Höringsbrev, licensjakt på ulv Er ref.: 2001/3217- ARTS/VI/TB. Arkivkode
|
|
- Lars-Olof Isaksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Direktoratet for naturforvaltning Tungasletta 2 N-7485 Trondheim Norge Höringsbrev, licensjakt på ulv Er ref.: 2001/3217- ARTS/VI/TB. Arkivkode Svenska Rovdjursföreningen (SRF) anser att det är totalt uteslutet att tillåta licensjakt på varg i Norge. Den föreslagna licensjakten skulle strida mot såväl norska politiska målsättningar som mot internationella åtaganden och den uttalade ambitionen att förvalta vargstammen i samråd med Sverige. SRF anser att licensjakt är utesluten till dess att Norge antagit en vetenskaplig definition på vad som kan anses vara en livskraftig vargstam och därefter gör en bedömning på grundval av den definition man själv antagit för licensjakt, dvs att populationen i ett område måste vara livskraftig innan beståndstillväxten beskattas. Utgångspunkten för föreningens bedömning av förslaget är den skandinaviska vargstammens sårbarhetsstatus. Vargen (Canis lupus) klassificeras som akut hotad i den senaste upplagan av den svenska rödlistan (2000), och som Direkte truet (E) i den norska rödlistan (1998). Vidare finns vargen upptagen i bilaga II i Bernkonventionen, som omfattar totalfredade djurarter. Inledning Vi tar huvudsakligen ställning till två paragrafer i DNs förslag. Dessa är 1) att tillåta licensjakt på varg i hela landet och 2) att fatta beslut årligen om det antal vargar (kvot) som får skjutas. 1) SRF ser huvudsakligen två problem med förslaget att öppna för licensjakt i hela landet. Det första är att denna jakt uppenbarligen avses äga rum även inom den zon i vilken vargen SVENSKA ROVDJURSFÖRENINGEN tel/fax: Box 144 e-post: rovdjursforeningen.s@telia.com S LEKSAND postgiro: org.nr
2 skall ha ett starkt skydd i Norge, vilket enligt vår syn inte är förenligt med den s.k. principen om differentierad förvaltning. 2 Det andra problemet är att DN förutsätter att bestånden fortsätter att tillväxa snabbt så att det redan nu kan öppnas för licensjakt i hela landet, och talar om eventuell licensjakt redan vintern 2001/2002. SRF tolkar detta som att DN har för avsikt att ge en kvottilldelning på varg redan kommande höst, vilket vi finner vara i uppenbar strid med tillgängliga vetenskapliga fakta om den skandinaviska vargstammens sårbarhetsstatus, såväl som med Sveriges ambitioner att låta vargstammen växa till sig och bli livskraftig. 2) Det är av stor betydelse hur man i praktiken kommer att gå tillväga vid bedömning av kvottilldelningen på det antal vargar som kommer att bli jaktbart vilt under en period av sex månader per år, dvs när och på vilka grunder man anser en kvottilldelning vara berättigad. Differentierad förvaltning Inledningsvis sägs att förslaget om licensjakt på varg är ett förvaltningsmässigt tillrättaläggande för att kunna genomföra en differentierad förvaltning. I 1 talas om att man skall ta hänsyn till variationer i beståndstäthet och förekomst och ett eventuellt behov av differentiering innanför och utanför förvaltningszonen. SRF tolkar detta som att det inte i någon egentlig mening föreligger någon skillnad, när det gäller licensjakten, inom förvaltningszonen för varg och i områden utanför zonen, annat än att jakten skall administreras av DN innanför zonen istället för av kommunerna som utanför zonen. Den vargzon Norge avsatt som en zon med starkt skydd för varg är mycket begränsad (ca.15% av landets totala yta) och kan inte hysa något större antal familjegrupper av varg och än mindre en livskraftig vargstam i någon vetenskaplig bemärkelse. I vedtaket om skadefelling från talas allmänt om att avliva såväl familjegrupper som revirmarkerande par även inom zonen, och i föreliggande förslag talas också om licensjakt innanför zonen, varför denna zon i praktiken inte kommer att kunna ha någon verklig betydelse som fristad för varg i Norge. I och med detta har principen om differentierad förvaltning inte någon mening när det gäller licensjakten som därför måste bedömas för landet som helhet och ses mot båda de undantagsklausuler som finns för jakt på hotade arter i Bernkonventionens 9. Enligt dessa får jakt endast medges om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning och om jakten inte ogynnsamt påverkar populationens fortbestånd. Eftersom principen om differentierad förvaltning inte tillämpas när det gäller licensjakten kan denna inte försvaras med att vargen har ett starkt skydd inom en viss geografisk zon i Norge. Den norska tolkningen, i förvaltningsföreskriften från , av Bernkonventionens undantagsregler bara ges om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning, värderat i förhållande till principen om differentierad förvaltning, kan således inte tillämpas. Principen om differentierad förvaltning kan heller inte i sig (som DN hävdat i vedtaket om att fälla Atndalsflocken) anses utgöra någon annan tillfredsställande lösning när det gäller förslaget om licensjakt. Följaktligen anser SRF att den föreslagna licensjakten strider mot den nyss anförda undantagsregeln i Bernkonventionens 9. Även om licensjakt ej skulle tillåtas i vargzonen
3 är det inte försvarbart att sätta Bernkonventionens undantagsregler ur spel i så mycket som 85% av norskt territorium. 3 Vad gäller varje enskilt lands åtaganden enligt Bernkonventionen kommer vi till det senare i denna skrivelse. Behov av vetenskapligt underlag för facklig bedömning Direktoratet har som uppgift att värdera hur många individer som kan fällas och säger sig ha för avsikt att ta hänsyn till variationer i beståndstäthet och förekomst och ett eventuellt behov av differentiering innanför och utanför förvaltningszonen på så sätt att man inte medger kvoter i områden där en kvot inte kan försvaras fackligt. Vidare sägs att När beståndsförhållandena talar för det, tillåts licensjakt över större arealer. En sådan facklig bedömning måste vila på en vetenskaplig uppskattning av ett bestånds sårbarhet respektive livskraft, och någon sådan bedömning finns inte i Norge i dagsläget såvitt föreningen känner till. Vittnesmålen i Namsretten i vintras från olika forskare kan inte tjäna som en bedömning av stammens livskraft och gällde endast det dåvarande uttaget på nio vargar. Dessutom var forskarna inte eniga och professor Nils Rymans (populationsgenetiker vid Stockholms universitet ) vittnesmål om att uttaget definitivt kunde skada stammens överlevnad, beaktades aldrig av domstolen. Enligt Direktoratets egen definition är licensjakt en jaktform som avser att begränsa ett bestånds storlek och kan som sådan endast komma ifråga i områden där ett rovdjursbestånd anses vara livskraftigt på lång sikt. Definitionen av licensjakt ställer alltså krav på någon form av vetenskaplig bedömning av den skandinaviska vargstammens status när det gäller livskraft. Den mest genomarbetade vetenskapliga bedömning av den skandinaviska vargstammens sårbarhetsstatus, som föreningen känner till i dagsläget, är den rapport som Arbetsgruppen för Rovdjursutredningen presenterade under Vad vi vet har inte DN eller någon annan myndighet i Norge tagit ställning till vad man avser med begreppet livskraftig vargstam, något vi anser vara en absolut grundförutsättning för att ens kunna diskutera när det skulle kunna bli aktuellt med licensjakt på varg. Eftersom denna definition saknas i Norge skulle licensjakten strida även mot den andra undantagsregeln i Bernkonventionens 9, att jakten inte får försvåra uppehållandet av vargens bevarandestatus, eftersom detta inte kan bedömas så länge en definition på en livskraftig vargstam saknas. Vargstammens nuvarande sårbarhetsstatus Hur Sverige och Norge skall hantera den lilla skandinaviska vargpopulationen måste bedömas utifrån hur sårbar stammen är. Avgörande för detta är tre faktorer: 1) Hur stor genetisk variation stammen har idag, dvs heterozygositetsgraden 2) Graden av effektiv immigration från den finsk-ryska vargpopulationen 3) Om det finns några tecken på eller risk för inavelsdepression.
4 4 Den skandinaviska vargstammen är en av de minsta, kända vargpopulationerna i världen och präglas av tämligen unika förutsättningar. DN använder själva uttrycket ett fåtaligt bestånd i höringsbrevet. Ju mindre en population är desto större är risken att den kan dö ut, av rena slumpskäl om inte annat. Den aktuella populationen är dessutom mycket sårbar av genetiska skäl, då den grundades av ett fåtal djur och sannolikt inte har något genetiskt utbyte med de finsk-ryska vargpopulationerna. Dessutom var tillväxten mycket låg de första tio åren vilket förstärker riskerna med inavel. I en studie har visats att skandinaviska vargar födda på talet har förlorat 30-40% av den ursprungliga genetiska variationen, vilket innebär att vi i den vilda vargpopulationen sannolikt har individer med en inavelsgrad som motsvarar syskonparningar (Ellegren et al. 1996; Andrén et al. 1999). När det gäller ett vargbestånds sannolikhet att överleva talar man normalt om vilken risk för utdöende på en viss tids sikt man är beredd att ta. I en sårbarhetsanalys från 1996 (Ebenhard & Johnsson) uppges att en populationsstorlek på 200 vargar behövs för att med 95 % säkerhet undvika ett utdöende på grund av demografisk och miljömässig osäkerhet. När risken för förlust av genetisk variation beaktas förändras bilden och först vid en populationsstorlek på 500 vargar uppnås 95 % bevarad heterozygositet över 100 år. Arbetsgruppen för Rovdjursutredningen slår i sin rapport fast att vargen på kort sikt måste uppgå till minst 500 djur för att risken för utdöende skall vara acceptabelt liten. Forskargruppen rekommenderar dessutom att stammen skall tillåtas att snabbt uppnå denna nivå för att reducera förlusterna i genetisk variation. På lång sikt krävs, enligt samma rapport, mångdubbelt fler djur. I Centrum för Biologisk Mångfalds tidskrift Biodiverse (Nr 1, 2001), säger Torbjörn Ebenhard (som ingick i Arbetsgruppen) att Om genetiken kräver en större vargpopulation för att uppnå livskraft, än vad viltekologin gör, är det genetikerna som skall sätta gränserna! De genetiska förutsättningarna sätter sålunda den undre gränsen för vargstammens sårbarhet oavsett om nettotillväxten i stammen är positiv eller inte. I St Meld nr 35 förs ett resonemang som går ut på att en population inte får vara för liten om dess överlevnad skall kunna säkras. Ur genetiskt perspektiv innebär detta enligt bevarandegenetiker att populationen måste uppgå till minst 500 individer. Inte ens ur en renodlad demografisk synvinkel räcker det med en positiv tillväxt för att säkra att ett bestånd överlever, hävdas i Meldingen särskilt i små populationer kan slumpen medföra att även bestånd med en positiv tillväxt dör ut. Detta verkar ju vara i helt i linje med den svenska Arbetsgruppens bedömningar, som avfärdats helt av såväl Namsretten som av Direktoratet. Enligt Rovdjursföreningens syn, bör vi, i brist på andra kunskaper, enligt försiktighetsprincipen, tills vidare utgå ifrån att vargstammen är genetiskt känslig, att risk för inavelseffekter föreligger och att någon invandring av varg från Finland inte förekommer. Politiska målsättningar i Sverige och Norge Både Sverige och Norge har politiskt uttalade målsättningar om att ha livskraftiga rovdjursstammar. Stortinget har etablerat delmålet 8-10 familjegrupper i Södra Skandinavien, varav några i Norge, i en första omgång. Bisatsen, i en första omgång, är av stor betydelse i sammanhanget. Det är naturligtvis högst otillfredsställande att Norge, med en politiskt antagen målsättning att hysa en livskraftig vargstam samt åtaganden enligt Bernkonventionen,
5 5 avser hysa noen, dvs några, en eller två familjegrupper inom sitt territorium. Därför vill vi trycka på vikten av att denna målsättning endast är rimlig i en första omgång och att en, med Norges åtaganden, bättre överensstämmande målsättning bör utarbetas efterhand. Den svenska riksdagen har etablerat ett etappmål om 20 reproducerande par, motsvarande ungefär 200 vargar i ett första skede. Då detta etappmål uppnåtts skall en utvärdering genomföras och därefter beslutas om ett eventuellt nytt etappmål. Naturvårdsverkets åsikt är att det krävs minst 500 vargar för kortsiktigt bevarande i Skandinavien. Det är mycket otillfredsställande att det finns så likalydande politiska åtaganden i Sverige och Norge, men så väsensskilda målsättningar för dessa åtaganden, vilka gäller exakt samma vargpopulation. Det är av yttersta vikt att etablera en vedertagen, vetenskapligt baserad, definition på vad en livskraftig vargstam innebär och fastslå hur Sverige och Norge skall samarbeta för att nå detta gemensamma mål. Det finns förvisso olika uttalanden som figurerar i debatten vad gäller antal djur för att stammen skall vara livskraftig, men bara en enda vetenskaplig rapport som gör anspråk på att vara en, av flera vetenskapsmän sammanvägd, bedömning och som till fullo tar med de genetiska aspekterna på den skandinaviska vargpopulationen. Vi avser då den vetenskapliga rapport, vi tidigare refererat till, som Arbetsgruppen för Rovdjursutredningen gjorde I brist på andra vetenskapliga bedömningar bör denna rapport ligga till grund för diskussionen om en livskraftig vargstam. Samarbete med Sverige När det gäller en art som är akut hotad, och endast finns i, som DN uttrycker det, ett fåtaligt bestånd och som är gränsöverskridande och gemensam med Sverige, är det mycket angeläget att i största möjliga utsträckning samarbeta över landgränserna när det gäller förvaltningen. DN uttrycker visserligen en ambition att myndigheter i Sverige och Norge skall samråda innan någon kvot fastställs, men säger samtidigt att det inte är nödvändigt med enighet. När Atndalsflocken avlivades vintern 2001 skedde detta trots att de svenska myndigheterna uttryckte allvarlig kritik mot en så omfattande reducering av den gemensamma stammen. Därför vill vi starkt trycka på att förvaltningen av den gemensamma vargstammen bör ske, inte bara i samråd, utan också i samförstånd mellan Sverige och Norge. Åtgärder som ett land (Norge) vidtar har otvivelaktigt betydelse för vargstammen i angränsande land (Sverige). Norge har det senaste året (sedan maj 2000), med statligt tillstånd, avlivat 13 vargar av den gemensamma skandinaviska vargstammen. I Sverige har ingen varg skjutits legalt sedan 1993 (Ylva). Den norska fårhållningen motiverar enligt vår mening på intet sätt så stora skillnader. Under vintern 2000/2001 har svenska myndigheter avslagit tre ansökningar om tillstånd att fälla varg. Naturvårdsverket lade här särskild vikt vid att de vetenskapsmän som var knutna till Rovdjursutredningen i Arbetsgruppen framfört att all form av medveten decimering av vargbeståndet är oacceptabelt idag av genetiska skäl. Att Norge på detta sätt lägger beslag på all form av skyddsjakt på varg, och detta långt över vad beståndet tål, innebär i praktiken att man fråntar Sverige alla möjligheter att tillämpa någon skyddsjakt överhuvudtaget. Samtidigt innebär den omfattande jakten på varg i Norge ett allvarligt hot mot vargstammens möjligheter att fortleva och bevara den genetiska variation som finns kvar idag. Eftersom det, i förslaget om licensjakt, inte talas om att utesluta
6 familjegrupper, alfadjur, revirmarkerande par eller dräktiga tikar skulle även vargstammens reproduktionsförmåga påverkas negativt. 6 Enligt Bernkonventionen har varje partsland åtagit sig att självständigt säkra livskraftiga populationer av arter som normalt förekommer på landets territorium, ett faktum och en tolkning som Stortinget utvecklat mycket tydligt i St Meld 35 ( ), i vilken följande innebörd står att läsa på åtskilliga ställen: varje enskilt partsland har ett självständigt ansvar att upprätthålla livskraftiga bestånd av de arter som omfattas av konventionen och som naturligt förekommer på territoriet inom det enskilda landets gränser och det är inte legitimt att basera ett bestånds existens på att grannlandet uppfyller sina plikter. Denna tolkning stämmer också överens med den svenska regeringens uppfattning om tillämpningen av Bernkonventionens intentioner. Även Bernkonvnetionens ordförande Fernandez-Galiano har i ett brev till norska myndigheter (960617) framfört exakt samma innebörd i ett tydligt budskap, som inte kan missuppfattas, med Fernandez-Galianos egna ord. Ett konventionsanslutet land har således en skyldighet att se till att en viss art kan reproducera sig på gen-, art- och populationsnivå, utan risk för inavelsdepression och utan att förlita sig på att ett grannland uppfyller konventionens krav. Norge kan alltså inte tillgodoräkna sig de vargar som uppehåller sig på svenskt territorium när man beräknar avskjutningspotentialen för vargstammen, utan sådana bedömningar får endast ske på grundval av de vargar som uppehåller sig på norskt territorium. Detta gäller i synnerhet när Norge använder sig av förvaltningsmässiga metoder och principer som direkt går emot Sveriges önskemål och ambitioner med den gemensamma vargstammen. Vad gäller beslutet att avliva Atndalsflocken och det förmodade Imsdalparet informerades det svenska Naturvårdsverket först i efterhand om beslutet. Naturvårdsverkets ansåg dessutom att det skulle kunna vara skadligt för beståndets överlevnad att avliva de nio vargarna. Det skandinaviska vargbeståndets demografiska status - enligt Statusrapport per I Norge finns i dagsläget 2 familjegrupper, varav en har ett bekräftat alfapar samt ett nytt revirmarkerande par i Gråfjellet. I gränstrakterna mellan Sverige och Norge uppehåller sig 2 familjegrupper med vardera två bekräftade alfadjur, samt ett revirmarkerande par i Bograngen. På svenskt territorium finns 6 familjegrupper, varav 4 har två bekräftade alfadjur, en endast ett alfadjur samt en med osäker status. I Sverige finns dessutom 3 nya revirmarkerande par (Orsa, Äppelbo, Ockelbo). Sammanlagt blir detta 7 familjegrupper med intakta alfapar bekräftade, 1 familjegrupp med möjligt, men ej bekräftat alfa par samt 2 familjegrupper med bara ett alfadjur. Till detta kommer 1 nytt revirmarkerande par i Norge, 1 gammalt revirmarkerande par vid gränsen (Bograngen) samt 3 nya revirmarkerande par i Sverige. Antalet stationära vargindivider i familjegrupper och par som redovisas av SKANDULV per den sista april i år uppgår till 66 stationära vargar i hela Skandinavien. I Koppangsområdet uppehåller sig en flock på 9 djur, i Gråfjellet 2 djur och i Moss-Våler en flock på 5 djur. DN har givit betingad fällningstillåtelse på 7 vargar under betessäsongen 2001, vilket torde kunna decimera det helnorska beståndet från 16 till 9 stationära vargar.
7 7 Det svenska Naturvårdsverkets bedömning om antal bekräftade familjegrupper i Skandinavien baserar sig på den gemensamma definition av familjegrupper som finns i samarbetsavtalet med Norge från Den definition DN använder, sedan vedtaket i februari, avviker från den i avtalet och kan inte läggas till grund för beslut om hur många djur som kan skjutas, eftersom den inte utgör något mått på stammens reproduktionsförmåga. När det gäller en bedömning av om vargstammen tål avskjutning är det självklart stammens reproduktionsförmåga som är av intresse, dvs endast familjegrupper med intakta alfapar. Således finns i dagsläget endast en intakt familjegrupp i Norge, 2 i gränsområdet och 4 i Sverige. Slutsatsen av en simulering som gjorts av den skandinaviska vargstammens utveckling under åren är att variansen i tillväxt hos stammen fortfarande är så hög att den generellt ökande trenden kan komma att brytas av nedgångsår, eventuellt till och med av en mer långsiktigt minskande utveckling (Angerbjörn, Ehrlén & Isakson, CBM:s Skriftserie 1:75-84, 1999). Varken miljömässig osäkerhet eller inavel är medtagna i analysen. Den norska fårhållningen Den väsentligaste förutsättningen för att Norge skall kunna hålla livskraftiga bestånd av de stora rovdjuren är att formerna för den norska fårhållningen förändras. En sådan omställning tar tid, men det är nödvändigt att en förändringsprocess inleds nu. Olika former för skadeförebyggande åtgärder måste utvärderas och beslut tas om statliga bidrag till att genomföra en förstärkt bevakning, byggande av stängsel, mm. Vargen tar får årligen i Norge medan bortemot får förolyckas av andra orsaker på sommarbetet, enligt professor Harald Kryvi vid Universitetet i Bergen och professor Odd Nordhaug vid Norges Handelshögskola. Slutsatser Det finns således inga som helst indikationer på att det norska eller ens det skandinaviska vargbeståndet (om Norge, trots allvarliga invändningar, framhärdar i att tillgodogöra sig de svenska vargarna) ens är i närheten av att kvalificera sig för licensjakt genom att ha uppnått nivåerna för en livskraftig population. Därmed anser SRF att det är totalt uteslutet att tillåta licensjakt på varg i Norge. Den föreslagna licensjakten skulle strida mot såväl norska politiska målsättningar som mot internationella åtaganden och ambitionen att förvalta vargstammen i samråd med Sverige. SRF anser att licensjakt är utesluten till dess att Norge antagit en vetenskaplig definition på vad som kan anses vara en livskraftig vargstam och därefter gör en bedömning på grundval av den definition man själv antagit för licensjakt, dvs att populationen i ett område måste vara livskraftig innan beståndstillväxten beskattas.
8 Leksand den 24 augusti 2001 SVENSKA ROVDJURSFÖRENINGEN 8 Björn Ljunggren Styrelseordförande Ann Dahlerus Styrelseledamot
Skrivelse med anledning av ansökan om skyddsjakt på varg i sex vargrevir
Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM 2008-12-11 Skrivelse med anledning av ansökan om skyddsjakt på varg i sex vargrevir I en hemställan daterad den 30 oktober 2008 ansöker Svenska Jägareförbundet (SJF) om
Läs merskapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.
2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje
Läs merAnsökningar från Svenska Jägareförbundet och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) om skyddsjakt efter varg 011220.
Naturvårdverket 106 48 Stockholm Stockholm 020130 Ansökningar från Svenska Jägareförbundet och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) om skyddsjakt efter varg 011220. Svenska Rovdjursföreningen har tagit del
Läs merBEGÄRAN OM UPPGIFTER GÄLLANDE VARGAR I SVERIGE
BEGÄRAN OM UPPGIFTER GÄLLANDE VARGAR I SVERIGE På basen av ett klagomål som kommissionen nyligen har mottagit skulle vi vilja begära tilläggsuppgifter om vargpolitiken och licensjakten av vargar som nyligen
Läs merGenetisk förstärkning av vargstammen
Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen ett pussel för en livskraftig vargstam VARGEN ÄR EN NATURLIG del av den svenska faunan precis som älg, kungsörn och räv. Men vargen
Läs merKortfakta om rovdjursinventeringarna
Kortfakta om rovdjursinventeringarna 2014-07-07 Björn Den senaste inventeringen av björnstammen 1 visar att sedan 2008 har stammen minskat i Sverige, med uppskattningsvis 500 björnar, från cirka 3 300
Läs merOm vargens utveckling i Skandinavien under de senaste 30 åren
Om vargens utveckling i Skandinavien under de senaste 30 åren Åke Aronson och Håkan Sand D en skandinaviska vargstammen är idag större än på 100 år. Det är dock inte mer än ca 30 år sedan den betraktades
Läs merÖverlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Mellersta rovdjursförvaltningsområdet
1(8) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-11-28 Ärendenr: NV-06674-13 Enligt sändlista Överlämnande av rätt att besluta
Läs merUppdrag att utreda gynnsam bevarandestatus för varg
Regeringsbeslut I:1 2015-04-01 M2015/1573/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag att utreda gynnsam bevarandestatus för varg Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:755. En hållbar rovdjurspolitik. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:755 av Jens Holm m.fl. (V) En hållbar rovdjurspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att licensjakt
Läs merSKRIVELSE Ärendenr: NV
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-01-10 Ärendenr: NV-05519-12 Regeringskansliet Miljödepartementet Registrator 103 33 Stockholm miljodepartementet.registrator
Läs merYttrande med anledning av Sirges sameby mfl. ansökan om skyddsjakt på den sk. Laponiavargen
Naturvårdsverket Att: Lars-Erik Liljelund, Susanna Löfgren, Lena Berg 106 48 Stockholm Stockholm 021016 Yttrande med anledning av Sirges sameby mfl. ansökan om skyddsjakt på den sk. Laponiavargen Svenska
Läs merGrunderna för skyddsjakt
Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna
Läs merRovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1
Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med
Läs merTilläggsuppdrag om den svenska rovdjurspolitiken
~ --i- Regeringsbeslut 1:1 REGERINGEN 2011-08-16 M2011/2803/Nm MiIjödepartementet Naturvårdsverket 106 49 STOCKHOLM Tilläggsuppdrag om den svenska rovdjurspolitiken Regeringens beslut Naturvårdsverket
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av mål för rovdjursstammarnas utveckling. Dir. 2010:65. Beslut vid regeringssammanträde den 10 juni 2010
Kommittédirektiv Utvärdering av mål för rovdjursstammarnas utveckling Dir. 2010:65 Beslut vid regeringssammanträde den 10 juni 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska, mot bakgrund av riksdagens beslut
Läs merÖverlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lodjur och järv till vissa länsstyrelser
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dittrich Söderman, Hanna Tel: 010-698 1517 hanna.dittrich.soderman @naturvardsverket.se BESLUT 2015-06-25 Ärendenr: NV-04080-15 Enligt sändlista Överlämnande
Läs merVarg i Sverige vintern 2004/2005. statusrapport
Varg i Sverige vintern 2004/2005 statusrapport Innehåll Versioner av Varg i Sverige vintern 2004/05 1 Inledning 2 Beståndsstatus vintern 2004/05 2 Föryngringar 2 Familjegrupper 3 Revirmarkerande par 4
Läs merKritiken har undertecknats av följande personer:
Bemötande från Olof Liberg and Håkan Sand av kritik mot Liberg & Sand 2012 (Report on effects of migration and selective harvest of wolves) framförd av Emma Lind m.fl. Kritiken har undertecknats av följande
Läs merAnsökan om skyddsjakt efter varg i Rialareviret, Stockholms län
1 (5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VÄRDS Ä VERKET Per Risberg Tel: 010-698 17 34 Per.Risberg (Snaturvardsverket.se BESLUT 2011-06-15 Ärendenr: NV-03455-11 Claes Bäck Hödervägen 12 184 52 ÖSTERSKÄR
Läs merPresentation av Rovdjursutredningen Renforskningsdag, Jokkmokk 13 juni 2011 Thomas Nilsson Huvudsekreterare
Presentation av Renforskningsdag, Jokkmokk 13 juni 2011 Thomas Nilsson Huvudsekreterare Om rovdjursutredningen Regeringen beslutade den 10 juni 2010 om direktiv för utredningen Lars-Erik Liljelund är särskild
Läs merÖverlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se 2014-06-02 Ärendenr: NV-03681-14 Se sändlista Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt
Läs merVarg i Sverige vintern 2005/2006. statusrapport
Varg i Sverige vintern 2005/2006 statusrapport Innehåll Versioner av Varg i Sverige vintern 2005/06 1 Inledning 2 Beståndsstatus vintern 2005/06 2 Föryngringar 3 Familjegrupper 3 Revirmarkerande par 4
Läs merÖverlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Norra rovdjursförvaltningsområdet
1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2012-01-12 Ärendenr NV-12739-11 Enligt sändlista Överlämnande av rätt att besluta
Läs merSynpunkter på det utskickade materialet om GYBS.
Till rovdjursutredningen Lars-Erik Liljelund Synpunkter på det utskickade materialet om GYBS. Det var med stigande oro jag läste jag det material som ni skickat ut. Beräkningarna av referensområde för
Läs merEXAMENSARBETE. Kontrollen av vargstammen. Regleringen för licens- och skyddsjakt av varg. Louise Wennerstrand 2016
EXAMENSARBETE Kontrollen av vargstammen Regleringen för licens- och skyddsjakt av varg Louise Wennerstrand 2016 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi,
Läs merDOM 2016-05-24 Meddelad i Stockholm
Avdelning 30 2016-05-24 Meddelad i Stockholm Mål nr 9000-16, 9193-16, 9459-16 och 9460-16 1 KLAGANDE 1. Wolf Association Sweden, 802454-4846 c/o Per Dunberg Mälarvarvsbacken 14 117 33 Stockholm 2. Svenska
Läs merDOM. 2014-11-14 Meddelad i Stockholm. 2. Svenska Jägareforbundet, 802001-6658 Öster-Malma 611 91 Nyköping
DOM 2014-11-14 Meddelad i Stockholm Sida l (19) KLAGANDE 1. Naturvårdsverket l 06 48 Stockholm 2. Svenska Jägareforbundet, 802001-6658 Öster-Malma 611 91 Nyköping MOTPARTER 1. Svenska Naturskyddsföreningen,
Läs merAnsökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VÄRDS«VERKET Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @natiirvardsverket.se BESLUT 2012-12-13 Ärendenr: NV-10367-12 Vilhehnina södra sameby Tomas Nejne
Läs merAnsökan om flyttning eller avlivning av varg inom Sirges sameby
BESLUT 2002-10-29 Dnr 411-5527-02 Anders Bjärvall Förvaltningsenheten Tel 08-698 1366 Fax 08-698 1402 Anders.Bjarvall@environ.se Sirges sameby Att. Bertil Kielatis Västergatan 24 962 33 JOKKMOKK Ansökan
Läs merArtskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik
Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik 2 Rättskälleläran EU EU-förordningar EU-domstolens praxis EU-direktiv 3 Svenska artskyddsförordningen Fridlysning 4 I fråga om vilda fåglar och
Läs merDetta vill vi ta upp på detta möte.
Detta vill vi ta upp på detta möte. Gynnsam bevarandestatus Vi menar att vi redan nu uppnått GYBS på varg. Genetikproblemet Är det ett akademisk påstående eller ett reellt praktiskt problem? Adaptiv förvaltning
Läs merNaturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se. Öster Malma 2011-09-14
Naturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se Öster Malma 2011-09-14 Remissvar angående listning av olägenheter som motiverar skyddsjakt Svenska Jägareförbundet, nedan kallat
Läs merHur ska brunbjörn, järv, lodjur och varg förvaltas?
Hur ska brunbjörn, järv, lodjur och varg förvaltas? Optimala storleken på rovdjursstammar i Sverige ur ett naturvårdsperspektiv Charlotta Öhnfeldt Independent Project in Biology Självständigt arbete i
Läs merNaturvårdsverket principer: Punkt 1: Naturvårdsverket ska fastställa miniminivåer inom ramen för de nationella målen för varje art.
Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM e-post: registrator@naturvardsverket.se Öster Malma 14 februari 2017 Svenska Jägareförbundets yttrande över förslag till principer och process för fastställande av miniminivåer
Läs merÖverlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser
1(7) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Mikael Wallén Tel: 010-6981339 mikael.wallen@naturvardsverket.se BESLUT 2016-12-22 Ärendenr: NV-08042-16 Enligt sändlista Överlämnande
Läs merSvenska Rovdjursföreningen (SRF) har tagit del av rubricerade remiss från Naturvårdsverket och lämnar här våra synpunkter.
1/6 Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 140827 Svenska Rovdjursföreningen Yttrande över Remiss med förslag till föreskrifter for länsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg, Ärendenr: NV- 04119-14.
Läs merINVENTERING STORA ROVDJUR
FAKTABLAD VARG INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK VARG: Barmarksinventering Detta faktablad VARG: Barmarksinventering inom Nasjonalt overvåknings program for rovvilt (www.rovdata.no)
Läs merDåligt beslutande - Varg
Dåligt beslutande - Varg Några lätt överdrivna generaliseringar och överhoppade detaljer i det följande. De viktigaste av mina egna reflektioner framförs här. De har vanligen inte accepterats av vargetablissemanget
Läs merAnteckningar från mötet om varg i Bullaren 27 mars 2012
Anteckningar från mötet om varg i Bullaren 27 mars 2012 Deltagare från Länsstyrelsen: Anita Bergstedt-Söderström, rovdjursansvarig Mia Bisther, rovdjurshandläggare och spårare Lisa Karnfält, handläggare
Läs merAnsökan om skyddsjakt efter varg inom Korju sameby, Norrbottens län
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-02-08 Ärendenr: NV-00765-13 Korju sameby Ordförande Kent Alanentalo Västra Kuivakangas
Läs merVarg i Sverige vintern 2011/12
Varg i Sverige vintern 2011/12 Preliminär statusrapport Nationell redovisning av resultat från inventering av stationär förekomst av varg i Sverige. INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2012-2 Versioner
Läs merSynpunkter på vargstammen från Svenska Rovdjursföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen och Djurskyddet Sverige
Miljöminister Andreas Carlgen Miljödepartementet 10333 STOCKHOLM Synpunkter på vargstammen från Svenska Rovdjursföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen och Djurskyddet Sverige Svenska Jägareförbundet
Läs merInventering av stora rovdjur i Örebro län
LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Inventering av stora rovdjur i Örebro län En sammanställning av inventeringssäsongen 2014/15 Publ nr: 2015:25 Titel: Inventering av stora rovdjur i Örebro län en sammanställning
Läs merVarg i Sverige vintern 2004/2005 preliminär statusrapport
Varg i Sverige vintern 2004/2005 preliminär statusrapport Foto: Åke Aronson Innehåll Versioner av Varg i Sverige vintern 2004/05 1 Inledning 2 Beståndsstatus vintern 2004/05 2 Föryngringar 2 Familjegrupper
Läs merSkyddsjakt på varg i Kristinehamns Kommun, Värmlands län
2014-09-10 218-6246-2014 1(7) Djurskydd & Vilt Skyddsjakt på varg i Kristinehamns Kommun, Värmlands län Beslut Länsstyrelsen beslutar på eget initiativ att skyddsjakt på en (1) varg i Kristinehamns kommun,
Läs merLicensjakt efter varg 2017
PM 1 (6) NATURVÅRDSENHETEN Viltvård Tobias Hjortstråle Telefon 010-22 49 277 tobias.hjortstrale@lansstyrelsen.se Licensjakt efter varg 2017 Länsstyrelsens samlade bedömning är att inte ta ett beslut om
Läs merBeskattningsmodell för varg
Beskattningsmodell för varg 2018 Prognoser för vargstammen 2018 vid olika beskattningsnivåer RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2017-1 Beskattningsmodell för varg 2018 Författare: Jens Frank Rapport från
Läs merVargen i Ringvattnet ett värdefullt djur
2005-02-02 Naturvårdsverket Att: Lars Liljelund, Björn Risinger, Susanna Löfgren Anders Wetterin 106 48 Stockholm Vargen i Ringvattnet ett värdefullt djur Svenska Rovdjursföreningen (SRF) har följt händelseutvecklingen
Läs merYttrande i mål nr angående skyddsjakt efter varg
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-02-20 Ärendenr: NV-01591-14 Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 STOCKHOLM Yttrande i mål nr 3428-14 angående skyddsjakt efter varg Naturvårdsverket
Läs merBESLUT. Skyddsjakt på varg i delar av Karlstads, Storfors, Filipstad och Kristinehamns Kommuner, Värmlands län
BESLUT 1 (7) Djurskydd & Vilt Maria Falkevik 010-2247235 Skyddsjakt på varg i delar av Karlstads, Storfors, Filipstad och Kristinehamns Kommuner, Värmlands län Beslut Länsstyrelsen beslutar på eget initiativ
Läs merKOMPLETTERING 2015-03-04 Ärendenr: NV-09515-13 NV-00326-14. Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Ek, Hanna Tel: 010-698 10 96 Hanna.Ek@naturvardsverket.se KOMPLETTERING 2015-03-04 Ärendenr: NV-09515-13 NV-00326-14 Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17
Läs merArtskydd lunchseminarium Oscar Alarik
Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Olika former av naturskydd i miljöbalken Riksintressen & hushållningsregler MB 3 & 4:e kap. Områdesskydd MB 7 kap. Artskydd MB 8 kap. Artskyddsförordningen 2 Svenska
Läs merRovdjur. i Västra Götalands län. Nr 5 /2012. Nyhetsbrev om rovdjur från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Törstig varg. Foto: Martin Fransson
Rovdjur i Västra Götalands län Nyhetsbrev om rovdjur från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nr 5 /2012 Törstig varg. Foto: Martin Fransson Kontakter Spårare och besiktningmän Jimmy Carlsson B,S 070-513
Läs merFörslag på åtgärder för att stärka den genetiska situationen för den svenska vargstammen.
Förslag på åtgärder för att stärka den genetiska situationen för den svenska vargstammen. Ett uppdrag från Naturvårdsverket Olof Liberg & Håkan Sand, Sveriges Lantbruksuniversitet, Grimsö Forskningsstation
Läs merSvenska Rovdjursföreningens synpunkter på Uppdrag till Naturvårdsverket i fråga om förvaltning av varg och järv. Redovisning av regeringsuppdrag
1 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 090321 s synpunkter på Uppdrag till Naturvårdsverket i fråga om förvaltning av varg och järv. Redovisning av regeringsuppdrag Våra rekommendationer förvaltningsjakt
Läs merSvensk rovdjursförvaltning - Regional förvaltning, vem gör vad? Johan Nyqvist, rovdjursförvaltare, Länsstyrelsen i Jämtlands län
Svensk rovdjursförvaltning - Regional förvaltning, vem gör vad? Johan Nyqvist, rovdjursförvaltare, Länsstyrelsen i Jämtlands län Rovdjursförvaltning Rovdjursförvaltningen är ordnad i flera lager, som en
Läs merDelredovisning av uppdrag om genomförande av åtgärder för utsättning av varg i Sverige
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2012-01-19 Ärendenr: NV-01348-11 SJV-01435/2011 Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Delredovisning av uppdrag om genomförande av
Läs merSkyddsjakt på varg i Kristinehamns Kommun, Värmlands län
2014-06-05 218-4323-2014 1(7) Djurskydd & Vilt Maria Falkevik Skyddsjakt på varg i Kristinehamns Kommun, Värmlands län Beslut Länsstyrelsen i Värmlands län beslutar på eget initiativ att skyddsjakt på
Läs merBeslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län. Beslut Naturvårdsverket avslår ansökan om skyddsjakt efter två vargar.
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2014-03-24 Ärendenr: NV-01856-14 Ockelbo kommun 816 80 Ockelbo Beslut om skyddsjakt
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. LRFs rovdjurspolicy. Antagen av LRFs styrelse
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRFs rovdjurspolicy Antagen av LRFs styrelse 2013-03-19 2(5) Sammanfattning Rovdjursförvaltningen måste vara långsiktig, förutsägbar och rimlig för den enskilda. Rovdjurstrycket
Läs merDOM 2014-11-14 Meddelad i Stockholm
KAMMARRÄTTEN Avdelning 02 DOM 2014-11-14 Meddelad i Stockholm Mål nr 3273-13 1 KLAGANDE 1. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 2. Svenska Jägareförbundet, 802001-6658 Öster-Malma 611 91 Nyköping MOTPARTER
Läs merHFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)
HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen
Läs merVarg i Sverige vintern 2006/2007
Varg i Sverige vintern 2006/2007 statusrapport Åke Aronson och Linn Svensson Innehåll Versioner av Varg i Sverige vintern 2006/07 2 Inledning 3 Metodik 3 Resultat 3 Föryngringar 3 Familjegrupper 4 Revirmarkerande
Läs merAnsökan om skyddsjakt efter en varg i Stockholms län
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin Göte Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-05-17 Ärendenr: NV-04292-13 NV-04352-13 Ansökan om skyddsjakt efter en varg i
Läs merVARG I SKANDINAVIEN VINTERN 2013-2014
VARG I SKANDINAVIEN VINTERN 2013-2014 - PRELIMINÄR STATUSRAPPORT Förord Vargarna i Sverige och Norge utgör ett gemensamt skandinaviskt bestånd med utbredning på båda sidor av riksgränsen, men det stora
Läs merBeslut. Tillstånd till skyddsjakt efter två (2) vargar inom Handölsdalens sameby, Jämtlands län
1 / 7 Beslut Datum 2016-06-30 218-4952-2016 Dnr (anges vid skriftväxling) Handölsdalens sameby Tillstånd till skyddsjakt efter två (2) vargar inom Handölsdalens sameby, Jämtlands län Beslut Länsstyrelsen
Läs merHur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer?
Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer? Grimsö forskningsstation vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har för Naturvårdsverkets räkning gjort en översikt av kunskapsläget om hur de
Läs mer1. Hur ser ni på svensk rovdjursturism?
1. Hur ser ni på svensk rovdjursturism? Svenska Jägareförbundet har inga invändningar mot rovdjursturism i sig så länge den inte utformas på ett sätt som menligt påverkar andra aktörers möjlighet att bedriva
Läs merÖversyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning
Naturvårdsverket Diarienummer NV-03359-14 Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning A Allmänt Beskrivning av problemet och vad
Läs merLänsstyrelsen i Värmland Att: Lars Furuholm KARLSTAD Sverige,
Länsstyrelsen i Värmland Att: Lars Furuholm 651 86 KARLSTAD Sverige, 2012-07-26 Kopia: Ruona Burman, Naturvårdsverket Eric Degerbeck, EU- kommissionen Lena Ek, Miljödepartementet Svar på brevsvar av den
Läs merLivskraftig vargstam på 20 föryngringar, vem har tagit fram de siffrorna?
1 ( 7) Natur och Viltenheten Informationsmöte om vargflytt Plats: Bygdegården, Delsbo Antal besökare: ca 60 Dessa anteckningar är nedtecknade av Länsstyrelsen för att kunna vidareförmedla frågor och synpunkter
Läs merINVENTERING STORA ROVDJUR
FAKTABLAD VARG INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK VARG: Gruppering och särskiljning av observationer och revir Detta faktablad Varg: Gruppering och särskiljning av observationer
Läs merBeslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.
1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-09-01 Ärendenr: NV-05065-15 Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands,
Läs merSärskilt yttrande Ann Dahlerus
Särskilt yttrande Ann Dahlerus Det har varit en värdefull erfarenhet att beredas tillfälle att delta i utredningen och följa arbetet fram till betänkandet. Några svårigheter har dock varit att det inte
Läs merDOM 2015-12-30 Meddelad i Stockholm
KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 05 DOM 2015-12-30 Meddelad i Stockholm Mål nr 9476-15 1 KLAGANDE 1. Länsstyrelsen i Västmanlands län 721 86 Västerås 2. Svenska Jägareförbundet Öster Malma 611 91 Nyköping
Läs merYttrande i mål nr 4390-12 och 4396-12 angående talerätt mot beslut enligt jaktförordningen
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2012-10-02 Ärendenr: NV-06619-12 NV-06620-12 Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm Yttrande i mål nr 4390-12 och 4396-12 angående talerätt
Läs merInformation om nya älgjaktsförslaget och varg
Information om nya älgjaktsförslaget och varg Sv. Jägarförbundet genomför ett antal presentationer av förslaget om nya älgjaktsregler samt aktuella vargfrågor. I vårt område har information genomförts
Läs merEvidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för
Läs merYttrande över Vargkommitténs betänkande (SOU 2013:60) Naturskyddsföreningens dnr: 2013/018/1 Världsnaturfondens dnr:
Till registrator, Miljödepartementet Stockholm 2/9 2013 Yttrande över Vargkommitténs betänkande (SOU 2013:60) Naturskyddsföreningens dnr: 2013/018/1 Världsnaturfondens dnr: Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden
Läs merSkyddsjakt på varg i Forshyttan, Filipstads kommun, Värmlands län. Beslutet gäller under tiden från och med den 20 juni till och med den 31 juli 2012.
2012-06-19 9 218-3983-2012 1(5) Djurskydd & Vilt Lars Furuholm Skyddsjakt på varg i Forshyttan, Filipstads kommun, Värmlands län Beslut Länsstyrelsen i Värmlands län beslutar att ge tillstånd till skyddsjakt
Läs merÖverlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter järv till vissa länsstyrelser
1(7) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Mikael Wallén Tel: 010-6981339 mikael.wallen @naturvardsverket.se BESLUT 2017-12-20 Ärendenr: NV-08303-17 Enligt sändlista Överlämnande
Läs merVarg. Canis lupus lupus. Kännetecken. Däggdjur
Canis lupus lupus Varg Däggdjur NE NA LC DD NT VU Sårbar (VU) D1 EN CR RE Klass: Mammalia (däggdjur), Ordning: Carnivora (rovdjur), Familj: Canidae (hunddjur), Släkte: Canis, Underart: Canis lupus lupus
Läs merNedan följer Naturvårdsverkets svar på respektive fråga.
1(8) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE 2016-10-25 Ärendenr: Länsstyrelsen i Värmlands län E-post: varmland@lansstyrelsen.se Yttrande i mål nr 2407-16 m.fl. angående
Läs merLicensjakt varg 2011. DNA-analyser och inventeringsdata.
Licensjakt varg 2011. DNA-analyser och inventeringsdata. Uppdragsrapport till Naturvårdsverket RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-2 Detta är version 1.0 av Licensjakt varg 2011. DNA-analyser och inventeringsdata.
Läs merÖverklaganden av Länsstyrelsens i Örebro beslut om skyddsjakt efter varg i Nora kommun, länsstyrelsens dnr
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hollberg Malm, Malin Tel: 010-698 10 28 Malin.Hollberg-Malm@ @naturvardsverket.se BESLUT 2013-10-02 Ärendenr: NV-07296-13 NV-07298-13 Föreningen Nordulv Föreningen
Läs merVarg i Sverige vintern 2010/2011
Varg i Sverige vintern 2010/2011 Preliminär statusrapport RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-9 Versioner av Varg i Sverige vintern 2010/2011. Preliminär statusrapport. Version Utgivningsdatum Författare
Läs merFastställande av miniminivåer för varg och björn gällande rovdjursförvaltningsområden och län
1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY BESLUT 2014-10-30 Dnr NV-00552-14 Fastställande av miniminivåer för varg och björn gällande rovdjursförvaltningsområden och län Beslut Naturvårdsverket fastställer
Läs merRemissvar förslag till nationell förvaltningsplan för varg (Nv )
1/6 Naturvårdsverket Ruona Burman 106 48 Stockholm E-post: registrator@naturvardsverket.se vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se Stockholm 10 maj 2012 Remissvar förslag till nationell förvaltningsplan
Läs merBESLUT Meddelat i Uppsala
BESLUT 2015-12-29 Meddelat i Uppsala Mål nr 6761-15 1 KLAGANDE 1. Svenska Naturskyddsföreningen, 802002-4280 2. Svenska Rovdjursföreningen, 883202-3264 3. Världsnaturfonden WWF, 802005-9823 Ombud för 1
Läs merYTTRANDE ÖVER MOTION FRÅN SVEN ERIK SJÖLUND (S)
1 2009 05 YTTRANDE ÖVER MOTION FRÅN SVEN ERIK SJÖLUND (S) Inledning Vi har av Kommunstyrelsen i Nordanstig ombetts att lämna synpunkter/remissyttrande över en till Fullmäktige ställd motion av Sven Erik
Läs merÖvergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län
Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 15 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/isfugl Länsstyrelsen
Läs merBeräkningar av beskattning av den Skandinaviska vargpopulationen 2020
Department of Ecology Grimsö Wildlife Research Station Beräkningar av beskattning av den Skandinaviska vargpopulationen 2020 Rapport till Naturvårdsverket, Sverige och Miljødirektoratet, Norge från SKANDULV
Läs merRemissvar från Föreningen Nordulv avseende Rovdjursutredningen SOU 2012:22
1 Remissvar från avseende Rovdjursutredningen SOU 2012:22 Sammanfattning, huvudpunkterna i Nordulvs remissyttrande Länsvisa miniminivåer på vargstammen skall inte sättas; att göra det är att tillåta ett
Läs merNäringsdepartementet Rättssekretariatet. Ändringar i jaktförordningen när det gäller beslut om antalet patroner vid björnjakt
Näringsdepartementet Rättssekretariatet Ändringar i jaktförordningen när det gäller beslut om antalet patroner vid björnjakt Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Författningsförslag... 4 3 Bakgrund...
Läs merISSN Sametinget föreskriver med stöd av 13 Viltskadeförordningen (2001:724) följande.
Sametingets författningssamling Sametinget Adolf Hedinsvägen 58 981 33 Kiruna Tfn 0980 780 30 Fax 0980 780 31 ISSN 1654 0549 Föreskrifter om bidrag och ersättning för rovdjursförekomst i samebyar STFS
Läs merVargen i Sverige. Kurs i bevarandebiologi, Stockholms Universitet Ann Dahlerus
Vargen i Sverige Kurs i bevarandebiologi, Stockholms Universitet 160429 Ann Dahlerus Kort historik rovdjur Källor: SOU 2007:89, Förvaltningsplaner, NV Faktablad mm. Björn 1850 4800 individer. Skottpengar
Läs merSvenska Rovdjursföreningens synpunkter på En modell för ett utökat regionalt ansvar för rovdjuren m.m., Redovisning av regeringsuppdrag
1 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 090321 s synpunkter på En modell för ett utökat regionalt ansvar för rovdjuren m.m., Redovisning av regeringsuppdrag 1) Övergripande synpunkter utökad delegering
Läs merLänsstyrelsen avlyser jakten om en varg fällts eller påskjutits med stöd av Länsstyrelsens i Jämtlands län beslut med dnr 218-8337-2013.
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hollberg Malm, Malin Tel: 010-698 10 28 Malin.Hollberg-Malm @naturvardsverket.se BESLUT 2014-01-10 Ärendenr: NV-09386-13 NV-09518-13 NV-09539-13 Föreningen
Läs merBesvär över Naturvårdsverkets beslut 2013-01-11, Ärendenr: NV-00027-13
1/14 Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM maria.agren@naturvardsverket.se registrator@naturvardsverket.se Gote.Hamplin@naturvardsverket.se Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm forvaltningsrattenistockholm@dom.se
Läs mer