Genetisk variation hos Tåmeharr
|
|
- Emma Bergqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Genetisk variation hos Tåmeharr Umeå Jan Nilsson, SLU vfm Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå kommun
2 2 Bakgrund. Uppgiften här har varit att genetiskt karakterisera harr från Tåme (Skellefteå kommun, Vb län). Tåmeälven har historisk haft en god uppvandring av harr från havet. Från gamla tider berättas om tillfälligt mycket goda fångster av harr i Norrsundet. Det gick upp så mycket harr att folk kunde stå på stränderna och håva harren manuellt. När man la tinor i strömmen krävdes det flera man för att lyfta tinorna. En enda fångst kunde fylla en tvåhjulig hästkärra. Ossian Olofsson skriver 1938 att fångsterna har minskat och att byn slutat fiska där för ca 40 år sen men fortfarande tas harr upp i ån. Tåmeharren är vad vi känner till i dag den enda kvarvarande harren som leker i mindre vattendrag i Skellefteå kommun. I 12 andra mindre och medelstora vattendrag i kommunen har harren försvunnit. Även om det vid något enstaka tillfälle har skett mindre utsättningar av harryngel så är det troligt att det fortfarande är den ursprungliga stammen som finns kvar. Vi har konstaterat att den havsvandrande harren vandrar minst 4 km upp i vattendraget för lek. Tåmeälven skiljer sig från de andra mindre kustvattendrag i området genom att vattenkemin fortfarande är bra. Landhöjning har också gjort att strömsträckan nedström Nördavan är längre än tidigare. Däremot har sträckan varit kraftigt rensad rensad vilket har minskat andelen bra uppväxtplatser för ynglen, strömhastigheten har varit för hög under vår och försommar. Biotopvårdsåtgärder har genomförts genom att sten och lekgrus har återförts till vattendraget. Åtgärderna har haft god effekt och rikligt med harrungar har iaktagits efter åtgärderna Medelvattenföringen i Tåmeälven är 1,1 m 3 /s och avrinningsområdet storlek är 110 km 2. Fiskmaterial Den analyserade fisken bestod av 54 harrar (1-somriga) som under 2007 insamlats genom Skellefteå kommuns försorg, konserverats i alkohol och sänts till SLU. Insamlingen skedde vid Tåmeälvens mynning och ca 200 m upp mot sjön Nördavan samt längs en kort sträcka ca 1,5 km uppströms mynningen (ca 5 yngel). DNAanalyser Analyser har genomförts av variation i mitokondriellt DNA (mtdna) och för 7 DNA mikrosatelliter: B12, B13, B15, B17, B18, Ogo2, One2 (Koskinen et al ). Variation i mikrosatelliterna analyserades genom PCR amplifiering och analys av fragmentstorlek i en automatisk DNA sekvenserare (Beckman CEQ800). Vid analyserna användes även referensmaterial bestående av 12 individer med kända genotyper från tidigare analyser för att säkerställa jämförelser med andra bestånd. Totalt analyserades 54 harrar från Tåme för samtliga 7 markörer. Endast 5% bortfall av genotyper förelåg. Analyser av mtdna gjordes genom PCRamplifiering av ND 5/6 genen följt av klippning med restriktionsenzymet HINF1. De fragment som erhölls efter klippning visualiserades
3 3 med hjälp av agarosgel och bandmönster noterades. Denna metod visar på tillhörighet till västlig eller östlig mitokondriell linje (se Koskinen et al 2000) beroende av erhållet bandmönster. Till skillnad från vanliga nukleära DNA markörer som exempelvis mikrosatelliter nedärvs mtdna enbart maternellt. För samtliga 54 Tåmeharrar kunde haplotypen fastställas. Statistiska analyser För analys av variationsnivå (observerad och förväntad heterozygotigrad) användes programmet PopGen. För analys av parvisa Fst samt analys av Hardy-Weinberg jämvikt och populationsdifferentiering användes Genepop3.2a. Fst värden är mått på genetisk distans mellan populationer, värden mellan kan klassificeras som svag differentiering, värden mellan som måttlig differentiering och värden > 0.15 anger stark differentiering. Genetiska relationer mellan stammar visualiserades med hjälp av dendrogram (UPGMA) baserat på Nei s genetiska distans. Vid analyserna har jämförelser gjorts med data från interregprojektet Kvarkenharr som inkluderar motsvarande genetisk information från ca 10 harrpopulationer i Kvarkenområdet (Alanärä et al 2006; Nilsson & Alanärä 2006). Resultat och diskussion MikrosatellitDNA variation Tåmeharren visade variation i samtliga de markörer som testats. Ingen systematisk avvikelse från Hardy-weinberg jämvikt förekom och endast en av sju markörer (B15) visade signifikant överskott av homozygoter. Variationsgraden ( förväntad heterozygoti) var 0.61 vilket är något lägre än för 7 andra harrbestånd som har nära förbindelse med havet ( ). Även när man ser på medelantalet alleler per markör tenderar Tåmeälven att ligga i underkant med 5.29 jämfört med för andra havs eller havsnära bestånd. Det genetiska släktskapet med andra bestånd värderades med Fst värden (Tabell 1) som mått på genetisk distans. Tåmeharren är tydligt (statistiskt signifikant) genetiskt skild från samtliga i tabellen förkommande bestånd. Genomgående visade Tåmeharren låga värden ( ) gentemot bestånd som tidigare klassificerats som tillhörande östlig harr, dvs Holmön och de finska bestånden. Högre värden ( ) erhölls med kustnära bestånd i andra västerbottenälvar och de allra högst värdena(> 0.300) var med bestånd i dessa älvars övre delar.
4 4 Tabell 1. Fst (genetiskt avstånd) mellan Tåmeharr och 10 andra harrbestånd. Population Tåme Holmön Lögde nedre Lögde övre Öre nedre Öre övre Rickleå Sävar nedre Sävar övre Olkijoki Siponjoki En visualisering av de genetiska relationerna mellan olika bestånd ges med ett dendrogram (Fig 1). Här framgår tydligt att Tåmeharren grupperas bland de östliga harrarna Holmön +---!! Tåme !! Olkijoki! +----!! Siponjoki !!! Lögde nedre!! +--!!! +--! Rickleå!!!! ! ! Sävarå nedre!!!!! Norrby!!!! Lögde Övre -! !!! +--- Öre nedre! !! +--- Öre övre! Sävarå övre Fig 1. Dendrogram för harr.
5 5 Mitokondriellt DNA Bland Tåmeharren ehölls endast den östliga formen (haplotypen) av ND5/6 (n=54). Detta medför att även mtdna-analysen tyder på att detta harrbestånd hör till den från öster invandrande harren. I Fig 2 visas den relativa fördelningen av haplotyper för Tåmes och andra bestånds harrar. Lögde ö Öre ö Sävar ö Lögde n Öre n Sävar n Rickleå Norrby Holmö ad Holmö juv Tåme Siiponjokii Olkijoki Fig 2. Fördelning av östlig (vit) och västlig (svart) mtdna haplotyp för ND5/6
6 6 Entydiga resultat från mikrosatellitdna och mtdna analyser anger att harren från Tåme älv har ett ursprung i den från efter istiden österifrån invandrande harren (Koskinen et al 2000;2002). Störst likhet visade tåmeharren med harr från Holmön och från finska älvar. Älvar längs västerbottenkusten längre söderut uppvisar en blandning av den västliga och östliga linjen åtminstone i de nedre delarna (Nilsson & Alanärä Tåmeälvens harr avviker därigenom från tidigare undersökta harrbestånd på svenska sidan. Tåmeharren uppvisar en något lägre genetisk variationsnivå än andra bestånd i samma fylogeografiska grupp men även i jämförelse med andra älvar längs västerbottenkusten. Skillnaden är emellertid relativt liten och motiverar inte att man betrakta beståndet som genetiskt utarmat eller inavlat och bör inte föranleda några åtgärder. Den mest troliga förklaringen är att beståndet är eller under någon period varit numerärt litet vilket förefaller rimligt då vattendraget är litet i jämförelse med de andra undersökta stammarnas vattendrag. En bidragande orsak kan även vara liten migration från andra bestånd. Skulle återetablering av bestånd i vattendrag i denna del av Västerbotten bli aktuell bör man vid val av utsättningsmaterial beakta dessa resultat och framförallt undvika införandet av den västliga harren. Ur bevarandesynpunkt anses det olämpligt att genom utsättningar blanda bestånd som under 1000-tals år utvecklats i separata evolutionära linjer. Det bör dock framhållas att resultatet avser endast en älv och om möjligheter finns att undersöka någon fler älv som är rimligt närliggande kan det ge ännu säkrare vägledning avseende fylogeografiska gränser. Referenser: Alanärä A., Hudd R., Nilsson J., Lax H-G., Carlsson U Slutrapport Projekt Kvarkenharr Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Vattenbruksinstitutionen vol 55 Nilsson J., Alanärä A Genetisk variation hos harr i Kvarken Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Vattenbruksinstitutionen vol 54 Koskinen, M. T., Ranta, E., Piironen J., Veselov A., Titov, S., Haugen T.O., Nilsson, J.,Carlstein, M. and Primmer C.R Genetic lineages and postglacial colonization of the grayling (Thymallus thymallus, Salmonidae) in Europe, as revealed by mitochondrial DNA analyses. Mol. Ecol. (9: )
7 7 Koskinen, MT, J Nilsson, AJ Veselov, AG Potutkin, E Ranta and CR Primmer Microsatellite data resolve phylogeographic patterns in European grayling, Thymallus thymallus, Salmonidae. Heredity Fotnot: Kustvattendragsprojektet bekostas genom medel från LONA- den lokala Naturvårdssatsningen
Genetisk variation hos harr i Kvarken. Jan Nilsson & Anders Alanärä
Genetisk variation hos harr i Kvarken Jan Nilsson & Anders Alanärä Vattenbruksinstitutionen Rapport 54 Umeå 2006 Projekt Kvarkenharr har fått stöd av INTERREG KVARKEN-MITTSKANDIA Västra Finlands Miljöcentral
Läs merÅbyälven, Janiforsen Bo-Göran Persson, Bygg- och Miljökontoret, Skellefteå. Studieresa VRO
Åbyälven, Janiforsen Bo-Göran Persson, Bygg- och Miljökontoret, Skellefteå Studieresa VRO 7 2010-09-15 Tåmeälven, klassningar av ekologisk status Fiskvandringskontroll Tåmeälven april-maj 2007 Harr siluettbild
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merSyfte? Naturliga populationer i Trollsvattnen. Otoliter för åldersbestämning. Vävnadsprover för genetisk analys
Syfte? Inblick i vanlig genotypbestämningsmetod Allozymer har ofta använts som genetisk markör vid populationsgenetiska studier Studera genetisk variation inom och mellan populationer används inom bevarandebiologin
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod
Läs merDatorlaboration 5: Genetisk populationsstruktur
Datorlaboration 5: Genetisk populationsstruktur Syftet med denna laboration är att ni ska få prova på några vanligt förekommande statistiska analysmetoder som används vid studier av genetisk populationsstruktur.
Läs merLaksemusling og Ørretmusling
Laksemusling og Ørretmusling Ett viktigt koncept för förvaltning av Flodpärlmusslan Sten Karlsson, Bjørn M Larsen och Kjetil Hindar Norwegian Institute for Nature Research, Tungasletta 2, N-7485 Trondheim,
Läs merKarl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik
Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU karl.holm@ ebc.uu.se Nick Brandt Populationsgenetik Kursens upplägg Föreläsningar 24/4, 10:15-16:00 Friessalen Introduktion, HWE 27/4, 10:15-16:00 Inavel 28/4, 10:15-16:00
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven
Slutrapport Etapp 1: 2015-2016 Flottledsåterställning i Bureälven Datum: 2016-09-21 Samarbetspartner: 1 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Kartläggning av påverkan i Bureälvens avrinningsområde...
Läs merBevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige
Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad
Läs merElfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Läs merLIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser
LIV Laxfisk i Nedre Dalälven Elfiske och genetiska analyser Tankar och Metodik Fisken skall inventeras, men samtidigt ta stor hänsyn till att det kan vara små och hotade populationer. Maximera kunskapsunderlaget
Läs merAllmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
Läs merMILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft
Läs merGenetiska risker med odlad fisk för naturliga bestånd. Jan Nilsson
Genetiska risker med odlad fisk för naturliga bestånd Jan Nilsson Vattenbruksinstitutionen Rapport 28 Umeå 2000 Genetiska risker med odlad fisk för naturliga bestånd Av Jan Nilsson Vattenbruksinstitutionen,
Läs merPM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning
Läs merNr 5: 2014. Kort redovisning av romtäckt, odling och återintroduktion av harr 2013
Nr 5: 2014 Kort redovisning av romtäckt, odling och återintroduktion av harr 2013 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande fakta som berör Vättern FAKTA från Vätternvårdsförbundet
Läs merProvfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder
Elfiskelokalen vid nedre i september 2012. Provfisken i Holjeån hösten 2012 Uppföljning av fiskevårdsåtgärder 2000 2008. Mikael Svensson MS Naturfakta Box 107 283 22 OSBY 0479-10536; 0705-910536 msnaturfakta@telia.com
Läs merMärkning av odlad lax är DNA ett alternativ? Stefan Palm, Sötvattenslaboratoriet, SLU Aqua Nationellt smoltkompensationsseminarium
Märkning av odlad lax är DNA ett alternativ? Stefan Palm, Sötvattenslaboratoriet, SLU Aqua Nationellt smoltkompensationsseminarium 2017-02-23 A 1 // A 1 A 1 // A 1 A 1 // A 2 A 2 // A 2 A 2 // A 2 A
Läs merÖstersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och
Läs merMarkus Lundgren. med underlag från
Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28
Läs merHardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift
Populationsgenetik Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift Processer som ökar genetisk variation: Mutationer Migration Miljömässiga förändringar Balancen
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2010
Elfiske i Jönköpings kommun 2010 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Huskvarna.
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2009
Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)
Läs merEffekter av laxutplantering i Öre- och Lögdeälven under femton år
MILJÖÖVERVAKNING AV LAX I VÄSTERBOTTEN Effekter av laxutplantering i Öre- och Lögdeälven under femton år Peter Rivinoja & Ulf Carlsson Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Rapport 59 Umeå 28 Effekter
Läs mer- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,
Läs merKräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018
1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fisk och vattenåtgärder Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018 Under 2018 har Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört vissa undersökningar av fisk
Läs merKompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp
NR U 5610 FEBRUARI 2016 RAPPORT Kompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, Niklas Johansson, Mikael Malmaeus Författare:
Läs merRapport avseende DNA-analys av spillningsprover från järv och lo
KDB 541/11: Rapport 1 Rapport avseende DNA-analys av spillningsprover från järv och lo Jämförelse av två inlämningsmetoder 212-1-26 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Metod 3 3. Resultat 3 4. Slutsats
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2015
Elfiske i Jönköpings kommun 2015 April 2016 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 2015... 1 Resultat och kommentarer...
Läs merRapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg
Rapport 2016:02 Fiskräkning i Säveån 2015 - Jonsereds övre fiskväg Rapportnr: 2016:02 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Daniel Johansson Omslagsbild: Jonsereds övre fiskväg, foto Länsstyrelsen i Västra
Läs merElfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merIsättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Läs merAkademin för Teknik och Miljö
Akademin för Teknik och Miljö PCR-RFLP analys av mt-dna hos Öring (Salmo trutta) i Gävleborgs län. Tommy Björkbom nbt04tbm@student.hig.se Examensarbete Biologi 15 Hp. Handledare: Anna Lindvall Anna.Lindvall@hig.se
Läs merNissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar
Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).
Läs merRestaurering Ramsan 2017
2017-12-28 Rapport Restaurering Ramsan 2017 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ramsan är ett av de större biflödena till den nedre delen av Umeälven och mynnar i Harrselemagasinet (figur 1). Ån
Läs merFlera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merUndersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro
Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes
Läs merFlodpärlmusslan i Blekinge
2008:8 Flodpärlmusslan i Blekinge Undersökning av genetisk populationsstruktur Rapport, år och nr: 2008:8 Rapportnamn: Flodpärlmusslan i Blekinge undersökning av genetisk popu-lationsstruktur. Författare:
Läs mer5: Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010
ebfakta är en digital Nr 5: 2012 Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande
Läs merTentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120831ad Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100% Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi Skriv svar
Läs merRedovisning av delprojekt: Trolling
ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera
Läs merMiljöåtgärder i Rabobäcken
1 (9) Miljöåtgärder i Rabobäcken Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) Planavdelningen Kontaktperson Jonas Engberg
Läs merStorbäcks FVO bildades den Fiskevård har av föreningen bedrivits sedan 30-talet.
Karta Storbäcks FVO. Förord Storbäcks FVO bildades den 900403. Fiskevård har av föreningen bedrivits sedan 30-talet. Området består del av Stora Arksjön, Lilla Arksjön, Ån mellan sjöarna, Övre del Långselån,
Läs merÖstersjölaxälvar i Samverkan
Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde
Läs merMiljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet
Miljöövervakning av genetisk mångfald Linda Laikre Stockholms universitet Genetisk variation osynliga verktyg för överlevnad och anpassning Genetisk variation = förekomst av varianter av enskilda gener/arvsanlag
Läs merFuåns avrinningsområde (675922-144078)
Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Översiktlig beskrivning Fuån är ett mindre vattendrag som tillrinner Siljan i Fudalsviken. öster om byn Nusnäs. Avrinningsområdet, som enligt Sandberg (1987) är 67
Läs merForskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Läs merFigur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.
Motala ström Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merSammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat flera vattendrag. De inventerade vattendragen är Knaverstabäcken, Trankärrsbäcken, Välabäcken, Vallerån, Solbergsån
Läs merNYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER
20170522 NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER Vad är biotopkartering? Vad är biotopkartering? Vad ska ingå i karteringen? Protokoll A, Del 1, 2 och 3 Protokoll A - Väsentliga förändringar
Läs merRASTÄLVEN - Grängshytteforsarna
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET
Läs merSikens värde som ekosystemtjänst
Sikens värde som ekosystemtjänst Marina Nyqvist Österbottens Fiskarförbund SeaGIS 2.0 slutseminarium 13.3.2018 Vasa ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f. Fiskets utvecklingsorganisation www.fishpoint.net Lehtonen
Läs merGenetisk analys av öring från Brunnshyttebäcken
Dnr: SLU.aqua. 2014.4.2-340 2015-03-09 Genetisk analys av öring från Brunnshyttebäcken Stefan Palm & Tore Prestegaard Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet
Läs merGenetisk undersökning av spillning med avseende på genetiskt ursprung och hybridisering med hund
Institutionen för Ekologi Dr Mikael Åkesson 2017-10-13 Genetisk undersökning av spillning med avseende på genetiskt ursprung och hybridisering med hund Hybridisering mellan varg och hund är fullt möjlig
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV
TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften God ekologisk status enligt Ramdirektivet för vatten, gynnsam bevarandestatus, samt att uppfylla de svenska och norska miljömålen. Levande landsbygd (ökad
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.
Läs merDysåns avrinningsområde (677921-141225)
Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen
Läs merRedovisning av lekfiskräkningen i Vätterns tillflöden våren 2017
Nr 3: 2017 Redovisning av lekfiskräkningen i Vätterns tillflöden våren 2017 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikations-serie innehållande fakta som berör Vättern FAKTA från Vätternvårdsförbundet Nr
Läs merFiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp
Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Bakgrund Musslebobäcken är ett biflöde till Lillån Huskvarna som avvattnar Rogbergasjön och ansluter till Lillån en knapp km uppströms Bråneryds kyrkogård,
Läs merNya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Läs mer2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO
2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder
Läs mergar i det vilda varg och hund i det vilda
Institutionen för Ekologi Dr Mikael Åkesson 2012-01-162 Genetisk undersökning av vargg från svenska djurparker med avseende på genetiskt ursprung och hybridisering med hund Hybridisering mellan varg och
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson
TVÅ LÄNDER ÉN ELV (2017-2020) Vänerdagen 181112, Pär Gustafsson TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften (på lång sikt) Återuppbygga det vilda laxbeståndet i Klarälven och Trysilelva (Vänern) God
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Läs merStorröding i Vättern
Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar
Läs merMaskinrestaurering i Leån 2014
Maskinrestaurering i Leån 2014 Redovisning Fiskevårdstjänst-Peter Hallgren Svarvarvägen 15 820 20 Ljusne www.fiskevardstjanst.se Maskinrestaurering i Leån 2014 Nedan följer en redovisning av den biotopåprestaurering
Läs merLygnöån och Marydsån, alingsås kommun
Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun Insjööringen; En övergripande bedömning Thorsson & Åberg Miljö och Vattenvård AB 2005-12-20 1 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Metoder 3 Lygnöån 3 Maryd å 4 Resultat
Läs merFiskevård i Moälven. Miljö och hälsoenheten
Fiskevård i Moälven 2018 Fiskevård i Galasjöån. Foto Anders Forsberg. Örnsköldsviks kommun fortsätter arbetet för att skapa livskraftiga bestånd av lax och öring i Moälven. I det här utskicket hittar du
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2012
Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna
Läs merSälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merNätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo
Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser
Läs merBeskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Läs merMALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014
MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014 LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2014:26 Text: Olof Lessmark Sida 2 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning...
Läs merRestaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)
1(7) Västansjö Samfällighetsförening c/o Gerd-Marie Alenius gerd-marie.alenius@umu.se Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor) Länsstyrelsen godkänner att
Läs merNr 9: Kort redovisning av romtäckt, odling, kläckningsförsök och återintroduktion av harr 2014
Nr 9: 2014 Kort redovisning av romtäckt, odling, kläckningsförsök och återintroduktion av harr 2014 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikations-serie innehållande fakta som berör Vättern FAKTA från
Läs merFlyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.
Gävle 2012-04-25 En idé för att optimera förvaltningen av lax i en del av södra Bottenhavet: Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.
Läs merSamhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan
Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan Naturvetenskapliga delar Minimitappning, korttidsreglering, omvänd vattenföring, fiskvandringsproblem Kjell
Läs merFiskpassager i Nedre Dalälven
Fiskpassager i Nedre Dalälven - Lägesrapport sep 2017 Olle Calles Naturresurs rinnande vatten Karlstads Universitet Axel Emanuelsson Norconsult AB Göteborg Upplägg Uppdraget Vandrande fisk Vattenkraft
Läs merSik i Bottenhavet - En, två eller flera arter? Sammandrag
Sik i Bottenhavet - En, två eller flera arter? Rapport till länsstyrelsen i Gävleborgs län. Erica Holmqvist Självständigt arbete i Biologi Uppsala universitet VT 2010 En litteratursammanfattning om forskning
Läs merSVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019 Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) är en fiskart, som härstammar från Svarta havet och Kaspiska havet. Den har troligen kommit till Östersjön med hjälp av ballastvatten.
Läs merrapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Läs merSlutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.
1 Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan Eva Edin, Institutionen för Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU
Läs merFiskevård i Vegeån Ekeby Sportfiskeklubb
Fiskevård i Vegeån Ekeby Sportfiskeklubb Innehåll 1 Öringen 2 Vegeåns status 3 Vad klubben kan göra Fiskevård i Vegeån Mikael Pertmann maj 2012 sid 2 av 18 Finns bara en sort av öring, nämligen öring.
Läs merrapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012
rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Niclas
Läs merSOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN
LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 113-829, Meddelande 214:6 Text: Olof Lessmark SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN SOMMARTEMPERATURENS
Läs merJuojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti
Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering
Läs merLicensjakt varg 2011. DNA-analyser och inventeringsdata.
Licensjakt varg 2011. DNA-analyser och inventeringsdata. Uppdragsrapport till Naturvårdsverket RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-2 Detta är version 1.0 av Licensjakt varg 2011. DNA-analyser och inventeringsdata.
Läs merHur påverkas fisk av ett kraftverk?
Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare
Läs merHarren i Motala ström. Förprojektering för populationsförstärkande åtgärder vid Strömbron
Harren i Motala ström Förprojektering för populationsförstärkande åtgärder vid Strömbron Sportfiskarna Text & bild: Mattias Larsson Tel: 0707-566299 E-post: mattias.larsson@sportfiskarna.se Postadress:
Läs merÄlginventering från flyg i Vebomarksområdet
Älginventering från flyg i Vebomarksområdet Februari 2007 1 Förord Denna älginventering från flyg har utförts på uppdrag av Länsstyrelsen Västerbotten. Inventeringen har utförts av Erics BioJobtjänst.
Läs mer