Enkätresultaten 2014/ Elever i grundsärskolan Grundskoleförvaltningen

Transkript

1 Enkätresultaten 2014/ Elever i grundsärskolan Grundskoleförvaltningen Foto: Tomaz Lundstedt, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: April Eva-Lotta Eriksson och Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

2 Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Inledning... 4 Om skolformen grundsärskola... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Uppföljning av mål... 5 Disposition... 5 Metod och material... 6 Enkätens målgrupp... 6 Enkätens utformning... 6 Datainsamling och svarsfrekvens... 7 Rapportens upplägg... 8 Enkätresultaten 2014/ Kunskap och lärande Delaktighet och inflytande Bemötande Trygghet och trivsel Elever som läser ämnen respektive ämnesområden Bilaga 1. Instruktion för genomförande av enkäten för elever i grundsärskola...18 Bilaga 2. Formulär - enkäten för elever i grundsärskola

3 Sammanfattande analys I denna rapport redovisas resultaten från enkäten för eleverna i grundsärskolan 2014/2015. Syftet med enkäten är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i grundsärskolan upplever sin lärmiljö samt förutsättningar för lärande, studiero och lust att lära. Syftet är även att ge verksamheten bättre underlag för ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten. I detta kapitel sammanfattas, analyseras och kommenteras övergripande de viktigaste enkätresultaten från rapporten. Relativt goda resultat men Kunskap och lärande, trygghet och likvärdighet är fortsatta utvecklingsområden Glädjande resultat det här året är att förhållandevis många elever fortsatt är positiva på flera frågor, exempelvis instämmer nästan alla elever helt eller delvis att de trivs i skolan. Av alla huvudfrågeområden är andelen positiva svar högst när det gäller Bemötande och lägst när det gäller Kunskap och lärande. Jämfört med förra året har Delaktighet och inflytande en något högre andel positiva svar medan Trygghet och trivsel har erhållit en något lägre andel. Det är särskilt resultaten kring trygghetsfrågorna som behöver uppmärksammas. Många elever är rädda för både vuxna och andra elever på skolan. Grundskoleförvaltningen har utifrån årets resultat identifierat trygghet samt Kunskap och lärande som fortsatta utvecklingsområden. Det finns ett fortsatt behov av att grundsärskolans personal utvecklar sin bedömarkompetens kring kunskap och bedömning för elevgruppen, men också kring arbetet att utveckla fler undervisningsstrategier och anpassningar utifrån elevens förutsättningar. Grundskoleförvaltningen har också utifrån årets resultat identifierat likvärdighet som ett utvecklingsområde då en högre andel flickor än pojkar är positiva inom alla huvudfrågeområden. Skillnaden mellan könen har ökat. Grundskoleförvaltningen kommer att bevaka resultatskillnaderna i detta hänseende i denna numera årliga undersökning. Elever som läser ämnen är också i en högre utsträckning positiva än eleverna som läser ämnesområden inom alla huvudfrågeområden. Vad det här beror på är i dagsläget svårt att uttala sig om. Frågan behöver hanteras framöver inom ramen för Malmö stads grundsärskolor. 3

4 Inledning Om skolformen grundsärskola Enligt skollagen är grundsärskolan en skolform som riktar sig mot elever som har en utvecklingsstörning. Utvecklingsstörningen kan förekomma tillsammans med andra funktionsnedsättningar som till exempel autismspektrumtillstånd och ADHD. I grundsärskolan finns det två inriktningar: Ämnesinriktning (i stort sett samma ämnen som i grundskolan) och inriktning mot ämnesområden (inriktning träning). Elever med lindrig utvecklingsstörning läser ämnen medan elever med måttlig och grav utvecklingsstörning läser ämnesområden (inriktning träning). I Malmö går ungefär hälften av grundsärskoleeleverna i inriktning träningsskola. Några av dem läser en kombination av ämnen och ämnesområden. Utvecklingsstörning är en funktionsnedsättning som påverkar lärandet. Viktigt att ha i åtanke är att graden av funktionshinder påverkas av omgivningen och miljön. Att skapa goda lärandemiljöer som kompenserar för funktionsnedsättningar och att arbeta utifrån att miljön och omgivningen inte ska vara begränsande är viktiga aspekter. Bakgrund Det har fram till läsåret 2013/2014 inte funnits någon enkät för eleverna i grundsärskolan i Malmö stad. Kommunstyrelsen gav därför stadskontoret, inom ramen för det numera avslutade Projekt kvalitetsarbete, i uppdrag att utforma en enkät för eleverna i grundsärskolan. Grundskoleförvaltningen verkställde uppdraget hösten Enkätens frågor och utformning är utarbetad i samarbete med Daniel Östlund, universitetslektor med inriktning specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Innan enkäten genomfördes i Malmö testades den på två grundsärskolor i Kristianstad där såväl lärarna som eleverna utvärderade enkäten. Efter pilotomgången ändrades vissa frågeställningar. Malmö stads elevenkäter för eleverna i grundskolan, som baseras på Skolinspektionens enkät, har till viss del legat som grund vid utformningen. En grundtanke med utformningen av enkäten för eleverna i grundsärskolan är att alla elever kan förmedla tankar om sin skola och sitt lärande samt att alla elever har rätt till det. För att matcha elevgruppen och dess heterogenitet och för att rikta sig mot samtliga elever i grundsärskolan (dvs. samtliga årskurser och båda inriktningarna) ges eleverna olika svarsmöjligheter. Syfte Syftet med enkäten för eleverna i grundsärskolan är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i grundsärskolan upplever sin lärmiljö samt förutsättningar för lärande, studiero och lust att lära. Syftet är även att ge verksamheten bättre underlag för ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten. 4

5 Uppföljning av mål Undersökningen ger de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten på sin skola. Mycket av resultaten som avhandlas i rapporten har delgetts skolorna ett par veckor efter enkätperiodens slut i form av statistiska sammanställningar. Skolorna har kunnat använda materialet för att analysera sina resultat och besluta om insatser. I skolornas dokumentation av sitt kvalitetsarbete framkommer att man ofta använder enkätsvar som underlag för förbättringsinsatser. Därutöver kommer grundskoleförvaltningen följa upp varje skolas resultat bland annat i samband med höstens kvalitetsdialoger mellan rektor och utbildningschef. Denna aktuella enkät och dess resultat ger också ett underlag för att bedöma huruvida de nationella och kommunala målen uppfylls. Undersökningen ger stöd till de förtroendevalda när de ska bedöma delar av måluppfyllelsen och fatta beslut om åtgärder och prioriteringar. Grundskolenämnden i Malmö har beslutat om följande nämndsmål direkt riktade mot skolan: 1. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet) 2. Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse) Därutöver har nämnden ytterligare mål riktade till förvaltningen (se nämndsbudget 2015). Disposition I nästföljande kapitel kommer bland annat undersökningens genomförande, svarsfrekvens och denna rapports upplägg att avhandlas. Därefter följer rapportens resultatkapitel. Rapportens huvudslutsatser redogörs för under Sammanfattande analys. 5

6 Metod och material Enkätens målgrupp Enkäten för eleverna i grundsärskolan har riktat sig till samtliga elever på de elva grundsärskolor som finns i Malmö stad. Sammanlagt har enkäten skickats till 263 elever varav ungefär 4 av 10 elever är flickor och 6 av 10 elever är pojkar 1. En knapp majoritet av eleverna läser ämnesområden och de övriga eleverna läser ämnen. I och med de varierande förutsättningarna för eleverna inom grundsärskolan att kunna besvara enkäter medföljer utmaningar vid utformning av enkäter. När denna enkät togs fram fanns inga exempel på enkäter i Sverige som vänder sig till alla elever inom skolformen. Inspiration har därför istället hämtats från Norge i form Gjemestad, Luteberget och Ohnas Veileder Elevundersökelsen Hverdagslivstrening. För att samtliga elever ska kunna tycka till om sin skola och sitt lärande finns det tre sätt att besvara undersökningen på 2 : 1) Eleven kan förstå skriven text och svarar således på egen hand. Eleven har möjlighet att fråga efter förtydligande eller hjälp. 2) Eleven behöver individuellt anpassade instruktioner för att kunna svara. 3) Eleven har inga möjligheter att kunna svara på egen hand och har därför en representant (personal) som svarar för eleven. Det är lärarna och arbetslaget kring eleven som gjort bedömningen om hur eleven kan besvara enkäten. I de fall eleven inte bedömdes kunna svara på egen hand var arbetslaget kring eleven instruerat att svara för eleven och därefter stämma av dessa svar med eleven. Detta för att i så hög utsträckning som möjligt försöka säkerställa tillförlitligheten. En bärande tanke i arbetet med elevenkäten för eleverna i grundsärskolan är att alla elever ska ha rätt att komma till tals oavsett hur svår deras funktionsnedsättning är. Den demokratiska rättigheten och delaktighetsaspekten har varit överordnad de utmaningar som medföljer. Troligen har elevernas olika förutsättningar och ålder en inverkan på resultatet. Förmodligen har det även haft betydelse huruvida eleverna besvarat enkäten genom lärare och arbetslag, genom stöd eller på egen hand. Grundskoleförvaltningen bedömer emellertid att dessa faktorer inte har en sådan inverkan på resultatet att det tidigare nämnda syftet med undersökningen är hotat, dvs syftet att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i Malmö upplever sin grundsärskola. Skillnaderna mellan eleverna som läser ämnen och ämnesområden kommer att avhandlas i ett särskilt avsnitt i resultat-kapitlet. Enkätens utformning Enkäten består av 29 frågor. Den första frågan handlar om hur eleven svarat, dvs. på egen hand, med stöd eller om personal svarat åt eleven. De nästkommande fem frågorna är bakgrundsfrågor där 1 En orsak till att det är fler pojkar i grundsärskolan är att det föds fler pojkar än flickor med utvecklingsstörning. Dominansen av pojkar uppges vara i stort sett lika i hela landet och bilden är även densamma internationellt. Samma förhållande finns inom alla grader av utvecklingsstörning. För måttligt och framför allt gravt utvecklingsstörda beror könsskillnaden delvis på att pojkar oftare än flickor drabbas av hjärnskador av olika art. Oavsett grad av utvecklingsstörning skulle en stor del av könsskillnaden kunna förklaras av att vissa genetiska skador och kromosomrubbningar drabbar pojkar oftare än flickor (Skolverkets rapport Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval, 2006). 2 Information om detta fanns i instruktionsmaterialet som bifogades tillsammans med enkätformuläret (se bilaga 1). 6

7 eleven anger sitt kön, ålder, årskurs, skola samt huruvida han/hon läser ämnen eller ämnesområden. Resterande frågor är indelade i huvudfrågeområden: Kunskap och lärande, delaktighet och inflytande, bemötande samt trygghet och trivsel. Svarsskalan för frågorna inom varje huvudfrågeområde är: Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte alls Vet inte Enkätformuläret återfinns som bilaga 2 i slutet av rapporten. Datainsamling och svarsfrekvens Information och kommunikation kring undersökningen har skett via rektorerna för grundsärskolorna som sedan har vidarebefordrat informationen till lärarna. Enkäten skickades ut i pappersversion till lärarna, via deras rektorer, som sedan delade ut enkäterna till eleverna. En representant från kvalitetsavdelningen har också varit samordnare kring undersökningen och informerat grundsärskolorna inför och under svarsperioden om hur personal skulle tänka kring bedömningen av hur eleven skulle genomföra undersökningen. En instruktion till personalen har även delgivits skolorna i samband med genomförandet av undersökningen. De ifyllda enkäterna har slutligen samlats in för bearbetning och analys. 252 av 263 elever har besvarat enkäten läsåret 2014/2015 vilket innebär att 95,8 procent av Malmös grundsärskoleelever har tyckt till om sin skola genom undersökningen. Förra året var svarsfrekvensen 97,1 procent. De flesta av eleverna, ungefär 4 av 10 elever, har svarat med hjälp av något stöd. För ungefär var tredje elev har personalen gjort bedömningar av elevens upplevelser och svarat för eleven. Ungefär var femte elev har svarat på egen hand utan stöd. Fördelningen av de olika sätten som undersökningen kunde besvaras på är ungefär samma som förra året. Det finns stora skillnader mellan elevgrupperna som läser ämnen respektive ämnesområden. Få elever som läser ämnen har tyckt till om sin skola genom att lärare/arbetslag svarat åt denne. Detta var emellertid fallet för de flesta av eleverna som läser ämnesområden. Tabell 1. Fördelning av hur eleverna genomfört undersökningen per inriktning (%) Inriktning Personal svarade På egen hand Med stöd Ämnen 7% 45% 48% Ämnesområden 62% 1% 38% Totalt 36% 22% 42% Not: Inga intressanta skillnader har noterats mellan pojkarna och flickorna. 7

8 Rapportens upplägg Enkäten behandlar elevernas lärmiljö kopplat till olika områden av läroplansuppdraget och hur eleverna upplever sin skola, hur de uppfattar samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt elevernas förutsättningar för inlärning som studiero och lust att lära. Enkätens frågor omfattar fyra huvudfrågeområden: 1. Kunskap och lärande 2. Delaktighet och inflytande 3. Bemötande 4. Trygghet och trivsel I rapportens resultatdel är enkätresultaten också redovisade efter samma upplägg. Utgångspunkt är en beskrivning av huvudfrågeområdets resultat på kommunnivå men även nedbrutet på kön. Utmärkande resultat och/eller skillnader mellan frågorna samt mellan pojkar och flickor uppmärksammas särskilt. Rapportens huvudslutsatser redogörs under Sammanfattande analys. Frågorna, eller påståendena, i enkäten kan vara både positivt och negativt ställda vilket innebär att svarsskalan får omvänd innebörd beroende på om frågan är negativt eller positivt ställd. För redovisningen i den här rapporten har svarsskalan behandlats och översatts i en ny skala där ett positivt svar alltid har en positiv innebörd och ett negativt svar alltid har en negativ innebörd. Då det är andra gången som elevenkäten för eleverna i grundsärskolan genomförs är jämförelser över tid möjliga att göra. Undantaget är en fråga som är ny i år. Några ytterligare frågor har även justerats. Vilka frågor det rör sig om kommer framgå av stjärntecken (*) i anslutning till frågorna i resultatdelen. 8

9 Enkätresultaten 2014/2015 I resultatdelen avhandlas resultaten per huvudfrågeområde nedbrutet på enskilda frågor och kön. När det gäller kön kommer enbart resultat redovisas i diagram vid tydliga skillnader mellan pojkarna och flickorna. Några resultat nedbrutet på årskurs kommer inte att redovisas. Anledningen är att inget tydligt mönster av skillnader mellan årskurserna har noterats. Vid de tillfällen då det bedöms motiverat kommer avsnitten att avslutas med en kommentar. 1. Kunskap och lärande Läroplanen betonar att grundsärskolan ska ansvara för att alla elever efter genomgången utbildning har inhämtat och utvecklat nödvänliga kunskaper som individ. Kunskaperna ska också ligga till grund för fortsatt utbildning. Skolans övergripande uppdrag är att främja ett lärande där eleven stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Läraren ska i sin undervisning ta hänsyn till elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Undervisningen ska organiseras så att eleverna har möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Läraren ska dessutom stärka elevernas vilja att lära och elevernas tillit till sin egen förmåga. 56 procent av eleverna i grundsärskolan anger positiva svar under huvudfrågeområdet Kunskap och lärande medan 9 procent är negativa och 28 procent uppger Delvis-svar. En direkt jämförelse med fjolårets resultat när det gäller detta huvudfrågeområde är inte möjligt då en fråga har bytts ut i år. Flest elever svarar positivt på frågan att lärarna hjälper dem i skolarbetet om de behöver det. Lägst andel positiva svar erhåller frågorna om skolarbetet är för lätt och om skolarbetet är för svårt. De båda frågorna är sammantaget svårtolkade med många Delvis - och Vet inte -svar. Diagram 1. Kunskap och lärande svarsfördelning per fråga (%) Positiva svar Delvis-svar Negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 6% 9% 23% 17% 50% 22% 45% 30% 3% 5% 7% 7% 9% 4% 4% 2% 22% 24% 69% 67% 33% 30% 57% 59% 2% 2% 16% 14% 80% 83% 10% 8% 7% 2% 6% 20% 29% 18% 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 14/15 14/15 Skolarbetet är för svårt för mig* Det är roligt att lära sig nya saker Lärarna förklarar så att jag förstår 1. Kunskap och lärande** 66% 70% Lärarna hjälper mig med Lärarna berättar hur det skolarbetet om jag går för mig i skolan behöver det 36% 28% Skolarbetet är för lätt för mig* Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med stjärntecken (*). 9

10 Skillnader mellan könen Pojkar är inte i samma utsträckning positiva i år jämfört med förra året. Den största skillnaden mellan könen gäller frågorna om det är roligt att lära sig nya saker och om lärarna berättar hur det går för eleven i skolan. Diagram 2. Kunskap och lärande - svarsfördelning per kön på utmärkande frågor (%) Positiva svar Delvis-svar Negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 5% 1% 7% 5% 5% 5% 2% 5% 13% 8% 6% 15% 5% 21% 23% 29% 17% 19% 4% 2% 14% 10% 3% 23% 60% 50% 40% 30% 69% 68% 78% 61% 66% 66% 80% 65% 20% 10% 0% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 13/14 14/15 13/14 14/15 Det är roligt att lära sig nya saker Lärarna berättar hur det går för mig i skolan 1. Kunskap och lärande** Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med stjärntecken (*). Kommentar Av de fyra huvudfrågeområdena erhåller Kunskap och lärande lägst andel positiva svar även i år. Kunskapskraven för elever i grundsärskolan har förändrats i och med införandet av ny läroplan för grundsärskolan I förra årets rapport påtalade grundskoleförvaltningen behovet av att grundsärskolans personal utvecklar sin bedömarkompetens, dels på grund av resultaten i elevenkäten och dels därför att många av lärarna saknar stöd och hjälp kring bedömning för elevgruppen. Förra årets rapport tog även upp andra frågor som behövde utvecklas. Det var fler undervisningsstrategier och anpassningar utifrån elevens förutsättningar, men också arbetet med en mer meningsfull och lustfylld lärmiljö för elever som läser ämnesområden. Kunskap och lärande är ett fortsatt utvecklingsområde för grundskoleförvaltningen. 10

11 2. Delaktighet och inflytande Eleverna i grundsärskolan ska kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga i utbildningen och undervisningen. Alla elever i grundsärskolan ska ges inflytande över utbildningen och stimuleras att vara involverade i utbildningen och hållas informerade om frågor som rör dem. Hur denna information ska ges, ska anpassas efter elevernas ålder och mognad. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer där eleverna ska vara delaktiga i att planera och utvärdera undervisningen. Genom att välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande. Flickorna och pojkarna ska ha ett lika stort inflytande och utrymme i undervisningen. 62 procent av eleverna anger positiva svar under huvudfrågeområdet Delaktighet och inflytande medan 4 procent är negativa och 25 procent uppger Delvis-svar. Huvudfrågeområdet har en något högre andel positiva svar i år jämfört med förra året. Flest elever svarar positivt på frågan om Lärarna lyssnar på mig. Lägst andel positiva svar erhåller frågan Jag får vara med och påverka hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter. Diagram 3. Delaktighet och inflytande - svarsfördelning per fråga (%) Positiva svar Delvis-svar Negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 3% 2% 2% 3% 4% 7% 4% 7% 2% 4% 1% 4% 31% 30% 23% 22% 26% 21% 63% 65% 64% 67% 71% 73% 11% 12% 15% 37% 9% 41% 37% 39% 23% 22% 4% 3% 10% 9% 63% 65% 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 14/15 Jag kan säga eller visa vad jag vill göra Jag kan säga eller visa vad jag inte vill göra Lärarna lyssnar på mig 2. Delaktighet och inflytande* Jag får vara med och påverka hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter* Flickor och pojkar får vara med och påverka lika mycket* Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med stjärntecken (*). Skillnader mellan könen Överlag finns det skillnader mellan könen vad gäller Delaktighet och inflytande, vilket även var fallet förra året. Frågorna i nästföljande diagram utmärker sig särskilt. 11

12 Diagram 4. Delaktighet och inflytande - svarsfördelning per kön på utmärkande frågor (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 3% 4% 6% 7% 7% 7% 4% 5% 21% 70% 29% 61% 14% 74% Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med stjärntecken (*). 25% 63% 11% 10% 14% 10% 17% 35% 39% 36% 36% 15% 5% 11% 36% 45% 44% 35% 23% 24% 3% 5% 7% 11% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 14/15 Jag kan säga eller visa vad jag inte vill göra Positiva svar Delvis-svar Negativa svar Vet ej-svar Jag får vara med och påverka hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter* 2. Delaktighet och inflytande* 67% 60% 17% 2% 6% 74% 25% 4% 12% 59% Flickor och pojkar får vara med och påverka lika mycket* 12

13 3. Bemötande Skolan ska präglas av omsorg om den enskilde elevens välbefinnande och utveckling. Eleven ska mötas av respekt för sin person och sitt arbete. Skolan har en viktig roll i att bidra till att eleverna utvecklar god självkänsla och trygghet. Goda relationer mellan lärare och elever stärker tilliten vilket ger bättre förutsättningar för lärande. Skollagen framhåller att personal inte får utsätta en elev för kränkande behandling och att personal skyndsamt ska anmäla till rektorn om en elev upplever att denne har blivit kränkt. 75 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Bemötande medan 4 procent är negativa och 16 procent uppger Delvis-svar. Det var ungefär samma resultat förra året. Flest elever svarar positivt på frågan Lärarna är snälla mot mig. Lägst andel positiva svar erhåller frågan De andra eleverna är snälla mot mig. Diagram 5. Bemötande - svarsfördelning per fråga (%) Positiva svar Delvis-svar Negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 8% 6% 2% 3% 8% 10% 2% 2% 2% 4% 4% 2% 5% 6% 16% 12% 29% 31% 7% 7% 5% 4% 14% 11% 60% 50% 40% 30% 83% 80% 80% 82% 62% 62% 75% 78% 20% 10% 0% 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 14/15 I skolan pratar vi om hur vi ska vara mot varandra Lärarna är snälla mot mig 3. Bemötande De andra eleverna är snälla mot mig De vuxna på skolan säger till om elever är elaka mot varandra Skillnader mellan könen Flickor är i en högre utsträckning än pojkar positiva när det gäller Bemötande. Förra året var skillnaden försumbar. Minst skillnader mellan könen noteras på frågan De vuxna på skolan säger till om elever är elaka mot varandra. Skillnaden är störst beträffande frågan De andra eleverna är snälla mot mig. 13

14 Diagram 6. Bemötande - svarsfördelning per kön på utmärkande frågor (%) Positiva svar Delvis-svar Negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 7% 8% 0% 6% 3% 9% 86% 81% 2% 3% 7% 87% 9% 3% 12% 75% 2% 2% 2% 4% 0% 3% 4% 4% 4% 0% 3% 4% 7% 3% 6% 7% 13% 17% 16% 23% 29% 28% 36% 82% 78% 88% 77% 64% 62% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 14/15 I skolan pratar vi om hur vi ska vara mot varandra Lärarna är snälla mot mig 3. Bemötande 72% 55% De andra eleverna är snälla mot mig 14

15 4. Trygghet och trivsel Enligt skollagen ska utbildningen utformas så att alla elever går i en skola som präglas av trygghet och studiero. Ordningsregler ska finnas på skolan och dessa ska arbetas fram under medverkan av eleverna. 63 procent av kommunens elever anger positiva svar under huvudfrågeområdet Trygghet och trivsel medan 7 procent är negativa och 22 procent uppger Delvis-svar. Jämfört med förra årets resultat har andelen positiva svar minskat med två procentenheter. Flest elever svarar positivt på frågan Jag trivs i skolan. Lägst andel positiva svar erhåller frågan I min skola är eleverna med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha. Diagram 7. Trygghet och trivsel - svarsfördelning per fråga (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 5% 2% 18% 76% 71% 7% 6% 6% 4% 2% 3% 2% 4% 9% 4% 9% 17% 18% 18% 16% 8% 18% 8% 7% 17% 19% 60% 57% 76% 79% 79% 76% 3% 2% 5% 4% 70% 66% Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med stjärntecken (*). 25% 25% 22% 19% 13% 13% 19% 26% 45% 41% 13% 2% 2% 11% 7% 17% 4% 2% 20% 25% 35% 36% 62% 56% 52% 56% 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 14/15 13/14 14/15 Jag känner mig trygg i skolan I min skola finns det elever som jag är rädd för Positiva svar Delvis-svar Negativa svar Vet ej-svar Jag trivs i skolan I min skola finns det vuxna som jag är rädd för Personalen på skolan känner mig bra 4. Trygghet och trivsel* I min skola är eleverna med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha* Lärarna förklarar regler så att jag förstår dem Det är lugn och ro i klassrummet Skillnader mellan könen Även i år är skillnaderna tämligen små mellan flickors och pojkars svar när det gäller Trygghet och trivsel. Undantaget är frågan Personalen på skolan känner mig bra. 15

16 Diagram 8. Trygghet och trivsel - svarsfördelning per kön på utmärkande frågor (%) Positiva svar Delvis-svar Negativa svar Vet ej-svar 100% 90% 80% 70% 1% 4% 2% 2% 4% 5% 4% 3% 22% 27% 16% 31% 60% 50% 40% 30% 73% 68% 76% 61% 20% 10% 0% Flickor Pojkar Flickor Pojkar 13/14 14/15 Personalen på skolan känner mig bra 4. Trygghet och trivsel* Not: När en fråga förändrats mellan åren anges det med stjärntecken (*). Kommentar En hög andel elever anger att det på skolan finns både vuxna och andra elever som de är rädda för. Vid en första anblick kan resultaten tyckas motsägelsefulla när de jämförs med de positiva svaren på Bemötande -frågorna om huruvida lärarna eller andra elever är snälla mot dem. Förra årets rapport visade på några möjliga tolkningar av varför eleverna är rädda för vuxna på skolan. Det kan handla om en vidare fråga som inte enbart omfattar elevens lärare (personal) utan även andra vuxna på hela skolan. Eller så finns det andra lärare på skolan som inte är snälla mot eleven. Eller så kan det uppfattas som skrämmande för elever med annorlunda perception att höra röstlägen som de inte är vana med från andra vuxna. När det gäller att elever är rädda för andra elever angavs också ett par möjliga förklaringar i rapporten förra året. Eleverna kan vara rädda för andra elever i sin klass men de kan också vara rädda för andra elever som går på skolan, dvs. grundskoleelever. Kanske eleverna själva ibland har svårt att uppfatta en kränkning och kanhända förstår de inte heller att något de gjort eller sagt kan uppfattas som kränkande av andra. Oavsett anledning är trygghet ett utvecklingsområde som förvaltningen och skolorna behöver uppmärksamma. 16

17 5. Elever som läser ämnen respektive ämnesområden Elever som läser ämnen är i en högre utsträckning positiva än elever som läser ämnesområden inom alla huvudfrågeområden. På ett par av frågorna har dock elevgrupperna svarat relativt lika. Det gäller framför allt Lärarna hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det och De vuxna på skolan säger till om elever är elaka mot varandra. Följande frågor besvaras positivt av en tydligt högre andel elever som läser ämnen än elever som läser ämnesområden. Det är roligt att lära sig nya saker Lärarna förklarar så att jag förstår Jag kan säga eller visa vad jag vill göra Jag får vara med och påverka hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter I min skola finns det elever som jag är rädd för I min skola är eleverna med och påverkar vilka ordningsregler vi ska ha Lärarna förklarar regler så att jag förstår dem I förra årets rapport noterades samma förhållande. Det är utifrån enkätresultaten svårt att förklara differensen mellan eleverna som läser ämnen och ämnesområden. Dels finns det en osäkerhetsfaktor kring genomförandet av enkäten 3, dels kring hur mycket elever som läser ämnesområden förstår av frågorna. Slutsatsen blir därmed att det inte finns tillräckligt säkra grunder att uttala sig i dagsläget. Frågan behöver hanteras framöver inom ramen för utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet inom Malmö stads grundsärskolor. 3 Det kan ha haft betydelse huruvida eleverna besvarat enkäten genom lärare och arbetslag, genom stöd eller på egen hand. Se Enkätens respondenter i rapporten. 17

18 Bilaga 1. Instruktion för genomförande av enkäten för elever i grundsärskola Malmö stad Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen Enkät för elever i grundsärskolan En gång per år genomförs elevenkäter i Malmös grundskolor, där eleverna ges möjlighet att uttrycka sin syn på sin skola och verksamheten. Från och med läsåret 2013/14 gäller även detta för grundsärskolans elever. Enkäten riktar sig till samtliga elever i grundsärskolans årskurs 1-9, de som läser ämnen såväl som ämnesområden. Syfte Syftet är att kunna ge en kommunövergripande bild av hur eleverna upplever sin skolas lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra. Syftet är också att ge verksamheten bättre underlag för ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete som ett komplement till kunskapsresultaten. Grundtanke - likvärdighet En grundtanke är att alla elever kan och vill förmedla tankar om sin skola och sitt lärande samt att alla elever har rätt till det. Elevgruppen i grundsärskolan är en mycket heterogen grupp, vilket medför att utformningen av svaren behöver genomföras på ett varierat sätt för att möta de olika eleverna. Detta är orsaken till att det finns tre olika sätt för eleven att besvara enkäten. Se vidare instruktionerna. De tre sätten är: 1. Elev som förstår skriven text får svara på egen hand, men har självklart möjlighet att fråga efter förtydliganden eller hjälp. 2. Elev som behöver individuellt anpassade instruktioner för att kunna svara, får detta. 3. Elev som inte har några möjligheter att kunna svara på egen hand, får tilldelas en representant (lärare) som svarar för eleven. Vem gör bedömningen hur eleven ska svara? Det är lärarna och arbetslaget kring eleven som gör bedömningen på vilket sätt eleven ska svara. Viktigt att tänka på vid osäkerhet, är att låta eleven i första hand försöka själv (med eller utan stöd) innan en representant svarar för eleven. Med andra ord, var sparsmakad med det tredje alternativet. Med enkäten följer också ett försättsblad där eleven och/ eller läraren besvarar på vilket sätt eleven har svarat på frågorna. Vad händer sedan? När enkäterna är ifyllda och inskickade kommer resultaten att sammanställas, dels på skoloch dels på kommunnivå, samt återkopplas till skolorna. Resultaten sammanställs i en årlig rapport från Grundskoleförvaltningen till förtroendevalda som ett stöd när de ska bedöma delar av måluppfyllelsen och fatta beslut om åtgärder och prioriteringar. 18

19 Tidsplan och förfarande Alla enkäter distribueras till ansvarig rektor i pappersform under vecka 2 i januari Enkäten ska besvaras från och med vecka 3 till och med vecka 6. När samtliga elever svarat lämnas enkäterna till rektor som skickar dem till undertecknad. För frågor kontakta Kvalitetsavdelningen på grfkvalitet@malmo.se eller Eva-Lotta Eriksson på Instruktioner inför genomförandet av elevenkät till grundsärskolan För att genomförandet och resultaten av enkäterna ska bli så bra som möjligt rekommenderar vi att ni tar hänsyn till följande punkter i er planering. Olika tid behöver avsättas utifrån elevernas olika behov (inräknat genomgång och instruktioner av lärare). Det kan variera från en eller ett par lektioner sammanlagt till att enkäten bryts ned i ett par frågor varje dag under en längre period. Flexibilitet för elever med stort stödbehov. Lärare kan med fördel använda sig av bilder för att förtydliga frågan. Elever på tidigaste utvecklingsnivån kan tilldelas en lärare som tar deras perspektiv och svarar för dem. Elever som läser ämnen besvarar enkäten olika snabbt. Förbered gärna uppgifter till dem som blir färdiga snabbt så de andra inte blir stressade. Inledning. Inled med att förklara vad en enkät är för något (en undersökning med frågor som eleverna ska besvara) och varför eleverna ska besvara enkäten (alla elever besvarar enkäter och svaren hjälper oss att göra deras skola bättre). Instruktion om de tre olika sätten för eleven att besvara enkäten 1. Eleven svarar själv. Stöd i form av en instruktion eller att eleven har möjlighet att fråga under tiden hen fyller i enkäten. 2. Eleven får individuellt anpassade instruktioner och vägledning för att kunna svara. Tänk igenom vem som bäst kan ge den här vägledningen till eleven. Rollen som vägledare kräver både fokus på att fånga in elevens svar och att man samtidigt uppträder neutralt och stödjande. Utgångspunkt är att det är elevens åsikt som ska höras, inte vad 19

20 eleven tror att andra förväntar sig att hen ska svara. Exempel på anpassningar: samtalsmatta, bilder, läraren läser varje fråga eller eleven får hjälp med själva ifyllandet. 3. Eleven tilldelas en representant som svarar för hen. Personen är elevens språkrör i enkäten och bör därför känna eleven väl och dennes sätt att uttrycka sig. Det är enbart eleven som kan förmedla hur hen upplever sin skoldag, men ifall detta inte är möjligt får personal besvara enkäten baserat på de bedömningar och observationer som görs kring eleven och dennes skolsituation. Att svara å elevens vägnar kräver kunskap och kännedom om eleven. Det ställer även krav på personalens förmåga att avläsa eleven och att uppmärksamma dennes uttrycksformer. Man måste vara väl insatt i elevens skoldag och kunna sätta sig in i elevens situation. Det är även viktigt att personalen verkligen anstänger sig för att svara utifrån elevens perspektiv och vågar vara ärlig och självkritisk, i åtanke om att ge samtliga elever i grundsärskolan möjlighet att komma till tals. I de fall då elevens deltagande i undersökningen baseras på att andra svarar å hens vägnar, kan det vara lämpligt att flera från personalgruppen kring eleven sitter tillsammans och fyller i enkäten (utifrån elevens perspektiv) samt sedan väljer de svarsalternativ som man bedömer att eleven själv hade valt om hen kunnat. Därefter bör en person sitta tillsammans med eleven och fylla i enkäten igen (efter att man svarat i arbetslaget). Den som sitter med eleven måste läsa frågan och berätta vilket svarsalternativ man fyllt i för elevens räkning. En sådan situation kräver fokus och närvaro samt respekt och ödmjukhet. Om eleven ger någon form av respons för eller emot de val som man gjort å hens vägnar är det viktigt att uppmärksamma och ta hänsyn till detta. Tack för er insats! Eva-Lotta Eriksson Kvalitetsavdelningen Grundskoleförvaltningen 20

21 Bilaga 2. Formulär - enkäten för elever i grundsärskola Malmö stad Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen Denna enkät är till dig som går i grundsärskolan. Dina svar är viktiga för att vi ska veta hur eleverna i grundsärskolan trivs. Om du inte kan svara på en enkät på egen hand, får du vägledning och stöd för att svara. Stödet och vägledningen kan vara olika och därför vill vi att du eller personal beskriver hur du har svarat. Sätt ett kryss för det som gäller för dig! Jag har svarat på frågorna själv Jag har fått hjälp och stöd i att svara på frågorna (beskriv vilket typ av stöd/hjälp som du har fått) Beskriv typ av stöd/hjälp: Min lärare (eller någon annan bland personalen som känner mig väl) har svarat för mig. Personen som fyllt i enkäten har suttit tillsammans med mig och fyllt i den. Personen har läst frågorna högt och berättat vilket alternativ som fyllts i. 21

22 Bakgrundsfrågor Flicka Pojke 1. Är du pojke eller flicka 2. Hur gammal är du? 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 3. Läser du ämnen eller ämnesområden? Ämnen Ämnesområden 22

23 4. Vilken skola går du på: 5. I vilken årskurs går du i? Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 23

24 Hur väl håller du med om följande? Kunskap och lärande Stämmer Stämmer Stämmer helt delvis inte alls Vet inte 1. Det är roligt att lära sig nya saker 2. Lärarna förklarar så att jag förstår 3. Lärarna hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det 4. Lärarna berättar hur det går för mig i skolan 5. Skolarbetet är för svårt för mig 6. Skolarbetet är för lätt för mig 24

25 Delaktighet och inflytande Stämmer Stämmer Stämmer helt delvis inte alls Vet inte 1. Jag kan säga eller visa vad jag vill göra 2. Jag kan säga eller visa vad jag inte vill göra 3. Lärarna lyssnar på mig 4. Jag får vara med och påverka hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter 5. Flickor och pojkar får vara med och påverka lika mycket 25

26 Bemötande Stämmer Stämmer Stämmer helt delvis inte alls Vet inte 1. I skolan pratar vi om hur vi ska vara mot varandra 2. Lärarna är snälla mot mig 3. De andra eleverna är snälla mot mig 4. De vuxna på skolan säger till om elever är elaka mot varandra 26

27 Trygghet och trivsel Stämmer Stämmer Stämmer helt delvis inte alls Vet inte 1. Jag trivs i skolan 2. I min skola finns det elever som jag är rädd för 3. I min skola finns det vuxna som jag är rädd för 4. Personalen på skolan känner mig bra 5. Jag känner mig trygg i skolan 6. I min skola är eleverna med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha 7. Lärarna förklarar regler så att jag förstår dem 8. Det är lugn och ro i klassrummet 27