Om de förslag som NVE gett till villkorsrevisjon av Folla Vindölareguleringen.

Transkript

1 Om de förslag som NVE gett till villkorsrevisjon av Folla Vindölareguleringen. Fiskeraksjonen Vi ser ingen koppling mellan NVEs bakgrundsdokument till revisjonen och den nya konsesjonen med manövreringsreglemente som de föreslår. Vi har därför koncentrerat oss på de föreslagna nya villkoren. Framför allt anger inte NVE hur de beräknar den mängd minivatten som behövs för att bevara biologisk mångfald. 1. Ansvarsfördelning i regleringen? En villkorsrevison kan inte ändra på själva regleringen, ta bort något av regulantens fulla ansvar för de skador och olämpor som regleringen orsakar och hindra det offentligas förmåga att genomdriva konsesjonens efterlevnad. NVE föreslår med nya villkor en ändrad ansvarsfördelning mellan Miljödepartement, som är ansvarig för djur och växter, och OED som är ansvarig för Norges vassdrag och därmed djurs och växters levnadsvillkor (habitat). Djur, växter och deras habitat kan inte separeras av en offentlig förvaltning med strävan efter biologisk mångfald. Namn på departement och deras arbetsuppgifter har ändrats under gällande konsesjon och en ny konsesjon ska fortsätta hänvisa till det det offentliga istället för ett departement. Följande stycke från nuvarande konsesjon för Folla-Vindölareguleringen bör överföras till den reviderade. Det står även i konsesjonen: 1

2 Kg Detta uttalande från komiteinnstillingen är ett villkor i konsesjonen och ska överföras tillsammans med de nya villkoren i manövreringsreglementet. Minivattnet vid TK i det privaträttsliga skjönnet införs som nya villkor i konsesjonen. 2. Är förslaget till nya villkor tillräckligt för att behålla biologisk mångfald och en laxstam i Surna? Är de villkor som beskrivs i NVE:s förslag till revisjon av villkor för Folla-Vindölareguleringen tillräckligt för att stoppa nedgången av Surnas biologiska mångfald och laxpopulation? Om inte den negativa trenden, eller medeltangenten, på laxtillgången rätas ut kommer Surnas lax att försvinna (se Figur 1). Surna är av stortinget utnämnt till ett Nasjonalt Laksevassdrag Skördad lax och öring i Surna. Utsatt inte medräknad År Figur 1. Skördad lax och öring i Surna. Utsatt (CR)är inte medräknad eftersom det inte ger mer biomassa. Den negativa trenden av skördat lax är uppenbar, laxen är på väg att försvinna (statistik elvalaget). 2

3 Kg Skördad laks og öring i Surna, <1989*2 laks (inkl. drivgarn) År Figur 2. Skördad lax och öring från år , inklusive en uppskattning av fångst från drivgarn före Surna reglerades Det är allmänt accepterat att drivgarnet tog ca halva fångsten av lax för älvarna. I Figur 2 har vi därför dubblat fångsten av lax före 1989, det år då drivgarnet förbjöds. Det avgörande i Figur 2 är inte om vi träffat rätt mellan år 1988 och 1989 utan lutningen på laxkurvans medeltangent, eller tendensen på laxtillgången, som är den samma utan drivgarnets inverkan. Vi kan se att fram till 1998 hade Surna en ganska konstant minsta skörd av lax men efter 1998 har laxen fått det betydligt sämre och är på väg att försvinna. Statkraftverkena hade splittrats till NVE och aktiebolaget Statkraft (något år som Statsföretag) och Statkraft började med en ny manövrering av kraftverket. I princip tog man bort överlöpen i Folla och minskade överlöpen i Rinna och Bulu. Statkraftverkene uppfyllde 11 d i manövreringsreglementet genom överlöpen. Vi har alltså ett svar på vår ursprungliga fråga. Vid att gå tillbaka till Statkraftverkenes manövrering kan lax och Trollheim kraftverk leva tillsammans i Surna. Statkraft har vid ansökan om aggregat II 1998 angett överlöpen till 94 Mm³, dvs. till 10 % av regleringen. 3

4 En annan observation där biologisk mångfald bevaras i reglerade älvar finns i Montana- eller Tennants metod. Tennants metod är statistisk och bygger på att man har sett resultat med blotta ögat. Det finns åtskilliga ekvationer för minivatten där den ena efter den andra påstår att just den är rätt men de har dålig återkoppling till verkligheten. De verkar mest bygga på beräkningar hemma på kontoret av täckt vattenyta som säger lite om den biologiska mångfalden i älven. De uppmätta älvsektioner som används vid beräkningar existerar ej nästa år, älven rör på sig år till år. Tennants metod ger minivatten med motsvarande biologisk mångfald som % av det årsmedelflöde som regleras. Vi kan se att Tennants metod ger 40 % som minsta minivatten över sommaren och 20 % på vintern för att behålla biologisk mångfald och lax i Surna. Fiskeraksjonen har med stöd av Tennants metod förslagit minst 30 % över hela året för att hindra torrläggning av lekområden och strandning av fisk. Fiskeraksjonen har därför föreslagit 1,35 m³/s i Rinna från Rinna Dam, 0,8 m³/s i Bulu vid intaget till takrännan samt 5 m³/s vid Follsjö Dam för att behålla biologisk mångfald i Surna. NVE föreslår 1,4 m³/s ifrån Rinna Dam över sommaren och 0,2 m³/s över den definierade vintern. Från intaget till takrännan i Bulu föreslår de 0,9 m³/s på sommaren och 0,2 m³/s över vintern. NVE föreslår inget minivatten i Folla. Troligtvis anser NVE att minivatten från Rinna och Bulu underlättar transport för lax men överger den biologiska mångfalden för sträckan Folla till TK, den mest produktiva före Laxen leker vid temperatur 4 6 C. Leken sker i mitten på oktober ovanför TK och i början på november nedan TK enligt Figur 3. Vi får inte glömma att detta är medeltemperaturer över år och att laxen även leker i november ovan TK. NVE definierar sommar från 1 maj till den 31 oktober och vinter från 1 november till den 30 april. I maj behövs det inte släppas något minivatten från Rinna och Bulu därför att det är överlöp eller vårflod. Takrännan har en kapacitet på ca 10 m³/s och det är uppenbart i Figur 4 att överlöpen vid Rinna Dam vida överstiger det föreslagna minivattnet för Rinna, och vi kan anta det samma för Bulu. 4

5 Figur 3. Medel Vattentemperaturer i Surna, C (Sintef, som ref i revisjonsdokument). Figur 4. Tillflöde i Rinna Dam år , m³/s. Överlöpen på våren är uppenbara när takrännans kapacitet är ca 10 m³/s (data från NVE Trondheim). Minivattnet existerar inte i maj men har en väsentlig positiv effekt i november. Vi föreslår därför att sommar med högt miniflöde definieras som perioden 1 juni till den 30 november och vinter med lågt miniflöde den 1 december till den 31 maj. Ändring av vattenflödet mellan de två perioderna ska ske mjukt över ett dygn. 5

6 3. Vad är acceptabelt för det offentliga att investera i lax kontra elproduktion i Surna. NVE ger ett minivatten i Surna på tillsammans 42,5 Mm³ om året vilket är 4,4 % av den totala regleringen på 956 Mm³ (från år 1998). Statkraft uppger i revisjonsdokumentet att de producerar i snitt 809 GWh år NVE ger en förlust för Statkraft på 36 GWh på grund av minivattnet, detta motsvarar troligen 42,5 809 = 36 GWh (vilket vi anser vara för högt, 956 se nedan). Vad är rimligt att det offentliga investerar för att ha Lax i Surna, vad är det värt för Surnadal och Rindal kommuner? Tappar Statkraft 67 Mm³ i Rinna och Bulu enligt Fiskeraksjonen skulle det innebära en förlust på 7 % av vattnet i regleringen. Om Surna ska ha produktion av lax nedanför Folla och TK bör det släppas minivatten i Folla. Enligt Fiskeraksjonen bör minivattnet i Folla vara 5 m³/s med tappning från högre vattenlager i Follsjö för en naturlig vattentemperatur. Detta vatten kan köras genom aggregat II och tappas i upploppet av Folla i Surna, utan förlust i elproduktion och en injektion i dalföret under byggtiden. Om Surna nedanför Folla ska överges för biologisk mångfald bör minivattnet i Rinna och Bulu åtminstone vara enligt Tennants metod eller enligt Fiskeraksjonen för att ha biologisk mångfald och säkerställa en laxstam ovan Folla. Figur 5. Nederbörd i Norge. 4. Varför ska det offentliga investera i lax för Surnadal och Rindal kommuner. En tumregel är att en reglering kan optimera elproduktion till ca 80 % av det disponibla vattnet. Det skulle innebära en förlust på 0,8*0,044 * 809 = 29 GWh, istället för de 36 GWh som NVE anger. Med Fiskeraksjonens förslag skulle förlusten vara ca 46 GWh. En minskad kraftproduktion i TK på 46 GWh skulle ge någon miljon mindre till kommunen men en god 6

7 laxälv skulle ge flera tiotals miljoner till dalföret. Om 1 KWh ger 30 öre motsvarar det en förlust för Statkraft på 14 miljoner med Fiskeraksjonens 7 % minivatten och 8 miljoner med förslaget från NVE, från den totala omsättningen på 229 miljoner av TK. Detta ska ställas mot att kommuner i dalföret kan ge sina innevånare sina lagliga rättigheter utan förlust och rekreation för allmänheten. Vi har med runda tal beräknar fram följande tabell, vilket stämmer gott med Figur 5. Enligt en tumregel kan Trollheim kraftverk i Surna optimera manövreringen så att 80 % av vattnet av regleringen ger direkt kraftproduktion, beräknad på mgh. En reglering på 956 Mm³ år 1998 och en produktion på 809,6 GWh år 2006,5 är givet. Vi antar en proportionell nederbördsökning sedan År Mm³ Mm³ 29,5 m³/s 87,4 MW 765 GWh 2006,5 985 Mm³ 31.2 m³/s 92.4 MW 809,6 GWh Mm³ 32,5 m³/s 96.1 MW 841 GWh Tabellen ger 7 % nederbördsökning på 20 år vilket stämmer gott med Figur 5. Om vi tar med 7 % ökning av nederbörd samt den månad under våren som Statkraft inte släpper minivatten så år NVE:s förslag 0,044 = 3,8 % av vattnet i regleringen. NVE 1.07 måste ha räknat fel, det är uppenbart att med 3,8 % minivatten räddas inte Surnas biologiska mångfald och laxstam. Förövrigt ser vi ingen koppling mellan mängd minivatten och biologisk mångfald i NVE:s bakgrundsdokument. Det vore bra att veta hur NVE kommer fram till ett minivatten, det är ändå huvudfrågan i revisjonen. 5. Fakta Vi har visat att valet för biologisk mångfald i Surna är ett tröskelvärde. För lite minivatten ger fortfarande en negativ trend på laxtillgången i Surna, se Figur 1. Ska man ha kvar lax i det Nasjonala Laksevassdraget Surna bör man manövrera TK med 10 % som överlöp vilket Statkraftverkena gjorde, minst ha det minivatten som Tennants metod ger eller som Fiskeraksjonen föreslår att ha ett minivatten i Rinna och Bulu på 7 %. Villkoren gäller i 30 år efter beslut av OED. Det allmänna och Statkraft har skilda intressen. Statkraft har inget intresse i lax utan vill bara ha så litet minivatten som möjligt. Det allmänna förstår samhällets behov av elkraft men vill ha tillräckligt med minivatten för att behålla biologisk mångfald och lax i Surna. Statkrafts lobbyister har för stort inflytande i OED med resultat att NVE föreslår ett meningslöst minivatten som nytt villkor. Frågan om att departement ger företag olovlig offentlig stötta och fördel är rest av ESA och den norska regeringen. NVEs förslag av nya villkor för Folla- Vindölareguleringen i Surna är ett sådant fall. 7

8 8