Enkätresultaten 2015/ Elever i grundskolan Grundskoleförvaltningen

Transkript

1 Enkätresultaten 2015/ Elever i grundskolan Grundskoleförvaltningen Foto: Tomaz Lundstedt, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Maj Eric Grundström och Matilda Liljeberg Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Uppföljning av mål... 5 Disposition... 6 Metod och material... 7 Enkäternas målgrupper... 7 Enkäternas utformning... 7 Datainsamling... 8 Svarsfrekvens... 8 Bortfall Rapportens upplägg Enkätresultaten 2015/ Veta vad som krävs och Tillit till elevens förmåga Argumentation och kritiskt tänkande Lust att lära Anpassning efter elevens behov och Utmaningar Grundläggande värden i undervisningen Grundläggande värden på skolan Delaktighet och inflytande Ordningsregler Studiero Trygghet och Förhindra kränkningar Elevhälsa Studie- och yrkesvägledning Nöjd med sin skola Resultatskillnader mellan pojkar och flickor En överblick av Skolinspektionens enkätresultat för Malmö Jämförelse med andra kommuners enkätresultat Bilaga 1. Formulär enkäten för yngre elever...56 Bilaga 2. Formulär enkäten för äldre elever

3 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultaten från enkäterna för de yngre respektive äldre eleverna i grundskolan läsåret 2015/2016. Syftet med enkäterna är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna upplever sin skola och dess lärmiljö, samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningar för inlärning såsom studiero och lust att lära. Syftet är också att resultatet från enkätundersökningarna ska fungera som ett underlag i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Enkätresultaten fungerar som ett komplement till kunskapsresultaten. I detta kapitel sammanfattas övergripande de viktigaste resultaten i rapporten. Rapportens resultat kommer att analyseras i grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport som publiceras i slutet av året. Under våren har även Skolinspektionen genomfört sina enkäter som elever, vårdnadshavare och pedagogisk personal i Malmös kommunala skolor besvarat. En redogörelse av resultaten från dessa undersökningar finns också i denna rapport. Rapportens resultat i korthet Enkätresultaten visar att även årets årskurs 3-elever generellt är positiva till sin skola och i ungefär samma utsträckning som förra årets svarande. 91 procent av eleverna upplever att det stämmer helt eller ganska bra att de är nöjda med sin skola som helhet medan endast 6 procent uppger att det inte alls stämmer eller stämmer ganska dåligt. Mellan skolorna med årskurs 3 kan andelen positiva svar skilja från 15 upp till 45 procentenheter beroende på huvudfrågeområde. Diagram 1. Andel positiva svar för årskurs 3 per huvudfrågeområde över tid 14/15 15/16 H. Nöjd med sin skola** G. Trygg i skolan A. Klara av skolarbetet 10 B. Argumentation och kritiskt tänkande C. Lust att lära F. Studiero D. Individanpassning** E. Elevinflytande Not: Två asterisker (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. Enkätresultaten visar att årets årskurs 7-elever generellt är positiva när det gäller de flesta huvudfrågeområdena. Eleverna är positiva i ungefär samma utsträckning som förra årets svarande (en direkt jämförelse med förra årets resultat för huvudfrågeområdet Utmaningar är inte möjlig eftersom en fråga har bytts ut mellan åren). 74 procent av eleverna upplever att det stämmer helt eller ganska bra att de är nöjda med sin skola som helhet medan endast 22 procent uppger att det inte alls stämmer eller stämmer ganska dåligt. 3

4 Mellan skolorna med årskurs 7 kan andelen positiva svar skilja från 20 upp till 55 procentenheter beroende på huvudfrågeområde. Diagram 2. Andel positiva svar för årskurs 7 per huvudfrågeområde över tid N. Elevhälsa** M. Förhindra kränkningar P. Nöjd med sin skola** O. Studie- och yrkesvägledning** 14/15 15/16 A. Veta vad som krävs B. Argumentation och kritiskt tänkande C. Lust att lära D. Tillit till elevens förmåga E. Anpassning efter elevens behov L. Trygghet F. Utmaningar** K. Studiero G. Grundläggande värden i undervisningen J. Ordningsregler I. Delaktighet och inflytande H. Grundläggande värden på skolan Not: Två asterisker (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. Alla vårdnadshavare med barn grundskola, pedagogisk personal i grundskolan och grundskoleelever i årskurs 5 och 9 besvarar i Skolinspektionens enkäter ett omfattande batteri frågor som ringar in många delar av verksamheten. Av resultaten från dessa enkäter och grundskoleförvaltningens enkäter för eleverna i årskurs 3 och 7 framgår tydligt att äldre elever i lägre grad är positiva än yngre elever. Den pedagogiska personalen och vårdnadshavarna i högre grad är positiva än de äldre eleverna men inte i lika hög grad som eleverna i årskurs 3. Det ska dock noteras att direkta jämförelser på huvudfrågeområdesnivå i många fall är problematiska. I rapporten redovisas även det totala medelvärdesresultatet per huvudfrågeområde på enkätnivå för Malmös kommunala skolor i förhållande till samtliga skolor som deltagit i Skolinspektionens senaste enkätomgång. Skolinspektionens enkätundersökningar riktade sig till samtliga kommunala och fristående skolor i 74 kommuner våren Jämförelsen visar på små resultatskillnader. Samtliga deltagande skolor från de 74 kommunerna erhåller tillsammans i genomsnitt ett något högre medelvärdesresultat än Malmös kommunala skolor när det gäller enkäterna för elever i årskurs 5, pedagogisk personal och vårdnadshavare. När det gäller enkäten för elever i årskurs 9 är skillnaderna försumbara. Resultatskillnaderna mellan pojkar och flickor i årskurs 7 är små och i årskurs 3 är de obetydliga. Skolinspektionen redovisar inte enkätresultat nedbrutet per kön och därför kan inte jämförelser utifrån kön i årskurs 5 och 9 göras. I årskurs 7 är en något högre andel av pojkarna än flickorna positiva inom de flesta huvudfrågeområdena. Inom huvudfrågeområdet Studie- och yrkesvägledning är skillnaden mellan könen i årskurs 7 störst. 35 procent av flickornas svar är positiva när det gäller studie- och yrkesvägledningen. Motsvarande resultat för pojkarna är 45 procent. 4

5 Inledning Bakgrund Kommunstyrelsen har beslutat att elevernas upplevelse av sin skola ska följas upp genom årliga attitydundersökningar via elevenkäter. I enlighet med detta beslut har elevenkäter inom den obligatoriska skolan genomförts sedan år 2005 av stadskontoret. I samband med en ny skolorganisation och slutredovisningen av projektet kring systematiskt kvalitetsarbete beslutade kommunstyrelsen att uppdraget att genomföra kommunövergripande uppföljningar, motsvarande attitydundersökningen i grundskolan, överförs till grundskolenämnden. Eleverna i grundskolan besvarar två enkäter, en för elever i årskurs 7 och 9 och en för elever i årskurs 3 och 5. Enkäten för de äldre eleverna är i huvudsak samma enkät som besvarats sedan läsåret 2012/2013. När det gäller enkäten för de yngre eleverna handlar ungefär hälften av frågorna om skolan och resten av frågorna handlar om fritidshemmet (se rapporten Enkätresultaten 2015/ Elever i fritidshem ). Skolinspektionens enkätformulär ligger till grund för de två elevenkäterna. Frågorna i enkäterna inriktar sig bland annat på elevernas upplevelser av sin skola, hur de uppfattar samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningar för inlärning såsom studiero och lust att lära. Forskare med stor erfarenhet av enkäter har deltagit i arbetet med att ta fram enkäterna för elever i grundskolan och bidragit med synpunkter på frågor, språk och svarsskala. Enkäterna har även testats på elever i kommunen och justerats utifrån deras synpunkter. Syfte Syftet med elevenkäterna är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna upplever sin skola och dess lärmiljö, samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningarna för inlärning som studiero och lust att lära. Syftet är också att resultatet från enkätundersökningarna ska fungera som ett underlag i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Enkätresultaten fungerar som ett komplement till kunskapsresultaten för att bedöma utbildningens kvalitetet. Uppföljning av mål Enkätundersökningarna ger de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten på sin skola. Skolorna fick, ett par veckor efter enkätperiodens slut, ta del av stora delar av resultaten i rapporten i form av statistiska sammanställningar. Skolorna har kunnat använda materialet för att analysera sina resultat och besluta om insatser. I skolornas dokumentation av sitt kvalitetsarbete framkommer att skolorna ofta använder enkätsvar som underlag för förbättringsinsatser. Grundskoleförvaltningen kommer att följa upp varje skolas enkätresultat bland annat i samband med höstens kvalitetsdialoger mellan rektor och utbildningschef. 5

6 Elevenkäterna och dess resultat ger också ett underlag för att bedöma huruvida de nationella och kommunala målen uppfylls. Undersökningen ger stöd till de förtroendevalda för att bedöma delar av måluppfyllelsen och fatta beslut om åtgärder och prioriteringar. Grundskolenämnden i Malmö har beslutat om följande nämndsmål direkt riktade mot skolan: 1. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet) 2. Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse) Därutöver har nämnden ytterligare mål riktade till förvaltningen (se nämndsbudget 2016). Rapportens resultat kommer att analyseras i grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport som publiceras i slutet av året. Disposition I nästa kapitel beskrivs bland annat enkätundersökningarnas genomförande, svarsfrekvens och rapportens upplägg. Därefter följer rapportens resultatkapitel. De viktigaste resultaten i rapporten redogörs i Sammanfattning. 6

7 Metod och material Enkäternas målgrupper De två enkäterna riktar sig normalt mot alla grundskoleelever i årskurs 3, 5, 7 och 9. I och med att Skolinspektionen i år samtidigt som grundskoleförvaltningen genomfört sina enkäter i Malmös skolor har grundskoleförvaltningen valt att bespara eleverna i årskurs 5 och 9 att besvara två snarlika enkäter och istället använda resultaten från Skolinspektionens undersökning i den mån det är möjligt. Målgrupperna för respektive enkät omfattade således elever i kommunala skolor, varav ungefär 2900 elever i årkurs 3, ungefär 2500 i årskurs 5, 2200 i årskurs 7 och 2200 i årskurs 9. Könsfördelningen i de berörda årskurserna är tämligen jämn men pojkarna utgör en något högre andel än flickorna. I nästföljande avsnitt avhandlas enkäternas utformning och datainsamling när det gäller grundskoleförvaltningens elevenkäter. Därefter redovisas svarsfrekvensen beträffande både de elevenkäter som grundskoleförvaltningen och Skolinspektionen genomfört. Enkäternas utformning I grundskoleförvaltningens enkät för de äldre eleverna har 43 av 46 frågor i enkäten utgångspunkt i Skolinspektionens elevenkät för elever i årskurs 9 i grundskolan samt elever i årskurs 2 i gymnasieskolan. Tre frågor handlar om skolans studie- och yrkesvägledning och är framtagna av grundskoleförvaltningen. 18 av de 22 frågor i grundskoleförvaltningens enkät om skolan som de yngre eleverna besvarar är samma frågor som de äldre eleverna besvarar i sin enkät. En handfull frågor är särskilt framtagna och anpassade till de yngre elevernas ålder. Många frågor är identiska eller snarlika med frågorna i Skolinspektionens enkät. Språkjusteringar av vissa av Skolinspektionens enkätfrågor har gjorts i syfte att förbättra enkäterna men också för att underlätta förståelsen. Enkäterna har därefter testats på elever och justerats utifrån deras synpunkter. Enkäternas frågor består av påståenden som är indelade i huvudfrågeområden med tre frågor per huvudfrågeområde. Svarsskalan för frågorna är följande: Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet inte Enkätformulären återfinns som bilagor i slutet av rapporten. 7

8 Datainsamling Ett webbaserat enkät- och analysverktyg, esmaker, har använts vid genomförandet av respektive enkätundersökning. Enkäterna skickades via ett e-postmeddelande till samtliga elever i respektive målgrupp. Varje enskild elev har besvarat enkäten på eget initiativ, efter uppmaning av lärare eller vid ett avsatt gemensamt tillfälle i respektive undervisningsgrupp. Elevförteckningar har hämtats från elevsystemet EXTENS, där eleverna i Malmös kommunala skolor finns registrerade med aktuella uppgifter om bland annat skoltillhörighet, kön, årskurs och e-postadress (från det pedagogiska nätet Malmö Apps (MaApps)). Personuppgiftslagens (PUL) krav om behandling av elevuppgifter är uppfyllt genom en tidigare generell anmälan om att upprätta en respondentdatabas för den pedagogiska verksamheten. Information och kommunikation kring undersökningen har skett genom de ordinarie kanaler som finns inom grundskoleförvaltningens organisation. Påminnelser har också skickats till såväl skolorna som eleverna. Grundskoledirektören, utbildningscheferna och rektorerna har fortlöpande uppdaterats om den aktuella svarsfrekvensen på skol- och kommunnivå under undersökningsperioden. Svarsfrekvens Av de eleverna i målgrupperna var det elever som besvarade enkäterna vilket innebär en svarsfrekvens på 83 procent. Den relativt höga svarsfrekvensen innebär att enkätmaterialets representativitet för Malmö stads elever är hög. När det gäller svarsfrekvensskillnader mellan könen finns det inga när det gäller årskurs 3- eleverna. Skolinspektionen redovisar varken resultat eller svarsfrekvens nedbrutet på kön vilket gör att ingen sådan uppgift för årskurs 5 och 9 finns. I årskurs 7 är svarsfrekvensen 5 procentenheter högre bland flickorna än pojkarna vilket är nästan stor differens som läsåren 2012/2013 och 2013/2014. Förra läsåret var differensen endast 3 procentenheter. 8

9 Av diagrammet nedan framgår att svarsfrekvensen fortsatt är lägre i de högre årskurserna. Diagram 3. Andel svarande per målgrupp 2012/2013 och framåt Årskurs 3 totalt Årskurs 5 totalt Årskurs 7 totalt Årskurs 9 totalt All årskurser totalt 10 95% 85% 75% 91% 88% 83% 81% 73% 65% 55% 2012/ / / /2016 Not: 2012/2013 riktade sig undersökningen till de elever med födelseår som då i huvudsak motsvarade årskurs 5, 7 och 9. På skolnivå har samtliga skolor utom fem en svarsfrekvens över 70 procent. Alla skolor utom en skola har en svarsfrekvens över 50 procent. 1 1 Skolor med ett lågt antal elever bör emellertid vara vaksamma om att ett enskilt svar kan ha stor betydelse för resultatredovisning i procent. 9

10 Bortfall Någon fördjupad bortfallsanalys har inte gjorts men utifrån fjolårets utvärdering och kommunikationer med vissa skolor under enkätperioden, har följande aspekter identifierats som betydelsefulla för att svar uteblivit när det gäller grundskoleförvaltningens elevenkäter: Enkäterna är riktade till alla elever i de aktuella årskurserna och därmed kan också elever som inte har haft rimlig möjlighet att ta ställning till och/eller besvara frågorna ingått i elevunderlaget. Åtgärder vidtas för att minimera denna faktors betydelse 2. Det kan emellertid fortfarande vara så att det finns enstaka elever med begränsade förutsättningar att delta. Nätverket har varit opålitligt på vissa skolor vilket inneburit, då enkäterna besvarats elektroniskt, att vissa elever har haft svårigheter att besvara hela sin enkät och/eller skicka in sina svar. Det har inneburit onödig extra tid för eleverna och skolorna att genomföra undersökningen och svar kan ha gått förlorade i och med detta. Intresset för att delta kan variera mellan elever och skolor. Detta läsår har fler enkäter än vanligt genomförts i skolorna av olika aktörer vilket kan påverka elevernas och skolornas motivation ytterligare. Rapportens upplägg Enkäterna handlar som nämnts om hur eleverna upplever sin skola och dess lärmiljö, samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt förutsättningar för inlärning såsom studiero och lust att lära. Frågorna indelas i 15 (+1) huvudfrågeområden respektive 7 (+1) huvudfrågeområden. Enkätresultaten per huvudfrågeområde redovisas i denna rapport under följande avsnitt: 1. Veta vad som krävs och Tillit till elevens förmåga 2. Argumentation och kritiskt tänkande 3. Lust att lära 4. Anpassning efter elevens behov och Utmaningar 5. Grundläggande värden i undervisningen 6. Grundläggande värden på skolan 7. Delaktighet och inflytande 8. Ordningsregler 9. Studiero 10. Trygghet och Förhindra kränkningar 11. Elevhälsa 12. Studie- och yrkesvägledning 13. Nöjd med sin skola Resultaten redovisas per huvudfrågeområde på kommunnivå nedbrutet på fråga, årskurs och läsår från och med läsåret 2013/2014 när det gäller de äldre eleverna och läsåret 2014/2015 när det gäller de yngre eleverna. Skillnader mellan könen beskrivs i avsnitt 14. Skolinspektionen redovisar inte sina enkätresultat nedbrutet per kön och därför är inga jämförelser utifrån kön möjliga att göra utifrån resultaten från myndighetens undersökningar som presenteras i denna rapport. 2 Numera får inte elever som nyligen börjat på sin skola någon enkät. På så vis har det dels säkerställts att alla elever som besvarat enkäterna har hunnit bilda sig en uppfattning om sin skola och dels har ingen elev några incitament att inte delta för att den är ny på skolan. Enkäterna är numera även översatta till de tre vanligaste språken bland nyanlända elever: arabiska, somaliska, dari och engelska. 10

11 Vid jämförelse av resultat från Skolinspektionens enkätundersökningar (för såväl Malmö stad som för andra kommuner) med resultat från grundskoleförvaltningens enkätundersökningar ska eventuella skillnader tolkas med viss försiktighet då vissa frågor inte är identiska och genomförandet av undersökningarna skiljer sig, vilket kan ha betydelse för elevernas svar. Frågorna i Skolinspektionens enkät för årskurs 5 är i huvudsak samma som i enkäten för årskurs 9, frågorna är dock hälften till antalet. Ungefär ett dussin frågor i Skolinspektionens enkät för eleverna i årskurs 5 är lika, eller identiska, och således jämförbara, om än med viss försiktighet, med frågor i grundskoleförvaltningens enkät för de yngre eleverna. När det gäller Skolinspektionens enkät för eleverna i årskurs 9 är merparten av frågorna jämförbara med grundskoleförvaltningens enkät för de äldre eleverna. Enkäternas frågor (eller påståenden) kan vara både positivt och negativt ställda vilket innebär att svarsskalan får omvänd innebörd beroende på om frågan är negativt eller positivt ställd. Exempelvis är Stämmer helt det mest positiva svaret på frågan Jag känner mig trygg i skolan medan det är det mest negativa svaret på frågan I min skola finns det elever som jag är rädd för. För redovisningen i denna rapport, och så även i det underlag som delgetts skolorna, har svaren Stämmer helt, stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt och stämmer inte alls behandlats och översatts i en ny skala till väldigt positiva svar, ganska positiva svar, ganska negativa svar och väldigt negativa svar där ett positivt svar alltid har en positiv innebörd och ett negativt svar alltid har en negativ innebörd. Vet inte-svaren har inte behandlats då inget behov av det har funnits. Syftet med negativt ställda frågor är att få eleverna att verkligen tänka till kring frågorna. Skolinspektionen redovisar i sina sammanställningar ett medelvärde för varje fråga som per huvudfrågeområde bildar ett totalt medelvärde, där de fyra ovan nämnda svarsalternativen motsvarar värdena 0 poäng, 3,34 poäng, 6,67 poäng och 10 poäng. I avsnitt 15 i resultatkapitlet redovisas det totala medelvärdet per huvudfrågeområde för alla enkätundersökningar kring grundskolan som grundskoleförvaltningen och Skolinspektionen genomfört våren 2016 i Malmös kommunala skolor. Sammanlagt rör det sig om fyra enkäter för elever (i årskurs 3, 5, 7 och 9), två enkäter för vårdnadshavare (med elever i grundskolan respektive förskoleklass) samt en enkät som pedagogisk personal i grundskolan besvarat. Sammanställningen ger en fördjupad bild jämfört med tidigare år eftersom grupper utöver elever också besvarat enkäter. Därefter följer avsnitt 16 som är det sista avsnittet i resultatkapitlet. Avsnitt 16 beskriver resultatskillnader utifrån ovan nämnt totalt medelvärde mellan Malmö och andra kommuner vars elever besvarat Skolinspektionens elevenkäter vårterminen elever i årskurs 5 och elever i årskurs 9 från i stort sett samtliga kommunala och fristående skolor i 74 kommuner besvarade Skolinspektionens enkäter vid dessa tillsyner (se resultatet och vilka kommuner som ingick i undersökningarna under 11

12 Enkätresultaten 2015/2016 Generellt är andelen elever som svarat positivt på enkätfrågorna olika hög beroende på årskurs. När det gäller enkäten för de yngre eleverna är således andelen positiva svar högre jämfört med resultaten från enkäten för de äldre eleverna. Det innebär att de skolor som har högst andel positiva svar i huvudsak är skolor som enbart har yngre elever. I respektive avsnitt nedan beskrivs först resultaten från enkäten för de äldre eleverna. I de fall det även ställts frågor med anknytning till respektive avsnitt i enkäten för de yngre eleverna redovisas dessa resultat därefter. 1. Veta vad som krävs och Tillit till elevens förmåga Enkäten för de äldre eleverna Veta vad som krävs En viktig framgångsfaktor för att lyckas i sitt skolarbete är att eleven förstår vad målet med undervisningen är och vad som förväntas för att klara av en uppgift. 75 procent av kommunens elever i årskurs 7 anger positiva svar under huvudfrågeområdet Veta vad som krävs medan drygt var femte elev är negativ. Förra året var andelen positiva svar också 75 procent. Bland frågorna inom huvudfrågeområdet svarar flest elever positivt på frågan om deras lärare förklarar vad de ska göra i skolarbetet så att de förstår och lägst andel positiva svar erhåller frågan om eleverna tycker att det är svårt att veta vad de ska klara av i skolarbetet. Resultatet från Skolinspektionens enkät för årskurs 9 är ungefär lika med resultatet från grundskoleförvaltningens tidigare enkätundersökning för årskurs 9 när det gäller jämförbara frågor. Diagram 4. Veta vad som krävs - svarsfördelning per fråga och årskurs över tid (%) 10 9% 5% 6% 28% 25% 7% 6% 6% 4% 4% 5% 3% 3% 4% 3% 1% 2% 2% 2% 2% 3% 2% 2% 4% 3% 3% 4% 6% 5% 5% 6% 3% 7% 4% 6% 7% 8% 9% 8% 13% 11% 15% 15% 16% 13% 18% 17% 18% 27% 28% 34% 32% 35% 34% 34% 52% 53% 52% 51% 46% 61% 59% 62% 62% 59% 48% 28% 27% 24% 19% 24% 16% 27% 27% 24% 21% 22% 29% 26% 21% 26% 31% 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 Åk 7 Åk 9 Åk 9 Åk 7 Åk 9 Åk 9 Åk 7 Åk 9 Åk 9 GrF SI GrF SI GrF SI Jag tycker det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolarbetet Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag skolan förstår A. Veta vad som krävs Not: Resultat på frågor från Skolinspektionens (SI) enkät ska tolkas med försiktighet vid jämförelse med resultat på frågor från grundskoleförvaltningens (GrF) enkät (se Rapportens upplägg ). 12

13 Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna med årskurs 7 i kommunen är differensen ungefär 20 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna av andel positiva svar, från runt 80 procent ned till runt 60 procent med undantag för enstaka skolor med avvikande resultat. Diagram 5. Veta vad som krävs - spridning på skolnivå i årskurs 7 (%) 10 Enkäten för de äldre eleverna Tillit till elevens förmåga Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och uppleva den tillfredställelse det ger att göra framsteg och att övervinna svårigheter. Detta leder till att eleven kan känna tilltro till sin egen förmåga. Alla elever ska ges ledning och stimulans för att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En viktig förutsättning för detta är att eleven känner tilltro till sin förmåga. 88 procent av kommunens elever i årskurs 7 anger positiva svar under huvudfrågeområdet Tillit till elevens förmåga medan 7 procent är negativa. Förra året var andelen positiva svar 89 procent. Lägst andel positiva svar erhåller frågan om huruvida elevernas lärare tror att eleverna kan lyckas med sitt skolarbete. Resultatet från Skolinspektionens enkät för årskurs 9 är något lägre än resultatet från grundskoleförvaltningens tidigare enkätundersökning för årskurs 9 när det gäller jämförbara frågor. 13

14 Diagram 6. Tillit till elevens förmåga - svarsfördelning per fråga över tid (%) 10 2% 1% 2% 3% 2% 2% 1% 2% 2% 3% 2% 3% 4% 4% 2% 3% 5% 4% 5% 5% 5% 6% 5% 7% 2% 1% 2% 3% 2% 1% 2% 4% 4% 3% 6% 6% 22% 26% 25% 28% 27% 24% 28% 29% 33% 34% 32% 39% 13% 1% 4% 36% 9% 9% 8% 8% 2% 3% 4% 4% 5% 6% 8% 7% 34% 36% 38% 73% 67% 67% 64% 61% 54% 65% 67% 57% 55% 45% 46% 49% 47% 42% 43% 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 Åk 7 Åk 9 Åk 9 Åk 7 Åk 9 Åk 9 Åk 7 Åk 9 GrF SI GrF SI GrF Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i skolarbetet D. Tillit till elevens förmåga Mina lärare tror att jag kan lyckas med mitt skolarbete Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna med elever i årskurs 7 i kommunen är differensen ungefär 25 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna av andel positiva svar, från runt 95 procent ned till runt 70 procent med undantag för en skola med avvikande resultat. Diagram 7. Tillit till elevens förmåga - spridning på skolnivå i årskurs 7 (%) 10 14

15 Enkäten för de yngre eleverna Veta vad som krävs och Tillit till elevens förmåga Vissa av frågorna från dessa två huvudfrågeområden i enkäten för de äldre eleverna återfinns i enkäten för de yngre eleverna under huvudfrågeområdet Klara av skolarbetet. Att eleverna vet vad som krävs och känner tillit till sin förmåga är viktiga förutsättningar för att eleverna ska klara av sitt skolarbete. 94 procent av kommunens elever i årskurs 3 anger positiva svar under huvudfrågeområdet Klara av skolarbetet medan 2 procent är negativa. Förra året var andelen positiva svar också 94 procent. Bland frågorna inom huvudfrågeområdet erhåller frågan om huruvida eleverna vet vad de behöver klara av i skolarbetet lägst andel positiva svar. Resultatet från Skolinspektionens enkät för årskurs 5 är något lägre än resultatet från grundskoleförvaltningens tidigare enkätundersökning för årskurs 5 beträffande jämförbar fråga. Diagram 8. Klara av skolarbetet - svarsfördelning per fråga och årskurs över tid (%) 10 1% 1% 2% 6% 5% 3% 1% 1% 1% 3% 1% 3% 4% 2% 1% 1% 3% 29% 37% 34% 37% 36% 39% 6% 5% 4% 1% 1% 1% 12% 14% 17% 81% 78% 54% 55% 54% 69% 67% 58% 14/15 15/16 14/15 14/15 15/16 14/15 15/16 14/15 15/16 14/15 Åk 3 Åk 5 Åk 3 Åk 5 Åk 5 Åk 3 Åk 5 GrF GrF SI GrF Jag vet vad jag behöver klara av i skolarbetet Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa i skolarbetet A. Klara av skolarbetet Not: Resultat på frågor från Skolinspektionens (SI) enkät ska tolkas med försiktighet vid jämförelse med resultat på frågor från grundskoleförvaltningens (GrF) enkät (se Rapportens upplägg ). 15

16 Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna med elever i årskurs 3 i kommunen är differensen ungefär 15 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna av andel positiva svar, från upp till 100 procent ned till ungefär 85 procent. Diagram 9. Klara av skolarbetet - spridning på skolnivå i årskurs 3 (%) 10 16

17 2. Argumentation och kritiskt tänkande Enkäten för de äldre eleverna Skolan ska ansvara för att varje elev efter avslutad skolgång kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska ställningstaganden. 74 procent av kommunens elever i årskurs 7 anger positiva svar under huvudfrågeområdet Argumentation och kritiskt tänkande medan 17 procent är negativa. Förra året var andelen positiva svar 76 procent. Resultatet från Skolinspektionens enkät för årskurs 9 är ungefär lika som resultatet från grundskoleförvaltningens tidigare enkätundersökning när det gäller jämförbar fråga. Diagram 10. Argumentation och kritiskt tänkande - svarsfördelning per fråga och årskurs över tid (%) 10 6% 6% 6% 6% 7% 9% 7% 7% 8% 3% 5% 6% 6% 6% 2% 3% 4% 6% 6% 6% 11% 13% 14% 15% 11% 13% 15% 16% 16% 5% 4% 5% 6% 6% 7% 16% 16% 19% 43% 41% 48% 44% 47% 47% 46% 47% 47% 48% 46% 47% 47% 38% 37% 34% 27% 28% 31% 29% 27% 24% 24% 22% 28% 27% 22% 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 14/15 15/16 14/15 Åk 7 Åk 9 Åk 7 Åk 9 Åk 9 Åk 7 Åk 9 GrF GrF SI GrF Mina lärare tar mina åsikter på allvar när vi diskuterar Mina lärare uppmuntrar oss elever att reflektera över vad vi hör och läser* B. Argumentation och kritiskt tänkande** På lektionerna får vi elever diskutera vad vi tycker i olika frågor** Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med asterisk (*). Två asterisker (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. Resultat på frågor från Skolinspektionens (SI) enkät ska tolkas med försiktighet vid jämförelse med resultat på frågor från grundskoleförvaltningens (GrF) enkät (se Rapportens upplägg ). 17

18 Resultatskillnader på skolnivå Spridningen mellan skolorna med årskurs 7 i kommunen är ungefär 40 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna av andel positiva svar, från ungefär 90 procent ned till ungefär 50 procent. Diagram 11. Argumentation och kritiskt tänkande - spridning på skolnivå i årskurs 7 (%) 10 Enkäten för de yngre eleverna Två av frågorna för detta huvudfrågeområde skiljer sig mellan enkäten för de yngre respektive äldre eleverna på grund av anpassning utifrån elevernas olika ålder. 88 procent av kommunens elever i årskurs 3 anger positiva svar under motsvarande huvudfrågeområde medan 6 procent är negativa. Förra året var andelen positiva svar 87 procent. Frågan om lärarna lyssnar på vad eleverna tycker när de diskuterar erhåller en något högre andel positiva svar än övriga frågor inom huvudfrågeområdet. 18

19 Diagram 12. Argumentation och kritiskt tänkande - svarsfördelning per fråga och årskurs över tid (%) 10 5% 3% 3% 1% 3% 2% 3% 3% 5% 22% 22% 5% 9% 9% 6% 7% 6% 4% 2% 4% 2% 3% 3% 2% 5% 5% 8% 4% 8% 29% 29% 33% 34% 33% 42% 69% 59% 42% 59% 58% 49% 14/15 15/16 14/15 14/15 15/16 14/15 14/15 15/16 14/15 Åk 3 Åk 5 Åk 3 Åk 5 Åk 3 Åk 5 GrF GrF GrF Mina lärare lyssnar på vad jag tycker när vi diskuterar På lektionerna får vi elever diskutera vad vi tycker i olika frågor B. Argumentation och kritiskt tänkande På lektionerna pratar vi om att man kan tycka olika Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna med årskurs 3 i kommunen är differensen ungefär 25 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna av andel positiva svar, från uppemot 100 procent ned till runt 75 procent. Diagram 13. Argumentation och kritiskt tänkande - spridning på skolnivå i årskurs 3 (%) 10 19

20 3. Lust att lära Enkäten för de äldre eleverna I läroplanen står skrivet att utbildningen ska främja elevens utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. 59 procent av kommunens elever i årskurs 7 anger positiva svar under huvudfrågeområdet Lust att lära medan 37 procent är negativa. Förra året var 60 procent av eleverna i årskurs 7 positiva. Bland frågorna inom huvudfrågeområdet svarar flest elever positivt på frågan om skolarbetet är intressant. Resultatet från Skolinspektionens enkät för årskurs 9 är högre än resultatet från grundskoleförvaltningens tidigare enkätundersökning för årskurs 9. Diagram 14. Lust att lära - svarsfördelning per fråga och årskurs över tid (%) 10 6% 5% 6% 5% 6% 7% 12% 13% 14% 18% 22% 25% 27% 3% 3% 3% 3% 3% 3% 3% 5% 4% 4% 5% 5% 7% 7% 7% 11% 12% 9% 15% 15% 17% 18% 19% 25% 21% 26% 25% 25% 27% 28% 34% 32% 2% 8% 34% 45% 39% 39% 35% 48% 51% 49% 47% 47% 46% 56% 47% 43% 42% 37% 36% 46% 22% 19% 18% 11% 14% 17% 18% 18% 13% 13% 14% 14% 12% 11% 8% 8% 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 Åk 7 Åk 9 Åk 9 Åk 7 Åk 9 Åk 9 Åk 7 Åk 9 Åk 9 GrF SI GrF SI GrF SI Skolarbetet ger mig lust att lära mer Skolarbetet är intressant Skolarbetet är roligt C. Lust att lära Not: Resultat på frågor från Skolinspektionens (SI) enkät ska tolkas med försiktighet vid jämförelse med resultat på frågor från grundskoleförvaltningens (GrF) enkät (se Rapportens upplägg ). 20

21 Resultatskillnader på skolnivå Spridningen mellan skolorna med årskurs 7 i kommunen är ungefär 50 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna av andel positiva svar, från runt 85 procent ned till ungefär 35 procent. Diagram 15. Lust att lära - spridning på skolnivå i årskurs 7 (%) 10 Enkäten för de yngre eleverna 90 procent av kommunens elever i årskurs 3 anger positiva svar under huvudfrågeområdet medan 7 procent är negativa. Förra året var andelen positiva svar också 90 procent. Resultatet från Skolinspektionens enkät för årskurs 5 är generellt högre än resultatet från grundskoleförvaltningens tidigare enkätundersökning för årskurs 5. 21

22 Diagram 16. Lust att lära - svarsfördelning per fråga och årskurs över tid (%) 10 4% 4% 4% 4% 4% 4% 3% 3% 3% 3% 2% 2% 3% 4% 4% 2% 3% 3% 2% 5% 2% 3% 2% 3% 4% 4% 4% 5% 5% 5% 5% 9% 12% 13% 29% 28% 42% 44% 43% 43% 45% 51% 56% 63% 55% 61% 62% 62% 38% 47% 46% 28% 27% 46% 46% 22% 23% 14/15 15/16 14/15 15/16 14/15 15/16 14/15 15/16 14/15 15/16 14/15 15/16 Åk 3 Åk 5 Åk 5 Åk 3 Åk 5 Åk 5 Åk 3 Åk 5 Åk 5 GrF SI GrF SI GrF SI Skolarbetet ger mig lust att lära mer Skolarbetet är intressant Skolarbetet är roligt C. Lust att lära Not: Resultat på frågor från Skolinspektionens (SI) enkät ska tolkas med försiktighet vid jämförelse med resultat på frågor från grundskoleförvaltningens (GrF) enkät (se Rapportens upplägg ). Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna med årskurs 3 i kommunen är differensen ungefär 25 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna av andel positiva svar, från uppemot 100 procent ned till runt 75 procent. Diagram 17. Lust att lära - spridning på skolnivå i årskurs 3 (%) 10 22

23 4. Anpassning efter elevens behov och Utmaningar Enkäten för de äldre eleverna Anpassning efter elevens behov I läroplanen står skrivet att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. 74 procent av kommunens elever i årskurs 7 anger positiva svar under huvudfrågeområdet Anpassning efter elevens behov medan 17 procent är negativa. Förra året var andelen positiva svar 76 procent. Bland frågorna inom huvudfrågeområdet svarar flest elever positivt på frågan om deras lärare hjälper dem i skolarbetet om de skulle behöva det. En lägre andel elever svarar positivt på frågan Jag kan få extraundervisning om jag skulle behöva det. För denna fråga är det samtidigt flera elever som svarar att de inte vet. Det skiljer sig något mellan de olika frågorna hur resultatet från Skolinspektionens enkät förhåller sig till resultatet för grundskoleförvaltningens tidigare enkätundersökning för årskurs 9 när det gäller jämförbara frågor. Diagram 18. Anpassning efter elevens behov - svarsfördelning per fråga och årskurs över tid (%) 10 21% 5% 8% 28% 7% 17% 17% 16% 14% 7% 8% 6% 8% 17% 9% 11% 13% 14% 31% 28% 33% 3% 4% 3% 3% 4% 1% 2% 3% 4% 6% 4% 7% 9% 12% 11% 37% 36% 44% 44% 45% 7% 6% 5% 6% 6% 4% 5% 6% 7% 9% 16% 14% 16% 22% 15% 36% 36% 36% 36% 37% 2% 5% 24% 46% 38% 38% 34% 33% 32% 28% 52% 51% 42% 37% 37% 36% 38% 37% 29% 35% 23% 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 Åk 7 Åk 9 Åk 9 Åk 7 Åk 9 Åk 7 Åk 9 Åk 9 GrF SI GrF GrF SI Jag kan få extraundervisning om jag skulle behöva det Mina lärare hjälper mig i skolarbetet om jag skulle behöva det E. Anpassning efter elevens behov* Skolarbetet är för svårt för mig* Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med asterisk (*). Resultat på frågor från Skolinspektionens (SI) enkät ska tolkas med försiktighet vid jämförelse med resultat på frågor från grundskoleförvaltningens (GrF) enkät (se Rapportens upplägg ). 23

24 Resultatskillnader på skolnivå Differensen mellan skolorna med årskurs 7 i kommunen är runt 25 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna av andel positiva svar, från upp till ungefär 90 procent ned till cirka 60 procent med undantag för en avvikande skola. Diagram 19. Anpassning efter elevens behov - spridning på skolnivå i årskurs 7 (%) 10 Enkäten för de äldre eleverna Utmaningar I Skollagen står skrivet att alla elever ska ges den ledning och stimulans för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når kunskapskraven ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre. 63 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Utmaningar medan 25 procent är negativa. En direkt jämförelse med förra årets resultat är inte möjlig när det gäller detta huvudfrågeområde eftersom en fråga har bytts ut mellan åren. Resultatet från Skolinspektionens enkät för årskurs 9 är högre än resultatet från grundskoleförvaltningens tidigare enkätundersökning för årskurs 9 när det gäller jämförbar fråga. 24

25 Diagram 20. Utmaningar - svarsfördelning per fråga och årskurs över tid (%) 10 13% 5% 8% 16% 14% 13% 13% 14% 6% 5% 12% 12% 11% 3% 6% 6% 6% 7% 12% 13% 16% 15% 14% 4% 6% 7% 8% 8% 9% 11% 12% 16% 16% 28% 31% 41% 39% 37% 39% 36% 38% 45% 37% 38% 41% 37% 39% 18% 15% 32% 31% 29% 28% 27% 31% 37% 34% 31% 29% 26% 15/16 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 Åk 7 Åk 9 Åk 7 Åk 9 Åk 9 Åk 7 Åk 9 GrF SI GrF SI GrF Jag får för lite utmanande arbetsuppgifter i skolan** Jag kan få svårare uppgifter om jag vill* Mina lärare ger extrauppgifter till dem som hinner och vill ha det F. Utmaningar** Not: Två asterisker (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. Resultat på frågor från Skolinspektionens (SI) enkät ska tolkas med försiktighet vid jämförelse med resultat på frågor från grundskoleförvaltningens (GrF) enkät (se Rapportens upplägg ). Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna med årskurs 7 i kommunen är differensen ungefär 30 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna av andel positiva svar, från runt 75 procent ned till runt 35 procent. En skola erhåller över 80 procent positiva svar. Diagram 21. Utmaningar - spridning på skolnivå i årskurs 7 (%) 10 25

26 Enkäten för de yngre eleverna Anpassning efter elevens behov och Utmaningar Vissa av frågorna från dessa två huvudfrågeområden i enkäten för de äldre eleverna återfinns i enkäten för de yngre eleverna under huvudfrågeområdet Individanpassning. Individanpassningar, vilket innefattar både anpassningar när eleven är i behov av någon form av stöd och när eleven behöver utmanas mer, är nödvändigt för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sitt skolarbete. 80 procent av kommunens elever i årskurs 3 anger positiva svar under huvudfrågeområdet Klara av skolarbetet medan 12 procent är negativa. Jämförelse med tidigare år kan inte göras eftersom frågor inom huvudfrågeområdet bytts ut mellan åren. Bland frågorna inom huvudfrågeområdet har frågan om eleverna upplever skolarbetet som för svårt lägst andel positiva svar. Resultatet från Skolinspektionens enkät i årskurs 5 är något lägre än resultatet för grundskoleförvaltningens tidigare enkätundersökning för årskurs 5 när det gäller jämförbara frågor. Diagram 22. Individanpassning - svarsfördelning per fråga och årskurs över tid (%) 10 13% 6% 8% 8% 5% 11% 2% 1% 2% 1% 1% 2% 1% 3% 5% 19% 18% 28% 27% 5% 11% 9% 8% 4% 4% 3% 4% 12% 16% 15% 16% 35% 43% 27% 25% 33% 33% 77% 78% 67% 65% 38% 33% 42% 47% 45% 42% 15/16 15/16 14/15 15/16 14/15 15/16 14/15 15/16 14/15 15/16 Åk 3 Åk 5 Åk 3 Åk 5 Åk 5 Åk 3 Åk 5 Åk 5 GrF SI GrF SI GrF SI Jag kan få svårare uppgifter om jag vill** Mina lärare hjälper mig i skolarbetet om jag skulle behöva det D. Individanpassning** Skolarbetet är för svårt för mig* Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med asterisk (*). Två asterisker (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. Resultat på frågor från Skolinspektionens (SI) enkät ska tolkas med försiktighet vid jämförelse med resultat på frågor från grundskoleförvaltningens (GrF) enkät (se Rapportens upplägg ). 26

27 Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna med årskurs 3 i kommunen är differensen runt 25 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna av andel positiva svar, från upp till ungefär 90 procent ned till ungefär 65 procent. Diagram 23. Individanpassning - spridning på skolnivå i årskurs 3 (%) 10 27

28 5. Grundläggande värden i undervisningen Enkäten för de äldre eleverna Ett av skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. 66 procent av kommunens elever i årskurs 7 anger positiva svar under huvudfrågeområdet Grundläggande värden i undervisningen medan 22 procent är negativa. Förra året var andelen positiva svar 67 procent. Bland frågorna inom huvudfrågeområdet svarar flest elever positivt på frågan om att de på deras skola pratar om mänskliga rättigheter. Det skiljer sig mellan de olika frågorna hur resultatet från Skolinspektionens enkät i årskurs 9 förhåller sig till resultatet för grundskoleförvaltningens tidigare enkätundersökning för årskurs 9 när det gäller jämförbara frågor. Diagram 24. Grundläggande värden i undervisningen - svarsfördelning per fråga och årskurs över tid (%) 10 17% 16% 15% 21% 21% 17% 7% 9% 9% 4% 5% 9% 8% 11% 12% 16% 17% 14% 13% 11% 11% 8% 11% 12% 12% 16% 16% 16% 17% 18% 13% 7% 9% 8% 6% 5% 7% 8% 9% 9% 6% 11% 13% 9% 15% 17% 18% 24% 39% 37% 36% 39% 37% 33% 34% 32% 36% 33% 39% 37% 38% 43% 34% 28% 27% 28% 21% 23% 27% 25% 27% 17% 33% 35% 36% 25% 27% 28% 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 Åk 7 Åk 9 Åk 7 Åk 9 Åk 9 Åk 7 Åk 9 Åk 9 GrF GrF SI GrF SI I min skola får jag öva på att göra etiska ställningstaganden (...) I min skola pratar vi om jämställdhet mellan könen I min skola pratar vi om mänskliga rättigheter G. Grundläggande värden i undervisningen Not: Resultat på frågor från Skolinspektionens (SI) enkät ska tolkas med försiktighet vid jämförelse med resultat på frågor från grundskoleförvaltningens (GrF) enkät (se Rapportens upplägg ). 28

29 Resultatskillnader på skolnivå Differensen mellan skolorna med årskurs 7 i kommunen är runt 50 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna av andel positiva svar, från uppemot 90 procent ned till runt 40 procent med undantag för en avvikande skola som erhåller drygt 30 procent positiva svar. Diagram 25. Grundläggande värden i undervisningen - spridning på skolnivå i årskurs 7 (%) 10 29

30 6. Grundläggande värden på skolan Enkäten för de äldre eleverna 4 Enligt läroplansuppdraget ska skolan förmedla alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. 63 procent av kommunens elever i årskurs 7 anger positiva svar under huvudfrågeområdet Grundläggande värden på skolan medan 29 procent är negativa. Förra året var andelen positiva svar 64 procent. Bland frågorna inom huvudfrågeområdet svarar flest elever positivt på frågan om deras lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet och lägst andel positiva svar erhåller frågan om man blir dåligt behandlad av andra elever om man uppfattas som annorlunda. Det skiljer sig mellan de olika frågorna hur resultatet från Skolinspektionens enkät i årskurs 9 förhåller sig till resultatet för grundskoleförvaltningens tidigare enkätundersökning för årskurs 9 när det gällerjämförbara frågor. Diagram 26. Grundläggande värden på skolan - svarsfördelning per fråga och årskurs över tid (%) 10 17% 15% 14% 15% 14% 11% 11% 12% 11% 15% 19% 23% 24% 22% 26% 25% 26% 25% 26% 28% 26% 24% 27% 25% 6% 8% 6% 6% 6% 5% 5% 6% 5% 6% 7% 6% 4% 7% 9% 5% 6% 8% 12% 8% 12% 7% 8% 9% 11% 9% 19% 13% 23% 22% 24% 24% 24% 27% 27% 34% 36% 47% 46% 44% 39% 57% 54% 46% 41% 35% 21% 18% 15% 18% 17% 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 13/14 14/15 15/16 Åk 7 Åk 9 Åk 7 Åk 9 Åk 9 Åk 7 Åk 9 Åk 9 GrF GrF SI GrF SI I min skola blir man dåligt behandlad av andra elever om man uppfattas som annorlunda I min skola respekterar elever och lärare varandra H. Grundläggande värden på skolan Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar i skolarbetet Not: Resultat på frågor från Skolinspektionens (SI) enkät ska tolkas med försiktighet vid jämförelse med resultat på frågor från grundskoleförvaltningens (GrF) enkät (se Rapportens upplägg ). 4 När det gäller enkäten för de yngre eleverna har de inget enskilt huvudfrågeområde med frågor om värdegrundsarbetet. I samband med frågorna om elevinflytande (se avsnitt 7. Delaktighet och inflytande ) återfinns emellertid en fråga med anknytning till både elevinflytande och värdegrundsarbetet: På lektionerna får pojkar och flickor vara med och påverka hur vi ska arbeta lika mycket. 30

31 Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna med årskurs 7 i kommunen är differensen ungefär 55 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna av andel positiva svar, från cirka 85 procent ned till cirka 40 procent. Diagram 27. Grundläggande värden på skolan - spridning på skolnivå i årskurs 7 (%) 10 31

32 7. Delaktighet och inflytande Enkäten för de äldre eleverna I läroplanen står skrivet att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Genom att delta i planering och utvärdering samt att få välja, utvecklar eleverna sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. 57 procent av kommunens elever i årskurs 7 anger positiva svar under huvudfrågeområdet Delaktighet och inflytande medan 30 procent är negativa. Förra året var också andelen positiva svar 57 procent. Det skiljer sig mellan de olika frågorna hur resultatet från Skolinspektionens enkät i årskurs 9 förhåller sig till resultatet för grundskoleförvaltningens tidigare enkätundersökning för årskurs 9 när det gäller jämförbara frågor. Diagram 28. Delaktighet och inflytande - svarsfördelning per fråga i årskurs 7 och 9 (%) 10 12% 11% 11% 11% 15% 17% 18% 22% 8% 8% 8% 9% 9% 11% 11% 25% 24% 25% 28% 5% 31% 22% 7% 19% 19% 7% 19% 14% 11% 26% 9% 32% 39% 34% 41% 42% 42% 41% 41% 43% 38% 39% 21% 21% 17% 17% 15% 15% 13% 13% 11% 12% 11% 14/15 15/16 14/15 15/16 14/15 15/16 14/15 15/16 14/15 15/16 14/15 15/16 Åk 7 Åk 9 Åk 9 Åk 7 Åk 9 Åk 9 Åk 7 Åk 9 Åk 9 GrF SI GrF SI GrF SI I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö** På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter** I. Delaktighet och inflytande** Vi elever har inflytande över undervisningens innehåll** Not: Två asterisker (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. 32

33 Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna med årskurs 7 i kommunen är differensen cirka 35 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna av andel positiva svar, från upp till runt 75 procent ned till runt 40 procent med undantag för enstaka avvikande skolor. Diagram 29. Delaktighet och inflytande - spridning på skolnivå i årskurs 7 (%) 10 Enkäten för de yngre eleverna En av frågorna för detta huvudfrågeområde skiljer mellan enkäten för de yngre respektive äldre eleverna på grund av anpassning utifrån elevernas olika ålder. Den avvikande frågan för de yngre eleverna ger samtidigt även en bild av värdegrundsarbetet på skolorna. 78 procent av kommunens elever i årskurs 3 anger positiva svar under huvudfrågeområdet Elevinflytande medan 10 procent är negativa. Förra året var andelen positiva svar 76 procent. Frågan om pojkarna och flickorna får vara med och påverka arbetet på lektionerna lika mycket erhåller högst andel positiva svar bland frågorna inom huvudfrågeområdet. Det finns inga större skillnader mellan resultat från Skolinspektionens enkät i årskurs 5 och resultatet för grundskoleförvaltningens tidigare enkätundersökning för årskurs 5 när det gäller jämförbar fråga. 33

34 Diagram 30. Elevinflytande - svarsfördelning per fråga och årskurs över tid (%) 10 13% 12% 12% 11% 9% 3% 4% 7% 3% 2% 5% 4% 4% 7% 7% 7% 15% 21% 23% 33% 34% 42% 14% 13% 9% 9% 6% 6% 5% 5% 9% 8% 15% 14% 39% 41% 46% 41% 45% 27% 58% 61% 51% 34% 34% 24% 22% 14/15 15/16 14/15 14/15 15/16 14/15 14/15 15/16 14/15 15/16 Åk 3 Åk 5 Åk 3 Åk 5 Åk 3 Åk 5 Åk 5 GrF GrF GrF SI I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö På lektionerna får pojkar och flickor vara med och påverka hur vi ska arbeta lika mycket Not: Resultat på frågor från Skolinspektionens (SI) enkät ska tolkas med försiktighet vid jämförelse med resultat på frågor från grundskoleförvaltningens (GrF) enkät (se Rapportens upplägg ). Resultatskillnader på skolnivå Mellan skolorna med årskurs 3 i kommunen är differensen ungefär 35 procentenheter mellan de högsta och lägsta noteringarna av andel positiva svar, från upp till runt 95 procent ned till runt 60 procent. Diagram 31. Elevinflytande - spridning på skolnivå i årskurs 3 (%) 10 E. Elevinflytande På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter 34

35 8. Ordningsregler Enkäten för de äldre eleverna Läraren ska, enligt läroplanen, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och samarbeta med hemmen i elevernas fostran samt klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. 48 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Ordningsregler medan 43 procent är negativa. Förra året var andelen positiva svar 49 procent. Bland frågorna inom huvudfrågeområdet svarar flest elever positivt på frågan om deras lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs och lägst andel positiva svar erhåller frågan om de tycker att de är med och bestämmer vilka ordningsregler som skolan ska ha. Resultatet från Skolinspektionens enkät i årskurs 9 är högre än resultatet för grundskoleförvaltningens tidigare enkätundersökning för årskurs 9. Diagram 32. Ordningsregler - svarsfördelning per fråga i årskurs 7 och 9 (%) 10 7% 7% 7% 7% 17% 17% 14% 16% 23% 13% 13% 24% 33% 9% 9% 9% 9% 5% 6% 11% 21% 17% 16% 21% 5% 6% 18% 34% 38% 33% 35% 25% 28% 25% 31% 43% 41% 47% 36% 32% 33% 34% 26% 26% 28% 22% 29% 27% 19% 23% 6% 7% 7% 9% 9% 8% 7% 11% 14/15 15/16 14/15 15/16 14/15 15/16 14/15 15/16 14/15 15/16 14/15 15/16 Åk 7 Åk 9 Åk 9 Åk 7 Åk 9 Åk 9 Åk 7 Åk 9 Åk 9 GrF SI GrF SI GrF SI I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns** I min skola är vi elever med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha** J. Ordningsregler** Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs** Not: Två asterisker (**) betyder att en fråga/frågor inom huvudfrågeområdet har bytts ut mellan läsåren. 35