Harren i Motala ström. Förprojektering för populationsförstärkande åtgärder vid Strömbron

Transkript

1 Harren i Motala ström Förprojektering för populationsförstärkande åtgärder vid Strömbron

2 Sportfiskarna Text & bild: Mattias Larsson Tel: E-post: Postadress: Sjölyckan 6, , Göteborg Hemsida: Sportfiskarna 2018

3 Bakgrund Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) har fått i uppdrag av Övre Motala ströms vattenråd att undersöka förutsättningarna för återintroduktion av harr Thymallus thymallus i Motala ström i Motala (Figur 1). Syftet med rapporten är att beskriva området runt Strömbron i Motala ström och göra en bedömning av platsens lämplighet som lekområde för harren samt presentera åtgärdsförslag och kostnadsuppskattningar. Figur 1. Översiktskarta med åtgärdsområdet inritat i rosa. Harrens lek- och uppväxtmiljö Generellt Harren lever främst i strömmande vatten men i viss utsträckning också i sjöar och Bottenviken. Oavsett levnadsmiljö föredrar harren kalla och väl syresatta vatten. I vattendragen förekommer den i allt från lugnflytande till strömmande miljöer medan den i sjöarna och Bottenviken främst lever ett strandnära liv. Födan består i huvudsak av insekter och mer sällan av kräftdjur, småfisk och snäckor. Vid 3 6 års ålder uppnår harren könsmognad och för sjölevande såväl som strömlevande individer företas leken i regel i rinnande vattendrag men i okänd omfattning även i sjöar och brackvatten. Leken sker över strömsatt botten med sand, grus, sten eller mindre block. Harren verkar inte ha lika höga krav på bottensubstrat som exempelvis öring och den gräver inte heller några gropar för sin rom utan släpper de något

4 klibbiga äggen rakt på bottnen. Kläckningen av romen sker efter 3 4 veckor och inträffar oftast i mitten på juni. Vättern Den sjölevande Vätterharren är Sveriges sydligaste naturliga harrbestånd. Morfologiskt är de oskiljaktiga från de nordligare bestånden men är generellt mindre i storlek. I Vättern infaller leken i slutet av april fram till juni och sker både i de tillrinnande bäckarna (eg. Röttleån, Svedån, Hjoån) och direkt ute i sjön. Omfattningen av leken i sjön är okänd och det är endast i den norra halvan av Vättern som man sett tecken på sjölekande harr. Vid ön Rinken i Vätterns nordöstra delar har det fångats lekmogen och utlekt harr vid nätprovfiske och på samma plats kunde man också hitta romkorn (Thörne, 1988). På senare tid är harrlek ett återkommande inslag vid Visingsö hamn som på grund av färjetrafiken är har blivit en strömsatt del av Vättern (Sjöstrand, 1998). Sportfiskare och yrkesfiskare i Vättern har senaste tiden observerat och rapporterat om en minskning av harrbeståndet. Med det underlag som finns i form av fångstdata, enkätundersökningar och dylikt går det inte med säkerhet belägga minskningen men materialet tyder ändå på en nedgång. Varför harren minskar vet man inte men man misstänker ökad predation av bland annat signalkräfta, skarv och öring (Nilsson, 2009). Flertalet mindre vattendrag har på grund av mänsklig påverkan mist sin funktion som lekområde för harren i Vättern, framförallt på grund av vandringshinder långt ner i systemen och försurning. I några vattendrag där harren slagits ut har man på senare tid arbetat med återintroduktion, däribland Sjöhamrabäcken strax söder om Motala.

5 Områdesbeskrivning Motala ström i Motala Allmänt Motala ström finns omnämnd i flera texter som ett av de viktigaste lekområdena för Vätterharr innan vattenkraftens utbyggnad (Haglund, 1953 & Andersson, 1954). Harren finns i Kärsbyån strax utanför Motala men i Motala ström finns inga säkra observationer av harr i nutid. Motala ström vid Motala (Figur 2) har ett lugnflytande svagt strömmande strömförhållande. Bottensubstratet är varierat men domineras av sand, sten och mindre block med inslag av fin detritus. Generellt är mängden grus i dimensionerna 0,2 2 cm samt mindre sten 2 10 cm sparsam. Från Vättern till området runt Strömbron finns inga vandringshinder och området är idag av betydelse för andra fiskarter, däribland siken Coregonus maraena (muntligen Hultqvist, 2018). Siken har observerats i strömmen under höstarna och sannolikt leker den i området. I likhet med harren lägger siken sina ägg direkt på bottnen utan att gräva ner dom. Den sjölevande siken som leker i strömmande vatten har i mångt och mycket liknande preferenser som harren. Figur 2. Ortofoto över Motala och Motala ström.

6 Strömbron Vid Strömbron koncentreras vattenflödet på grund av bropelare vilket får till följd att vattenhastigheten ökar lokalt. Vid norra sidan av bron är strömmen tämligen djup medan det vid södra sidan flackar upp och blir 1 2 meter. Utanför bropelarna på den södra sidan, både upp och nedströms bron, har sten och mindre block ansamlats (Figur 3). Miljön utanför bropelarna påminner mycket om den vid Rinken och andra omnämnda lekplatser i Vättern, med undantaget att det saknas substrat i mindre fraktioner. Vattenkvalitén är god med god syresättning och omrörning och sedimentbelastningen är i det närmaste obefintlig. Figur 3. Bild på Strömbron tagen från södra sidan av strömmen.

7 Återintroduktion av harr Harren har likt öring och lax ett påvisat homing-beteende, vilket innebär att den återkommer till sin födelseplats när den är vuxen och ska leka (Kristiansen, 1995). Ynglen präglas således på miljön den föds och växer upp i. För att återetablera harr är det oftast en förutsättning att man sätter ut rom eller yngel. Vid utsättning kan man antingen sätta ut utkläckta och inmatade yngel eller befruktade romkorn i boxar. Utkläckning av yngel kräver sakkunskap och lämplig anläggning med tillhörande tillstånd. I tidigare försök i Vättern har Källefalls fiskodling skött arbetet med kläckning och oftast har romen tagits från Hjoån. Vid användning av romboxar behövs likaså god sakkunskap och tillhörande tillstånd. I många fall krävs en del skötsel efter utsättning av boxarna då det finns risk för att sediment och skräp sätter igen boxarna vilket inte sällan får till följd att romen dör. Motstående intressen och brister I Motala ström samsas i dagsläget flertalet intressen av olika värde och tålighet för eventuella åtgärder. Den gamla Strömbron som byggdes 1779 har ett kulturhistoriskt värde som skall beaktas. Bron ägs av kommunen och fortsatt arbete bör ske i nära samråd med dom. I de nedre delarna av strömmen i Motala produceras el i vattenkraftverk i Tekniska verkens regi som likaså skall vägas in. I planering av åtgärd krävs rådighet och godkännande från kommunen och Tekniska verken. Ytterligare en faktor att väga in i arbetet med återintroduktion av fisk är förekomst av predatorer. I Motala ström är det främst signalkräftan som kan bli ett problem. Signalkräftan omnämns i Nilsson 2009 som en möjlig orsak till den nedåtgående tendensen av harrbeståndet i Vättern då den sannolikt äter mycket av rommen. Exempelvis har man i de södra delarna av Vättern observerat en ökning av harr när man decimerat beståndet av kräfta i bäckarna (muntligen Lennart Grann, 2018). Kunskapen kring den sjölekande harren i Vättern är mager och det finns inga liknande försök med återintroduktion av harr i sjömiljö, åtminstone inte dokumenterade och tillgängliga för läsning. Bedömningar får därmed utgå från den information och erfarenhet som finns.

8 Bedömning Plats Trots den ringa kunskapen om hur och var harren företar sin lek i Vättern innehar miljön runt Strömbron de förutsättningar som bör finnas vid lekplatser för harr. Sportfiskarnas bedömning är därav att platsen vid södra sidan av Strömbron är lämplig för att försöka skapa en lekplats och återetablera ett harrbestånd i Motala ström i Motala. Samtidigt anser vi att åtgärdsförslaget harmoniserar med övriga intressen och värden och att de har försumbar påverkan på kulturmiljö och kraftproduktion. Även om man med tillförsel av ytterligare substrat uppnår tillfredsställande förutsättningar för harren vid Strömbron är det osannolikt att harren kommer till området spontant. För att etablera harren i området krävs således stödutsättning. Substrat Utanför bropelarna vid Strömbron dominerar sten och mindre block. I mindre omfattning förekommer också fin sand och silt. För att öka platsens lämplighet för framtida harrlek bör man tillföra material i dimensionerna mellan sand och sten (0,2 10 cm). Stödutsättning Vid återintroduktion och stödutsättningar av harr kan man använda sig av antingen romboxar eller utsättning av färdiga yngel. Romboxar kräver tillsyn och skötsel vilken försvåras då utsättningsplatsen är svåråtkomlig och endast kan nås med båt. Vid utsättning av rom ökar också risken för predation och då framförallt av signalkräfta. Att övervaka romen i lämplig kläckningsanläggning är därav att föredra. Således bedömer vi att utsättning av inmatade yngel lämpar sig bäst i Motala ström vid Motala.

9 Åtgärdsförslag Nedan presenteras åtgärdsförslag med ungefärlig kostnad. Beräkning av grus har gjorts utifrån offert från närliggande grustäktsverkssamhet, kostnad för yngel har tagits fram i samråd med fiskodlingen i Källefall som har varit involverade i tidigare projekt med återintroduktion av harr. Tid och kostnadsuppskattningen för ansökan om tillstånd och rådighet är beräknad utifrån erfarenhet av projekt av liknande omfattning. Timarvodet är satt till 500 kr vilket motsvarar kostnad för en anställd med sakkunskap inom biologi och vattenfrågor på Sportfiskarna. Utläggning av leksubstrat I det grundare området på södra sidan av strömmen finns fem bropelare med respektive 25 m 2 som är lämplig för utläggning av finare grus (Figur 4). En lämplig tjocklek på gruslagret är ca 20 cm (Degerman, 2008) Således krävs ca 25 m 3 för alla fem bropelare. Utläggningen görs enklast med lastbil med kranarm vilket kan utföras från bron. Finjustering görs manuellt i vattnet. Figur 4. Inritat område visar hur gruset lämpligen läggs.

10 Tabell 1. Tid- och kostnadsuppskattning för biotopförbättrande åtgärder vid Strömbron. Post Tid Kostnad Inköp och transport av grus kr Manuell justering 8 timmar kr Ledning av sakkunnig 8 timmar kr Totalt 8 timmar kr Stödutsättning av harr Utkläckning av rom från harr är ett speciellt förfarande i jämförelse med andra arter. Källefall har tidigare kläckt ut harr från Hjoån och har den utrustning och kunskap som krävs. Kostnad för att kläcka ut harren i tabellen nedan är en grov uppskattning och vid beslut om att kläcka ut har för utsättning krävs en mer detaljerad beräkning. Tabell 2. Tid- och kostnadsuppskattning för utkläckning av rom från harr. Post Tid Kostnad Yngel från Källefall kr Utsättning 8 timmar kr Totalt 8 timmar kr Ansökan om tillstånd och rådighet Föreslagna åtgärder vid Strömbron kräver tillstånd och rådighet. Tillförsel av grus utgör vattenverksamhet vilken i grunden är tillståndspliktig men för mindre åtgärder räcker ibland anmälan. Tillstånd och anmälan för vattenverksamhet ansöks om hos berörd länsstyrelse. För utsättning av fisk behövs likaså tillstånd från länsstyrelsen. För att ansöka om tillstånd är det en förutsättning att man har rådighet från markägare. I det här fallet är det både kommunen och Tekniska verken som berörs. I tabell X nedan listas förfarandet kring tillstånd och rådighet med en tid- och kostnadsuppskattning. Tabell 3. Tid- och kostnadsuppskattning för ansökan om tillstånd för utsättning av fisk och vattenverksamhet samt förfrågan om rådighet. Post Tid Kostnad Tillstånd utsättning fisk 8 timmar kr Tillstånd/anmälan vattenverksamhet 16 timmar kr Rådighet 4 timmar kr Totalt 28 timmar kr

11 Sammanfattning I tabell 4 nedan sammanfattas alla kostnader för biotopförbättrande åtgärder, stödutsättning av harr samt ansökan om tillstånd. Tabell 4. Tid- och kostnadsuppskattning för hela projektet med biotopförbättrande åtgärder samt utsättning av harr. Post Tid Kostnad Inköp och transport av grus kr Ledning av sakkunnig 8 timmar kr Yngel från Källefall kr Utsättning av yngel 8 timmar kr Tillstånd utsättning fisk 8 timmar kr Tillstånd/anmälan vattenverksamhet 16 timmar kr Rådighet 4 timmar kr Oförutsedda händelser kr Totalt 44 timmar kr

12 Referenser Andersson, K. A. (1954). Fiskar och fiske i Norden. Natur och Kultur. Degerman, E. (2008). Ekologisk restaurering av vattendrag. Fiskeriverket & Naturvårdsverket. Grann, L. (den ). (M. Larsson, Intervjuare) Haglund, B. &. (1953). Lax och öring: Sportfiske i svenska vatten. Hultqvist, A. (den ). (M. Larsson, Intervjuare) Kristiansen, H. &. (1995). The migration of spawning stocks of grayling Thymallus thymallus, in Lake Mjøsa, Norway. Oslo: Department of BiologyUniversity of Oslo. Nilsson, N. (2009). Vätternharren. Rapport nr 97 från Vätternvårdsförbundet i samverkan med länsstyrelsens fiskefunktioner. Jönköping: Måns Lindell. Sjöstrand, P. (1998). Undersökningar av harren i Vättern Jönköping: Fiskeriverket utredningskontoret i Jönköping. Thörne, L. &. (1988). Harrundersökningar i Vättern Jönköping: Fiskeristyrelsens utredningskontor i Jönköping.

13 Harren i Motala ström Förprojektering för populationsförstärkande åtgärder vid Strömsbron