Akademin för Teknik och Miljö
|
|
- Sara Bergström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Akademin för Teknik och Miljö PCR-RFLP analys av mt-dna hos Öring (Salmo trutta) i Gävleborgs län. Tommy Björkbom nbt04tbm@student.hig.se Examensarbete Biologi 15 Hp. Handledare: Anna Lindvall Anna.Lindvall@hig.se Annica Gullberg Annica.Gullberg@hig.se 1
2 Sammanfattning Denna studies syfte är att undersöka om Hemlingbybäckens öringpopulation skiljer sig signifikant från fyra öringpopulationer i närbelägna vattendrag samt möjligtvis kunna avgöra var denna population härstammar ifrån. Bevarandet av den biologiska mångfalden gör även detta intressant ur en naturvårdssyndpunkt om det visar sig att denna population skiljer sig signifikant från de övriga undersökta populationerna och klassas som skyddsvärd. Studien omfattar en polymeras chain reaction restriction fragment length polymorphism (PCR-RFLP) analys av 112 öringindivider från tre naturliga populationer samt två fiskodlingar i Gävleborgs län utförd i samarbete med Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Sverige. MitokondrieDNA (mtdna) har amplifierats genom PCR för genen ND-1. Amplifierat mtdna har analyserats med fyra restriktionsenzymer och dessa haplotyper har jämförts statistiskt genom AMOVA. Resultatet av studien visar att Hemlingbybäckens öringpopulation skiljer sig signifikant från samtliga övriga undersökta populationer. Det har dock inte gått att härleda ett ursprung till denna population baserat på hur de övriga populationerna ser ut idag vilket tyder på att denna population är unik och skyddsvärd. Nyckelord: PCR-RFLP, mt-dna, Salmo trutta, bevarande genetik, diversitet 2
3 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Material och metod 8 3 Resultat 10 4 Diskussion 19 Referenser 22 5 Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga
4 1 Inledning Mänsklig påverkan är ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Skövling av skog, byggnad av vattenkraftverk och dammar hotar populationers naturliga habitat. På grund av den mänskliga påverkan gällande minskning av naturliga habitat jobbar olika myndigheter, kommuner, organisationer och företag med att skydda och bevara de naturliga populationer som idag finns kvar. I Gävle har en ny öringpopulation upptäckts i Hemlingbybäcken och Länsstyrelsen i Gävleborgs län intresserar sig för detta. Var kommer denna population ifrån? Är det en ursprungspopulation? Är den invandrad från någon närliggande population eller felvandrare från tidigare kustutsättningar? Detta är frågor som måste besvaras om Länsstyrelsen skall kunna ta ställning till om denna population är skyddsvärd. När naturliga habitat förstörs är det viktigt att bevara den genetiska diversitet som fortfarande finns bland naturliga populationer vilket är orsaken till att Länsstyrelsen har intresserat sig för denna upptäckta population. Genetisk diversitet ger en individ inom en population motståndskraft gentemot sjukdomar och förändringar i deras omgivning då det finns flera olika möjligheter för individerna att adaptera sig. Låg genetisk diversitet ger individer inom en population svårigheter att kunna evolvera och anpassa sig till de förändringar som sker i dess omgivning. Det kan även ge framtida generationer effekter liknande inavelsdepression med svårigheter gällande fortplantning, anpassning till förändringar och därmed överlevnad. (Keller & Waller, 2002). Lokala adaptioner, då individer inom en population anpassar sig till förändringar i deras omgivning, kan t.ex. innebära någon fenotypisk adaption för att lättare gömma sig för predatorer. Med en liten genetisk diversitet blir individerna utan denna möjlighet vilket medför att chansen för överlevnad och fortplantning minskar (Taylor, 1991). I denna studie undersöks den genetiska diversiteten bland fem olika öringpopulationer i Gävleborgs län utfört i samarbete med Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Sverige. Hemlingbybäckens öringpopulation är den som primärt undersökts och jämförts med de övriga undersökta populationerna. Intresset från Länsstyrelsen grundar sig i en tidigare utförd studie vilken visar att Hemlingbybäckens öringpopulation skiljer sig markant från närliggande naturliga populationer (Ahlström, Björkbom, et.al. 2009). Detta medför att Hemlingbybäckens population kan vara unik och därmed att dess genetiska uppsättning bör skyddas och bevaras. 4
5 De naturliga vattendragen som de undersökta fiskarna kommer ifrån skiljer sig mycket från varandra gällande deras geografi och mänsklig påverkan. I Gavleån finns ett antal vattenverk vilket hindrar öringar från att vandra fritt genom ån. Det finns även fåtal för öringar bra lekplatser i Gavleån. Testeboån har däremot flera stora bra lekplatser för öringar. Hemlingbybäcken är ett väldigt litet vattedrag som rinner genom Gävle. På platsen där öringarna till denna studie fångats är Hemlingbybäcken mest lik ett dike. Hemlingbybäcken har även under vissa torra somrar i stort sett torkat ut (Gullberg 2010). Av de tre naturliga undersökta vattendragen möts Gavleån och Testeboån och delar mynningsområde medan Hemlingbybäcken befinner sig söder om dessa två vattendrag. Dalälvens fiskodling är belägen längst söderut av de undersökta vattendragen och Ljusnans fiskodling längst norrut. I Hemlingbybäcken har endast funnits dokumenterad öring sedan 2008 men skall ha observerats ända sedan 1980-talet (Andersson, 2010). En tidigare prestudie utförd på Hemlingbybäcken, Gavleån och Testeboån indikerar att Hemlingbybäcken har stor genetisk variation jämfört med de övriga. Hansen, 2002 menar att öringar karakteriseras av att de kan ha stora genetiska skillnader mellan populationer som finns i olika vattendrag. Det geografiska avståndet mellan populationer påverkar även naturligt den genetiska variationen populationer emellan (Allendorf & Waples,1996). Populationer i samma vattendrag kan även de ha signifikanta genetiska skillnader sinsemellan även om avståndet mellan dem endast är några kilometer (Crozier & Ferguson, 1985). Laxfiskfamiljen har ett karakteristiskt drag gällande deras fortplantning då de alltid återvänder till den plats där de föddes, detta kallas homingbeteende (Hindar et.al. 1990). Detta beteende är dock inte lika utmärkande hos öring som t.ex. hos lax vilket betyder att öring har lättare för att kolonisera nya vattendrag (Länsstyrelsen 2010). Att den genetiska variationen skiljer sig mellan vattendrag vilka befinner sig geografisk nära varandra kan även bero på att öringar från olika populationer simmat fel och ökar på så sätt den genetiska diversiteten i den population de hamnar till (Svärdson & Fagerström, 1982; Erlandson, 1988). Populationer i vattendrag vilka är åtkomliga från havet har även därför oftast större genetisk diversitet gentemot populationer vilka är avskilda från andra populationer av t.ex. vattenkraftverk eller dylikt (Hindar et.al 1990). 5
6 Nya populationer kan även bildas genom att individer simmar fel, besätter ett nytt habitat och bildar en ny population, den så kallade Founder-effekten (Freeman & Herron, 2007; Campbell & Reece, 2005). Detta medför dock att den genetiska variationen inom populationen minskar vilket prestudien visade raka motsatsen till gällande Hemlingbybäcken. Till denna studie har utöver de undersökta naturliga populationerna från prestudien även öring från två närliggande fiskodlingar undersökts eftersom öringar från dessa fiskodlingar har släppts Gavleån och Testeboån samt i havet nära de tre undersökta naturliga populationerna i Hemlingbybäcken, Testeboån och Gavleån för något tiotal år sedan (Gullberg, 2010). MitokondrieDNA (mt DNA) har analyserats eftersom detta nedärvs från moder till avkomma och eftersom mt DNA endast ärvs från modern är detta ett bra sätt att hitta släktskap baserat på mödernet (U.S. National Library of Medicine, 2010). Metoden polymeras chain reaction restriction fragment length polymorphism (PCR-RFLP) har använts då detta är en beprövad och relativt enkel metod att genomföra (Hansen, M. M och Loeschcke, V. 1996). Metoden som använts i studien har bestått av isolering av totaldna. Det isolerade totaldnat har sedan genomgått en PCR reaktion för genen ND-1 i mtdna. Detta sker i tre steg vid olika temperaturer. 95ºC då DNA delas från dubbelsträngat till enkelsträngat. Vid 50ºC fäster primrarna till det enkelsträngade DNAt. 72ºC då DNA polymeras bygger upp dubbelsträngat DNA m.h.a. nukleotider från PCR-mixen. I PCR-reaktionen har endast mtdna amplifierats. Figur 1: Övergripande bild av mtdna. (Bild hämtad från Figur 2: Förstorad bild på ND-1 genen i mt DNA. (Bild hämtad från 6
7 Efter amplifiering genom PCR har produkten kluvits med fyra olika restriktionsenzymer. Restriktionsenzymerna sätter sig på en specifik följd av baspar på DNAt och klyver vilket resulterar i ett fragment bestående av ett visst antal baspar, dessa kluvna prover kördes sedan i en agarosgel. Gelen placeras i ett elektroforesbad och spänning kopplas till badet. Fragmenten varierar i storlek och beroende på dess storlek vandrar de olika långt i gelen och bandmönster uppstår (bilaga 1). En brunn i agarosgelen laddades även med en storleksmarkör ( ladder ) vilken har samtliga fragment från bp med 100 bp intervall. Denna ladder ger en skala att sedan utgå ifrån då morferna bestäms. Prestudien gällande Hemlingbybäckens öringpopulation visar att inom populationen finns haplotyper som inte påträffats bland närliggande öringpopulationer tidigare. Denna studie har därmed även en bevarandegenetisk aspekt. Visar det sig att Hemlingbybäckens population skiljer sig signifikant från de övriga fyra geografiskt närliggande populationerna bör detta tas i beaktande. Små populationer är speciellt känsliga för förändringar i omgivningen och små populationer förlorar lätt genetisk variation genom genetisk drift vilket kan leda till att populationen får svårt att evolvera (Campos et.al. 2006). Detta medför att denna öringpopulation kan vara värd skydda och undvara medel för att bevara eftersom det kan vara en egen population som har funnits en längre tid och om så är fallet bör populationen skyddas. Frågeställning Frågeställning 1: Skiljer sig Hemlingbybäckens öringpopulation signifikant från de andra närbelägna populationerna? Frågeställning 2: Är populationen i Hemlingbybäcken värdefull att skydda på grund av den genetiska diversiteten? Frågeställning 3: Går det att härleda ett ursprung till var öringpopulationen i Hemlingbybäcken härstammar ifrån? 7
8 2 Material och metod Studien omfattar 112 öringar erhållna av Länsstyrelsen i Gävleborgs län i Sverige från fem olika populationer, tre naturliga och två fiskodlingar. I studien ingick 25 individer från Gavleån, 23 från Hemlingbybäcken, 24 från Testeboån, 20 från Dalälvens fiskodling samt 20 individer från Ljusnans fiskodling. Samtliga fiskar från vattendragen är fångade under oktober och november månad 2009 med elfiske och fiskarna från fiskodlingarna är upphåvade. ND-1 genen i mtdna från dessa 112 individer amplifierades med PCR. PCR-produkten klövs med restriktionsenzymerna ALU I, HAE III, HINF I och HPA II och kördes i elektroforesbad i en 2%:ig agarosgel. Haplotyperna antecknades och jämfördes genom diagram samt statistisk analys (AMOVA) med hjälp av programmet Genalex v.6 för excel. Isoleringen av samtliga individer är utförd med ett isoleringskit, DNeasy 50 Blood & Tissue Kit, från företaget Qiagen (Qiagen 2010). Total DNA isolerades från antingen fettfena eller muskelvävnad från fiskens rygg beroende på individ (bilaga 2). Fettfenan användes som den erhölls då den förvarades i 96%+ etanol. För isolering av muskelvävnad togs en 2 * 2 mm stor bit framför ryggfenan till isoleringen. Samtliga verktyg rengjordes i destillerat vatten samt 96% etanol mellan individerna för att förhindra kontaminering av prover. Proverna med isolerat DNA blandades sedan med PCR-mix och kördes i PCR maskin med programmet ND-1. PCR amplifieringen av ND-1 genen genomfördes med primrarna (primersekvens 1) och (primersekvens 2). I PCR-reaktionen ingår 4µl isolerat DNA/prov, 1*buffert med 1,5 mm MgCl 2, dntp där kvävebaserna har koncentrationen 0,4 mm, primers ND1F 20 µm och ND1R 20 µm, spermidin 10 mm samt 2 units Dynazyme/prov. I PCR programmet ND-1 denatureras DNAt vid 95 C i två minuter. Efter detta följer åtta cykler där temperaturen sänks till 50 C i 30 sekunder, höjs därefter till 72 C i två minuter och 30 sekunder följt av 95 C i 45 sekunder. Efter dessa åtta cykler följer 22 cykler då temperaturen är 53 C i 30 sekunder, 72 C i 2 minuter och 30 sekunder och 95 C i 45 sekunder. Programmet avslutas med 72 C i 4 minuter. När programmet är avslutat sänks temperaturen till konstant 10 C för att bevara proverna. 8
9 Före klyvning med restriktionsenzymer kördes en testgel på dessa prover bestående av 6 μl PCR produkt blandat med 2 μl laddningsfärg. Detta kördes sedan i en 1%ig agarosgel för att fastställa att DNA hade amplifierats. Figur 3: Testgel på amplifierat DNA. Det första bandet visar att DNA amplifierats finns i tillräckliga kvantiteter för fortsatt arbete med klyvning av proverna m.h.a. restriktionsenzymer. Efter testgelen blandades restriktionsenzymerna och 10 µl PCR produkt. Dessa provrör lades sedan i ett 37ºC vattenbad för inkubering i 90 minuter. Efter detta tillsattes laddningsfärg och proverna inkuberades i 65ºC vattenbad i 15 minuter för att inhibera enzymerna. Proverna kördes i en 2%ig agarosgel i elektroforesbad. Gelerna färgades sedan in och analyserades på ett UV-bord.. Dessa resultat jämfördes sedan (bilaga 1) över hur de olika morferna ser ut för varje restriktionsenzym. De fullständiga haplotypresultat som erhållits för vattendragen har sedan statistiskt analyserats genom ett AMOVA test med hjälp av programmet Genalex v 6.0 för excel. De värden som räknades ut genom parvisa jämförelses i AMOVA var; PhiPT, proportionen av diversitet som skiljer populationerna åt. Detta värde kan vara mellan 0 och 1. Det andra uträknade värdet var sannolikheten (P) att få samma resultat med slumpmässigt vald data. Även detta kan anta ett värde mellan 0 och 1. Signifikansnivån sattes till 0,05 vilket betyder att värdet för P skall vara mindre än detta om skillnaden är signifikant. 9
10 3 Resultat Studien visar att öringarna från Hemlingbybäcken skiljer sig signifikant från de övriga populationerna. Testeboån och Dalälvens fiskodling var de enda vattendragen som inte skilde sig signifikant från varandra (tabell 8). I Hemlingbybäcken återfanns inte några unika morfer eller haplotyper. För restriktionsenzymet ALU I fanns det däremot 11 individer med B morf i Hemlingbybäcken medan det hos övriga 89 undersökta fiskar endast fanns två individer med denna B morf. De två haplotyper, BBAA och ABAA, vilka utgjorde 21 av 23 haplotyper i Hemlingbybäcken återfanns endast hos sex av 89 övriga individer. Nedan presenteras sammanställda resultat av RFLP analysen i tabeller och diagram för samtliga populationer. Haplotyperna är ordnade efter följande ordning av restriktionsenzymer, ALU I, HAE III, HINF I, HPA II. Fullständiga avläsningar av RFLP analyserna på samtliga populationer finns i bilaga 3-7. Av de 112 individer som analyserats i studien var det fem individer som blev utan fullständigt resultat, samtliga av dessa individer var från Dalälvens fiskodling. 10
11 Hemlingbybäcken Hemlingbybäcken visar en hög grad av genetisk variation med fyra olika haplotyper (tabell 1, figur 4) där de dominerande är ABAA med relativa frekvensen 0,49 och BBAA med relativa frekvensen 0,43 (tabell 7) Tabell 1: Antal haplotyper i Hemlingbybäcken. Haplotyp Antal ABAA 11 1 BBAA 10 BBAB 1 Hemlingbybäcken BBAB 4% BBAA 43% ABAA 49% ABAA BBAA BBAB 4% Figur 4: Haplotypfördelning i Hemlingbybäcken. 11
12 Gavleån Resultat från Gavleån visar på en låg genetisk variation med endast två haplotyper där dominerar med hela 92% (tabell 2, figur 5). Tabell 2: Antal haplotyper i Gavleån. Haplotyp Antal 23 ABAA 2 Gavleån ABAA 8% ABAA 92% Figur 5: Haplotypfördelning i Gavleån. 12
13 Testeboån Av fyra haplotyper i Testeboån dominerande AAAA och (tabell 3, figur 6) med frekvenserna 0.38 respektive 0.5 (tabell 7) Tabell 3: Antal haplotyper i Testeboån. Haplotyp Antal AAAA 9 AABA 1 ABAA 2 12 Testeboån 50% ABAA 8% AAAA 38% AABA 4% AAAA AABA ABAA Figur 6: Haplotypfördelning i Testeboån. 13
14 Dalälven Dalälvens fiskodling visar en låg diversitet med endast två haplotyper AAAA och med frekvenserna 0.33 respektive 0.67 (tabell 4, tabell 7, figur 7). Av 20 undersökta individer från Dalälven var det 5 som inte gav fullständigt resultat (bilaga 6) Tabell 4: Antal haplotyper i Dalälvens fiskodling. Haplotyp Antal AAAA 5 10 Dalälven 67% AAAA 33% AAAA Figur 7: Haplotypfördelning i Dalälven. 14
15 Ljusnan Resultat från Ljusnans fiskodling visar en genetisk diversitet med tre olika haplotyper där den vanligaste är AAAA med frekvensen 0,7 (tabell 5, tabell 7, figur 8). Tabell 5: Antal haplotyper i Ljusnans fiskodling. Haplotyp Antal AAAA 14 4 BBAA 2 Haplotyper Ljusnan BBAA 10% 20% AAAA 70% AAAA BBAA Figur 8: Haplotypfördelning i Ljusnans fiskodling. 15
16 Hemlingbybäcken BBAB 4% BBAA 43% ABAA 49% ABAA BBAA BBAB 4% Gavleån Testeboån ABAA 8% 92% ABAA 50% ABAA 8% AAAA 38% AABA 4% AAAA AABA ABAA Dalälven Ljusnan BBAA 10% 67% AAAA 33% AAAA 20% AAAA 70% AAAA BBAA Figur 9: Sammanställning av haplotypfrekvenserna i de undersökta populationerna. 16
17 Tabell 6: fördelning av haplotyper i populationerna. Haplotyp Hemlingbyb. Gavleån Testeboån Dalälven Ljusnan AAAA AABA ABAA BBAA BBAB Tabell 7: Haplotypernas relativa frekvens i populationerna. Haplotyp Hemlingbyb. Gavleån Testeboån Dalälven Ljusnan AAAA 0 0 0,38 0,33 0,7 AABA 0 0 0, ABAA 0,49 0,08 0, ,04 0,92 0,5 0,67 0,2 BBAA 0, ,1 BBAB 0, Haplotypdistributionen mellan Hemlingbybäcken och de övriga vattendragen är starkt differentierad (tabell6, tabell 7, figur 9). Haplotypen ABAA som dominerar i Hemlingbybäcken finns endast hos två individer i Gavleån samt två individer i Testeboån. Haplotypen BBAA vilken återfanns hos 43% av Hemlingbybäckens undersökta individer hittades även i Ljusnans fiskodling men endast hos två individer. Den i Gavleån, Testeboån och Dalälven dominerande haplotypen hittades endast hos en individ i Hemlingbybäcken. är även den enda av de sex observerade haplotyperna som finns i samtliga populationer och AABA samt BBAB hittades endast i Hemlingbybäcken respektive Testeboån (tabell 6). 17
18 STATISTISK ANALYS Tabell 8: Tabell över vilka populationer som skiljer sig signifikant från andra. + = signifikant skillnad, - = ingen signifikant skillnad, Gavleån Hemlingbyb. Testeboån Dalälven Ljusnan Gavleån Hemlingbyb Testeboån Dalälven Ljusnan Tabell 9: AMOVA test med programmet Genalex 6.0 för Excel. PhiPT = proportionen av diversitet som skiljer populationerna(0-1). P = sannolikheten att få samma resultat med slumpmässig data (0-1). Pop1 Pop2 PhiPT #Pop1 #Pop2 P Gavleån Hemlingbybäcken 0, ,010 Gavleån Testeboån 0, ,010 Hemlingbybäcken Testeboån 0, ,010 Gavleån Dalälven 0, ,010 Hemlingbybäcken Dalälven 0, ,010 Testeboån Dalälven 0, ,350 Gavleån Ljusnan 0, ,010 Hemlingbybäcken Ljusnan 0, ,010 Testeboån Ljusnan 0, ,020 Dalälven Ljusnan 0, ,020 Resultaten från den statistiska analysen visar att Hemlingbybäckens öringpopulation skiljer sig signifikant från övriga undersöka populationer (tabell 8). Testeboån och Dalälvens fiskodling var de enda som inte skilde sig signifikant från varandra med en signifikansnivå på 0,05 (tabell 9) 18
19 4 Diskussion Erhållna resultat visar tydligt att Hemlingbybäckens öringpopulation skiljer sig signifikant från samtliga övriga undersökta populationer. Det hittades varken unika morfer för något restriktionsenzym eller unika haplotyper i Hemlingbybäcken men de haplotyper som är dominerande i Hemlingbybäcken hittades endast hos sammanlagt sex individer i de fyra övriga vattendragen. Den genetiska variationen var även stor i Hemlingbybäcken vilket pekar mot att Hemlingbybäckens öringpopulation inte härstammar från några invandrande fiskar från de övriga undersökta populationerna. Detta skulle troligen ha medfört en så kallad Founder-effekt då den genetiska variationen minskar i den nyskapade populationen eftersom den genomgår en flaskhallseffekt och den genetiska variationen minskar jämfört med ursprungspopulationen. (Freeman & Herron, 2007; Campbell & Reece, 2005) Samtliga populationer skilde sig signifikant från varandra utom Testeboån och Dalälvens fiskodling. Även detta är intressant då Gavleån och Testeboån mynnar i ett gemensamt mynningsområde men har trots det signifikant skillnad mellan populationerna. Varför det inte är signifikant skillnad mellan Testeboån och Dalälvens fiskodling går inte att svara på utifrån denna studie. Det kan bero på tidigare utplanteringar av Dalälvsöring i Testeboån, eller att öringindivider som Erlandson, 1988 beskriver simmat fel och hamnat i Testeboån. Testeboån har förhållandevis stora lekområden och utplanterade öringar från en fiskodling kan ha simmat fel och inte vetat var deras hem är. Men varför detta inte inträffat för Gavleån är en svår fråga. Gavleån har väldigt litet område lämpligt som lekområde och där planteras istället ut öring från Dalälvens fiskodling varje år. Detta borde medföra att skillnaderna mellan Gavleån och Dalälvens fiskodling borde vara små men enligt studien är det signifikant skillnad mellan Gavleån och Dalälvens fiskodling men inte mellan Testeboån och Dalälvens fiskodling. Ljusnans fiskodling skiljer sig från samtliga övriga populationer trots att det enligt Länsstyrelsen i Gävleborgs län har planterats ut öringar från Ljusnans fiskodling i havsområden mellan Ljusnans fiskodling och de tre naturliga undersökta vattendragen. Detta skedde dock på talet och den senaste utplanteringen skedde kring 1996 (Gullberg, 2010). 19
20 Största frågetecknet är dock var denna B-morf för restriktionsenzymet ALU I hos Hemlingbybäckens öringpopulation härstammar ifrån. Endast två individer av de 89 individer som inte kom från Hemlingbybäcken hade denna morf och de individerna var från Ljusnans fiskodling. Av de 20 individer som undersöktes från Ljusnans fiskodling och de 23 från Hemlingbybäcken syns det dock tydligt i tabell 6 och 7 att de skiljer sig markant från varandra gällande haplotypfördelning och även den statistiska analysen visade att det är signifikant skillnad mellan dessa två populationer. Gällande frågeställningarna står det klart att Hemlingbybäckens öringpopulation skiljer sig signifikant från samtliga övriga undersökta populationer. Det går dock inte att härleda någon ursprungspopulation till Hemlingbybäckens öringpopulation utifrån hur de undersökta populationerna ser ut idag. Det är svårt att besvara denna fråga då det inte går att fastställa vilken av de undersökta populationerna som först invandrade till dessa vattendrag. En extrem teori kan även innebära att Hemlingbybäckens öringpopulation är en ursprunglig population vilken är mindre påverkad av mänskliga aktiviteter än de övriga naturliga populationerna. Erhållna resultat pekar, oberoende av bakgrund, mot att Hemlingbybäckens öringpopulation är unik och den bör bevaras och skyddas på grund av dess genetiska uppsättning. Avslutningsvis visar även studien att i fiskodlingen i Dalälven hittades endast två olika haplotyper bland 20 öringindivider. I Ljusnans fiskodling hittades tre olika haplotyper jämfört med sex stycken i en studie utförd 2005 (Hagelin, Hägglund & Lindborg 2005). Detta tyder på att den genetiska diversiteten är relativt låg och detta bör tas i beaktande i framtida avelsprogram för att öka den genetiska mångfalden. Hemlingbybäckens population med sin höga grad av genetisk diversitet och ovanliga haplotyper borde användas till eventuella stödutsättningar eller avelsprogram för att odla och bevara den befintliga genetiska diversiteten inom Hemlingbybäckens öringpopulation. 20
21 Fortsatta studier gällande Hemlingbybäckens öringpopulations ursprung vore intressant då detta inte kunde fastställas genom denna studie. Individerna från Hemlingbybäcken har inte några okulärt bedömbara fenotypiska skillnader gentemot de övriga undersökta populationerna men det vore intressant att undersöka om denna population har någon speciell anpassning till att leva i det habitat den gör. Även resultat från den statistiska analysen vilken visar att Testeboån inte skiljer sig signifikant från Dalälven medan Gavleån skiljer sig signifikant vore bra att ytterligare undersöka. Denna studie kunde innefatta en större mängd individer från respektive vattendrag eller utföras med någon annan metod exempelvis locus specifika microsatelliter vilket ger mera och noggrannare information om de undersökta populationerna. 21
22 Referenser Anderson, B Muntlig källa. Ahlström, M. Björkbom, T. Flodberg, A-S. Lager, L. Norell, U Opublicerat material. Allendorf, F. W. och Waples, R. S Conservation and genetics of salmonid fishes. I: Avise, J. C. And Hamrick, J. L. Conservation genetics, case stories from nature, pp Chapman & Hall. New York Campbell, N. A, Reece, J. B Biology, seventh edition. Pearson Education, Inc., Publishing as Benjamins Cummings, 1301 Sansome St., San Francisco CA Campos, J. L. Posada, D.Morán, P Genetic variation at MHC, mitochondrial and microsatellite loci in isolated populations of Brown trout (Salmo trutta). Conservation genetics (2006) 7, Crozier, W. W. Ferguson, A Electrophoretic examination of the population structure of brown trout, Salmo trutta L., from the Lough Neagh catchment, Northern Ireland. Journal of Fish Biology (2006) 28, Erlandson, E Lax och havsöring. Första upplagan. Naturia förlag AB, Solna. Freeman, S. Herron, J. C Evolutionary analysis, fourth edition. Pearson Education, Inc Upper Saddle River, NJ Genalex (genetic analysis in excel). Statistiskt analysprogram som tillägg för Microsoft Excel Gullberg, K Muntlig källa Hagelin, Hägglund, Lindborg, 2005 Opublicerat material Hansen, M. M. Loeschcke, V Genetic differentiation among Danish brown trout populations, as detected by RFLP analysis of PCR amplified mitochondrial DNA segments. Journal of fish biology (1996) 48, Hansen, M. M. Ruzzante, D. E, Nielsen, E. E. Bekkevold, D och Mensberg, K-L. D Longterm effective population sizes, temporal stability of genetic composition and potential for local adaptation in anadromous brown trout (Salmo trutta) populations. Molekular Ecology (2002) 11, Hindar, K. Jonsson, B. Ryman, N. Ståhl, G Genetic relationships among landlocked, resident, and anadromous Brown Trout, Salmo trutta L. Heredity (1991) 66,
23 Keller, L. F. Waller, D. M Inbreeding effects in wild populations. Trends in Ecology & Evolution (2002) 17, Länsstyrelsen Qiagen Svärdson, G. och Fagerström, Å Adaptice differences in the long-distance migration of some trout (Salmo trutta L.) stocks. Rep.Inst. Freshw. Res., Drottningholm, 60, Taylor, E. B A review of local adaptation in Salmonidac, with particular reference to Pacific and Atlantic salmon. Aquaculture (1981) 98, U.S. National Library of Medicine,
24 5.1 Bilaga 1 Tabell 10: Restriktionsenzymernas olika morfer. Värdena i tabellen står för längden på fragmentet som fastnat i gelen. ALU I HAE III HINF I HPA II A B A B A B A B * *
25 5.2 Bilaga 2 Tabell 11: Information om fångade individer från Gavleån. Gavleån Öring Individ Längd Vikt Plats Prov Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena Strömdalen Fettfena 25
26 Bilaga 2 Tabell 12: Information om fångade individer från Hemlingbybäcken. Hemlingbybäcken Öring Individ Längd Vikt Plats Prov Järnvägsmuseet Fettfena Järnvägsmuseet Fettfena Järnvägsmuseet Fettfena Järnvägsmuseet Fettfena Järnvägsmuseet Fettfena Järnvägsmuseet Fettfena Järnvägsmuseet Fettfena Järnvägsmuseet Fettfena Järnvägsmuseet Fettfena Järnvägsmuseet Hel fisk Järnvägsmuseet Hel fisk Järnvägsmuseet Hel fisk Järnvägsmuseet Hel fisk Järnvägsmuseet Hel fisk Järnvägsmuseet Hel fisk Järnvägsmuseet Hel fisk Järnvägsmuseet Hel fisk Järnvägsmuseet Hel fisk Järnvägsmuseet Hel fisk Järnvägsmuseet Hel fisk Järnvägsmuseet Hel fisk Järnvägsmuseet Hel fisk Järnvägsmuseet Hel fisk 26
27 Bilaga 2 Tabell 13: Information om fångade individer från Testeboån. Testeboån Öring Individ Längd Vikt Plats Prov Forsby Fettfena Forsby Fettfena Forsby Fettfena Forsby Hel fisk Strömsbro Hel fisk Strömsbro Hel fisk Strömsbro Hel fisk Strömsbro Hel fisk Strömsbro Hel fisk Strömsbro Hel fisk Strömsbro Hel fisk Strömsbro Hel fisk Strömsbro Hel fisk Strömsbro Hel fisk Strömsbro Hel fisk Strömsbro Hel fisk Strömsbro Hel fisk Forsby Hel fisk Forsby Hel fisk Forsby Hel fisk Forsby Hel fisk Forsby Hel fisk Forsby Hel fisk Forsby Hel fisk 27
28 Bilaga 2 Tabell 14: Information om fångade individer från Dalälvens fiskodling. Dalälven Öring Individ Längd Vikt Plats Prov Kompensationsodlingen Hel fisk Kompensationsodlingen Hel fisk Kompensationsodlingen Hel fisk Kompensationsodlingen Hel fisk Kompensationsodlingen Hel fisk Kompensationsodlingen Hel fisk Kompensationsodlingen Hel fisk Kompensationsodlingen Hel fisk Kompensationsodlingen Hel fisk Kompensationsodlingen Hel fisk Kompensationsodlingen Hel fisk Kompensationsodlingen Hel fisk Kompensationsodlingen Hel fisk Kompensationsodlingen Hel fisk Kompensationsodlingen Hel fisk Kompensationsodlingen Hel fisk Kompensationsodlingen Hel fisk Kompensationsodlingen Hel fisk Kompensationsodlingen Hel fisk Kompensationsodlingen Hel fisk 28
29 Bilaga 2 Tabell 15: Information om fångade individer från Ljusnans fiskodling. Ljusnan ?? Öring Individ Längd Vikt Plats Prov 1 Kompensationsodlingen Hel fisk 2 Kompensationsodlingen Hel fisk 3 Kompensationsodlingen Hel fisk 4 Kompensationsodlingen Hel fisk 5 Kompensationsodlingen Hel fisk 6 Kompensationsodlingen Hel fisk 7 Kompensationsodlingen Hel fisk 8 Kompensationsodlingen Hel fisk 9 Kompensationsodlingen Hel fisk 10 Kompensationsodlingen Hel fisk 11 Kompensationsodlingen Hel fisk 12 Kompensationsodlingen Hel fisk 13 Kompensationsodlingen Hel fisk 14 Kompensationsodlingen Hel fisk 15 Kompensationsodlingen Hel fisk 16 Kompensationsodlingen Hel fisk 17 Kompensationsodlingen Hel fisk 18 Kompensationsodlingen Hel fisk 19 Kompensationsodlingen Hel fisk 20 Kompensationsodlingen Hel fisk 29
30 5.3 Bilaga 3 Tabell 16: Hemlingbybäckens morfer och haplotyper. Individ Alu I HAE III HINF I HPA II Haplotyp 1 B B A A BBAA 2 B B A A BBAA 3 B B A A BBAA 4 B B A A BBAA 5 B B A A BBAA 8 A B A B 9 B B A B BBAB 10 B B A A BBAA 11 B B A A BBAA 12 B B A A BBAA 13 B B A A BBAA 14 A B A A ABAA 15 A B A A ABAA 16 B B A A BBAA 17 A B A A ABAA 18 A B A A ABAA 19 A B A A ABAA 20 A B A A ABAA 21 A B A A ABAA 22 A B A A ABAA 23 A B A A ABAA 24 A B A A ABAA 25 A B A A ABAA Haplotyp Antal ABAA 11 1 BBAA 10 BBAB 1 30
31 5.4 Bilaga 4 Tabell 17: Gavleåns morfer och haplotyper. Individ Alu I HAE III HINF I HPA II Haplotyp 1 A B A B 2 A B A B 3 A B A B 4 A B A B 5 A B A B 6 A B A B 7 A B A B 8 A B A B 9 A B A B 10 A B A B 11 A B A B 12 A B A B 13 A B A B 14 A B A B 15 A B A B 16 A B A B 17 A B A B 18 A B A B 19 A B A B 20 A B A B 21 A B A A ABAA 22 A B A B 23 A B A A ABAA 24 A B A B 25 A B A B Haplotyp Antal 23 ABAA 2 31
32 5.5 Bilaga 5 Tabell 18: Testeboåns morfer och haplotyper. Individ Alu I HAE III HINF I HPA II Haplotyp 6 A A A A AAAA 7 A B A B 8 A A A A AAAA 9 A B A B 10 A A A A AAAA 11 A B A A ABAA 12 A B A B 13 A B A B 14 A A A A AAAA 15 A A A A AAAA 16 A B A B 17 A B A B 18 A A A A AAAA 19 A B A B 20 A A B A AABA 21 A A A A AAAA 22 A B A B 23 A B A B 24 A B A B 25 A B A B 26 A B A B 27 A A A A AAAA 28 A A A A AAAA 29 A B A A ABAA Haplotyp Antal AAAA 9 AABA 1 ABAA
33 5.6 Bilaga 6 Tabell 19: Dalälvens morfer och haplotyper. X=inget resultat Individ Alu I HAE III HINF I HPA II Haplotyp 1 x x x x xxxx 2 A A A A AAAA 3 A B A B 4 A A A A AAAA 5 A A A A AAAA 6 A x A x AxAx 7 x x x x xxxx 8 A B A B 9 A B A B 10 A B A B 11 A A A A AAAA 12 A A A A AAAA 13 A B A B 14 A x A x AxAx 15 A x A x AxAx 16 A B A B 17 A B A B 18 A B A B 19 A B A B 20 A B A B Haplotyp Antal AAAA
34 5.7 Bilaga 7 Tabell 20: Ljusnans morfer och haplotyper. Individ Alu I HAE III HINF I HPA II Haplotyp 1 A A A A AAAA 2 A A A A AAAA 3 A B A B 4 A B A B 5 A A A A AAAA 6 A A A A AAAA 7 A A A A AAAA 8 A A A A AAAA 9 A A A A AAAA 10 A B A B 11 A A A A AAAA 12 A A A A AAAA 13 A A A A AAAA 14 B B A A BBAA 15 B B A A BBAA 16 A A A A AAAA 17 A B A B 18 A A A A AAAA 19 A A A A AAAA 20 A A A A AAAA Haplotyp Antal AAAA 14 4 BBAA 2 34
Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen
IFM/Kemi Linköpings Universitet September 2011/LGM Projektlaboration i genteknik Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen Innehållsförteckning Inledning... 3 Amplifiering
Läs merPotentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example
Biodivers Conserv (2008) 17:893-910 DOI 10.1007/s10531-008-9335-2 SUPPLEMENTARY TABLES AND REFERENCES Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example Linda Laikre Lena C.
Läs merCSI - Katte DNA-fingerprinting Välkänt från polisarbete. Metoden föddes 1985 i England. Från början krävdes stora mängder DNA, men nu funkar även mycket små mängder. DNA-sekvens Användning Metoden
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com
Läs merLaboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR
Avdelningen för kemi och biomedicin Karlstads universitet Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR Frågeställning: Vattenlednings system med tillväxt av Legionella pneumophilia
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018 Lunds kommun Lund 2018-10-31 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2016-02-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2012
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2013-03-07 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2009
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2010-03-12 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs mer/LGM. Amplifiering och analys av humant mitokondrie-dna med hjälp av PCR teknik och agarosgelelektrofores
2008-01-18/LGM Amplifiering och analys av humant mitokondrie-dna med hjälp av PCR teknik och agarosgelelektrofores Syfte: Med två olika DNA extraktionsmetoder försöka få fram tillräckligt mycket celler
Läs merLaboration DNA. Datum:16/11 20/ Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson
Laboration DNA Datum:16/11 20/11 2015 Labgrupp: 11 Laboranter: Johanna Olsson & Kent Johansson Material och metod Materiallista hänvisas till labhandledning s.3 (BIMA15 ht 2015, Lab III: DNA.) Uppsamling
Läs merDNA-labb / Plasmidlabb
Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång
Läs merGenetisk variation hos Tåmeharr
Genetisk variation hos Tåmeharr Umeå 2008-01-17 Jan Nilsson, SLU vfm Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå kommun 2 Bakgrund. Uppgiften här har varit att genetiskt karakterisera harr
Läs merKarl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik
Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU karl.holm@ ebc.uu.se Nick Brandt Populationsgenetik Kursens upplägg Föreläsningar 24/4, 10:15-16:00 Friessalen Introduktion, HWE 27/4, 10:15-16:00 Inavel 28/4, 10:15-16:00
Läs merUppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Läs merGenetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar
Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar Torbjörn Järvi Erik Petersson Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet Bakgrund Fältexperiment Resultat Problem Tillväxt: Fisk av odlad härkomst växer
Läs merDNA-analyser: Introduktion till DNA-analys med PCR och gelelektrofores. Niklas Dahrén
DNA-analyser: Introduktion till DNA-analys med PCR och gelelektrofores Niklas Dahrén Användningsområden för DNA-analys Ta reda på vems DNA som har hittats på en brottsplats. Faderskapsanalys. Identifiera
Läs merSyfte? Naturliga populationer i Trollsvattnen. Otoliter för åldersbestämning. Vävnadsprover för genetisk analys
Syfte? Inblick i vanlig genotypbestämningsmetod Allozymer har ofta använts som genetisk markör vid populationsgenetiska studier Studera genetisk variation inom och mellan populationer används inom bevarandebiologin
Läs merRapport avseende DNA-analys av spillningsprover från järv och lo
KDB 541/11: Rapport 1 Rapport avseende DNA-analys av spillningsprover från järv och lo Jämförelse av två inlämningsmetoder 212-1-26 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Metod 3 3. Resultat 3 4. Slutsats
Läs merPolymerase Chain Reaction
Polymerase Chain Reaction The Polymerase Chain Reaction Molekylärbiologisk metodik T3 ht 11 Märit Karls Kunskapsmål för detta avsnitt Från kursplan: Studenten skall kunna: förklara grundläggande principer
Läs merAcknowledgements Hans Lundqvist, SLU Jan Nilsson, SLU. Photo: Hans Lundqvist
Photo: Hans Lundqvist Genetics in management of the Baltic salmon and sea trout Johan Östergren Institute of Freshwater Research SLU-Aqua, Swedish University of Agricultural Sciences Acknowledgements Hans
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 Laxsmolt på väg ut från Testeboån. Arbetet med fiskevården i de nedersta ungefär två milen av Testeboån är i första hand fokuserat på att återetablera ett livskraftigt
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Lunds kommun Lund 2014-09-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se
Läs merÅldersanalys av havsöring från Emån
Åldersanalys av havsöring från Emån 2001-2006 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merLAB 12. Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli
Institutionen för biokemi och biofysik LAB 12 Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli Basåret 2012 (finns på basårshemsida: www.kemi.su.se, välj Basår) INTRODUKTION I denna laboration ska vi
Läs merUppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013
Institutionen för biologi och miljö Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10 Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck
Läs merSik i Bottenhavet - En, två eller flera arter? Sammandrag
Sik i Bottenhavet - En, två eller flera arter? Rapport till länsstyrelsen i Gävleborgs län. Erica Holmqvist Självständigt arbete i Biologi Uppsala universitet VT 2010 En litteratursammanfattning om forskning
Läs merDNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén
DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller
Läs merMiljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet
Miljöövervakning av genetisk mångfald Linda Laikre Stockholms universitet Genetisk variation osynliga verktyg för överlevnad och anpassning Genetisk variation = förekomst av varianter av enskilda gener/arvsanlag
Läs merDNA-ordlista. Amplifiera: Att kopiera och på så sätt mångfaldiga en DNA-sekvens med hjälp av PCR.
DNA-ordlista Alignment: Att placera DNA-sekvenser intill varandra. Detta gör att man kan urskilja var och hur mycket de skiljer sig från varandra, vilket är ett av de mest grundläggande sätten att analysera
Läs merBevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige
Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad
Läs merGenkloning och PCR av tetracyklinresistensgen. från pacyc184 till puc19
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Genkloning och PCR av tetracyklinresistensgen från pacyc184 till puc19 Årskull: Laborationsrapport i Molekylärbiologisk laboratoriemetodik, termin 3
Läs merUttern i Sverige Genetisk studie av vävnadsprover och spillning från uttrar i Västernorrland och Småland
Uttern i Sverige Genetisk studie av vävnadsprover och spillning från uttrar i Västernorrland och Småland Petra Gustafsson och Anna Roos Rapport nr 2012:3 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljögiftsforskning
Läs merF5 Introduktion Anpassning Korstabeller Homogenitet Oberoende Sammanfattning Minitab
Repetition: Gnuer i (o)skyddade områden χ 2 -metoder, med koppling till binomialfördelning och genetik. Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson Januari 2012 Endast 2 av de 13 observationerna
Läs merFöreläsning 3. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi
Föreläsning 3 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 Dagens föreläsning o Inferens om två populationer (kap 8.1 8.) o Parvisa observationer (kap 9.1 9.) o p-värde (kap 6.3) o Feltyper, styrka, stickprovsstorlek
Läs merDiagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén
Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Sicklecellsanemi Erytrocyterna ser ut som skäror : Sjukdomen innebär a0 de röda blodkropparna (erytrocyterna) ser ut som skäror (eng. sickle)
Läs merTillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen
IFM/Kemi Linköpings Universitet September 2004/LGM Projektlaboration i genteknik Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen Innehållsförteckning Inledning... 3 Amplifiering
Läs merAn#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval?
An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval? Gustav Bohlin Visuellt Lärande och Kommunika#on Medie- och Informa#onsteknik Ins#tu#onen för Teknik och Naturvetenskap E2 ökande
Läs merMångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som
Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som
Läs merMångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som
Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.
Läs merLinköpings Universitet. Laboration i genteknik
IFM/Kemi Linköpings Universitet Maj 2008/LGM Laboration i genteknik Restriktionskarta av pcantab Restriktionsklyvning samt separation av DNA-fragment mha agarosgelelektrofores Material: pcantab (minst
Läs merÖring en art med många kostymer
Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter
Läs merMärkning av odlad lax är DNA ett alternativ? Stefan Palm, Sötvattenslaboratoriet, SLU Aqua Nationellt smoltkompensationsseminarium
Märkning av odlad lax är DNA ett alternativ? Stefan Palm, Sötvattenslaboratoriet, SLU Aqua Nationellt smoltkompensationsseminarium 2017-02-23 A 1 // A 1 A 1 // A 1 A 1 // A 2 A 2 // A 2 A 2 // A 2 A
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån
BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Läs merGenetisk studie av uttrar
Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för miljö och natur 2012:8 Genetisk studie av uttrar Genetisk studie av vävnadsprover och spillning från uttrar från Västernorrland och Småland Rapport 2012:8 Länsstyrelsen
Läs merCentrum för genetisk identifiering Teknisk rapport Björnspillningsinventering 2015
RAPPORT Datum Dnr 1(7) 2017-11-07 4.1-628-2015 Centrum för genetisk identifiering Teknisk rapport Björnspillningsinventering 2015 Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-519 540 00 Box 50007 Frescativägen
Läs merTranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län
Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län Oktober 2006 Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Jönköpings län Rapport 22-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Sammanfattning
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merForskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring
Läs merFlodpärlmusslan i Blekinge
2008:8 Flodpärlmusslan i Blekinge Undersökning av genetisk populationsstruktur Rapport, år och nr: 2008:8 Rapportnamn: Flodpärlmusslan i Blekinge undersökning av genetisk popu-lationsstruktur. Författare:
Läs merInventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2011:5
Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 28 Rapporter om natur och miljö nr 211:5 Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 28 Micael Söderman, Nils Ljunggren & Centh-Erik
Läs merProjekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån.
Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Årsredovisning 2008 INNEHÅLL DRIFTSTOPP I STRÖMSBRO KRAFTVERK... 3 ELPROVFISKE... 4 UTVANDRINGSFÖRSÖK... 5 UPPVANDRINGSKONTROLL...
Läs merFiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Läs merEvolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner
Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 Idéhistoria Cuvier Malthus Lyell
Läs merTillväxt och genetisk variation bland västkustens havsöringar
Tillväxt och genetisk variation bland västkustens havsöringar FSG CORP 2010 Jonatan Johansson Examensarbete för naturvetenskaplig magisterexamen i Biologi Ekologisk Zoologi, 30 hp, vt 2010 Zoologiska institutionen
Läs merFlera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?
Läs merMolekylärgenetiskt verktyg för diagnos av T- resp. B-cellslymfom i vävnad/paraffin Diagnostik av Lymfom. Olika ingångar för B-, resp. T-cellslymfom Metodiker: - Morfologi (Mikroskopi) - Immunohistokemi
Läs merUPPGIFT 1 TVÅPOTENSER. UPPGIFT 2 HISSEN I LUSTIGA HUSET.
UPPGIFT 1 TVÅPOTENSER. 2 ½ ¾ = 5575186299632655785383929568162090376495104 n = 142 är det minsta värde på n för vilket 2 Ò inleds med siffrorna 55. Uppgiften består i att skriva ett program som tar emot
Läs merHur påverkas fisk av ett kraftverk?
Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?
Läs merInventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 2007
Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 2007 Rapporter om natur och miljö nr 2008: 9 Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland 2007 MICAEL SÖDERMAN, NILS LJUNGGREN & CENTH-ERIK
Läs merBjörnstammens storlek i Sverige 2013 länsvisa skattningar och trender
Björnstammens storlek i Sverige 213 länsvisa skattningar och trender Rapport 214-2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Introduktion Den senaste
Läs merDysåns avrinningsområde (677921-141225)
Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen
Läs merBjörnstammens storlek i Sverige 2017
Björnstammens storlek i Sverige 2017 Rapport 2018-3 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Introduktion De senaste skattningarna av björnstammens storlek
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare
Läs merMärkning av havsöring och lax i Emån
Märkning av havsöring och lax i Emån 2001-2010 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merIdentifiering av en genetisk markör för könsbestämning av Gasterosteus aculeatus
Identifiering av en genetisk markör för könsbestämning av Gasterosteus aculeatus 1 Sammanfattning Arbetets uppgift var att identifiera en DNA-sekvens som skulle kunna finnas hos storspiggens könsbestämningsregion.
Läs merSammanfattning Arv och Evolution
Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept
Läs merBernt Moberg. Framtiden för laxen?
Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare
Läs merPotentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example
Biodivers Conserv (2008) 17:893-910 DOI 10.1007/s10531-008-9335-2 SUPPLEMENTARY TABLES AND REFERENCES Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example Linda Laikre Lena C.
Läs merEvolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner
Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 1. Eukaryoter Tre domäner 2.
Läs merKopiera DNA med hjälp av PCR-metoden. Niklas Dahrén
Kopiera DNA med hjälp av PCR-metoden Niklas Dahrén Först lite allmän kunskap om kromosomer, DNA, gener etc. Varje kromosom består av en lång DNAmolekyl som är lindad runt histoner En gen är en liten del
Läs merFaktorer som påverkar kläckningsresultat hos odlad röding
1 Rapport från Mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Faktorer som påverkar kläckningsresultat hos odlad röding 1 Henrik Jeuthe, 1 Jan Nilsson, 2 Torleif Andersson & 1 Eva Brännäs
Läs merTFKE32/TFKI09/9KEA21. Laboration i Genteknik
TFKE32/TFKI09/9KEA21 Laboration i Genteknik Denna laboration består av tre delar: A. Restriktionsklyvning av plasmiden pcantab samt konstruering av restriktionskarta. B. Preparation av plasmiden pcantab
Läs merASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER
ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad
Läs merHypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University
Hypotesprövning Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning Liksom konfidensintervall ett hjälpmedel för att
Läs merSalvelinus fontinalis Bäckröding
Salvelinus fontinalis Bäckröding Foto Eric Engbretson, lllustration Duane Raver, publicerade av U.S. Fish and Wildlife Service Svenskt vardagsnamn Bäckröding, Amerikansk bäckröding och på andra språk Vetenskapliga
Läs merInstruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers
Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers (berit.sers@slu.se) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat från hela landet.
Läs merLIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser
LIV Laxfisk i Nedre Dalälven Elfiske och genetiska analyser Tankar och Metodik Fisken skall inventeras, men samtidigt ta stor hänsyn till att det kan vara små och hotade populationer. Maximera kunskapsunderlaget
Läs merMetoder för att identifiera genetisk sjukdomar
Hunden människans sjukaste vän Olof Vadell Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Hunden har varit en
Läs merEvolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner
Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 De fem rikena Växter Djur Svampar
Läs merOffentliga måltiden och allergikost
Offentliga måltiden och allergikost Sala och Heby kommun - 2014 Angelica Nyqvist 2014-01-01 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Syfte och frågeställningar... 2 2. Avgränsningar... 2 2.1. Geografiskt...
Läs merTemperaturens inverkan på överlevnad av rödingrom vid Kälarnestationen: effekter av långsiktig temperaturökning.
1 Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Temperaturens inverkan på överlevnad av rödingrom vid Kälarnestationen: effekter av långsiktig temperaturökning. 1 Eva Brännäs,
Läs merKURSLITTERATUR (VT-15)
Stockholms Universitet Fastställt 14-10-16 Institutionen för biologisk grundutbildning KURSLITTERATUR (VT-15) Biologi B Karlsson m. fl. Biologi B med Naturkunskap B 3:a uppl. Liber. 2005. Orienteringskurser
Läs merAnvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor
Läs merFaktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar
Läs merMångfaldigande av mänskligt mitokondrie-dna
John Schollar och Andy Harrison NCBE, The University of Reading Mångfaldigande av mänskligt mitokondrie-dna Syfte Med denna procedur kan du mångfaldiga ett 460 baspar långt stycke DNA, som finns i kontrollregion
Läs merrapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Läs merJANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND
MPCR Multiplex Polymerase Chain Reaktion JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND Vad är multiplex PCR Variant av PCR Möjliggör samtidigt att amplifiera (masskopiera) många målsekvenser i en enda reaktion.
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2015
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merEKOTOXIKOLOGISK TEST PÅ VATTEN TILLSATT PESTICIDER
EKOTOXIKOLOGISK TEST PÅ VATTEN TILLSATT PESTICIDER Tiilväxthämningstest med grönalgen Pseudokirchneriella subcapitata RAPPORT 003/08 HÄRSLÖV DEN 5 FEBRUARI 2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning..
Läs merTentamen i Statistik STG A01 (12 hp) Fredag 16 januari 2009, Kl 14.00-19.00
Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) Fredag 16 januari 2009, Kl 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Bifogad formelsamling, tabellsamling (dessa skall returneras). Miniräknare. Ansvarig lärare: Jari Appelgren,
Läs merDNA-ordlista. 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur.
DNA-ordlista 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur. Alignment: Att placera DNA-sekvenser intill varandra.
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2016
Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merC V C. Bruksanvisning till Biofortuna SSPGo TM HLA Wipe Test BF-40-01. Revision 3. Juli 2014
Dot159v1 Instructions for Use for Biofortuna SSPGo TM HLA Wipe Test BF-40-01 Sidan 1 av 8 Bruksanvisning till Biofortuna SSPGo TM HLA Wipe Test BF-40-01 Revision 3 Juli 2014 Dot159v1 Instructions for Use
Läs merFörvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön
Förvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön Linda Laikre Populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet Samverkan Adaptiv förvaltning Individer Ekosystem Genetisk
Läs merFAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen
1(5) FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen Målsättning Syftet med detta faktablad är att ge en översikt av den genetiska provtagningen som tillämpas vid rovdjursinventeringen i Sverige
Läs merHavsöringens respons på olika flöden nedströms Bosgårdens kraftverk
Havsöringens respons på olika flöden nedströms Bosgårdens kraftverk av Adam Johansson Sammanfattning av examensarbete 20 p vid Göteborgs universitet. Bakgrund och syfte I början av 1900-talet var det möjligt
Läs merGenetisk analys av öring från Emån
Dnr: SLU.aqua. 2014.4.5-240 2014-06-13 Genetisk analys av öring från Emån Stefan Palm, Johan Dannewitz & Tore Prestegaard Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet
Läs mer