Enkätresultaten 2015/ Elever i fritidshem Grundskoleförvaltningen

Transkript

1 Enkätresultaten 2015/ Elever i fritidshem Grundskoleförvaltningen Foto: Lars Liliedahl, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Maj Eric Grundström och Matilda Liljeberg Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Om fritidshem... 5 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Uppföljning av mål... 6 Disposition... 6 Metod och material... 7 Enkätens målgrupp... 7 Enkätens utformning... 7 Datainsamling... 7 Svarsfrekvens... 8 Rapportens upplägg... 8 Enkätresultaten 2015/ A. Lärande i fritidshemmet... 9 B. Fritidshemmet och omvärlden C. Samspel mellan elever och vuxna D. Elevinflytande i fritidshemmet E. Trygg i fritidshemmet F. Miljö i fritidshemmet G. Nöjd med sitt fritidshem H. Resultatskillnader mellan pojkar och flickor I. En överblick av Skolinspektionens enkätresultat för Malmö Bilaga 1. Formulär - enkäten för elever i fritidshem

3 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultaten från enkätundersökningen som genomförts bland elever i årskurs 3 som går i fritidshem läsåret 2015/2016. Syftet med enkätundersökningen är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i fridshemmen upplever sin lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sitt fritidshem som helhet. Syftet är också att resultatet från enkätundersökningen ska fungera som ett underlag i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten. I detta kapitel sammanfattas övergripande de viktigaste resultaten i rapporten. Rapportens resultat kommer att analyseras i grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport som publiceras i slutet av året. Rapportens resultat i korthet Resultatet från enkätundersökningen visar att även årets årskurs 3-elever som går i fritidshem generellt är positiva till sitt fritidshem och i ungefär samma utsträckning som förra årets svarande. 93 procent av eleverna upplever att det stämmer helt eller ganska bra att de är nöjda med sitt fritidshem som helhet medan endast 5 procent uppger att det inte alls stämmer eller stämmer ganska dåligt. Eleverna är också i hög grad positiva när det gäller tryggheten i fritidshemmet och samspelet mellan elever och vuxna. Mellan fritidshemmen kan andelen positiva svar skilja från 20 upp till 45 procentenheter beroende på huvudfrågeområde. Diagram 1. Andel positiva svar per huvudfrågeområde över tid G. Nöjd med sitt fritidshem** 14/15 15/16 A. Lärande i fritidshemmet** B. Fritidshemmet och omvärlden F. Miljö i fritidshemmet** C. Samspel mellan elever och vuxna E. Trygg i fritidshemmet D. Elevinflytande i fritidshemmet Not: Två asterisker (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. Särskilt positivt utmärkande frågor, med över 90 procent positiva svar, är: På fritids har jag kompisar På fritids kan jag få hjälp av en vuxen när jag behöver det Jag är nöjd med mitt fritidshem som helhet Jag känner mig trygg på fritids Jag vet vem jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev på fritids 3

4 Särskilt negativt utmärkande frågor, med under 80 procent positiva svar, är: På fritids lär jag mig saker På fritids lär vi oss hur vi kan lösa konflikter Vi går ut i närområdet med fritids (till exempel ut i naturen eller till lekplatser) Vi gör utflykter och besöker olika ställen med fritids (till exempel på loven) Genom fritids har jag fått nya fritidsintressen På fritids finns det ställen inomhus där jag kan sitta i lugn och ro när jag vill På fritids får jag vara med och påverka vilka aktiviteter vi ska göra Sett till andelen väldigt positiva svar finns det resultatskillnader mellan pojkar och flickor. Störst är differensen när det gäller huvudfrågeområdena Nöjd med sitt fritidshem och Miljö i fritidshemmet. När det gäller andelen positiva svar som helhet är dock skillnaderna mellan könen små. Alla vårdnadshavare vars barn går i fritidshem har under våren besvarat Skolinspektionens skolenkät som består av ett fåtal frågor som ringar in delar av verksamheten. Av resultaten framgår att vårdnadshavarna inte är positiva i lika hög utsträckning som eleverna. Det ska dock noteras att jämförelser är problematiska då frågeformuleringarna skiljer sig åt i de fall det finns frågor i båda enkäterna som syftar till att ringa in samma områden. 4

5 Inledning Om fritidshem Fritidshemmet är en del av skolväsendet och verksamheten regleras i skollagen. Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och i de särskilda utbildningsformer som skolplikten kan fullgöras i. Fritidshemmet ska enligt skollagen stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska vidare främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Vid sidan av skollagen är läroplanen det viktigaste styrdokumentet för fritidshemmet. Fritidshemmet ska tillämpa del 1 och 2 av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Det finns även allmänna råd för fritidshem som ska betraktas som stöd och vägledning i arbetet med att planera fritidshemsverksamheten som utgår ifrån skollagen och läroplanen, vars syfte är att bidra till att fler elever når målen. De allmänna råden behandlar förutsättningarna för arbetet i fritidshemmet, rektorns pedagogiska ledarskap, lärande i fritidshemmet och samverkan med hemmet. Över elever i årskurs F-6 går i fritidshem i Malmös kommunala skolor. Verksamheten är därmed större än gymnasieskolan till antalet elever. Andelen elever i årskurs F-3 som går i fritidshem är ungefär 80 procent. Motsvarande andel när det gäller årskurs 4-6 är cirka 30 procent. Bakgrund Enkätundersökningen i fritidshem är en del av elevenkäten för grundskolan som baseras på Skolinspektionens elevenkät. Enkätundersökningen i fritidshem genomförs bland de elever i årskurs 3 och 5 som går i fritidshem. För läsåret 2015/2016 genomfördes enkätundersökningen endast i årskurs 3 eftersom Skolinspektionen genomförde en snarlik enkätundersökningen om skolan i årskurs 5 inför den regelbundna tillsynen i Malmö stad. Frågorna i denna enkät handlar bland annat om hur eleverna i fridshemmet upplever sin lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sitt fritidshem som helhet. Forskare med stor erfarenhet av enkäter har deltagit i arbetet med att ta fram fritidshemsenkäten och bidragit med synpunkter på frågor, språk och svarsskala. Även representanter från verksamheten har varit involverade i framtagandet av enkäten. Enkäterna har också testats på elever från två skolor i kommunen och justerats utifrån deras synpunkter. Syfte Syftet med en enkätundersökning för elever i fritidshemmet är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i fridshemmen upplever sin lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sitt fritidshem som helhet. Syftet är också att resultatet från enkätundersökningen ska fungera som ett underlag i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten. 5

6 Uppföljning av mål Enkätundersökningen ger de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten i sitt fritidshem. Skolorna fick, ett par veckor efter enkätperiodens slut, ta del av stora delar av resultaten i rapporten i form av statistiska sammanställningar. Skolorna har kunnat använda materialet för att analysera sina resultat och besluta om insatser. I skolornas dokumentation av sitt systematiska kvalitetsarbete framkommer att skolorna ofta använder enkätsvar som underlag för förbättringsinsatser. Grundskoleförvaltningen kommer att följa upp varje skolas enkätresultat bland annat i samband med höstens kvalitetsdialoger mellan rektor och utbildningschef. Fritidshemsenkäten och dess resultat utgör också ett underlag för att bedöma måluppfyllelse i förhållande till de nationella och kommunala målen. Enkäten och dess resultat ger även stöd till de förtroendevalda för att bedöma delar av måluppfyllelsen och fatta beslut om åtgärder och prioriteringar. Grundskolenämnden i Malmö har beslutat om följande nämndsmål direkt riktade mot skolan: 1. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet) 2. Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse) Därutöver har nämnden ytterligare mål riktade till förvaltningen (se nämndsbudget 2016). Rapportens resultat kommer att analyseras i grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport som publiceras i slutet av året. Disposition I nästa kapitel beskrivs bland annat undersökningens genomförande, svarsfrekvens och rapportens upplägg. Därefter följer rapportens resultatkapitel. De viktigaste resultaten i rapporten redogörs för under Sammanfattning. 6

7 Metod och material Enkätens målgrupp Fritidshemsenkäten utgör en särskild del av elevenkäten för yngre elever i grundskolan. Samtliga grundskoleelever i årskurs 3 (cirka 2500 elever) har fått uppge om de går i fritidshem eller inte och utifrån det besvarat fritidshemsfrågorna. Enkätens utformning Fritidshemsenkäten innehåller totalt 19 frågor som är påståenden indelade i huvudfrågeområden med tre frågor per huvudfrågeområde förutom det sista huvudfrågeområdet som består av en fråga, Jag är nöjd med min skola som helhet. Svarsskalan för frågorna är följande: Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet inte Enkätformuläret återfinns som bilaga i slutet av rapporten. Datainsamling Ett webbaserat enkät- och analysverktyg, esmaker, har använts vid genomförandet av enkätundersökningen. Enkäten skickades via e-postmeddelande till samtliga elever i målgruppen. Varje enskild elev har besvarat enkäten på eget initiativ, efter uppmaning av lärare eller vid ett avsatt gemensamt tillfälle i respektive undervisningsgrupp. Elevförteckningar har hämtats från elevsystemet EXTENS, där eleverna i Malmös kommunala skolor finns registrerade med aktuella uppgifter om bland annat skoltillhörighet, kön, årskurs och e-postadress (från det pedagogiska nätet Malmö Apps (MaApps)). Personuppgiftslagens (PUL) krav om behandling av elevuppgifter är uppfyllt genom en tidigare generell anmälan om att upprätta en respondentdatabas för den pedagogiska verksamheten. Information och kommunikation kring undersökningen har skett genom de ordinarie kanaler som finns inom Malmö stads organisation för skolan. Påminnelser har också skickats till såväl skolorna som eleverna. Grundskoledirektören, utbildningscheferna och rektorerna har fortlöpande uppdaterats om den aktuella svarsfrekvensen på skol- och kommunnivå under undersökningsperioden. 7

8 Svarsfrekvens Av de ungefär 2500 elever som besvarat enkäten för årskurs 3 i grundskolan var det ungefär 77 procent av eleverna som besvarade fritidshemsdelen, vilket överensstämmer väl med andelen elever som går i fritidshem i årskurs 3 i kommunen enligt elevsystemet. Ytterligare information om svarsfrekvensen går att läsa i rapporten Enkätresultaten 2015/ Elever i grundskolan. Rapportens upplägg Enkäten handlar, som nämnts, om hur eleverna i fridshemmen upplever sin lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sitt fritidshem som helhet. Frågorna indelas i 6 (+1) huvudfrågeområden. Enkätresultaten redovisas enligt följande huvudfrågeområden efterföljt av två avsnitt som avhandlar observerade resultatskillnader mellan pojkar och flickor samt Skolinspektionens enkätresultat för Malmö när det gäller frågor om fritidshemmet: A. Lärande i fritidshemmet B. Fritidshemmet och omvärlden C. Samspel mellan elever och vuxna D. Elevinflytande i fritidshemmet E. Trygg i fritidshemmet F. Miljö i fritidshemmet G. Nöjd med sitt fritidshem H. Resultatskillnader mellan pojkar och flickor I. En överblick av Skolinspektionens enkätresultat för Malmö Utgångspunkt är en beskrivning av respektive huvudfrågeområdes resultat på kommunnivå och skolnivå (dvs. fritidshemsnivå) samt kommunens resultat nedbrutet per fråga. Vid redovisningen av enkätresultaten i rapporten betraktas svaren för Stämmer helt som väldigt positiva svar, Stämmer ganska bra som ganska positiva svar, Stämmer ganska dåligt som ganska negativa svar och Stämmer inte alls som väldigt negativa svar. Skolinspektionen redovisar i sina sammanställningar ett medelvärde på varje fråga som per huvudfrågeområde blir ett totalt medelvärde där de fyra ovan nämnda svarsalternativ som innebär ett ställningstagande är värda 0 poäng, 3,34 poäng, 6,67 poäng och 10 poäng. I det sista avsnittet i resultatkapitlet redovisas kommunresultatet från enkäten för elever i fritidshem räknat enligt denna princip. I samma kapitel redovisas även medelvärdesresultatet på de frågor om fritidshem som Skolinspektionen ställt till vårdnadshavare i Malmö stad inför deras regelbundna tillsyn i höst. Då det är andra gången som eleverna i årskurs 3 besvarat frågor om fritidshemmet är jämförelser med förra årets resultat möjliga. Ett undantag är bland annat huvudfrågeområdet Nöjd med sin skola, där frågan är ny för i år. Några ytterligare frågor är nya frågor för i år. Vilka frågor det rör sig om markeras med asterisk (*) i anslutning till frågorna i resultatdelen. 8

9 Enkätresultaten 2015/2016 I detta kapitel redovisas resultaten från enkätundersökningen i fritidshem uppdelat per huvudfrågeområde. I slutet av kapitlet redovisas resultatskillnader mellan pojkar och flickor. A. Lärande i fritidshemmet Skollagen anger att fritidshemmet ska komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och i de särskilda utbildningsformer som skolplikten kan fullgöras i samt stimulera elevernas utveckling och lärande och dessutom erbjuda en meningsfull fritid och rekreation. 80 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Lärande i fritidshemmet medan 13 procent är negativa. Flest elever svarar positivt på frågan om de vuxna på fritids leder aktiviteter. Lägst andel positiva svar erhåller frågan om eleverna i fritidshemmet får lära sig hur de kan lösa konflikter. Något jämförbart resultat för huvudfrågeområdet för föregående läsår finns inte då två av tre frågor är nya för läsårets enkät. Diagram 2. Lärande i fritidshemmet svarsfördelning per fråga (%) 11% 5% 5% 9% 34% 35% 41% 39% 37% 6% 5% 2% 7% 5% 14/15 15/16 15/16 15/16 På fritids lär vi oss hur vi kan lösa konflikter På fritids lär jag mig saker** De vuxna på fritids leder aktiviteter (till exempel där vi pysslar eller spelar teater)** A. Lärande i fritidshemmet 29% 59% Not: Två asterisker (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. Resultatskillnader mellan fritidshemmen Mellan fritidshemmen i kommunen är differensen cirka 35 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna av andel positiva svar, ungefär 95 procent ned till cirka 60 procent positiva svar. 9

10 Diagram 3. Lärande i fritidshemmet - spridning mellan fritidshemmen (%) 10

11 B. Fritidshemmet och omvärlden I läroplanen anges att alla som arbetar i fritidshemmet ska verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter som kan berika lärmiljön och bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av social eller kulturell bakgrund. 75 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Fritidshemmet och omvärlden medan 15 procent är negativa. Även förra året var andelen positiva svar 75 procent. Lägst andel positiva svar erhåller frågan om eleven genom fritidshemmet har fått nya fritidsintressen. Diagram 4. Fritidshemmet och omvärlden - svarsfördelning per fråga (%) 9% 7% 15% 13% 11% 11% 5% 6% 4% 3% 8% 9% 6% 7% 9% 11% 9% 8% 26% 33% 29% 33% 49% 47% 47% 42% 43% 14/15 15/16 14/15 15/16 14/15 15/16 Vi gör utflykter och besöker olika ställen med fritids (till exempel på loven) Vi går ut i närområdet med fritids (till exempel Genom fritids har jag fått nya fritidsintressen ut i naturen eller till lekplatser) B. Fritidshemmet och omvärlden Resultatskillnader mellan fritidshemmen Spridningen mellan fritidshemmen i kommunen är cirka 45 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna av andel positiva svar, från ungefär 95 procent ned till cirka 50 procent positiva svar. 11

12 Diagram 5. Fritidshemmet och omvärlden - spridning mellan fritidshemmen (%) 12

13 C. Samspel mellan elever och vuxna Enligt skollagen ska fritidshemmet främja elevernas möjlighet till allsidiga kontakter och social gemenskap. 93 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Samspel mellan elever och vuxna. Endast 5 procent är negativa. Förra året var andelen positiva svar 92 procent. Flest elever svarar positivt på frågan om de i fritidshemmet har kompisar. Diagram 6. Samspel mellan elever och vuxna - svarsfördelning per fråga (%) 2% 1% 2% 1% 4% 3% 2% 2% 2% 3% 13% 14% 5% 5% 4% 3% 1% 2% 27% 27% 28% 83% 83% 62% 64% 66% 14/15 15/16 14/15 15/16 14/15 15/16 På fritids har jag kompisar På fritids ser de vuxna till att alla får vara med och leka C. Samspel mellan elever och vuxna På fritids kan jag få hjälp av en vuxen när jag behöver det Resultatskillnader mellan fritidshemmen Mellan fritidshemmen i kommunen är differensen cirka 20 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna av andel positiva svar. Ett flertal fritidshem utmärker sig med 100 procent positiva svar på alla tre frågor. 13

14 Diagram 7. Samspel mellan elever och vuxna - spridning mellan fritidshemmen (%) 14

15 D. Elevinflytande i fritidshemmet Alla som arbetar i fritidshemmet ska främja elevers förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska miljön. Personalen ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete, svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. 82 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Elevinflytande i fritidshemmet medan 10 procent är negativa. Förra året var andelen positiva svar 81 procent. Flest elever svarar positivt på frågan om de vuxna i fritidshemmet lyssnar på vad de tycker. Lägst andel positiva svar erhåller frågan om eleverna i fritidshemmet får vara med och påverka vilka aktiviteter de ska göra. Diagram 8. Elevinflytande i fritidshemmet - svarsfördelning per fråga (%) 11% 9% 11% 5% 5% 4% 2% 9% 5% 5% 38% 38% 37% 38% 5% 5% 3% 2% 6% 6% 26% 26% 32% 32% 55% 56% 55% 55% 14/15 15/16 14/15 15/16 14/15 15/16 På fritids får jag vara med och påverka vilka aktiviteter vi ska göra På fritids får pojkar och flickor vara med och påverka vilka aktiviteter vi ska göra lika mycket D. Elevinflytande i fritidshemmet På fritids lyssnar de vuxna på vad jag tycker Resultatskillnader mellan fritidshemmen Mellan fritidshemmen i kommunen är differensen cirka 40 procentenheter i andel positiva svar mellan de högsta och lägsta noteringarna av andel positiva svar, från cirka 100 procent ned till runt 60 procent. 15

16 Diagram 9. Elevinflytande i fritidshemmet - spridning mellan fritidshemmen (%) 16

17 E. Trygg i fritidshemmet Av skollagen framgår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en fritidshemsmiljö som präglas av trygghet och studiero. Fritidshemmet ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. All personal i fritidshemmet ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. 91 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Trygg i fritidshemmet medan 5 procent är negativa. Förra året var andelen positiva svar 89 procent. Ungefär lika många elever är positiva på alla tre frågor. Diagram 10. Trygg i fritidshemmet - svarsfördelning per fråga (%) 5% 5% 5% 5% 3% 2% 2% 3% 3% 2% 2% 2% 3% 3% 4% 4% 5% 4% 22% 21% 68% 26% 27% 23% 23% 63% 63% 67% 68% 14/15 15/16 14/15 15/16 14/15 15/16 Jag vet vem jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev på fritids De vuxna på fritids reagerar om de får reda på att någon varit elak mot en elev E. Trygg i fritidshemmet Jag känner mig trygg på fritids Resultatskillnader mellan fritidshemmen Differensen mellan fritidshemmen i kommunen är omkring 30 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna av andel positiva svar. På fem fritidshem är 100 procent av eleverna positiva på alla tre frågor. 17

18 Diagram 11. Trygg i fritidshemmet - spridning mellan fritidshemmen (%) 18

19 F. Miljö i fritidshemmet Av läroplanen framgår att lokalernas storlek och utformning, faktorer såsom luft, ljud och ljus samt valen av material behöver vara sådana att personalen i fritidshemmet kan bedriva en god pedagogisk verksamhet i en säker och hälsosam miljö. Fritidshemmets lokaler ska ge utrymme för olika typer av verksamhet, såväl livliga aktiviteter som lugnare och mer rofyllda, i både större och mindre grupper. Det är viktigt att det finns naturliga avgränsade platser i fritidshemmet där eleven kan vila, sitta och prata eller läsa och där ljudnivån kan hållas låg. 84 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Miljö i fritidshemmet medan 12 procent är negativa. Lägst andel positiva svar erhåller frågan om det i fritidshemmet finns ställen där eleverna kan sitta i lugn och ro när de vill. Något jämförbart resultat för huvudfrågeområdet för föregående läsår finns inte då två av tre frågor är nya för i år. Diagram 12. Miljö i fritidshemmet - svarsfördelning per fråga (%) 6% 5% 6% 4% 3% 2% 2% 5% 4% 9% 5% 32% 35% 54% 55% 14/15 15/16 15/16 15/16 Jag tycker att innemiljön på fritids är bra F. Miljö i fritidshemmet Not: Två asterisker (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. Resultatskillnader mellan fritidshemmen Mellan fritidshemmen i kommunen är differensen 25 procentenheter i andel positiva svar mellan de högsta och lägsta noteringarna av andel positiva svar, från cirka 95 procent ned till runt 70 procent. En skolas fritidshem utmärker sig med under 60 procent positiva svar. 13% 41% På fritids finns det ställen inomhus där jag kan sitta i lugn och ro när jag vill* 26% 63% Det finns material på fritids som jag tycker är kul att använda** 19

20 Diagram 13. Miljö i fritidshemmet - spridning mellan fritidshemmen (%) 20

21 G. Nöjd med sitt fritidshem 93 procent av kommunens elever i årskurs 3 som går i fritidshem upplever att påståendet Jag är nöjd med mitt fritidshem som helhet stämmer helt eller ganska bra. Något jämförbart resultat för huvudfrågeområdet för föregående läsår finns inte då frågan, och framförallt svarsskalan, skiljer sig mellan åren. Differensen mellan fritidshemmen är omkring 20 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna av andel positiva svar, från 100 procent ner till cirka 80 procent positiva svar. Flera fritidshem har 100 procent positiva svar. En skolas fritidshem utmärker sig med under 70 procent positiva svar. Diagram 14. Nöjd med sitt fritidshem som helhet - spridning mellan fritidshemmen (%) 21

22 H. Resultatskillnader mellan pojkar och flickor Sett till andelen positiva svar finns inga större resultatskillnader mellan pojkar och flickor inom något av huvudfrågeområdena. Pojkarna är emellertid i en högre grad än flickorna väldigt positiva i sina svar. Det skiljer mellan ungefär 3-6 procentenheter i andelen väldigt positiva svar beroende på vilket huvudfrågeområde som studeras. Störst är differensen när det gäller Nöjd med sitt fritidshem och Miljö i fritidshemmet. 22

23 I. En överblick av Skolinspektionens enkätresultat för Malmö Alla vårdnadshavare vars barn går i fritidshem besvarar i Skolinspektionens skolenkät fyra frågor om fritidshemmet. Frågorna berör lek och skapande, möjlighet till vila och avskildhet, information om verksamheten samt stimulans till lärande. Skolinspektionen redovisar i sina sammanställningar ett medelvärde per fråga som i vissa fall blir ett totalt medelvärde per huvudfrågeområde. I nedanstående tabell redovisas resultaten för Malmös kommunala fritidshemsverksamhet utifrån de frågor om fritidshem som grundskoleförvaltningen och Skolinspektionen ställt till elever respektive vårdnadshavare. Av tabellen nedan framgår att vårdnadshavarna inte är positiva i lika hög utsträckning som eleverna. Det ska dock noteras att jämförelser är problematiska då frågeformuleringarna skiljer sig åt i de fall det finns frågor i båda enkäterna som syftar till att ringa in samma områden. Tabell 1. Medelvärdesresultat - alla enkätfrågor om fritidshem Huvudfrågeområden och frågor Elev Fhem VH Fklass VH GR VH GRS Totalt Grundskoleförvaltningen A. Lärande i fritidshemmet 7,7 7,7 De vuxna på fritids leder aktiviteter (till exempel där vi pysslar eller spelar teater)** 8,5 8,5 På fritids lär jag mig saker** 7,2 7,2 På fritids lär vi oss hur vi kan lösa konflikter 7,4 7,4 B. Fritidshemmet och omvärlden 7,5 7,5 Genom fritids har jag fått nya fritidsintressen 7,2 7,2 Vi går ut i närområdet med fritids (till exempel ut i naturen eller till lekplatser) 7,4 7,4 Vi gör utflykter och besöker olika ställen med fritids (till exempel på loven) 7,9 7,9 C. Samspel mellan elever och vuxna 8,8 8,8 På fritids har jag kompisar 9,3 9,3 På fritids kan jag få hjälp av en vuxen när jag behöver det 8,7 8,7 På fritids ser de vuxna till att alla får vara med och leka 8,4 8,4 D. Elevinflytande i fritidshemmet 8,0 8,0 På fritids får jag vara med och påverka vilka aktiviteter vi ska göra 7,3 7,3 På fritids får pojkar och flickor vara med och påverka vilka aktiviteter vi ska göra lika mycket 8,4 8,4 På fritids lyssnar de vuxna på vad jag tycker 8,2 8,2 E. Trygg i fritidshemmet 8,8 8,8 De vuxna på fritids reagerar om de får reda på att någon varit elak mot en elev 8,7 8,7 Jag känner mig trygg på fritids 8,7 8,7 Jag vet vem jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev på fritids 8,9 8,9 F. Miljö i fritidshemmet 8,0 8,0 Det finns material på fritids som jag tycker är kul att använda** 8,5 8,5 Jag tycker att innemiljön på fritids är bra 8,3 8,3 På fritids finns det ställen inomhus där jag kan sitta i lugn och ro när jag vill* 7,0 7,0 G. Nöjd med sitt fritidshem 8,7 8,7 Jag är nöjd med mitt fritidshem som helhet** 8,7 8,7 Skolinspektionen Frågor till vårdnadshavarna om fritidshem 6,4 6,2 6,3 6,3 Det finns möjlighet till vila och avskildhet på mitt barns fritidshem 4,6 4,8 7,2 5,5 I fritidshemmet erbjuds aktiviteter som stimulerar mitt barns lärande 7,0 6,6 6,0 6,5 Jag hålls informerad om verksamheten på mitt barns fritidshem 5,6 5,8 5,2 5,5 Lek och skapande får stort utrymme på mitt barns fritidshem 8,2 7,8 6,7 7,6 Totalsumma 8,1 6,4 6,2 6,3 7,4 Not: Elev Fhem innebär Elever i fritidshem, VH Fklass innebär Vårdnadshavare med barn i förskoleklass, VHGR innebär Vårdnadshavare med barn i grundskola och VHGRS innebär Vårdnadshavare med barn i grundsärskola. 23

24 Bilaga 1. Formulär - enkäten för elever i fritidshem 1 Lärande i fritidshemmet (åk 3) 1.1 På fritids lär jag mig saker 1.2 De vuxna på fritids leder aktiviteter (till exempel där vi pysslar eller spelar teater) 1.3 På fritids lär vi oss hur vi kan lösa konflikter Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej 2 Fritidshemmet och omvärlden (åk 3) 2.1 Vi gör utflykter och besöker olika ställen med fritids (till exempel på loven) 2.2 Vi går ut i närområdet med fritids (till exempel ut i naturen eller till lekplatser) 2.3 Genom fritids har jag fått nya fritidsintressen 3 Samspel mellan elever och vuxna (åk 3) 3.1 På fritids har jag kompisar 3.2 På fritids ser de vuxna till att alla får vara med och leka 3.3 På fritids kan jag få hjälp av en vuxen när jag behöver det 24

25 4 Elevinflytande i fritidshemmet (åk 3) 4.1 På fritids får jag vara med och påverka vilka aktiviteter vi ska göra 4.2 På fritids får pojkar och flickor vara med och påverka vilka aktiviteter vi ska göra lika mycket 4.3 På fritids lyssnar de vuxna på vad jag tycker 5 Trygg i fritidshemmet (åk 3) 5.1 Jag vet vem jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev på fritids 5.2 De vuxna på fritids reagerar om de får reda på att någon varit elak mot en elev 5.3 Jag känner mig trygg på fritids 6 Miljö i fritidshemmet (åk 3) 6.1 På fritids finns det ställen inomhus där jag kan sitta i lugn och ro när jag vill 6.2 Det finns material på fritids som jag tycker är kul att använda 6.3 Jag tycker att innemiljön på fritids är bra 7 Jag är nöjd med mitt fritidshem som helhet 25