Laksemusling og Ørretmusling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Laksemusling og Ørretmusling"

Transkript

1 Laksemusling og Ørretmusling Ett viktigt koncept för förvaltning av Flodpärlmusslan Sten Karlsson, Bjørn M Larsen och Kjetil Hindar Norwegian Institute for Nature Research, Tungasletta 2, N-7485 Trondheim, Norway Ett pilotprojekt finansier av Direktoratet for Naturforvaltning (DN) och Norsk Institutt for Naturforskning(NINA)

2 Observationer/Bakgrund Abundans: Genomsnittligt antal glochidielarver per undersökt fisk Ørret Laks N Karpelva Aursunda_25 Aursunda_6 Ogna_Brandsegg Ogna_Hornemann Figga_Lø Grytelva Hoenselva Numedalelågen Skeivikbekken Håelva Ogna_Rogaland

3 Observationer/Bakgrund Prevalens: Andel av den undersökta fisken som har glochidielarver Ørret Laks Karpelva Aursunda_25 Aursunda_6 Ogna_Brandsegg Ogna_Hornemann Figga_Lø Grytelva Hoenselva Numedalelågen Skeivikbekken Håelva Ogna_Rogaland %

4 Observationer/Bakgrund Där laks dominerar verkar laks vara primärvärd I mindre anadroma älvsträckningar där sjøørret dominerar är ørret primärvärd I en älv med utplantering av laks ovanför anadrom sträckning observaredes inga larver på laks, bara på städegen ørret. I älvar med både ørretmusling och laksemusling släpper och fäster sig ørretmusling larver sig 3-8 veckor tidigare än laksemusling larver Ørretmuslinger växer långsammare än laksemusling

5 Två typer av elvemusling? Flodpärlmusslor utnyttjar antingen ørret eller laks. Test: Är det genetiska skillnader mellan a priori ørret-/ laks-klassifierade musselpopulationer?

6 Om så: Hypoteser Genom felvandring av laks så har Laksemusling populationer större möjlighet för genflyt mellan populationer än ørretmusling populationer som utnyttjar stationär ørret Laksemusling populationer har högre genetisk variation inom populationer, men lägre genetisk variation mellan populationer, jämfört med ørretmusling populationer.

7 Hypoteser Laksemusling och ørretmusling representerar två evolutionärt distinkta grupper Populationer av flodpärlmussla är genetiskt strukturerade i störst grad utifrån värdutnyttjande.

8 Genetisk variation inom och mellan populationer av flodpärlmusslor i Norge Northeast 1_T (Skjellbekken) 2_S (Karpelva) 11 Ørretmusling lokaliteter (N=148) 14 Laksemusling lokaliteter (N=161) A priori klassifiserade utifrån observationer av glochidielarver på laks och ørret 6 mikrosatelliter (Geist et al. 2003) Southwest 20_T (Svinesbekken) 21_T (Skeivikbekken) 22_S (Figgjo) 23_T (Flotåna Figgjo) 24_S (Håelva) 25_S (Ogna Rogaland) Mid Norway 3_T (Aursunda 25) 4_S (Aursunda 6) 5_T (Ogna Skillegrind 6_S (Ogna Hyllbrua) 7_S (Ogna Brandsegg) 8_S (Ogna Hornemann) 9_S (Figga Lø) 10_S (Figga Sagmo) 11_S (Mossa F1) 12_S (Mossa F2) 13_T (Borråselva) 14_T (Dragstelva) 15_S (Grytelva) Southeast 16_T (Begna) 17_T (Simoa) 18_T (Hoenselva) 19_S (Numedalslågen)

9 Genetisk variation inom och mellan populationer av flodpärlmusslor i Norge Mikrosatelliter CAAGCCACAAAAGTCATACTGCTAGCCATTTTTCCTCAGTGCTCACTCACACAC ACACACACACACACACACACACACACAACGCACATATAGATGTTTAAATGTTTAA ATTTTATATCTACTAGTTGCA- Genetisk variation: Olika antal repeterande enheter (CA)n Olika längd på DNA fragment som uppformeras med hjälp av PCR och visualiseras elektroforetiskt.

10 Genetisk variation inom populationer 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 1_T (Skjellbekken) 3_T (Aursunda 25) 5_T (Ogna Skillegrind) 13_T (Borråselva ) 14_T (Dragstelva ) 16_T (Begna ) 17_T (Simoa ) 18_T (Hoenselva) 20_T (Svinesbekken) 21_T (Skeivikbekken ) 23_T (Flotåna-Figgjo) 2_S (Karpelva) 4_S (Aursunda-6 ) 6_S (Ogna Hyllbrua) 7_S (Ogna Brandsegg) 8_S (Ogna Hornemann) 9_S (Figga Lø) 10_S (Figga Sagmo) 11_S (Mossa F1) He 12_S (Mossa F2) 15_S (Grytelva) 19_S (Numedalslågen) 22_S (Figgjo) 24_S (Håelva) 25_S (Ogna Rogaland) Heterozygositet Ørret Laks

11 Genetisk variation inom populationer Antal olika alleler Ørret Laks _S (Mossa F2) 1_T (Skjellbekken) 3_T (Aursunda 25) 5_T (Ogna Skillegrind) 13_T (Borråselva ) 14_T (Dragstelva ) 16_T (Begna ) 17_T (Simoa ) 18_T (Hoenselva) 20_T (Svinesbekken) 21_T (Skeivikbekken ) 23_T (Flotåna-Figgjo) 2_S (Karpelva) 4_S (Aursunda-6 ) 6_S (Ogna Hyllbrua) 7_S (Ogna Brandsegg) 8_S (Ogna Hornemann) 9_S (Figga Lø) 10_S (Figga Sagmo) 11_S (Mossa F1) Antal olika alleler 15_S (Grytelva) 19_S (Numedalslågen) 22_S (Figgjo) 24_S (Håelva) 25_S (Ogna Rogaland)

12 Genetisk variation inom populationer Individuell parvis genetiskt släktskap 0,70 Average Relatedness 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00-0,10 Lynch RD TrioML Wang LynchLi Ritland QuellerGt DyadML

13 Genetisk variation mellan populationer - AMOVA Alla pop strukturerad utifrån region % variation P Värde Mellan regioner Mellan populationer inom regioner ~0 Alla pop strukturerad utifrån värd Mellan värd ~0 Mellan populationer inom värd ~0 Ørret musling populationer strukturerad utifrån region Among regions Among populations within regions ~0 Lakse musling populationer strukturerad utifrån region Among regions ~0 Among populations within regions ~0

14 Genetisk variation mellan populationer Principal Coordinates 14_T 23_T 9_S 4_T 22_S Coord. 2 7_S 8_S 2_S 10_S 19_S 15_S 25_S 6_S 20_T 13_T 21_T 5_T 3_T 18_T 16_T 11_S 17_T 12_S 24_S 1_T Coord. 1

15 Genetisk variation mellan populationer inom samma älv Figgjovassdraget 2,5 2 Allelrikdom He 1,5 F ST = 0.225, P~0 1 0,5 0 Flotåna Ørret Bråstein Laks

16 Genetisk variation mellan populationer inom samma älv Aursunda 2,5 2 Allelrikdom He 1,5 1 F ST = 0.403, P~0 0,5 0 Station 25 Station 6 Ørret Laks

17 Genetisk variation mellan populationer inom samma älv 3 2,5 2 Ogna Allelrikdom He 1,5 1 0,5 0 Skillegrind Hyllbrua Brandsegg Hornemann Ørret Laks

18 Genetisk variation mellan populationer inom samma älv Ogna Skillegrind Hyllbrua Brandsegg Hornemann Skillegrind * Hyllbrua ~0 * Brandsegg ~ * Hornemann ~ * F ST över diagonalen, P-värde under diagonalen

19 Genetisk variation mellan populationer inom samma älv 3 2,5 Figga Allelrikdom He 2 1,5 F ST = , P= ,5 0 Sagmo Laks Lø Laks

20 Genetisk variation mellan populationer inom samma älv 3 2,5 Mossa Allelrikdom He 2 1,5 1 F ST = , P=0.57 0,5 0 F2 Laks F1 Laks

21 Konklusjoner a) Det är stark reproduktiv isolation mellan elveperlemuslingpopulationer b) Ørretmusling populationer har lägre genetisk variation än laksemusling populationer c) Ørretmusling populationer uppvisar större grad av genetisk differentiering än laksemusling populationer d) Inget eller mycket begränsat genflyt förkommer mellan ørret- och laksemusling populationer inom samma vattendrag (från ørret till laksemusling)

22 Framtida studier Representerar ørret- och laksemusling två åtskiljda evolutionära linjer Underarter? Undersök genetisk variation i mitokondriellt DNA Är ørret- och laksemusling funktionellt olika? Gör kontrollerade försök med ørret- och laksemusling populationer och olika ørret och lakse populationer.

23 Implikation för förvaltning Utplantering för re-etablering av elvemusling bestånder: ørret- eller laksemusling? Effekter av utplantering av laks och ørret Effekter av vandringshinder för laks (och ørret) Effekter av att laks eller ørret försvinner..

24 Tack! Frågor? Kommentarer? Tankar? Foto: Bjørn M Larsen

Skillnader i skaltillväxt hos flodpärlmusslor från reglerade och icke-reglerade vattendrag i Norge. Elena Dunca Bjørn Mejdell Larsen

Skillnader i skaltillväxt hos flodpärlmusslor från reglerade och icke-reglerade vattendrag i Norge. Elena Dunca Bjørn Mejdell Larsen 795 Skillnader i skaltillväxt hos flodpärlmusslor från reglerade och icke-reglerade vattendrag i Norge Elena Dunca Bjørn Mejdell Larsen NINAs publikasjoner NINA Rapport Dette er en elektronisk serie från

Läs mer

Flodpärlmusslan i Blekinge

Flodpärlmusslan i Blekinge 2008:8 Flodpärlmusslan i Blekinge Undersökning av genetisk populationsstruktur Rapport, år och nr: 2008:8 Rapportnamn: Flodpärlmusslan i Blekinge undersökning av genetisk popu-lationsstruktur. Författare:

Läs mer

Genetisk variation hos Tåmeharr

Genetisk variation hos Tåmeharr Genetisk variation hos Tåmeharr Umeå 2008-01-17 Jan Nilsson, SLU vfm Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå kommun 2 Bakgrund. Uppgiften här har varit att genetiskt karakterisera harr

Läs mer

Flodpärlmussla i Slørdalselva, Snillfjord kommune i Sør Trøndelag

Flodpärlmussla i Slørdalselva, Snillfjord kommune i Sør Trøndelag Flodpärlmussla i Slørdalselva, Snillfjord kommune i Sør Trøndelag Rapport nr. 2016-2 Fylkesmannen i Nord-Trøndelag miljøvernavdelingen RAPPORT 2016-2 TITTEL: Kartläggning av flodpärlmussla, Margaritifera

Läs mer

Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02

Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02 Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02 Kort bakgrund Varför så mycket fokus på flodpärlmussla? Komplicerad livscykel Kort bakgrund

Läs mer

Inavel i den skandinaviska fjällrävspopulationen?

Inavel i den skandinaviska fjällrävspopulationen? Inavel i den skandinaviska fjällrävspopulationen? Foto: L. Liljemark Karin Norén Zoologiska institutionen Stockholms universitet Inavel Parning mellan nära släktingar En gen möter sig själv Carlos II (1661-1700)

Läs mer

Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik

Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU karl.holm@ ebc.uu.se Nick Brandt Populationsgenetik Kursens upplägg Föreläsningar 24/4, 10:15-16:00 Friessalen Introduktion, HWE 27/4, 10:15-16:00 Inavel 28/4, 10:15-16:00

Läs mer

Förstudie till Musselbältet

Förstudie till Musselbältet Förstudie till Musselbältet Bakgrund September 2012 Göteborg. Önskemål om ett gränsöverskridande samarbete ÅGP för fjällräv och flodpärlmussla Nytt åtgärdsprogram November 2012. Projektide formulerad Musselbältet

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad

Läs mer

Syfte? Naturliga populationer i Trollsvattnen. Otoliter för åldersbestämning. Vävnadsprover för genetisk analys

Syfte? Naturliga populationer i Trollsvattnen. Otoliter för åldersbestämning. Vävnadsprover för genetisk analys Syfte? Inblick i vanlig genotypbestämningsmetod Allozymer har ofta använts som genetisk markör vid populationsgenetiska studier Studera genetisk variation inom och mellan populationer används inom bevarandebiologin

Läs mer

Skaltillväxt hos flodpärlmusslor från Hedmark fylke, Norge

Skaltillväxt hos flodpärlmusslor från Hedmark fylke, Norge Skaltillväxt hos flodpärlmusslor från Hedmark fylke, Norge 2016 Rapport Nr 14/2016: Skaltillväxt hos flodpärlmusslor från Hedmark fylke, Norge av Elena Aliona Meret (Dunca) Bivalvia konsultföretag i samarbete

Läs mer

Miljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet

Miljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet Miljöövervakning av genetisk mångfald Linda Laikre Stockholms universitet Genetisk variation osynliga verktyg för överlevnad och anpassning Genetisk variation = förekomst av varianter av enskilda gener/arvsanlag

Läs mer

Åtgärd för att främja flodpärlmusslan

Åtgärd för att främja flodpärlmusslan Lekbottenåterställning i Tallån 2016 Åtgärd för att främja flodpärlmusslan Datum: 2016-11-17 Flodpärlmussla Flodpärlmusslan (figur 1) är sedan 1994 fridlyst i hela Sverige, och klassas som Starkt hotad

Läs mer

Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)

Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1) Område: BRATTEFORSÅN Ur centralt innehåll: Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1) Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas

Läs mer

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.

Läs mer

Aktuell forskning om björn

Aktuell forskning om björn Aktuell forskning om björn Jonas Kindberg Skandinaviska Björnprojektet Startade 1984 Mer än 24 vetenskapliga artiklar Behov i förvaltningen? Utvecklad övervakning Avskjutnings- och populationsmodeller

Läs mer

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige LIFE-projektet: Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige Foto: Lennart Henrikson Flodpärlmusslan blir som fullvuxen 10 till 16 centimeter lång och kan bli över 280 år gammal! Den har ett kraftigt,

Läs mer

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur

Läs mer

edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald

edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald Foto:Joel Berglund Johan Näslund Micaela Hellström Johan Spens Biologisk mångfald och edna Ofta problematiskt att mäta biologisk mångfald

Läs mer

Höringsbrev, licensjakt på ulv Er ref.: 2001/3217- ARTS/VI/TB. Arkivkode

Höringsbrev, licensjakt på ulv Er ref.: 2001/3217- ARTS/VI/TB. Arkivkode Direktoratet for naturforvaltning Tungasletta 2 N-7485 Trondheim Norge Höringsbrev, licensjakt på ulv 09.05.2001. Er ref.: 2001/3217- ARTS/VI/TB. Arkivkode 444.26. Svenska Rovdjursföreningen (SRF) anser

Läs mer

Dysåns avrinningsområde (677921-141225)

Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen

Läs mer

Bachelorgradsoppgave

Bachelorgradsoppgave Bachelorgradsoppgave Metodtest för kartläggning av flodpärlmussla, Margaritifera margaritifera, i insjöar. A test method for mapping freshwater pearl mussels in lakes. Anders Esplund BAC350 Bachelorgradsoppgave

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Datorlaboration 5: Genetisk populationsstruktur

Datorlaboration 5: Genetisk populationsstruktur Datorlaboration 5: Genetisk populationsstruktur Syftet med denna laboration är att ni ska få prova på några vanligt förekommande statistiska analysmetoder som används vid studier av genetisk populationsstruktur.

Läs mer

FRESHABIT Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet

FRESHABIT Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet FRESHABIT 2016-2022 Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet Freshabit samarbete för Svartåns bästa Varför är vi här? Föreningen Projektet Markägarna Framåt

Läs mer

Skaltillväxt och kemiska analyser av flodpärlmusslor från Simoa, Norge. Elena Dunca Bjørn Mejdell Larsen

Skaltillväxt och kemiska analyser av flodpärlmusslor från Simoa, Norge. Elena Dunca Bjørn Mejdell Larsen Skaltillväxt och kemiska analyser av flodpärlmusslor från Simoa, Norge Elena Dunca Bjørn Mejdell Larsen NINAs publikasjoner NINA Rapport Dette er en elektronisk serie fra 2005 som erstatter de tidligere

Läs mer

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget. Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:

Läs mer

Skaltillväxt och kemiska analyser av flodpärlmusslor från Ogna och Figga, Norge

Skaltillväxt och kemiska analyser av flodpärlmusslor från Ogna och Figga, Norge Skaltillväxt och kemiska analyser av flodpärlmusslor från Ogna och Figga, Norge 2010 Producerad den 29e juli 2010 Bivalvia Krympvägen 8 Tel: 018-36 38 09 Orgnr: 6506292827 75597 UPPSALA Mobil: 0709-423209

Läs mer

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004

Läs mer

Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna. edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald

Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna. edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald Biologisk mångfald och edna Ofta problematiskt att mäta biologisk mångfald - hur

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

BJÖRNSPILLNING. - insamling till DNA-analyser

BJÖRNSPILLNING. - insamling till DNA-analyser BJÖRNSPILLNING - insamling till DNA-analyser Innehåll Inventering av björn 3 DNA-analys 4 Insamling av björnspillning och hår 5 Spårtecken av björn 6 Björnhår 7 Säsongsvariation av björnspillning 8 Köttspillningar

Läs mer

Den engelska artikeln tillsammans med en lista på litteraturhänvisningar finns RSV2000 engelska hemsida.

Den engelska artikeln tillsammans med en lista på litteraturhänvisningar finns RSV2000 engelska hemsida. Keijo Kodis från Finland har skickat en vetenskaplig artikel och ytterligare förklaringar från författarna som vi är väldigt tacksamma för att få sprida. Originaltexten är på Engelska och det är därför

Läs mer

Riskklassificering främmande arter

Riskklassificering främmande arter Juni 8, hearing: Riskklassificering främmande arter Riskklassificering främmande arter Mora Aronsson ArtDatabanken Definitioner och screening November 2016 start av arbetet utifrån inspiration från Norges

Läs mer

Schema för BL2011 Gener, celler och populationer / Schema för BL2018 Cell- och molekylärbiologi: Mikrobiologi 4.5 hp, VT 2015

Schema för BL2011 Gener, celler och populationer / Schema för BL2018 Cell- och molekylärbiologi: Mikrobiologi 4.5 hp, VT 2015 Stockholms universitet Version: 141210 Inst. för biologisk grundutbildning Schemaändringar kan förekomma www.big.su.se Schema för BL2011 Gener, celler och populationer / Schema för BL2018 Cell- och molekylärbiologi:

Läs mer

Facit till cykeltipsrunda till Ringsjön 31 maj 2014

Facit till cykeltipsrunda till Ringsjön 31 maj 2014 Facit till cykeltipsrunda till Ringsjön 31 maj 2014 FRÅGA 1 Var finns närmaste vulkan? 1. Gissör, Ringsjöns största ö X. Lillö, en halvö i Västra Ringsjön 2. Allarps bjär, norr om Hallaröd. Vulkaner var

Läs mer

Genetisk variation hos harr i Kvarken. Jan Nilsson & Anders Alanärä

Genetisk variation hos harr i Kvarken. Jan Nilsson & Anders Alanärä Genetisk variation hos harr i Kvarken Jan Nilsson & Anders Alanärä Vattenbruksinstitutionen Rapport 54 Umeå 2006 Projekt Kvarkenharr har fått stöd av INTERREG KVARKEN-MITTSKANDIA Västra Finlands Miljöcentral

Läs mer

Sik i Bottenhavet - En, två eller flera arter? Sammandrag

Sik i Bottenhavet - En, två eller flera arter? Sammandrag Sik i Bottenhavet - En, två eller flera arter? Rapport till länsstyrelsen i Gävleborgs län. Erica Holmqvist Självständigt arbete i Biologi Uppsala universitet VT 2010 En litteratursammanfattning om forskning

Läs mer

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det? Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det? Hur många kräftor som teoretiskt kan finnas i en sjö: (bärande förmåga) Sten - gömslen Näring - födotillgång Predatorer Vattenkvalitet Kräftfångst varierar

Läs mer

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10

Läs mer

DNA-analys av spillning NRM

DNA-analys av spillning NRM DNA-analys av spillning NRM 22. November 2017 Jonas Kindberg Rovdata ROVDATA Det nasjonale overvåkingsprogrammet (2000) for rovvilt skal sikre at kartlegging og overvåking av rovvilt blir utført på best

Läs mer

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp Möte Nr.7. 22 November 2012 09.00-12.00 CET Kringler conference center, Norge

NordGens Miljösamordningsgrupp Möte Nr.7. 22 November 2012 09.00-12.00 CET Kringler conference center, Norge NordGens Miljösamordningsgrupp Möte Nr.7 22 November 2012 09.00-12.00 CET Kringler conference center, Norge Närvarande: Danmark Lars Landbo (LL) Jordbruk/skog Island Sigurdur A. Thrainsson (SAT) Miljö

Läs mer

Genetik II. Jessica Abbott

Genetik II. Jessica Abbott Genetik II Jessica Abbott Nukleosid Sockergrupp + kvävebas Kvävebaser: Puriner (adenin, guanin) Pyrimidiner (cytosin, thymin i DNA, uracil i RNA) Basparning A=T G C Packning av DNA i eukaryot cellkärna

Läs mer

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG

VÄNERLAXENS FRIA GÅNG VÄNERLAXENS FRIA GÅNG Historia Uppdrag Huvudsyfte Organisation Budget Undersökningar / åtgärder Föredrag vid upptaktsmöte i Hagfors den 10 februari 2010 Tore Qvenild Mikael Hedenskog Historia 1170 Värmlandsfisket

Läs mer

Rapport 2011:50. Genetisk kartläggning av lax i Göta älv med biflöden

Rapport 2011:50. Genetisk kartläggning av lax i Göta älv med biflöden Rapport 2011:50 Genetisk kartläggning av lax i Göta älv med biflöden Rapportnr: 2011:50 ISSN: 1403-168X Författare: Stefan Palm, Erik Degerman, Tore Prestegaard & Johan Dannewitz Sveriges lantbruksuniversitet,

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

DESIGN-OCH KONSTRUKTIONSDAGEN 2013

DESIGN-OCH KONSTRUKTIONSDAGEN 2013 Inbjudan till DESIGN-OCH KONSTRUKTIONSDAGEN 2013 Måndag 25 november Ferjefri E39: Vision, inspiration och utmaningar Arrangerad av Konstruktionscentrum vid Chalmers Ett samarrangemang mellan Chalmers,

Läs mer

Det nordiska samarbetet

Det nordiska samarbetet Arni Bragason Det nordiska samarbetet Norden består av 5 självständiga länder (Norge, Sverige, Danmark, Finland och Island) och 3 självständiga regioner (Färöarna, Åland och Grönland). Sammanlagt 25 miljoner

Läs mer

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ). Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3

Läs mer

Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift

Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift Populationsgenetik Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift Processer som ökar genetisk variation: Mutationer Migration Miljömässiga förändringar Balancen

Läs mer

EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING

EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING Evolutionen på 60 sek https://www.youtube.com/watch?v=oiwde6opvz U Vad är evolutionen (8 min)? https://www.youtube.com/watch?v=ghhojc4oxh8 Hur fungerar evolutionen

Läs mer

Rapport. "Bekämpning av illegalt utplanterade signalkräftor med hjälp av släck kalk Ca(OH) 2. vid Högsäterälven, Eda kommun" Lillerud 2006-10-24

Rapport. Bekämpning av illegalt utplanterade signalkräftor med hjälp av släck kalk Ca(OH) 2. vid Högsäterälven, Eda kommun Lillerud 2006-10-24 Rapport "Bekämpning av illegalt utplanterade signalkräftor med hjälp av släck kalk Ca(OH) 2 vid Högsäterälven, Eda kommun" Lillerud 2006-10-24 Tomas Janson Hushållningssällskapet i Värmland Projektledare

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Flodpärlmussla. Margaritifera margaritifera. EU-kod: 1029

Flodpärlmussla. Margaritifera margaritifera. EU-kod: 1029 Vägledning för svenska arter i habitatdirektivets bilaga 2 NV-01162-10 Beslutad: 20 januari 2011 Flodpärlmussla Margaritifera margaritifera EU-kod: 1029 Länk: Gemensam text (arternas namn och koder) http://www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/vagledning/arter/artergemensam.pdf#2

Läs mer

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?

Läs mer

Om de förslag som NVE gett till villkorsrevisjon av Folla Vindölareguleringen.

Om de förslag som NVE gett till villkorsrevisjon av Folla Vindölareguleringen. Om de förslag som NVE gett till villkorsrevisjon av Folla Vindölareguleringen. Fiskeraksjonen Vi ser ingen koppling mellan NVEs bakgrundsdokument till revisjonen och den nya konsesjonen med manövreringsreglemente

Läs mer

edna i en droppe vatten

edna i en droppe vatten edna i en droppe vatten Patrik Bohman SLU Institutionen för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet Källa: https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/sok-publikation/aqua_reports/ edna projekt

Läs mer

Lund University / School of Economics and Management

Lund University / School of Economics and Management Vad gör primärvården för äldre med komplexa behov? Arbetssätt och samverkan vid åtta mottagningar i Region Skåne samt implikationer för landsting och kommuner. Anders Anell & Anna H Glenngård Anell A

Läs mer

LIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser

LIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser LIV Laxfisk i Nedre Dalälven Elfiske och genetiska analyser Tankar och Metodik Fisken skall inventeras, men samtidigt ta stor hänsyn till att det kan vara små och hotade populationer. Maximera kunskapsunderlaget

Läs mer

Rapport avseende DNA-analys av spillningsprover från järv och lo

Rapport avseende DNA-analys av spillningsprover från järv och lo KDB 541/11: Rapport 1 Rapport avseende DNA-analys av spillningsprover från järv och lo Jämförelse av två inlämningsmetoder 212-1-26 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Metod 3 3. Resultat 3 4. Slutsats

Läs mer

Centrum för genetisk identifiering Teknisk rapport Björnspillningsinventering 2015

Centrum för genetisk identifiering Teknisk rapport Björnspillningsinventering 2015 RAPPORT Datum Dnr 1(7) 2017-11-07 4.1-628-2015 Centrum för genetisk identifiering Teknisk rapport Björnspillningsinventering 2015 Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-519 540 00 Box 50007 Frescativägen

Läs mer

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall

Läs mer

Kommentar på rapporten. Frontfagsmodellen i forntid, nåtid og framtid. (og Pengepolitikk med sterkt koordinert lonndannelse)

Kommentar på rapporten. Frontfagsmodellen i forntid, nåtid og framtid. (og Pengepolitikk med sterkt koordinert lonndannelse) Senter for lønnsdannelse 15 februari, 2016 Kommentar på rapporten Frontfagsmodellen i forntid, nåtid og framtid (og Pengepolitikk med sterkt koordinert lonndannelse) Göran Hjelm och Åsa Olli Segendorf

Läs mer

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk

Läs mer

Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm

Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm Slutredovisning av anläggning av fiskväg vid Bjevröds kvarndamm till förmån för Ringsjöns, Kvesarumssjöns och Kvesarumsåns öringbestånd RAPPORT 2003-5 Sid 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Åldersanalys av havsöring från Emån

Åldersanalys av havsöring från Emån Åldersanalys av havsöring från Emån 2001-2006 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Ekosystemansatsen exemplet Östersjön

Ekosystemansatsen exemplet Östersjön Ekosystemansatsen exemplet Östersjön Anna Gårdmark Institutionen för Akvatiska Resurser : akvatisk miljöanalys och forskning utvecklar kunskapen om de akvatiska ekosystemen och människans hållbara nyttjande

Läs mer

Lillerud 2006-10-10 Tomas Janson

Lillerud 2006-10-10 Tomas Janson Rapport "Provfiske efter signalkräftor i Stora Le 2006" Lillerud 2006-10-10 Tomas Janson Hushållningssällskapet i Värmland Projektledare Astacus EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Valvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning

Valvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning Valvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning 2018 Sportfiskarna Tel: 0721 82 72 97 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se Postadress: Sjölyckan 6, 416 55 Göteborg Hemsida:

Läs mer

Walking the path of gratitude

Walking the path of gratitude Løken Bjørn Arne, mobil +47-900 20 173, slagbjorn.loken@gmail.com Walking the path of gratitude Seendets dagar Under dessa dagar kliver vi in i de seendes värld, att öppna upp sinnena för det synliga och

Läs mer

FAKTABLAD VARG Inventering av varg på barmark

FAKTABLAD VARG Inventering av varg på barmark 1(6) FAKTABLAD VARG Inventering av varg på barmark Detta faktablad Varg: Inventering av varg på barmark inom Nasjonalt overvakningsprogram for rovvilt (www.rovdata.no) i Norge och inom Naturvårdsverkets

Läs mer

Fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm

Fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm Fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm Slutredovisning av anläggning av fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm till förmån för Ringsjöns, Kvesarumssjöns och Kvesarumsåns öringbestånd RAPPORT 2003-6 Sid 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2007

Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2007 Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2007 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...5 3. RESULTAT T...5 4. LITTERATUR...11 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter

Läs mer

Märkning av odlad lax är DNA ett alternativ? Stefan Palm, Sötvattenslaboratoriet, SLU Aqua Nationellt smoltkompensationsseminarium

Märkning av odlad lax är DNA ett alternativ? Stefan Palm, Sötvattenslaboratoriet, SLU Aqua Nationellt smoltkompensationsseminarium Märkning av odlad lax är DNA ett alternativ? Stefan Palm, Sötvattenslaboratoriet, SLU Aqua Nationellt smoltkompensationsseminarium 2017-02-23 A 1 // A 1 A 1 // A 1 A 1 // A 2 A 2 // A 2 A 2 // A 2 A

Läs mer

Triple lakes vattenvård för levande sjöar

Triple lakes vattenvård för levande sjöar Triple lakes vattenvård för levande sjöar Foto: Lars Häreblad Triple Lakes vattenvård i tre sjöar Triple Lakes eller Tre Sjöar är ett samverkansprojekt för friskare vattenmiljöer och renare vatten. Vi

Läs mer

Stormusslor i biflöden till Göta älv

Stormusslor i biflöden till Göta älv Stormusslor i biflöden till Göta älv Annie Jonsson och Ann Bertilsson 2014-2015 Syfte Vilka av Sveriges nio stormusselarter finns i Göta älvdalens vattensystem? Var finns de olika musslorna i vattensystemet?

Läs mer

Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun

Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun 2011-12-21 Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Flodpärlmusslans utbredning inom Storumans kommun är till stor del okänd. Flodpärlmusslor

Läs mer

Evolutionära tankar om: och vanligt i djurvärlden

Evolutionära tankar om: och vanligt i djurvärlden Evolutionära tankar om: vad som är honligt, hanligt och vanligt i djurvärlden Ingrid Ahnesjö Inst. För Ekologi och genetik EBC, Uppsala universitet Ingrid.Ahnesjo@ebc.uu.se Bumpus gråsparvar, 1899 Fick

Läs mer

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. 1 Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan Eva Edin, Institutionen för Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU

Läs mer

Rapport 2011:12. Flodpärlmusslans status i Västra Götaland en inventering av fyra av länets mussellokaler 2010

Rapport 2011:12. Flodpärlmusslans status i Västra Götaland en inventering av fyra av länets mussellokaler 2010 Rapport 2011:12 Flodpärlmusslans status i Västra Götaland en inventering av fyra av länets mussellokaler 2010 Förord Flodpärlmusslan är en hotad art som är som är känslig för olika typer av påverkan och

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Projekt Lärjeån 2011. Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde. Rapport 2012:6

Projekt Lärjeån 2011. Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde. Rapport 2012:6 Projekt Lärjeån 2011 Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde Rapport 2012:6 Rapportnr: 2012:06 ISSN: 1403 168X Rapportansvarig: Hanna Karlsson, Vattenvårdsenheten Författare: Niklas

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 Idéhistoria Cuvier Malthus Lyell

Läs mer

Et friluftsliv i endring - implikasjoner for planleggere og politikere

Et friluftsliv i endring - implikasjoner for planleggere og politikere Folkehelsekonferansen 2015 Et friluftsliv i endring - implikasjoner for planleggere og politikere Peter Fredman Institutt for naturforvaltning, NMBU peter.fredman@nmbu.no www.nmbu.no/reiseliv Norwegian

Läs mer

Biodiversitet

Biodiversitet Biodiversitet Vad är biodiversitet? Globala och regionala mönster i biodiversiteten Biodiversitet och samhälle Resiliens Vad är biodiversitet? Rio konventionens definition av biologisk mångfald, 1992:

Läs mer

Svenskt ramprogramsdeltagande i en internationell jämförelse. Tomas Åström

Svenskt ramprogramsdeltagande i en internationell jämförelse. Tomas Åström Svenskt ramprogramsdeltagande i en internationell jämförelse Tomas Åström tomas.astrom@faugert.se 070-517 86 21 Empiri i tre delar 2 Referenserna Åström T et al. (2017): Norwegian participation in Horizon

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval?

An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval? An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval? Gustav Bohlin Visuellt Lärande och Kommunika#on Medie- och Informa#onsteknik Ins#tu#onen för Teknik och Naturvetenskap E2 ökande

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys Lågupplösande satellitdata NOAA AVHRR: dagliga data 1-5 km 5 våglängsband 1982

Läs mer

Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av den parasitiska fasen

Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av den parasitiska fasen Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån Effektuppföljning av den parasitiska fasen Sportfiskarna Text: Niklas Wengström, Bild: Jakob Bergengren Tel: 031-83 44 64 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se

Läs mer

ABORT I NORDEN. Oskari Heikinheimo

ABORT I NORDEN. Oskari Heikinheimo ABORT I NORDEN Oskari Heikinheimo 10.11.2017 OHeikinheimo conflicts of interest Employed by Hospital district of Helsinki and Uusimaa University of Helsinki Duodecim medical society Lectures, ad-board

Läs mer

TAIGA natur & foto hälsar dig välkommen till

TAIGA natur & foto hälsar dig välkommen till TAIGA natur & foto hälsar dig välkommen till ett forum för alla om våra stora rovdjur och människors relationer till rovdjuren Vålådalen 6-8 mars 2006 Vi tackar alla som gör det möjligt att genomföra Vargsymposiet

Läs mer

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004 Kyrkån Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e Vattenförekomst: - Kommun: Laxå Vattendragsnummer: 8 Inventeringsdatum: 9 augusti 4 Koordinater: 655964 49694 Inventerad

Läs mer

Acknowledgements Hans Lundqvist, SLU Jan Nilsson, SLU. Photo: Hans Lundqvist

Acknowledgements Hans Lundqvist, SLU Jan Nilsson, SLU. Photo: Hans Lundqvist Photo: Hans Lundqvist Genetics in management of the Baltic salmon and sea trout Johan Östergren Institute of Freshwater Research SLU-Aqua, Swedish University of Agricultural Sciences Acknowledgements Hans

Läs mer

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad

Läs mer

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab Uppfödning av kyckling och fiskleveroljor Statistiska jämförelser: parvisa observationer och oberoende stickprov Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson vt 2012 Fiskleverolja tillsätts

Läs mer

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283

Läs mer