Attitydundersökning om den obligatoriska skolan i Malmö

Transkript

1 Malmö stad, stadskontoret 2013, Foto: Lars Liliedahl Attitydundersökning om den obligatoriska skolan i Malmö Resultaten från elevenkäten hösten 2012 Elever födda 1997, 1999, Stadskontoret december 2012 Avdelning barn och ungdom Eric Grundström

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 5 Syfte... 5 Uppföljning av mål... 5 Metod och material... 6 Enkätens respondenter... 6 Enkätens utformning... 6 Datainsamling... 7 Svarsfrekvens... 7 Bortfall... 9 Rapportens upplägg Resultaten från attitydundersökningen Veta vad som krävs Argumentation och kritiskt tänkande Lust att lära Tillit till elevens förmåga Anpassning efter elevens behov Utmaningar Grundläggande värden i undervisningen Grundläggande värden på skolan Delaktighet och inflytande Ordningsregler Studiero Trygghet Förhindra kränkningar Om du tänker på din skola som helhet, hur nöjd är du då? Sammanfattande analys Bilaga 1. Enkätformulär

3 Sammanfattning Föreliggande rapport är en redogörelse för 2012 års attitydundersökning om hur eleverna upplever sin utbildning i Malmö kommuns skolor. Inom den obligatoriska skolan har attitydundersökningar genomförts av målgruppen elever i årskurs 5, 7 och 9 sedan våren Den här aktuella attitydundersökningen är ny då kommunstyrelsen i år gav stadskontoret i uppdrag att vidareutveckla modellen för attitydundersökning inom ramen för ett systematiskt kvalitetsarbete. Ett syfte med denna attitydundersökning är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna upplever sin skolas lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sin skola, hur de uppfattar samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningarna för inlärning som studiero och lust att lära. Syftet med undersökningen är också att ge verksamheten bättre underlag för ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete. Rapportens resultat kan sammanfattas i följande punkter: Ø De huvudområden som sammanlagt har högst andel positiva svar är: Tillit till elevens förmåga (89 procent positiva svar) och Trygghet (82 procent positiva svar). Ø De huvudområden som sammanlagt har lägst andel positiva svar är: Ordningsregler (58 procent positiva svar), Studiero (55 procent positiva svar) och Delaktighet och inflytande (42 procent positiva svar). Ø Eleverna svarar mest positivt på frågorna: Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår (91 procent positiva svar) Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i skolarbetet (91 procent positiva svar) Jag kan nå kunskapskraven om jag försöker (93 procent positiva svar) Mina lärare hjälper mig i skolarbetet om jag skulle behöva det (89 procent positiva svar). Ø Eleverna svarar minst positivt på frågorna: Det är bara lärarna som bestämmer vad vi ska arbeta med på lektionerna (18 procent svarar att det stämmer ganska dåligt eller inte alls, dvs. svarar på ett positivt sätt) I min skola är vi elever med och bestämmer vilka trivsel- ordningsregler vi ska ha (48 procent positiva svar) På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet (33 procent svarar att det stämmer ganska dåligt eller inte alls, dvs. svarar på ett positivt sätt) I min skola skulle man behöva göra mer för att förhindra kränkningar (33 procent svarar att det stämmer ganska dåligt eller inte alls, dvs. svarar på ett positivt sätt) Ø Skillnader mellan könen: Flickorna känner sig mer trygga än pojkarna i skolan i årskurs 9. Pojkarna känner sig mer trygga än flickorna i årskurs 5. En högre andel flickor än pojkar upplever att man blir dåligt behandlad av andra elever om man uppfattas som annorlunda. En högre andel årskurs 5- och årskurs 7-pojkar upplever att eleverna följer de trivsel- och ordningsregler som finns på skolan. Flickorna är mer positiva än pojkarna beträffande Lust att lära. En högre andel flickor än pojkar i årskurs 9 upplever att de får vara delaktiga och ha inflytande över undervisningen. Pojkarna upplever inte i lika stor utsträckning som flickorna att lärarna ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet. 3

4 En högre andel årskurs 9-flickor upplever att man pratar om jämställdhet mellan könen på sin skola. En högre andel årskurs 7- och 9-flickor upplever att skolarbetet är svårt samtidigt som en högre andel årskurs 7- och 9-pojkar upplever att skolarbetet är lätt. Förklaringen till det verkar vara att flickorna underskattar sin förmåga. Det verkar också vara så att en högre andel flickor än pojkar tvekar till att svara att skolarbetet är lätt och istället väljer Vet inte. Malmö kommun bedöms ha en högre andel positiva svar än riket på ett huvudområde: Grundläggande värden i undervisningen Ø Malmö kommun bedöms ha en lika hög andel positiva svar som riket på sex huvudområden: Veta vad som krävs, Argumentation och kritiskt tänkande, Lust att lära, Tillit till elevens förmåga, Grundläggande värden på skolan och studiero. Ø Malmö kommun bedöms ha en lägre andel positiva svar än riket på fem huvudområden: Anpassning efter elevens behov, Delaktighet och inflytande, Ordningsregler, Trygghet och Förhindra kränkningar. Ø Skillnader i nöjdhet mellan Malmö och Göteborg samt Stockholm: Malmö-eleverna bedöms vara mindre nöjda med sin skola som helhet än eleverna i Stockholm men aningen mer nöjda jämfört med eleverna i Göteborg. Ø Skillnader mellan årskurserna: Ju yngre eleverna är desto mer positiva är eleverna. På samtliga huvudområden är eleverna i årskurs de 5 mest positiva. På några huvudområden är eleverna i årskurs 7 mindre positiva än eleverna i årskurs 9 men annars infinner sig mönstret. Detta beror på att elevernas situation blir mer allvarlig ju närmare eleverna kommer till att få hela sin skolgång betygsatt och därför sätter desto högre krav på sin skola. Beträffande Trygghet är nästan lika många elever positiva i samtliga årskurser. Ø Skillnader mellan stadsdelarna: Limhamn-Bunkeflo har av stadsdelarna högst andel positiva svar på 12 av 14 huvudområden medan Kirseberg har lägst andel positiva svar på 9 av 14 huvudområden. Ett av de två huvudområden där Limhamn-Bunkeflo inte har högst andel positiva svar är Lust att lära där Rosengård har högst andel positiva svar före Fosie, två av de lägst presterande stadsdelarna beträffa kunskapsresultat. Husie och Västra Innerstaden, två av de stadsdelar som har högst kunskapsresultat, har lägst andel positiva svar på huvudområdet. Den troliga förklaringen till detta är att frågorna under Lust att lära är värderingsfrågor. Många av frågorna i enkäten är annars mer neutrala. Det är möjligt att eleverna som går på skolor med högre kunskapsresultat har högre krav på sin skola och därför är mer kritisk när de ombeds värdera aspekter i sin skola istället för att svara på frågor om något exempelvis förekommer på skolan. I Kirseberg är flickorna mycket mer positiva på många huvudområden. Pojkarnas låga omdömen är en stor del i att stadsdelen har så låg andel positiva svar på många huvudområden. Rosengård är en stadsdel som på många huvudområden går emot strömmen då flickor är mer positiva än pojkarna och har istället en noterbart högre andel positiva svar från pojkarna. Södra Innerstaden har en utmärkande stor skillnad mellan könen beträffande huvudområdet Trygghet där andelen pojkar som svarade positivt är betydligt lägre. 4

5 Bakgrund och syfte Kommunstyrelsen har beslutat att elevernas upplevelse av sin skola ska följas upp genom årliga webbaserade attitydundersökningar, dvs. elevenkäter. I enlighet med detta beslut har attitydundersökningar inom den obligatoriska skolan genomförts sedan år 2005 av stadskontoret, avdelning barn och ungdom. Den här aktuella enkätundersökningen, som är framtagen av Projekt Kvalitetsarbete, har fokus på hur eleverna upplever sin skolas lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra enligt läroplanen och har sin utgångspunkt i Skolinspektionens elevenkät. Frågorna i enkäten inriktar sig också på elevernas upplevelser av sin skola, hur de uppfattar samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningarna för inlärning som studiero och lust att lära. En ökad måluppfyllelse har varit ett ledmotiv vid enkätvalet. Forskarna som är knutna till Projekt Kvalitetsarbete, Ulf Blossing och Joanna Giota, som har stor erfarenhet av enkäter, har lämnat synpunkter på frågorna, språket och svarsskalan. Enkäten har därefter utprovats på ett antal elever i kommunen och relevanta justeringar har gjorts efter elevernas synpunkter. Enkätens frågor ger samtidigt också underlag för bedömning huruvida Malmö kommunfullmäktiges budgetmål för 2012 inom skolans område tillgodoses: Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt arbete Syfte Ett syfte med denna attitydundersökning är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna upplever sin skolas lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra samt hur eleverna upplever sin skola, hur de uppfattar samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningarna för inlärning som studiero och lust att lära. Syftet med undersökningen är också att ge verksamheten bättre underlag för ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete. Uppföljning av mål Undersökningen ger stöd till de förtroendevalda när de ska bedöma delar av måluppfyllelsen och fatta beslut om åtgärder och prioriteringar. Den ger också de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten på sin skola. I skolornas dokumentation av sitt kvalitetsarbete, som Projekt Kvalitetsarbete har tagit del av, framkommer att man ofta använder enkätsvar som underlag för förbättringsinsatser. I år introducerade Projekt Kvalitetsarbete individuella så kallade skolblad som redan samma vecka som enkäten var avslutad skickades ut till verksamheten. Skolbladen redogjorde ingående för enkätresultaten på skol- och stadsdelsnivån. De ansvariga för undersökningen har också haft en dialog kring rapportens resultat med Malmös barn- och ungdomschefer. Den snabba återkopplingen och de detaljrika skolbladen har uppskattats. 5

6 Metod och material Enkätens respondenter Den här aktuella attitydundersökningen har riktat sig till alla elever födda 1997, 1999 och 2001 i de kommunala grundskolorna, dvs. elever som i huvudsak går i årskurs 5, 7 och 9 (hädanefter kommer båda benämningar användas för att beskriva samma respondentgrupper). Respondenterna av enkäten omfattar elever i kommunala skolor fördelade per årskull enligt nedan: Antal elever födda 1997: elever Antal elever födda 1999: elever Antal elever födda 2001: elever Av eleverna i undersökningen som mottog enkäten var 51 procent pojkar och 49 procent flickor Flest elever i urvalet finns i stadsdelarna Fosie (1 103) och Limhamn-Bunkeflo (1 089) medan det är minst antal elever i stadsdelarna Oxie (383) och Kirseberg (288). Eleverna i undersökningen representerar totalt 57 olika kommunala skolor. Enkätens utformning Årets attitydundersökning är ny då kommunstyrelsen den 30 april gav stadskontoret i uppdrag att vidareutveckla modellen för attitydundersökningen inom ramen för ett systematiskt kvalitetsarbete. 39 av 41 frågor i den nya enkäten har sin utgångspunkt i Skolinspektionens nuvarande elevenkät för elever i årskurs 9 i grundskolan samt elever i årskurs 2 i gymnasieskolan. Pedagogikforskarna som är knutna till Projekt kvalitetsarbete har tillsammans med projektgruppen gjort bedömningen att Skolinspektionens enkät i grunden är fullt applicerbar även för yngre elever. Många frågor är identiska eller snarlika Skolinspektionens enkät för årskurs 5. Språkjusteringar av vissa av frågorna har gjorts med syfte att allmänt förbättra enkäten men också underlätta förståelsen av vissa av frågorna för de yngre eleverna. Enkäten har därefter i ett nästa steg också utprovats på elever i kommunen för att säkerställa applicerbarheten och relevanta justeringar gjordes efter elevernas synpunkter. Enkätens frågor som tekniskt sett är påståenden förutom de två sista frågorna, är indelade i 13 huvudområden med tre frågor per huvudområde. Avslutningsvis ställs två enskilda frågor där eleverna får 1) gradera hur nöjd han/hon är med sin skola, och 2) ge eventuella idéer och förslag i fritext till sin rektor som kan förbättra den enskilda skolan. Fritextsvaren från denna sistnämnda fråga har varken sammanställts eller analyserats av stadskontoret då den enbart är tänkt att vara av intresse för den berörda rektorn och redovisas sålunda inte i denna rapport. Svarsskalan för frågorna under de 13 huvudområdena är följande: 1. Stämmer helt 2. Stämmer ganska bra 3. Stämmer ganska dåligt 4. Stämmer inte alls 5. Vet inte 6

7 Svarsskalan för den efterföljande frågan är 1-10 där 1 är inte alls nöjd och 10 är jättenöjd. Hela enkäten återfinns som bilaga i slutet av rapporten. Svarsfrekvensinformation och alla resultat lämnas särskilt vid begäran. Datainsamling Ett webbaserat enkätverktyg, Query & Report, finns etablerat som ett stödinstrument för uppföljning av den pedagogiska verksamheten inom Malmö kommun. Detta verktyg har använts vid genomförandet av den här aktuella undersökningen. Elevförteckningar har hämtats från Malmö kommuns elevsystem Extens, där samtliga elever i Malmös kommunala skolor finns registrerade med för undersökningen aktuella uppgifter om skoltillhörighet och ålder. Denna förteckning har kompletterats med elevernas e-postadress i det pedagogiska nätet, PedNet. Personuppgiftslagens (PUL) krav om behandling av elevuppgifter är uppfyllt genom en tidigare generell anmälan om att upprätta en respondentdatabas för den pedagogiska verksamheten. Via det pedagogiska nätet skickades ett e-postmeddelande till samtliga elever i målgruppen där de uppmanades att svara på en enkät om hur de upplever sin skola. Den enskilde eleven har därefter antingen själv direkt, via PedNet, besvarat enkäten eller alternativt har lärarna på skolorna aktivt intresserat sina undervisningsgrupper för enkätundersökningen och fått hela undervisningsgruppen att besvara enkäten vid ett gemensamt tillfälle. Information och kommunikation kring undersökningen har skett genom de reguljära kanaler som finns inom Malmö kommuns organisation för skolan. Påminnelser har också skickats till såväl skolorna via mejl som via PedNet direkt till respondenterna under den aktuella tidsperioden för undersökningen. Barn- och ungdomscheferna och rektorerna har också uppdaterats om den aktuella svarsfrekvensen på skol- och stadsdelsnivå fortlöpande under undersökningsperioden. Svarsfrekvens Av de elever som ingick i respondentgruppen var det som besvarade enkäten för vidare bearbetning. Svarsfrekvensen för undersökningen hösten 2012 blev sålunda knappt 74 procent, en bra svarsfrekvens som innebär att enkätmaterialets representativitet för Malmö kommuns elever är hög. 74 procent är en ökning mot föregående års attitydundersökning då 66 procent av eleverna besvarade enkäten. Den direkta kommunikationen med skolornas rektorer genom regelbundna påminnelser med uppdateringar om den aktuella svarsfrekvensen på skoloch stadsdelsnivå kan vara en möjlig förklaring till ökningen pojkar och 2365 flickor besvarade enkäten 2012, alltså ett likvärdigt antal svar per grupp. Andelen flickor som besvarade enkäten, i förhållande till antalet flickor som enkäten skickades ut till, är dock något högre än motsvarande andel är för pojkarna, 76 procent för flickorna mot 72 procent för pojkarna. Ökningen i andel svarande jämfört med föregående år är densamma för båda könen, dvs. ungefär 8 procentenheter. Andelen svarande per åldersgrupp visar på samma sätt som vid tidigare undersökningar att eleverna har en lägre svarsfrekvens i takt med stigande ålder. Detta är särskilt tydligt bland pojkarna då exempelvis andelen flickor födda 97 som besvarat enkäten är högre än andelen pojkar födda 99 som besvarat enkäten. Huvudförklaringen till att en högre andel elever besvarat årets enkät är emellertid främst att en ungefär 10 procentenheter högre andel årskurs 7- och 7

8 årskurs 9-elever besvarat enkäten i år jämfört med föregående år. Årskurs 5-elevernas ökning är endast 3 procentenheter. Diagram 1. Andel svarande per målgrupp på kommunnivå % 76% 78% 69% 67% 73% 68% 76% 72% 74% 3 1 Flickor födda 01 Flickor födda 99 Flickor födda 97 Pojkar födda 01 Pojkar födda 99 Pojkar födda 97 Födda 01 Födda 99 Födda 97 Flickor Pojkar Alla elever Not: De gråa staplarna visar fjolårets svarsfrekvens och de färgade staplarna visar årets svarsfrekvens Andelen svarande mellan stadsdelarna varierar också ganska mycket. Stadsdelen Husie har högst andel elever som besvarat enkäten, 91 procent. De flesta stadsdelarna ligger på en svarsfrekvens mellan procent. Lägst andel svarande har Rosengård där 60 procent av eleverna har besvarat enkäten. Oxie har nästan dubblerat sin andel svarande jämfört med föregående år, från 39 procent till 75 procent. Diagram 2. Andel svarande per stadsdel % 64% 91% 79% 73% 78% 75% 67% 74% 3 1 Centrum Fosie Husie Hyllie Kirseberg Limhamn-Bunkeflo Oxie Rosengård Södra Innerstaden Västra Innerstaden Malmö kommun Not: De vänstra staplarna visar fjolårets svarsfrekvens och de högra staplarna visar årets svarsfrekvens 8

9 På skolnivå är variationen ännu större där flera skolor har runt procent svarande medan fyra skolor har en svarsfrekvens på mindre än 50 procent. Dessa skolors resultat måste därför analyseras med extra stor försiktighet. Eventuellt utmärkande svar från dessa skolor kommer inte att lyftas fram i rapporten. Endast en knapp fjärdedel av eleverna på Apelgårdsskolan har besvarat enkäten. Skillnaden på kommunnivå mellan könen beträffande andelen respondenter av enkäten är 4 procentenheter. Samtliga stadsdelar har en högre svarsfrekvens bland flickorna. Minst skillnader mellan könen har Rosengård med 2 procentenheter medan differensen mellan pojkarna och flickorna i Kirseberg är 8 procentenheter. Diagram 3. Andel svarande mellan könen per stadsdel Centrum Fosie Husie Hyllie Kirseberg Limhamn-Bunkeflo Oxie Rosengård Södra Innerstaden Västra Innerstaden Malmö kommun Not: De vänstra staplarna visar flickornas svarsfrekvens och de högra staplarna visar pojkarnas svarsfrekvens På skolnivå finns det skolor som Segevångsskolan och Kryddgårdsskolan där pojkarna har en nästan 30 procentenheter lägre svarsfrekvens än flickorna. På Holmaskolan har tvärtom flickorna en lägre svarsfrekvens än pojkarna med nästan lika mycket, 23 procentenheter. Bortfall Någon fördjupad bortfallsanalys har inte gjorts för denna undersökning men några generella förklaringar till att elever i respondentgruppen inte har besvarat enkäten är att: Enkäten skickades ut via e-post till alla elever i de aktuella åldersgrupperna och därmed har också elever som inte har haft rimlig möjlighet att ta ställning till och besvara frågorna ingått i elevunderlaget, t.ex. nyanlända elever med kort vistelsetid i Sverige. Ett visst bortfall beror på att urvalet för undersökningen görs på elever födda vissa utvalda år och att elever i dessa åldersgrupper kan vara placerade i en annan årskurs än målgruppen och därmed kan missa deltagandet om de är ensamma i sin årskurs om att vara berörda av undersökningen. 9

10 Vissa skolor inte använder PedNet i sin dagliga kommunikation med eleverna vilket innebär vissa svårigheter att nå eleverna via e-postfunktionen. I webbenkäten måste eleven klicka skicka enkät när den är färdigbesvarad vilket en del elever har missat och därmed har deras svar inte registrerats. Intresset för att delta i enkäten varierar troligen en del mellan eleverna och mellan skolorna. Vid konstrueringen av årets enkät i webbenkätverktyget gjordes det möjligt för eleverna att hoppa över frågor i enkäten. Den typen av svar betraktas som statistiskt bortfall och har exkluderats vid resultatredovisningen i denna rapport. Sålunda varierar antalet svarande mellan frågorna. Det statistiska bortfallet av svar är för nästan samtliga frågor 1-1,5 procent per fråga på kommunnivå. Ingen fråga har ett högre statistiskt bortfall än 2 procent. Det statistiska bortfallet är med andra ord litet. Rapportens upplägg Enkäten handlar som nämnts om elevernas lärmiljö kopplat till olika områden av läroplansuppdraget samt om elevernas upplevelser av sin skola, hur de uppfattar samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt elevernas förutsättningar för inlärning som studiero och lust att lära. Enkäten indelas i 13(+1) huvudområden: 1. Veta vad som krävs 2. Argumentation och kritiskt tänkande 3. Lust att lära 4. Tillit till elevens förmåga 5. Anpassning efter elevens behov 6. Utmaningar 7. Grundläggande värden i undervisningen 8. Grundläggande värden på skolan 9. Delaktighet och inflytande 10. Ordningsregler 11. Studiero 12. Trygghet 13. Förhindra kränkningar 14. (Om du tänker på din skola som helhet, hur nöjd är du då?) I rapportens resultatdel är enkätresultaten också redovisade efter samma upplägg. Utgångspunkt är huvudområdenas samt den sista frågans resultat på kommunnivå men intressanta resultat och/eller utmärkande skillnader utifrån/mellan frågorna, stadsdelarna, skolorna, könen, årskurserna samt könen och årskurserna kombinerat kommer också att uppmärksammas. Efter resultatkapitlet följer rapportens avslutande kapitel som består av en sammanfattande analys. Då årets enkät består av nya frågor med nya svarsskalor är jämförelser med resultat från tidigare års attitydundersökningar inte möjliga att göra. Resonemang kommer emellertid föras i rapporten kring utmärkande resultat från fjolårets undersökning när det finns frågor mellan åren som är besläktade. Studiero är exempelvis ett område som hade utmärkande resultat 2011 som det även finns frågor kring i årets attitydundersökning. I och med att årets enkät i grunden är Skolinspektionens enkät finns det dock möjlighet att, med viss försiktighet då vissa frågor inte är identiska, jämföra Malmö kommuns enkätresultat med enkätresultaten från Skolinspektionens senaste tillsyn ute i rikets kommuner, dvs. den från 10

11 vårterminen elever i årskurs 5 och 5823 elever i årskurs 9 från samtliga kommunala och fristående skolor i 26 kommuner 1 besvarade Skolinspektionens enkäter vid dessa tillsyner. Dessa kommuners sammanlagda resultat kommer hädanefter i rapporten att benämnas som rikets resultat. Som tidigare nämnts är Malmö kommuns enkät i grunden Skolinspektionens enkät för eleverna i årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet. Frågorna i Skolinspektionens motsvarande enkät för årskurs 5 är emellertid i huvudsak samma som frågorna i den enkät eleverna i årskurs 9 besvarar, frågorna är bara inte lika många. 21 frågor i Skolinspektionens enkät för eleverna i årskurs 5 är lika, eller identiska, och således jämförbara, om än med viss försiktighet i vissa fall, med frågor i Malmö kommuns enkät. Skolinspektionens upplägg är detsamma i deras årskurs 5-enkät med ett antal frågor per huvudområde. Huvudområdena är de samma som i årskurs 9-enkäten förutom att Grundläggande värden i undervisningen inte finns med för de yngre eleverna. 2 Emellertid är sällan alla tre frågorna per huvudområde med vilket gör att jämförelser mellan huvudområdesresultaten i dessa fall inte är möjliga. Huvudområdena Trygghet och Lust att lära är de enda som är möjliga att jämföra för årskurs 5. Jämförelser mellan könen för Malmö kommuns resultat i årskurs 5 och årskurs 9 med rikets resultat är inte möjligt att göra då Skolinspektionen inte frågar om den bakgrundsvariabeln i sin enkät. Den sista frågan i Malmö kommuns enkät, som ordagrant lyder: Om du tänker på din skola som helhet, hur nöjd är du då? (1 är inte alls nöjd och 10 är jättenöjd) är en modifierad version från frågan i SKL:s skolenkät Om du tänker på din skola i sin helhet, hur nöjd är du då? som används av flera kommuner. Med denna fråga möjliggörs således avslutningsvis i rapporten en bild av elevernas övergripande nöjdhet som dessutom kan jämföras med andra kommuner i riket. Kommunerna Stockholm och Göteborg har valts för jämförelse på denna fråga. Svaren på frågan kommer att redovisas grupperade med 1 och 2 som väldigt negativa svar, 3 och 4 som ganska negativa svar, 7-8 som ganska positiva resultat och 9-10 som väldigt positiva svar. 5 och 6 betraktas som varken positiva eller negativa svar. Enkätens frågor (eller påståenden) kan vara både positivt och negativt ställda vilket innebär att svarsskalan får omvänd innebörd beroende på om frågan är negativt eller positivt ställd. Exempelvis är Stämmer helt det mest positiva svaret på frågan Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår medan det är det mest negativa svaret på frågan Jag tycker att det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolarbetet. För redovisningen i denna rapport, och så även i skolbladen, har svaren Stämmer helt, stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt och stämmer inte alls behandlats och översatts i en ny skala till väldigt positiva svar, ganska positiva svar, ganska negativa svar och väldigt negativa svar där ett positivt svar alltid har en positiv innebörd och ett negativt svar alltid har en negativ innebörd. Vet inte-svaren och svarsskalan för den avslutande frågan har inte behandlats då inget behov av det har funnits. Syftet med negativt ställda frågor är att få eleverna att verkligen tänka till kring frågorna. 1 Ale, Botkyrka, Gnesta, Herrljunga, Höganäs, Höör, Karlskoga, Laxå, Lekeberg, Lessebo, Lomma, Munkedal, Nybro, Nykvarn, Nässjö, Skara, Skövde, Staffanstorp, Svedala, Säffle, Sävsjö, Tranås, Trelleborg, Ulricehamn, Umeå och Vansbro. 2 Huvudområdet Lust att lära kallar Skolinspektionen för Stimulans i sina enkäter. 11

12 Resultaten från attitydundersökningen Veta vad som krävs En viktig framgångsfaktor för att eleven ska lyckas i sitt skolarbete är att han/hon förstår vad målet med undervisningen är och vad som förväntas av honom/henne för att klara av en uppgift. 76 procent av kommunens elever anger positiva svar (de två positiva svarsalternativen sammanräknade) under huvudområdet Veta vad som krävs medan 19 procent är negativa (de två negativa svarsalternativen sammanräknade) och 5 procent har inte tagit ställning i form av vet inte -svar (den siffran varierar mellan 2-8 procent per fråga för detta huvudområde). Eleverna svarar mest positivt på frågan om deras lärare förklarar vad de ska göra i skolarbetet så att de förstår, 91 procent, och minst positivt på frågan om de tycker att det är svårt att veta vad de ska klara av i skolarbetet, 56 procent. 81 procent uppger att det stämmer helt eller ganska bra att de vet vad de behöver kunna för att nå kunskapsmålen i skolan. I föregående års attitydundersökning återfinns en fråga Jag tycker att mina lärare förklarar på ett bra sätt som påminner om den förstnämnda frågan för detta huvudområde i årets enkät Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så jag förstår. Som nämnts anger 91 procent positiva svar på den frågan. Summerandes de positiva svaren (71 procent) och mellansvaren, dvs. Ibland -svaren, (23) hade frågan i fjolårets enkät ett liknande resultat, 94 procent. Exkluderas mellansvaren blir resultatet istället betydligt lägre. Skillnader mellan årskurserna Mellan årskullarna är årskurs 5-eleverna mest positiva beträffande Veta vad som krävs, 81 procent, medan motsvarande andel för årskurs 9-eleverna är 71 procent. Bland årskurs 7-eleverna är 75 procent positiva. Procentsiffrorna varierar mellan frågorna för årskurserna i linje med hur eleverna svarar gemensamt, dvs. de är i alla årskurser mest positiva på frågan om deras lärare förklarar vad de ska göra i skolarbetet så de förstår, och minst positiva på frågan om de tycker att det är svårt att veta vad de ska klara av i skolarbetet. Skillnader mellan könen Inga betydande skillnader på kommunnivå har noterats mellan könen på någon fråga för detta huvudområde. Skillnader mellan stadsdelarna och skolorna Differensen mellan högst och lägst andel positiva svar mellan stadsdelarna för detta huvudområde är 8 procentenheter där Oxie har det lägsta resultatet, 72 procent, och Limhamn- Bunkeflo har det högsta resultatet, 80 procent. Mellan skolorna i kommunen är differensen cirka 25 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 90 procent ned till cirka 65 procent. Skolorna som står för de högsta resultaten är skolor som endast har årskurs 5-elever. 12

13 Diagram 4. Veta vad som krävs - andel positiva svar nedbrutet på kön och stadsdel % 75% 74% 79% 74% 72% 73% 73% 77% 76% 3 1 Centrum Fosie Husie Hyllie Kirseberg Limhamn-Bunkeflo Oxie Rosengård Södra Innerstaden Västra Innerstaden Malmö kommun Not: De vänstra staplarna visar andel positiva svar för flickorna, de mittersta staplarna visar andel positiva svar för pojkarna och de högra staplarna visar stadsdelens/kommunens totala andel positiva svar. Skillnaderna mellan könen är små om ens märkbara i de flesta stadsdelarna. I Västra Innerstaden är flickorna mer positiva än pojkarna, 4 procentenheter skiljer. På skolnivå har inga skillnader mellan könen, som inte är större än att det kan förklaras som en tillfällighet då elevunderlaget på denna nivå är litet, noterats. Skillnader mellan Malmö kommuns resultat och rikets resultat Vid jämförelse av årskurs 9-elevernas svar i Malmö kommun med riket kan noteras att andelen positiva svar på huvudområdet är i stort sett lika hög, 72 procent för riket respektive 71 procent för Malmö kommun. Malmö-eleverna är överlag lite mer positiva än eleverna i riket beträffande frågorna om deras lärare förklarar vad de ska göra i skolarbetet så att de förstår samt vad de behöver kunna för att nå kunskapsmålen i skolan. En klart högre andel riket-elever är däremot positiva beträffande frågan om de tycker att det är svårt att veta vad de ska klara av i skolarbetet. I skolinspektionens enkät används ordet skolan istället för skolarbetet i frågan vilket kan vara förklaringen till avvikelsen. En fråga är möjlig att jämföra mellan Malmö kommun och riket beträffande eleverna i årskurs 5 Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår. 97 procent av eleverna i Malmö svarar på positivt på denna fråga. Motsvarande andel för riket är 95 procent. 13

14 Diagram 5. Veta vad som krävs andel positiva svar för Malmö och riket % 97% 85% 87% 84% 81% 71% 72% 75% 71% 52% Riket åk 5 - positiva svar (%) Malmö åk 5 - positiva svar (%) Riket åk 9 - positiva svar (%) Malmö åk 9 - positiva svar (%) Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Jag tycker att det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolarbetet* Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan 1. Veta vad som krävs Not: * innebär att motsvarande fråga i Skolinspektionens enkät är snarlik men inte identisk. Not: Den mörkaste stapeln visar huvudområdets sammanlagda resultat. 14

15 2. Argumentation och kritiskt tänkande Skolan ska ansvara för att varje elev efter avslutad skolgång kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska ställningstaganden. 79 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudområdet Argumentation och kritiskt tänkande medan 14 procent är negativa och 7 procent uppger att de inte vet (den siffran varierar mellan 5-9 procent per fråga för detta huvudområde). Eleverna svarar mest positivt på frågan om lärarna tar deras åsikter på allvar när de diskuterar, 80 procent, och minst positivt på frågan om de diskuterar och debatterar olika frågor på lektionerna, knappt 78 procent. Drygt 78 procent uppger att det stämmer helt eller ganska bra att deras lärare uppmuntrar dem att värdera och ta ställning till vad de hör och läser. Skillnader mellan årskurserna Mellan årskullarna är årskurs 5-eleverna mest positiva beträffande Argumentation och kritiskt tänkande, 88 procent, medan motsvarande andel för årskurs 9-eleverna är 72 procent. Bland årskurs 7-eleverna är 75 procent positiva. Procentsiffrorna varierar mellan frågorna för årskurserna i linje med hur eleverna svarar gemensamt, förutom för årskurs 7, där aningen fler elever svarar positivt på frågan Mina lärare uppmuntrar oss elever att värdera och ta ställning till vad vi hör och läser istället för frågan Mina lärare tar mina åsikter på allvar när vi diskuterar som är den frågan som har högst andel positiva svar bland eleverna i årskurs 5 och årskurs 9. Skillnader mellan könen Inga betydande skillnader på kommunnivå har noterats mellan könen på någon fråga för detta huvudområde. Skillnader mellan stadsdelarna och skolorna Differensen mellan högst och lägst andel positiva svar mellan stadsdelarna för detta huvudområde är 9 procentenheter där Kirseberg har det lägsta resultatet, 74 procent, och Limhamn-Bunkeflo har det högsta resultatet, 83 procent. Mellan skolorna i kommunen är differensen cirka 30 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 95 procent ned till cirka 65 procent. Skolorna som står för de högsta resultaten är skolor som endast har årskurs 5-elever. 15

16 Diagram 6. Argumentation och kritiskt tänkande - andel positiva svar nedbrutet på kön och stadsdel % 77% 77% 79% 74% 83% 76% 81% 75% 79% 3 1 Centrum Fosie Husie Hyllie Kirseberg Limhamn-Bunkeflo Oxie Rosengård Södra Innerstaden Västra Innerstaden Malmö kommun Not: De vänstra staplarna visar andel positiva svar för flickorna, de mittersta staplarna visar andel positiva svar för pojkarna och de högra staplarna visar stadsdelens/kommunens totala andel positiva svar. Skillnaderna mellan könen är små om ens märkbara i de flesta stadsdelarna. I Rosengård och Fosie är pojkarna mer positiva än flickorna, 5 procentenheter skiljer i båda fallen, medan flickorna är mer positiva än pojkarna i Kirseberg, 8 procentenheter skiljer. På skolnivå har inga skillnader mellan könen, som inte är större än att det kan förklaras som en tillfällighet då elevunderlaget på denna nivå är litet, noterats. Skillnader mellan Malmö kommuns resultat och rikets resultat Vid jämförelse av årskurs 9-elevernas svar i Malmö kommun med riket kan konstateras att andelen positiva svar på huvudområdet är lika hög, 72 procent för både riket och Malmö kommun. Även fråga för fråga är skillnaderna mellan Malmö kommun och riket marginella. En fråga är möjlig att jämföra mellan Malmö kommun och riket beträffande eleverna i årskurs 5 Mina lärare tar mina åsikter på allvar när vi diskuterar. 89 procent av eleverna i Malmö svarar positivt på denna fråga. Motsvarande andel för riket är 85 procent. 16

17 Diagram 7. Argumentation och kritiskt tänkande - andel positiva svar för Malmö och riket % 89% 89% 87% 88% 73% 73% 75% 72% 69% 71% 72% 3 1 Riket åk 5 - positiva svar (%) Malmö åk 5 - positiva svar (%) Riket åk 9 - positiva svar (%) Malmö åk 9 - positiva svar (%) På lektionerna diskuterar vi och debatterar olika frågor* Mina lärare tar mina åsikter på allvar när vi diskuterar* Mina lärare uppmuntrar oss elever att värdera och ta ställning till vad vi hör och läser* 2. Argumentation och kritiskt tänkande Not: * innebär att motsvarande fråga/huvudområde i Skolinspektionens enkät är snarlik men inte identisk. Not: Den mörkaste stapeln visar huvudområdets sammanlagda resultat. 17

18 3. Lust att lära I läroplanen står skrivet att utbildningen ska främja elevens utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. 69 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudområdet Lust att lära medan 28 procent är negativa och 4 procent uppger att de inte vet (den siffran varierar mellan 3-5 procent per fråga för detta huvudområde). Eleverna svarar mest positivt på frågan om skolarbetet är intressant, 74 procent, och minst positivt på frågan om de tycker att skolarbetet är roligt, 64 procent. 68 procent uppger att det stämmer helt eller ganska bra att skolarbetet ger dem lust att lära sig mer. I föregående års attitydundersökning återfinns en fråga Jag blir så intresserad av skolarbetet att jag får lust att lära mig mer som påminner om den sistnämnda frågan för detta huvudområde i årets enkät Skolarbetet ger mig lust att lära mer. Som nämnts anger 68 procent positiva svar på den frågan. Summerandes de positiva svaren (43 procent) och mellansvaren (36) hade frågan i fjolårets enkät ett högre resultat, 79 procent. Exkluderas mellansvaren blir resultatet istället betydligt lägre. Skillnader mellan årskurserna Mellan årskullarna är årskurs 5-eleverna mest positiva beträffande Lust att lära, 86 procent, medan motsvarande andel för årskurs 9-eleverna endast är 52 procent. Bland årskurs 7-eleverna är 65 procent positiva. Procentsiffrorna varierar mellan frågorna för årskurserna i linje med hur eleverna svarar gemensamt. Skillnader mellan könen Flickorna är mer positiva än pojkarna. Ungefär 5-6 procentenheter fler flickor än pojkar är positiva och ungefär 5-6 procentenheter fler pojkar än flickor är negativa. Samma differens mellan könen gäller på samtliga frågor. Det är i årskurs 5 och främst i årskurs 9 där flickorna är mycket mer positiva än pojkarna medan skillnaderna mellan pojkarna och flickorna i årskurs 7 är försumbara. I årskurs 9 är 48 procent av pojkarna positiva och 48 procent är negativa. För flickorna i årskurs 9 är däremot 56 procent positiva och 40 procent är negativa. En differens således med 16 procentenheter. I årskurs 5 är differensen 12 procentenheter medan den i årskurs 7 endast är 1 procentenhet. Skillnader mellan stadsdelarna och skolorna Differensen mellan högst och lägst andel positiva svar mellan stadsdelarna för detta huvudområde är 17 procentenheter där Husie och Västra Innerstaden har det lägsta resultatet, 62 procent, och Rosengård har det högsta resultatet, 79 procent. Fosie har den näst högsta andelen positiva svar, 72 procent. Mellan skolorna i kommunen är differensen cirka 50 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till nästan 100 procent ned till cirka 50 procent. Skolorna som står för de högsta resultaten är skolor som endast har årskurs 5-elever som besvarat enkäten. 18

19 Diagram 8. Lust att lära - andel positiva svar nedbrutet på kön och stadsdel % 72% 62% 68% 68% 69% 68% 79% 67% 62% 69% 3 1 Centrum Fosie Husie Hyllie Kirseberg Limhamn-Bunkeflo Oxie Rosengård Södra Innerstaden Västra Innerstaden Malmö kommun Not: De vänstra staplarna visar andel positiva svar för flickorna, de mittersta staplarna visar andel positiva svar för pojkarna och de högra staplarna visar stadsdelens/kommunens totala andel positiva svar. Skillnaderna mellan könen är marginella i fem stadsdelar. I Husie och Västa Innerstaden är differensen 5 procentenheter medan den i Hyllie är 9 procentenheter. I Limhamn-Bunkeflo och Kirseberg är differensen hela 14 respektive 15 procentenheter. På skolnivå utmärker sig skolor som Strandskolan och Mellanhedsskolan där 35 procentenheter respektive 32 procentenheter högre andel flickor än pojkar är positiva i sina svar kring Lust att lära. Skillnader mellan Malmö kommuns resultat och rikets resultat Vid jämförelse av årskurs 9-elevernas svar i Malmö kommun med riket kan observeras att andelen positiva svar på huvudområdet är i stort sett lika hög, 53 procent för riket respektive 52 procent för Malmö kommun. Riket-eleverna är generellt mer positiva än eleverna i Malmö beträffande frågorna om skolarbetet är intressant samt om skolarbetet är roligt. Malmö-eleverna uppger istället i en högre utsträckning att skolarbetet ger dem lust att lära sig mer. I Skolinspektionens enkät är emellertid den frågan en aning annorlunda; Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Avsaknaden av gör mig så nyfiken att... i Malmö kommuns enkät kan mycket väl vara förklaringen till det högre resultatet på denna fråga. Denna uppfattning ges stöd vid jämförelse av Malmö- och riket-eleverna i årskurs 5. Malmö kommun har nämligen även i årskurs 5 ett utmärkande högre resultat än riket på denna fråga, 86 procent positiva svar jämfört med endast 71 procent för riket. Denna differens gör att Malmöeleverna i årskurs 5 generellt svarar mer positivt på huvudområdet Lust att lära då skillnaderna mellan andelen positiva svar för Malmö och riket på de andra två frågorna är väldigt små. I och med att denna fråga verkar vara anledningen till att Malmö kommun i årskurs 9 har ett likvärdigt resultat, som troligen annars hade varit aningen lägre, jämfört med riket och i årskurs 5 har ett tämligen högt resultat, som troligen annars hade varit mer blygsamt, jämfört med riket bedöms Malmö totalt ha en lika hög andel positiva svar som riket beträffande Lust att lära. 19

20 Diagram 9. Lust att lära - andel positiva svar för Malmö och riket % 87% 82% 83% 81% 71% 86% 86% 67% 48% 45% 59% 53% 52% 45% 3 1 Riket åk 5 - positiva svar (%) Malmö åk 5 - positiva svar (%) Riket åk 9 - positiva svar (%) Malmö åk 9 - positiva svar (%) Skolarbetet är intressant Skolarbetet är roligt Skolarbetet ger mig lust att lära mig mer* 3. Lust att lära* Not: * innebär att motsvarande fråga/huvudområde i Skolinspektionens enkät är snarlik men inte identisk. Not: Den mörkaste stapeln visar huvudområdets sammanlagda resultat. 20

21 4. Tillit till elevens förmåga Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och att övervinna svårigheter. Detta leder till att eleven kan känna en tilltro till sin egen förmåga. Alla elever ska ges den ledning och stimulans för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En viktig komponent i detta är att eleven känner tilltro på sin förmåga. 89 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudområdet Tillit till elevens förmåga medan 4 procent är negativa och 6 procent uppger att de inte vet (den siffran varierar mellan 3-10 procent per fråga för detta huvudområde). Eleverna svarar mest positivt på frågan om de kan nå kunskapskraven i skolan om de försöker, 93 procent, och minst positivt på frågan om deras lärare tror att de kan lyckas med sitt skolarbete, 84 procent. 91 procent av eleverna uppger att det stämmer helt eller ganska bra att deras lärare förväntar sig att de ska göra sitt bästa i skolarbetet. Skillnader mellan årskurserna Mellan årskullarna är årskurs 5-eleverna mest positiva, 93 procent, medan motsvarande andel för årskurs 9-eleverna är 87 procent. Bland årskurs 7-eleverna är 88 procent positiva. Procentsiffrorna varierar mellan frågorna för årskurserna i linje med hur eleverna svarar gemensamt. Skillnader mellan könen Inga betydande skillnader på kommunnivå har noterats mellan könen på någon fråga för detta huvudområde. Skillnader mellan stadsdelarna och skolorna Differensen mellan högst och lägst andel positiva svar mellan stadsdelarna för detta huvudområde är 8 procentenheter där Kirseberg har det lägsta resultatet, 84 procent, och Limhamn-Bunkeflo har det högsta resultatet, 92 procent. Mellan skolorna i kommunen är differensen cirka 20 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till knappt 100 procent ned till cirka 80 procent. Skolorna som står för de högsta resultaten är främst skolor som endast har årskurs 5-elever men även en del skolor med äldre elever har uppnått en mycket hög andel positiva svar. 21

22 Diagram 9. Tillit till elevens förmåga - andel positiva svar nedbrutet på kön och stadsdel % 89% 89% 9 84% 92% 87% 89% 85% 9 89% 3 1 Centrum Fosie Husie Hyllie Kirseberg Limhamn-Bunkeflo Oxie Rosengård Södra Innerstaden Västra Innerstaden Malmö kommun Not: De vänstra staplarna visar andel positiva svar för flickorna, de mittersta staplarna visar andel positiva svar för pojkarna och de högra staplarna visar stadsdelens/kommunens totala andel positiva svar. Skillnaderna mellan könen är små om ens märkbara i de flesta stadsdelarna med undantag för Kirseberg där en 8 procentenheter högre andel flickor än pojkar är positiva, vilket är huvudanledningen till att stadsdelen har lägst andel positiva elever på detta huvudområde då andelen positiva flickor i stadsdelen är ungefär lika hög som i kommunen. På skolnivå har inga skillnader mellan könen, som inte är större än att det kan förklaras som en tillfällighet då elevunderlaget på denna nivå är litet, noterats. Skillnader mellan Malmö kommuns resultat och rikets resultat Vid jämförelse av årskurs 9-elevernas svar i Malmö kommun med riket kan konstateras att andelen positiva svar på huvudområdet är i stort sett lika hög, 89 procent för riket respektive 87 procent för Malmö kommun. Resultaten för en fråga skiljer sig noterbart mellan Malmö kommun och riket där riket har en högre andel positiva svar Mina lärare tror att jag kan lyckas med mitt skolarbete. Förklaringen till det är troligen att i Skolinspektionens enkät avslutas frågan med i skolan istället för med mitt skolarbete. En fråga är möjlig att jämföra mellan Malmö kommun och riket beträffande eleverna i årskurs 5 Mina lärare tror att jag kan lyckas med mitt skolarbete. 95 procent av eleverna i Malmö kommun svarar på positivt på denna fråga. Motsvarande andel för riket är 96 procent. 22

23 Diagram 11. Tillit till elevens förmåga - andel positiva svar för Malmö och riket % 94% 95% 93% 89% 87% 88% 9 89% 89% 9 87% 82% Riket åk 5 - positiva svar (%) Malmö åk 5 - positiva svar (%) Riket åk 9 - positiva svar (%) Malmö åk 9 - positiva svar (%) Mina lärare tror att jag kan lyckas med mitt skolarbete* Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i skolarbetet* 4. Tillit till elevens förmåga Not: * innebär att motsvarande fråga i Skolinspektionens enkät är snarlik men inte identisk. Not: Den mörkaste stapeln visar huvudområdets sammanlagda resultat. 23

24 5. Anpassning efter elevens behov I läroplanen står skrivet att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. 77 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudområdet Anpassning efter elevens behov medan 14 procent är negativa och 8 procent uppger att de inte vet. Eleverna svarar mest positivt på frågan om deras lärare hjälper dem i skolarbetet om de skulle behöva det, 89 procent, och minst positivt på frågan om de kan få extraundervisning om de skulle behöva det, 69 procent. 74 procent svarar positivt att det inte alls stämmer eller att det stämmer ganska dåligt att skolarbetet är svårt för dem. Andelen vet inte-svar är 3 respektive 5 respektive 17 procent per fråga för detta huvudområde. Det är frågan Jag kan få extraundervisning om jag skulle behöva det som många elever inte anser sig kunna svara på, vilket är huvudanledningen till att frågan har lägst andel positiva svar. Skillnader mellan årskurserna Mellan årskullarna är årskurs 5-eleverna mest positiva beträffande Anpassning efter elevens behov, 83 procent, medan motsvarande andel för årskurs 9-eleverna är 71 procent. Bland årskurs 7-eleverna är 76 procent positiva. Procentsiffrorna varierar mellan frågorna för årskurserna i linje med hur eleverna svarar gemensamt. Skillnader mellan könen Inga betydande skillnader på kommunnivå har noterats mellan könen på de två första frågorna för detta huvudområde. En cirka 4 procentenheter högre andel flickor än pojkar i årskurs 7 och årskurs 9 upplever att skolarbetet är svårt för dem. Skillnader mellan stadsdelarna och skolorna Differensen mellan högst och lägst andel positiva svar mellan stadsdelarna för detta huvudområde är 12 procentenheter där Rosengård har det lägsta resultatet, 71 procent, och Limhamn-Bunkeflo har det högsta resultatet, 83 procent. Mellan skolorna i kommunen är differensen cirka 30 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna, från upp till cirka 95 procent ned till cirka 65 procent. Skolorna som står för de högsta resultaten är skolor som endast har årskurs 5-elever. 24

25 Diagram 12. Anpassning efter elevens behov - andel positiva svar nedbrutet på kön och stadsdel % 77% 76% 77% 74% 83% 76% 71% 74% 81% 77% 3 1 Centrum Fosie Husie Hyllie Kirseberg Limhamn-Bunkeflo Oxie Rosengård Södra Innerstaden Västra Innerstaden Malmö kommun Not: De vänstra staplarna visar andel positiva svar för flickorna, de mittersta staplarna visar andel positiva svar för pojkarna och de högra staplarna visar stadsdelens/kommunens totala andel positiva svar. Skillnaderna mellan könen är små om ens märkbara i de flesta stadsdelarna. I Rosengård är pojkarna mer positiva än flickorna, 4 procentenheter skiljer. På skolnivå har inga skillnader mellan könen, som inte är större än att det kan förklaras som en tillfällighet då elevunderlaget på denna nivå är litet, noterats. Skillnader mellan Malmö kommuns resultat och rikets resultat Vid jämförelse av årskurs 9-elevernas svar i Malmö kommun med riket kan konstateras att andelen positiva svar för riket är högre, 78 procent, än för Malmö kommun, 71 procent. Två av huvudområdets frågor är inte identiska med frågorna i Skolinspektionens enkät vilket kan förklara en del av Malmös lägre resultat men det faktum att även den tredje frågan, som är identisk, har en ungefär lika stor diskrepans mellan Malmö kommun och riket indikerar att Anpassning efter elevens behov är ett område där Malmö kommun har en faktiskt lägre andel positiva elever än riket. Två frågor är möjliga att jämföra mellan Malmö kommun och riket beträffande eleverna i årskurs 5 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet om jag skulle behöva det och Skolarbetet är svårt för mig. Resultaten är identiska mellan riket och Malmö kommun på båda frågorna, 96 procent respektive 79 procent. 25