Enkätresultaten 2015/ Elever i grundsärskolan Grundskoleförvaltningen

Transkript

1 Enkätresultaten 2015/ Elever i grundsärskolan Grundskoleförvaltningen Foto: Colourbox.com Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Maj Eric Grundström och Sara Shamekhi Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Om skolformen grundsärskola... 5 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Uppföljning av mål... 6 Disposition... 6 Metod och material... 7 Enkätens målgrupp... 7 Enkätens utformning... 7 Datainsamling och svarsfrekvens... 8 Rapportens upplägg... 8 Enkätresultaten 2015/ Kunskap och lärande Delaktighet och inflytande Bemötande Trygghet och trivsel Nöjd med sin skola Elever som läser ämnen respektive ämnesområden En överblick av Skolinspektionens enkätresultat för Malmö Bilaga 1. Instruktion för genomförande av enkäten för elever i grundsärskola Bilaga 2. Formulär - enkäten för elever i grundsärskola

3 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultaten från enkäten för eleverna i grundsärskolan läsåret 2015/2016. Syftet med enkäten är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i grundsärskolan upplever sin lärmiljö samt förutsättningar för lärande, studiero och lust att lära. Syftet är också att resultatet från enkätundersökningen ska fungera som ett underlag i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten. I detta kapitel sammanfattas övergripande de viktigaste resultaten i rapporten. Rapportens resultat kommer att analyseras i grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport som publiceras i slutet av året. Rapportens resultat i korthet Andelen positiva svar är generellt något högre i år än tidigare år. Som framgår av nedanstående diagram beror det på att andelen positiva svar är antingen lika hög eller något högre när det gäller samtliga huvudfrågeområden (när det gäller vissa huvudfrågeområden är dock inte alla frågor samma mellan åren). 77 procent av eleverna upplever att det stämmer helt att de är nöjda med sin skola som helhet medan endast 2 procent uppger att det inte alls stämmer. Diagram 1. Andel positiva svar per huvudfrågeområde över tid E. Nöjd med sin skola** 13/14 14/15 15/16 A. Kunskap och lärande** 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% B. Delaktighet och inflytande** D. Trygghet och trivsel* C. Bemötande Särskilt positivt utmärkande frågor, med cirka 80 procent positiva svar eller högre, är: Lärarna hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Lärarna lyssnar på mig I skolan pratar vi om hur vi ska vara mot varandra Lärarna är snälla mot mig Jag trivs i skolan Särskilt negativt utmärkande frågor, med lägre än 55 procent positiva svar, är: Skolarbetet är för svårt för mig Jag får vara med och påverka hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter I min skola är eleverna med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha Lärarna förklarar regler så jag förstår dem Det är lugn och ro i klassrummet 3

4 Inom samtliga huvudfrågeområden har pojkarna en lägre andel positiva svar än flickorna. Störst är skillnaderna inom området Bemötande där andelen positiva svar skiljer sig med åtta procentenheter mellan flickor och pojkar. Skillnaden är dock endast tre procentenheter när det gäller frågan om eleverna är nöjda med sin skola som helhet. Elever som läser ämnen är, liksom föregående år, i högre utsträckning positiva än eleverna som läser ämnesområden inom alla huvudfrågeområden. Skillnaden är dock endast två procentenheter när det gäller frågan om eleverna är nöjda med sin skola som helhet. Alla vårdnadshavare vars barn går i grundsärskola har under våren besvarat Skolinspektionens skolenkät som består av ett omfattande batteri frågor som ringar in många delar av verksamheten. Av resultaten framgår att vårdnadshavarna inte är positiva i lika hög utsträckning som eleverna. Eleverna i grundsärskolan är exempelvis i en högre utsträckning nöjda med sin skola som helhet än deras vårdnadshavare. Det ska dock noteras att jämförelser i många fall är problematiska. 4

5 Inledning Om skolformen grundsärskola Enligt skollagen är grundsärskolan en skolform som riktar sig till elever som har en utvecklingsstörning. Utvecklingsstörningen kan förekomma tillsammans med andra funktionsnedsättningar som till exempel autismspektrumtillstånd och ADHD. I grundsärskolan finns det två inriktningar: Ämnesinriktning (i stort sett samma ämnen som i grundskolan) och inriktning mot ämnesområden (inriktning träning). Elever med lindrig utvecklingsstörning läser ämnen medan elever med måttlig och grav utvecklingsstörning läser ämnesområden (inriktning träning). I Malmö går ungefär hälften av grundsärskoleeleverna i inriktning träningsskola. Några av dem läser en kombination av ämnen och ämnesområden. Utvecklingsstörning är en funktionsnedsättning som påverkar lärandet. Viktigt att ha i åtanke är att graden av funktionsnedsättning påverkas av omgivningen och miljön. Att skapa goda lärandemiljöer som kompenserar för funktionsnedsättningar och att arbeta utifrån att miljön och omgivningen inte ska vara begränsande är viktiga aspekter. Bakgrund Det har fram till läsåret 2013/2014 inte funnits någon enkät för eleverna i grundsärskolan i Malmö stad. Kommunstyrelsen gav därför stadskontoret i uppdrag, inom ramen för det numera avslutade Projekt kvalitetsarbete, att utforma en enkät för eleverna i grundsärskolan. Grundskoleförvaltningen verkställde uppdraget hösten Enkätens frågor och utformning är utarbetad i samarbete med Daniel Östlund, universitetslektor med inriktning specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Innan enkäten genomfördes i Malmö testades den på två grundsärskolor i Kristianstad där såväl lärarna som eleverna utvärderade enkäten. Efter pilotomgången ändrades vissa frågeställningar. Grundskoleförvaltningens elevenkäter för eleverna i grundskolan, som baseras på Skolinspektionens enkät, har till viss del legat som grund vid utformningen. En grundtanke med utformningen av enkäten för eleverna i grundsärskolan är att alla elever kan förmedla tankar om sin skola och sitt lärande samt att alla elever har rätt till det. För att matcha elevgruppen och dess heterogenitet och för att rikta sig mot samtliga elever i grundsärskolan (dvs. samtliga årskurser och båda inriktningarna) ges eleverna olika svarsmöjligheter. Syfte Syftet med enkäten för eleverna i grundsärskolan är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i grundsärskolan upplever sin lärmiljö samt förutsättningar för lärande, studiero och lust att lära. Syftet är också att resultatet från enkätundersökningen ska fungera som ett underlag i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten. 5

6 Uppföljning av mål Enkätundersökningen ger de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten på sin skola. Skolorna fick, ett par veckor efter enkätperiodens slut, ta del av stora delar av resultaten i rapporten i form av statistiska sammanställningar. Skolorna har kunnat använda materialet för att analysera sina resultat och besluta om insatser. I skolornas dokumentation av sitt kvalitetsarbete framkommer att skolorna ofta använder enkätsvar som underlag för förbättringsinsatser. Grundskoleförvaltningen kommer att följa upp varje skolas enkätresultat bland annat i samband med höstens kvalitetsdialoger mellan rektor och utbildningschef. Grundsärskoleenkäten och dess resultat utgör också ett underlag för att bedöma måluppfyllelse i förhållande till de nationella och kommunala målen. Enkäten och dess resultat ger även stöd till de förtroendevalda när de ska bedöma delar av måluppfyllelsen och fatta beslut om åtgärder och prioriteringar. Grundskolenämnden i Malmö har beslutat om följande nämndsmål direkt riktade mot skolan: 1. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet) 2. Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse) Därutöver har nämnden ytterligare mål riktade till förvaltningen (se nämndsbudget 2016). Rapportens resultat kommer att analyseras i grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport som publiceras i slutet av året. Disposition I nästföljande kapitel beskrivs bland annat undersökningens genomförande, svarsfrekvens och rapportens upplägg. Därefter följer rapportens resultatkapitel. De viktigaste resultaten i rapporten redogörs för under Sammanfattning. 6

7 Metod och material Enkätens målgrupp Enkäten för eleverna i grundsärskolan har riktat sig till samtliga grundsärskoleelever som finns i kommunal regi. Sammanlagt 234 elever har besvarat enkäten varav cirka 37 procent är flickor och cirka 61 procent är pojkar 1. Två procent har inte besvarat frågan om kön eller angett att de är annat/ej vill uppge sitt kön. En knapp majoritet av eleverna läser ämnesområden och de övriga eleverna läser ämnen. För att samtliga elever ska kunna tycka till om sin skola och sitt lärande finns det tre sätt att besvara undersökningen på 2 : 1) Eleven kan förstå skriven text och svarar således på egen hand. Eleven har möjlighet att fråga efter förtydligande eller hjälp. 2) Eleven behöver individuellt anpassade instruktioner för att kunna svara. 3) Eleven har inga möjligheter att kunna svara på egen hand och har därför en representant (personal) som svarar för eleven. En nyhet i särskoleenkäten läsåret 2015/2016 är en fråga där de svarande kan specificera vilket stöd eleverna fått (läs mer i kommande avsnitt). Det är lärarna och arbetslaget kring eleven som gjort bedömningen om hur eleven kan besvara enkäten. I de fall eleven inte bedömdes kunna svara på egen hand var arbetslaget kring eleven instruerats att svara för eleven och därefter stämma av dessa svar med eleven. Detta för att i så hög utsträckning som möjligt försöka säkerställa tillförlitligheten. En bärande tanke i arbetet med enkäten för eleverna i grundsärskolan är att alla elever ska ha rätt att uttrycka sina åsikter oavsett grad av funktionsnedsättning. Detta har varit överordnat de utmaningar som medföljer. Troligen har elevernas olika förutsättningar och ålder en inverkan på resultatet. Förmodligen har det även haft betydelse huruvida eleverna besvarat enkäten genom lärare och arbetslag, genom stöd eller på egen hand. Grundskoleförvaltningen bedömer emellertid att dessa faktorer inte har en sådan inverkan på resultatet att det tidigare nämnda syftet med undersökningen är hotat, dvs. syftet att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i Malmö upplever sin grundsärskola. Skillnaderna mellan eleverna som läser ämnen och ämnesområden beskrivs i ett särskilt avsnitt i resultatkapitlet. Enkätens utformning Enkäten består av 31 frågor. Den första frågan handlar om hur eleven svarat, dvs. på egen hand, med stöd eller om personal svarat åt eleven. Den andra frågan handlar om vilken typ av stöd/hjälp eleven fått i besvarandet av enkäten. De nästkommande fem frågorna är bakgrundsfrågor där eleven anger sitt kön, ålder, årskurs, skola samt huruvida eleven läser ämnen eller ämnesområden. Resterande frågor är indelade i huvudfrågeområden: Kunskap och lärande, delaktighet och inflytande, bemötande, trygghet och trivsel samt nöjd med sin skola. 1 En orsak till att det är fler pojkar i grundsärskolan är att det föds fler pojkar än flickor med utvecklingsstörning. Dominansen av pojkar uppges vara i stort sett lika i hela landet och bilden är även densamma internationellt. Samma förhållande finns inom alla grader av utvecklingsstörning. För måttligt och framför allt gravt utvecklingsstörda beror könsskillnaden delvis på att pojkar oftare än flickor drabbas av hjärnskador av olika art. Oavsett grad av utvecklingsstörning skulle en stor del av könsskillnaden kunna förklaras av att vissa genetiska skador och kromosomrubbningar drabbar pojkar oftare än flickor (Skolverkets rapport Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval, 2006). 2 Information om detta fanns i instruktionsmaterialet som bifogades tillsammans med enkätformuläret (se bilaga 1). 7

8 Svarsskalan för frågorna inom varje huvudfrågeområde är: Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte alls Vet inte Enkätformuläret återfinns som bilaga 2 i slutet av rapporten. Datainsamling och svarsfrekvens Information kring undersökningen har lämnats via rektorerna för grundsärskolorna som sedan har vidarebefordrat informationen till lärarna. Enkäten skickades ut i pappersversion till lärarna, via deras rektorer, som sedan delade ut enkäterna till eleverna. En instruktion till personalen har även delgivits skolorna i samband med genomförandet av undersökningen. De ifyllda enkäterna har slutligen samlats in för bearbetning och analys. Då en skola inte deltagit i undersökningen utgör 234 svarande en svarsfrekvens på 97,1 procent. 3 Förra året var svarsfrekvensen 95,8 procent. De flesta av eleverna, ca 85 procent, har svarat med hjälp av något stöd. För ungefär var tredje elev har personalen gjort bedömningar av elevens upplevelser och svarat för eleven. 15 procent av eleverna har svarat på egen hand utan stöd. Fördelningen av de olika sätten som undersökningen kunde besvaras på är ungefär samma som förra året. Det finns stora skillnader mellan elevgrupperna som läser ämnen respektive ämnesområden. Få elever som läser ämnen har tyckt till om sin skola genom att lärare/arbetslag svarat åt denne. Detta var emellertid fallet för de flesta av eleverna som läser ämnesområden. Tabell 1. Fördelning av hur eleverna genomfört undersökningen per inriktning (%) Inriktning Personal svarande På egen hand Med stöd Ämnen 5 % 30 % 65 % Ämnesområden 62 % 2 % 36 % Totalt 35 % 15 % 50 % Not: Inga tydliga skillnader har noterats mellan pojkarna och flickorna. Rapportens upplägg Enkäten behandlar elevernas lärmiljö kopplat till olika områden av läroplansuppdraget och hur eleverna upplever sin skola, hur de uppfattar samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt elevernas förutsättningar för inlärning såsom studiero och lust att lära. Enkätens frågor omfattar fem huvudfrågeområden: 1. Kunskap och lärande 2. Delaktighet och inflytande 3. Bemötande 4. Trygghet och trivsel 5. Nöjd med sin skola 3 Grundsärskoleelever som individintegrerats i grundskolor genomför grundskolans elevenkäter i de årskurser där det är aktuellt. De eleverna besvarar alltså inte grundsärskoleenkäten. 8

9 I rapportens resultatdel är enkätresultaten redovisade efter samma upplägg. Utgångspunkt är en beskrivning av huvudfrågeområdets resultat på kommunnivå men även nedbrutet per fråga 4. Utmärkande resultat och/eller skillnader mellan frågorna samt mellan pojkar och flickor uppmärksammas särskilt. De viktigaste resultaten från rapporten sammanfattas under Sammanfattning. Frågorna, eller påståendena, i enkäten kan vara både positivt och negativt ställda vilket innebär att svarsskalan får omvänd innebörd beroende på om frågan är negativt eller positivt ställd. För redovisningen i den här rapporten har svarsskalan behandlats och översatts i en ny skala där ett positivt svar alltid har en positiv innebörd och ett negativt svar alltid har en negativ innebörd. Skolinspektionen redovisar i sina sammanställningar ett medelvärde på varje fråga som per huvudfrågeområde blir ett totalt medelvärde. Skolinspektionen använder sig av en fyrgradig svarskala som innebär att ställningstagandena är värda antingen 0 poäng, 3,34 poäng, 6,67 poäng eller 10 poäng. I det sista avsnittet i resultatkapitlet redovisas kommunresultatet från enkäten för elever i grundsärskolan räknat enligt en liknande princip, skillnaden är att Stämmer delvis är värt 5 poäng då inga svarsalternativ värda 3,34 eller 6,67 poäng finns. I samma kapitel redovisas även medelvärdesresultatet på de frågor om grundsärskolan som Skolinspektionen ställt till vårdnadshavare i Malmö stad inför deras regelbundna tillsyn i höst. Då det är tredje gången som elevenkäten för eleverna i grundsärskolan genomförs är jämförelser över tid möjliga att göra. Undantaget är huvudfrågeområdet Nöjd med sin skola, som är nytt för denna enkätomgång. Några ytterligare frågor har även justerats. Vilka frågor det rör sig om kommer framgå av asteriskmarkering (*) i anslutning till frågorna i resultatdelen. 4 Smiley-gubbarna ovanför svarsalternativen blev felaktigt placerade när det gäller en av frågor kring Delaktighet och inflytande och förvirrade därför de svarande. Resultatet på den frågan redovisas därför inte. 9

10 Enkätresultaten 2015/2016 I resultatdelen beskrivs resultaten per huvudfrågeområde nedbrutet på enskilda frågor och kön. När det gäller kön redovisas resultat enbart i diagram vid tydliga skillnader mellan pojkarna och flickorna. Några resultat nedbrutet på årskurs redovisas inte. Anledningen är att inget tydligt mönster av skillnader mellan årskurserna har noterats. 1. Kunskap och lärande Läroplanen betonar att grundsärskolan ska ansvara för att alla elever efter genomgången utbildning har inhämtat och utvecklat nödvänliga kunskaper som individ. Kunskaperna ska också ligga till grund för fortsatt utbildning. Skolans övergripande uppdrag är att främja ett lärande där eleven stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Läraren ska i sin undervisning ta hänsyn till elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Undervisningen ska organiseras så att eleverna har möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Läraren ska dessutom stärka elevernas vilja att lära och elevernas tillit till sin egen förmåga. 65 procent av eleverna i grundsärskolan anger positiva svar under huvudfrågeområdet Kunskap och lärande medan 4 procent är negativa och 23 procent uppger Delvis-svar. En direkt jämförelse med fjolårets resultat när det gäller detta huvudfrågeområde är inte möjligt då en fråga har bytts ut och en fråga tagits bort i år. Flest elever svarar positivt på frågan om lärarna hjälper dem i skolarbetet om de behöver det. Den fråga som är ny för i år, Jag kan få svårare uppgifter om jag vill, har störst andel vet ej -svar av samtliga frågor inom huvudfrågeområdet. Diagram 2. Kunskap och lärande svarsfördelning per fråga (%) Positiva svar Delvis-svar Negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 3% 5% 4% 0% 3% 7% 4% 4% 9% 16% 14% 2 24% 25% 69% 67% 67% 80% 8 88% 10% 8% 10% 6% 3% 20% 1 18% 66% 70% 75% 6% 9% 23% 17% 50% 2 45% 30% 5% 7% 9% 7% 10% 4% 0% 43% 43% 33% 30% 35% 18% 6% 16% 57% 59% 57% 61% 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 15/16 Det är roligt att lära sig nya saker Lärarna hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Lärarna berättar hur det går för mig i skolan A. Kunskap och lärande** Skolarbetet är för svårt för mig* Lärarna förklarar så att jag förstår Jag kan få svårare uppgifter om jag vill** Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med asterisk (*). Två asterisker (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. 10

11 Skillnader mellan könen En lägre andel pojkar, 63 procent, än flickor, 69 procent, anger positiva svar inom huvudfrågeområdet. Den största skillnaden mellan könen gäller frågan Jag kan få svårare uppgifter om jag vill, där pojkarna har en lägre andel positiva svar. En högre andel bland flickorna än pojkarna har svarat negativt på frågan och en betydligt högre andel av pojkarna har uppgett Vet inte. Diagram 3. Kunskap och lärande - svarsfördelning per kön på utmärkande frågor (%) Positiva svar Delvis-svar Negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 10% 9% 13% 68% 23% 4% 17% 56% 0% Flickor Pojkar 15/16 Jag kan få svårare uppgifter om jag vill** A. Kunskap och lärande** Not: Två asterisker (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. 11

12 2. Delaktighet och inflytande Eleverna i grundsärskolan ska kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga i utbildningen och undervisningen. Alla elever i grundsärskolan ska ges inflytande över utbildningen och stimuleras att vara involverade i utbildningen och hållas informerade om frågor som rör dem. Hur denna information ska ges, ska anpassas efter elevernas ålder och mognad. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer där eleverna ska vara delaktiga i att planera och utvärdera undervisningen. Genom att välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande. Flickorna och pojkarna ska ha ett lika stort inflytande och utrymme i undervisningen. 65 procent av eleverna anger positiva svar under huvudfrågeområdet Delaktighet och inflytande medan 4 procent är negativa och 21 procent uppger delvis-svar. Förra året var andelen positiva svar 61 procent. Flest elever svarar positivt på frågan om Lärarna lyssnar på mig. Lägst andel positiva svar erhåller frågan Jag får vara med och påverka hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter. Diagram 4. Delaktighet och inflytande - svarsfördelning per fråga (%) Positiva svar Delvis-svar Negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 3% 3% 3% 4% 1% 4% 1% 15% 31% 30% 29% 23% 2 11% % 9% 9% 41% 35% 37% 23% 2 26% 4% 3% 9% 10% 5% 40% 30% 63% 65% 66% 71% 73% 8 63% 65% 67% 20% 37% 39% 44% 10% 0% 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 Jag kan säga eller visa vad jag vill göra Lärarna lyssnar på mig B. Delaktighet och inflytande** Jag får vara med och påverka hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter* Flickor och pojkar får vara med och påverka lika mycket* Not: När en fråga förändrats mellan åren markeras det med asterisk (*). ** för huvudfrågeområdet indikerar i detta fall att resultatet för en fråga inte redovisas. Anledningen är att smiley-gubbarna ovanför svarsalternativen blev felaktigt placerade när det gäller den frågan och därför förvirrade de svarande. Resultatet på den frågan redovisas därför inte. Skillnader mellan könen Överlag finns det skillnader mellan könen vad gäller Delaktighet och inflytande, vilket även var fallet förra året. Frågorna i nästföljande diagram utmärker sig särskilt för läsåret 15/16. 12

13 Diagram 5. Delaktighet och inflytande - svarsfördelning per kön på utmärkande frågor (%) Positiva svar Delvis-svar Negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 5% 4% 1% 3% 3% 5% 3% 3% 1% 1% 1% 3% 5% 1% 11% 17% 2 18% 18% 25% 26% 28% 35% 31% 3 26% 23% 24% 3% 7% 5% 11% 17% 6% 25% 4% 1 16% 6% 3 5% 50% 40% 30% 67% 61% 67% 64% 7 64% 76% 67% 74% 7 85% 79% 67% 60% 74% 59% 76% 60% 20% 10% 0% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 Jag kan säga eller visa vad jag vill göra Lärarna lyssnar på mig Flickor och pojkar får vara med och påverka lika mycket* B. Delaktighet och inflytande** Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med asterisk (*). Två asterisker (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. 13

14 3. Bemötande Skolan ska präglas av omsorg om den enskilde elevens välbefinnande och utveckling. Eleven ska mötas av respekt för sin person och sitt arbete. Skolan har en viktig roll i att bidra till att eleverna utvecklar god självkänsla och trygghet. Goda relationer mellan lärare och elever stärker tilliten vilket ger bättre förutsättningar för lärande. Skollagen framhåller att personal inte får utsätta en elev för kränkande behandling och att personal skyndsamt ska anmäla till rektorn om en elev upplever att denne har blivit kränkt. 77 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Bemötande medan 3 procent är negativa och 14 procent uppger delvis-svar. Förra året var andelen positiva svar 75 procent. Lägst andel positiva svar erhåller frågan De andra eleverna är snälla mot mig. Diagram 6. Bemötande - svarsfördelning per fråga (%) Positiva svar Delvis-svar Negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 8% 6% 6% 3% 5% 8% 10% 9% 4% 1% 4% 4% 11% 5% 6% 7% 7% 3% 10% 5% 4% 16% 1 3% 14% 11% 8% 29% 31% 30% 50% 40% 30% 83% 80% 80% 80% 8 86% % 75% 78% 79% 20% 10% 0% 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 I skolan pratar vi om hur vi ska vara mot varandra Lärarna är snälla mot mig De andra eleverna är snälla mot mig De vuxna på skolan säger till om elever är elaka mot varandra C. Bemötande Skillnader mellan könen Flickorna är som tidigare år i en högre utsträckning än pojkarna positiva när det gäller Bemötande. Skillnaden är något mindre i år än förra året. 14

15 Diagram 7. Bemötande - svarsfördelning per kön på utmärkande frågor (%) Positiva svar Delvis-svar Negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 7% 8% 0% 6% 3% 9% 3% 7% 9% 3% 1 3% 6% 6% 8% 4% 11% 4% 0% 3% 0% 1% 4% 7% 8% 13% 13% 17% 16% 6% 7% 4% 3% 6% 4% 1 8% 17% 8% 7% 4% 7% 11% 1 4% 9% 70% 60% 50% 40% 30% 86% 81% 87% 75% 85% 77% 8 78% 88% 77% 90% 84% 79% 7 81% 76% 84% 76% 20% 10% 0% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 I skolan pratar vi om hur vi ska vara mot varandra Lärarna är snälla mot mig De vuxna på skolan säger till om elever är elaka mot varandra C. Bemötande 15

16 4. Trygghet och trivsel Enligt skollagen ska utbildningen utformas så att alla elever går i en skola som präglas av trygghet och studiero. Ordningsregler ska finnas på skolan och dessa ska arbetas fram under medverkan av eleverna. 66 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Trygghet och trivsel medan 5 procent är negativa och 19 procent uppger Delvis-svar. Förra året var andelen positiva svar 63 procent. Lägst andel positiva svar erhåller frågorna I min skola är eleverna med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha, Lärarna förklarar regler så jag förstår dem, samt Det är lugn och ro i klassrummet. Diagram 8. Trygghet och trivsel - svarsfördelning per fråga (%) Positiva svar Delvis-svar Negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 4% 3% 3% 6% 6% 6% 4% 18% 16% 14% 17% 18% 11% 9% 3% 9% 9% 5% 4% 0% 4% 5% 7% 5% 8% 8% 7% 4% 4% 20% 25% 18% 19% 7% 25% 18% 17% 17% 19% 2 19% 26% 13% 13% 15% 13% 17% 17% 11% 7% 3% 6% 4% 3% 20% 25% 26% 35% 36% 38% 50% 19% 26% 15% 40% 30% 20% 76% 79% 80% 60% 57% 65% 79% 76% 80% 70% 66% 75% 76% 71% 75% 45% 41% 44% 6 56% 54% 5 56% 54% 10% 0% 13/1414/1515/1613/1414/1515/1613/1414/1515/1613/1414/1515/1613/1414/1515/1613/1414/1515/1613/1414/1515/1613/1414/1515/16 Jag trivs i skolan I min skola finns det elever som jag är rädd för I min skola finns det vuxna som jag är rädd för Personalen på skolan känner mig bra Jag känner mig trygg i skolan D. Trygghet och trivsel* Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med asterisk (*). I min skola är eleverna med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha* Lärarna förklarar regler så att jag förstår dem Det är lugn och ro i klassrummet Skillnader mellan könen Inom huvudfrågeområdet Trygghet och trivsel finns betydande skillnader mellan könen. Pojkarna anger i mindre utsträckning än flickorna positiva svar på samtliga frågor. 16

17 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Diagram 9. Trygghet och trivsel - svarsfördelning per kön på utmärkande frågor (%) Positiva svar Delvis-svar Negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 4% 1% 4% 5% 4% 3% 0% 5% 1% 4% 15% 2 27% 16% 23% 31% 73% 76% 80% 68% 7 60% 4% 1% 14% 10% 1% 7% 7% 3% 6% 2 23% 15% 14% 13% 11% 1% 5% 2 17% 17% 26% 21% 27% 4% 4% 10% 3% 4% 21% 20% 28% 35% 35% 34% 15% 13% 15% 9% 2 37% 39% 26% 3 23% 17% 29% 19% 26% 1 24% 16% 61% 63% 59% 60% 41% 48% 46% 53% 54% 49% 50% 53% 56% 56% 58% 5 39% 39% 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 Personalen på skolan känner mig bra I min skola är eleverna med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha* Lärarna förklarar regler så att jag förstår dem Det är lugn och ro i klassrummet D. Trygghet och trivsel* Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med asterisk (*). 17

18 5. Nöjd med sin skola Huvudfrågeområdet Nöjd med sin skola är nytt för årets enkätomgång. Huvudfrågeområdet finns också med i övriga elevenkäter som genomförs av grundskoleförvaltningen. En hög andel av eleverna, 78 procent, instämmer helt i påståendet att de är nöjda med sin skola som helhet. 14 procent anger att påståendet stämmer delvis, och endast två procent anger att påståendet inte alls stämmer. Diagram 10. Nöjd med sin skola (%) Positiva svar Delvis-svar Negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 5% 14% 70% 60% 50% 40% 78% 30% 20% 10% 0% Not: Två asterisker (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. Skillnader mellan könen Inga tydliga skillnader mellan könen har noterats beträffande elevernas upplevda nöjdhet gentemot sin skola som helhet. 15/16 Jag är nöjd med min skola som helhet** E. Nöjd med sin skola** 18

19 6. Elever som läser ämnen respektive ämnesområden Elever som läser ämnen är som tidigare år i en högre utsträckning positiva än elever som läser ämnesområden beträffande de fyra huvudfrågeområden som även tidigare år förekommit i undersökningen. När det gäller den övergripande nöjdheten är emellertid andelen positiva svar ungefär lika höga i båda grupperna. Diagram 12. Andel positiva svar för elever som läser ämnen respektive ämnesområden E. Nöjd med sin skola** Ämnen Ämnesområden A. Kunskap och lärande** 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% B. Delaktighet och inflytande** D. Trygghet och trivsel* C. Bemötande Följande frågor besvaras positivt av en tydligt högre andel elever som läser ämnen än elever som läser ämnesområden. Det är roligt att lära sig nya saker Lärarna förklarar så att jag förstår Jag kan säga eller visa vad jag vill göra Jag får vara med och påverka hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter De andra eleverna är snälla mot mig I min skola är eleverna med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha Lärarna förklarar regler så att jag förstår dem Det är lugn och ro i klassrummet 19

20 7. En överblick av Skolinspektionens enkätresultat för Malmö Alla vårdnadshavare vars barn går i grundsärskola besvarar i Skolinspektionens skolenkät ett omfattande batteri frågor som ringar in många delar av verksamheten. I nedanstående tabell redovisas resultaten för Malmös kommunala grundsärskoleverksamhet utifrån de frågor om grundsärskolan som grundskoleförvaltningen respektive Skolinspektionen ställt till elever respektive vårdnadshavare. Av tabellerna nedan framgår att vårdnadshavarna inte är positiva i lika hög utsträckning som eleverna. Det ska dock noteras att jämförelser i många fall, förutom för vissa av trygghetsfrågorna, är problematiska då frågeformuleringarna skiljer sig åt i de fall det finns frågor i båda enkäterna som syftar till att ringa in samma områden. Eleverna i grundsärskolan är i en högre utsträckning nöjda med sin skola som helhet (9,0 i medelvärdesresultat) än deras vårdnadshavare (8,0). Tabell 2. Medelvärdesresultat Grundskoleförvaltningens alla enkätfrågor om grundsärskolan Huvudfrågeområden och frågor Elev GRS VH GRS Totalt Grundskoleförvaltningen A. Kunskap och lärande 8,3 8,3 Det är roligt att lära sig nya saker 8,3 8,3 Jag kan få svårare uppgifter om jag vill 8,3 8,3 Lärarna berättar hur det går för mig i skolan 9,0 9,0 Lärarna förklarar så att jag förstår 8,1 8,1 Lärarna hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det 9,5 9,5 Skolarbetet är för svårt för mig 6,7 6,7 B. Delaktighet och inflytande 8,4 8,4 Flickor och pojkar får vara med och påverka lika mycket 9,4 9,4 Jag får vara med och påverka hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter 7,0 7,0 Jag kan säga eller visa vad jag vill göra 8,3 8,3 Lärarna lyssnar på mig 9,0 9,0 C. Bemötande 8,9 8,9 De andra eleverna är snälla mot mig 8,1 8,1 De vuxna på skolan säger till om elever är elaka mot varandra 9,2 9,2 I skolan pratar vi om hur vi ska vara mot varandra 9,0 9,0 Lärarna är snälla mot mig 9,2 9,2 D. Trygghet och trivsel 8,3 8,3 Det är lugn och ro i klassrummet 7,5 7,5 I min skola finns det elever som jag är rädd för 7,9 7,9 I min skola finns det vuxna som jag är rädd för 9,2 9,2 I min skola är eleverna med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha 7,0 7,0 Jag känner mig trygg i skolan 8,8 8,8 Jag trivs i skolan 9,0 9,0 Lärarna förklarar regler så att jag förstår dem 8,1 8,1 Personalen på skolan känner mig bra 8,9 8,9 E. Nöjd med sin skola 9,0 9,0 Jag är nöjd med min skola som helhet 9,0 9,0 Not: Elev GRS innebär Elever i grundsärskolan och VH GRS innebär Vårdnadshavare med barn i grundsärskola. 20

21 Tabell 3. Medelvärdesresultat - Skolinspektionens alla enkätfrågor om grundsärskolan Huvudfrågeområden och frågor Elev GRS VH GRS Totalt Skolinspektionen 1. Veta vad som krävs 6,7 6,7 Jag behöver mer information från skolan om vad mitt barn ska klara av i skolarbetet (-) 5,3 5,3 Jag vet vad mitt barn behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan 7,1 7,1 Mitt barns klasslärare/mentor informerar mig om vad som ska göras i skolarbetet 7,6 7,6 2. Stimulans 7,4 7,4 Mitt barns klasslärare/mentor väcker mitt barns intresse för skolarbetet 8,4 8,4 När mitt barn har lärt sig något nytt i skolan vill hon/han lära sig mer om det 6,6 6,6 Undervisningen i skolan väcker mitt barns lust att lära 7,1 7,1 3. Anpassning efter elevens behov 6,5 6,5 Mitt barn behöver mer hjälp än skolan ger henne/honom (-) 4,6 4,6 Mitt barn får den hjälp som hon/han behöver för att nå kunskapskraven 7,4 7,4 Undervisningen i skolan passar mitt barns sätt att lära sig 7,5 7,5 4. Grundläggande värden på skolan 8,3 8,3 I mitt barns skola bemöter elever och personal varandra med respekt 8,1 8,1 Jag upplever att eleverna i mitt barns klass respekterar varandras olikheter 8,1 8,1 Jag upplever att mitt barns klasslärare/mentor ger killar och tjejer samma förutsättningar 8,8 8,8 5. Studiero 7,6 7,6 Jag upplever att mitt barn har studiero under lektionerna 7,2 7,2 Jag upplever att mitt barns klasslärare/mentor säger till de som stör på lektionerna 8,8 8,8 Mitt barn uppger ofta att det är svårt att arbeta i klassrummet för att det är så hög ljudnivå (-) 7,0 7,0 6. Trygghet 8,0 8,0 Det finns elever på skolan som mitt barn är rädd för (-) 6,9 6,9 Det finns personal på skolan som mitt barn är rädd för (-) 8,8 8,8 Mitt barn känner sig tryggt i skolan 8,1 8,1 7. Förhindra kränkningar 8,3 8,3 I mitt barns skola framgår det tydligt att kränkande behandling inte accepteras 7,6 7,6 Jag upplever att mitt barns skola arbetar aktivt med att förhindra kränkande behandling 8,6 8,6 Jag vet vem jag kan vända mig till på skolan om jag får reda på att en elev blivit kränkt 8,7 8,7 8. Elevens utveckling 7,7 7,7 Efter utvecklingssamtalet vet jag hur skolan ska arbeta med mitt barns kunskapsutveckling 7,1 7,1 På utvecklingssamtalen får jag tydlig information om mitt barns kunskapsutveckling 8,0 8,0 På utvecklingssamtalen får jag veta hur mitt barn utvecklas socialt 7,9 7,9 11. Elevhälsa 7,2 7,2 Jag upplever att elevhälsoarbetet på skolan är tillräckligt utifrån mitt barns behov 7,1 7,1 Jag upplever att frågor om livsstil och hälsa är viktiga på mitt barns skola 7,7 7,7 Skolan har informerat sig om hur jag upplever mitt barns skol- och livssituation 6,7 6,7 12. Mottagande i grundsärskolan 8,2 8,2 Utifrån mitt barns förutsättningar är grundsärskolan det bästa alternativet för mitt barn 8,9 8,9 Utredningarna om mitt barns mottagande i grundsärskolan genomfördes på ett bra sätt 7,8 7,8 Utredningarna om mitt barns mottagande i grundsärskolan var grundliga 7,8 7,8 14. Övergripande nöjdhet 7,9 7,9 Jag skulle rekommendera mitt barns skola 8,0 8,0 Jag är nöjd med mitt barns skola som helhet 7,7 7,7 Totalsumma 8,5 7,6 8,0 Not: Elev GRS innebär Elever i grundsärskolan och VHGRS innebär Vårdnadshavare i grundsärskola. Skolinspektionens redovisning av enkätresultat för huvudfrågeområdena 9, 10 och 13 möjliggjorde inte en uträkning av ett medelvärde. 21

22 Bilaga 1. Instruktion för genomförande av enkäten för elever i grundsärskola Enkät för elever i grundsärskolan En gång per år genomförs elevenkäter i Malmös grundskolor, där eleverna ges möjlighet att uttrycka sin syn på sin skola och verksamheten. Från och med läsåret 2013/14 gäller även detta för grundsärskolans elever. Enkäten riktar sig till samtliga elever i grundsärskolans årskurs 1-9, de som läser ämnen såväl som ämnesområden. Syfte Syftet är att kunna ge en kommunövergripande bild av hur eleverna upplever sin skolas lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra. Syftet är också att ge verksamheten bättre underlag för ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete som ett komplement till kunskapsresultaten. Grundtanke - likvärdighet En grundtanke är att alla elever kan och vill förmedla tankar om sin skola och sitt lärande samt att alla elever har rätt till det. Elevgruppen i grundsärskolan är en mycket heterogen grupp, vilket medför att utformningen av svaren behöver genomföras på ett varierat sätt för att möta de olika eleverna. Detta är orsaken till att det finns tre olika sätt för eleven att besvara enkäten. Se vidare instruktionerna. De tre sätten är: 1. Elev som förstår skriven text får svara på egen hand, men har självklart möjlighet att fråga efter förtydliganden eller hjälp. 2. Elev som behöver individuellt anpassade instruktioner för att kunna svara, får detta. 3. Elev som inte har några möjligheter att kunna svara på egen hand, får tilldelas en representant (lärare) som svarar för eleven. Vem gör bedömningen hur eleven ska svara? Det är lärarna och arbetslaget kring eleven som gör bedömningen på vilket sätt eleven ska svara. Viktigt att tänka på vid osäkerhet, är att låta eleven i första hand försöka själv (med eller utan stöd) innan en representant svarar för eleven. Med andra ord, var sparsmakad med det tredje alternativet. Med enkäten följer också ett försättsblad där eleven och/ eller läraren besvarar på vilket sätt eleven har svarat på frågorna. Vad händer sedan? När enkäterna är ifyllda och inskickade kommer resultaten att sammanställas, dels på skoloch dels på kommunnivå, samt återkopplas till skolorna. Resultaten sammanställs i en årlig rapport från Grundskoleförvaltningen till förtroendevalda som ett stöd när de ska bedöma delar av måluppfyllelsen och fatta beslut om åtgärder och prioriteringar. Tidsplan och förfarande Alla enkäter distribueras till ansvarig rektor i pappersform innan enkätperiodens början. Enkäten ska besvaras från och med vecka 3 till och med vecka 7. När samtliga elever svarat lämnas enkäterna till rektor som skickar dem till undertecknad. För frågor kontakta Kvalitetsavdelningen på grfkvalitet@malmo.se eller Sara Shamekhi på

23 Instruktioner inför genomförandet av elevenkät till grundsärskolan För att genomförandet och resultaten av enkäterna ska bli så bra som möjligt rekommenderar vi att ni tar hänsyn till följande punkter i er planering. Olika tid behöver avsättas utifrån elevernas olika behov (inräknat genomgång och instruktioner av lärare). Det kan variera från en eller ett par lektioner sammanlagt till att enkäten bryts ned i ett par frågor varje dag under en längre period. Flexibilitet för elever med stort stödbehov. Lärare kan med fördel använda sig av bilder för att förtydliga frågan. Elever på tidigaste utvecklingsnivån kan tilldelas en lärare som tar deras perspektiv och svarar för dem. Elever som läser ämnen besvarar enkäten olika snabbt. Förbered gärna uppgifter till dem som blir färdiga snabbt så de andra inte blir stressade. Inledning. Inled med att förklara vad en enkät är för något (en undersökning med frågor som eleverna ska besvara) och varför eleverna ska besvara enkäten (alla elever besvarar enkäter och svaren hjälper oss att göra deras skola bättre - förslagsvis är det bra att efter enkätperioden diskutera resultatet med eleverna och väljer ni att göra det är det också något ni kan nämna i detta sammanhang). Instruktion om de tre olika sätten för eleven att besvara enkäten 1. Eleven svarar själv. Stöd i form av en instruktion eller att eleven har möjlighet att fråga under tiden hen fyller i enkäten. 2. Eleven får individuellt anpassade instruktioner och vägledning för att kunna svara. Tänk igenom vem som bäst kan ge den här vägledningen till eleven. Rollen som vägledare kräver både fokus på att fånga in elevens svar och att man samtidigt uppträder neutralt och stödjande. Utgångspunkt är att det är elevens åsikt som ska höras, inte vad eleven tror att andra förväntar sig att hen ska svara. Exempel på anpassningar: samtalsmatta, bilder, läraren läser varje fråga eller eleven får hjälp med själva ifyllandet. 3. Eleven tilldelas en representant som svarar för hen. Personen är elevens språkrör i enkäten och bör därför känna eleven väl och dennes sätt att uttrycka sig. Det är enbart eleven som kan förmedla hur hen upplever sin skoldag, men ifall detta inte är möjligt får personal besvara enkäten baserat på de bedömningar och observationer som görs kring eleven och dennes skolsituation. Att svara å elevens vägnar kräver kunskap och kännedom om eleven. Det ställer även krav på personalens förmåga att avläsa eleven och att uppmärksamma dennes uttrycksformer. Man måste vara väl insatt i elevens skoldag och kunna sätta sig in i elevens situation. Det är även viktigt att personalen verkligen anstänger sig för att svara utifrån elevens perspektiv och vågar 23

24 vara ärlig och självkritisk, i åtanke om att ge samtliga elever i grundsärskolan möjlighet att komma till tals. I de fall då elevens deltagande i undersökningen baseras på att andra svarar å hens vägnar, kan det vara lämpligt att flera från personalgruppen kring eleven sitter tillsammans och fyller i enkäten (utifrån elevens perspektiv) samt sedan väljer de svarsalternativ som man bedömer att eleven själv hade valt om hen kunnat. Därefter bör en person sitta tillsammans med eleven och fylla i enkäten igen (efter att man svarat i arbetslaget). Den som sitter med eleven måste läsa frågan och berätta vilket svarsalternativ man fyllt i för elevens räkning. En sådan situation kräver fokus och närvaro samt respekt och ödmjukhet. Om eleven ger någon form av respons för eller emot de val som man gjort å hens vägnar är det viktigt att uppmärksamma och ta hänsyn till detta. Tack för er insats! Sara Shamekhi Kvalitetsavdelningen Grundskoleförvaltningen 24

25 Bilaga 2. Formulär - enkäten för elever i grundsärskola Denna enkät är till dig som går i grundsärskolan. Dina svar är viktiga för att vi ska veta hur eleverna i grundsärskolan trivs. Om du inte kan svara på enkäten på egen hand, får du vägledning och stöd för att svara. Stödet och vägledningen kan vara olika och därför vill vi att du eller personalen beskriver hur du har svarat. Sätt ett kryss för det som gäller för dig! Jag har svarat på frågorna själv Jag har fått hjälp och stöd i att svara på frågorna (ange vilken typ av stöd/hjälp som du har fått) Min lärare (eller någon annan bland personalen som känner mig väl) har svarat för mig. Personen som fyllt i enkäten har suttit tillsammans med mig och fyllt i den. Personen har läst frågorna högt och berättat vilket alternativ som fyllts i Om du har fått hjälp och stöd i att svara på frågorna, ange vilken typ av stöd/hjälp som du har fått! Jag har fått läshjälp (på svenska och/eller elevens modersmål) Jag har fått läshjälp och förtydligande av svåra ord Delvis har min lärare (eller någon annan i personalen som känner mig väl) svarat för mig Annan typ av stöd/hjälp 25

26 Bakgrundsfrågor 1. Är du pojke eller flicka? Flicka Pojke Annat/Vill ej ange 2. Hur gammal är du? 6 år eller yngre 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år eller äldre 3. Läser du ämnen eller ämnesområden? Ämnen Ämnesområden 26

27 4. Vilken skola går du på: 5. Vilken årskurs går du i? Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 27

28 Hur väl håller du med om följande? Kunskap och lärande Stämmer Stämmer Stämmer helt delvis inte alls Vet inte 1. Det är roligt att lära sig nya saker 2. Lärarna förklarar så att jag förstår 3. Lärarna hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det 4. Lärarna berättar hur det går för mig i skolan 5. Jag kan få svårare uppgifter om jag vill Kunskap och lärande Stämmer Stämmer Stämmer helt delvis inte alls Vet inte 6. Skolarbetet är för svårt för mig 28

29 Delaktighet och inflytande Stämmer Stämmer Stämmer helt delvis inte alls Vet inte 1. Jag kan säga eller visa vad jag vill göra 2. Lärarna lyssnar på mig 3. Jag får vara med och påverka hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter 4. Flickor och pojkar får vara med och påverka lika mycket Delaktighet och inflytande Stämmer Stämmer Stämmer helt delvis inte alls Vet inte 5. Jag kan säga eller visa vad jag inte vill göra 29

30 Bemötande Stämmer Stämmer Stämmer helt delvis inte alls Vet inte 1. I skolan pratar vi om hur vi ska vara mot varandra 2. Lärarna är snälla mot mig 3. De andra eleverna är snälla mot mig 4. De vuxna på skolan säger till om elever är elaka mot varandra 30

31 Trygghet och trivsel Stämmer Stämmer Stämmer helt delvis inte alls Vet inte 1. Jag trivs i skolan 2. Personalen på skolan känner mig bra 3. Jag känner mig trygg i skolan 4. I min skola är eleverna med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha 5. Lärarna förklarar regler så att jag förstår dem 6. Det är lugn och ro i klassrummet Trygghet och trivsel Stämmer Stämmer Stämmer helt delvis inte alls Vet inte 7. I min skola finns det elever som jag är rädd för 8. I min skola finns det vuxna som jag är rädd för 31

32 Övergripande nöjdhet Stämmer Stämmer Stämmer helt delvis inte alls Vet inte 1. Jag är nöjd med min skola som helhet 32