90 procent ned till knappt 60 procent. 21

22 Diagram 14. Innemiljö - spridning mellan fritidshemmen (%) Kommentar Det föreligger en tydlig skillnad i andelen positiva svar på frågan På fritids finns det ställen där jag kan sitta i lugn och ro när jag vill i jämförelse med de andra två frågorna. I grundskoleförvaltningens Utredning fritidshem (GRF ) framgår att elevökningarna i Malmö har haft en negativ betydelse för fritidshemmets lokaler då det har inneburit att lokalen numera ofta är elevernas klassrum. Det kan tänkas vara förklaringen till att eleverna inte är positiva i samma utsträckning beträffande den frågan. 22

23 H. Utemiljö Av läroplanen framgår att eleverna även behöver tillgång till en utemiljö som ger utrymme för olika aktiviteter, lek och rörelser. En god pedagogisk miljö väcker elevernas nyfikenhet, intresse och lust att lära. 73 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Utemiljö medan drygt var femte elev är negativ. Flest elever svarar positivt på frågan Jag tycker att utemiljön på fritids är bra. Lägst andel positiva svar erhåller frågan På fritids tycker jag om att vara utomhus. Diagram 15. Utemiljö - svarsfördelning per fråga (%) % 5% 8% 8% 14% 5% 11% 8% 14% 6 32% 36% 35% 2 42% 32% 43% Det finns material utomhus på fritids som jag tycker är kul att använda På fritids tycker jag om att vara utomhus Jag tycker att utemiljön på fritids är bra H. Utemiljö Skillnader mellan könen Noterbart är att pojkarna i en något högre utsträckning än flickorna är positiva till utemiljön i fritidshemmet. Resultatskillnader mellan fritidshemmen Mellan fritidshemmen i kommunen är differensen omkring 35 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från 90 procent ned till knappt 55 procent. 23

24 Diagram 16. Utemiljö - spridning mellan fritidshemmen (%) På fem fritidshem skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. Det är i huvudsak pojkarna på dessa fritidshem som i en högre utsträckning är positiva. Kommentar En möjlig förklaring till skillnaderna mellan pojkarna och flickorna när det gäller utemiljön kan vara att utbudet av vad som finns att göra utomhus i fritidshemmet ofta är begränsat och vanligtvis möjliggör aktiviteter som generellt pojkar i en högre utsträckning än flickor finner tilltalande. Det kan ha betydelse för skillnaderna mellan könen när det gäller utemiljön. Eleverna förefaller vidare uppleva utemiljön väldigt olika mellan fritidshemmen vilket kan bero på att omgivningen som finns runt skolorna och fritidshemmen varierar stort i Malmö. 24

25 I. Nöjd med sitt fritidshem 77 procent av kommunens elever anger positiva svar på frågan Om du tänker på ditt fritidshem som helhet, hur nöjd är du då?. Endast 9 procent är negativa. Differensen mellan fritidshemmen är omkring 40 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från 100 procent ner till 60 procent. Två fritidshem har under 50 procent positiva elever. Skillnader mellan könen Noterbart är även att pojkarna i en något högre utsträckning än flickorna är positiva till sitt fritidshem som helhet. Diagram 17. Nöjd med sitt fritidshem som helhet - spridning mellan fritidshemmen (%) 10 Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Varken eller-svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar På åtta fritidshem skiljer det mer än 25 procentenheter mellan flickorna och pojkarna i andel positiva svar. Det varierar mellan dessa fritidshem huruvida det är pojkarna eller flickorna som i en högre utsträckning är positiva. Kommentar Resultaten från elevenkäten om fritidshemmet visar att en högre andel av eleverna i årskurs 3 och 5 är positiva till sitt fritidshem än till sin skola (se Enkätresultaten 2014/ Elever i grundskolan). En förklaring till aktuell resultatskillnad kan vara att det inte råder skolplikt för elever i fritidshem utan att vistelsetiden anpassas och bestäms av familjen. En ytterligare möjlig förklaring kan vara att det är mer rekreation i fritidshemmet, exempelvis diverse aktiviteter i samband med loven (idrottsturneringar, badutflykter och dylikt), än i skolan. 25

26 Bilaga 1. Formulär - enkäten för elever i fritidshem 1 Lärande i fritidshemmet (åk 3+5) 1.1 På fritids lär jag mig saker som jag kan använda mig av i mitt skolarbete 1.2 På fritids pratar vi om att man kan tycka olika 1.3 På fritids lär vi oss hur vi kan lösa konflikter Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej 2 Skapande och rörelse (ledd av vuxna) (åk 3+5) 2.1 De vuxna på fritids leder aktiviteter kring att skapa, måla och pyssla 2.2 De vuxna på fritids leder aktiviteter kring musik, dans och rörelse 2.3 De vuxna på fritids leder aktiviteter kring teater, uppträdanden och lekar 3 Fritidshemmet och omvärlden (åk 3+5) 3.1 Vi gör utflykter och besöker olika ställen med fritids (till exempel på loven) 3.2 Vi går ut i närområdet med fritids (till exempel ut i naturen eller till lekplatser) 3.3 Genom fritids har jag fått nya fritidsintressen 4 Samspel mellan elever och vuxna (åk 3+5) 4.1 På fritids har jag kompisar 4.2 På fritids ser de vuxna till att alla får vara med och leka 4.3 På fritids kan jag få hjälp av en vuxen när jag behö- 26

27 ver det 5 Elevinflytande i fritidshemmet (åk 3+5) 5.1 På fritids får jag vara med och påverka vilka aktiviteter vi ska göra 5.2 På fritids får pojkar och flickor vara med och påverka vilka aktiviteter vi ska göra lika mycket 5.3 På fritids lyssnar de vuxna på vad jag tycker 6 Trygg i fritidshemmet (åk 3+5) 6.1 Jag vet vem jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev på fritids 6.2 De vuxna på fritids reagerar om de får reda på att någon varit elak mot en elev 6.3 Jag känner mig trygg på fritids 7 Innemiljö (åk 3+5) 7.1 På fritids finns det ställen där jag kan sitta i lugn och ro när jag vill 7.2 Det finns material inomhus på fritids som jag tycker är kul att använda 7.3 Jag tycker att innemiljön på fritids är bra 8 Utemiljö (åk 3+5) 8.1 Det finns material utomhus på fritids som jag tycker är kul att använda 8.2 På fritids tycker jag om att vara utomhus 8.3 Jag tycker att utemiljön på fritids är bra 9 Om du tänker på ditt fritidshem som helhet, hur nöjd är du då? 1 Inte alls nöjd Jättenöjd 27

28 10 Hur skulle ditt fritidshem kunna bli bättre för eleverna? Din rektor kommer att få alla elevers förslag utan att få veta vilka förslag som är dina. 28