Skolan i Malmö. Attitydundersökning. Hösten Angående det obligatoriska skolväsendet. Normer och värden Kunskap och lärande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolan i Malmö. Attitydundersökning. Hösten Angående det obligatoriska skolväsendet. Normer och värden Kunskap och lärande"

Transkript

1 Skolan i Malmö Angående det obligatoriska skolväsendet 2010 Attitydundersökning Hösten 2010 Normer och värden Kunskap och lärande Elever födda 1995, 1997 och 1999

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Bakgrund och syfte...4 Bakgrund...4 Syfte...4 Uppföljning av mål...4 Tillvägagångssätt och teknik...5 Omfattning...5 Enkätformulär och rapportmodell...5 Datainsamling...7 Svarsandel...7 Bortfall...8 Tidigare genomförda attitydundersökningar...9 Attitydundersökningens resultat Kommunnivå...10 Normer och värden i skolan...14 Kunskap och lärande i skolan...15 Miljö i skolan...17 Maten i skolan...17 Detta är särskilt viktigt, elevernas prioritering...18 De enskilda påståendena och deras inbördes relation...20 Attitydundersökningen på stadsdelsnivå...26 Svarsandel per stadsdel...26 Elevernas bedömning per målområde på stadsdelsnivå...28 De enskilda påståendena och deras inbördes relation på stadsdelsnivå...31 Bedömning och analys...42 Attityd till skolan...42 Ansvarsfördelning, att arbeta vidare med uppföljningens resultat...42 Jämförelse mot andra undersökningar...44 Bilagor 1. Enkätformulär Rapport attitydundersökning skolan hösten 2010 alla respondenter Påstående 26 Jag tycker att min skola är bra med svarsfördelningen för pojkar och flickor Påstående 26 Jag tycker att min skola är bra med svarsfördelningen för respektive åldersgrupp Påstående 26 Jag tycker att min skola är bra med svarsfördelningen för respektive stadsdel.72

3 Sammanfattning Kommunstyrelsen har särskilt beslutat om att elevernas upplevelse av sin skola ska följas upp med stöd av årliga attitydundersökningar. Inom den obligatoriska skolan har attitydundersökningar genomförts med målgruppen elever i skolår 5, 7 och 9 sedan våren Inför attitydundersökningen 2010 beslutade kommunstyrelsens barn och ungdomsberedning om att genomförandet skulle ske efter en reviderad modell. Den nya modellen har en tydligare koppling mot de nationella styrdokumenten och perioden för genomförandet har förändrats från vår till höst. Resultatet av attitydundersökningarna visar hur eleverna upplever sin skola och vad som uppfattas som särskilt viktigt. Eleverna i målgruppen födda 1995, 1997 och 1999 ger i attitydundersökningen hösten 2010 skolan i Malmö ett samlat medelvärde på 3,87 på en femgradig skala. Detta medelvärde är något högre än vid tidigare attitydundersökningar men då måste samtidigt beaktas att påståendena inte är exakt lika i den nu genomförda undersökningen som i dessa tidigare undersökningar. Påståendet att min skola är bra ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,90. Inom målgruppen finns stora skillnader för detta påstående. Skillnaden är särskilt tydlig när det gäller kopplingen mellan upplevelse och åldersgrupp men det är också en viss skillnad mellan hur pojkar och flickor upplever sin skola. Elevernas bedömningar visar att skolan i Malmö i stort uppfattas positivt men samtidigt finns det elever som har en annan uppfattning om kvaliteten i skolan. Det finns alltså enskilda påståenden i undersökningen som måste utvecklas för att skolan i Malmö som helhet ska uppfattas som en bra skola med hög kvalitet. Det eleverna anser vara det viktigaste är att hinna med sitt skolarbete, att lära sig i skolan och att behandlas bra av sina skolkamrater vilket också ges ett högt betyg i undersökningen. Andra delar som också anses viktiga och som bedöms fungera bra är att få hjälp som behövs i skolan och att ha någon att vara med på rasterna. Uppföljningen ger en indikation om att skolorna lyckas väl med arbetet kring dessa påståenden. I undersökningen lyfter eleverna speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Detta handlar om att ha den arbetsro som behövs i skolan och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan. Verksamheten bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Även ytterligare några påståenden ligger på ett gränsvärde mot åtgärda genast och bör därför också uppmärksammas. Dessa påståenden är att lärare förklarar på ett bra sätt, att lära sig samarbeta i skolan, att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på skolan samt att bli rättvist bedömd i skolan. Påstående som också upplevs fungera mindre bra i relation till övriga men som eleverna upplever som mindre viktiga handlar om miljön, maten och att vara med och bestämma vad man ska arbeta med i skolan.

4 Attitydundersökningen hösten 2010 kan nu på samma sätt som vid tidigare undersökningar utgöra en av flera källor i arbetet med att utveckla skolan i Malmö. Rapporter ur verktyget Query & Report har på skolnivå och stadsdelsnivå efter avslutad datainsamling skickats ut till samtliga barn och ungdomschefer för fortsatta analyser. Tabeller och diagram som hämtas direkt från dessa rapporter kan med fördel användas i en fortsatt dialog mellan politiker, personal, elever och föräldrar i ansträngningarna att förklara resultatet (varför detta utfall?) och att utveckla verksamheten (förändring/utveckling?).

5 Bakgrund och syfte Bakgrund Stadskontoret ansvarar för att göra kommunövergripande kvalitetsuppföljningar inom den pedagogiska verksamheten i Malmö Stad. Den aktuella attitydundersökningen är genomförd utifrån nationella styrdokument och mål som kommunfullmäktige beslutat om i budget och skolplan för den pedagogiska verksamheten. De nationella målen formuleras i läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Detta styrdokument uttrycker mål att sträva mot som anger inriktningen på skolans arbete och anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Dokumentet innehåller också mål att uppnå som uttrycker vad eleverna minst ska ha uppnått när de lämnar skolan. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå dessa mål. Kommunfullmäktiges mål i budget 2010 är uppdelade på olika verksamhetsområde. Under rubriken barn och ungdomars livsvillkor anges de mål som är riktade mot den obligatoriska skolan. I texten står det bl.a.: Alla elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola. Kommunstyrelsen har sedan tidigare särskilt beslutat att elevernas upplevelse av sin skola ska följas upp med hjälp av årliga attitydundersökningar. Attitydundersökningar inom den obligatoriska skolan har, i enlighet med detta beslut, genomförts sedan Modellen för genomförandet har förändrats inför attitydundersökningen 2010 bl.a. med syftet att ha en tydligare koppling mot de nationella styrdokumenten. Syfte En attitydundersökning syftar till att ge en samlad bild av hur eleverna upplever kvaliteten i sin skola. Undersökningen syftar också till att visa hur eleverna värderar de olika delarna i det pedagogiska arbetet i skolan samt att visa vilka delar inom skolans verksamhet som eleverna anser vara särskilt viktiga. Attitydundersökningen ska också utgöra en del i den årliga kvalitetsredovisningen tillsammans med andra uppföljningar som riktar sig mot elevernas kunskapsutveckling. Uppföljning av mål Undersökningen ska ge stöd till de förtroendevalda när de ska bedöma måluppfyllelsen och fatta beslut om nya mål och prioriteringar. Undersökningen vill också ge de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten på

6 sin skola. Denna kunskap utgör då ett av flera underlag för utveckling av verksamheten. Hur väl verksamheten lever upp till de nationella målen analyseras mer ingående i de kvalitetsredovisningar som årligen upprättas på olika nivåer för Malmö stads pedagogiska verksamheter. Tillvägagångssätt och teknik Omfattning Den här aktuella attitydundersökningen har riktat sig till alla elever födda 1995, 1997 och 1999 i de kommunala skolorna. Denna målgrupp motsvarar därmed i huvudsak elever tillhörande skolåren 5, 7 och 9. I undersökningen har elever erbjudits möjlighet att lämna synpunkter på sin skola. Antalet elever för de olika åldersgrupperna i den här aktuella undersökningen fördelades på följande sätt: Födda 1995: elever Födda 1997: elever Födda 1999: elever Av eleverna i undersökningen var 52 % pojkar och 48 % flickor Flest elever i urvalet finns i stadsdelarna Fosie (1 315) och Limhamn-Bunkeflo (1 110) medan det är minst antal elever i stadsdelarna Oxie (396)och Kirseberg (329). Eleverna i undersökningen representerar totalt 61 olika kommunala skolenheter. Enkätformulär och rapportmodell En arbetsgrupp under ledning av medarbetare på stadskontoret, avd barn och ungdom, har tagit fram det enkätformulär som använts i undersökningen. De olika påståendena är formulerade utifrån skolans uppdrag vilket regleras såväl i nationella styrdokument som i Malmö skolplan och budgetdokument. De första 10 påståendena behandlar skolans uppdrag om normer och värden därefter följer 12 påståenden som handlar om kunskap och lärande. Enkätformuläret innehåller också påståenden om skollokalerna, om skolgården och om skolmaten och avslutas med ett samlande påstående om eleven upplever sin skola som en bra skola.

7 Enkätformuläret är uppbyggt i två avdelningar. I den första avdelningen har eleverna värderat (betygsatt) 26 positiva påståenden genom att kryssa i en av fem rutor i enkäten. De svarsalternativ som eleverna kunde välja mellan var: Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Svarsalternativen har därefter vid bearbetningen omräknats i en skala från ett till fem. Värdet fem (5) innebär att eleven alltid håller med om vad som uttrycks i påståendet och värdet ett (1) innebär att eleven aldrig upplever det som påstås. Sista påståendet i den första avdelningen är ett generellt påstående som visar om eleven upplever sin skola som en bra skola med god kvalitet och kan ses som en avstämning mot utfallet för de övriga 25 påståendena. I den andra avdelningen har eleverna markerat de åtta viktigaste påståendena för att de ska uppleva sin skola som en bra skola med god kvalitet. Andelen markeringar för varje påstående omräknas till ett procenttal som visar hur stor andel av eleverna som tyckt att just att detta påstående har varit extra viktigt i förhållande till de övriga påståendena. Modellen i enkätformuläret, med två avdelningar, ger möjlighet att visa hur eleverna bedömer (betygssätter) påståendena men också hur viktiga de olika påståendena upplevs i förhållande till varandra. Dessa båda värden kan sedan kombineras så att de kan ge ett stöd i arbetet med att prioritera mellan olika utvecklingsinsatser. Metoden att mäta vad som upplevs som viktigt får dock aldrig tolkas som att eleverna väljer bort någon del av verksamheten, tvärtom. Alla påståendena i enkäten finns med därför att de är viktiga delar i skolans uppdrag. Viktningen kan användas i ett prioriteringsarbete då det tydligt framgår om det som upplevs som extra viktigt fungerar väl eller inte. En hög värdering på ett påstående som bedöms viktigt ger signalen att verksamheten bedrivs på rätt sätt. En låg värdering och en hög viktning visar däremot på ett missnöje som omgående måste åtgärdas. Rapporten redovisar denna relation mellan betyg och viktning i form av en fyrfältsmatris som ger ett visuellt stöd för det fortsatta arbetet med att förklara resultat och förändra verksamheten i önskvärd riktning.

8 Datainsamling Ett webbaserat enkätverktyg, Query & Report finns etablerat som ett stödinstrument för uppföljning av den pedagogiska verksamheten inom Malmö stad. Detta verktyg har använts vid genomförandet av den nu aktuella undersökningen. Elevförteckningar har hämtats från Malmö stads elevsystem ELIT, där samtliga elever i Malmös kommunala skolor finns registrerade med för undersökningen aktuella uppgifter om skoltillhörighet och ålder. Denna förteckning har kompletterats med elevernas E-post adress i det pedagogiska nätet, PedNet. Personuppgiftslagens (PUL) krav om behandling av elevuppgifter är uppfyllt genom en tidigare generell anmälan om att upprätta en respondentdatabas inom den pedagogiska verksamheten. Via det pedagogiska nätet skickades ett E-post meddelande till eleverna i målgruppen där de uppmanades att svara på ett enkätformulär om hur de upplever sin skola. Den enskilde eleven har därefter antingen själv direkt, via PedNet, besvarat enkäten eller alternativt har lärarna på skolorna aktivt intresserat sina undervisningsgrupper för enkätundersökningen och fått hela undervisningsgruppen att besvara enkäten vid ett gemensamt tillfälle. Information och kommunikation kring undersökningen har skett genom de reguljära kanaler som finns i Malmös stads organisation för skolan. Påminnelse har också skickats ut direkt till respondenterna vid slutet av den aktuella tidsperioden för undersökningen. Barn och ungdomscheferna har också haft möjlighet att kontinuerligt följa andelen svarande på nämnds och skolnivå löpande under hela undersökningsperioden. Svarsandel Av de elever som ingick i målgruppen var det som skickade in svar på enkäten för vidare bearbetning. Detta innebär alltså att svarsfrekvensen för undersökningen hösten 2010 blev 72 %. En viss minskning mot föregående års attitydundersökning där 75 % av respondenterna svarade. Antalet pojkar som besvarade enkäten var och antalet flickor var alltså nästan exakt samma antal. Andelen flickor som svarade, i förhållande till utskicket, var dock något högre än andelen pojkar, 74 % flickor mot 70 % pojkar. Svarsandelen beroende på ålder visar på samma sätt som vid tidigare undersökningar att eleverna blir mindre svarsbenägna och svårare att intressera för denna typ av aktiviteter i takt med stigande ålder.

9 Tabell 1: Svarsfördelningen per åldersgrupp Åldersgrupp Utskickade Inkomna svar Frekvens Födda % Födda % Födda % Svarsandelen på nämndsnivå varierar också ganska kraftigt. Stadsdelen Husie har högst andel elever (86 %) som svarat på enkäten. De flesta stadsdelarna ligger på en svarsfrekvens motsvarande %. Lägst andel svar har stadsdelen Rosengård där endast 52 % av eleverna har lämnat synpunkter på sin skola. Andelen svar från de olika enheterna varierar mycket kraftigt allt ifrån 100 % till de lägsta noteringarna på omkring 30 % och i något fall ännu lägre. Mer än hälften av enheterna har dock nått upp till en svarsnivå på 75 % eller högre. Bortfall Någon särskild fördjupad bortfallsanalys har inte gjorts för denna undersökning men några generella förklaringar till att elever i målgruppen inte har lämnat något svar på enkäten är att: - E-post skickades ut till alla elever i de aktuella åldersgrupperna och därmed har också elever som inte har haft rimlig möjlighet att ta ställning till och besvara frågorna ingått i elevunderlaget. Detta kan t.ex. vara nyanlända elever med kort vistelsetid i Sverige. - Ett visst bortfall sammanhänger också med att urvalet för undersökningen görs på elever födda vissa utvalda år och att elever i dessa åldersgrupper kan vara placerade i en annan åldersgrupp än målgruppen och därmed kan missa deltagandet om de är ensamma i sin grupp om att vara berörda av undersökningen. - Dessutom finns det alltid elever som av olika skäl inte vill delta i denna typ av undersökningar och dessa kan då inte tvingas till ett deltagande. Ett deltagande i en attitydundersökning måste baseras på frivillighet.

10 Tidigare genomförda attitydundersökningar Denna rapport innehåller begränsade jämförelser mot tidigare genomförda undersökningar med målgruppen elever i skolåren 5, 7 och 9. Den här presenterade undersökningen är inte helt jämförbar då frågeformulär och upplägget med genomförande under hösten är nytt för året. Rapporter från tidigare års attitydundersökningar finns däremot tillgängliga på Malmö stads hemsida ( och kan, med nämnda reservation, utgöra ytterligare underlag för jämförelser och utvecklingsarbete.

11 Attitydundersökningens resultat Kommunnivå Syftet med attitydundersökningen är att ge en samlad bild av hur eleverna upplever kvaliteten i sin skola. Resultatet av undersökningen visar hur eleverna upplever det pedagogiska arbetet i skolan och vilka delar inom skolans verksamhet som eleverna anser vara särskilt viktiga. Eleverna i målgruppen födda 1995, 1997 och 1999 ger i attitydundersökningen hösten 2010 skolan i Malmö de 25 enskilda påståendena ett samlat medelvärde på 3,87 på en femgradig skala. Detta medelvärde är något högre än vid tidigare attitydundersökningar men då måste samtidigt beaktas att påståendena inte är exakt lika i den nu genomförda undersökningen som i dessa tidigare undersökningar. Påståendet att min skola är bra ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,90. Inom målgruppen finns stora skillnader för detta påstående som visas i diagram 1. Skillnaden är särskilt tydlig när det gäller kopplingen mellan upplevelse och åldersgrupp men det är också en tydlig skillnad mellan hur pojkar och flickor upplever sin skola. Denna spridning kring upplevelsen av en bra skola bör observeras och bli föremål för djupare analys av skolledarna. Diagram 1: Medelvärde Min skola är bra 5 4 3,9 3,85 3,95 3,56 3,89 4, Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 De fem påståenden som den samlade målgruppen värderar (betygsätter) högst i attitydundersökningen framgår av tabell 2. Redovisningen innehåller ett medelvärde för dessa påståenden samt hur andelen svar är fördelade på låg värdering (nej aldrig och nej

12 sällan), medel värdering (ibland) samt hög värdering (ja ofta och ja alltid). Denna fördelning av svaren är viktig för bedömningen av utfallet. Tabell 2: De högst värderade påståendena Påstående Medel- Låg Mellan Hög värde värdering värdering värdering Jag har någon att vara med på 4,75 1,5 % 3,7 % 94,8 % rasterna om jag vill Jag behandlas bra av mina 4,39 2,4 % 8,5 % 89,1 % skolkamrater Jag känner att det är okej att vara så som jag är på min skola Jag tycker att jag lär mig i skolan Jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i olika ämnen 4,36 4,2 % 10,5 % 85,3 % 4,34 2,1 % 9,4 % 88,5 % 4,25 5,4 % 13,2 % 81,4 % De tre påståendena som får absolut högst värdering av eleverna omfattar målområdet normer och värden och de påståenden som värderas som fjärde och femte påstående i skalan omfattar målområdet kunskap och lärande. De fem påståenden som den samlade målgruppen värderar (betygsätter) lägst i attitydundersökningen framgår på motsvarande sätt av tabell 3.

13 Tabell 3: De lägst värderade påståendena Påstående Medel- Låg Mellan Hög värde värdering värdering värdering Jag är nöjd med skolmaten 2,75 43,0 % 30,3 % 26,8 % Jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan Jag blir så intresserad av skolarbetet att jag får lust att lära mig mer Jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan Jag har den arbetsro jag behöver i skolan 2,93 35,1 % 34,6 % 30,3 % 3,31 21,0 % 36,1 % 42,9 % 3,36 21,3 % 32,8 % 45,9 % 3,43 13,8 % 39,1 % 47,1 % De påståendena som får lägst värdering av eleverna omfattar dels upplevelsen av skolmaten men framförallt påståenden som kan kopplas till målområdet kunskap och lärande. Eleverna uppmanades också att i enkätformuläret markera de åtta påståenden som de tyckte var de viktigaste för att de skulle uppleva sin skola som en bra skola med god kvalitet. Denna del i undersökningen är avsedd att fungera som ett stöd för det fortsatta analysarbetet då det som eleverna upplever som extra viktigt lyfts fram på ett tydligt sätt. Det som upplevs som extra viktigt kan sedan direkt kopplas ihop med elevernas värdering för de enskilda påståendena. I de fall viktiga påståenden får en låg värdering erhålls en signal om att åtgärder omedelbart bör sättas in för att förbättra elevernas upplevelse av sin skola. I detta sammanhang ska betonas att alla påståenden i undersökningen har sitt ursprung i de styrdokument som gäller för den pedagogiska verksamheten och därför är självklart alla påståenden viktiga för en fullt ut väl fungerande pedagogisk verksamhet.

14 Tabell 4: De viktigaste påståendena Påstående Elevernas viktning Medelvärde Jag hinner med mitt skolarbete 59,8 % 4,02 Jag tycker att jag lär mig i skolan 58,2 % 4,34 Jag behandlas bra av mina skolkamrater 55,9 % 4,39 Jag har den arbetsro jag behöver i skolan 54,3 % 3,43 Jag får den hjälp jag behöver i skolan 53,8 % 4,11 De viktigaste påståendena handlar i huvudsak om målområdet normer och värden men det finns också inslag från målområdet kunskap och lärande. Ett av dessa viktiga påståenden har ett lägre medelvärde än de övriga, jag har den arbetsro jag behöver i skolan, detta påstående bör därför särskilt lyftas fram i ett fortsatt arbete med resultatet från undersökningen. Tabell 5: De minst viktigaste påståendena Påstående Elevernas viktning Medelvärde Jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan 19,9 % 2,93 Jag tycker att miljön på vår skolgård är bra 23,0 % 3,54 Jag lär mig i skolan att klara av konflikter 23,7 % 3,75 Jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra 24,9 % 3,53 Jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan 25,2 % 3,36 De minst viktiga påståendena handlar om målområdet kunskap och lärande samt hur eleverna upplever sina skollokaler och skolgårdar.

15 Normer och värden i skolan Attitydundersökningens olika påståenden kan delas in i olika huvudområden som kan kopplas till styrdokumenten för den pedagogiska verksamheten. Målområdet normer och värden är ett av dessa. Inom detta målområde har eleverna lämnat sina synpunkter på följande påståenden: - Jag lär mig att samarbeta i skolan - Jag hinner med mitt skolarbete - Jag har den arbetsro jag behöver i skolan - Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan - Jag har någon att vara med på rasterna om jag vill - Jag känner att det är okej att vara så som jag är på min skola - Jag behandlas bra av mina skolkamrater - Jag tycker att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på min skola - Jag lär mig i skolan att själv tänka ut vad jag tycker är rätt och fel - Jag lär mig i skolan att klara av konflikter. Påståendena inom målområdet normer och värden ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 4,05. Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 2. Skillnaden kan tydligt härledas till kopplingen mellan upplevelse och åldersgrupp. Pojkar och flickor har däremot samma upplevelse av målområdet. Spridningen mellan åldersgruppernas värderingar bör observeras och bli föremål för djupare analys.

16 Diagram 2: Medelvärde Normer och värden 5 4 4,05 4,05 4,04 3,87 4,05 4, Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 Elevernas värdering på påståendena kring normer och värden är genomgående mycket hög. Påståendena om att vara med någon på rasterna, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina kamrater återfinns också bland de påståenden som totalt i undersökningen har värderats högst. Inom målområdet är det påståendena om arbetsro, konflikter och att pojkar och flickor behandlas lika som får en något lägre värdering än de övriga. Kunskap och lärande i skolan Inom målområdet kunskap och lärande har eleverna lämnat sina synpunkter på följande påståenden: - Jag tycker att jag lär mig i skolan - Jag får veta vad jag ska lära mig i skolan - Jag får den hjälp jag behöver i skolan - Jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan - Jag har möjlighet att utveckla mitt språk i skolan - Jag blir så intresserad av skolarbetet att jag får lust att lära mig mer - Jag får möjlighet att lära mig på flera olika sätt i skolan - Jag tycker att mina lärare förklarar på ett bra sätt - Jag får arbeta med uppgifter som jag har möjlighet att klara av.

17 - Jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan - Jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i olika ämnen - Jag tycker att jag blir rättvist bedömd i skolan. Påståendena inom målområdet kunskap och lärande ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,88. Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 3. Skillnaden kan även här tydligt härledas till kopplingen mellan upplevelse och åldersgrupp vilket bör analyseras vidare. Skillnaden mellan pojkar och flickor är marginell. Diagram 3: Medelvärde Kunskap och lärande 5 4 3,88 3,87 3,88 3,83 3,64 4, Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 Elevernas värdering på påståendena kring kunskap och lärande är hög även om några påståenden avviker. Påståendena om att lära sig i skolan, att veta vad man ska lära sig och om utvecklingssamtalet återfinns också bland de påståenden som totalt i undersökningen har värderats högst. Inom målområdet är det påståendena som handlar om inflytande som får en lägre värdering än de övriga.

18 Miljö i skolan Inom målområdet miljö har eleverna lämnat sina synpunkter på följande påståenden: - Jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra - Jag tycker att miljön på vår skolgård är bra. Påståendena inom målområdet miljö ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,54. Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 4. Skillnaden kan även här tydligt härledas till åldersgrupperna. En något större skillnad mellan pojkar och flickor kan dock noteras för detta målområde. Diagram 4: Medelvärde Miljö ,54 3,50 3,57 3,49 3,26 3, Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 Det är ingen skillnad i elevernas upplevelse för påståendena kring skollokaler och skolgård, både värde och vikt bedöms likvärdigt i undersökningen. Maten i skolan Eleverna har lämnat sina synpunkter på följande påstående: - Jag är nöjd med skolmaten Påståendet om maten ges av elevgruppen ett medelvärde på 2,75. Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 5. Skillnaden kan även här tydligt härledas till åldersgrupperna medan pojkar och flickor i stort har samma upplevelse av detta påstående.

19 Diagram 5: Medelvärde Maten ,75 2,76 2,75 2,72 2,51 3, Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 Påståendet om maten är det påstående som för alla elever liksom i alla grupper ges lägst omdöme i undersökningen. Utfallet för detta påstående bör observeras och bli föremål för djupare analys av ansvariga för skolmåltidsverksamheten. Detta är särskilt viktigt, elevernas prioritering I enkätformulärets andra avdelning uppmanades eleverna i undersökningen att markera vilka påståenden som är de 8 viktigaste för att de skall uppleva att deras skola är bra. Denna del i attitydundersökningen är avsedd att vara ett stöd i analysarbetet då det som upplevs extra viktigt lyfts fram på ett tydligt sätt och att detta direkt kan kopplas till hur eleverna har värderat påståendet. I de fall dessa extra viktiga påståenden värderas lågt ger det en signal om att åtgärder omgående måste sättas in för att förbättra elevernas upplevelse av skolan. I detta sammanhang skall än en gång betonas att alla påståenden i attitydundersökningen självklart är viktiga för en fullt ut väl fungerande skolverksamhet. Diagrammet nedan visar viktningen med andelen markeringar för respektive påstående fördelat på de olika grupperingarna; alla elever, alla pojkar, alla flickor, alla födda 1995, alla födda 1997 och alla födda 1999.

20 Diagram 6: Andel av eleverna som prioriterat påståendena Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 De allra viktigaste påståendena i denna undersökning är enligt eleverna att hinna med sitt skolarbete (2) och att uppfatta att man lär sig i skolan (11). Diagrammet visar dessutom att eleverna anser att påståendena som handlar om normer och värden (3, 5, 7) tillhör de allra viktigaste för att uppleva att skolan är bra och håller en god kvalitet. Påståendet om att få hjälp som man behöver i skolan (13) tillhör också ett av de viktigaste i undersökningen. Det som upplevs som mindre viktigt i jämförelse med de andra påståendena är att lära sig klara av konflikter (10), att prata med lärare om hur man ska lära sig mer i skolan (14), att vara med och bestämma vad man ska arbeta med i skolan (20) samt att ha bra skollokaler (23) och skolgårdar (24). Av diagram 6 framgår också att det är de inledande påståendena i attitydundersökningen som upplevs som viktigast. Trivsel och trygghet upplevs alltså det som det allra viktigaste av eleverna även vid en jämförelse mot de påståenden som handlar om kunskaper och lärande. Detta kan tolkas som om att tryggheten på skolan ses som en förutsättning, ett måste, för kunskapsinhämtande.

21 De enskilda påståendena och deras inbördes relation I en djupare analys måste självklart varje enskilt påstående relation till de övriga påståendena studeras. Hur de enskilda påståendena förhåller sig till varandra kan med stöd av modellens uppdelning för varje påstående med bedömning och viktning presenteras i en fyrfältsmatris. Nedan redovisas samtliga påståenden i uppföljningen om skolan hösten 2010 i en fyrfältsmatris baserad på alla elevernas svar. I fyrfältsmatrisen har påståendena markerats med de siffror som motsvarar den ordning som påståendet har i enkätformuläret, dvs.: 1. motsvarar påståendet Jag lär mig att samarbeta i skolan, 2. motsvarar påståendet Jag hinner med mitt skolarbete, 3. motsvarar påståendet Jag har den arbetsro jag behöver i skolan 4. motsvarar påståendet Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan 5.. osv Siffrorna för samtliga påstående framgår av bilagorna till denna rapport. Nedan redovisas kvalitetsmatriser för de olika grupperingarna alla respondenter, alla pojkar, alla flickor, alla födda 1995, alla födda 1997 och alla födda Om dessa olika kvalitetsmatriser studeras kan skillnader mellan de olika grupperna identifieras och analyseras vidare.

22 Diagram 7: De enskilda påståendenas inbördes relation - alla respondenter Malmö stad Åtgärda genast Bevara/Utveckla Åtgärda på sikt Värde Bevaka Av matrisen framgår att eleverna speciellt lyfter fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Detta handlar om att ha den arbetsro som behövs i skolan (3) och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4). Verksamheten bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Även ytterligare några påståenden ligger på ett gränsvärde mot åtgärda genast vilka därför också bör uppmärksammas. Dessa påståenden är att lärare förklarar på ett bra sätt (18), att lära sig samarbeta i skolan (1), att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på skolan (8) samt att bli rättvist bedömd i skolan (22). Påstående som också upplevs fungera mindre bra i relation till övriga men som eleverna upplever som mindre viktiga handlar om miljö och maten (23, 24 och 25) och att vara med och bestämma vad man ska arbeta med i skolan(20). Verksamheten bör alltså fortsatt överväga olika insatser inom dessa områden för att förbättra den upplevda kvaliteten, men kan då ha ett längre tidsperspektiv. Det eleverna med all tydlighet anser vara det viktigaste är att hinna med sitt skolarbete (2), att lära sig i skolan (11) och att behandlas bra av sina skolkamrater (7) vilket också ges ett högt betyg i undersökningen. Andra delar som också anses viktiga och som bedöms fungera bra är att få hjälp som behövs i skolan (13) och att ha någon att vara med på rasterna (5). Uppföljningen ger här en indikation om att skolorna lyckas väl med arbetet kring dessa

23 påståenden. Inom dessa områden bör skolorna därför bevara och planera för en utveckling av de insatser som redan genomförs idag. Diagram 8: De enskilda påståendenas inbördes relation - alla pojkar Åtgärda genast SDF Alla pojkar Bev ara/utv ec k la Vikt Åtgärda på sikt Vär de Bevak a

24 Diagram 9: De enskilda påståendenas inbördes relation - alla flickor Åtgärda genast SDF Alla flickor Bev ara/utv ec k la Vikt Åtgärda på sikt Vär de Bevak a Av kvalitetsmatriserna för pojkar respektive flickor kan vi se att det speciellt är relationen för två av påståendena som avviker mellan grupperna. Det är att få den hjälp som behövs i skolan (13) som flickorna upplever som viktigare än pojkarna och påståendet om att bli rättvist bedömd i skolan (22) som flickorna både värderar och viktar högre än pojkarna. Ett påstående som pojkarna viktar högre än flickorna är att lära sig att samarbeta i skolan (1). En samlad bedömning är dock att pojkar och flickor bedömer och viktar de olika påståendena i undersökningen på ett likartat sätt.

25 Diagram 10-12: De enskilda påståendenas inbördes relation - per åldersgrupp Åtgärda genast SDF Alla födda 1995 Bev ara/utv ec k la Vikt Åtgärda på sikt Vär de Bevaka Åtgärda genast SDF Alla födda 1997 Bev ara/utv ec k la Vikt Åtgärda på sikt Vär de Bevaka

26 Åtgärda genast SDF Alla födda 1999 Bev ara/utv ec k la Vikt Åtgärda på sikt Vär de Bevaka Skillnaden mellan de olika åldersgrupperna är som mest tydlig med att ju äldre eleverna är desto lägre bedömning och vikt ger de för de olika påståendena. De äldre eleverna tycker att det är viktigast att hinna med sitt skolarbete (2) något som inte upplevs lika viktigt av eleverna födda De yngre eleverna lägger istället stor vikt vid att de lär sig i skolan (11) liksom att behandlas bra av sina skolkamrater (7) och att ha någon att vara med på rasterna (5). Genomgående upplever eleverna att dessa påståenden fungerar bra. De äldre grupperna tycker också att det är viktigt att bli rättvist bedömd i skolan (22). Detta ger de äldre eleverna samtidigt en bedömning som innebär att påståendet hamnar bland det som bör uppmärksammas och åtgärdas genast. Det som de yngre eleverna upplever som viktigt är också att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på skolan (8). Detta påstående bedömer de yngre eleverna på ett sätt så att påståendet hamnar bland det som bör uppmärksammas och åtgärdas genast. Samtliga åldersgrupper tycker att maten (25) är det påstående som får lägst bedömning dessutom upplever samtliga åldersgrupper att inflytande och miljö påståendena inte är särskilt viktiga i förhållande till de övriga påståendena.

27 Attitydundersökningen på stadsdelsnivå Attitydundersökningens resultat för de olika stadsdelarna finns också framtaget med rapporter ur enkätverktyget Query & Report på nämnds och skolnivå. Rapportmaterialet är utsänt till barn och ungdomschef på respektive stadsdelsförvaltning. I följande avsnitt presenteras översiktligt jämförelser av hur eleverna i de olika stadsdelarna upplever sin skola. Dessa jämförelser kan nu utgöra en del i ett fördjupat analys- och utvecklingsarbete om hur eleverna upplever sin skola. Svarsandel per stadsdel Andelen deltagande elever varierar något mellan stadsdelarna. Antal utskickade enkäter och antal svar per stadsdel framgår av tabell 6. Tabell 6: Svarsfördelning per stadsdel Stadsdel Utskickade Inkomna svar Frekvens Centrum % Södra Innerstaden % Västra Innerstaden % Limhamn-Bunkeflo % Hyllie % Fosie % Oxie % Rosengård % Husie % Kirseberg % Malmö % Av eleverna i målgruppen har alltså 72 % passat på att lämna synpunkter om hur skolan upplevs fungera. I stadsdelarna Centrum, Husie och Hyllie har en stor andel, 80 % eller mer, av eleverna deltagit i undersökningen. Lägst deltagande har stadsdelarna Rosengård och Kirseberg med drygt 50 %.

28 Svarsandelen på skolnivå varierar på samma sätt, det finns skolor med mycket högt deltagande. De flesta skolor har ett mycket högt deltagande, 100 % eller näst intill, men det finns också skolor med ett deltagande som stannar kring 30% eller ännu lägre. De skolor som har ett lågt deltagande måste vara noga med att använda informationen som rapporteringen ger med viss försiktighet inom den egna enheten. Underlaget kan i dessa fall användas för en fortsatt dialog om skolans kvalitet men några långtgående slutsatser utifrån resultatet på skolan bör undvikas.

29 Elevernas bedömning per målområde på stadsdelsnivå Attitydundersökningens olika påståenden kan delas in i olika huvudområden som också kan kopplas till styrdokumenten för den pedagogiska verksamheten. Hur eleverna i de olika stadsdelarna har bedömt dessa målområden framgår av följande diagram. Diagram 13: Normer och värden Normer och värden VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 4,01 4,01 4,14 4,12 4,03 4,03 4,04 4,01 4,03 4,10 4, Målområdet Normer och värden omfattar 10 olika påståenden för vilka ett medelvärde har beräknats på stadsdelsnivå. Utfallet för området visar inga stora skillnader inom staden. Eleverna i stadsdelarna Rosengård, Oxie och Centrum har bedömt området något högre än eleverna i de övriga stadsdelarna. Diagram 14: Kunskap och lärande Kunskap och lärande VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 3,77 3,86 4,09 3,91 3,83 3,83 3,91 3,84 3,86 3,95 3,

30 Målområdet Kunskap och lärande omfattar 12 olika påståenden för vilka ett medelvärde har beräknats på stadsdelsnivå. Utfallet för området visar på en del skillnader inom staden. Högst bedömning för de ingående påståendena ger eleverna i stadsdelen Rosengård. Högre bedömning än Malmö stads medelvärde ger också eleverna i Centrum, Oxie och Hyllie. Lägst bedömning för området ger eleverna i stadsdelen Västra Innerstaden. Diagram 15: Miljön Miljö VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 3,57 3,55 3,44 3,64 3,54 3,36 3,57 3,47 3,47 3,73 3, Målområdet omfattar ett påstående om skollokalerna och ett påstående om skolgården. Högst bedömning för dessa påståenden ger eleverna i stadsdelen Centrum och eleverna i stadsdelen Oxie. Sämst omdöme ger eleverna i stadsdelarna Kirseberg och Rosengård. Eleverna i stadsdelarna Husie och Fosie ger också ett omdöme som ligger under medelvärdet för Malmö stad.

31 Diagram 16: Maten Maten VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 2,50 2,90 3,23 2,97 2,43 2,75 3,04 2,65 2,74 2,85 2, Målområdet omfattar påståendet om att vara nöjd med skolmaten. Det är stora skillnader mellan elevernas upplevelse av skolmaten i de olika stadsdelarna. Eleverna i Rosengård och Hylie är de som är mest nöjda med skolmaten. I stadsdelarna Limhamn-Bunkeflo och Västra Innerstaden är bedömningen mycket låg när det gäller att vara nöjd med skolmaten. Diagram 16: Bra skola Bra skola VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 3,90 3,94 4,06 4,00 3,87 3,72 3,84 3,68 3,96 4,00 3, Hur eleverna upplever sin skola varierar också över staden. Högst värde ger eleverna i stadsdelen Rosengård. Höga värden finns också för stadsdelarna Oxie, Centrum, Fosie och

32 Södra Innerstaden. Eleverna i stadsdelarna Husie och Kirseberg ger lägst värde på hur de bedömer sin skola som helhet. De övriga tre stadsdelarna pendlar kring ett medelvärde för staden. De enskilda påståendena och deras inbördes relation på stadsdelsnivå I en djupare analys måste självklart varje enskilt påstående relation till de övriga påståendena studeras. Hur de enskilda påståendena förhåller sig till varandra kan för varje stadsdel presenteras i en fyrfältsmatris. I dessa fyrfältsmatriser har påståendena markerats med de siffror som motsvarar den ordning som påståendet har i enkätformuläret, dvs.: 1. motsvarar påståendet Jag lär mig att samarbeta i skolan, 2. motsvarar påståendet Jag hinner med mitt skolarbete, 3. motsvarar påståendet Jag har den arbetsro jag behöver i skolan 4. motsvarar påståendet Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan 5.. Osv. Siffrorna för samtliga påstående framgår av bilagorna till denna rapport. Nedan redovisas kvalitetsmatriser för de olika stadsdelarna. Om dessa olika kvalitetsmatriser studeras djupare kan skillnader mellan de olika stadsdelarna identifieras och ligga till grund för fortsatta analyser.

33 SDF Centrum Åtgär da genast Bevar a/ Utveckl a 2 Vik t Åtgär da på si kt Värde Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8). Dessutom ligger två påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4) och att lärarna förklarar bra (18). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Centrum bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.

34 Åtgär da genast SDF Södra Innerstaden Bevar a/ Utveckla 2 Vikt Åtgär da på si kt Vär de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram tre olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4) och att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar t.ex. om att lärarna förklarar bra (18). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Södra Innerstaden bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendet om att man lär sig i skolan ett gott omdöme.

35 Åtgärda genast SDF Västra Innerstaden Bev ara/utv ec k la Vikt Åtgärda på s ik t Vär de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att vara nöjda med skolmaten (25). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8) och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Västra Innerstaden bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.

36 SDF Limhamn-Bunkeflo Åtgär da genast Bevar a/ Utveckl a Vikt Åtgär da på sikt Vär de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktigt. Detta påstående är att ha arbetsro som behövs i skolan (3). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4), att bli rättvist bedömd i skolan (22) och att vara nöjda med skolmaten (25). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Limhamn-Bunkeflo bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.

37 Åtgär da genas SDF Hyllie Bevar a/ Utveckl a Vikt Åtgär da på si kt Vär de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram tre olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4) och att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar t.ex. om att få den hjälp man behöver i skolan (13). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Hyllie bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendet om att man lär sig i skolan ett gott omdöme.

38 SDF Fosie Åtgär da genast Bevar a/ Utveckl a 2 11 Vikt Åtgär da på si kt Vär de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktigt. Detta påstående är att ha arbetsro som behövs i skolan (3). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4)och att vuxna ger stöd när någon behandlats illa i skolan (8). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Fosie bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.

39 Åtgär da genast SDF Oxie Bevar a/ Utveckla 2 7 Vikt Åtgär da på si kt Vär de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktigt. Detta påstående är att ha arbetsro som behövs i skolan (3). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4)och att man lär sig att samarbeta i skolan (1). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Oxie bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.

40 Åtgär da genast SDF Rosengård Bevar a/ Utveckla Vikt Åtgär da på si kt Vär de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram tre olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4) och att man hinner med sitt skolarbete (2). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar t.ex. om att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Rosengård bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man lär sig att samarbeta i skolan (1) goda omdömen.

41 SDF Husie Åtgär da genast Bevar a/ Utveckl a Vikt Åtgär da på si kt Vär de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8) och att bli rättvist bedömd i skolan (22). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Husie bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.

42 SDF Kirseberg Åtgär da genast Bevar a/ Utveckl a Vikt Åtgär da på si kt Vär de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18) och att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Kirseberg bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.

43 Bedömning och analys Attityd till skolan Eleverna ger i sin värdering av de enskilda påståendena ett mycket gott betyg åt skolan i Malmö stad. Det är ingen större skillnad i hur eleverna upplever sin skola beroende på kön men däremot påverkar åldern i stor utsträckning omdömet. Elever i de yngre åldrarna upplever att skolan fungerar bättre än eleverna i de äldre åldersgrupperna. Orsakerna till denna förändring i attityd bör uppmärksammas för att skapa en skola med nöjda elever under hela deras skolgång. En orsak till att bilden av skolan förändras med stigande ålder kan vara att eleverna i skolan tränas till ett kritiskt tänkande och att de därför ges förutsättningar för att se eventuella brister och samtidigt uttrycka detta i denna typ av uppföljningar. Andra orsaker till att bilden av skolan förändras kan sannolikt härledas till att elevernas motivation att lära sig förändras över tid, att deras relationer till skolans personal förändras med en personligutveckling och att elever i olika åldrar ges möjlighet till inflytande motsvarande deras mognadsgrad. Det är framförallt påståenden inom området normer och värden som eleverna tycker ofta eller alltid är bra. Inom detta område finns också påståenden som eleverna anser vara särskilt viktiga. Inom området finns begrepp som trygghet och trivsel, vilket kan tolkas som att eleverna upplever detta som en förutsättning för kunskapsinhämtande. När det gäller området kunskap och lärande så är det framförallt att man lär sig i skolan och att utvecklingssamtalet fungerar bra som ges höga omdömen. Särskilt glädjande kan det då upplevas att eleverna faktiskt upplever att man lär sig i skolan även om elevernas omdöme kring påståendet att man blir så intresserad av skolarbetet att man får lust att lära mer är lägre. Den övervägande delen av elevernas omdöme om skollokalerna och skolgårdarna är att dessa ibland eller ofta är bra. I jämförelse med övriga påståenden i undersökningen upplever eleverna inte att detta med sin närmiljö som särskilt viktigt. Skolmaten bedöms av majoriteten av eleverna som sällan eller ibland bra. Detta är ett omdöme som bör få mer uppmärksamhet och utvärderas djupare av ansvariga för skolmåltidsverksamheten. Ansvarsfördelning, att arbeta vidare med uppföljningens resultat Huvudmannen ska skapa förutsättningar för att verksamheterna ska kunna nå de nationella målen och avgör vilka resurser som ska tilldelas dem. Ledningen för skolan har ett motsvarande ansvar för att skapa förutsättningar för barns lärande och utveckling, resursanvändning, kvaliteten i arbetet och resultatet.

44 Läraren har ansvar att utifrån mål och riktlinjer samt varje elevs förutsättning och behov stödja elevens utveckling och lärande mot målen. Huvudsyftet med denna typ av undersökning är att ge en bild av elevernas upplevelse av sin skola samt att uppföljningen skall vara ett stöd för en fortsatt utveckling. Bedömningen av resultatet i attitydundersökningen bör sättas i relation till det ansvar för skolan som kommunen, respektive nämnd samt skolans personal har. Detta innebär att var och en, oavsett nivåtillhörighet, måste bedöma och analysera i vilken utsträckning och inom vilka områden förbättringar kan göras. Attitydundersökningen måste därför, för att uppnå sitt huvudsyfte, analyseras vidare på stadsdelsnivå och enhetsnivå. Ansvariga kan med hjälp av resultaten från denna undersökning bedöma om gjorda insatser fått väntade effekter. För detta ändamål har samtliga barn och ungdomschefer fått rapportering för sitt ansvarsområde med grafiska presentationer fråga för fråga ur enkätverktyget samt särskilda diagram och kvalitetsmatriser som tydligt visar hur just deras elever har bedömt och viktat påståendena. Genom att återkoppla detta material i olika samtalsforum, föräldramöten osv. öppnas möjligheter för en fortsatt dialog om skolan i Malmö. Attitydundersökningen kan användas av personalen i en dialog med elever och föräldrar för att hitta nya vägar för att ytterligare förbättra just sin skola. Denna återkoppling är av största vikt för att eleverna skall se värdet av att delta i attitydundersökningar liksom att deras synpunkter och upplevelser tas med i det fortlöpande utvecklingsarbetet. I ett fortsatt arbete med uppföljningsresultatet bör ansvariga beakta: 1. att studera påståendenas inbördes relation och prioritera insatser för det påstående som har högst vikt och lägst bedömning 2. att studera de ingående påståendenas spridning i en kvalitetsmatris 3. att prioritera påstående som har hög vikt och låg bedömning, dvs de som ligger i kvalitetsmatrisens övre vänstra del. 4. att bevaka och minst behålla nivån för påståenden som har låg vikt. 5. att också studera svarsfördelningen för varje enskilt påstående, det kan finnas en mindre andel elever som flaggar för avvikande uppfattning även om medelvärdet är högt. 6. att inte känna sig bunden av påståendena i den genomförda uppföljningen då det självklart i den enskilda stadsdelen eller skolan kan finnas kunskap om eller anledning till att förändra något som inte har lyfts fram vid just denna uppföljning.

45 Jämförelse mot andra undersökningar Resultatet ska i första hand bedömas utifrån de mål som finns för skolverksamheten. För att värdera hur långt verksamheten har kommit i sitt löpande förbättringsarbete kan det vara intressant att jämföra med tidigare undersökningar, Skolverkets mätningar av attityder till skolan och med mätningar i andra kommuner. Stadskontoret har mätt elevernas upplevelse av sin skola i Malmö med hjälp av denna form av kommunövergripande attitydundersökningar för elever i skolåren 5, 7 och 9 sedan Vid en jämförelse med tidigare elevundersökningar måste dock uppmärksammas att dessa inte är identiskt genomförda mot den ovan redovisade undersökningen från hösten Frågeformuläret har inför 2010 års attitydundersökning omarbetats med fokus på de nationella styrdokumenten och tidpunkten för genomförandet har också ändrats från vår till höst.

46 2 (70) Innehållsförteckning Sammanfattning..sida 3 Bakgrund och syfte. sida 4 Bakgrund Syfte Uppföljning av mål Tillvägagångssätt och teknik..sida 5 Omfattning Enkätformulär och rapportmodell Datainsamling Svarsandel Bortfall Tidigare genomförda attitydundersökningar Attitydundersökningens resultat.sida 9 Kommunnivå Normer och värden i skolan Kunskap och lärande i skolan Miljö i skolan Maten i skolan Detta är särskilt viktigt, elevernas prioriteringar De enskilda påståendena och deras inbördes relation Attitydundersökningen på stadsdelsnivå...sida 22 Svarsandel per stadsdel Elevernas bedömning per målområde på stadsdelsnivå De enskilda påståendena och deras inbördes relation på stadsdelsnivå Bedömning och analys...sida 36 Attityd till skolan Ansvarsfördelning, att arbeta vidare med uppföljningens resultat Jämförelse mot andra undersökningar Bilagor 1 - Enkätformulär 2 - Rapport attitydundersökning skolan hösten 2010 alla respondenter 3 - Påstående 26 Jag tycker att min skola är bra med svarsfördelningen för pojkar och flickor 4 - Påstående 26 Jag tycker att min skola är bra med svarsfördelningen för respektive åldersgrupp 5 - Påstående 26 Jag tycker att min skola är bra med svarsfördelningen för respektive stadsdel

47 3 (70) Sammanfattning Kommunstyrelsen har särskilt beslutat om att elevernas upplevelse av sin skola ska följas upp med stöd av årliga attitydundersökningar. Inom den obligatoriska skolan har attitydundersökningar genomförts med målgruppen elever i skolår 5, 7 och 9 sedan våren Inför attitydundersökningen 2010 beslutade kommunstyrelsens barn och ungdomsberedning om att genomförandet skulle ske efter en reviderad modell. Den nya modellen har en tydligare koppling mot de nationella styrdokumenten och perioden för genomförandet har förändrats från vår till höst. Resultatet av attitydundersökningarna visar hur eleverna upplever sin skola och vad som uppfattas som särskilt viktigt. Eleverna i målgruppen födda 1995, 1997 och 1999 ger i attitydundersökningen hösten 2010 skolan i Malmö ett samlat medelvärde på 3,87 på en femgradig skala. Detta medelvärde är något högre än vid tidigare attitydundersökningar men då måste samtidigt beaktas att påståendena inte är exakt lika i den nu genomförda undersökningen som i dessa tidigare undersökningar. Påståendet att min skola är bra ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,90. Inom målgruppen finns stora skillnader för detta påstående. Skillnaden är särskilt tydlig när det gäller kopplingen mellan upplevelse och åldersgrupp men det är också en viss skillnad mellan hur pojkar och flickor upplever sin skola. Elevernas bedömningar visar att skolan i Malmö i stort uppfattas positivt men samtidigt finns det elever som har en annan uppfattning om kvaliteten i skolan. Det finns alltså enskilda påståenden i undersökningen som måste utvecklas för att skolan i Malmö som helhet ska uppfattas som en bra skola med hög kvalitet. Det eleverna anser vara det viktigaste är att hinna med sitt skolarbete, att lära sig i skolan och att behandlas bra av sina skolkamrater vilket också ges ett högt betyg i undersökningen. Andra delar som också anses viktiga och som bedöms fungera bra är att få hjälp som behövs i skolan och att ha någon att vara med på rasterna. Uppföljningen ger en indikation om att skolorna lyckas väl med arbetet kring dessa påståenden. I undersökningen lyfter eleverna speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Detta handlar om att ha den arbetsro som behövs i skolan och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan. Verksamheten bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Även ytterligare några påståenden ligger på ett gränsvärde mot åtgärda genast och bör därför också uppmärksammas. Dessa påståenden är att lärare förklarar på ett bra sätt, att lära sig samarbeta i skolan, att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på skolan samt att bli rättvist bedömd i skolan. Påstående som också upplevs fungera mindre bra i relation till övriga men som eleverna upplever som mindre viktiga handlar om miljön, maten och att vara med och bestämma vad man ska arbeta med i skolan. Attitydundersökningen hösten 2010 kan nu på samma sätt som vid tidigare undersökningar utgöra en av flera källor i arbetet med att utveckla skolan i Malmö. Rapporter ur verktyget Query & Report har på skolnivå och stadsdelsnivå efter avslutad datainsamling skickats ut till samtliga barn och ungdomschefer för fortsatta analyser. Tabeller och diagram som hämtas direkt från dessa rapporter kan med fördel användas i en fortsatt dialog mellan politiker, personal, elever och föräldrar i ansträngningarna att förklara resultatet (varför detta utfall?) och att utveckla verksamheten (förändring/utveckling?).

48 4 (70) Bakgrund och syfte Bakgrund Stadskontoret ansvarar för att göra kommunövergripande kvalitetsuppföljningar inom den pedagogiska verksamheten i Malmö Stad. Den aktuella attitydundersökningen är genomförd utifrån nationella styrdokument och mål som kommunfullmäktige beslutat om i budget och skolplan för den pedagogiska verksamheten. De nationella målen formuleras i läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Detta styrdokument uttrycker mål att sträva mot som anger inriktningen på skolans arbete och anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Dokumentet innehåller också mål att uppnå som uttrycker vad eleverna minst ska ha uppnått när de lämnar skolan. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå dessa mål. Kommunfullmäktiges mål i budget 2010 är uppdelade på olika verksamhetsområde. Under rubriken barn och ungdomars livsvillkor anges de mål som är riktade mot den obligatoriska skolan. I texten står det bl.a.: Alla elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola. Kommunstyrelsen har sedan tidigare särskilt beslutat att elevernas upplevelse av sin skola ska följas upp med hjälp av årliga attitydundersökningar. Attitydundersökningar inom den obligatoriska skolan har, i enlighet med detta beslut, genomförts sedan Modellen för genomförandet har förändrats inför attitydundersökningen 2010 bl.a. med syftet att ha en tydligare koppling mot de nationella styrdokumenten. Syfte En attitydundersökning syftar till att ge en samlad bild av hur eleverna upplever kvaliteten i sin skola. Undersökningen syftar också till att visa hur eleverna värderar de olika delarna i det pedagogiska arbetet i skolan samt att visa vilka delar inom skolans verksamhet som eleverna anser vara särskilt viktiga. Attitydundersökningen ska också utgöra en del i den årliga kvalitetsredovisningen tillsammans med andra uppföljningar som riktar sig mot elevernas kunskapsutveckling. Uppföljning av mål Undersökningen ska ge stöd till de förtroendevalda när de ska bedöma måluppfyllelsen och fatta beslut om nya mål och prioriteringar. Undersökningen vill också ge de verksamhetsansvariga på olika nivåer information om hur eleverna upplever kvaliteten på sin skola. Denna kunskap utgör då ett av flera underlag för utveckling av verksamheten. Hur väl verksamheten lever upp till de nationella målen analyseras mer ingående i de kvalitetsredovisningar som årligen upprättas på olika nivåer för Malmö stads pedagogiska verksamheter.

49 5 (70) Tillvägagångssätt och teknik Omfattning Den här aktuella attitydundersökningen har riktat sig till alla elever födda 1995, 1997 och 1999 i de kommunala skolorna. Denna målgrupp motsvarar därmed i huvudsak elever tillhörande skolåren 5, 7 och 9. I undersökningen har elever erbjudits möjlighet att lämna synpunkter på sin skola. Antalet elever för de olika åldersgrupperna i den här aktuella undersökningen fördelades på följande sätt: Födda 1995: elever Födda 1997: elever Födda 1999: elever Av eleverna i undersökningen var 52 % pojkar och 48 % flickor Flest elever i urvalet finns i stadsdelarna Fosie (1 315) och Limhamn-Bunkeflo (1 110) medan det är minst antal elever i stadsdelarna Oxie (396)och Kirseberg (329). Eleverna i undersökningen representerar totalt 61 olika kommunala skolenheter. Enkätformulär och rapportmodell En arbetsgrupp under ledning av medarbetare på stadskontoret, avd barn och ungdom, har tagit fram det enkätformulär som använts i undersökningen. De olika påståendena är formulerade utifrån skolans uppdrag vilket regleras såväl i nationella styrdokument som i Malmö skolplan och budgetdokument. De första 10 påståendena behandlar skolans uppdrag om normer och värden därefter följer 12 påståenden som handlar om kunskap och lärande. Enkätformuläret innehåller också påståenden om skollokalerna, om skolgården och om skolmaten och avslutas med ett samlande påstående om eleven upplever sin skola som en bra skola. Enkätformuläret är uppbyggt i två avdelningar. I den första avdelningen har eleverna värderat (betygsatt) 26 positiva påståenden genom att kryssa i en av fem rutor i enkäten. De svarsalternativ som eleverna kunde välja mellan var: Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Svarsalternativen har därefter vid bearbetningen omräknats i en skala från ett till fem. Värdet fem (5) innebär att eleven alltid håller med om vad som uttrycks i påståendet och värdet ett (1) innebär att eleven aldrig upplever det som påstås.

50 6 (70) Sista påståendet i den första avdelningen är ett generellt påstående som visar om eleven upplever sin skola som en bra skola med god kvalitet och kan ses som en avstämning mot utfallet för de övriga 25 påståendena. I den andra avdelningen har eleverna markerat de åtta viktigaste påståendena för att de ska uppleva sin skola som en bra skola med god kvalitet. Andelen markeringar för varje påstående omräknas till ett procenttal som visar hur stor andel av eleverna som tyckt att just att detta påstående har varit extra viktigt i förhållande till de övriga påståendena. Modellen i enkätformuläret, med två avdelningar, ger möjlighet att visa hur eleverna bedömer (betygssätter) påståendena men också hur viktiga de olika påståendena upplevs i förhållande till varandra. Dessa båda värden kan sedan kombineras så att de kan ge ett stöd i arbetet med att prioritera mellan olika utvecklingsinsatser. Metoden att mäta vad som upplevs som viktigt får dock aldrig tolkas som att eleverna väljer bort någon del av verksamheten, tvärtom. Alla påståendena i enkäten finns med därför att de är viktiga delar i skolans uppdrag. Viktningen kan användas i ett prioriteringsarbete då det tydligt framgår om det som upplevs som extra viktigt fungerar väl eller inte. En hög värdering på ett påstående som bedöms viktigt ger signalen att verksamheten bedrivs på rätt sätt. En låg värdering och en hög viktning visar däremot på ett missnöje som omgående måste åtgärdas. Rapporten redovisar denna relation mellan betyg och viktning i form av en fyrfältsmatris som ger ett visuellt stöd för det fortsatta arbetet med att förklara resultat och förändra verksamheten i önskvärd riktning. Datainsamling Ett webbaserat enkätverktyg, Query & Report finns etablerat som ett stödinstrument för uppföljning av den pedagogiska verksamheten inom Malmö stad. Detta verktyg har använts vid genomförandet av den nu aktuella undersökningen. Elevförteckningar har hämtats från Malmö stads elevsystem ELIT, där samtliga elever i Malmös kommunala skolor finns registrerade med för undersökningen aktuella uppgifter om skoltillhörighet och ålder. Denna förteckning har kompletterats med elevernas E-post adress i det pedagogiska nätet, PedNet. Personuppgiftslagens (PUL) krav om behandling av elevuppgifter är uppfyllt genom en tidigare generell anmälan om att upprätta en respondentdatabas inom den pedagogiska verksamheten. Via det pedagogiska nätet skickades ett E-post meddelande till eleverna i målgruppen där de uppmanades att svara på ett enkätformulär om hur de upplever sin skola. Den enskilde eleven har därefter antingen själv direkt, via PedNet, besvarat enkäten eller alternativt har lärarna på skolorna aktivt intresserat sina undervisningsgrupper för enkätundersökningen och fått hela undervisningsgruppen att besvara enkäten vid ett gemensamt tillfälle.

51 7 (70) Information och kommunikation kring undersökningen har skett genom de reguljära kanaler som finns i Malmös stads organisation för skolan. Påminnelse har också skickats ut direkt till respondenterna vid slutet av den aktuella tidsperioden för undersökningen. Barn och ungdomscheferna har också haft möjlighet att kontinuerligt följa andelen svarande på nämnds och skolnivå löpande under hela undersökningsperioden. Svarsandel Av de elever som ingick i målgruppen var det som skickade in svar på enkäten för vidare bearbetning. Detta innebär alltså att svarsfrekvensen för undersökningen hösten 2010 blev 72 %. En viss minskning mot föregående års attitydundersökning där 75 % av respondenterna svarade. Antalet pojkar som besvarade enkäten var och antalet flickor var alltså nästan exakt samma antal. Andelen flickor som svarade, i förhållande till utskicket, var dock något högre än andelen pojkar, 74 % flickor mot 70 % pojkar. Svarsandelen beroende på ålder visar på samma sätt som vid tidigare undersökningar att eleverna blir mindre svarsbenägna och svårare att intressera för denna typ av aktiviteter i takt med stigande ålder. Tabell 1: Svarsfördelningen per åldersgrupp Åldersgrupp Utskickade Inkomna svar Frekvens Födda % Födda % Födda % Svarsandelen på nämndsnivå varierar också ganska kraftigt. Stadsdelen Husie har högst andel elever (86 %) som svarat på enkäten. De flesta stadsdelarna ligger på en svarsfrekvens motsvarande %. Lägst andel svar har stadsdelen Rosengård där endast 52 % av eleverna har lämnat synpunkter på sin skola. Andelen svar från de olika enheterna varierar mycket kraftigt allt ifrån 100 % till de lägsta noteringarna på omkring 30 % och i något fall ännu lägre. Mer än hälften av enheterna har dock nått upp till en svarsnivå på 75 % eller högre. Bortfall Någon särskild fördjupad bortfallsanalys har inte gjorts för denna undersökning men några generella förklaringar till att elever i målgruppen inte har lämnat något svar på enkäten är att: - E-post skickades ut till alla elever i de aktuella åldersgrupperna och därmed har också elever som inte har haft rimlig möjlighet att ta ställning till och besvara frågorna ingått i elevunderlaget. Detta kan t.ex. vara nyanlända elever med kort vistelsetid i Sverige.

52 8 (70) - Ett visst bortfall sammanhänger också med att urvalet för undersökningen görs på elever födda vissa utvalda år och att elever i dessa åldersgrupper kan vara placerade i en annan åldersgrupp än målgruppen och därmed kan missa deltagandet om de är ensamma i sin grupp om att vara berörda av undersökningen. - Dessutom finns det alltid elever som av olika skäl inte vill delta i denna typ av undersökningar och dessa kan då inte tvingas till ett deltagande. Ett deltagande i en attitydundersökning måste baseras på frivillighet. Tidigare genomförda attitydundersökningar Denna rapport innehåller begränsade jämförelser mot tidigare genomförda undersökningar med målgruppen elever i skolåren 5, 7 och 9. Den här presenterade undersökningen är inte helt jämförbar då frågeformulär och upplägget med genomförande under hösten är nytt för året. Rapporter från tidigare års attitydundersökningar finns däremot tillgängliga på Malmö stads hemsida ( och kan, med nämnda reservation, utgöra ytterligare underlag för jämförelser och utvecklingsarbete.

53 9 (70) Attitydundersökningens resultat Kommunnivå Syftet med attitydundersökningen är att ge en samlad bild av hur eleverna upplever kvaliteten i sin skola. Resultatet av undersökningen visar hur eleverna upplever det pedagogiska arbetet i skolan och vilka delar inom skolans verksamhet som eleverna anser vara särskilt viktiga. Eleverna i målgruppen födda 1995, 1997 och 1999 ger i attitydundersökningen hösten 2010 skolan i Malmö de 25 enskilda påståendena ett samlat medelvärde på 3,87 på en femgradig skala. Detta medelvärde är något högre än vid tidigare attitydundersökningar men då måste samtidigt beaktas att påståendena inte är exakt lika i den nu genomförda undersökningen som i dessa tidigare undersökningar. Påståendet att min skola är bra ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,90. Inom målgruppen finns stora skillnader för detta påstående som visas i diagram 1. Skillnaden är särskilt tydlig när det gäller kopplingen mellan upplevelse och åldersgrupp men det är också en tydlig skillnad mellan hur pojkar och flickor upplever sin skola. Denna spridning kring upplevelsen av en bra skola bör observeras och bli föremål för djupare analys av skolledarna. Diagram 1: Medelvärde Min skola är bra 5 4 3,9 3,85 3,95 3,56 3,89 4, Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 De fem påståenden som den samlade målgruppen värderar (betygsätter) högst i attitydundersökningen framgår av tabell 2. Redovisningen innehåller ett medelvärde för

54 10 (70) dessa påståenden samt hur andelen svar är fördelade på låg värdering (nej aldrig och nej sällan), medel värdering (ibland) samt hög värdering (ja ofta och ja alltid). Denna fördelning av svaren är viktig för bedömningen av utfallet. Tabell 2: De högst värderade påståendena Påstående Medelvärde Låg värdering Mellan värdering Hög värdering Jag har någon att vara med på 4,75 1,5 % 3,7 % 94,8 % rasterna om jag vill Jag behandlas bra av mina 4,39 2,4 % 8,5 % 89,1 % skolkamrater Jag känner att det är okej att 4,36 4,2 % 10,5 % 85,3 % vara så som jag är på min skola Jag tycker att jag lär mig i 4,34 2,1 % 9,4 % 88,5 % skolan Jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i olika ämnen 4,25 5,4 % 13,2 % 81,4 % De tre påståendena som får absolut högst värdering av eleverna omfattar målområdet normer och värden och de påståenden som värderas som fjärde och femte påstående i skalan omfattar målområdet kunskap och lärande. De fem påståenden som den samlade målgruppen värderar (betygsätter) lägst i attitydundersökningen framgår på motsvarande sätt av tabell 3. Tabell 3: De lägst värderade påståendena Påstående Medelvärde Låg värdering Mellan värdering Hög värdering Jag är nöjd med skolmaten 2,75 43,0 % 30,3 % 26,8 % Jag är med och bestämmer vad 2,93 35,1 % 34,6 % 30,3 % vi ska arbeta med i skolan Jag blir så intresserad av 3,31 21,0 % 36,1 % 42,9 % skolarbetet att jag får lust att lära mig mer Jag pratar med mina lärare om 3,36 21,3 % 32,8 % 45,9 % hur jag kan lära mig mer i skolan Jag har den arbetsro jag behöver i skolan 3,43 13,8 % 39,1 % 47,1 % De påståendena som får lägst värdering av eleverna omfattar dels upplevelsen av skolmaten men framförallt påståenden som kan kopplas till målområdet kunskap och lärande. Eleverna uppmanades också att i enkätformuläret markera de åtta påståenden som de tyckte var de viktigaste för att de skulle uppleva sin skola som en bra skola med god

55 11 (70) kvalitet. Denna del i undersökningen är avsedd att fungera som ett stöd för det fortsatta analysarbetet då det som eleverna upplever som extra viktigt lyfts fram på ett tydligt sätt. Det som upplevs som extra viktigt kan sedan direkt kopplas ihop med elevernas värdering för de enskilda påståendena. I de fall viktiga påståenden får en låg värdering erhålls en signal om att åtgärder omedelbart bör sättas in för att förbättra elevernas upplevelse av sin skola. I detta sammanhang ska betonas att alla påståenden i undersökningen har sitt ursprung i de styrdokument som gäller för den pedagogiska verksamheten och därför är självklart alla påståenden viktiga för en fullt ut väl fungerande pedagogisk verksamhet. Tabell 4: De viktigaste påståendena Påstående Elevernas Medelvärde viktning Jag hinner med mitt skolarbete 59,8 % 4,02 Jag tycker att jag lär mig i skolan 58,2 % 4,34 Jag behandlas bra av mina skolkamrater 55,9 % 4,39 Jag har den arbetsro jag behöver i skolan 54,3 % 3,43 Jag får den hjälp jag behöver i skolan 53,8 % 4,11 De viktigaste påståendena handlar i huvudsak om målområdet normer och värden men det finns också inslag från målområdet kunskap och lärande. Ett av dessa viktiga påståenden har ett lägre medelvärde än de övriga, jag har den arbetsro jag behöver i skolan, detta påstående bör därför särskilt lyftas fram i ett fortsatt arbete med resultatet från undersökningen. Tabell 5: De minst viktigaste påståendena Påstående Jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan Elevernas Medelvärde viktning 19,9 % 2,93 Jag tycker att miljön på vår skolgård är bra 23,0 % 3,54 Jag lär mig i skolan att klara av konflikter 23,7 % 3,75 Jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra 24,9 % 3,53 Jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan 25,2 % 3,36 De minst viktiga påståendena handlar om målområdet kunskap och lärande samt hur eleverna upplever sina skollokaler och skolgårdar.

56 12 (70) Normer och värden i skolan Attitydundersökningens olika påståenden kan delas in i olika huvudområden som kan kopplas till styrdokumenten för den pedagogiska verksamheten. Målområdet normer och värden är ett av dessa. Inom detta målområde har eleverna lämnat sina synpunkter på följande påståenden: - Jag lär mig att samarbeta i skolan - Jag hinner med mitt skolarbete - Jag har den arbetsro jag behöver i skolan - Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan - Jag har någon att vara med på rasterna om jag vill - Jag känner att det är okej att vara så som jag är på min skola - Jag behandlas bra av mina skolkamrater - Jag tycker att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på min skola - Jag lär mig i skolan att själv tänka ut vad jag tycker är rätt och fel - Jag lär mig i skolan att klara av konflikter Påståendena inom målområdet normer och värden ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 4,05. Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 2. Skillnaden kan tydligt härledas till kopplingen mellan upplevelse och åldersgrupp. Pojkar och flickor har däremot samma upplevelse av målområdet. Spridningen mellan åldersgruppernas värderingar bör observeras och bli föremål för djupare analys. Diagram 2: Medelvärde Normer och värden 5 4 4,05 4,05 4,04 3,87 4,05 4, Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 Elevernas värdering på påståendena kring normer och värden är genomgående mycket hög. Påståendena om att vara med någon på rasterna, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina kamrater återfinns också bland de påståenden som totalt i

57 13 (70) undersökningen har värderats högst. Inom målområdet är det påståendena om arbetsro, konflikter och att pojkar och flickor behandlas lika som får en något lägre värdering än de övriga. Kunskap och lärande i skolan Inom målområdet kunskap och lärande har eleverna lämnat sina synpunkter på följande påståenden: - Jag tycker att jag lär mig i skolan - Jag får veta vad jag ska lära mig i skolan - Jag får den hjälp jag behöver i skolan - Jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan - Jag har möjlighet att utveckla mitt språk i skolan - Jag blir så intresserad av skolarbetet att jag får lust att lära mig mer - Jag får möjlighet att lära mig på flera olika sätt i skolan - Jag tycker att mina lärare förklarar på ett bra sätt - Jag får arbeta med uppgifter som jag har möjlighet att klara av - Jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan - Jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i olika ämnen - Jag tycker att jag blir rättvist bedömd i skolan Påståendena inom målområdet kunskap och lärande ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,88. Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 3. Skillnaden kan även här tydligt härledas till kopplingen mellan upplevelse och åldersgrupp vilket bör analyseras vidare. Skillnaden mellan pojkar och flickor är marginell. Diagram 3: Medelvärde Kunskap och lärande 5 4 3,88 3,87 3,88 3,83 3,64 4, Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 Elevernas värdering på påståendena kring kunskap och lärande är hög även om några påståenden avviker. Påståendena om att lära sig i skolan, att veta vad man ska lära sig och om utvecklingssamtalet återfinns också bland de påståenden som totalt i

58 14 (70) undersökningen har värderats högst. Inom målområdet är det påståendena som handlar om inflytande som får en lägre värdering än de övriga. Miljö i skolan Inom målområdet miljö har eleverna lämnat sina synpunkter på följande påståenden: - Jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra - Jag tycker att miljön på vår skolgård är bra Påståendena inom målområdet miljö ges av elevgruppen ett samlat medelvärde på 3,54. Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 4. Skillnaden kan även här tydligt härledas till åldersgrupperna. En något större skillnad mellan pojkar och flickor kan dock noteras för detta målområde. Diagram 4: Medelvärde Miljö ,54 3,50 3,57 3,49 3,26 3, Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 Det är ingen skillnad i elevernas upplevelse för påståendena kring skollokaler och skolgård, både värde och vikt bedöms likvärdigt i undersökningen. Maten i skolan Eleverna har lämnat sina synpunkter på följande påstående: - Jag är nöjd med skolmaten Påståendet om maten ges av elevgruppen ett medelvärde på 2,75. Inom målgruppen finns skillnader för detta påstående som visas i diagram 5. Skillnaden kan även här tydligt härledas till åldersgrupperna medan pojkar och flickor i stort har samma upplevelse av detta påstående.

59 15 (70) Diagram 5: Medelvärde Maten ,75 2,76 2,75 2,72 2,51 3, Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 Påståendet om maten är det påstående som för alla elever liksom i alla grupper ges lägst omdöme i undersökningen. Utfallet för detta påstående bör observeras och bli föremål för djupare analys av ansvariga för skolmåltidsverksamheten.

60 16 (70) Detta är särskilt viktigt, elevernas prioritering I enkätformulärets andra avdelning uppmanades eleverna i undersökningen att markera vilka påståenden som är de 8 viktigaste för att de skall uppleva att deras skola är bra. Denna del i attitydundersökningen är avsedd att vara ett stöd i analysarbetet då det som upplevs extra viktigt lyfts fram på ett tydligt sätt och att detta direkt kan kopplas till hur eleverna har värderat påståendet. I de fall dessa extra viktiga påståenden värderas lågt ger det en signal om att åtgärder omgående måste sättas in för att förbättra elevernas upplevelse av skolan. I detta sammanhang skall än en gång betonas att alla påståenden i attitydundersökningen självklart är viktiga för en fullt ut väl fungerande skolverksamhet. Diagrammet nedan visar viktningen med andelen markeringar för respektive påstående fördelat på de olika grupperingarna; alla elever, alla pojkar, alla flickor, alla födda 1995, alla födda 1997 och alla födda Diagram 6: Andel av eleverna som prioriterat påståendena Alla elever Alla pojkar Alla flickor Alla födda 1995 Alla födda 1997 Alla födda 1999 De allra viktigaste påståendena i denna undersökning är enligt eleverna att hinna med sitt skolarbete (2) och att uppfatta att man lär sig i skolan (11). Diagrammet visar dessutom att eleverna anser att påståendena som handlar om normer och värden (3, 5, 7)

61 17 (70) tillhör de allra viktigaste för att uppleva att skolan är bra och håller en god kvalitet. Påståendet om att få hjälp som man behöver i skolan (13) tillhör också ett av de viktigaste i undersökningen. Det som upplevs som mindre viktigt i jämförelse med de andra påståendena är att lära sig klara av konflikter (10), att prata med lärare om hur man ska lära sig mer i skolan (14), att vara med och bestämma vad man ska arbeta med i skolan (20) samt att ha bra skollokaler (23) och skolgårdar (24). Av diagram 6 framgår också att det är de inledande påståendena i attitydundersökningen som upplevs som viktigast. Trivsel och trygghet upplevs alltså det som det allra viktigaste av eleverna även vid en jämförelse mot de påståenden som handlar om kunskaper och lärande. Detta kan tolkas som om att tryggheten på skolan ses som en förutsättning, ett måste, för kunskapsinhämtande. De enskilda påståendena och deras inbördes relation I en djupare analys måste självklart varje enskilt påstående relation till de övriga påståendena studeras. Hur de enskilda påståendena förhåller sig till varandra kan med stöd av modellens uppdelning för varje påstående med bedömning och viktning presenteras i en fyrfältsmatris. Nedan redovisas samtliga påståenden i uppföljningen om skolan hösten 2010 i en fyrfältsmatris baserad på alla elevernas svar. I fyrfältsmatrisen har påståendena markerats med de siffror som motsvarar den ordning som påståendet har i enkätformuläret, dvs.: 1. motsvarar påståendet Jag lär mig att samarbeta i skolan, 2. motsvarar påståendet Jag hinner med mitt skolarbete, 3. motsvarar påståendet Jag har den arbetsro jag behöver i skolan 4. motsvarar påståendet Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan 5.. osv Siffrorna för samtliga påstående framgår av bilagorna till denna rapport. Nedan redovisas kvalitetsmatriser för de olika grupperingarna alla respondenter, alla pojkar, alla flickor, alla födda 1995, alla födda 1997 och alla födda Om dessa olika kvalitetsmatriser studeras kan skillnader mellan de olika grupperna identifieras och analyseras vidare.

62 18 (70) Diagram 7: De enskilda påståendenas inbördes relation - alla respondenter Av matrisen framgår att eleverna speciellt lyfter fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Detta handlar om att ha den arbetsro som behövs i skolan (3) och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4). Verksamheten bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Även ytterligare några påståenden ligger på ett gränsvärde mot åtgärda genast vilka därför också bör uppmärksammas. Dessa påståenden är att lärare förklarar på ett bra sätt (18), att lära sig samarbeta i skolan (1), att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på skolan (8) samt att bli rättvist bedömd i skolan (22). Påstående som också upplevs fungera mindre bra i relation till övriga men som eleverna upplever som mindre viktiga handlar om miljö och maten (23, 24 och 25) och att vara med och bestämma vad man ska arbeta med i skolan(20). Verksamheten bör alltså fortsatt överväga olika insatser inom dessa områden för att förbättra den upplevda kvaliteten, men kan då ha ett längre tidsperspektiv. Det eleverna med all tydlighet anser vara det viktigaste är att hinna med sitt skolarbete (2), att lära sig i skolan (11) och att behandlas bra av sina skolkamrater (7) vilket också ges ett högt betyg i undersökningen. Andra delar som också anses viktiga och som bedöms fungera bra är att få hjälp som behövs i skolan (13) och att ha någon att vara med på rasterna (5). Uppföljningen ger här en indikation om att skolorna lyckas väl med arbetet kring dessa påståenden. Inom dessa områden bör skolorna därför bevara och planera för en utveckling av de insatser som redan genomförs idag.

63 19 (70) Diagram 8: De enskilda påståendenas inbördes relation - alla pojkar Åtgärda genast SDF Alla pojk ar Bev ara/utv ec k la V i kt Åtgärda på sikt V är de Bevaka Diagram 9: De enskilda påståendenas inbördes relation - alla flickor Åtgärda genast SDF Alla flick or Bev ara/utv ec k la Vikt Åtgärda på sikt Vär de Bevaka Av kvalitetsmatriserna för pojkar respektive flickor kan vi se att det speciellt är relationen för två av påståendena som avviker mellan grupperna. Det är att få den hjälp som behövs i skolan (13) som flickorna upplever som viktigare än pojkarna och påståendet om att bli rättvist bedömd i skolan (22) som flickorna både värderar och viktar högre än pojkarna. Ett påstående som pojkarna viktar högre än flickorna är att lära sig att samarbeta i skolan (1). En samlad bedömning är dock att pojkar och flickor bedömer och viktar de olika påståendena i undersökningen på ett likartat sätt.

64 20 (70) Diagram 10-12: De enskilda påståendenas inbördes relation - per åldersgrupp Åtgärda genast SDF Alla födda 1995 Bev ara/utv ec k la V i kt Åtgärda på sikt V är de Bevaka Åtgärda genast SDF Alla födda 1997 Bev ara/utv ec k la V i kt Åtgärda på sikt V är de Bevaka

65 21 (70) Åtgärda genast SDF Alla födda 1999 Bev ara/utv ec k la V i kt Åtgärda på sikt V är de Bevaka Skillnaden mellan de olika åldersgrupperna är som mest tydlig med att ju äldre eleverna är desto lägre bedömning och vikt ger de för de olika påståendena. De äldre eleverna tycker att det är viktigast att hinna med sitt skolarbete (2) något som inte upplevs lika viktigt av eleverna födda De yngre eleverna lägger istället stor vikt vid att de lär sig i skolan (11) liksom att behandlas bra av sina skolkamrater (7) och att ha någon att vara med på rasterna (5). Genomgående upplever eleverna att dessa påståenden fungerar bra. De äldre grupperna tycker också att det är viktigt att bli rättvist bedömd i skolan (22). Detta ger de äldre eleverna samtidigt en bedömning som innebär att påståendet hamnar bland det som bör uppmärksammas och åtgärdas genast. Det som de yngre eleverna upplever som viktigt är också att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på skolan (8). Detta påstående bedömer de yngre eleverna på ett sätt så att påståendet hamnar bland det som bör uppmärksammas och åtgärdas genast. Samtliga åldersgrupper tycker att maten (25) är det påstående som får lägst bedömning dessutom upplever samtliga åldersgrupper att inflytande och miljö påståendena inte är särskilt viktiga i förhållande till de övriga påståendena.

66 22 (70) Attitydundersökningen på stadsdelsnivå Attitydundersökningens resultat för de olika stadsdelarna finns också framtaget med rapporter ur enkätverktyget Query & Report på nämnds och skolnivå. Rapportmaterialet är utsänt till barn och ungdomschef på respektive stadsdelsförvaltning. I följande avsnitt presenteras översiktligt jämförelser av hur eleverna i de olika stadsdelarna upplever sin skola. Dessa jämförelser kan nu utgöra en del i ett fördjupat analys- och utvecklingsarbete om hur eleverna upplever sin skola. Svarsandel per stadsdel Andelen deltagande elever varierar något mellan stadsdelarna. Antal utskickade enkäter och antal svar per stadsdel framgår av tabell 6. Tabell 6: Svarsfördelning per stadsdel Stadsdel Utskickade Inkomna svar Frekvens Centrum % Södra Innerstaden % Västra Innerstaden % Limhamn-Bunkeflo % Hyllie % Fosie % Oxie % Rosengård % Husie % Kirseberg % Malmö % Av eleverna i målgruppen har alltså 72 % passat på att lämna synpunkter om hur skolan upplevs fungera. I stadsdelarna Centrum, Husie och Hyllie har en stor andel, 80 % eller mer, av eleverna deltagit i undersökningen. Lägst deltagande har stadsdelarna Rosengård och Kirseberg med drygt 50 %. Svarsandelen på skolnivå varierar på samma sätt, det finns skolor med mycket högt deltagande. De flesta skolor har ett mycket högt deltagande, 100 % eller näst intill, men det finns också skolor med ett deltagande som stannar kring 30% eller ännu lägre. De skolor som har ett lågt deltagande måste vara noga med att använda informationen som rapporteringen ger med viss försiktighet inom den egna enheten. Underlaget kan i dessa fall användas för en fortsatt dialog om skolans kvalitet men några långtgående slutsatser utifrån resultatet på skolan bör undvikas.

67 23 (70) Elevernas bedömning per målområde på stadsdelsnivå Attitydundersökningens olika påståenden kan delas in i olika huvudområden som också kan kopplas till styrdokumenten för den pedagogiska verksamheten. Hur eleverna i de olika stadsdelarna har bedömt dessa målområden framgår av följande diagram. Diagram 13: Normer och värden Normer och värden VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 4,01 4,01 4,14 4,12 4,03 4,03 4,04 4,01 4,03 4,10 4, Målområdet Normer och värden omfattar 10 olika påståenden för vilka ett medelvärde har beräknats på stadsdelsnivå. Utfallet för området visar inga stora skillnader inom staden. Eleverna i stadsdelarna Rosengård, Oxie och Centrum har bedömt området något högre än eleverna i de övriga stadsdelarna. Diagram 14: Kunskap och lärande Kunskap och lärande VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 3,77 3,86 4,09 3,91 3,83 3,83 3,91 3,84 3,86 3,95 3, Målområdet Kunskap och lärande omfattar 12 olika påståenden för vilka ett medelvärde har beräknats på stadsdelsnivå.

68 24 (70) Utfallet för området visar på en del skillnader inom staden. Högst bedömning för de ingående påståendena ger eleverna i stadsdelen Rosengård. Högre bedömning än Malmö stads medelvärde ger också eleverna i Centrum, Oxie och Hyllie. Lägst bedömning för området ger eleverna i stadsdelen Västra Innerstaden. Diagram 15: Miljön Miljö VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 3,57 3,55 3,44 3,64 3,54 3,36 3,57 3,47 3,47 3,73 3, Målområdet omfattar ett påstående om skollokalerna och ett påstående om skolgården. Högst bedömning för dessa påståenden ger eleverna i stadsdelen Centrum och eleverna i stadsdelen Oxie. Sämst omdöme ger eleverna i stadsdelarna Kirseberg och Rosengård. Eleverna i stadsdelarna Husie och Fosie ger också ett omdöme som ligger under medelvärdet för Malmö stad. Diagram 16: Maten Maten VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 2,50 2,90 3,23 2,97 2,43 2,75 3,04 2,65 2,74 2,85 2, Målområdet omfattar påståendet om att vara nöjd med skolmaten. Det är stora skillnader mellan elevernas upplevelse av skolmaten i de olika stadsdelarna. Eleverna i Rosengård och Hylie är de som är mest nöjda med skolmaten. I stadsdelarna Limhamn-Bunkeflo och Västra Innerstaden är bedömningen mycket låg när det gäller att vara nöjd med skolmaten.

69 25 (70) Diagram 16: Bra skola Bra skola VI SI RO OX LB KI HY HU FO CE Malmö 3,90 3,94 4,06 4,00 3,87 3,72 3,84 3,68 3,96 4,00 3, Hur eleverna upplever sin skola varierar också över staden. Högst värde ger eleverna i stadsdelen Rosengård. Höga värden finns också för stadsdelarna Oxie, Centrum, Fosie och Södra Innerstaden. Eleverna i stadsdelarna Husie och Kirseberg ger lägst värde på hur de bedömer sin skola som helhet. De övriga tre stadsdelarna pendlar kring ett medelvärde för staden. De enskilda påståendena och deras inbördes relation på stadsdelsnivå I en djupare analys måste självklart varje enskilt påstående relation till de övriga påståendena studeras. Hur de enskilda påståendena förhåller sig till varandra kan för varje stadsdel presenteras i en fyrfältsmatris. I dessa fyrfältsmatriser har påståendena markerats med de siffror som motsvarar den ordning som påståendet har i enkätformuläret, dvs.: 1. motsvarar påståendet Jag lär mig att samarbeta i skolan, 2. motsvarar påståendet Jag hinner med mitt skolarbete, 3. motsvarar påståendet Jag har den arbetsro jag behöver i skolan 4. motsvarar påståendet Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan 5.. osv Siffrorna för samtliga påstående framgår av bilagorna till denna rapport. Nedan redovisas kvalitetsmatriser för de olika stadsdelarna. Om dessa olika kvalitetsmatriser studeras djupare kan skillnader mellan de olika stadsdelarna identifieras och ligga till grund för fortsatta analyser.

70 26 (70) SDF Centrum Å tgär da genast B ev ar a/ Ut v ec k l a 2 Vikt Å tgär da på si kt Värde B evaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8). Dessutom ligger två påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4) och att lärarna förklarar bra (18). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Centrum bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater.

71 27 (70) Å tgär da genast SDF Södra Innerstaden B ev ar a/ Ut v ec k l a 2 V i kt Å tgär da på si kt V är de B evaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram tre olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4) och att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar t.ex. om att lärarna förklarar bra (18). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Södra Innerstaden bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendet om att man lär sig i skolan ett gott omdöme.

72 28 (70) Åtgärda genast SDF Västra Innerstaden Bev ara/utv ec k la V i kt Åtgärda på sikt V är de Bevaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att vara nöjda med skolmaten (25). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8) och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Västra Innerstaden bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.

73 29 (70) SDF Lim ham n-bunkeflo Å tgär da genast B ev ar a/ Ut v ec k l a Vikt Å tgär da på si kt Värde B evaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktigt. Detta påstående är att ha arbetsro som behövs i skolan (3). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4), att bli rättvist bedömd i skolan (22) och att vara nöjda med skolmaten (25). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Limhamn-Bunkeflo bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.

74 30 (70) Å tgär da genas SDF Hyllie B ev ar a/ Ut v ec k l a V i kt Å tgär da på si kt V är de B evaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram tre olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4) och att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar t.ex. om att få den hjälp man behöver i skolan (13). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Hyllie bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendet om att man lär sig i skolan ett gott omdöme.

75 31 (70) SDF Fosie Å tgär da genast B ev ar a/ Ut v ec k l a 2 11 V i kt V är de Å tgär da på si kt B evaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktigt. Detta påstående är att ha arbetsro som behövs i skolan (3). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4)och att vuxna ger stöd när någon behandlats illa i skolan (8). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Fosie bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.

76 32 (70) Å tgär da genast SDF Oxie B ev ar a/ Ut v ec k l a 2 7 V i kt Å tgär da på si kt V är de B evaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram ett påstående som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktigt. Detta påstående är att ha arbetsro som behövs i skolan (3). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4)och att man lär sig att samarbeta i skolan (1). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Oxie bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.

77 33 (70) Å tgär da genast SDF Rosengård B ev ar a/ Ut v ec k l a V i kt Å tgär da på si kt V är de B evaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram tre olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3), att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4) och att man hinner med sitt skolarbete (2). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar t.ex. om att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Rosengård bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man lär sig att samarbeta i skolan (1) goda omdömen.

78 34 (70) SDF Husie Å tgär da genast B ev ar a/ Ut v ec k l a V i kt Å tgär da på si kt V är de B evaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18), att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8) och att bli rättvist bedömd i skolan (22). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Husie bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.

79 35 (70) SDF Kirseberg Å tgär da genast B ev ar a/ Ut v ec k l a V i kt Å tgär da på si kt V är de B evaka Kommentar: Eleverna i stadsdelen lyfter speciellt fram två olika påståenden som kan anses fungera mindre bra men som samtidigt anses vara viktiga. Dessa påståenden är att ha arbetsro som behövs i skolan (3) och att pojkar och flickor behandlas lika i skolan (4). Dessutom ligger flera påståenden precis på ett gränsvärde mot åtgärda genast rutan. Det handlar om att lärarna förklarar bra (18) och att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa i skolan (8). Den pedagogiska verksamheten i stadsdelen Kirseberg bör alltså omgående fokusera på åtgärder för dessa frågor för att elevernas upplevelse av skolan skall förbättras. Eleverna ger flera påståenden inom området normer och värden ett mycket gott omdöme samtidigt som de uppfattas som viktiga. Detta handlar då om att ha någon att vara med på raster, att det är okej att vara som man är och att behandlas bra av sina skolkamrater. Eleverna ger också påståendena om att man lär sig i skolan (11) och att man får hjälp i skolan (13) ett gott omdöme.

80 36 (70) Bedömning och analys Attityd till skolan Eleverna ger i sin värdering av de enskilda påståendena ett mycket gott betyg åt skolan i Malmö stad. Det är ingen större skillnad i hur eleverna upplever sin skola beroende på kön men däremot påverkar åldern i stor utsträckning omdömet. Elever i de yngre åldrarna upplever att skolan fungerar bättre än eleverna i de äldre åldersgrupperna. Orsakerna till denna förändring i attityd bör uppmärksammas för att skapa en skola med nöjda elever under hela deras skolgång. En orsak till att bilden av skolan förändras med stigande ålder kan vara att eleverna i skolan tränas till ett kritiskt tänkande och att de därför ges förutsättningar för att se eventuella brister och samtidigt uttrycka detta i denna typ av uppföljningar. Andra orsaker till att bilden av skolan förändras kan sannolikt härledas till att elevernas motivation att lära sig förändras över tid, att deras relationer till skolans personal förändras med en personligutveckling och att elever i olika åldrar ges möjlighet till inflytande motsvarande deras mognadsgrad. Det är framförallt påståenden inom området normer och värden som eleverna tycker ofta eller alltid är bra. Inom detta område finns också påståenden som eleverna anser vara särskilt viktiga. Inom området finns begrepp som trygghet och trivsel, vilket kan tolkas som att eleverna upplever detta som en förutsättning för kunskapsinhämtande. När det gäller området kunskap och lärande så är det framförallt att man lär sig i skolan och att utvecklingssamtalet fungerar bra som ges höga omdömen. Särskilt glädjande kan det då upplevas att eleverna faktiskt upplever att man lär sig i skolan även om elevernas omdöme kring påståendet att man blir så intresserad av skolarbetet att man får lust att lära mer är lägre. Den övervägande delen av elevernas omdöme om skollokalerna och skolgårdarna är att dessa ibland eller ofta är bra. I jämförelse med övriga påståenden i undersökningen upplever eleverna inte att detta med sin närmiljö som särskilt viktigt. Skolmaten bedöms av majoriteten av eleverna som sällan eller ibland bra. Detta är ett omdöme som bör få mer uppmärksamhet och utvärderas djupare av ansvariga för skolmåltidsverksamheten. Ansvarsfördelning, att arbeta vidare med uppföljningens resultat Huvudmannen ska skapa förutsättningar för att verksamheterna ska kunna nå de nationella målen och avgör vilka resurser som ska tilldelas dem. Ledningen för skolan har ett motsvarande ansvar för att skapa förutsättningar för barns lärande och utveckling, resursanvändning, kvaliteten i arbetet och resultatet. Läraren har ansvar att utifrån mål och riktlinjer samt varje elevs förutsättning och behov stödja elevens utveckling och lärande mot målen.

81 37 (70) Huvudsyftet med denna typ av undersökning är att ge en bild av elevernas upplevelse av sin skola samt att uppföljningen skall vara ett stöd för en fortsatt utveckling. Bedömningen av resultatet i attitydundersökningen bör sättas i relation till det ansvar för skolan som kommunen, respektive nämnd samt skolans personal har. Detta innebär att var och en, oavsett nivåtillhörighet, måste bedöma och analysera i vilken utsträckning och inom vilka områden förbättringar kan göras. Attitydundersökningen måste därför, för att uppnå sitt huvudsyfte, analyseras vidare på stadsdelsnivå och enhetsnivå. Ansvariga kan med hjälp av resultaten från denna undersökning bedöma om gjorda insatser fått väntade effekter. För detta ändamål har samtliga barn och ungdomschefer fått rapportering för sitt ansvarsområde med grafiska presentationer fråga för fråga ur enkätverktyget samt särskilda diagram och kvalitetsmatriser som tydligt visar hur just deras elever har bedömt och viktat påståendena. Genom att återkoppla detta material i olika samtalsforum, föräldramöten osv. öppnas möjligheter för en fortsatt dialog om skolan i Malmö. Attitydundersökningen kan användas av personalen i en dialog med elever och föräldrar för att hitta nya vägar för att ytterligare förbättra just sin skola. Denna återkoppling är av största vikt för att eleverna skall se värdet av att delta i attitydundersökningar liksom att deras synpunkter och upplevelser tas med i det fortlöpande utvecklingsarbetet. I ett fortsatt arbete med uppföljningsresultatet bör ansvariga beakta: 1. att studera påståendenas inbördes relation och prioritera insatser för det påstående som har högst vikt och lägst bedömning 2. att studera de ingående påståendenas spridning i en kvalitetsmatris 3. att prioritera påstående som har hög vikt och låg bedömning, dvs de som ligger i kvalitetsmatrisens övre vänstra del. 4. att bevaka och minst behålla nivån för påståenden som har låg vikt. 5. att också studera svarsfördelningen för varje enskilt påstående, det kan finnas en mindre andel elever som flaggar för avvikande uppfattning även om medelvärdet är högt. 6. att inte känna sig bunden av påståendena i den genomförda uppföljningen då det självklart i den enskilda stadsdelen eller skolan kan finnas kunskap om eller anledning till att förändra något som inte har lyfts fram vid just denna uppföljning. Jämförelse mot andra undersökningar Resultatet ska i första hand bedömas utifrån de mål som finns för skolverksamheten. För att värdera hur långt verksamheten har kommit i sitt löpande förbättringsarbete kan det vara intressant att jämföra med tidigare undersökningar, Skolverkets mätningar av attityder till skolan och med mätningar i andra kommuner.

82 38 (70) Stadskontoret har mätt elevernas upplevelse av sin skola i Malmö med hjälp av denna form av kommunövergripande attitydundersökningar för elever i skolåren 5, 7 och 9 sedan Vid en jämförelse med tidigare elevundersökningar måste dock uppmärksammas att dessa inte är identiskt genomförda mot den ovan redovisade undersökningen från hösten Frågeformuläret har inför 2010 års attitydundersökning omarbetats med fokus på de nationella styrdokumenten och tidpunkten för genomförandet har också ändrats från vår till höst.

83 39 (70) Bilaga 1 Enkätformulär Om skola hösten 2010 Elevenkät om attityd till skolan hösten 2010 Hej! Vi vill veta vad du tycker om din skola! Det är viktigt att få veta hur elever upplever sin skola! Politiker och skolledare behöver veta detta för att de ska kunna göra de förbättringar i skolan som är möjliga. Ditt namn, din skola och din webbadress har vi hämtat från PedNet och vårt elevssystem. OBS Ingen på din skola kommer att få se vad just du har svarat. Ditt svar kommer att läggas ihop med alla de andra elevernas svar när resultatet för din skola och för hela Malmö tas fram. Så passa på, ta chansen att tala om vad du tycker! Ditt svar kan hjälpa oss att förbättra skolan! Tack för hjälpen! Bo-Göran Pettersson Stadskontoret i Malmö stad Normer och värden 1 Jag lär mig att samarbeta i skolan Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 2 Jag hinner med mitt skolarbete Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 3 Jag har den arbetsro jag behöver i skolan Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid

84 40 (70) 4 Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 5 Jag har någon att vara med på rasterna om jag vill Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 6 Jag känner att det är okej att vara så som jag är på min skola Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja alltid 7 Jag behandlas bra av mina skolkamrater Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 8 Jag tycker att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på min skola Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid

85 41 (70) 9 Jag lär mig i skolan att själv tänka ut vad jag tycker är rätt och fel Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 10 Jag lär mig i skolan att klara av konflikter Nej. aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Kunskap och lärande 11 Jag tycker att jag lär mig i skolan Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 12 Jag får veta vad jag ska lära mig i skolan Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 13 Jag får den hjälp jag behöver i skolan Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid

86 42 (70) 14 Jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 15 Jag har möjlighet att utveckla mitt språk i skolan Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 16 Jag blir så intresserad av skolarbetet att jag får lust att lära mig mer Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 17 Jag får möjlighet att lära mig på flera olika sätt i skolan Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 18 Jag tycker att mina lärare förklarar på ett bra sätt Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid

87 43 (70) 19 Jag får arbeta med uppgifter som jag har möjlighet att klara av Nej, aldrig Nej,sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 20 Jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 21 Jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i olika ämnen Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 22 Jag tycker att jag blir rättvist bedömd i skolan Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Några fler påståenden om din skola 23 Jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra Nej, aldrig Nej sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid

88 44 (70) 24 Jag tycker att miljön på vår skolgård är bra Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 25 Jag är nöjd med skolmaten Nej. aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid 26 Jag tycker att min skola är bra Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Vad är viktigt för dig i en bra skola? En skola kan alltid bli bättre. Om du fick bestämma över skolan, vilka åtta punkter/påståenden skulle då vara de viktigaste för dig? Kryssa för dessa 8 viktigaste punkter/påståenden i listan som finns under frågan: 27 Det allra viktigaste för mig är att... OBS Kryssa inte i fler rutor än de 8 som du tycker är allra viktigast! 27 Det allra viktigaste för mig är att jag lär mig att samarbeta i skolan... jag hinner med mitt skolarbete... jag har den arbetsro jag behöver i skolan... jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan... jag har någon att vara med på rasterna om jag vill... jag känner att det är okej att vara så som jag är på min skola

89 45 (70)... jag behandlas bra av mina skolkamrater... jag tycker att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på min skola... jag lär mig i skolan att själv tänka ut vad jag tycker är rätt och fel... jag lär mig i skolan att hantera konflikter... jag tycker att jag lär mig i skolan... jag får veta vad jag ska lära mig i skolan... jag får den hjälp jag behöver i skolan... jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan... jag har möjlighet att utveckla mitt språk i skolan... jag blir så intresserad av skolarbetet att jag får lust att lära mig mer... jag får möjlighet att lära mig på flera olika sätt i skolan... jag tycker att mina lärare förklarar på ett bra sätt... jag får arbeta med uppgifter som jag har möjlighet att klara av... jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan... jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i olika ämnen... jag tycker att jag blir rättvist bedömd i skolan... jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra... jag tycker att miljön på vår skolgård är bra... jag är nöjd med skolmaten OBS När du nu har svarat på alla påståendena måste du skicka iväg enkäten. Klicka på knappen "SKICKA ENKÄT". När du gjort detta är du klar med ditt svar och kan stänga av. Tack för hjälpen!

90 46 (70) Bilaga 2 Rapport attitydundersökning skolan hösten 2010 alla respondenter STK Malmö Om skolan 2010 alla Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: Jag lär mig att samarbeta i skolan Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil Jag hinner med mitt skolarbete Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil

91 47 (70) 3 Jag har den arbetsro jag behöver i skolan Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 63 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil

92 48 (70) 5 Jag har någon att vara med på rasterna om jag vill Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil Jag känner att det är okej att vara så som jag är på min skola Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil

93 49 (70) 7 Jag behandlas bra av mina skolkamrater Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil Jag tycker att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på min skola Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil

94 50 (70) 9 Jag lär mig i skolan att själv tänka ut vad jag tycker är rätt och fel Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil Jag lär mig i skolan att klara av konflikter Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej. aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil

95 51 (70) 11 Jag tycker att jag lär mig i skolan Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil Jag får veta vad jag ska lära mig i skolan Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil

96 52 (70) 13 Jag får den hjälp jag behöver i skolan Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil Jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil

97 53 (70) 15 Jag har möjlighet att utveckla mitt språk i skolan Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil Jag blir så intresserad av skolarbetet att jag får lust att lära mig mer Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil

98 54 (70) 17 Jag får möjlighet att lära mig på flera olika sätt i skolan Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil Jag tycker att mina lärare förklarar på ett bra sätt Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil

99 55 (70) 19 Jag får arbeta med uppgifter som jag har möjlighet att klara av Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej,sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil Jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil

100 56 (70) 21 Jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i olika ämnen Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil Jag tycker att jag blir rättvist bedömd i skolan Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil

101 57 (70) 23 Jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil Jag tycker att miljön på vår skolgård är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil

102 58 (70) 25 Jag är nöjd med skolmaten Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej. aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil

103 59 (70) 27 Det allra viktigaste för mig är att... Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1... jag lär mig att samarbeta i skolan jag hinner med mitt skolarbete jag har den arbetsro jag behöver i skolan jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika i skolan jag har någon att vara med på rasterna om jag vill jag känner att det är okej att vara så som jag är på min skola jag behandlas bra av mina skolkamrater jag tycker att vuxna ger stöd när någon har behandlats illa på min skola jag lär mig i skolan att själv tänka ut vad jag tycker är rätt och fel jag lär mig i skolan att hantera konflikter jag tycker att jag lär mig i skolan jag får veta vad jag ska lära mig i skolan jag får den hjälp jag behöver i skolan jag pratar med mina lärare om hur jag kan lära mig mer i skolan jag har möjlighet att utveckla mitt språk i skolan jag blir så intresserad av skolarbetet att jag får lust att lära mig mer jag får möjlighet att lära mig på flera olika sätt i skolan jag tycker att mina lärare förklarar på ett bra sätt jag får arbeta med uppgifter som jag har möjlighet att klara av jag är med och bestämmer vad vi ska arbeta med i skolan jag tycker att vi i utvecklingssamtalet pratar om mina möjligheter att bli bättre i olika ämnen jag tycker att jag blir rättvist bedömd i skolan jag tycker att miljön i våra skollokaler är bra jag tycker att miljön på vår skolgård är bra jag är nöjd med skolmaten Antal markeringar per påstående:

104 60 (70) 28 Kön Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Man Kvinna Total: Antal obesvarade: 0 29 Födelseår Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % Total: Antal obesvarade: 0 30 Förvaltning Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 SDF Centrum SDF Fosie SDF Husie SDF Hyllie SDF Kirseberg SDF Limhamn-Bunkeflo SDF Oxie SDF Rosengård SDF S. Innerstaden SDF V. Innerstaden Total: Antal obesvarade: 0

105 61 (70) 31 Enhet Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Johannes Västra Hamnen Monbijou Rönnen Rörsjö Västra skolan Österport Högaholm Lindänge Munkhätte Eriksfält Nydala Söderkulla Augustenborg Gullvik Hermodsdal Bäckagård Husieskolan Höja Videdal Holma Kroksbäck Kulladal Lindeborg Lorensborg Anneberg Kirseberg Bulltofta Segevång Ängslätt Sundsbro Tygelsjö Djupadal Geijer Skolan på Ön Karl Johan Berga F Linné Blankebäck Kungshög Oxievång Tingdamm

106 62 (70) 59 Apelgård Kryddgård Rosengård F Värner Rydén F Örtagård F Möllevång Sofielund Nya Stenkula Sorgenfri Dammfri Ribersborg Fridhem Slottsstaden Mellanheden Berga Rosengård Värner Rydén Örtagård Strandskolan Total:

107 63 (70) Bilaga 3 Påstående 26 Jag tycker att min skola är bra med svarsfördelningen för pojkar och flickor Svarsfördelning pojkar: 26 Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil Svarsfördelning flickor: 26 Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil

108 64 (70) Bilaga 4 Påstående 26 Jag tycker att min skola är bra med svarsfördelningen för respektive åldersgrupp Elever födda 1995: 26 Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil Elever födda 1997: 26 Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil

109 65 (70) Elever födda 1999: 26 Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil

110 66 (70) Bilaga 5 Påstående 26 Jag tycker att min skola är bra med svarsfördelningen för respektive stadsdel SDF Centrum: 26 Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil SDF Södra Innerstaden: 26 Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil

111 67 (70) SDF Västra Innerstaden: 26 Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil SDF Limhamn-Bunkeflo: 26 Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil

112 68 (70) SDF Hyllie: 26 Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil SDF Fosie: 26 Jag tycker att min skola är bra Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Nej, aldrig Nej, sällan Ibland Ja, ofta Ja, alltid Total: Antal obesvarade: 0 Medelvärde Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil

Skolan i Malmö. Attitydundersökning. Hösten Angående det obligatoriska skolväsendet. Normer och värden Kunskap och lärande

Skolan i Malmö. Attitydundersökning. Hösten Angående det obligatoriska skolväsendet. Normer och värden Kunskap och lärande Skolan i Malmö Angående det obligatoriska skolväsendet 2011 Attitydundersökning Hösten 2011 Normer och värden Kunskap och lärande Elever födda 1996 1998 och 2000 Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning:

Läs mer

Förskolan i Malmö. Attitydundersökning. Förskolans pedagogiska verksamhet Våren 2011 Förskolan och hemmet. Kommunala och enskilda förskolor

Förskolan i Malmö. Attitydundersökning. Förskolans pedagogiska verksamhet Våren 2011 Förskolan och hemmet. Kommunala och enskilda förskolor Förskolan i Malmö 2011 Attitydundersökning Förskolans pedagogiska verksamhet Våren 2011 Förskolan och hemmet Kommunala och enskilda förskolor Innehåll Bakgrund och Syfte...6 Syfte...6 Uppföljning av mål...6

Läs mer

Attitydundersökning om den obligatoriska skolan i Malmö

Attitydundersökning om den obligatoriska skolan i Malmö Malmö stad, stadskontoret 2013, Foto: Lars Liliedahl Attitydundersökning om den obligatoriska skolan i Malmö Resultaten från elevenkäten hösten 2012 Elever födda 1997, 1999, 2001 2012 Stadskontoret december

Läs mer

Attitydundersökning om förskolan i Malmö

Attitydundersökning om förskolan i Malmö Attitydundersökning om förskolan i Malmö 2011 Foto: Lindängehus förskola av Lars liliedahl Resultat från förskoleenkät, våren 2013 Kommunala och fristående förskolor Stadskontoret avdelning barn och ungdom

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Eddaskolan. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter

Eddaskolan. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter Elever År - Våren 2 svar, 9% Kunskaper och bedömning 2 Medelvärde 9 2, 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena., 1 2 7, 7 27 1 2. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår.

Läs mer

Källskolan. Elever År 8 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Källskolan. Elever År 8 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Kunskaper och bedömning Medelvärde 9,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 8, föregående år 1 10, 8 1,1. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 9,0 föregående år

Läs mer

Norrbackaskolan. Elever År 5 - Våren 2011. Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter

Norrbackaskolan. Elever År 5 - Våren 2011. Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter Elever År 5 - Våren Kunskaper och bedömning 9 9 svar, % Medelvärde 7 0,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 5 9 0, 00 9 5, 55,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår.,

Läs mer

Källskolan. Elever År 8 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Källskolan. Elever År 8 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena. Kunskaper och bedömning Medelvärde,1 2. Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena. 2 9 19 2,9. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 0 0,1 2 2 1,1. Jag får stöd och

Läs mer

Enkät till elever skolår 8 våren 2005

Enkät till elever skolår 8 våren 2005 Enkät till elever skolår 8 våren 2005 Sammanställning av svaren på årets enkät till alla elever i skolår 8. Gunilla Carlson Planeringssekreterare GOTLANDS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN

Läs mer

Enkätresultaten 2016/ Elever i fritidshem Grundskoleförvaltningen

Enkätresultaten 2016/ Elever i fritidshem Grundskoleförvaltningen Enkätresultaten 2016/2017 - Elever i fritidshem Grundskoleförvaltningen Foto: Stig-Åke Jönsson, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: April 2017 1.0 Matilda Liljeberg och

Läs mer

Albatross Montessoriskola

Albatross Montessoriskola Elever År - Våren svar, 00% Kunskaper och bedömning 46 43 4 Medelvärde. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 3 0 3, 64 3 64 3 3 3. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår.

Läs mer

Enkätresultaten 2017/ Elever i fritidshem Grundskoleförvaltningen

Enkätresultaten 2017/ Elever i fritidshem Grundskoleförvaltningen Enkätresultaten 2017/2018 - Elever i fritidshem Grundskoleförvaltningen Foto: Lars Liliedahl, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: April 2018 1.0 Matilda Liljeberg och

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd s resultat stockholm.se Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Konsult: Enkätfabriken AB 2 Innehåll Staden 4 6 Metod 7 Målgrupp och bortfall 8 Resultat 8 Resultatens

Läs mer

Örebro kommun. Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Örebro kommun. Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Örebro kommun Barn-Elever Grundskolan - (Fri) Grenadjärskolan - Gr 3-5 34 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskoleklass - Njupkärrs skola. 32 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Tyresö kommun. Föräldrar Förskoleklass - Njupkärrs skola. 32 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Tyresö kommun Föräldrar Förskoleklass - Njupkärrs skola 32 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning

Läs mer

Källskolan. Föräldrar År 8 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun

Källskolan. Föräldrar År 8 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun Utveckling och lärande 44 44 Medelvärde 9,4 2. Mitt barn får uppgifter och utmaningar som leder till utveckling och lärande.,8 4 4,. Mitt barn får det stöd och den hjälp som behövs. 7, 5 8,4 4. Skolan

Läs mer

Rapport enkätresultat Grundskola med förskoleklass och fritidshem

Rapport enkätresultat Grundskola med förskoleklass och fritidshem Rapport enkätresultat 2016 Grundskola med förskoleklass och fritidshem Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är en del av det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former av uppföljningar.

Läs mer

Norrbackaskolan. Elever År 3 - Våren 2012

Norrbackaskolan. Elever År 3 - Våren 2012 Elever År - Våren 7 svar, 0% Kunskaper och bedömning. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 7 0 7 Medelvärde,,,,7. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 7 7 7,7,7,7,.

Läs mer

Källskolan. Föräldrar År 8 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun

Källskolan. Föräldrar År 8 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun Utveckling och lärande 47 4 Medelvärde 8 3. Mitt barn får uppgifter och utmaningar som leder till utveckling och lärande. 83 7 föregående år 00 38 38 6 5 3, 3. Mitt barn får det stöd och den hjälp som

Läs mer

Sätunaskolan. Föräldrar År 5 - Våren Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter

Sätunaskolan. Föräldrar År 5 - Våren Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter Föräldrar År - Våren svar, 3% Utveckling och lärande 3 4 2 Medelvärde 3, 2. Mitt barn får uppgifter och utmaningar som leder till utveckling och lärande. 0 3 9 20 2 3 3, 43 2 7 3. Mitt barn får det stöd

Läs mer

Enkätresultaten 2015/ Elever i grundskolan Grundskoleförvaltningen

Enkätresultaten 2015/ Elever i grundskolan Grundskoleförvaltningen Enkätresultaten 2015/2016 - Elever i grundskolan Grundskoleförvaltningen Foto: Tomaz Lundstedt, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Maj 2016 1.0 Eric Grundström och Matilda

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013 Tyresö kommun Föräldrar Förskola 1582 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning i förskola,

Läs mer

Ekillaskolan. Elever År 8 - Våren Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter

Ekillaskolan. Elever År 8 - Våren Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter Elever År - Våren 9 svar, % Kunskaper och bedömning 9 Medelvärde,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena., 0, 0,9. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår.,0 9, 9 0,.

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola - Gunghästens förskola. 37 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola - Gunghästens förskola. 37 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Tyresö kommun Föräldrar Förskola - Gunghästens förskola 37 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning

Läs mer

Skå skola. Genomsnitt Ekerö kommun 2. Jag känner mig trygg i skolan. Skå skola föregående år Det är arbetsro på lektionerna.

Skå skola. Genomsnitt Ekerö kommun 2. Jag känner mig trygg i skolan. Skå skola föregående år Det är arbetsro på lektionerna. Normer och värden. Jag känner mig trygg i skolan. föregående år 7,,0. Det är arbetsro på lektionerna. föregående år 0 1,7,0,,. De vuxna som arbetar i skolan bryr sig om mig. föregående år 7,,,. De vuxna

Läs mer

Fastebolskolan. 3. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 4. Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det.

Fastebolskolan. 3. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår. 4. Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. Elever År - Våren svar, 00% Kunskaper och bedömning. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Medelvärde,,,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår.,,,. Lärarna i min

Läs mer

Måttbandet nr 128 mars 2006

Måttbandet nr 128 mars 2006 Måttbandet nr 128 mars 2006 Enkät till elever i skolår 8 våren 2006 Sammanställning av svaren på årets enkät till eleverna i skolår 8. Gunilla Carlson planeringssekreterare - 1 - GOTLANDS KOMMUN Barn-

Läs mer

Grantomta Föräldrar år 2 - Våren svar, 84%

Grantomta Föräldrar år 2 - Våren svar, 84% Föräldrar år - Våren svar, % Utveckling och lärande. Mitt barn tycker det är roligt att gå i skolan. 7 7 7 0 0. Skolarbetet är stimulerande för mitt barn. 7 7 0. Lärarna är bra på att väcka mitt barns

Läs mer

Tyresö kommun Strandskolan - Föräldrar Förskoleklass

Tyresö kommun Strandskolan - Föräldrar Förskoleklass Tyresö kommun Strandskolan - Föräldrar Förskoleklass 62 respondenter Elev- och Föräldraenkät CMA Research Mars 2014 Om undersökningen Bakgrund Tyresö kommun genomför årligen en elev och föräldraenkät i

Läs mer

KBU Grundskolan Åk Totalrapport

KBU Grundskolan Åk Totalrapport KBU Grundskolan Åk 8 2017 Totalrapport Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaliteten i verksamheten att ge underlag för val att ge underlag för utvecklingsarbete

Läs mer

Birkaskolan Elever år 8 - Våren svar, 83%

Birkaskolan Elever år 8 - Våren svar, 83% Utveckling och lärande 0 9,. Jag tycker att det är roligt att gå i skolan., föregående år 9,0 6, 5,6. Mina lärare gör lektionerna intressanta., föregående år 0 6,0. Mina lärare förklarar så att jag förstår.,9

Läs mer

Örebro kommun. Örebro skolenkät 2015. Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015

Örebro kommun. Örebro skolenkät 2015. Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun Örebro skolenkät 2015 Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2015, sida 1 Innehåll Fakta om undersökningen

Läs mer

Förskolan Urfjäll. Föräldrar Förskola - Våren 2011

Förskolan Urfjäll. Föräldrar Förskola - Våren 2011 Föräldrar Förskola - Våren svar, 60% Utveckling och lärande 3. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 3 Medelvärde 3,4 38 38 3,3 4. Mitt barns tankar och

Läs mer

Måttbandet nr 147 mars 2007

Måttbandet nr 147 mars 2007 Måttbandet nr 147 mars 2007 Eleverna i skolår 8 våren 2007 ger verksamheten ett gott betyg! Sammanställning av elevernas svar. Gunilla Carlson Planeringssekreterare GOTLANDS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen

Läs mer

Bo skola. Föräldrar År 3 - Våren Genomsnitt Lidingö stads kommunala verksamheter

Bo skola. Föräldrar År 3 - Våren Genomsnitt Lidingö stads kommunala verksamheter Föräldrar År - Våren svar, % Utveckling och lärande 5 Medelvärde. Mitt barn får uppgifter och utmaningar som leder till utveckling och lärande. 0 70,5 67,7 5 7. Mitt barn får det stöd och den hjälp som

Läs mer

Täby kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Näsbyparksskolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016.

Täby kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Näsbyparksskolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016. Täby kommun - Elever åk 8 75 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

Skå skola Föräldrar åk 2 - Våren svar, 79%

Skå skola Föräldrar åk 2 - Våren svar, 79% Utveckling och lärande 0 0 %. Mitt barn tycker det är roligt att gå i skolan. 0 föregående år 0 6% 8%. Skolarbetet är stimulerande för mitt barn. föregående år 0 0 0 6 0 6 % 00% % 8%. Lärarna är bra på

Läs mer

Bodals förskola. Föräldrar Förskola - Våren 2011

Bodals förskola. Föräldrar Förskola - Våren 2011 Föräldrar Förskola - Våren svar, 3% Utveckling och lärande 3. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 9 6 8 0 Medelvärde 3 3, 3 3, 39 6. Mitt barns tankar

Läs mer

Tappströmsskolan Elever år 8 - Våren svar, 60%

Tappströmsskolan Elever år 8 - Våren svar, 60% Elever år - Våren svar, 0% Utveckling och lärande 0 9,. Jag tycker att det är roligt att gå i skolan., 0, 00 0,,. Mina lärare gör lektionerna intressanta., 0 00 0. Mina lärare förklarar så att jag förstår.

Läs mer

Grantomta Föräldrar år 5 - Våren svar, 84%

Grantomta Föräldrar år 5 - Våren svar, 84% Föräldrar år - Våren svar, 84% Utveckling och lärande 4. Mitt barn tycker det är roligt att gå i skolan. 8 4 4,9. Skolarbetet är stimulerande för mitt barn. 4 8 7,9 4. Lärarna är bra på att väcka mitt

Läs mer

Förskolan Virvelvinden

Förskolan Virvelvinden Föräldrar Förskola - Våren 3 svar, % Utveckling och lärande 3. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Förskolan Virvelvinden föregående år 8 3 8 3, 33.

Läs mer

Närlunda skola Föräldrar år 2 - Våren svar, 92%

Närlunda skola Föräldrar år 2 - Våren svar, 92% Föräldrar år - Våren svar, % Utveckling och lärande. Mitt barn tycker det är roligt att gå i skolan. 0, 0 0. Skolarbetet är stimulerande för mitt barn. 0 0 0,,. Lärarna är bra på att väcka mitt barns intresse

Läs mer

Måttbandet nr 235 februari 2014

Måttbandet nr 235 februari 2014 1 (7) Måttbandet nr 235 februari 2014 Enkät till elever i grundsärskola och gymnasiesärskola hösten 2013 Sammanställning av elevernas svar Verksamhetsuppföljningen: Elionor Briling 2 (7) Hur tycker DU

Läs mer

Solna stad Skolundersökning 2015

Solna stad Skolundersökning 2015 Solna stad Skolundersökning 2015 December 2015 Spanska skolan Skola - Elever åk 3 17 respondenter Om undersökningen Bakgrund Solna stad genomför regelbundet en brukarundersökning i förskola, och grundskola.

Läs mer

Sanduddens skola Föräldrar Förskoleklass - Våren svar, 75%

Sanduddens skola Föräldrar Förskoleklass - Våren svar, 75% Föräldrar Förskoleklass - Våren 9 svar, 7% Utveckling och lärande. Mitt barn tycker det är roligt att gå i skolan. 60 7 0 6 bra 96% 97% 9% 7%. Skolarbetet är stimulerande för mitt barn. 0 9 7 9% 79% 7%.

Läs mer

Enkätundersökning 2012 Familjedaghem/Pedagogisk omsorg - Rawley, Gisela Sara Ulrika. Älvsjö sdf

Enkätundersökning 2012 Familjedaghem/Pedagogisk omsorg - Rawley, Gisela Sara Ulrika. Älvsjö sdf Älvsjö sdf OM UNDERSÖKNINGEN Stockholms stad genomför årligen en kvalitetsmätning i stadens familjedaghem/pedagogiska omsorg. Föräldrar med barn i familjedaghem/pedagogisk omsorg ombeds att fylla i en

Läs mer

Enkätundersökning inom pedagogisk omsorg, förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom pedagogisk omsorg, förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2016 Enkätundersökning inom pedagogisk omsorg, förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2016-05-04 Beställare: Järfälla kommun, Sigtuna

Läs mer

Ekerö kommun Tappströmsskolan - Elever åk 8 Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 2016

Ekerö kommun Tappströmsskolan - Elever åk 8 Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 2016 Ekerö kommun - Elever åk 8 87 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

Örebro kommun. Örebro skolenkät Hovstaskolan 58 respondenter (Svarsfrekvens: 100 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015

Örebro kommun. Örebro skolenkät Hovstaskolan 58 respondenter (Svarsfrekvens: 100 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun Örebro skolenkät 2015 Hovstaskolan 58 respondenter (Svarsfrekvens: 100 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2015, sida 1 Innehåll Fakta om undersökningen

Läs mer

Upplands Väsby kommun

Upplands Väsby kommun Upplands Väsby kommun Väsby skola - Föräldrar åk 5 48 respondenter Kundundersökning Pilen Marknadsundersökningar Mars 2014 Om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning

Läs mer

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Akers friskola - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Akers friskola - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Österåkers kommun - Elever åk 8 21 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Solskiftesskolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Solskiftesskolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Österåkers kommun - Elever åk 8 82 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

Örebro kommun. Barn-Elever Fritidshem - Sörgården Latorp - Sörgården. 10 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Örebro kommun. Barn-Elever Fritidshem - Sörgården Latorp - Sörgården. 10 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Örebro kommun Barn-Elever Fritidshem - Sörgården Latorp - Sörgården 10 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört

Läs mer

Örebro kommun. Örebro skolenkät Föräldrar grundskola - Hovstaskolan F-3 48 svar (Svarsfrekvens: 77 procent)

Örebro kommun. Örebro skolenkät Föräldrar grundskola - Hovstaskolan F-3 48 svar (Svarsfrekvens: 77 procent) Örebro kommun Örebro skolenkät 2016 Föräldrar grundskola - Hovstaskolan F-3 48 svar (Svarsfrekvens: 77 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2016 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2016, sida 1 Innehåll

Läs mer

Örebro kommun. Barn-Elever Fritidshem - Hovstaskolan F respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Örebro kommun. Barn-Elever Fritidshem - Hovstaskolan F respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Örebro kommun Barn-Elever Fritidshem - Hovstaskolan F-6 48 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört en kundundersökning

Läs mer

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Internationella Engelska skolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Internationella Engelska skolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Nacka kommun Internationella Engelska skolan - Elever åk 8 128 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen

Läs mer

KBU Grundskolan Åk Ilandaskolan

KBU Grundskolan Åk Ilandaskolan KBU Grundskolan Åk 8 Syfte och bakgrund Syfte Syftet med undersökningen är: att ge information om kvaliteten i verksamheten att ge underlag för val att ge underlag för utvecklingsarbete Målgrupp Målgruppen

Läs mer

Förskoleundersökning Förskolan Matrisen

Förskoleundersökning Förskolan Matrisen Resultatenhet 2 Älvsjö sdf OM UNDERSÖKNINGEN Stockholms stad genomför årligen en kvalitetsmätning i stadens förskolor. Föräldrar till alla barn i förskolan ombeds att fylla i en enkät och på så sätt bedöma

Läs mer

Ekerö kommun Träkvista skola - Elever åk 6. VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter svar, 86%

Ekerö kommun Träkvista skola - Elever åk 6. VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter svar, 86% - Elever åk VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter svar, % Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför årligen en enkätundersökning i förskola, pedagogisk omsorg och grundskola.

Läs mer

Hildingavägens förskola Föräldrar Förskola - Våren svar, 80%

Hildingavägens förskola Föräldrar Förskola - Våren svar, 80% Föräldrar Förskola - Våren svar, % Utveckling och lärande. Mitt barn verkar trivas i förskolan. 0 8 8 8 7 7 bra 0 0 % 7 0%. Verksamheten är stimulerande för mitt barn. 0 70 8 7 8 0% 8%. Personalen är engagerad

Läs mer

Vi vill veta vad du tycker om skolan.

Vi vill veta vad du tycker om skolan. Vi vill veta vad du tycker om skolan. 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:

Läs mer

Ekerö kommun Drottningholmskolan - Elever åk 6. VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter svar, 86%

Ekerö kommun Drottningholmskolan - Elever åk 6. VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter svar, 86% - Elever åk VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter 12 svar, % Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför årligen en enkätundersökning i förskola, pedagogisk omsorg och grundskola.

Läs mer

Solbacken Föräldrar Förskoleklass - Våren 2012 14 svar, 100%

Solbacken Föräldrar Förskoleklass - Våren 2012 14 svar, 100% Föräldrar Förskoleklass - Våren svar, % Utveckling och lärande. Mitt barn tycker det är roligt att gå i skolan. Solbacken föregående år 9,. Skolarbetet är stimulerande för mitt barn. 9,. Lärarna är bra

Läs mer

Sollentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Sollentuna kommun - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Sollentuna kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Sollentuna kommun - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Sollentuna kommun Sollentuna kommun - Elever åk 8 849 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund

Läs mer

Värmdö kommun Värmdö kommun - Elever åk 5 Kommunala skolor

Värmdö kommun Värmdö kommun - Elever åk 5 Kommunala skolor Värmdö kommun Värmdö kommun - Elever åk 5 Kommunala skolor 392 respondenter Kundundersökning Pilen Marknadsundersökningar Mars 2014 Om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning

Läs mer

Ekerö kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Uppgårdskolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016.

Ekerö kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Uppgårdskolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016. Ekerö kommun Uppgårdskolan - Elever åk 8 76 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner

Läs mer

Nora Familjedaghem Föräldrar Familjedaghem - Våren svar, 100%

Nora Familjedaghem Föräldrar Familjedaghem - Våren svar, 100% Föräldrar Familjedaghem - Våren svar, Utveckling och lärande. Mitt barn verkar trivas i familjedaghemmet. bra 3. Verksamheten är stimulerande för mitt barn.. Dagbarnvårdaren är engagerad i mitt barns utveckling.

Läs mer

Danderyds kommun Vendestigens förskola och skola - Föräldrar år 3. VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter svar, 89%

Danderyds kommun Vendestigens förskola och skola - Föräldrar år 3. VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter svar, 89% Danderyds kommun - Föräldrar år 3 VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter 2018 8 svar, 89% 2018 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför årligen en enkätundersökning i förskola,

Läs mer

Tappströmsskolan Föräldrar år 8 - Våren svar, 33%

Tappströmsskolan Föräldrar år 8 - Våren svar, 33% Föräldrar år - Våren svar, % Utveckling och lärande 70,0. Mitt barn tycker det är roligt att gå i skolan., 1,0 1,1 0 1,0. Skolarbetet är stimulerande för mitt barn. 7, 1 1, 1,7,. Lärarna är bra på att

Läs mer

Ekerö kommun Tappströmsskolan - Elever åk 8. VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter svar, 82%

Ekerö kommun Tappströmsskolan - Elever åk 8. VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter svar, 82% - Elever åk VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter svar, % Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför årligen en enkätundersökning i förskola, pedagogisk omsorg och grundskola.

Läs mer

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Fredsborgskolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Fredsborgskolan - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Österåkers kommun Fredsborgskolan - Elever åk 8 53 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio

Läs mer

Malmös grundskoleenkät resultatsammanställning Grundskoleförvaltningen

Malmös grundskoleenkät resultatsammanställning Grundskoleförvaltningen Malmös grundskoleenkät 2013 - resultatsammanställning Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Februari 2014 1.0 Eric Grundström Grundskoleförvaltningen Kvalitetsavdelningen

Läs mer

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Ljusterö_Ingmarsö skola - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Ljusterö_Ingmarsö skola - Elever åk 8. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Österåkers kommun Ljusterö_Ingmarsö skola - Elever åk 8 9 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund

Läs mer

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Ljusterö_Ingmarsö skola - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Ljusterö_Ingmarsö skola - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Österåkers kommun Ljusterö_Ingmarsö skola - Elever åk 5 9 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund

Läs mer

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Ektorps skola - Elever åk 6. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016.

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Ektorps skola - Elever åk 6. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016. Nacka kommun Ektorps skola - Elever åk 6 24 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner

Läs mer

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Internationella Engelska skolan - Elever åk 6. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Nacka kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Internationella Engelska skolan - Elever åk 6. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Nacka kommun Internationella Engelska skolan - Elever åk 6 5 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 26 Pilen Marknadsundersökningar Mars 26 Våga Visa 26, sida Om undersökningen Bakgrund

Läs mer

Danderyds kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Vasaskolan - Föräldrar år 3. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Danderyds kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Vasaskolan - Föräldrar år 3. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Danderyds kommun Vasaskolan - Föräldrar år 3 41 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 2016 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Våga Visa 2016, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio

Läs mer

Enkätresultaten 2015/ Elever i fritidshem Grundskoleförvaltningen

Enkätresultaten 2015/ Elever i fritidshem Grundskoleförvaltningen Enkätresultaten 2015/2016 - Elever i fritidshem Grundskoleförvaltningen Foto: Lars Liliedahl, Malmö stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Maj 2016 1.0 Eric Grundström och Matilda

Läs mer

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Korallens friskola - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Korallens friskola - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Österåkers kommun Korallens friskola - Elever åk 5 16 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund

Läs mer

Måttbandet nr 163 mars 2008

Måttbandet nr 163 mars 2008 Måttbandet nr 163 mars 2008 Enkät till elever i skolår 8 våren 2008 Sammanställning av elevernas svar på frågor om Lärande, Trygghet och hälsa och Inflytande och ansvar. Bemötande från skolsköterska och

Läs mer

Måttbandet nr 5 våren 2016

Måttbandet nr 5 våren 2016 Kvalitets- och utvecklingsavdelningen 1 (7) Statistik uppföljning - utvärdering Måttbandet nr 5 våren 2016 Sammanställning av elevenkät i grundsärskola åk 5-9 och gymnasiesärskola ht 2015 Elionor Briling

Läs mer

Birkaskolan Mälaröarnas Montessoriförskola Föräldrar Förskola - Våren svar, 85%

Birkaskolan Mälaröarnas Montessoriförskola Föräldrar Förskola - Våren svar, 85% Utveckling och lärande. Mitt barn verkar trivas i förskolan. föregående år 0 70 7 79 7 9 0,,7,,7,. Verksamheten är stimulerande för mitt barn. 9, föregående år 0,7 7, 0,. Personalen är engagerad i mitt

Läs mer

Sigtuna kommun Skolundersökning 2015 Elever Grundskola Väringaskolan

Sigtuna kommun Skolundersökning 2015 Elever Grundskola Väringaskolan Sigtuna kommun Skolundersökning 1 Elever Grundskola Väringaskolan Antal svar: (svarsfrekvens: 9 %) Antal svar Sigtuna totalt: 19 (svarsfrekvens: 9 %) 1 Innehåll Om undersökningen Förklaring av diagram

Läs mer

Ekebyhovsskolan Elever år 5 - Våren svar, 100%

Ekebyhovsskolan Elever år 5 - Våren svar, 100% Elever år - Våren 6 svar, 0% Utveckling och lärande. Jag tycker att det är roligt att gå i skolan. Ekebyhovsskolan föregående år 0 6 6 0,,9, 60 9,. Mina lärare gör lektionerna intressanta.,0 Ekebyhovsskolan

Läs mer

Gröna Lunds förskola Föräldrar Förskola - Våren svar, 84%

Gröna Lunds förskola Föräldrar Förskola - Våren svar, 84% Föräldrar Förskola - Våren 7 svar, % Utveckling och lärande. Mitt barn verkar trivas i förskolan. 0 00 7 7 0 3 3 3 3. Verksamheten är stimulerande för mitt barn. 0 00 7 0. Personalen är engagerad i mitt

Läs mer

Tyresö kommun Strandskolan - Föräldrar Åk 5

Tyresö kommun Strandskolan - Föräldrar Åk 5 Tyresö kommun Strandskolan - Föräldrar Åk 5 53 respondenter Elev- och Föräldraenkät CMA Research Mars 2014 Om undersökningen Bakgrund Tyresö kommun genomför årligen en elev och föräldraenkät i förskola,

Läs mer

Tyresö kommun Teddybjörnen - Föräldrar Förskola

Tyresö kommun Teddybjörnen - Föräldrar Förskola Tyresö kommun Teddybjörnen - Föräldrar Förskola 64 respondenter Elev- och Föräldraenkät CMA Research Mars 2014 Om undersökningen Bakgrund Tyresö kommun genomför årligen en elev och föräldraenkät i förskola,

Läs mer

Danderyds kommun Viktor Rydbergs samskola - Elever åk 8. VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter svar, 89%

Danderyds kommun Viktor Rydbergs samskola - Elever åk 8. VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter svar, 89% - Elever åk VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter svar, % Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför årligen en enkätundersökning i förskola, pedagogisk omsorg och grundskola.

Läs mer

Tyresö kommun Skrindan - Föräldrar Förskola

Tyresö kommun Skrindan - Föräldrar Förskola Tyresö kommun Skrindan - Föräldrar Förskola 54 respondenter Elev- och Föräldraenkät CMA Research Mars 2014 Om undersökningen Bakgrund Tyresö kommun genomför årligen en elev och föräldraenkät i förskola,

Läs mer

Förskolan Bergendal Föräldrar Förskola - Våren svar, 100%

Förskolan Bergendal Föräldrar Förskola - Våren svar, 100% Föräldrar Förskola - Våren svar, 0% Utveckling och lärande. Mitt barn verkar trivas i förskolan. 7 80 7 0 0 3, 3. Verksamheten är stimulerande för mitt barn. 3 0 0 3 3 3,. Personalen är engagerad i mitt

Läs mer

Förskoleundersökning Gläntan Pysslingen AB. Enskede-Årsta-Vantör sdf

Förskoleundersökning Gläntan Pysslingen AB. Enskede-Årsta-Vantör sdf Enskede-Årsta-Vantör sdf OM UNDERSÖKNINGEN Stockholms stad genomför årligen en kvalitetsmätning i stadens förskolor. Föräldrar till alla barn i förskolan ombeds att fylla i en enkät och på så sätt bedöma

Läs mer

Värmdö kommun Förskolan Lär - Marie Skymbäck - Föräldrar Förskola

Värmdö kommun Förskolan Lär - Marie Skymbäck - Föräldrar Förskola Värmdö kommun Förskolan Lär - Marie Skymbäck - Föräldrar Förskola 15 respondenter Kundundersökning Pilen Marknadsundersökningar Mars 214 Om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning

Läs mer

Örebro kommun. Örebro skolenkät Elever fritidshem - Hovstaskolan F-3 - Lunds Gård 59 svar (Svarsfrekvens: 100 procent)

Örebro kommun. Örebro skolenkät Elever fritidshem - Hovstaskolan F-3 - Lunds Gård 59 svar (Svarsfrekvens: 100 procent) Örebro kommun Örebro skolenkät 2016 Elever fritidshem - Hovstaskolan F-3 - Lunds Gård 59 svar (Svarsfrekvens: 100 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2016 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2016, sida

Läs mer

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Akers friskola - Föräldrar Förskoleklass. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016

Österåkers kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Akers friskola - Föräldrar Förskoleklass. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016 Österåkers kommun - Föräldrar Förskoleklass 17 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 Våga Visa 216, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner

Läs mer

Bergfotens skola Föräldrar år 2 - Våren svar, 63%

Bergfotens skola Föräldrar år 2 - Våren svar, 63% Föräldrar år - Våren svar, % Utveckling och lärande. Mitt barn tycker det är roligt att gå i skolan. 0 0,,. Skolarbetet är stimulerande för mitt barn. 7 7 0 0,,7,. Lärarna är bra på att väcka mitt barns

Läs mer

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm CMA Research AB Sid 1 (30) Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning Rapport 2015 CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan 8 582 22 Linköping 114 32 Stockholm Organisationsnummer: 556525-4256 CMA Research

Läs mer