Enkätresultaten 2016/ Elever i grundsärskolan Grundskoleförvaltningen

Transkript

1 Enkätresultaten 2016/ Elever i grundsärskolan Grundskoleförvaltningen Foto: Tomaz Lundstedt, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: April Matilda Liljeberg och Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Om skolformen grundsärskola... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Uppföljning av mål... 5 Disposition... 5 Metod och material... 6 Enkätens målgrupp... 6 Enkätens utformning... 6 Datainsamling och svarsfrekvens... 7 Rapportens upplägg... 7 Enkätresultaten 2016/ Kommunövergripande resultat... 9 Resultat över tid Resultat per kön Bilaga 1. Instruktion för genomförande av enkäten för elever i grundsärskola Bilaga 2. Formulär - enkäten för elever i grundsärskola

3 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultaten från enkäten för eleverna i grundsärskolan läsåret 2016/2017. Syftet med enkäten är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i grundsärskolan upplever sin lärmiljö samt förutsättningar för lärande, studiero och lust att lära. Syftet är också att resultatet från enkätundersökningen ska fungera som ett underlag i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten. I detta kapitel sammanfattas övergripande de viktigaste resultaten i rapporten. Rapportens resultat kommer att analyseras i grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport som publiceras i slutet av året. Rapportens resultat i korthet Av de elever som besvarat grundsärskolans enkät har störst andel elever svarat positivt på frågeområdena Bemötande och Nöjd med sin skola. Frågeområdena Kunskap och lärande, Delaktighet och inflytande samt Trygghet och trivsel utmärker sig som de frågeområden där flest elever angett delvis-svar. En liten andel av eleverna har svarat negativt och en något större andel har angett vet ej-svar för de olika frågeområdena. När resultaten per frågeområde jämförs med förra läsåret kan noteras att andelen positiva svar har ökat något för samtliga frågeområden. När resultaten per frågeområde jämförs mellan flickor och pojkar kan inga större skillnader noteras vad gäller andelen positiva svar för de olika frågeområdena. 3

4 Inledning Om skolformen grundsärskola Enligt skollagen är grundsärskolan en skolform som riktar sig till elever som har en utvecklingsstörning. Utvecklingsstörningen kan förekomma tillsammans med andra funktionsnedsättningar som till exempel autismspektrumtillstånd och ADHD. I grundsärskolan finns det två inriktningar: Ämnesinriktning (i stort sett samma ämnen som i grundskolan) och inriktning mot ämnesområden (inriktning träning). Elever med lindrig utvecklingsstörning läser ämnen medan elever med måttlig och grav utvecklingsstörning läser ämnesområden (inriktning träning). I Malmö går ungefär hälften av grundsärskoleeleverna i inriktning träningsskola. Några av dem läser en kombination av ämnen och ämnesområden. Utvecklingsstörning är en funktionsnedsättning som påverkar lärandet. Viktigt att ha i åtanke är att graden av funktionsnedsättning påverkas av omgivningen och miljön. Att skapa goda lärandemiljöer som kompenserar för funktionsnedsättningar och att arbeta utifrån att miljön och omgivningen inte ska vara begränsande är viktiga aspekter. Bakgrund Det har fram till läsåret 2013/2014 inte funnits någon enkät för eleverna i grundsärskolan i Malmö stad. Kommunstyrelsen gav därför stadskontoret i uppdrag, inom ramen för det numera avslutade Projekt kvalitetsarbete, att utforma en enkät för eleverna i grundsärskolan. Grundskoleförvaltningen verkställde uppdraget hösten Enkätens frågor och utformning är utarbetad i samarbete med Daniel Östlund, universitetslektor med inriktning specialpedagogik vid Högskolan Kristianstad. Innan enkäten genomfördes i Malmö testades den på två grundsärskolor i Kristianstad där såväl lärarna som eleverna utvärderade enkäten. Efter pilotomgången ändrades vissa frågeställningar. Grundskoleförvaltningens elevenkäter för eleverna i grundskolan, som baseras på Skolinspektionens enkät, har till viss del legat som grund vid utformningen. En grundtanke med utformningen av enkäten för eleverna i grundsärskolan är att alla elever kan förmedla tankar om sin skola och sitt lärande samt att alla elever har rätt till det. För att matcha elevgruppen och dess heterogenitet och för att rikta sig mot samtliga elever i grundsärskolan (dvs. samtliga årskurser och båda inriktningarna) ges eleverna olika svarsmöjligheter. Syfte Syftet med enkäten för eleverna i grundsärskolan är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i grundsärskolan upplever sin lärmiljö samt förutsättningar för lärande, studiero och lust att lära. Syftet är också att resultatet från enkätundersökningen ska fungera som ett underlag i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Enkätresultaten är ett komplement till kunskapsresultaten. 4

5 Uppföljning av mål Enkätundersökningen ger de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten på sin skola. Skolorna fick, inom ett par veckor efter enkätperiodens slut, ta del av stora delar av resultaten i rapporten i form av statistiska sammanställningar. Skolorna har kunnat använda materialet för att analysera sina resultat och besluta om insatser. I skolornas dokumentation av sitt kvalitetsarbete framkommer att skolorna ofta använder enkätsvar som underlag för förbättringsinsatser. Grundskoleförvaltningen kommer att följa upp varje skolas enkätresultat bland annat i samband med höstens kvalitetsdialoger mellan rektor och utbildningschef. Grundsärskoleenkäten och dess resultat utgör också ett underlag för att bedöma måluppfyllelse i förhållande till de nationella och kommunala målen. Enkäten och dess resultat ger även stöd till de förtroendevalda när de ska bedöma delar av måluppfyllelsen och fatta beslut om åtgärder och prioriteringar. Grundskolenämnden i Malmö har beslutat om följande nämndsmål direkt riktade mot skolan: 1. Alla elever ska ha samma möjligheter att nå utbildningens mål (likvärdighet) 2. Alla elever ska nå utbildningens mål och utvecklas så långt som möjligt (måluppfyllelse) Därutöver har nämnden ytterligare mål riktade till förvaltningen (se nämndsbudget 2017). Rapportens resultat kommer att analyseras i grundskoleförvaltningens kvalitetsrapport som publiceras i slutet av året. Disposition I nästföljande kapitel beskrivs bland annat undersökningens genomförande, svarsfrekvens och rapportens upplägg. Därefter följer rapportens resultatkapitel. De viktigaste resultaten i rapporten redogörs för under Sammanfattning. 5

6 Metod och material Enkätens målgrupp Enkäten för eleverna i grundsärskolan har riktat sig till samtliga grundsärskoleelever som finns i kommunal regi. Sammanlagt 260 elever har besvarat enkäten varav cirka 40 procent är flickor och cirka 58 procent är pojkar 1. Två procent har inte besvarat frågan om kön eller angett att de är annat/vill ej uppge sitt kön. En knapp majoritet av eleverna läser ämnesområden och de övriga eleverna läser ämnen. För att samtliga elever ska kunna tycka till om sin skola och sitt lärande finns det tre sätt att besvara undersökningen på 2 : 1) Eleven kan förstå skriven text och svarar således på egen hand. Eleven har möjlighet att fråga efter förtydligande eller hjälp. 2) Eleven behöver individuellt anpassade instruktioner för att kunna svara. 3) Eleven har inga möjligheter att kunna svara på egen hand och har därför en representant (personal) som svarar för eleven. Det är lärarna och arbetslaget kring eleven som gjort bedömningen om hur eleven kan besvara enkäten. I de fall eleven inte bedömdes kunna svara på egen hand var arbetslaget kring eleven instruerats att svara för eleven och därefter stämma av dessa svar med eleven. Detta för att i så hög utsträckning som möjligt försöka säkerställa tillförlitligheten. En bärande tanke i arbetet med enkäten för eleverna i grundsärskolan är att alla elever ska ha rätt att uttrycka sina åsikter oavsett grad av funktionsnedsättning. Detta har varit överordnat de utmaningar som medföljer. Troligen har elevernas olika förutsättningar och ålder en inverkan på resultatet. Förmodligen har det även haft betydelse huruvida eleverna besvarat enkäten genom lärare och arbetslag, genom stöd eller på egen hand. Grundskoleförvaltningen bedömer emellertid att dessa faktorer inte har en sådan inverkan på resultatet att det tidigare nämnda syftet med undersökningen är hotat, dvs. syftet att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna i Malmö upplever sin grundsärskola. Skillnaderna mellan eleverna som läser ämnen och ämnesområden beskrivs i ett särskilt avsnitt i resultatkapitlet. Enkätens utformning Enkäten består av 30 frågor. Den första frågan handlar om hur eleven svarat, dvs. på egen hand, med stöd eller om personal svarat åt eleven. Den andra frågan handlar om vilken typ av stöd/hjälp eleven fått i besvarandet av enkäten. De nästkommande fem frågorna är bakgrundsfrågor där eleven anger sitt kön, ålder, årskurs, skola samt huruvida eleven läser ämnen eller ämnesområden. Resterande frågor är indelade i huvudfrågeområden: Kunskap och lärande, delaktighet och inflytande, bemötande, trygghet och trivsel samt nöjd med sin skola. 1 En orsak till att det är fler pojkar i grundsärskolan är att det föds fler pojkar än flickor med utvecklingsstörning. Dominansen av pojkar uppges vara i stort sett lika i hela landet och bilden är även densamma internationellt. Samma förhållande finns inom alla grader av utvecklingsstörning. För måttligt och framför allt gravt utvecklingsstörda beror könsskillnaden delvis på att pojkar oftare än flickor drabbas av hjärnskador av olika art. Oavsett grad av utvecklingsstörning skulle en stor del av könsskillnaden kunna förklaras av att vissa genetiska skador och kromosomrubbningar drabbar pojkar oftare än flickor (Skolverkets rapport Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval, 2006). 2 Information om detta fanns i instruktionsmaterialet som bifogades tillsammans med enkätformuläret (se bilaga 1). 6

7 Svarsskalan för frågorna inom varje huvudfrågeområde är: Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte alls Vet inte Enkätformuläret återfinns som bilaga 2 i slutet av rapporten. Datainsamling och svarsfrekvens Information kring undersökningen har lämnats via rektorerna för grundsärskolorna som sedan har vidarebefordrat informationen till lärarna. Enkäten skickades ut i pappersversion till lärarna, via deras rektorer, som sedan delade ut enkäterna till eleverna. En instruktion till personalen har även delgivits skolorna i samband med genomförandet av undersökningen. De ifyllda enkäterna har slutligen samlats in för bearbetning och analys. 260 svarande innebär en svarsfrekvens på 95,9 procent. 3 Även tidigare år har svarsfrekvensen varit runt 95 procent. De flesta av eleverna, ca 80 procent, har svarat med hjälp av något stöd. För ungefär 45 procent av eleverna har personalen gjort bedömningar av elevens upplevelser och svarat för eleven. 18 procent av eleverna har svarat på egen hand utan stöd. Fördelningen av de olika sätten som undersökningen kunde besvaras på är ungefär samma som förra året. Det finns stora skillnader mellan elevgrupperna som läser ämnen respektive ämnesområden. Få elever som läser ämnen har tyckt till om sin skola genom att lärare/arbetslag svarat åt denne. Detta var emellertid fallet för de flesta av eleverna som läser ämnesområden. Tabell 1. Fördelning av hur eleverna genomfört undersökningen per inriktning (%) Inriktning Personal svarade På egen hand Med stöd Ämnen 9 % 36 % 55 % Ämnesområden 75 % 2 % 23 % Totalt 44 % 18 % 38 % Not: En något högre andel pojkar än flickor som läser ämnesområde har fått sina enkäter besvarade av personal. I övrigt är skillnaderna mellan könen små. Rapportens upplägg Enkäten behandlar elevernas lärmiljö kopplat till olika områden av läroplansuppdraget och hur eleverna upplever sin skola, hur de uppfattar samspelet med sina lärare och kraven och stödet från skolan samt elevernas förutsättningar för inlärning såsom studiero och lust att lära. Frågorna indelas i 4 (+1) huvudfrågeområden. Huvudfrågeområdena är följande och har valts på följande grunder: Kunskap och lärande Läroplanen betonar att grundsärskolan ska ansvara för att alla elever efter genomgången utbildning har inhämtat och utvecklat nödvänliga kunskaper som individ. Kunskaperna ska också ligga till grund för fortsatt utbildning. Skolans övergripande uppdrag är att främja ett lärande där eleven stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Läraren ska i sin undervisning ta hänsyn till elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Undervisningen ska or- 3 Grundsärskoleelever som individintegrerats i grundskolor genomför grundskolans elevenkäter i de årskurser där det är aktuellt. De eleverna besvarar alltså inte grundsärskoleenkäten. 7

8 ganiseras så att eleverna har möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Läraren ska dessutom stärka elevernas vilja att lära och elevernas tillit till sin egen förmåga. Delaktighet och inflytande Eleverna i grundsärskolan ska kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga i utbildningen och undervisningen. Alla elever i grundsärskolan ska ges inflytande över utbildningen och stimuleras att vara involverade i utbildningen och hållas informerade om frågor som rör dem. Hur denna information ska ges, ska anpassas efter elevernas ålder och mognad. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer där eleverna ska vara delaktiga i att planera och utvärdera undervisningen. Genom att välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande. Flickorna och pojkarna ska ha ett lika stort inflytande och utrymme i undervisningen. Bemötande Skolan ska präglas av omsorg om den enskilde elevens välbefinnande och utveckling. Eleven ska mötas av respekt för sin person och sitt arbete. Skolan har en viktig roll i att bidra till att eleverna utvecklar god självkänsla och trygghet. Goda relationer mellan lärare och elever stärker tilliten vilket ger bättre förutsättningar för lärande. Skollagen framhåller att personal inte får utsätta en elev för kränkande behandling och att personal skyndsamt ska anmäla till rektorn om en elev upplever att denne har blivit kränkt. Trygghet och trivsel Enligt skollagen ska utbildningen utformas så att alla elever går i en skola som präglas av trygghet och studiero. Ordningsregler ska finnas på skolan och dessa ska arbetas fram under medverkan av eleverna. Nöjd med sin skola Under detta huvudfrågeområde inryms endast en fråga men den fyller en viktig funktion som den enda frågan som ger en bild av elevernas helhetsomdöme till fritidshemsverksamheten i Malmös stads skolor. Resultaten redovisas först kommunövergripande per huvudfrågeområde respektive per fråga. Därefter redovisas resultatskillnader över tid och slutligen per kön. Resultaten redovisas inte per årskurs eller på skolnivå på grund av att antalet respondenter då är så få att resultatens tillförlitlighet blir för låg. Frågorna, eller påståendena, i enkäten kan vara både positivt och negativt ställda vilket innebär att svarsskalan får omvänd innebörd beroende på om frågan är negativt eller positivt ställd. För redovisningen i den här rapporten har svarsskalan behandlats och översatts i en ny skala där ett positivt svar alltid har en positiv innebörd och ett negativt svar alltid har en negativ innebörd. 8

9 Enkätresultaten 2016/2017 I detta kapitel redovisas resultaten från enkätundersökningen i grundsärskolan. Resultaten redovisas först kommunövergripande per huvudfrågeområde respektive per fråga. Därefter redovisas resultatskillnader över tid och per kön. Kommunövergripande resultat Av de elever som besvarat grundsärskolans enkät har störst andel elever svarat positivt på frågeområdena Bemötande och Nöjd med sin skola. Frågeområdena Kunskap och lärande, Delaktighet och inflytande samt Trygghet och trivsel utmärker sig som de frågeområden där flest elever angett delvis-svar. En liten andel av eleverna har svarat negativt och en något större andel har angett vet ej-svar för de olika frågeområdena. I diagrammet nedan redovisas fördelningen av de olika svaren som fyra olika linjer. Diagram 1. Fördelning av olika svar per huvudfrågeområde Positiva svar Delvis-svar Negativa svar Vet ej-svar Nöjd med sin skola Kunskap och lärande 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Delaktighet och inflytande Bemötande Trygghet och trivsel De frågor som erhåller lägst andel positiva svar återfinns under frågeområdena Kunskap och lärande, Delaktighet och inflytande samt Trygghet och trivsel. De frågor som erhåller högst andel positiva svar återfinns under samtliga frågeområden. För flera frågor har en större andel elever angett vet ej-svar. 9

10 Nöjd med sin skol a Trygghet och trivsel Bemötande Delaktighet och inflytande Kunskap och lärande Diagram 2. Fördelning av olika svar per fråga Positiva svar Delvis-svar Negativa svar Vet ej-svar Skolarbetet är för svårt för mig Lärarna hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Lärarna förklarar så att jag förstår Lärarna berättar hur det går för mig i skolan Jag kan få svårare uppgifter om jag vill Det är roligt att lära sig nya saker Lärarna lyssnar på mig Jag kan säga eller visa vad jag vill göra Jag får vara med och påverka hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter Flickor och pojkar får vara med och påverka lika mycket Lärarna är snälla mot mig I skolan pratar vi om hur vi ska vara mot varandra De vuxna på skolan säger till om elever är elaka mot varandra De andra eleverna är snälla mot mig Personalen på skolan känner mig bra Lärarna förklarar regler så att jag förstår dem Jag trivs i skolan Jag känner mig trygg i skolan I min skola är eleverna med och bestämmer vilka ordningsregler vi I min skola finns det vuxna som jag är rädd för I min skola finns det elever som jag är rädd för Det är lugn och ro i klassrummet Jag är nöjd med min skola som helhet 43% 37% 91% 6% 66% 22% 70% 16% 67% 10% 71% 20% 87% 9% 69% 24% 47% 35% 71% 7% 91% 5% 88% 3% 87% 6% 70% 24% 82% 12% 64% 18% 82% 12% 81% 12% 44% 21% 82% 4% 66% 13% 54% 36% 83% 7% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 10

11 Resultat över tid Resultaten för enkäten i grundsärskolan är generellt något förbättrat jämfört med förra läsåret, andelen positiva svar har ökat något för samtliga frågeområden. I diagrammet nedan redovisas svarsfördelningen per frågeområde för läsåren 2015/2016 och 2016/2017. Diagram 3. Positiva svar per huvudfrågeområde läsåren 15/16 och 16/17 15/16 16/17 Nöjd med sin skola Kunskap och lärande 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Delaktighet och inflytande Trygghet och trivsel Bemötande 11

12 Resultat per kön Nedanstående diagram visar skillnaden mellan flickor och pojkar för läsårets enkätresultat per frågeområde. Som framgår av diagrammet finns inga större skillnader mellan flickor och pojkar vad gäller andelen positiva svar för de olika frågeområdena. Diagram 4. Positiva svar per huvudfrågeområde per kön Flickor Pojkar Nöjd med sin skola Kunskap och lärande 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Delaktighet och inflytande Trygghet och trivsel Bemötande 12

13 Bilaga 1. Instruktion för genomförande av enkäten för elever i grundsärskola Enkät för elever i grundsärskolan En gång per år genomförs elevenkäter i Malmös grundskolor, där eleverna ges möjlighet att uttrycka sin syn på sin skola och verksamheten. Från och med läsåret 2013/14 gäller även detta för grundsärskolans elever. Enkäten riktar sig till samtliga elever i grundsärskolans årskurs 1-9, de som läser ämnen såväl som ämnesområden. Syfte Syftet är att kunna ge en kommunövergripande bild av hur eleverna upplever sin skolas lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra. Syftet är också att ge verksamheten bättre underlag för ett fortsatt systematiskt kvalitetsarbete som ett komplement till kunskapsresultaten. Grundtanke - likvärdighet En grundtanke är att alla elever kan och vill förmedla tankar om sin skola och sitt lärande samt att alla elever har rätt till det. Elevgruppen i grundsärskolan är en mycket heterogen grupp, vilket medför att utformningen av svaren behöver genomföras på ett varierat sätt för att möta de olika eleverna. Detta är orsaken till att det finns tre olika sätt för eleven att besvara enkäten. Se vidare instruktionerna. De tre sätten är: 1. Elev som förstår skriven text får svara på egen hand, men har självklart möjlighet att fråga efter förtydliganden eller hjälp. 2. Elev som behöver individuellt anpassade instruktioner för att kunna svara, får detta. 3. Elev som inte har några möjligheter att kunna svara på egen hand, får tilldelas en representant (lärare) som svarar för eleven. Vem gör bedömningen hur eleven ska svara? Det är lärarna och arbetslaget kring eleven som gör bedömningen på vilket sätt eleven ska svara. Viktigt att tänka på vid osäkerhet, är att låta eleven i första hand försöka själv (med eller utan stöd) innan en representant svarar för eleven. Med andra ord, var sparsmakad med det tredje alternativet. Med enkäten följer också ett försättsblad där eleven och/ eller läraren besvarar på vilket sätt eleven har svarat på frågorna. Vad händer sedan? När enkäterna är ifyllda och inskickade kommer resultaten att sammanställas, dels på skoloch dels på kommunnivå, samt återkopplas till skolorna. Resultaten sammanställs i en årlig rapport från Grundskoleförvaltningen till förtroendevalda som ett stöd när de ska bedöma delar av måluppfyllelsen och fatta beslut om åtgärder och prioriteringar. Tidsplan och förfarande Alla enkäter distribueras till ansvarig rektor i pappersform innan enkätperiodens början. Enkäten ska besvaras från och med vecka 3 till och med vecka 7. När samtliga elever svarat lämnas enkäterna till rektor som skickar dem till undertecknad. För frågor kontakta Kvalitetsavdelningen på grfkvalitet@malmo.se eller Matilda Liljeberg på

14 Instruktioner inför genomförandet av elevenkät till grundsärskolan För att genomförandet och resultaten av enkäterna ska bli så bra som möjligt rekommenderar vi att ni tar hänsyn till följande punkter i er planering. Olika tid behöver avsättas utifrån elevernas olika behov (inräknat genomgång och instruktioner av lärare). Det kan variera från en eller ett par lektioner sammanlagt till att enkäten bryts ned i ett par frågor varje dag under en längre period. Flexibilitet för elever med stort stödbehov. Lärare kan med fördel använda sig av bilder för att förtydliga frågan. Elever på tidigaste utvecklingsnivån kan tilldelas en lärare som tar deras perspektiv och svarar för dem. Elever som läser ämnen besvarar enkäten olika snabbt. Förbered gärna uppgifter till dem som blir färdiga snabbt så de andra inte blir stressade. Inledning. Inled med att förklara vad en enkät är för något (en undersökning med frågor som eleverna ska besvara) och varför eleverna ska besvara enkäten (alla elever besvarar enkäter och svaren hjälper oss att göra deras skola bättre - förslagsvis är det bra att efter enkätperioden diskutera resultatet med eleverna och väljer ni att göra det är det också något ni kan nämna i detta sammanhang). Instruktion om de tre olika sätten för eleven att besvara enkäten 1. Eleven svarar själv. Stöd i form av en instruktion eller att eleven har möjlighet att fråga under tiden hen fyller i enkäten. 2. Eleven får individuellt anpassade instruktioner och vägledning för att kunna svara. Tänk igenom vem som bäst kan ge den här vägledningen till eleven. Rollen som vägledare kräver både fokus på att fånga in elevens svar och att man samtidigt uppträder neutralt och stödjande. Utgångspunkt är att det är elevens åsikt som ska höras, inte vad eleven tror att andra förväntar sig att hen ska svara. Exempel på anpassningar: samtalsmatta, bilder, läraren läser varje fråga eller eleven får hjälp med själva ifyllandet. 3. Eleven tilldelas en representant som svarar för hen. Personen är elevens språkrör i enkäten och bör därför känna eleven väl och dennes sätt att uttrycka sig. Det är enbart eleven som kan förmedla hur hen upplever sin skoldag, men ifall detta inte är möjligt får personal besvara enkäten baserat på de bedömningar och observationer som görs kring eleven och dennes skolsituation. Att svara å elevens vägnar kräver kunskap och kännedom om eleven. Det ställer även krav på personalens förmåga att avläsa eleven och att uppmärksamma dennes uttrycksformer. Man måste vara väl insatt i elevens skoldag och kunna sätta sig in i elevens situation. Det är även viktigt att personalen verkligen anstänger sig för att svara utifrån elevens perspektiv och vågar 14

15 vara ärlig och självkritisk, i åtanke om att ge samtliga elever i grundsärskolan möjlighet att komma till tals. I de fall då elevens deltagande i undersökningen baseras på att andra svarar å hens vägnar, kan det vara lämpligt att flera från personalgruppen kring eleven sitter tillsammans och fyller i enkäten (utifrån elevens perspektiv) samt sedan väljer de svarsalternativ som man bedömer att eleven själv hade valt om hen kunnat. Därefter bör en person sitta tillsammans med eleven och fylla i enkäten igen (efter att man svarat i arbetslaget). Den som sitter med eleven måste läsa frågan och berätta vilket svarsalternativ man fyllt i för elevens räkning. En sådan situation kräver fokus och närvaro samt respekt och ödmjukhet. Om eleven ger någon form av respons för eller emot de val som man gjort å hens vägnar är det viktigt att uppmärksamma och ta hänsyn till detta. Tack för er insats! Matilda Liljeberg Kvalitetsavdelningen Grundskoleförvaltningen 15

16 Bilaga 2. Formulär - enkäten för elever i grundsärskola Denna enkät är till dig som går i grundsärskolan. Dina svar är viktiga för att vi ska veta hur eleverna i grundsärskolan trivs. Om du inte kan svara på enkäten på egen hand, får du vägledning och stöd för att svara. Stödet och vägledningen kan vara olika och därför vill vi att du eller personalen beskriver hur du har svarat. Sätt ett kryss för det som gäller för dig! Jag har svarat på frågorna själv Jag har fått hjälp och stöd i att svara på frågorna (ange vilken typ av stöd/hjälp som du har fått) Min lärare (eller någon annan bland personalen som känner mig väl) har svarat för mig. Personen som fyllt i enkäten har suttit tillsammans med mig och fyllt i den. Personen har läst frågorna högt och berättat vilket alternativ som fyllts i Om du har fått hjälp och stöd i att svara på frågorna, ange vilken typ av stöd/hjälp som du har fått! Jag har fått läshjälp (på svenska och/eller elevens modersmål) Jag har fått läshjälp och förtydligande av svåra ord Delvis har min lärare (eller någon annan i personalen som känner mig väl) svarat för mig Annan typ av stöd/hjälp 16

17 Bakgrundsfrågor 1. Är du pojke eller flicka? Flicka Pojke Annat/Vill ej ange 2. Hur gammal är du? 6 år eller yngre 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 år 16 år 17 år eller äldre 3. Läser du ämnen eller ämnesområden? Ämnen Ämnesområden 17

18 4. Vilken skola går du på: 5. Vilken årskurs går du i? Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 18

19 Hur väl håller du med om följande? Kunskap och lärande Stämmer Stämmer Stämmer helt delvis inte alls Vet inte 1. Det är roligt att lära sig nya saker 2. Lärarna förklarar så att jag förstår 3. Lärarna hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det 4. Lärarna berättar hur det går för mig i skolan 5. Jag kan få svårare uppgifter om jag vill Kunskap och lärande Stämmer Stämmer Stämmer helt delvis inte alls Vet inte 6. Skolarbetet är för svårt för mig 19

20 Delaktighet och inflytande Stämmer Stämmer Stämmer helt delvis inte alls Vet inte 1. Jag kan säga eller visa vad jag vill göra 2. Lärarna lyssnar på mig 3. Jag får vara med och påverka hur vi ska arbeta med olika skoluppgifter 4. Flickor och pojkar får vara med och påverka lika mycket 20

21 Bemötande Stämmer Stämmer Stämmer helt delvis inte alls Vet inte 1. I skolan pratar vi om hur vi ska vara mot varandra 2. Lärarna är snälla mot mig 3. De andra eleverna är snälla mot mig 4. De vuxna på skolan säger till om elever är elaka mot varandra 21

22 Trygghet och trivsel Stämmer Stämmer Stämmer helt delvis inte alls Vet inte 1. Jag trivs i skolan 2. Personalen på skolan känner mig bra 3. Jag känner mig trygg i skolan 4. I min skola är eleverna med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha 5. Lärarna förklarar regler så att jag förstår dem 6. Det är lugn och ro i klassrummet Trygghet och trivsel Stämmer Stämmer Stämmer helt delvis inte alls Vet inte 7. I min skola finns det elever som jag är rädd för 8. I min skola finns det vuxna som jag är rädd för 22

23 Övergripande nöjdhet Stämmer Stämmer Stämmer helt delvis inte alls Vet inte 1. Jag är nöjd med min skola som helhet 23