Enkätresultaten 2016/ Elever i grundskolan Grundskoleförvaltningen

Transkript

1 Enkätresultaten 2016/ Elever i grundskolan Grundskoleförvaltningen Foto: Tomaz Lundstedt, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: April Eric Grundström och Matilda Liljeberg Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Uppföljning av mål... 4 Disposition... 5 Metod och material... 6 Enkäternas målgrupper... 6 Enkäternas utformning... 6 Datainsamling... 7 Svarsfrekvens... 7 Bortfall... 8 Rapportens upplägg... 9 Enkätresultaten 2016/ Kommunövergripande resultat Resultat över tid Resultat på skolnivå Resultat per årskurs Resultat per kön Bilaga 1. Formulär enkäten för yngre elever...24 Bilaga 2. Formulär enkäten för äldre elever

3 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultaten från enkäterna för de yngre respektive äldre eleverna i grundskolan läsåret 2016/2017. Syftet med enkäterna är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna upplever sin skola och dess lärmiljö, samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningar för inlärning såsom studiero och lust att lära. Syftet är också att resultatet från enkätundersökningarna ska fungera som ett underlag i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Enkätresultaten fungerar som ett komplement till kunskapsresultaten. I detta kapitel sammanfattas övergripande de viktigaste resultaten i rapporten. Rapportens resultat kommer att analyseras i grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport som publiceras i slutet av året. Rapportens resultat i korthet När det gäller de äldre eleverna i grundskolan utmärker sig Tillit till elevens förmåga och Trygghet som de huvudfrågeområden där flest elever är positiva. Lust att lära, Ordningsregler och Studiero utmärker sig som de huvudfrågeområden där flest elever är negativa. Jämfört med läsåret 2014/2015 har andelen positiva svar minskat något när det gäller frågorna om Lust att lära. När det gäller de yngre eleverna i grundskolan utmärker sig Klara av skolarbetet, Trygghet och Nöjd med sin skola som de huvudfrågeområden där flest elever är positiva. Studiero utmärker sig som det huvudfrågeområde där flest elever är negativa. Jämfört med läsåret 2014/2015 har inga nämnvärda skillnader noterats. Generellt kan noteras att de huvudfrågeområden med lägst andel positiva svar också har en större spridning mellan skolorna. Spridningen av andel positiva svar skiljer mycket mindre mellan skolorna med högst respektive lägst resultat när det gäller de yngre eleverna i grundskolan. Generellt är resultatskillnaderna små mellan årskurserna förutom beträffande Lust att lära, Nöjd med sin skola och, beträffande de äldre eleverna i grundskolan, Studie- och yrkesvägledning. När det gäller de äldre eleverna i grundskolan är andelen positiva svar något högre bland pojkarna än flickorna för de flesta huvudfrågområdena med några enstaka undantag. Inga skillnader har noterats mellan könen när det gäller de yngre eleverna i grundskolan. 3

4 Inledning Bakgrund Kommunstyrelsen har beslutat att elevernas upplevelse av sin skola ska följas upp genom årliga attitydundersökningar via elevenkäter. I enlighet med detta beslut har elevenkäter inom den obligatoriska skolan genomförts sedan år 2005 av stadskontoret. I samband med en ny skolorganisation och slutredovisningen av projektet kring systematiskt kvalitetsarbete beslutade kommunstyrelsen att uppdraget att genomföra kommunövergripande uppföljningar, motsvarande attitydundersökningen i grundskolan, överförs till grundskolenämnden. Eleverna i grundskolan besvarar två enkäter, en för elever i årskurs 7 och 9 och en för elever i årskurs 3 och 5. Enkäten för de äldre eleverna är i huvudsak samma enkät som besvarats sedan läsåret 2012/2013. När det gäller enkäten för de yngre eleverna handlar ungefär hälften av frågorna om skolan och resten av frågorna handlar om fritidshemmet (se rapporten Enkätresultaten 2016/ Elever i fritidshem ). Skolinspektionens enkätformulär ligger till grund för de två elevenkäterna. Frågorna i enkäterna inriktar sig bland annat på elevernas upplevelser av sin skola, hur de uppfattar samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningar för inlärning såsom studiero och lust att lära. Forskare med stor erfarenhet av enkäter har deltagit i arbetet med att ta fram enkäterna för elever i grundskolan och bidragit med synpunkter på frågor, språk och svarsskala. Enkäterna har även testats på elever i kommunen och justerats utifrån deras synpunkter. Syfte Syftet med elevenkäterna är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna upplever sin skola och dess lärmiljö, samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningarna för inlärning som studiero och lust att lära. Syftet är också att resultatet från enkätundersökningarna ska fungera som ett underlag i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Enkätresultaten fungerar som ett komplement till kunskapsresultaten för att bedöma utbildningens kvalitetet. Uppföljning av mål Enkätundersökningarna ger de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten på sin skola. Skolorna fick, inom ett par veckor efter enkätperiodens slut, ta del av stora delar av resultaten i rapporten i form av statistiska sammanställningar. Skolorna har kunnat använda materialet för att analysera sina resultat och besluta om insatser. I skolornas dokumentation av sitt kvalitetsarbete framkommer att skolorna ofta använder enkätsvar som underlag för förbättringsinsatser. Grundskoleförvaltningen kommer att följa upp varje skolas enkätresultat bland annat i samband med höstens kvalitetsdialoger mellan rektor och utbildningschef. 4

5 Elevenkäterna och dess resultat ger också ett underlag för att bedöma huruvida de nationella och kommunala målen uppfylls. Undersökningen ger stöd till de förtroendevalda för att bedöma delar av måluppfyllelsen och fatta beslut om åtgärder och prioriteringar. Grundskolenämnden i Malmö har beslutat om följande nämndsmål direkt riktade mot skolan: 1. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet) 2. Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse) Därutöver har nämnden ytterligare mål riktade till förvaltningen (se nämndsbudget 2017). Rapportens resultat kommer att analyseras i grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport som publiceras i slutet av året. Disposition I nästa kapitel beskrivs bland annat enkätundersökningarnas genomförande, svarsfrekvens och rapportens upplägg. Därefter följer rapportens resultatkapitel. De viktigaste resultaten i rapporten redogörs i Sammanfattning. 5

6 Metod och material Enkäternas målgrupper De två enkäterna har riktat sig till alla grundskoleelever i årskurs 3, 5, 7 och 9. Målgrupperna för respektive enkät omfattade elever i kommunala skolor, varav ungefär 3000 elever i årkurs 3, ungefär 2600 i årskurs 5, 2300 i årskurs 7 och 2200 i årskurs 9. Könsfördelningen i de berörda årskurserna är tämligen jämn men pojkarna utgör en något högre andel än flickorna. Enkäternas utformning I grundskoleförvaltningens enkät för de äldre eleverna har 43 av 46 frågor i enkäten utgångspunkt i Skolinspektionens elevenkät för elever i årskurs 9 i grundskolan samt elever i årskurs 2 i gymnasieskolan. Tre frågor handlar om skolans studie- och yrkesvägledning och är framtagna av grundskoleförvaltningen. 18 av de 22 frågor i grundskoleförvaltningens enkät om skolan som de yngre eleverna besvarar är samma frågor som de äldre eleverna besvarar i sin enkät. En handfull frågor är särskilt framtagna och anpassade till de yngre elevernas ålder. Många frågor är identiska eller snarlika med frågorna i Skolinspektionens enkät. Språkjusteringar av vissa av Skolinspektionens enkätfrågor har gjorts i syfte att förbättra enkäterna men också för att underlätta förståelsen. Enkäterna har därefter testats på elever och justerats utifrån deras synpunkter. Enkäternas frågor består av påståenden som är indelade i huvudfrågeområden med tre frågor per huvudfrågeområde. Svarsskalan för frågorna är följande: Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet inte Enkätformulären återfinns som bilagor i slutet av rapporten. 6

7 Datainsamling Ett webbaserat enkät- och analysverktyg, esmaker, har använts vid genomförandet av respektive enkätundersökning. Enkäterna skickades via ett e-postmeddelande till samtliga elever i respektive målgrupp. Varje enskild elev har besvarat enkäten på eget initiativ, efter uppmaning av lärare eller vid ett avsatt gemensamt tillfälle i respektive undervisningsgrupp. Elevförteckningar har hämtats från elevsystemet EXTENS, där eleverna i Malmös kommunala skolor finns registrerade med aktuella uppgifter om bland annat skoltillhörighet, kön, årskurs och e-postadress (från det pedagogiska nätet Malmö Apps (MaApps)). Personuppgiftslagens (PUL) krav om behandling av elevuppgifter är uppfyllt genom en tidigare generell anmälan om att upprätta en respondentdatabas för den pedagogiska verksamheten. Information och kommunikation kring undersökningen har skett genom de ordinarie kanaler som finns inom grundskoleförvaltningens organisation. Påminnelser har också skickats till såväl skolorna som eleverna. Grundskoledirektören, utbildningscheferna och rektorerna har fortlöpande uppdaterats om den aktuella svarsfrekvensen på skol- och kommunnivå under undersökningsperioden. Svarsfrekvens Av de eleverna i målgrupperna var det 8749 elever som besvarade enkäterna för vidare bearbetning. Då 38 elever under svarsperiod lämnat sina skola innan de hunnit besvara sin enkät blev således svarsfrekvensen för undersökningen 86,5 procent, en mycket bra svarsfrekvens som innebär att enkätmaterialets representativitet för Malmö stads elever är hög. När det gäller svarsfrekvensskillnader mellan könen är det små skillnader beträffande årskurs 3- eleverna. I årskurs 5, 7 och 9 och svarsfrekvensen 5-6 procentenheter högre bland flickorna än den är bland pojkarna. Av nästföljande diagram framgår att svarsfrekvensen fortsatt är lägre i de högre årskurserna. 7

8 Diagram 1. Andel svarande per målgrupp 2012/2013 och framåt 100% Årskurs 3 totalt Årskurs 5 totalt Årskurs 7 totalt Årskurs 9 totalt All årskurser totalt 95% 90% 85% 80% 79,8% 87,7% 80,9% 77,2% 91,0% 91,0% 91,0% 87,0% 87,8% 83,4% 85,6% 81,1% 79,2% 91,7% 87,8% 86,5% 84,3% 80,1% 75% 70% 73,7% 72,5% 68,4% 77,1% 72,7% 65% 60% 2012/ / / / /2017 Not: 2012/2013 riktade sig undersökningen till de elever med födelseår som då i huvudsak motsvarade årskurs 5, 7 och /2016 redovisas svarsfrekvensen från Skolinspektionens elevenkäter när det gäller årskurs 5 och 9. Dessa uppgifter ingår vid uträkningen av det läsårets totala svarsfrekvens. På skolnivå har samtliga skolor utom fem en svarsfrekvens över 70 procent. Alla skolor har en svarsfrekvens över 60 procent. 1 Bortfall Någon fördjupad bortfallsanalys har inte gjorts men utifrån erfarenheter från tidigare år och kommunikationer med vissa skolor under enkätperioden, har följande aspekter identifierats som betydelsefulla för att svar uteblivit när det gäller grundskoleförvaltningens elevenkäter: Enkäterna är riktade till alla elever i de aktuella årskurserna och därmed kan också elever som inte har haft rimlig möjlighet att ta ställning till och/eller besvara frågorna ingått i elevunderlaget. Åtgärder vidtas för att minimera denna faktors betydelse 2. Det kan emellertid fortfarande vara så att det finns enstaka elever med begränsade förutsättningar att delta. Intresset för att delta kan variera mellan elever och skolor. 1 Skolor med ett lågt antal elever bör emellertid vara vaksamma om att ett enskilt svar kan ha stor betydelse för resultatredovisning i procent. 2 Numera får inte elever som nyligen börjat på sin skola någon enkät. På så vis har det dels säkerställts att alla elever som besvarat enkäterna har hunnit bilda sig en uppfattning om sin skola och dels har ingen elev några incitament att inte delta för att den är ny på skolan. Enkäterna är numera även översatta till de några av de vanligaste språken bland nyanlända elever: arabiska, somaliska, dari och engelska. 8

9 Rapportens upplägg Enkäterna handlar som nämnts om hur eleverna upplever sin skola och dess lärmiljö, samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningar för inlärning såsom studiero och lust att lära. Frågorna indelas i 15 (+1) huvudfrågeområden respektive 7 (+1) huvudfrågeområden. Huvudfrågeområdena är följande och har valts på följande grunder: Veta vad som krävs och Tillit till elevens förmåga (Klara av skolarbetet) En viktig framgångsfaktor för att lyckas i sitt skolarbete är att eleven förstår vad målet med undervisningen är och vad som förväntas för att klara av en uppgift. Vidare har varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och uppleva den tillfredställelse det ger att göra framsteg och att övervinna svårigheter. Detta leder till att eleven kan känna tilltro till sin egen förmåga. Alla elever ska ges ledning och stimulans för att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En viktig förutsättning för detta är att eleven känner tilltro till sin förmåga. Vissa av frågorna från huvudfrågeområden Veta vad som krävs och Tillit till elevens förmåga i enkäten för de äldre eleverna återfinns i enkäten för de yngre eleverna under huvudfrågeområdet Klara av skolarbetet. Att eleverna vet vad som krävs och känner tillit till sin förmåga är viktiga förutsättningar för att eleverna ska klara av sitt skolarbete. Argumentation och kritiskt tänkande Skolan ska ansvara för att varje elev efter avslutad skolgång kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska ställningstaganden. Två av frågorna för detta huvudfrågeområde skiljer sig mellan enkäten för de yngre respektive äldre eleverna på grund av anpassning utifrån elevernas olika ålder. Lust att lära I läroplanen står skrivet att utbildningen ska främja elevens utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Anpassning efter elevens behov och Utmaningar (Individanpassning) I läroplanen står skrivet att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. I Skollagen står skrivet att alla elever ska ges den ledning och stimulans för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når kunskapskraven ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre. Vissa av frågorna från dessa två huvudfrågeområden i enkäten för de äldre eleverna återfinns i enkäten för de yngre eleverna under huvudfrågeområdet Individanpassning. Individanpassningar, vilket innefattar både anpassningar när eleven är i behov av någon form av stöd och när eleven behöver utmanas mer, är nödvändigt för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sitt skolarbete. Grundläggande värden i undervisningen Ett av skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. Grundläggande värden på skolan Enligt läroplansuppdraget ska skolan förmedla alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. 9

10 Delaktighet och inflytande (Elevinflytande) I läroplanen står skrivet att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Genom att delta i planering och utvärdering samt att få välja, utvecklar eleverna sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. En av frågorna för detta huvudfrågeområde skiljer mellan enkäten för de yngre respektive äldre eleverna på grund av anpassning utifrån elevernas olika ålder. Den avvikande frågan för de yngre eleverna ger samtidigt även en bild av värdegrundsarbetet på skolorna. Ordningsregler Läraren ska, enligt läroplanen, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och samarbeta med hemmen i elevernas fostran samt klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. Studiero Skollagen fastslår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Trygghet och Förhindra kränkningar (Trygg i skolan) Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger eleverna trygghet samt vilja och lust att lära. Skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling. Detta ska ske dels genom skolans förebyggande arbete, dels genom att utreda och vidta åtgärder om en elev blir kränkt. Tre av frågorna från dessa två huvudfrågeområden i enkäten för de äldre eleverna återfinns i enkäten för de yngre eleverna under huvudfrågeområdet Trygg i skolan. Att en skola har ett välfungerande, förebyggande arbete mot kränkningar har en tydlig koppling till att eleverna känner sig trygga på skolan. Elevhälsa I skollagen har en samlad elevhälsa införts. Eleverna ska ha tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Elevhälsan kan bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Studie- och yrkesvägledning Skollagen ställer krav på studie- och yrkesvägledning. Elever ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Nöjd med sin skola Under detta huvudfrågeområde inryms endast en fråga i respektive enkät men den fyller en viktig funktion som den enda frågan i respektive enkät som ger en bild av elevernas helhetsomdöme om Malmös stads skolor. Resultaten redovisas först kommunövergripande per huvudfrågeområde respektive per fråga. Därefter redovisas resultatskillnader över tid, mellan skolor, mellan årskurser och slutligen mellan kön. De senaste åren år har rapporten avslutats med en jämförelse av resultat mot resultat andra kommuner fått i Skolinspektionens elevenkäter. I och med att Skolinspektionen förra året och framöver med högst två års mellanrum kommer att genomföra sina elevenkäter i Malmös skolor kommer det återkommande finnas möjlighet till en rak jämförelse mot andra kommuner. Av detta skäl anses det inte nödvändigt att fortsätta med den begränsade jämförelse åren mellan dessa tillfällen. 10

11 Enkäternas frågor (eller påståenden) kan vara både positivt och negativt ställda vilket innebär att svarsskalan får omvänd innebörd beroende på om frågan är negativt eller positivt ställd. Exempelvis är Stämmer helt det mest positiva svaret på frågan Jag känner mig trygg i skolan medan det är det mest negativa svaret på frågan I min skola finns det elever som jag är rädd för. För redovisningen i denna rapport, och så även i det underlag som delgetts skolorna, har svaren Stämmer helt, stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt och stämmer inte alls behandlats och översatts i en ny skala till väldigt positiva svar, ganska positiva svar, ganska negativa svar och väldigt negativa svar där ett positivt svar alltid har en positiv innebörd och ett negativt svar alltid har en negativ innebörd. Vet inte-svaren har inte behandlats då inget behov av det har funnits. Syftet med negativt ställda frågor är att få eleverna att verkligen tänka till kring frågorna. 11

12 Enkätresultaten 2016/2017 I detta kapitel redovisas resultaten från de två enkätundersökningarna i grundskolan. Resultaten redovisas först kommunövergripande. Därefter redovisas resultatskillnader över tid, mellan skolor, mellan årskurser och slutligen mellan kön. Kommunövergripande resultat Vid redovisning av de kommunövergripande resultaten kommer respektive enkät avhandlas under först ett diagram som visar resultat per huvudfrågeområde och sedan ett diagram som visar resultat per fråga. Enkäten för de äldre eleverna När det gäller de äldre eleverna i grundskolan utmärker sig Tillit till elevens förmåga och Trygghet som de huvudfrågeområden där flest elever är positiva. Lust att lära, Ordningsregler och Studiero utmärker sig som de huvudfrågeområden där flest elever är negativa. Nedan redovisas fördelningen av de väldigt och ganska positiva svaren som Positiva svar. De ganska och väldigt negativa svaren är grupperade under Negativa svar. Diagram 2. Fördelning av positiva, negativa och vet ej-svar per huvudfrågeområde åk 7 och 9 Positiva svar Negativa svar Vet ej-svar Elevhälsa Förhindra kränkningar Nöjd med sin skola Studie- och yrkesvägledning Veta vad som krävs 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Tillit till elevens förmåga Argumentation och kritiskt tänkande Lust att lära Anpassning efter elevens behov Trygghet Utmaningar Grundläggande värden i Studiero undervisningen Grundläggande värden på Ordningsregler skolan Delaktighet och inflytande De frågor som erhåller lägst andel positiva svar återfinns under huvudfrågeområden Ordningsregler, Studiero, Förhindra kränkningar och Elevhälsa. De frågor som erhåller högst andel positiva svar återfinns under huvudfrågeområdena Veta vad som krävs, Tillit till elevens förmåga och Anpassning efter elevens behov. 12

13 Nöjd med sin skol a Förhindra kränkningar Trygghet Studiero Delaktighet och inflytande Ordningsregler Grundläggande värden på skolan Grundläggande värden i undervisningen Utmaningar Anpassning efter elevens Argumentatio n och kritiskt tänkande Tillit till elevens förmåga Veta vad som krävs Diagram 3. Fördelning av olika svar per fråga åk 7 och 9 Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar behov Lust att lära Studie- och yrkesvägledning Elevhälsa Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan Jag tycker det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolarbetet Mina lärare tror att jag kan lyckas med mitt skolarbete Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i skolarbetet Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker På lektionerna får vi elever diskutera vad vi tycker i olika frågor Mina lärare uppmuntrar oss elever att reflektera över vad vi hör och Mina lärare tar mina åsikter på allvar när vi diskuterar Skolarbetet är roligt Skolarbetet är intressant Skolarbetet ger mig lust att lära mer Skolarbetet är för svårt för mig Mina lärare hjälper mig i skolarbetet om jag skulle behöva det Jag kan få extraundervisning om jag skulle behöva det Mina lärare ger extrauppgifter till dem som hinner och vill ha det Jag kan få svårare uppgifter om jag vill Jag får för lite utmanande arbetsuppgifter i skolan I min skola pratar vi om mänskliga rättigheter I min skola pratar vi om jämställdhet mellan könen I min skola får jag öva på att göra etiska ställningstaganden (...) Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet I min skola respekterar elever och lärare varandra I min skola blir man dåligt behandlad av andra elever om man Vi elever har inflytande över undervisningens innehåll På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs I min skola är vi elever med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna Jag har studiero på lektionerna Jag känner mig trygg i skolan I min skola finns det lärare som jag är rädd för I min skola finns det elever som jag är rädd för Jag vet vem jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev I min skola skulle man behöva göra mer för att förhindra kränkningar De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt På min skola är det OK att lämna lektionen om man känner ett behov Jag kan gå och prata med skolsköterska eller kurator/skolpsykolog om Elevhälsogruppen i min skola frågor oss elever om hur vi upplever vår Min skola förbereder mig för mina framtida val av studier och yrke I min skola får jag lära mig om olika gymnasieutbildningar (exempelvis I min skola får jag lära mig om arbetslivet (exempelvis genom besök på Jag är nöjd med min skola som helhet 25% 63% 23% 50% 23% 36% 44% 38% 59% 30% 62% 28% 24% 47% 28% 46% 31% 44% 8% 37% 13% 47% 14% 35% 33% 38% 40% 33% 32% 27% 40% 26% 39% 21% 33% 35% 35% 29% 32% 25% 35% 47% 17% 41% 23% 27% 10% 41% 12% 39% 17% 38% 25% 9% 25% 8% 32% 9% 27% 23% 13% 45% 39% 69% 65% 42% 11% 20% 31% 34% 39% 12% 21% 17% 14% 26% 22% 34% 29% 27% 44% 45% 31% 41% 46% 39% 12% 14% 30% 33% 31% 29% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 13

14 Enkäten för de yngre eleverna När det gäller de yngre eleverna i grundskolan utmärker sig Klara av skolarbetet, Trygghet och Nöjd med sin skola som de huvudfrågeområden där flest elever är positiva. Studiero utmärker sig som det huvudfrågeområde där flest elever är negativa. Nedan redovisas fördelningen av de väldigt och ganska positiva svaren som Positiva svar. De ganska och väldigt negativa svaren är grupperade under Negativa svar. Diagram 4. Fördelning av positiva, negativa och vet ej-svar per huvudfrågeområde åk 3 och 5 Positiva svar Negativa svar Vet ej-svar Nöjd med sin skola Trygg i skolan Klara av skolarbetet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Argumentation och kritiskt tänkande Lust att lära Studiero Individanpassning Elevinflytande De frågor som erhåller lägst andel positiva svar återfinns under huvudfrågeområden Studiero, Elevinflytande och Individanpassning. De frågor som erhåller högst andel positiva svar återfinns under huvudfrågeområdena Klara av skolarbete, Argumentation och kritiskt tänkande och Individanpassning. Spännvidden kring andelen positiva svar är således förhållandevis stor mellan olika frågor under huvudfrågområdet Individanpassning. 14

15 Nöjd med sin Argumentation och kritiskt tänkande Klara av skolarbetet Diagram 5. Fördelning av olika svar per fråga åk 3 och 5 Väldigt positiva svar Ganska positiva svar Ganska negativa svar Väldigt negativa svar Vet ej-svar Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i skolarbetet 79% 14% Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår 62% 33% Jag vet vad jag behöver klara av i skolarbetet 53% 39% På lektionerna pratar vi om att man kan tycka olika 51% 33% På lektionerna får vi elever diskutera vad vi tycker i olika frågor 45% 39% Mina lärare lyssnar på vad jag tycker när vi diskuterar 65% 26% skola Trygg i skolan Studiero Elevinflytande Individanpassning Lust att lära Skolarbetet är roligt Skolarbetet är intressant Skolarbetet ger mig lust att lära mer Skolarbetet är för svårt för mig Mina lärare hjälper mig i skolarbetet om jag skulle behöva det Jag kan få svårare uppgifter om jag vill På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter På lektionerna får pojkar och flickor vara med och påverka hur vi ska arbeta lika mycket I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna Jag har studiero på lektionerna Jag vet vem jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev Jag känner mig trygg i skolan De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon varit elak mot en elev Jag är nöjd med min skola som helhet 32% 35% 50% 46% 73% 35% 29% 58% 37% 11% 26% 56% 23% 67% 53% 51% 51% 50% 50% 36% 29% 22% 36% 43% 23% 37% 32% 48% 22% 31% 31% 35% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 15

16 Resultat över tid Förra året besvarade endast eleverna i årskurs 3 och 7 grundskoleförvaltningens elevenkäter. Av denna anledning jämförs nedan resultaten för innevarande läsår mot resultaten från läsåret 2014/2015 då samma årskurser deltog som denna gång. Vissa frågor har emellertid förändrats mellan läsåren vilket i regel är förklaringen till större resultatskillnader mellan läsåren. Enkäten för de äldre eleverna Resultatförändringar över tid vid jämförelse av samma frågor är fortsatt små när det gäller enkäten för de äldre eleverna i grundskolan. Jämfört med läsåret 2014/2015 har andelen positiva svar minskat något beträffande frågorna om lust att lära. Den resultatskillnad som kan skönjas i diagrammet nedan under Utmaningar beror på att en fråga bytts ut mellan läsåren. Läsåret 2014/2015 ställdes inga frågor om studie- och yrkesvägledning och motsvarande fråga som handlade om eleverna som helhet var nöjda med sin skola var annorlunda sett till formulering och svarsskala och är således inte jämförbar. Några resultat för läsåret 2014/2015 redovisas därför inte nedan när det gäller dessa huvudfrågeområden. Diagram 6. Positiva svar per huvudfrågeområde läsåren 14/15 och 16/17 åk 7 och 9 14/15 16/17 Elevhälsa Förhindra kränkningar Nöjd med sin skola Studie- och yrkesvägledning Veta vad som krävs 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Tillit till elevens förmåga Argumentation och kritiskt tänkande Lust att lära Anpassning efter elevens behov Trygghet Utmaningar Grundläggande värden i Studiero undervisningen Grundläggande värden på Ordningsregler skolan Delaktighet och inflytande 16

17 Enkäten för de yngre eleverna Resultatförändringar över tid vid jämförelse av samma frågor är fortsatt små när det gäller enkäten för de yngre eleverna i grundskolan. Jämfört med läsåret 2014/2015 kan inga nämnvärda skillnader noteras. Den resultatskillnad som kan skönjas i diagrammet nedan under Utmaningar beror på att en fråga bytts ut mellan läsåren. Läsåret 2014/2015 var motsvarande fråga som handlade om eleverna som helhet var nöjda med sin skola var annorlunda sett till formulering och svarsskala och är således inte jämförbar med nuvarande fråga. Några resultat för läsåret 2014/2015 redovisas därför inte nedan när det gäller det huvudfrågeområdet. Diagram 7. Positiva svar per huvudfrågeområde läsåren 14/15 och 16/17 åk 3 och 5 14/15 16/17 Nöjd med sin skola Trygg i skolan Klara av skolarbetet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Argumentation och kritiskt tänkande Lust att lära Studiero Individanpassning Elevinflytande 17

18 Resultat på skolnivå Nedanstående diagram visar på spridningen mellan skolorna i Malmö stad. Per huvudfrågeområde redovisas andelen positiva svar för de skolor som har högst respektive lägst andel positiva elever. Även andelen positiva svar på den skolan som utgör medianresultatet per huvudfrågeområde redovisas. Enkäten för de äldre eleverna Generellt kan noteras att de huvudfrågeområdena med lägst andel positiva svar (se avsnittet Kommunövergripande resultat ) också har en större spridning mellan skolorna. Det skiljer exempelvis cirka 50 procentenheter mellan skolan med högst andel positiva elever jämfört med skolan med lägst andel positiva elever när det gäller huvudfrågeområdet Ordningsregler. Beträffande huvudfrågeområdena med ett högt kommunövergripande resultat är generellt spridningen mindre. När det gäller Tillit till elevens förmåga är exempelvis motsvarande spridning endast 20 procentenheter. Diagram 8. Högsta, lägsta och median-resultat på skolnivå per huvudfrågeområde åk 7 och 9 Högst resultat Median-resultat Lägst resultat Elevhälsa Förhindra kränkningar Nöjd med sin skola Studie- och yrkesvägledning Veta vad som krävs 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Argumentation och kritiskt tänkande Lust att lära Tillit till elevens förmåga Anpassning efter elevens behov Trygghet Utmaningar Grundläggande värden i Studiero undervisningen Grundläggande värden på Ordningsregler skolan Delaktighet och inflytande 18

19 Enkäten för de yngre eleverna Spridningen av andel positiva svar skiljer mycket mindre mellan skolorna med högst respektive lägst resultat när det gäller de yngre eleverna i grundskolan. Beträffande Klara av skolarbetet är den mindre än 15 procentenheter. När det gäller Studiero är emellertid spridningen cirka 40 procentenheter. Diagram 9. Högsta, lägsta och median-resultat på skolnivå per huvudfrågeområde åk 3 och 5 Högst resultat Median-resultat Lägst resultat Nöjd med sin skola Trygg i skolan Klara av skolarbetet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Argumentation och kritiskt tänkande Lust att lära Studiero Individanpassning Elevinflytande 19

20 Resultat per årskurs I detta avsnitt avhandlas resultatskillnader mellan årskurserna för respektive enkät. Enkäten för de äldre eleverna Nedanstående diagram visar på generellt små skillnader mellan årskurserna förutom när det gäller Lust att lära, Nöjd med sin skola och främst Studie- och yrkesvägledning. Diagram 10. Positiva svar per huvudfrågeområde per årskurs åk 7 och Elevhälsa Förhindra kränkningar Nöjd med sin skola Studie- och yrkesvägledning Veta vad som krävs 100% Tillit till elevens förmåga 90% 80% 70% 60% 50% 40% Lust att lära 30% 20% 10% 0% Argumentation och kritiskt tänkande Anpassning efter elevens behov Trygghet Utmaningar Grundläggande värden i Studiero undervisningen Grundläggande värden på Ordningsregler skolan Delaktighet och inflytande 20

21 Enkäten för de yngre eleverna Precis som för de äldre eleverna i grundskolan finns det viss differens i andelen positiva mellan årskurserna när det gäller Lust att lära och Nöjd med sin skola. Diagram 11. Positiva svar per huvudfrågeområde per årskurs åk 3 och Nöjd med sin skola Trygg i skolan Klara av skolarbetet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Argumentation och kritiskt tänkande Lust att lära Studiero Individanpassning Elevinflytande 21

22 Resultat per kön I detta avsnitt avhandlas resultatskillnader mellan könen för respektive enkät. Enkäten för de äldre eleverna Som framgår av nedanstående diagram är andelen positiva svar något högre bland pojkarna än flickorna när det gäller de flesta huvudfrågområdena med några enstaka undantag. Diagram 12. Positiva svar per huvudfrågeområde per kön åk 7 och 9 Flickor Pojkar Elevhälsa Förhindra kränkningar Nöjd med sin skola Studie- och yrkesvägledning Veta vad som krävs 100% Tillit till elevens förmåga 90% 80% 70% 60% 50% 40% Lust att lära 30% 20% 10% 0% Argumentation och kritiskt tänkande Anpassning efter elevens behov Trygghet Utmaningar Grundläggande värden i Studiero undervisningen Grundläggande värden på Ordningsregler skolan Delaktighet och inflytande 22

23 Enkäten för de yngre eleverna Inga skillnader har noterats mellan könen när det gäller de yngre eleverna i grundskolan. Diagram 13. Positiva svar per huvudfrågeområde per kön åk 3 och 5 Flickor Pojkar Nöjd med sin skola Trygg i skolan Klara av skolarbetet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Argumentation och kritiskt tänkande Lust att lära Studiero Individanpassning Elevinflytande 23

24 Bilaga 1. Formulär enkäten för yngre elever 1. Klara av skolarbetet (åk 3+5) 1.1 Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår 1.2 Jag vet vad jag behöver klara av i skolarbetet 1.3 Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i skolarbetet Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej 2 Lust att lära (åk 3+5) 2.1 Skolarbetet är intressant 2.2 Skolarbetet är roligt 2.3 Skolarbetet ger mig lust att lära mer 3 Argumentation och kritiskt tänkande (åk 3+5) 3.1 På lektionerna får vi elever diskutera vad vi tycker i olika frågor 3.2 På lektionerna pratar vi om att man kan tycka olika 3.3 Mina lärare lyssnar på vad jag tycker när vi diskuterar 4 Individanpassning (åk 3+5) Jag kan få svårare arbetsuppgifter om jag vill 4.2 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet om jag skulle behöva det Skolarbetet är för svårt för mig 5 Elevinflytande (åk 3+5) 5.1 På lektionerna får pojkar och flickor vara med och påverka hur vi ska arbeta lika mycket 24

25 5.2 På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter 5.3 I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö 6 Studiero (åk 3+5) 6.1 Jag har studiero på lektionerna På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet 6.3 Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna 7 Trygg i skolan (åk 3+5) 7.1 Jag vet vem jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev 7.2 De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon varit elak mot en elev 7.3 Jag känner mig trygg i skolan 8 Jag är nöjd med min skola som helhet 25

26 Bilaga 2. Formulär enkäten för äldre elever 1. Veta vad som krävs (åk 7+9) 1.1 Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Jag tycker det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolarbetet 1.3 Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej 2 Argumentation och kritiskt tänkande (åk 7+9) 2.1 På lektionerna får vi elever diskutera vad vi tycker i olika frågor 2.2 Mina lärare tar mina åsikter på allvar när vi diskuterar 2.3 Mina lärare uppmuntrar oss elever att reflektera över vad vi hör och läser 3 Lust att lära (åk 7+9) 3.1 Skolarbetet är intressant 3.2 Skolarbetet är roligt 3.3 Skolarbetet ger mig lust att lära mer 4 Tillit till elevens förmåga (åk 7+9) 4.1 Mina lärare tror att jag kan lyckas med mitt skolarbete 4.2 Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i skolarbetet 4.3 Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker 5 Anpassning efter ele- 26

27 vens behov (åk 7+9) 5.1 Jag kan få extraundervisning om jag skulle behöva det 5.2 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet om jag skulle behöva det Skolarbetet är för svårt för mig 6 Utmaningar (åk 7+9) 6.1 Mina lärare ger extrauppgifter till dem som hinner och vill ha det 6.2 Jag kan få svårare uppgifter om jag vill Jag får för lite utmanande arbetsuppgifter i skolan 7 Grundläggande värden i undervisningen (åk 7+9) 7.1 I min skola pratar vi om mänskliga rättigheter 7.2 I min skola pratar vi om jämställdhet mellan könen 7.3 I min skola får jag öva på att göra etiska ställningstaganden (det vill säga om vad som är rätt/bra eller dåligt/fel i skolan eller samhället) 8 Grundläggande värden på skolan (åk 7+9) 8.1 Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet I min skola blir man dåligt behandlad av andra elever om man uppfattas som annorlunda 8.3 I min skola respekterar elever och lärare varandra 9 Delaktighet och infly- 27

28 tande (åk 7+9) 9.1 Vi elever har inflytande över undervisningens innehåll 9.2 På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter 9.3 I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö 10 Ordningsregler (åk 7+9) 10.1 I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns 10.2 I min skola är vi elever med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha 10.3 Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs 11 Studiero (åk 7+9) 11.1 Jag har studiero på lektionerna På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet 11.3 Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna 12 Trygghet (åk 7+9) I min skola finns det elever som jag är rädd för I min skola finns det lärare som jag är rädd för 12.3 Jag känner mig trygg i skolan 13 Förhindra kränkningar (åk 7+9) I min skola skulle man behöva göra mer för att förhindra kränkningar 28

29 13.2 De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt 13.3 Jag vet vem jag kan prata med om någon har varit elak mot en elev 14 Elevhälsa (åk 7+9) 14.1 Elevhälsogruppen i min skola frågar oss elever om hur vi upplever vår skol- och livssituation 14.2 Jag kan gå och prata med skolsköterska eller kurator/skolspykolog om vad jag vill, det måste inte ha hänt något allvarligt 14.3 På min skola är det OK att lämna lektionen om man känner ett behov av att träffa skolsköterska eller kurator 15 Studie- och yrkesvägledning (åk 7+9) 15.1 I min skola får jag lära mig om arbetslivet (exempelvis genom besök på arbetsplatser eller att personer kommer till skolan och berättar) 15.2 I min skola får jag lära mig om olika gymnasieutbildningar (exempelvis genom besök eller att personer kommer till skolan och berättar) 15.3 Min skola förbereder mig för mina framtida val av studier och yrke 16 Jag är nöjd med min skola som helhet 29